Slutredovisning, integrationsprojekt Uppsala vision 2030

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutredovisning, integrationsprojekt Uppsala vision 2030"

Transkript

1 Slutredovisning, integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Ett projekt för att öka integrationen och för att minska utanförskapet Projektet är viktigt för hela min familj (farmor, fru och 5 barn), vi kom 2010 till Sverige. Jag har funnit att sociala nätverk inte fungerar på samma sätt för svenskar som för oss nyanlända. Det är viktigt för oss att ha någon svensk att kunna fråga. Men lika viktigt har varit att träffa andra invandrare från andra länder. Vi har fått många möjligheter att tala svenska. Majed, nyanländ familj oktober 2013 Projektet är mycket bra eftersom det kommer från invandrarna själva och inte uppifrån från svenska samhället. Kulturkvällarna har varit mycket bra. Kristina, svensk fadderfamilj oktober 2013 Sammanfattning av projektet Vi kan idag säga att projektet har lyckats förverkliga sin idé att integration är en ömsesidig process som sker i mötet mellan människor med olika bakgrund. Mötet präglas av ömsesidig respekt och förståelse för allas lika värde oavsett likheter och olikheter. Projektet har pågått under tre år, från september 2010 till november Projektet genomfördes i fyra etapper. Under det första året genomfördes etapp ett och två samt att etapp tre startades innan årets slut. Under andra året genomfördes tredje etapp och under tredje året, etapp fyra. Under månatliga kulturkvällar, resor, besök och umgänge mellan familjerna har nyanlända familjer fått en mycket klar bild om de svenska oskrivna reglerna, traditionerna och vardagslivet. Detta har lett till en ökad integrering i samhället. Barnen och ungdomar har fått bra relationen med sina föräldrar och fått bra resultat i skolan samt kunde få svenska kompisar på hembesök. Kvinnor har förbättrat sitt språk och fått motivation att gå ut och engagera sig i samhällsfrågor. Vuxna män har fått en positiv bild om jämställdhet i det svenska samhället och släppt en del av den traditionella manliga makten i familjen. Föräldrar och barn har fått starkare självföretroende och byggt starkare relation med deras fadderfamiljer. För de svenska fadderfamiljerna har projektet lett till att de fått en positiv upplevse av nyanlända. De har fått en bild om de nyanlända familjernas bakgrund och om deras tidigare hemland. Dessutom kommer de nyanlända från olika länder och samhällen. Fadderfamiljerna, vuxna och barn, har fått en större förståelse och respekt för olikheter mellan samhällen och kulturer och den tradition man har med sig. De har kunnat dela med sig av sin kunskap om det svenska samhället. SIUs föreningarna är en resurs i civilsamhället och i projektet har de utgjort en plattform för samarbete, genom bl.a. kulturkvällarna. De har tagit ansvar för sina hemlandsfamiljer samt att de har fått ett nytt sätt att samarbete med andra etniska föreningar. Genom projektet fick de möjlighet att träffa många svenska fadderfamiljer och få del av den kunskap om det svenska samhället som de tidigare hade ytliga kunskaper om. Under projektets månatliga kulturkvällar har vi en studiecirkel för familjerna. Mellan personer medverkar och där kan deltagarna vara aktiva och med glatt humör oavsett ålder, kön eller etniska bakgrund. En svensk familj, som har lång erfarenhet av att driva studiecirklar, beskrev vår nya metod så här Projektet har skapat en ny modell för studiecirklar i stället för den traditionella folkbildningsmetoden. 1 (30)

2 Projektet har rönt stor uppmärksamhet och stort intresse. Detta har medfört att trycket på att få delta som fadderfamilj har varit stort. Projektet har blivit en succé och det har även blivit känt på nationell och internationell nivå. Det har bland annat kommit en delegation från Finland, Vasa universitet och Humak universitet samt från University of Szeged, Ungern för att ta del av våra erfarenheter och arbetsmetoder. Projektet har representerats på en utställning i Europahuset, Europaåret för frivilligarbete, på inbjudan av bland andra Ungdomsstyrelsen samt att vi där höll ett föredrag under rubriken "Integrationsprojekt som fungerar". Vi har varit inbjudan många gånger för att hålla föreläsningar om projektet i olika sammanhang. Från Uppsala kommuns sida har vi rönt uppskattning och intresse. Flera av kommunalråden, från olika partier, har visat sitt stöd och uppskattat vårt projekt och några har deltagit i våra kulturkvällar. En diskussion har startat om ett gemensamt integrationsprojekt med samtliga kommuner i Uppsala län. Vi har även haft ett gott genomslag i massmedia genom bland annat flertal artiklar och TV-inslag. Landshövdingen i Uppsala län och Uppsala stadsdirektör har deltagit i våra engagemang och aktiviteter. Projektet lever vidare SIUs styrelse har fattat beslut att projektet ska leva vidare bl. a genom att finansiera en del av kostnaderna. Sju av de deltagande föreningarna kommer att fortsätta arbetet med Vision2030. Vi har fått löfte från Uppsala kommun att de ska finansiera projektet i fortsättningen. Avslutningskonferens "Uppsala Vision 2030", 20 augusti 2013 Avslutningskonferensen syftar bl.a. till att berätta om projektetet som en process och att redovisa projektresultat till intresserade organisationer, Uppsala kommun, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen i Uppsala. Syftet är också att sprida projektets metoder och arbetssätt så att fler organisationer kan dra nytta av våra erfarenheter. Projektdeltagarna har fått möjlighet att vittna om sina erfarenheter, upplevelser och resultat under de tre år projektet pågått. Vi har haft en utställning omfattande 60 bilder med texter som beskriver projektet som en process, från det att man skriva under intresseanmälan fram till olika typer av aktiviteter. Konferensen invigdes av Uppsala kommuns stadsdirektör Joachim Danielsson. Många av projektets fadderfamiljer, föreningar, representanter från länsstyrelse och landstinget, representanter från fem studieförbund, många frivilligorganisationer, kommunpolitiker och tjänstemän samt rektorer deltog. Det var sammanlagt ca 150 personer. Kommunalråd: Mohammad Hassan Fp, Marlene Burwick S, Maria Gardfjell Mp, Stefan Hanna C, Jeanette Escanilla ordförande V, Jonas Segersam ordförande KD och Madeleine Andersson M var på plats och det blev en timmes paneldebatt om integration. Flera viktiga frågor diskuterades. Alla projektdeltagare och Uppsalas politiker var överens om att projektet är en succé och bör fortsätta leva vidare. 2 (30)

3 Referenser: Tv24, Uppsala Nya Tidningen Bakgrund Varför har vi startat projektet och vad vi ville åstadkomma De flesta nyanlända invandrare befinner sig i utanförskap och arbetslöshet. De har inte fått chansen att träffa andra i samhället. Nästan alla äldre invandrare har aldrig haft kontakt med svenska familjer. I skolan har barnen goda möjligheter att träffas men efter skoldagens slut hamnar de igen i en ny segregationscirkel. Barnfamiljerna har inte kontakt med varandra. Utomhusmiljön är dålig i invandrartäta bostadsområden. Många invandrare med hög utbildning och erfarenheten från hemlandet är arbetslösa eller har ett jobb som inte motsvarar deras utbildning. Det finns många goda krafter som inte utnyttjas inom invandrarfamiljerna. Sverige har förlorat många goda resurser under flera decennier. Projektet syftar till att bryta den onda cirkeln, genom ett hårt, intensivt och roligt arbete där man kommer fram till att integration är en ömsesidig process som sker i mötet mellan människor med olika bakgrund. Mötet präglas av ömsesidig respekt för allas lika värde oavsett likheter och olikheter. Integration är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. - Målet med projektet är även: att ge stöd till nya svenskar i deras etablering i det svenska samhället att få en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och ansvariga för att skapa en plattform för samtal över kulturella gränser att verka för att alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter, oavsett etnisk och kulturell bakgrund att skapa ökad förståelse i det svenska samhället för värdet med möten mellan människor och kulturer att verka för att invandrarföreningar mer aktivt och ingående deltar i integrationsprocessen i samhället, tillsammans med människor, kommunen och andra offentliga verksamheter att öka integrationen och för att minska utanförskapet Genomförande Det var mycket arbete i början av projektet. Projektledaren utbildade sig genom studiecirklar i ABF. Vi började knyta kontakter med berörda. Vi började med att informera SIUs föreningar via SIUs ordförandekonferens. Sedan träffade vi Introduktionsenhetschefen med medarbetare i Uppsala kommun. Vi hade annonserat om behovet av svenska fadderfamiljer hos Volontärbyrån. Vi träffade chefen för ABF med medarbetare för råd och stöd. Vi träffade Röda Korset och Broderskapsrörelsen i Uppsala för att få ta del av deras erfarenheter om fadderfamiljer. 3 (30)

4 Vi kunde informera PRO i Uppsala under deras årsmöten och upplysa om behovet av fadderfamiljer. Vi har även informerat God livsmiljö i Uppsala som är en paraplyorganisation för viktiga aktörer i Uppsala. Vi träffade politiska partierna i Uppsala och Uppsala Fredskoalition. Dessutom hade vi möte med TV i Uppland. Projektet är en process och vi jobbade i flera steg enligt projektplanen: - Möten med Uppsala kommun, Arbetsförmedlingen och handläggarna - Möten med föreningar, ABF, Hela Sverige Ska Leva, riks (HSSL) och Volontärbyrån, m.m. - Intresseanmälan och en utvärderingsenkät. - Möten med fadderfamiljer - Möten med nyanlända familjer - Matcha ihop familjer och lyssna på deras behov; speciellt barn och ungdomar - Deltagande i hembesök och hålla kontakt med familjerna - Ordna kulturkvällar och resor till kulturella och industriella områden exempelvis Sala silvergruva. - Att dokumentära alla händelser - Att sprida och förvalta vår kunskap genom bl.a. föreläsningar i hela Sverige och andra EU länder Vi har utfört projektet aktiviteter under tre år som följande: *Tabellen räknar ej in möten mellan deltagarna utanför de fasta aktiviteterna Projektets alla aktiviteter finns på s Hur vi har uppnått målen För att nå målen organiserades arbetet enligt projektbeskrivningen (se inlämnad projektansökan). Efterfrågan från svenska fadderfamiljer blev mycket högre än väntat. För att börjar den första etappen behövde projektet minst fem svenska familjer. Tanken var att samla 10 svenska familjer och sedan börja projektet med fem familjer och att ha ytterligare fem i reserv till Etapp 2. Att starta ett sådant projekt kan innebära olika förväntningar och även att oplanerade händelser kan inträffa som påverkar de medverkande familjernas situation. Samtidigt ville vi vara säkra på att vi kan gå in i andra etappen som planerat. 4 (30)

5 Etapp ett (sex månader) startade i september I november fanns minst 10 fadderfamiljer, fem nyanlända familjer och en förening som satsade helhjärtat på projektet. Vi bestämde den första träffen med svenska familjer i ABF lokalen i november Nio svenska familjer, Palestinska folkets förening, en flyktingsekreterare och två representanter från ABF deltog i det första mötet. TV Uppland deltog för dokumentation av projektet. Fadderfamiljerna har fått djupare information om projektet och fick möjlighet att få svar på frågor. Alla frågor blev inte besvarade så vi anordnade ett möte till. Alla familjer skrev under en intresseanmälan. Projektet var något helt nytt för familjerna, föreningar och kommunen Efter introduktionen blev efterfrågan blivit större än vad vi planerat för. Projektet gick därför in i etapp två (sex månader) tidigare. Antalet föreningar som medverkade blev sju, fadderfamiljer och nyanlända uppgick till 31 under etapp tre (ett år). Antalet föreningar som medverkar utökades till tio, fadderfamiljer och nyanlända är 70 under etapp fyra (ett år). Projektet har rönt stor uppmärksamhet och intresse. Detta har medfört att trycket på att få delta som fadderfamilj har varit stort. Se bifogade artiklar från massmedia och länkar för TV-inslag. Vi är glada för att vi har fått så stor respons för projektet, men den här positiva utvecklingen har medfört mycket större resurskrav än beräknat. Landshövding Peter Egardt deltog i en kulturkväll och Uppsalas stadsdirektör Joachim Danielsson höll invigningstalet under projektets avslutningskonferens. Det är ett tecken på att intresset för vårt projekt är stort. Projektet har blivit en succé och blivit känt på riksnivå. Vi var bl. a inbjudna att delta i en utställning samt att hålla föredrag i Europahuset Europaåret för frivilligarbete. Flera kommunalråd i Uppsala, från olika partier, uppskattar vårt projekt och representanter från alla partier deltog i en paneldebatt under projektets avslutningskonferens. Under år tre har projektet blivit känt hos många aktörer, även i andra städer i Sverige. Projektledare var i Boden, Blekning och Stockholm flera gånger för att föreläsa om Uppsala Vision Länsstyrelse har flaggat för projektet och nu finns seriösa samtal att organisera ett projekt gemensamt för åtta kommuner i Uppsala län. Det har kommit en delegation från bl.a. Finland, Vasa universitet och Humak universitet samt från University of Szeged, Ungern för att ta del av våra erfarenheter och arbetsmetoder. Projektet har nämnts i flera rapporter bl.a. i en ny rapport från Socialnämnden för barn och unga/ utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Rapportens titel: Ekonomiskt utsatta barn i Uppsala kommun- resurser och behov. Framkomliga vägar vi har funnit i vårt arbete Under etapp ett och två, det första året, fick vi nyanlända familjer genom Uppsala kommuns introduktionsenhet. Under det andra året har ansvaret för nyanlända familjer flyttat från kommunen 5 (30)

6 till Arbetsförmedlingen. Vi har behållit den goda kontakten med enskilda socialsekreterare och vi får fortfarande en del nyanlända familjer via dem. Projektet har följts med stort intresse av kommunen. Genom våra (SIUs) föreningars nätverk samt flera artiklar i massmedia har vi fått många intresseanmälningar från svenska familjer som vill delta i projektet. Projektet har väckt stort intresse i samhället. Arbetsförmedling inbjuder oss alltid för att berätta om projektet för alla aktörer i Uppsala län. Röda korset och Nybyvision har visat intresse för att byta erfarenheter och samarbete. Vi har haft kontakter med många olika aktörer i Uppsala som t ex församlingar i Svenska kyrkans som gav ytterligare svenska fadderfamiljer. Vi har etablerat ett löpande samarbete med Hela Sverige Ska Leva som är en paraplyorganisation för ca 180 föreningar. Vi har även inlett ett samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjandet. Dessa samarbeten har lett till mycket värdefulla aktiviteter som bl.a. en resa till Naturskolan i Hammarskog och en tre dagars resa till Ängskär i Norduppland för att lära känna den svenska naturen. Vilka hinder vi har stött på År ett, Nyanlända familjers föreställningar om Sverige och de svenska familjerna kan ibland vara ett hinder för integration. Rädsla för att tappa sin identitet och kultur, att ungdomarna påverkas negativt av att träffa svenska ungdomar m.m. har funnits hos några. 2. En del av de svenska fadderfamiljerna var försiktiga och osäkra om hur kontakterna ska gå till med en nyanländ familj som har en helt annan kultur bakgrund och som kan inte svenska språket. 3. Svenska fadderfamiljer: Vi hade planerat att få svenska familjer genom Uppsala Volontärbyrå. Vi annonserade i Uppsala Volontärbyrå men tyvärr har vi bara fått en fadderfamilj. Familjen bor i Märsta och det visade sig vara svårt att komma till Uppsala varje gång. Genom projektledarens kontaktnät ordnades fyra svenska fadderfamiljer. Men projektet behövde flera som reserv. SIUs invandrarföreningar kontaktades, och via Palestinska folkets förening har vi fått sju svenska fadderfamiljer. 4. Nyanlända familjer: Arbetsförmedlingen tog över en stor del av kommunens introduktionsenhet genom den nya etableringslagen. Arbetsförmedlingens lotsar styr processen och frågan blev mer inriktad på ekonomi och företag. Av den anledningen samarbetar vi inte med lotsföretag utan vi forsätter samarbetet med Uppsala kommuns socialhandläggare i den tidigare introduktionsenheten. Reglerna säger att nyanländ är man från det att man har fått permanent uppehållstillstånd och tre år framåt. 5. För att projektet är en nyskapande ide var det svårt att svara på alla frågor om framtidsarbetet som familjerna ställde till projektledare. 6. Studiecirklar: Efter två möten i november och december 2010 med ABF och fadderfamiljerna har det visat sig att det inte fungerar med den klassik formen för studiecirklar. 7. Vi har därför skapat en egen form av studiecirkel som underlättar för att alla ska kunna bidra med sina erfarenheter och svara på frågorna. 6 (30)

7 8. En svensk familj som har lång erfarenhet av arbetet med och delaktighet i studiecirklar beskrev läget efter vår nya metod så här Projektet har skapat en ny modell för studiecirklar i stället för den traditionella folkbildningsmetoden. 9. Via månatliga kulturkvällar har vi en studiecirkel för familjerna. Mellan personer medverkar och där kan folk delta aktivt och med glatt humör oavsett ålder, kön eller etniska bakgrund. År två, Under det andra året har vi stött på ett antal oförutsedda händelser: 1. Chefen för Uppsala kommuns introduktionsenhet, samt biträdande chef som vi haft en ständig kontakt med gick i pension. Ett annat problem var att en stor del av enhetens ansvar för nyanlända har flyttat från kommunen till Arbetsförmedlingen enligt den nya Lotslagen. 2. Vad gäller de svenska fadderfamiljerna har vi igen annonserat vårt behov av svenska familjer hos Uppsala Volontärbyrå. Vi trodde att det skulle gå lätt att få svenska fadderfamiljer via dem, men det blev inte så och vi erhöll bara två nya familjer. Då kontaktades SIU:s invandrarföreningar, och genom dem har fick vi sju nya svenska fadderfamiljer. Vi hade även fått kontakt med Sävja kyrka och vi fick ytterligare två fadderfamiljer. 3. För det andra året har vi samma situation vad gäller de nyanlända familjerna. Arbetsförmedling tog över en stor del av kommunens introduktionsenhet genom den nya etableringslagen. 4. I början var tanken att ta emot stora barnfamiljer, men i praktiken har vi fått familjer som består av en till sju personer. Svenska familjer består vanligtvis av en till tre personer. Det har lett till att vi har fått rätt antal familjer men ett mindre antal personer i projektet. Med andra ord kunde vi ta emot ensamstående som fadderfamilj. Men det gav ett bra resultat. En av de mest lyckade kontakterna i projektet var mellan två ensamstående personer. De umgås och träffas minst två gånger i veckan och har lett till att den nyanlända kunde förkorta sin SFI undervisning för att läsa vidare vid Uppsala universitet. 5. Det var svårt att förklara att integration är en process och ömsesidig anpassning. Det är inte bara regler som man läser och undervisar om utan det handlar om interaktion mellan människor. Därför, via den nya typen av studiecirkel, kunde vi ge information om det svenska samhället samt underlätta ett kulturutbyte på ett för alla parter givande sätt. Nyanlända familjer har erhållit mycket information om det svenska samhället och de svenska familjerna har fått mycket bra bild över dem nyanländas kultur och traditioner. 6. För att undvika att språksvårigheterna blir ett hinder i diskussionen under studiecirkel sitter en representant från varje förening i projektet med i grupperna för att fungera som en kulturoch språktolk mellan nyanlända och svenska familjer. 7. Några deltagare har tyvärr lämnat projektet under året. En 85-årig morfar gick bort. Två deltagare från de nyanlända familjerna har fått hjärtinfarkt, men de önskar fortsätta i projektet så småningom. Två svenska familjer och tre nyanlända familjer kunde inte fortsätta på grund av olika skäl, men bad om att få fortsätta vara med på projektets maillista. År tre, Vi har överskott med svenska fadderfamiljer och mindre antal nyanlända familjer. 2. Arbetsförmedling har gett i uppdrag till lotsföretagare att ta hand om nyanlända familjer. 3. Lotsföretagare jobbar kommersiellt och vi jobbar ideellt och vi var försiktiga med att ha ett brett samarbete med dem. Därför vände vi oss till invandrarföreningar för att få nyanlända familjer. 7 (30)

8 4. Fastemånaden Ramadan var mitt under sommaren och det var svårt att hitta en resa eller aktivitet som passade de flesta deltagarna. 5. Vi fick byta lokal för våra månatliga kulturkvällar, vilket skapade missförstånd med följd att antalet deltagare minskade. 6. Kärlek över kulturer. Det som kan rubriceras som hedersrelaterat våld har uppdagats, vi upptäckte lite oro hos få familjer som har tjejer men projektet och projektledare gick in tidigt och lyckades förhindra oroligheter genom samtal med alla parter. Det behövdes närmare samtal och tid för att folk skulle acceptera kärleken. 7. Tre svenska fadderfamiljer kunde inte fortsätta p.g.a. privata skäl. 8. De traditionella månatliga kulturkvällarna behöver förnyas. Det var utmaning att hitta nya utmanande ämnen. Resultat Projektet har ett mål som bygger på att skapa positiva relationer mellan människor. För individen - Barnen och ungdomarna har fått bättre motivation för skolan. - Bättre relationer mellan barn, ungdomar och deras föräldrar. - Nyanlända familjer har fått mycket god kunskap om svensk historia, kultur och ekonomi. - Svenska fadderfamiljer har fått goda kunskaper om dem nyanländas bakgrund. - Svenska barnfamiljer har fått nya vänner från andra kulturer. - Ökat respekt och förståelse mellan Uppsalas familjer. Under de tre åren har vi erfarit och klarat av en mycket svår och allvarlig kris som går under hedersrelaterat våld. En ung tjej som är medlem i projektet med sin nyanlända familj blev kär i en svensk kille. Projektledaren och fadderfamiljen stöttade hela familjen som ledde till ett lyckligt resultat. Tjejens familj har av stödet och tryggheten som vi säkrade för deltagare i projektet och deras fadderfamilj accepterat deras kärlek och välsignat deras förhållande och paret gifter sig i november Funktionsnedsättning: projektaktiviteter var det enda sättet att bryta isolering och utanförskap för de nyanlända deltagarna med exempelvis fysisk funktionsnedsättning. En ung tjej börjar gråta när hon insåg att det har gått tre år av projektet. Hennes familj var så mycket glada när vi informerade de att vi jobbar hårt för att projektet ska leva vidare. Vi har löfte att Uppsala kommun ska finansiera projektet i fortsättningen. Ensamkommande flyktingar, ungdomar: projektet har fått några ensamkommande ungdomar som under tiden kunde klara sina svårigheter. Deras fadderfamiljer har haft ständig kontakt med dem. En av dem tänker jobba aktiv med vårt nya projekt med fadderelever på Rosendalsgymnasiet där han nu går. De andra ungdomarna har flera ambitioner och tagit på sig en svår uppgift att bilda en förening för unga afghaner oavsett deras klantillhörighet. Skolledningen säger att de ensamkommande ungdomar som är med i projektet är stabila och mycket duktiga i skolan. En del av nyanlända medlemmar har fått praktik och två av dem har fått jobb via projektet. En projektmedlem har fått jobb på radio RIU i Uppsala. För föreningar - Ökat samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjande. - Invandrarföreningar är en stor resurs i samhället och via föreningar har vi fått många svenska fadderfamiljer. - Under de tre åren har 10 föreningar deltagit i projektet. 8 (30)

9 - Varje förening har tagit ansvar för mellan en till fem fadderfamiljer. Det har ökat kunskapen inom varje förening om det svenska samhället. Varje förening har inkluderat en del av deras medlemmar att engagera sig inom integrationsfrågor. - Föreningarna har olika etniska bakgrund och projektet blev ett bra tillfälle för invandrarföreningar att träffas och dela erfarenheter av arbetet i Uppsala samt information om deras hemländer. - Föreningarna har under projektets tid samverkat med varandra och med deras medlemmars svenska fadderfamiljer. För SIU som organisation - Projektet ledde till ett ökat samarbete mellan invandrarföreningar, Uppsala kommun, Länsstyrelsen, Arbetsförmedling och landstinget. - Projekttiden kan betraktas som ett fältarbete för SIU som organisation, och har därmed fått erfara ordentlig att det finns brister inom flera områden och därför har SIU idag: startat Centrum för Integration och Mångfald, CIM. Syftet med CIM är att bevara, utveckla och förmedla SIUs kunskaper och organisationens olika projekt om integration och kultur. startat projekt Skola för Alla Vision 2030 för elever i skolan. Det är ett fadderprojekt i alla skolor i Uppsala som har nyanlända elever. Syftet är att bryta utanförskapets onda cirkel och jobba för en integrerad skola. startat ett projekt Bättre liv i äldre dagar. Syftet är att bryta utanförskapets onda cirkel för äldre människor; pensionärer. Ungdomar inkluderas i projektarbetet. - Ökat samarbete med Länsstyrelsen i Uppsala län. - Projektledaren har fått ett flertal inbjudningar att hålla föreläsningar om integrationsarbete och projektet, för olika aktörer och på olika håll i landet bl.a. Boden, Ronneby och Stockholm. För landsbygden Projektet öppnade möjligheten att jobba för ökad integration på landsbygden. - En konferens för 2011 Mångfald som möjlighet i landsbygd - Pilotprojekt angående integration Framtidsutveckling med integration på landsbygden Konferensen och projektet hölls i samarbete mellan SIU och Hela Sverige Ska Leva och har tre byggstenar: Samhällshållbarhet, Produktutveckling och Arbetstillfällen. Projektet gav ett bra resultat och flera har fått erbjudande om arbete på landsbygden. Vilka föreningar, organisationer eller myndigheter vi har samarbetat med Under etapp 1 medverkade två av SIUs föreningar i projektet. Under etapp två medverkade fem av SIU föreningar (Palestinska folkets förening, Sudanska föreningen, Somaliska hjälpkommittén, Etiopiska föreningen och Afrikanska studentförening). Totalt var 10 av SIUs föreningar med i projektet. Se tabell nedan. 9 (30)

10 Föreningarna fungerar även som värd för kulturkvällarna. År Antal föreningar Namn år ett etapp 1,2 5 Palestinska FF, Sudanska förening, Erdau, Somaliska hjälp kommittén och ASCU år två år tre 2 nya 3 nya Multikultur förening, och Afarvänner Iranska Kvinnor Solidaritet- IKS, Yttrandefrihets grupp och Ereteria Förbundet Totalt 10 Totalt 10 föreningar 2013 Vi samarbetar med Uppsala kommun, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och Landstinget i Uppsala län. Vi har samarbetet med Hela Sverige ska leva, Röda Korset, Svenska Naturskyddsförening, Friluftsfrämjandet, Nyby vision och Volontärbyrån. Hur vi har samarbetat och hur samarbetet ser ut idag Uppsala kommuns Introduktionsenhet, som nämnts ovan, bidrog till stor del med de nyanlända familjerna. Under kulturkvällarna deltar två flyktingsekreterare. Hälsovårdsföreningar bl.a. Ananke i Uppsala län medverkade under kulturkvällarna och informerade om bl. a OCD syndromet. Vi träffade Arbetsförmedlingen ett flertal tillfällen för att informeras om nyanlända familjers etableringsplaner, den nya lagen samt för att utveckla vårt samarbete. Vi har inlett samarbete med CIS och det har lett till projektet Skola för Alla. Samarbetet med Hela Sverige ska leva har lett till två projekt med SIU. Svenska Naturskyddsförening och Friluftsfrämjandet vill, efter en gemensam utflykt till Naturskolan Hammarskog fortsätta samarbete. Vi har inlett kontakter med kyrkor i Uppsala. Vi har inlett samarbete med pensionsföreningar PRO och det har lett till SIUs pensionärsprojekt. Vi är öppna för samarbete med alla viktiga aktörer i samhället bl.a. Röda Korset och NybyVision. Hur vi har spridit eller ska sprida resultatet Vi har spridit vårt arbete via lokal massmedia; lokalpressen och TV Uppland. Vi har även spridit resultaten till kommunen, SFI skolor och via SIUs radio som sänder på 11 olika språk, via SIUs hemsida (ca 200 besökare varje dag) samt en utställning på Uppsala stadsbibliotek. Det pågår ett projekt med ett TV bolag för att göra en dokumentärfilm om projektet. Som tidigare nämnts har vi deltagit i ett antal, både lokala, nationella och internationella konferenser och seminarier för att informera om projektets arbete. Projektet har nämnts i flera rapporter och sammanhang som ett gott exempel för integration. 10 (30)

11 SIU har startat ett Centrum för Integration och Mångfald, CIM och projektet kommer att vara kärnan i integrationsarbetet. Vi kommer att dokumentera projektet för att underlätta tillgängligheten på webben för intresserade. Hur målgruppen som vi arbetar med ser ut, till exempel ålder, kön, social och etnisk bakgrund Målgruppen är fadderfamiljerna, de nyanlända familjerna och invandrarföreningar. Socialt sett är de flesta av de svenska familjer högutbildade yrkesarbetande och några är pensionärer. För de nyanlända varierar det mer; högutbildade, arbetare, hemmafruar. De nyanlända familjerna kommer från olika länder bl.a. Palestina, Irak, Sudan, Somalia, Etiopien Afghanistan, och Kenya. Tio språk talas; arabiska, somaliska, persiska, dari, amharinja, afariska, franska, swahili, tigrinja, och svenska Åldersspannet är mellan 1 år till 82 år, 43 % av projektmedlemmar är barn och ungdomar och 46 % är flickor och kvinnor. Enligt diagrammen nedan har andelen kvinnor ökat från 27 % 2010 till 30 %. Vi har gjort en medveten satsning för att öka kvinnors deltagande på grund av att kvinnorna löper större risk att bli isolerade och får svårare att ta sig in i det svenska samhället. Föreningarna deltar aktivt i projektet genom att ha en tolk till varje familj samt att vara värd för kulturkvällarna. Se tabellerna nedan. Antal aktiva projektfamiljer och medlemmar År Antal nya familjer till projektet medlemm ar kvinnor män flickor pojkar ett två tre 17 nya familjer (Totalt 48 familjer) 22 nya familjer (Totalt 70 familjer) Totalt Föreningar och gäster Ca (30)

12 Aktiva medlemmar : 70 familjer,177 medlemmar 34 flickor, 43 pojkar, 53 kvinnor och 47 män Mer än 150 gäster 27% 30% 19% 24% Flickor pojkar Kvinnor Män Hur och i vilken omfattning har vi nått målgruppen Vi har nått målgruppen, familjerna, via Uppsala kommun, SFI utbildningen svenska för invandrare, volontärbyrån, massmedia (Uppsala Nya Tidning, Uppsalatidning, TV Uppland) och via olika invandrarföreningars kontaktnät, kyrkor och pensionärsföreningar. Även SIU:s medlemsföreningar har deltagit i rekryteringen av såväl svenska familjer som familjer med utländsk bakgrund. Projektledaren får namn och telefonnummer på nyanlända familjer från kommunens flyktingsekreterare eller via föreningar och efter detta tas kontakt med familjerna. Familjen bjuds sedan till en träff och ett samtal på SIUs lokal. De får en bred information om projektet och om de önskar fyller de i och skriver under en intresseanmälan. För att lösa språkproblem kontaktas en förening som kan språket och deras representant fungerar som tolk. De svenska familjerna får vi kontakt med via föreningarnas kontaktnät, Volontärbyrån eller via massmedia. Familjer bjuds in till en träff i SIUs lokal och de får en bred information om projektet. De flesta familjer passar till projektet och skriver sedan under en intresseanmälan. Svenska och nyanlända familjer matchas ihop efter deras fritidsintresse och antal familjemedlemmar och önskemål. Familjerna avgör hur vi fortsatt kan gå vidare. När familjerna träffas deltar någon från de engagerade föreningarna som kan de nyanländas hemspråk. Hur målgruppen är delaktig i projektets genomförande För projektet finns en styrgrupp som består av svenska fadderfamiljer, nyanlända familjer och representanter från föreningarna. Det bildas arbetsgrupper med deltagarna för specifika aktiviteter så som resor, Luciafirande m m. Deltagarna är mycket aktiva. Se på tidningar, TV, Youtube-filmer och fotografier som bifogas. 12 (30)

13 Under kulturkvällarna har deltagarna en trevlig kväll och de är mycket aktiva. Detta finns också dokumenterat i bifogat filmmaterial. I enkätutvärderingen finns en fråga om man känner att man kan påverka projektet. Ca 95% har svarat ja på frågan. Det betyder att projektet styrs på ett demokratiskt sätt och att deltagna känner sig mycket delaktiga under åren. År ett, Tidningar Sidan nr. 22 (Det är en PDF fil) Tv, Youtube En ungdeltagare berätta om sin upplevelse efter en kulturkväll ca 600 har sett filmen Europahuset i Stockholm augusti Kulturnatten september År två, Tidningar Uppsala Nya tidning, 29 april En halv sida om vår resa till Naturskolan Sidan nr. 22 (Det är en PDF fil) 13 (30)

14 Stockholms stadshus mars År tre Tidningar Tv, 24 UNT Målgruppens upplevelser och deltagande av projektets insatser Många nya kontakter har knutits under kulturkvällarna och vid den gemensamma bussresan till Sala silvergruva. Det har rått en otvungen stämning och samtalen har varit många och långa mellan nyfunna vänner. Det vittnas också om att besök mellan värdfamiljer och nytillkomna familjer sker i allt större grad. Initialt tillsammans med projektledaren eller någon av SIU:s förtroendevalda (vem beror i hög grad på språksituationen). Ju mer tiden går desto mindre roll spelar projektledaren i samvaron mellan familjerna Under kulturkvällarna har olika teman behandlats bl. a. skolan, hemmet, traditioner. Varje kulturkväll inleds med information om utvecklingen av integrationsprojektet, en film om en av de nyanländas hemland. Sedan följer gruppdiskussioner utifrån frågor på kvällens tema, samt en gemensam diskussion och redovisning av grupperna. Deltagarna delas upp i fem till sex grupper. I varje grupp, som består av både personer från fadderfamiljer och nyanlända, finns en representant från en förening som fungerar som tolk; språkligt och kulturellt. På detta sätt känner sig alla, oavsett ålder eller kön, delaktiga och de kan ge och ta emot information. Samvaron skapar en känsla av att kunna bidra till något nytt och att integration är en ömsesidig förståelse och samtidigt som det är ett ständigt pågående arbete. Barnen har sin egen aktivitet; att måla, att spela spel m m. Aktiviteter År ett, Maj- augusti flera möten med Uppsala kommun, föreningar och ABF. September 2010 Två möten med Introduktionsenheten chefen Lennart Andersson och två av hans medarbetare på Uppsala kommun, för att värva nyanlända familjer. Möte med ordförande och handläggare i Ungdom och arbetsmarknadsnämnden i Uppsala kommun. Möten med ABF, Arbetsförmedling, möten med God Livsmiljö i Uppsala och Volontärbyrån. 14 (30)

15 Oktober 2010 Möten med ABF, Röda korset och Introduktionsenhet. Möte med ordförande för Palestinska Folkets Föreningen för att värva svenska fadderfamiljer via föreningens nätverk. November 2010 Första mötet med svenska fadderfamiljer i ABF. Möte med hela enheten i Introduktionsenhet i Uppsala kommun. Möten med svenska fadderfamiljer och nyanlända familjer December 2010 Möten med svenska fadderfamiljer och nyanlända familjer. Vi började matcha ihop familjer Januari januari: första gemensamma kulturkväll med alla familjer och några representanter från de olika partierna. Informera om projektet under Vänsterpartietsårsmöte i Uppsala. Informera pensionärsföreningar i Uppsala. Familjer gör hembesök hos varandra. Informera även Landstingsutskottet för integration och jämställdhet. Februari februari: En gemensam kulturkväll och Uppsala Nya Tidning reporter var med under kvällen. Uppsalatidningen har träffat två fadderfamiljer i SIUs lokal och publicerat ett helt reportage. Matcha ihop familjer. Informera föreningen Akademiska Sällskapet. Informera om projektet framför Uppsalaläns Landshövding, Schweiz ambassadör med en delegation från Schweiz på Uppsala slott. Möte med ETP chefen på Landstinget. Mars mars: en gemensam kulturkväll och Uppsala läns landshövding var gäst under kvällen med några representanter från politiska partier. Hela Sverige ska leva Uppsala och Stockholm har visat stor intresse av att delta. Informera Socialdemokrater under deras årsmöte i Uppsala Fem föreningar Är med i projektet (Palestinska Folkets Förening, Sudanska Föreningen, Somaliska Hjälpkommittén, Etiopiska Föreningen och Afrikanska Studentförening). Familjer gör hembesök hos varandra. Matcha ihop familjer. Söka efter nya fadderfamiljer och nyanlända familjer. Föreläsning på Hermods (en ESI skola för nyanlända) April april Resa till Sala silvergruva. Träffa och matcha ihop familjer. 9 april SIUs 25 års jubileum på Stadsbiblioteket med tre veckors utställning, där fanns även en gästbok där besökare fick möjlighet att skriva, det skrevs mycket gott om projektet i gästboken. Informera Forum för skolan vid Institutionen för Kulturantropologi och Etnologi i Uppsala universitet. Maj maj: en gemensam kulturkväll. Deltagandet i SIUs Drakflygardagen 28 maj: en gemensam kulturkväll. Möten med familjer i projektet. Ett reportage i Tv Uppland. 15 (30)

16 Juni juni Resa till Skansen Möten med svenska fadderfamiljer och nyanlända familjer Juli 2011 Resa till Stavby traktor race och Gammel-Gränome. Möten med svenska fadderfamiljer och nyanlända familjer Augusti augusti Informera Miljöpartiets Internationella utskott om projektet augusti inbjudan från Ungdomsstyrelse till Europaåret för frivilligarbete 2011, Europahuset i Stockholm. Kulturminister och drottsminister Lena Adelsohn och Pernilla Baralt kommunikationsansvarig i EU-kommission i Sverige var nyfikna på projekt utställningen. 11 augusti en föreläsning på Europahuset om SI Us integrationsprojekt. År två, Många nya kontakter har knutits under kulturkvällarna och vid den gemensamma bussresan till Stockholms stadshus, Uppsala Naturskola i Hammarskog samt resan till Ängskär. Relationer mellan familjerna har fördjupats och kontakterna har blivit lättare mellan dem. Nedan är en lista på projekts viktiga aktiviteter: 1. Många möten med nya svenska fadderfamiljer och nyanlända familjer. 2. Föreläsning och utställning Europaåret för frivilligarbete 2011 i fyra dagar i Europahuset, Stockholm 3. Kulturnatten i Uppsala 10 september Föreläsning om projektet i Föreningen Liberal Mångfald 5. Kulturkväll 1 oktober 2011, studiecirkel om semester 6. Deltagande i konferens Mångfald som möjlighet i landsbygd, Uppsala 27 oktober Föreläsning Integrationsdagen - I Repris, Gottsunda, 17 november Föreläsning Invandrarforum (Immigrant-institutet), Stockholm 26 november Möte om Internationella överenskommelsen inom integrationsområdet, Stockholm25 november Föreläsning i Boden, Norrbotten 6 december Kulturkväll 17 december 2011, studiecirkel om Industri utan moral blir brutalitet 12. Föreläsning, Integration i vardagen: Ett lyckat exempel i Vänsterpartiets kongress i Uppsala 7 januari Föreläsning om projektet i Sävja fritidsgård, 25 januari Kulturkväll 28 jan 2012,studiecirkel om Helgdagar 15. Resa till Stockholms stadshus och Stockholms slott, 3 mars Kulturkväll 14 april 2012, studiecirkel om påskfirande 17. Föreläsning om projektet i Sävja kyrka, 22 april Resa till Uppsala Naturskola i Hammarskog, 28 april Drakflygardagen, 17 maj En konferens i Stockholm för civila samhället, deltagande och föreläsning, juni Resa till Ängskär juni Kulturkväll 18 juni 2012, studiecirkel om semester/ skollov 16 (30)

17 23. Kulturkväll 19 juni 2012, studiecirkel om havet År tre, Den positiva atmosfären och deltagandens entusiasm under tredje året var bestående. 1. Många möten med svenska fadderfamiljer och nyanlända familjer september inbjudan till rundabordssamtal om integrationsöverenskommelsen september en delegation från KD styrelse från Stockholms besöker oss 4. Kulturkväll 29 oktober, team Idrott 5. Besök från Finland: KUMAK Universitet, VASA University och Finnish Refugee Council november kulturkväll, tema giftermål december kulturkväll, medlemmarna har bildat en kör för lucia firandet Tema Jul och nyårs firande januari kulturkväll, tema Att leka januari projektledaren har hållit en föreläsning om projektet i Röda Korsets Behandlingscenter februari kulturkväll, tema Att köpa och handla februari möte med UNHCR mars projektledaren har hållit en föreläsning om projektet i Grafisk Utvecklingscentrum mars kulturkväll, tema Att födda barn mars projektledaren håller en föreläsning om integration i Stockholm med Centrum för kunskap utveckling april en resa till Österbybruk, Dannemora gruvor, samarbete med Hela Sverige ska leva maj Drakflygardagen maj resa Sunnerstaåsen, samarbete med Friluftsfrämjandet maj Projektledaren har skrivit en krönika i Uppsalatidningen Vi ser att kultur är människor maj projektledaren har hållit en föreläsning om "Effektiv introduktion och etablering av nyanlända" med Ability Partner Europé juni, Midsommarfirandet i Hammarskog augusti kulturkväll, tema Eid El fitr augusti Avslutningskonferens för projektet augusti projektledaren har hållit en föreläsning om integration hos Centrum för kunskapsutveckling, Stockholm september projektledaren har hållit föreläsning i Länsstyrelse om projektet september Kulturnatten september kulturkväll, tema utvärdering av projektet oktober en resa till Åland Projektledaren har deltagit i otaliga möten samt många konferenser och seminarier. Projektledaren har också ordnat och även deltagit i många möten mellan nyanlända och de svenska fadderfamiljerna. Det är mycket givande och roligt att delta bland annat när familjerna besöker varandras hem. 17 (30)

18 Det vittnas också om att besök mellan fadderfamiljer och nyanlända familjer sker i stor utsträckning. Initialt tillsammans med projektledaren eller någon av SIU:s förtroendevalda (vem beror i hög grad på språksituationen). Ju mer tiden går desto mindre roll spelar projektledaren i samvaron mellan familjerna.. Det innebär att träffarna mellan deltagare börjar med fasta gemensamma möten men växer till vänskapliga relationer och frekventa besök utanför projektaktiviteterna. Under kulturkvällarna har olika teman behandlats bl. a. skolan, hemmet, traditioner. Varje kulturkväll inleds med information om utvecklingen av integrationsprojektet, en film om en av de nyanländas hemland. Sedan följer gruppdiskussioner utifrån frågor på kvällens tema, samt en gemensam diskussion och redovisning av grupperna. Deltagarna delas upp i fem till sex grupper. I varje grupp, som består av både personer från fadderfamiljer och nyanlända, finns en representant från en förening som fungerar som tolk; språkligt och kulturellt. På detta sätt känner sig alla, oavsett ålder eller kön, delaktiga och de kan ge och ta emot information. Samvaron skapar en känsla av att kunna bidra till något nytt och att integration är en ömsesidig förståelse och samtidigt som det är ett ständigt pågående arbete. Barnen har sin egen aktivitet; att måla, att spela spel m m. Rapporter Projektet har omnämnts i flera rapporter - Länsstyrelsen i Uppsala län Integration i den ideella sektorn - Socialnämnden för barn och unga/ utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Rapport titeln " Ekonomiskt utsatta barn i Uppsala kommun- resurser och behov - Länsstyrelse i Uppland har flaggat många gånger för SIUs projekt i deras nyhetbrev. Styrgruppens utvärdering Projektets styrgrupp träffades fyra gånger under projekttiden enligt projektplanen. Sista mötet var 20 oktober 2013 under Ålandsresan. Styrgruppen består av projektledaren, svenska fadderfamiljer, nyanlända familjer och representanter från föreningarna som deltagit i projektet och dokumentärer. Utdrag ur protokoll från det sista styrgrupps möte: Nyanlända familjer: - Suhile: Jag och min familj lärde mig mycket om samhället. Jag önskar att projektet fortsätter. Jag och min familj lärde känna vår fadderfamilj mycket bra. Tillsammans, och med SIU, har vi fått nya vänner. - Majed: Viktigt för hela min familj (farmor, fru och 5 barn), vi kom 2010 till Sverige. Jag har skrivit en uppsats om integration. Jag fann då att sociala nätverk inte fungerar på samma sätt för svenskar som för oss nyanlända. Det är viktigt för oss att ha någon svensk att kunna fråga. Men lika viktigt har varit att träffa andra invandrare från andra länder. Vi har fått många möjligheter att tala svenska. - Issa och Ajda: Makar som vill fortsätta och utvidga projektet. Projektet har varit ett bra sätt att bli integrerad. Barnen är nöjda. De har träffat andra barn och fått kompisar. 18 (30)

19 - Zeki: Kom till Sverige som äldre, läste SFI i två år utan att bli godkänd. I projektet lärde jag mig svenska fortare och jag har fått jobb tack vara projektet. Projektet bör utökas, och i hela Sverige. Svensk fadderfamiljer: - Arne: Bra med personliga kontakter och med att en fadderlista funnits hela tiden. - Kristina: Projektet är mycket bra eftersom det kommer från invandrarna själva och inte uppifrån från svenska samhället. Kulturkvällarna har varit mycket bra. - Eva: Integration handlar inte om att dricka kaffe då och då, det är många regler att lära sig och projektet nådde målet. Ensamkommande ungdomar: Föreningar: - Javid: Fick en svensk fadder efter 5 månader i Sverige som har hjälpt mig jättemycket med allt. Deltar nu i projekt på Rosendalsgymnasiet. - Meshesha: ordförande, föreningen ERDAW: Min erfarenhet är enbart positiv, en svensk familj leder vägen in i samhället. Projektaktiviteterna gav otroligt bra resultat. - Hamad: ordförande i Afar Vänner, kom med i projektet 2012 eftersom många nya flyktingar anlände Det hela har fungerat mycket bra, vi har träffats varannan helg. Jag har mycket bra erfarenheter av projektet. - Jamal: ordförande för Somaliska Hjälpkommittén: Vi går nu från projekt till tradition. Projektledaren Amil, har gjort ett mycket bra jobb. Fortsätt med projektet! och bli en del av Uppsalas kultur. - Mehbash: ansvarig för SIUs Internationella kvinnokafé: Projektaktiviteterna var viktiga för ung och vuxna kvinnor. - Zuhier: ordförande Palestinska Folkets Förening: Projektet är ett hjälpmedel som jag önskar att jag hade fått, en stor resurs till varje ny familj. Integration som begrepp blev mångfald inom politiken, men tack vare projektet och Amil, så har begreppet integration kommit tillbaka. - Hassan: ordförande för Multikulturförening: Invandrare som flyr är i regel från en minoritet i hemlandet. Integration via en arbetsplats, som fanns förr, är borta. Det är där som SIU projektet kommer in. Rekommendation: - Alla är överens att projektet bör absolut fortsätta. - Projektet bör ha kurser om olika saker framöver. Barn och ungdomsutvärdering Åtta ungdomar har samlats som en styrgrupp för att utvärdera projektet utifrån deras perspektiv. Fares, 14 år, har varit med i projektet i tre år och han tycker att det är jättebra att han har fått lära känna andra folk och andra religioner. Tabarak, 15 år, har varit med i projektet i tre år tycker att hon har fått lära sig mycket nya saker. 19 (30)

20 Ali, 12 år, har varit tre år i projektet och tycker att det är mycket bra och tycker att han har lärt sig mycket och han har lärt känna mycket folk. Sahinda, 14 år, det här är andra gången hon är med och hon tycker det är mycket bra. Raghad, 16 år, tycker att det är bra att vara med på projektet. Hon tycker att det är bra att göra olika saker och hon har lärt känna många folk. Mohammed, 13 år, har varit med i tre år och han tycker det är bra och roligt att vara med. Haydar, 12 år, han tycker att det är mycket bra att vara med och roligt. Haisam, 9 år, tycker att det är bra och roligt och han har lärt sig mycket. Förslag på aktiviteter: att bara vi ungdomar åker med en ledare till olika ställen. att ha mer tävlingar och ha mer idrottssaker t.ex. dans för tjejer och fotboll för killar. att göra en naturrunda, vi vill åka till Gröna Lund, ha snöbollskrig med vinnare, bara ungdomar och vuxna tillsammans för att fika och prata, paintball med föräldrar eller laser game. Enkätutvärdering I slutet av varje etapp delar vi ut en enkätutvärdering som består av 14 frågor. Enkäterna har varit ett stöd i utvecklingen av projektet och kommande aktiviter. Under ytterligare synpunkter har 81 % av deltagarna skrivit att projektet var mycket bra och måste fortsätta. Sist men inte minst Projektet har nått sitt mål på ett utmärkt sätt. Många av projektmedlemmarna som har varit med i projektet sedan starten 2010 är mycket positiva och tänker fortsätta med sina etablerade kontakter. Vi har börjat arbetet med att skapa ett elektroniskt bibliotek som ska vara tillgängligt för intresserade och allmänheten. Vi skapar en möjlighet för alla att ta del av projektets aktiviteter, studiecirklar, metoder och resultat. Arbetet gav otroligt bra resultat. Det är också glädjande att vi avslutade med ett överskott av svenska fadderfamiljer. Projektet Uppsala vision 2030 har dessutom bäddat för tre projekt: för landsbygd, seniorer och skolelever. Vi har fått löfte att Uppsala kommun ska finansiera projektet i fortsättningen. SIUs styrelse och sex föreningar har beslutat att projektet ska leva vidare! Amil Sarsour SIUs Projektledare 20 (30)

Integrationsprojekt Uppsala vision 2030. Redovisning av projektets andra år september 2011- augusti 2012

Integrationsprojekt Uppsala vision 2030. Redovisning av projektets andra år september 2011- augusti 2012 Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Redovisning av projektets andra år september 2011- augusti 2012 1 Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala Förord Den föreliggande rapporten visar

Läs mer

Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. Förord

Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. Förord Förord Den föreliggande rapporten visar Integrationsprojekt Vision 2030 verksamhet under det första året. Ett stort tack till alla som bidragit till att detta projekt kan drivas och det med ett mycket

Läs mer

Integrationsprojekt Uppsala vision 2030

Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Informationsmöte 24 april 2014 UKK Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala Finansierat av Allmänna Arvsfonden SIU Paraplyorganisation sedan 1986

Läs mer

/<r r"<6 Uppsala 2014-11-25

/<r r<6 Uppsala 2014-11-25 KS 12 17 DEC 2014 UPPSALA KOMMUNSTYRELSE ink. 2014-12- 0 5 Diarienr.. Z o 0 _ 0( :fa /

Läs mer

Ansökan om projektstöd från Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar

Ansökan om projektstöd från Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Lundström 2014-04-07 UAN-2014-0222 Rev.2014-05-15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan om projektstöd från Samarbetsorganisationen

Läs mer

HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP

HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH GEMENSKAP Integration med hjälp av handboll i Vivalla och Brickebacken Örebro SK Handboll Herr Projektansvarig: Vice Ordförande Jerker Lindgren Bakgrund HANDBOLL FÖR HJÄRTA OCH

Läs mer

Nycklarna till Sverige

Nycklarna till Sverige 1 Nycklarna till Sverige Vägen in i det svenska samhället är tuff. Bara det att lära sig språket och komma underfund med hur samhället fungerar. Vi träffar några som kommit en bit på vägen.. (6/6) Hiba

Läs mer

Mötesplats Klostergården. Sammanfattning

Mötesplats Klostergården. Sammanfattning Mötesplats Klostergården Sammanfattning Klostergårdsskolans elevstruktur är i en ständig förändring. Över 40 % av eleverna har utländsk bakgrund. För att bemöta eleverna på bästa sätt ville vi skapa en

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

TORSDAG FREDAG LÖRDAG SÖNDAG

TORSDAG FREDAG LÖRDAG SÖNDAG SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V 37 Vecka 37 201309-14-15 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Svar på motion om att införa fadderskap för invandrare i Sala kommun

Svar på motion om att införa fadderskap för invandrare i Sala kommun "1"1~:";-:'!1. ':' ~7 m~~b~ KOMMUNSTYRELSEN 2014/170/ l 1 (2) 2014-09-21 OIARIENR: 2014/5 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Per-Olov Rapp Ink. 2014-09- 2 4 Diarienr _.2,.0)1+ /b,,,, l /Aktbilaga

Läs mer

Fokus Integration. Projektet har bidragit till deltagarna känner sig mer hemma i kommunen. 806 385 kr

Fokus Integration. Projektet har bidragit till deltagarna känner sig mer hemma i kommunen. 806 385 kr Fokus Integration Projektet har bidragit till deltagarna känner sig mer hemma i kommunen. Projektägare: Hedemora Röda Kors-krets Projektledare: Gunborg Morén Kommun: Hedemora Dnr: 140 Jnr: 2013-5038 Projekttid:

Läs mer

Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-04-14, 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd

Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-04-14, 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd 1 [11] Frågor och svar Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se) eller flyktingsamordnare

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Handslaget. - en viktig del för ökad integration 2006-08-31

Handslaget. - en viktig del för ökad integration 2006-08-31 2006-08-31 Handslaget - en viktig del för ökad integration 2(6) Idrotten är Sveriges största folkrörelse med över 20 000 idrottsföreningar och 3 miljoner medlemmar runt om i landet. Enligt en rapport från

Läs mer

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten

Läs mer

Välkommen! Ett integrationsprojekt med bandy IFK Vänersborg 2015-10-08 Idrott har i alla tider använts som ett sätt att fostra unga människor att bli en del i ett öppet, demokratiskt samhälle. Ett samhälle

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014-15

verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014-15 mälardalens frilansklubbs årsmöte 9/2 2015 verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014-15 sammansättning av styrelsen Gert Lundstedt ordförande Elisabet Wahl vice ordförande och upphovsrättsansvarig

Läs mer

Etableringskurs för nyanlända

Etableringskurs för nyanlända Etableringskurs för nyanlända Kursens mål är att skapa en stärkt självbild och självkänsla genom ett nätverk med personliga relationer i såväl förenings- som arbetsliv i Jönköping. Ledord: utbildning,

Läs mer

Integrationsnytt i Kalmar

Integrationsnytt i Kalmar Kalmar kommun November 2015 Integrationsnytt i Kalmar Kalmar kommun inrättade under 2015 ett integrationsråd och ett av målen är att synliggöra integrationsarbetet i Kalmar. Integrationen blir bäst om

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V 18

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V 18 1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V 18 Vecka 18 201605 07-08 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. Ordförandekonferens 20 Oktober 2012

Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala. Ordförandekonferens 20 Oktober 2012 Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala Ordförandekonferens 20 Oktober 2012 SIU - Att verka för ett integrerat samhälle - SIU etablerades 1986-30- tals föreningar Samarbetsorganisationen

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V48. Vecka 48 20121130-1201. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V48. Vecka 48 20121130-1201. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU 1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V48 Vecka 48 20121130-1201 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Överenskommelse om partnerskap mellan NybyVision och utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, Uppsala kommun

Överenskommelse om partnerskap mellan NybyVision och utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, Uppsala kommun Överenskommelse om partnerskap mellan NybyVision och utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, Uppsala kommun Beskrivning av den överenskommelse som slutits mellan utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Uppsala

Läs mer

Demokrati i Norra Irak - Kurdistan

Demokrati i Norra Irak - Kurdistan Demokrati i Norra Irak - Kurdistan Sammanfattning. Projektet inleddes med ett seminarium i september 2008. Det blev också starten för projektet som avslutades ett år senare. Till detta mycket välbesökta

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Att få ett nytt kulturarv

Att få ett nytt kulturarv Att få ett nytt kulturarv Förstudie till integrationsprojekt i Gyttorps centrum 2008 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:14 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Etapp 1 - Metod... 5 Dörrknackning...

Läs mer

Delrapport gällande stimulansmedel till ett varaktigt stöd för anhöriga för år 2008

Delrapport gällande stimulansmedel till ett varaktigt stöd för anhöriga för år 2008 RAPPORT 1 (8) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Margareta Helgesson, anhörigkonsulent 2008-12-08 704-15949-2008 Länsstyrelsen i Södermanlands län Att:

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V-34. Vecka 34 201208 25/26. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V-34. Vecka 34 201208 25/26. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU 1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V-34 Vecka 34 201208 25/26 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

här tänds hoppet ömsesidig vinst. Praktikanten Jonas Nshimiyimana och Fyrljusets vd Lena Karlsson utbyter erfarenheter. Många skratt blir det också.

här tänds hoppet ömsesidig vinst. Praktikanten Jonas Nshimiyimana och Fyrljusets vd Lena Karlsson utbyter erfarenheter. Många skratt blir det också. här tänds hoppet ömsesidig vinst. Praktikanten Jonas Nshimiyimana och Fyrljusets vd Lena Karlsson utbyter erfarenheter. Många skratt blir det också. 26 AKADEMIKERN xxx 04 Jonas Nshimiyimana hade lagt ner

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V14

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V14 1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V14 Vecka 14 201404-05-06 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Rädda Barnens lokalförening i Falun under 2015.

Verksamhetsberättelse för Rädda Barnens lokalförening i Falun under 2015. Verksamhetsberättelse för Rädda Barnens lokalförening i Falun under 2015. Styrelsen har bestått av följande ledamöter: Kristina Stålhandske-Robertsson, insamlingsansvarig Margret Skog, vice ordföranden

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Mette Agborg & Lisa Berger

Mette Agborg & Lisa Berger IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp

Läs mer

1. Verksamhetsberättelse 2015. 2. Styrelsen har under året bestått av. 3. Möten under 2015. Ange namn på lokalförening/distrikt Vänersborg

1. Verksamhetsberättelse 2015. 2. Styrelsen har under året bestått av. 3. Möten under 2015. Ange namn på lokalförening/distrikt Vänersborg 1. Verksamhetsberättelse 2015 Ange namn på lokalförening/distrikt Vänersborg 2. Styrelsen har under året bestått av Ordförande Susanne Thörnqvist Vice ordförande vakant Sekreterare Birgitta Jonsson Kassör

Läs mer

Redaktören har ordet REFLEKTIONER. Nr 2-201 6

Redaktören har ordet REFLEKTIONER. Nr 2-201 6 Nr 2-201 6 SOCIALDEMOKRATERNAS NYHETSBREV I STRÄNGNÄS KOMMUN Källgatan 1, 645 31 Strängnäs www.socialdemokraterna.se/strangnas ANSVARIG UTGIVARE: Ingrid Fäldt Redaktören har ordet Vi närmar oss med stormsteg

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2014/15

Ta steget! Konfirmation 2014/15 Ta steget! Konfirmation 2014/15 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle för dig att tillsammans med jämnåriga och vuxna människor fundera över livets viktigaste frågor om mål

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 6 februari 2003. Ylva Forsberg (v) Inger Nilsson (fp) Ina Lindström Skandevall (fp)

Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 6 februari 2003. Ylva Forsberg (v) Inger Nilsson (fp) Ina Lindström Skandevall (fp) Birgitta Larson 2003-02-28 Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 6 februari 2003 Närvarande: Förhindrade: Michael Cornell (c) Lisbeth Forsberg (kd) Ylva Forsberg (v) Inger Nilsson

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Verksamhetsberättelse för år 2013

Verksamhetsberättelse för år 2013 Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala Verksamhetsberättelse för år 2013 Kansli/lokal 2 Arbetsutskott. 2 Projekt grupp 2 Nya strukturer 2 Kontakt med media 2 Samverkan / samarbete. 3

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Fokus Framtid. Projektrapport

Fokus Framtid. Projektrapport Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Slutrapport Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Ansvarig för projektet ska i enlighet med överenskommelsen om medfinansiering lämna en slutrapport om projektets genomförande enligt

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V47

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V47 1 SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V47 Vecka 47 201311-23-24 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet 091103 (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30) Deltog: Helena Bengtsson, Mjölby Marie Eriksson, Söderköping Anne Hederén, Länsbiblioteket Karin Hermansson, Ödeshög Inger Hollström Flis, Motala Tommy Jansson, Norrköping Anja Leiding, Åtvidaberg Sten

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet

Läs mer

Rapport integrationsarbetet 2008

Rapport integrationsarbetet 2008 Rapport integrationsarbetet 2008 Rapportskrivare och kontaktperson: Integrationssamordnare Inga Johansson, 0911-69 67 66 Innehåll Mål... 1 Uppdelning flyktingar andra nyanlända invandrare... 1 Introduktion

Läs mer

Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA

Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA Rwandiska bröllopstraditioner LINGVA POETICA går vidare även i Finland Rwandiska bröllopstraditioner går vidare även i Finland Rwandiska bröllopstraditioner går långt tillbaka i tiden även om det har skett

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Adelöv - LIVET PÅ LANDET 2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret 2011-2012 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 Planen omfattar följande verksamhetsformer:

Läs mer

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Loggbok under vasabesök

Loggbok under vasabesök Loggbok under vasabesök Förberedelser... Jag tror det hade varit bra om vi hade läst om/diskuterat de finlandssvenskas situation mer inför resan, för att inte framstå som helt okunniga (och ointresserade)

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:

Läs mer

Svar på motion om mötesplats för asylsökande

Svar på motion om mötesplats för asylsökande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2015-12-08 Blad 27 Ksau 219 Dnr 153/2015-101 Svar på motion om mötesplats för asylsökande Agneta Lambert-Meuller, MP, har till kommunfullmäktiges

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10 ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

En viktig mässa för alla

En viktig mässa för alla Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande

Läs mer

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast

2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast 2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4

1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 Innehåll 1. Bakgrund och planering... 2 2. Deltagare... 3 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 4. Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats... 5 5. Reflektioner...

Läs mer

Familjecentral i Hedemora

Familjecentral i Hedemora Familjecentral i Hedemora Verksamhetsberättelse 011 Babycafé Öppna förskolan Foto: Elisabeth Willborg Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen, elevhälsan Landstinget Dalarna Hedemora barnavårdscentral

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Måluppföljning... 2 3. Effekt... 3 4. Goda

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

STUDIER 2010. Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet. Socialdemokraterna i Gävle www.gavle.sap.

STUDIER 2010. Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet. Socialdemokraterna i Gävle www.gavle.sap. STUDIER 2010 Erfarenhet Gemenskap Glädje Lärande Mångfald Möten Samarbete Utveckling Ömsesidighet Socialdemokraterna i Gävle www.gavle.sap.se Version Januari-2010 Studieprogram 2010 INNEHÅLL Arbetarekommunens

Läs mer

Stort intresse i hela landet

Stort intresse i hela landet Stort intresse i hela landet Konferensen om den digitala plattformen visade på ett stort intresse i hela landet. 85 personer från 32 kommuner kom för att se vad plattformen kan erbjuda för en ännu bättre

Läs mer