Utskottet för lärarutbildningar

Transkript

1 KALLELSE Nr 5: MDH:1.1-22/13 Utskottet för lärarutbildningar Datum och tid: Plats: Onsdagen den 2 oktober 2013 Kl Sal H104, Vapensmeden, Mälardalens högskola, Eskilstuna. Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant Tor Nilsson Lärarrepresentant Gunilla Sandberg Lärarrepresentant Eva Fridh Studeranderepresentant Vakant Studeranderepresentant Eva Thorin Utbildningsledare EST/NT Magnus Hoppe Utbildningsledare EST/SV Anette Strömberg Utbildningsledare IDT Therese Welén Utbildningsledare UKK Kerstin Soläng, Eskilstuna kommun Extern ledamot Conny Ström, AB Salboheds gymnasiesärskola Extern ledamot Adjungerade: Peter Gustafsson Prodekan GU Fackliga: Håkan Lindgren SACO Ulla Pettersson OFR-S Tjänstemän: Jonas Lostelius Handläggare UFO Eventuella föredragande Övriga: Justerandes signatur 1 1 (1)

2 Utskottet för lärarutbildningar FÖREDRAGNINGSLISTA Möte nr 5:2013 Version MDH: /13 Verksamhetsinformation Akademichefen för akademi UKK, Pia Lindberg, är inbjuden för att informera om akademins planer för eventuella ansökningar om examensrättigheter för till exempel SO och estetik inom grundlärarutbildning för årskurs 4-6 (framförallt i relation till söktryck och arbetsmarknad). 1 Val av justeringsperson 2 Fastställande av föredragningslista 3 Utse intern granskare av självvärderingar inom ramen för fakultetsnämndens kvalitetssäkringsprocess kopplad till Universitetskanslersämbetets pågående kvalitetsutvärderingar, omgång 6 4 Uppföljning och slutrapport av ifrågasatt examen engelska kandidat 5 Programutbud och vissa programtillfälledata för läsåret 2014/2015 avseende utbildningar på svenska 6 Överlämning av synpunkter till kommande fakultetsnämnd 7 Rapporter Justerandes signatur 2 1 (1)

3 ÄRENDESAMLING Nr 5:2013 MDH: /13 1 Val av justeringsperson 1 (8) Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar utser Gunilla Sandberg att jämte ordföranden justera protokollet. 3

4 ÄRENDESAMLING Nr 5:2013 MDH: /13 2 Fastställande av föredragningslista 2 (8) Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar fastställer föredragningslistan. 4

5 ÄRENDESAMLING Nr 5:2013 MDH: /13 3 Utse intern granskare av självvärderingar inom ramen för fakultetsnämndens kvalitetssäkringsprocess kopplad till Universitetskanslersämbetets (UKÄ) pågående kvalitetsutvärderingar, omgång 6 3 (8) Diarienummer: MDH /11 Handläggare: Michael Rogefelt Självvärderingsdokumentet är ett av fyra underlag som begärs in av UKÄ i pågående kvalitetsutvärdering (omgång 6) av utbildningar vid Mälardalens högskola. I sammanhanget kvalitetssäkras alla självvärderingar som lämnar lärosätet innan dokumentet överlämnas till UKÄ. Då UKÄ för närvarande bland annat utvärderar inom huvudområdena pedagogik och specialpedagogik vid Mälardalens högskola ska självvärderingar från dessa granskningar kvalitetssäkras internt. Fakultetsnämndens olika utskott har som generellt uppdrag att följa kvaliteten i verksamheten inom respektive område och således faller det på utskottet för lärarutbildningar att delta i granskning av självvärderingar för huvudområdena pedagogik och specialpedagogik. Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar beslutar att utse följande ledamöter att kvalitetsgranska följande självvärderingar: Ärendets beredning Ärendet har beretts vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet -Ärende 3 bilaga 1 UKÄ:s vägledning för självvärdering -Ärende 3 bilaga 2 Läsinstruktion granskning självvärdering omgång 6 Delges Utbildningsledare HVV, avdelningschef UKK företrädande aktuella huvudområden, prodekan grundutbildning 5

6 ÄRENDESAMLING Nr 5:2013 MDH: /13 4 Uppföljning av ifrågasatt examen engelska kandidat där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Michael Rogefelt 4 (8) I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 18 december 2012 beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen inom huvudområdet engelska vid MDH. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i engelska har akademi UKK nu inkommit till fakultetsnämnden med slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som senast den 18 december 2013 ska delges UKÄ. Rektor fattar innan detta tillfälle beslut om inlämnande av redovisningen. Föredragande: Michael Rogefelt Förslag till beslut Ärendets beredning Akademi UKK har varit ansvarig för framtagande av föreliggande slutrapport och har även haft ansvaret att genomföra de åtgärder som redovisas i analysoch åtgärdsredovisningen. Tidigare har akademin till nämnden redovisat dels analys- och åtgärdsplan, dels lägesrapport gällande uppföljningsarbetet med ifrågasatt examen. I uppföljningsprocessen på akademin har ämnesansvariga och utbildningsledare deltagit under avdelningschefs ledning. Akademichef har hållits informerad i ärendet. Utskottet för lärarutbildningar har med anledning av ärendet i sin beredning fattat beslut om förslag på åtgärder och kompletteringar för analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ. Fakultetsnämnden har under uppföljningsprocessen för ifrågasatt examen kandidat i engelska, fattat beslut om förslag på kompletteringar och förbättringar i analys- och åtgärdsredovisningen. I framtagandet av akademins analys- och åtgärdsredovisning för ifrågasatt examen har även förvaltningen (UFO) deltagit. Förvaltingens uppgift har varit att lägga upp tidsplan samt att bereda ärendet i fakultetsnämnd och utskott. 6

7 ÄRENDESAMLING Nr 5:2013 MDH: /13 Underlag i ärendet -Ärende 4 bilaga 1 BeslutsPM -Ärende 4 bilaga 2 UKÄ BeslutYttrande EngKand bristande -Ärende 4 bilaga 3 Akademins slutrapport -Ärende 4 bilaga 4 Akademins analys exarbeten 5 (8) Delges Akademichef UKK, avdelningschef moderna språk UKK, utbildningsledare UKK, prodekan för grundutbildning 7

8 ÄRENDESAMLING Nr 5:2013 MDH: /13 5 Programutbud och vissa programtillfälledata för läsåret 2014/2015 avseende utbildningar på svenska Diarienummer: MDH /13 Handläggare: Jonas Lostelius Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning på grund- och avancerad nivå och ska enligt rektors delegationsordning fatta beslut om programutbud och rekryteringsmål. Utöver program och rekryteringsmål omfattar från och med hösten 2013 fakultetsnämndens beslut även följande programtillfälledata; urval, studieort, studietakt, starttermin, tid/undervisningsform (t ex dag, distans) samt behörighet (behörigheten regleras dock formellt i respektive programs utbildningsplan). Enligt den ordinarie tidplanen ska beslut om svenskt programutbud fattas vid fakultetsnämndens sammanträde den 10 oktober Verksamheten ska utvecklas i överensstämmelse med rektors beslut om verksamhetsmål, uppdrag och budget och högskolans utbildningsutbud ska ligga i linje med forsknings- och utbildningsstrategi för (FUS), vilket bland annat innefattar att utbildningskvaliteten ska vara hög. Fakultetsnämndens utskott (med undantag av forskningsutskottet) ska bereda förslag till beslut om programutbud. Vid sammanträdena i september ska utskotten lägga förslag till utbudsbeslut till fakultetsnämnden. Föredragande: Handläggaren Jonas Lostelius 6 (8) Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar föreslår fakultetsnämnden att följande program och rekryteringsmål samt programtillfälledata ska ges läsåret 2014/2015: Program X, rekryteringsmål Y, urval, studieort, studietakt, starttermin, tid/undervisningsform (t ex dag, distans), behörighet Ärendets beredning Förfrågan om vilket programutbud som akademierna önskar och instruktioner för hur akademierna lämnar sina önskemål har skickats till utbildningsledare och för kännedom till bland annat akademichefer den 4 juni Akademiernas önskemål har inkommit till utbildnings- och forskningssektionen den 20 september Högskolans sektion Studentcentrum genomför fram till 30 september 2013 en översyn av önskade behörighetskrav och i viss mån programtillfälledata. Beredningen vid utbildnings- och forskningssektionen innefattar sammanställning och analys av underlag, framförallt i vilken utsträckning önskemålen om programutbud ligger i linje med högskolan FUS och VUB. Underlag i ärendet - Ärende 5 bilaga 1 Besluts-PM - Ärende 5 bilaga 2 Förslag till beslut i form av svarsmall med akademiernas önskemål om programutbud och vissa programtillfälledata - Ärende 5 bilaga 3 Styrkort program lärarutbildningsutskottet Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, STC-chef och Susanne Rönnemark Nording, Åsa Dagermark och Susan Sahlberg samt INFO-chef och Marie Bigander. 8

9 ÄRENDESAMLING Nr 5:2013 MDH: /13 6 Överlämning av synpunkter till kommande fakultetsnämnd 7 (8) Nuvarande fakultetsnämnd har mandatperiod mellan och det ska under hösten genomföras val till den nya fakultetsnämnden som har mandatperiod Utskotten ombeds nu att vid sitt sammanträde sammanfatta sina intryck i två avseenden: 1) vad de arbetat med under sin mandatperiod och 2) vad de vill skicka med till den nya fakultetsnämnden att fokusera på i framtiden. Fakultetsnämnden kommer att arbeta med att sammanställa de inkomna synpunkterna under sitt internat oktober. Föredragande: Ordförande Niclas Månsson Förslag till beslut Utskottet för lärarutbildningar skickar med följande punkter till fakultetsnämnden: 9

10 ÄRENDESAMLING Nr 5:2013 MDH: /13 7 Rapporter 8 (8) A. Utskottsordföranden rapporterar från senaste nämndsammanträdet B. Studentkåren rapporterar C. Branschrepresentanter rapporterar D. Prodekanen rapporterar 10

11 Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

12 12

13 Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

14 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Utgiven av Högskoleverket 2011 Högskoleverkets rapportserie 2011:4 R ISSN Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen Omslagsbild: Ingram Publishing Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning 14

15 Innehåll Inledning 5 En självvärdering per examen 7 Del 1 Måluppfyllelse 8 Exempel på underlag som kan användas 8 Del 2 Utbildningens förutsättningar 9 Del 3 Andra förhållanden 10 15

16 16

17 Inledning Högskoleverket har i uppdrag att utvärdera utbildningarnas resultat. Med resultat avses hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Högskoleverkets utvärderingar kommer att granska i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. De underlag som de sakkunniga grundar sina bedömningar på är studenternas självständiga arbeten (examensarbeten), lärosätets självvärdering, enkäter till tidigare studenter samt studenternas uppfattning om utbildningens resultat i förhållande till målen i examensbeskrivningarna. Studenternas självständiga arbeten ska tillsammans med de utbildningsresultat som redovisas i självvärderingen utgöra det huvudsakliga underlaget för ett samlat omdöme. Självvärderingen är ett viktigt underlag för Högskoleverkets utvärderingar men bör även kunna fungera som ett viktigt instrument i lärosätets eget arbete med att kvalitetssäkra utbildningar. Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Högskoleverkets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna. Syftet med den andra delen är att redovisa förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta har påverkat utbildningens resultat. I den tredje delen finns möjlighet för lärosätet att redovisa andra förhållanden som kan anses vara särskilt betydelsefulla för att bedöma den aktuella utbildningen. Det kan till exempel vara lokala mål för utbildningen eller de självständiga arbetenas roll i utbildningen. 17 5

18 Det här dokumentet är en generell vägledning för självvärdering som ligger till grund för vägledningarna för varje utvärdering. 6 18

19 En självvärdering per examen Det bör göras en självvärdering per examen (yrkesexamen, generell eller konstnärlig). Det innebär att om det vid ett lärosäte i ett visst huvudområde utfärdas både kandidat-, magister- och masterexamen bör det göras en självvärdering för var och en av de tre examina. Självvärderingen bör utgå från aktuella förhållanden för utbildningen, företrädesvis från innevarande termin samt de två närmast föregående terminerna. Undantag från denna tidsperiod kan göras, t.ex. om vissa kurser inte har getts under aktuell period. Om undantag görs bör detta redovisas och motiveras. Lärosätet bör ange de källor som analysen utgår från och gärna även redovisa år och månad för respektive källa, t.ex. vilket år och vilken månad som ett exempel på examination är taget ifrån. Källorna ska dock inte biläggas självvärderingen. Dessa bör dock kunna göras tillgängliga för bedömarna t.ex. inför ett platsbesök. Lärosätet kan referera till samma källa under flera av frågorna, om det anses lämpligt, samt även referera till samma källa för närliggande huvudområden eller för flera examina, t.ex. magister och master. Om så är fallet bör det tydliggöras vilka textavsnitt som är unika för en självvärdering t.ex. Detta exempel gäller endast för huvudområde X. Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 20 A4-sidor. När arbetet med självvärderingen är avslutat och har beslutats av lärosätet laddas den in i HSV-Direkt av ansvarig person på lärosätet. 19 7

20 Del 1 Måluppfyllelse Syftet med del 1 är att redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till de examensmål som ingår i utvärderingen. Lärosätet bör därför i denna del argumentera för att och hur studenterna når respektive utvalt examensmål och dess delar. Analysen bör vila på underlag av olika slag. Vilka mål som ingår i utvärderingen och vilka kriterier som ska användas väljs av bedömargruppen. Detta kommuniceras sedan med företrädare för de utbildningar som utvärderas som då har möjlighet att lämna synpunkter på utvalda mål och kriterier. Högskoleverket fastställer därefter mål och kriterier. Exempel på underlag som kan användas Det står lärosätet fritt att välja vilka underlag som analysen av måluppfyllelse ska utgå från. För att skapa likvärdighet i utvärderingarna kan det dock vara lämpligt att utgå från följande fem typer av underlag: Underlag som rör examination 1. Sammanställningar och analyser (gärna belysta med exempel) av olika arbeten och uppgifter som studenterna genomfört, t.ex. uppsatser, projektarbeten eller laborationsrapporter. Även lärosätets egna analyser av självständiga arbeten (examensarbeten) kan användas här. 2. Sammanställningar och analyser (gärna belysta med exempel) av examinationsuppgifter och -frågor. Underlag från uppföljningar och analyser av hur processer är kopplade till resultat 1. Resultat från utvärderingar och uppföljningar av olika slag, t.ex. resultat från kursvärderingar, programutvärderingar, terminsutvärderingar, huvudområdesutvärderingar eller alumnuppföljningar. 2. Beskrivningar och analyser av hur kursmålen, undervisningen, undervisningsmaterialet och examinationen är kopplade till varandra för att studenterna ska nå respektive examensmål. 3. Beskrivningar och analyser av hur flera kurser bygger på varandra för att studenterna ska nå ett examensmål eller dess delar Lärosätet bör genomgående redovisa, analysera och värdera underlagen i relation till respektive utvalt examensmål eller dess delar. I redovisningen bör ingå hur representativa exemplen är, dvs. hur ofta och i vilka kurser liknande exempel förekommer. En rekommendation är att välja exempel från återkommande och större kurser. För varje mål kommer det att finnas utbildningsspecifika kriterier till stöd för de sakkunnigas bedömning och till stöd för lärosätet, till exempel i att strukturera redovisningen och analysen. 8 20

21 Del 2 Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens och lärarkapacitet I självvärderingens del 2 ombeds lärosätet att beskriva och analysera den lärarkompetens och den lärarkapacitet som finns för den aktuella utbildningen samt argumentera för hur den bidrar till att studenterna når de mål som ingår i utvärderingen. Redovisningen bör beröra samtliga mål som ingår i utvärderingen och innehålla uppgifter om typ av anställning vid lärosätet, akademisk titel och inriktning, relevant kompetens, relevant yrkeserfarenhet (utöver den akademiska), anställningens omfattning, grad av forskningsaktivitet och grad av undervisningsaktivitet i utbildningen. Redovisningen bör ske i en samlad analys för samtliga mål som kompletteras med en tabell som tillhandahålls av Högskoleverket. Studenternas förutsättningar En annan förutsättning som lärosätena har möjlighet att redovisa i självvärderingen är studenternas förutsättningar. Lärosäten som bedriver ett framgångsrikt arbete med breddad rekrytering ska inte missgynnas vid utvärderingar. Om ett sådant arbete kan bedömas ha en påtaglig betydelse för utbildningens resultat ska det kunna beaktas. Därför har lärosätena möjlighet att i självvärderingen redovisa relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur dessa har påverkat utbildningens resultat. Det meritvärde som studenterna har när de antas till en utbildning kan ge en bild av studenternas förutsättningar att uppnå målen för utbildningen. För att en sådan redovisning ska kunna påverka det samlade omdömet ska det vara påtagliga skillnader mellan studenternas förutsättningar i jämförelse med liknande utbildningar på andra lärosäten. Om lärosätet anser att studenternas förutsättningar bör vägas in i bedömningen bör följande redovisas: 1. Redovisa faktorer som avser studenternas förutsättningar och argumentera för vilken betydelse som dessa faktorer kan ha för utbildningens resultat. 2. Visa genom en jämförelse med liknande utbildningar vid andra lärosäten att det finns en påtaglig skillnad i studenternas förutsättningar. 21 9

22 Del 3 Andra förhållanden Studenternas självständiga arbeten är ett viktigt underlag i Högskoleverkets utvärderingar. Det kan därför vara av betydelse för bedömarna att känna till grundläggande fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning. Lärosätet bör därför redovisa följande: 1. Hur många högskolepoäng omfattar det självständiga arbetet i den aktuella utbildningen? 2. Om utbildningen genomförs i programform, under vilken termin i programmet genomförs vanligen det självständiga arbetet? 3. Arbetar studenterna vanligen ensamma eller tillsammans med andra och i så fall, hur många studenter brukar ingå i gruppen? Det finns också möjlighet att redovisa andra förhållanden som lärosätet anser vara särskilt viktiga för att bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen, t.ex. lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser inom huvudområdet i program respektive som fristående kurs

23 23

24 Högskoleverket är en myndighet för frågor som rör universitet och högskolor. Verket arbetar med kvalitetsbedömningar, tillsyn, uppföljningar, utveckling av högre utbildning, utredningar och analyser, bedömning av utländsk utbildning och studieinformation. Läs mer på vår webbplats 24

25 Utbildnings- och forskningssektionen (2) Handläggare Michael Rogefelt Utskottet för lärarutbildningar Läsinstruktion för granskare av självvärderingar i Universitetskanslerämbetets (UKÄ) utvärderingar av grundutbildning Omgång 6 Vad ska granskas? Självvärderingen är ett av fyra underlag som UKÄ begär in för bedömning av utbildningarnas kvalitet i pågående utvärderingar. Aktuella självvärderingarna att interngranska för utskottet är i dagsläget (någon utvärdering kan tillkomma eller avgå) 3 stycken var för sig separata dokument om ca 20 sidor. För utskottet gäller att granska självvärderingar framtagna som underlag för utvärdering av pedagogik kandidatexamen, specialpedagogik kandidatexamen samt magisterexamen för samma huvudområde. Vad behöver man veta för att granska? Högskoleverkets rapport 2011:4 R är en handfast och informativ instruktion från UKÄ som beskriver vad självvärderingen ska innehålla och hur den ska skrivas. Viktigast i självvärderingen är del1 där lärosätet ska beskriva och argumentera för att studenterna når examensmålen enligt högskoleförordningen för viss examen. Fokusera gärna på detta under granskningen. Examensmålen står alltid beskrivna i självvärderingen som inledning för varje mål som ska utvärderas. Man behöver alltså inte ha tillgång till högskoleförordningen för att granska. När ska självvärderingarna granskas? Tidpunkt för intern granskning av självvärderingar inom området pedagogik och specialpedagogik är preliminärt början eller senast mitten av december Besked om mer exakt tidpunkt kommer inom kort. Ytterligare att tänka på Granskningen är inte menad som en omfattande överprövning utan som ett kvalitetsstöd i form av en critical friend. Granskningen ska heller inte innebära omfattande tidsåtgång. Högst ett par timmar förväntas granskningen av en självvärdering att ta. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se Org.nr:

26 2 (2) Tidsschemat för framskrivningen av självvärderiningen är pressat och dokumenten som granskas är därav mer eller mindre är att betrakta som utkast. Det pressade tidsschemat betyder också att granskningen gärna kan fokuseras på större innehållmässiga synpunkter snarare än påpekanden om detaljer. Det senare är dock inte förbjudet att kommentera. All hantering av dokument sker digitalt. Instruktion för detta gällande adresser, tidpunkter mm delges till granskare respektive självvärderingsansvariga av UFO via e-post. Tidigare gjorda självvärderingar som exempel och referens finns att tillgå. Dessa efterfrågas i så fall från UFO på adress michael.rogefelt@mdh.se. 26

27 Utskottsammanträde 4: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /12 Besluts-PM Handläggare Michael Rogefelt 1 (3) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av ifrågasatt examen Engelska kandidat där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 18 dec 2012 beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen inom huvudområdet engelska vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av bristerna i utbildningen, samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa dem. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en åtgärdsplan som utifrån UKÄ:s beslut och tillhörande underlag utgör en analys av vad påtalade kvalitetsbrister i måluppfyllelsen närmare består i, samt som beskriver de åtgärder som anses nödvändiga att vidta för att åtgärda bristerna. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ med anledning av beslut om bristande kvalitet. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för kandidatexamen i engelska har akademi UKK nu inkommit till fakultetsnämnden med slutrapport motsvarande den analysoch åtgärdsredovisning som senast den 18 december 2013 ska delges UKÄ. Rektor fattar innan detta tillfälle beslut om inlämnande av redovisningen. Akademi UKK har varit ansvarig för framtagande av föreliggande slutrapport och akademin har även haft ansvaret 27

28 att genomföra de åtgärder som redovisas i analys- och åtgärdsredovisningen. Tidigare har akademin till nämnden redovisat dels analys- och åtgärdsplan dels lägesrapport gällande uppföljningsarbetet med ifrågasatt examen. 2 (3) Akademins analys på kritiken som renderat ifrågasatt examen är i huvudsak att studenter som författat delar av de självständiga arbeten som utvärderats, delgivits felaktiga instruktioner inför examensarbetenas genomförande och att akademin som åtgärd för detta nu ändrat instruktionerna. I uppföljningsprocessen på akademin har ämnesansvariga och utbildningsledare deltagit under avdelningschefs ledning. Akademichef har hållits informerad i ärendet Utskottet för lärarutbildningar har med anledning av uppföljningsprocessen för ifrågasatt examen engelska kandidat i sin beredning fattat beslut om förslag på åtgärder och kompletteringar för analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ Fakultetsnämnden har under uppföljningsprocessen för ifrågasatt examen kandidat i engelska, fattat beslut om förslag på kompletteringar och förbättringar i analys- och åtgärdsredovisningen. Utifrån UKÄ:s beslut om bristande kvalitet har nämnden tidigare sammanfattningsvis beslutat: att akademin för det fortsatta uppföljningsarbetet av aktuell ifrågasatt examen ska ta del av redan genomförda analys- och åtgärdsredovisningar som ett sätt att få del av betydelsefulla erfarenheter att akademin ska redovisa i analys- och åtgärdsredovisningen till UKÄ en definition av huvudområdet med tillhörande analys och åtgärdsredovisning alternativt att akademin till nämnden motiverar varför en sådan definition inte skulle gagna försvaret av ifrågasatt aktuell examen att akademin i analys- och åtgärdsredovisningen som lägesrapporten syftar till ska redovisa utfall av en genomgång av examensarbeten skrivna före och efter de nya instruktionerna för att ta reda på om de nya instruktionerna som åtgärd för påtalade kvalitetsbrister haft avsedd effekt Alternativa lösningar/beslut Fakultetsnämnden har att fatta beslut om att godkänna föreliggande slutrapport eller att godkänna densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller andra förändringar. Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt 28

29 examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH som helhet. 3 (3) Överväganden Nämnden har att överväga tidigare beslut i ärendet i förhållande till akademins nu framställda slutrapport. Aktuell ifrågasatt examen har fått kritik på två av fem utvärderade mål och bedömargruppen hänvisar i yttrandet för bägge dessa mål till både studenternas självständiga arbeten och till självvärderingen som stöd för framförd kritik. Nämnden bör för sitt beslut överväga om den nu framställda analys- och åtgärdsredovisningen kan sägas vara tillräcklig i förhållande till bedömargruppens kritik. Ytterligare har nämnden för sitt beslut att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast 18 december 2013 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda. Åtgärder som kan tänkas ta viss tid måste alltså påbörjas innan detta slutdatum för att kunna hinna genomföras. Beredningens förslag till beslut Då underlag för ärendet inkommit till UFO i ett sent skede har någon beredning av ärendet i egentlig mening inte hunnits med. Förvaltningsberedningen lämnar därför inför utskottet för lärarutbildningars möte inget uttalat förslag till beslut. Som guide för utskottets beredning och beslut i ärendet hänvisas till bifogade underlag i ärendet, nämnda överväganden ovan samt info om: att akademin enligt nämndens tidigare beslut nu uppger att man tagit del av redan genomförda analys- och åtgärdsredovisningar som ett sätt att få del av betydelsefulla erfarenheter att akademin enligt nämndens tidigare beslut nu redovisar i analysoch åtgärdsredovisningen till UKÄ en definition av huvudområdet. att akademin enligt nämndens tidigare beslut nu redovisar utfall av en genomgång av examensarbeten skrivna efter de nya instruktionerna för att påvisa att de nya instruktionernas haft avsedd effekt som åtgärd för påtalade kvalitetsbrister 29

30 Utdrag (daterat ) ur Universitetskanslersämbetets plats på webben Resultatsök 1 gällande resultat(bedömargruppens yttrande och myndighetens beslut) för granskad examen Engelska kandidat vid MDH Resultatsök - jämför utbildningarnas kvalitet Utbildning Examen Universitet/Högskola Beslut Utvärdering År Engelska Kandidat Mälardalens högskola Bristande kvalitet Engelska 2012 Bedömargruppens förslag till samlat omdöme: Bristande kvalitet Sammantaget visar underlagen på bristande måluppfyllelse för målen - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. För övriga mål visar underlagen på hög måluppfyllelse. Den samlade bedömningen är att utbildningen håller bristande kvalitet. Utvärderade examensmål: 1 För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Bristande Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse inom huvudområdets vetenskapliga grund. I flera arbeten går det inte att utläsa om studenterna uppnår fördjupning inom någon del av huvudområdet. Självvärderingen visar inte heller på ett övertygande sätt att studenterna som skrivit självständiga arbeten som faller utanför huvudområdet uppnår en rimlig fördjupning inom engelska. Flera arbeten är skrivna inom annat huvudområde och visar därmed inte heller orientering om aktuella forskningsfrågor. Det framgår av lärosätesintervjun att anledningen att

31 flera arbeten ligger utanför huvudområdet är en följd av oklara instruktioner men att detta korrigerades påföljande termin. Bedömningen görs dock utifrån resultat från tillhandahållna arbeten. Även om självvärderingen gör det troligt att studenterna uppnår måluppfyllelsen avseende områdets vetenskapliga bredd bedöms den sammantagna måluppfyllelsen vara bristande. 2 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problem ställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Hög Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna uppnår hög måluppfyllelse avseende förmågan att söka, samla, värdera och kritiskt tolka information i en problemställning, och att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, trots att flera arbeten ligger utanför huvudområdet. Självvärderingen och lärosätesintervjun gör det troligt att studenterna uppnår målet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög. 3 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar Hög Urvalet av självständiga arbeten visar, med enstaka undantag, att studenterna uppnår hög måluppfyllelse avseende förmåga att identifiera, formulera och lösa problem. Självvärderingen samt intervjuerna indikerar att studenterna får tillräcklig träning i och uppnår en god färdighet och förmåga att självständigt lösa uppgifter. Klara bedömningskriterier för uppgifter som tränar studenterna i att självständigt identifiera, formulera och lösa problem presenteras i självvärderingen. Tydliga tidsramar finns och tillämpas i samtliga delkurser. Möjligheten att skriva examensarbetet i par som nämns i självvärderingen verkar dock något motsägelsefull i termer av självständighet men det framkom vid lärosätesintervjun att detta bara förekommer i undantagsfall och att handledaren och examinatorn i sådana fall är väldigt väl insatt i vem som har gjort vad. En diskussion om att ta bort denna möjlighet pågår vid lärosätet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög. 4 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Hög Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna överlag har förmåga att 31

32 på i stort sett korrekt och situationsanpassad engelska skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper såsom forskarsamhället i stort, lärare och kurskamrater. Självvärderingen indikerar hög måluppfyllelse avseende studenternas muntliga förmåga eftersom de flesta delkurser i engelska innehåller muntliga uppgifter som examineras. Självvärderingen indikerar hög måluppfyllelse avseende studentens förmåga att redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper vilka förutom ovan nämnda grupper kan bestå av gymnasieelever som besöker högskolan eller företag där vissa studenter samlar in underlag för sina examensarbeten. Intervjuerna bekräftar bilden och vid lärosätesintervjun framkom att försvar av eget examensarbete samt opponentskap på annans vägs in i betygssättningen av examensarbetet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara hög. 5 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Bristande Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse vad gäller studenternas förmåga att inom huvudområdet engelska göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. I flera arbeten ligger ämnesval och de flesta källor utanför huvudområdet engelska. I självvärderingen framkom inget som tyder på att studenterna tränas i tillräcklig grad i förmågan att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter i de fall de självständiga arbetena ligger utanför huvudområdet. Självvärderingen indikerar dock att studenterna får tillräcklig träning i och examineras i att göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter såsom etisk och transparent källhantering och där examensarbetet gör det relevant finns även undervisning och handledning om etiska aspekter med hänsyn till informanter. Vid intervjuerna klargjordes också studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga aspekter tränas och examineras i många av engelskans delkurser. Sammantaget bedöms dock måluppfyllelsen vara bristande. Bedömargruppens yttrande 32

33 INKOMMET UFO Slutrapport med anledning av omdömet bristande kvalitet för examen Engelska Kandidat För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. [Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen.] 33

34 1 Analys av den bristande måluppfyllelsen Den konkreta brist som påpekats och som lett till en samlad bedömning bristande kvalitet för målet är att flera självständiga arbeten som ingick i urvalet vid granskningen låg utanför huvudområdet engelska: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse inom huvudområdets vetenskapliga grund. I flera arbeten går det inte att utläsa om studenterna uppnår fördjupning inom någon del av huvudområdet. Självvärderingen visar inte heller på ett övertygande sätt att studenterna som skrivit självständiga arbeten som faller utanför huvudområdet uppnår en rimlig fördjupning inom engelska. Flera arbeten är skrivna inom annat huvudområde och visar därmed inte heller orientering om aktuella forskningsfrågor. (Källor, dokument 1) Analysen av examensarbetena visar att bristerna är knutna till två konkreta aspekter i tre av de självständiga arbeten som skrevs inom ramen för Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180hp : 1. Dessa arbeten bygger helt på icke-engelskspråkig primärdata, vilket bedöms som inte förenligt med huvudområdet engelska och således inte visar på någon fördjupning inom området. 2. Dessa arbeten använder sig också till stor del av sekundärkällor som inte är skrivna på engelska, som inte uppenbart ligger inom huvudområdet och/eller som inte kan räknas som forskningslitteratur. Detta gör att det inte framgår om studenterna har förmågan att göra bedömningar med hänsyn till områdets vetenskapliga grund, får kunskap om tillämpliga metoder inom området, uppnår en fördjupning inom någon del av området, eller får en orientering om aktuella forskningsfrågor. Enligt vår bedömning har samma konkreta brister samtidigt lett till omdömet bristande kvalitet även för mål 6, varför vår analys och de vidtagna åtgärderna i stora delar överlappar när det gäller mål 1 och mål 6. För att sätta problemen i sitt sammanhang ges först bakgrundsinformation som är relevant för analysen och åtgärderna. Vid Mälardalens högskola finns i nuläget två huvudsakliga sätt att uppnå kandidatexamen i engelska. Det ena är genom att läsa s.k. fristående kurser om 180hp med en successiv fördjupning om minst 90hp i huvudområdet engelska (Engelska 1-3), där Engelska 3, 30hp innehåller ett självständigt arbete om 15hp. Denna utbildningsgång har vidareutvecklats och förbättrats genom åren; arbetena som skrevs i denna utbildningsgång bedömdes ha hög eller mycket hög kvalitet vad gäller måluppfyllelsen. Det andra sättet att ta kandidatexamen i engelska är att läsa Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180hp, som startades 2008 och som kan leda till kandidatexamen i antingen svenska eller engelska, beroende på vilket profilämne en enskild student väljer fr.o.m. årskurs 2 (jfr Källor, dokument 2). Även här ingår en successiv fördjupning om minst 90hp i huvudområdet engelska, i vilka ingår självständigt arbete om 15hp. Detta förhållandevis nya program har en profilering mot kommunikation inom huvudområdet engelska, när kandidatexamen i engelska är målet. 34

35 Fem av sju av de självständiga arbeten som ingick i kvalitetsgranskningen tillhörde den första kullen studenter som under sitt tredje år i programmet (vt11) skrev sitt självständiga arbete inom engelska. Olyckligtvis förekom det några barnsjukdomar inom programmet, i form av delvis otydliga eller motsägelsefulla instruktioner vad gäller examensarbetena (jfr även Källor, dokument 1). Bl.a. hade det kommunicerats till vissa studenter att det skulle vara i sin ordning att skriva arbeten inom huvudområdet engelska även om dessa byggde på en analys av huvudsakligen svenskspråkig primärdata, så länge uppsatsen skrevs på engelska. Detta medförde att även en betydande del av sekundärlitteraturen var på svenska eller berörde det svenska språket. Problemet att några projekt tenderade att snarare ligga inom huvudområdet svenska än inom huvudområde engelska, uppmärksammades genast av handledare inom engelska. Men eftersom flera studenter då redan hade börjat sina projekt i samarbete med företag eller andra organisationer, tillät man undantagsvis (dvs. enbart våren 2011) studenterna att fullfölja sina projekt. I den följande åtgärdsredovisningen fokuserar vi på bristerna vad gäller huvudområdesförankringen i de icke-uppnådda delarna av examensmålen (jfr Källor, dokument 3), dvs. bristande måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse inom huvudområdets vetenskapliga grund samt att det i flera arbeten inte går att utläsa om studenterna uppnår fördjupning inom någon del av huvudområdet (Källor, dokument 1). Kvalitetshöjande insatser, som genomförts eller genomförs och som berör andra examensmål eller delar av examensmål än de som bedöms vara av bristande kvalitet, tas inte upp i detta dokument av utrymmesskäl. 2 Åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen Redan 2011, inför den efterföljande omgången examensarbeten inom det s.k. Kommunikationsprogrammet (dvs. vt12), förtydligades instruktionerna för att de ovan skisserade problemen med huvudområdesförankringen inte skulle uppstå igen. Enligt lärosätets uppfattning rymmer huvudområdet engelska studier som fokuserar det engelska språket, engelskspråkig litteratur och/eller andra kulturyttringar, kommunikationsformer och fenomen i vid bemärkelse, så länge det finns en tydlig koppling till det engelska språket. I den senaste versionen (reviderad vt13) av den studiehandledning som förmedlas till alla studenter inför planeringen av deras examensarbete med inriktning kommunikation (oavsett huvudområde) slås därför fast, att: Om du skriver ditt examensarbete inom huvudområdet engelska ska det skrivas på engelska. Vidare ska frågeställningen ha en direkt koppling till ämnet engelska, dvs. att någon aspekt av engelskspråkig kommunikation ska undersökas, med en tydlig koppling till engelska språket. Valet av primärdata ska spegla detta krav. (Källor, dokument 5) I den särskilda kursbeskrivning som sammanställts för de studenter som ska skriva examensarbeten inom huvudområdet engelska förtydligas kraven för kommunikationsstudenterna som följer: [ ] the topic has to be strongly related to some sort of communication in English. [ ] You can focus on forms of communication, contents, expressions, intentions, reception, or a combination, as long as there is a clear focus on the English language. (Källor, dokument 6) Det kommer även framöver vara möjligt för studenter att välja frågeställningar som går över gränsen för ett enskilt språk, t.ex. översättningsrelaterade ämnen eller sådana där information eller kommunikation på olika språk jämförs. Men för arbeten inom huvudområdet engelska måste det alltså finnas ett tydligt fokus på det engelska språket. Dessa anvisningar 35

36 kommuniceras till studenterna via den skriftliga studie- och kurshandledningen samt med hjälp av kursplanen. Vidare ges denna information även muntligt, såväl under de metod- och progressionsseminarier som ingår i kurserna, som i samband med individuell handledning. Samtidigt som åtgärderna angående frågeställningens och primärmaterialets anknytning till huvudområdet infördes, förtydligades även reglerna rörande källhantering, så att det numera finns mer uttalade krav på att sekundärlitteraturen huvudsakligen ska vara på engelska samt att den ska ha en tydlig koppling till huvudområdet. Studiehandledningen för Kommunikationsprogrammet betonar detta: Vidare ska större delen av sekundärlitteraturen inte bara vara vetenskaplig till sin natur, utan också vara skriven på engelska och relaterad till huvudområdet. (Källor, dokument 5) Utöver detta föreskriver kurshandledningen för examensarbeten inom huvudområdet engelska att: The essay must draw on a significant amount of literature on the topic, and possibly closely related topics, to provide a context for the findings. All the sources referred to must be relevant, and the majority must be scientific in nature and written in English. (Källor, dokument 6) Det kommer att vara tillåtet för studenter att även inkludera sekundärlitteratur av annan karaktär och skriven på andra språk om den är relevant för frågeställningen. Detta är i enlighet med internationell forskningspraxis, eftersom potentiellt relevanta forskningsresultat inte kan uteslutas enbart för att resultaten inte presenteras på engelska. Huvudsakligen ska dock sekundärlitteraturen vara förankrad i huvudområdet engelska samt vara skriven på engelska. Dessa åtgärder (vidtagna under 2011) ska säkerställa att studenterna tränas i och kan visa förmågan att göra bedömningar med hänsyn till de delmål som ingår i det övergripande målet om kunskap och förståelse inom huvudområdet. En genomgång av alla självständiga arbeten på kandidatnivå som examinerats i ämnet engelska sedan januari 2012 bekräftar detta: alla arbeten, oavsett inriktning, är tydligt kopplade till huvudområdet när det gäller val av ämne, material och sekundärkällor (Källor, dokument 7). Även kursplanen för det självständiga arbetet inom Kommunikationsprogrammet har reviderats med syfte att förtydliga kraven även där. Den nya kursplanen träder i kraft ht13. T.ex. har stycket med rubriken Syfte i kursplanen ändrats: Kursens syfte är att göra den studerande förtrogen med ett vetenskapligt arbetssätt vid genomförandet av en undersökning med inriktning mot engelskspråkig kommunikation och i utarbetandet av ett vetenskapligt arbete. Undersökningen genomförs företrädesvis i samarbete med ett företag, en myndighet eller någon annan organisation. Kursen ger därmed en möjlighet till fördjupning i något eller några aspekter av kommunikation på engelska och det engelska språket, samt till fortsatt träning i vetenskapligt skrivande. (Källor, dokument 5) Likaså har flera, i detta sammanhang relevanta lärandemål i samma kursplan preciserats (ändringar markeras genom kursivering): Efter genomförd kurs ska studenten kunna: - avgränsa ett lämpligt forskningsområde inom huvudområdet engelska, med inriktning mot engelskspråkig kommunikation - självständigt planera och genomföra en vetenskaplig undersökning inom området, under tillämpning av ett relevant teoretiskt perspektiv och adekvata metoder - välja, kritiskt granska och tillgodogöra sig relevant, vetenskaplig och till övervägande del engelskspråkig litteratur för den valda forskningsuppgiften, samt relatera den egna undersökningen till tidigare forskning (Källor, dokument 4) Sammanfattningsvis har möjligheterna att nå även examensmål 1 stärkts genom att muntlig information (genom studievägledare, programansvarig etc.) till studenter i 36

37 Kommunikationsprogrammet har förtydligats, samt genom att huvudområdesförankringen tas upp inom hela utbildningen och då särskilt vid metod- och progressionsseminarier samt vid handledning av självständiga arbeten. Vidare har de formella dokument, som ligger till grund för utbildningen där de självständiga arbetena ingår, dvs. studiehandledning och kursplan och som kommuniceras både muntligt och skriftligt till studenter, förbättrats i samma syfte. 37

38 För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. [Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen.] 38

39 1 Analys av den bristande måluppfyllelsen Den konkreta brist som påpekats och som lett till en samlad bedömning bristande kvalitet för målet är att flera självständiga som ingick i urvalet vid granskningen låg utanför huvudområdet engelska: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse vad gäller studenternas förmåga att inom huvudområdet engelska göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. I flera arbeten ligger ämnesval och de flesta källor utanför huvudområdet engelska. I självvärderingen framkom inget som tyder på att studenterna tränas i tillräcklig grad i förmågan att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter i de fall de självständiga arbetena ligger utanför huvudområdet. Analysen av examensarbetena visar att bristerna är knutna till två konkreta aspekter i tre av de självständiga arbeten som skrevs inom ramen för Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180hp. Dessa är i princip desamma som de som påpekades i samband med Mål 1: 1. Dessa arbeten bygger helt på icke-engelskspråkig primärdata, vilket bedöms som inte förenligt med huvudområdet engelska och målet att inom detta område göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. 2. Dessa arbeten använder sig också till stor del av sekundärkällor som inte är skrivna på engelska, som inte uppenbart ligger inom huvudområdet och/eller som inte kan räknas som forskningslitteratur. Detta gör att det inte framgår om studenterna har förmågan att göra bedömningar med hänsyn till de ovannämnda aspekterna inom huvudområdet. Enligt vår bedömning har samma konkreta brister samtidigt lett till omdömet bristande kvalitet för mål 1, varför vår analys och de vidtagna åtgärderna i stora delar överlappar när det gäller mål 1 och mål 6. För att sätta problemen i sitt sammanhang ges först bakgrundsinformation som är relevant för analysen och åtgärderna. Vid Mälardalens högskola finns i nuläget två huvudsakliga sätt att uppnå kandidatexamen i engelska. Det ena är genom att läsa s.k. fristående kurser om 180hp med en successiv fördjupning om minst 90hp i huvudområdet engelska (Engelska 1-3), där Engelska 3, 30hp innehåller ett självständigt arbete om 15hp. Denna utbildningsgång har vidareutvecklats och förbättrats genom åren; arbetena som skrevs i denna utbildningsgång bedömdes ha hög eller mycket hög kvalitet vad gäller måluppfyllelsen. Det andra sättet att ta kandidatexamen i engelska är att läsa Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180hp, som startades 2008 och som kan leda till kandidatexamen i antingen svenska eller engelska, beroende på vilket profilämne en enskild student väljer fr.o.m. årskurs 2 (jfr Källor, dokument 2). Även här ingår en successiv fördjupning om minst 90hp i huvudområdet engelska, i vilka ingår självständigt arbete om 15hp. Detta förhållandevis nya program har en profilering mot kommunikation inom huvudområdet engelska, när kandidatexamen i engelska är målet. 39