MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORETS TILLSYNSARBETE UR VERKSAMHETSUTÖVARENS PERSPEKTIV

Transkript

1 EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORETS TILLSYNSARBETE UR VERKSAMHETSUTÖVARENS PERSPEKTIV Författare Marcus Lennartsson Rasmus Åhs Miljö- och hälsoskydd Högskolan i Halmstad Handledare Anna Hansson Kristian Eno Halmstad den 23 maj 2011 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Box Halmstad

2 Abstract This degree project was based on a survey performed with questionnaires sent to business owners (participants) active in Halmstad municipality. The aim was to study how the supervisory work made by the environmental- and health office in Halmstad municipality was graded by the participants. The questionnaire was sent to 150 business owners to get a broad spectrum of participants, working within different types of sectors. The questionnaires were statistically analyzed. The results and new knowledge obtained from the analysis were used to form suggestions to the environmental- and health department on how to ease the understanding for their work amongst the participants. The outcome of the study suggests a positive rating of the environmentaland health department overall. It suggests, however, that the environmental- and health department needs to improve their information. Many participants did not know what the department work for and why. It would be suggested to inform more about what is legally required by the business owners to help them understand the requirements put on them by the environmental- and health department. The vision for the future is that the business owners to a greater extent will understand and get an insight in what the environmental- and health department work for to contribute to less harm to people s health and the environment. 1

3 Sammanfattning Denna studie grundade sig på en enkätundersökning vars syfte var att utreda hur tillsynsarbetet, som miljö- och hälsoskyddskontoret (mhk) utförde i Halmstad kommun, upplevdes. Med hjälp av undersökningen införskaffades ny kunskap som användes för att ta fram åtgärdsförslag. Detta för att underlätta förståelsen hos verksamhetsutövarna angående vilka uppgifter som mhk hade. För att få ett helhetsperspektiv på hur tillsynsarbetet upplevdes skickades en enkät till 150 verksamhetsutövare i Halmstad kommun. Verksamhetsutövarna besvarade enkäten och skickade tillbaka den. Resultatet analyserades och användes för att ta fram åtgärdsförslag. Tidigare studier tyder på att verksamhetsutövarna fick ett trevligt bemötande av mhk som även hade god kontakt med verksamhetsutövarna. Mhk bör arbeta med att förbättra kommunikationen med verksamhetsutövarna, anpassa tjänsterna till små verksamheter och att mhk behövde effektivisera arbetet. I tidigare studier kom det även fram att verksamhetsutövarna vill veta mer om lagstiftningen för deras verksamhet. Resultatet av denna studie tyder på att verksamhetsutövarna får ett trevligt bemötande men att mhk behöver förbättra informationsförmedlingen, då många inte vet vad mhk arbetar för och varför de gör det. Det krävs mer information om lagstiftning för att kraven som mhk har på verksamheterna ska bli begripliga för verksamhetsutövarna. Rapportens innehåll och resultat redovisades för ordföranden i miljö- och hälsoskyddsnämnden (mhn) i Halmstad och för inspektörerna på mhk i Halmstad. Syftet med redovisningen var att belysa de åtgärder mhk kan vidta för att underlätta förståelsen hos verksamhetsutövarna för vilka arbetsuppgifter mhk har. Framtidsvisionen är att verksamhetsutövare i större utsträckning ska förstå vad mhk arbetar för och att det ska kunna bidra till färre olägenheter för människors hälsa och miljön. 2

4 Förord Vi vill tacka handledarna Anna Hansson och Kristian Eno för allt stöd och hjälp vi har fått med värdefull vägledning, korrekturläsning och kontakter. Vi vill också tacka dem för deras intresse och engagemang som de lagt ner på vårt examensarbete. Vi vill också ge ett stort tack till all personal på Miljö- och hälsoskyddskontoret i Halmstad för alla svar på de frågor vi haft och de kommentarer vi fått. Vi vill även tacka dem för att vi fick komma och redovisa resultatet för dem på kontoret. Det har varit mycket värdefullt för oss och för vårt examensarbete. Vi vill tacka Miljö- och hälsoskyddsnämnden för att vi fick komma och redovisa resultatet för dem. Det har varit värdefullt för oss och vårt examensarbete. Vi vill även skänka ett stort tack till alla er andra som på något sätt har deltagit och stöttat oss i vårt arbete. Tack! 3

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Region Hallands undersökning Kommunikation mellan mhk och verksamhetsutövare Länsstyrelsens djurskyddstillsyn Statistiska Centralbyråns (SCB) undersökning Undersökning om kvalitet/service-nivå Kunskapskravet Syfte Metod Enkätfrågorna Analys av enkäterna Åtgärdsförslag Resultat Antalet besvarade enkäter Fördelning av livsmedels- och miljötillsyn hos verksamhetsutövarna Antalet besök Verksamhetsutövarnas erfarenhet av mhk:s arbetsuppgifter Verksamhetsutövarens kontakt med mhk Verksamhetsutövarens uppfattning av och inställning till inspektören Verksamhetsutövarens kunskap om lagstiftningen Årstaxans ändamål Mhk:s tillsynsarbete Verksamhetsutövarnas generella uppfattning av tillsynsarbetet Samband Diskussion Slutsats Källförteckning Bilaga 1 Följebrev till besök Bilaga 2 Följebrev till utskick Bilaga 3 Enkäten Bilaga 4 - SPSS

6 1 Inledning Detta examensarbete grundar sig på en enkätundersökning. Målet med enkätundersökningen är att utreda hur tillsynsarbetet, som miljö- och hälsoskyddskontoret (mhk) utför i Halmstad kommun, upplevs av verksamhetsutövarna. Ny kunskap ska också införskaffas och användas som underlag för ett antal åtgärdsförslag, för att underlätta förståelsen hos verksamhetsutövarna angående vilka uppgifter som mhk har. 1.2 Bakgrund Region Hallands undersökning Region Halland utförde två enkätundersökningar om tillsynssamverkan under 2007 och Frågorna i de två enkätundersökningarna var desamma. Enkäterna skickades ut med brev till verksamhetsutövare i Hallands län. Enkätundersökningen var inriktad mot vad verksamhetsutövaren hade för verksamhet, vad denne tyckte om tillsynsarbetet som mhk gjorde, om det var lätt att få tag på mhk, samt vilket sätt som verksamhetsutövaren föredrog att kontakta mhk på. Resultatet av enkäterna sammanställdes i två rapporter. Rapporterna redovisade svarsfördelningen i Halmstad och för varje delresultat gjordes en jämförelse med resterande kommuner i Halland. Svarsfrekvensen på enkätundersökningen, som gjordes 2007, var 52,3 % (Albinsson 2007), och 2009 var svarsfrekvensen 48,3 %. Resultatet från 2009 jämfördes med resultatet från 2007 (Albinsson & Forsberg, 2009). Resultatet från de två undersökningarna var positiva för mhk i de frågor som handlade om trevligt bemötande, kontakten med mhk och rådgivning. Det var 52 % (både 2007 och 2009) som tyckte att de hade fått ett helt trevligt bemötande jämfört med 3 % (2007) respektive 2 % (2009) som inte alls fick något trevligt bemötande. När det gäller om det var lätt att få kontakt med mhk och om deras råd var användbara var resultatet något mer utspritt. På båda undersökningarna svarade de flesta varken eller, delvis eller helt och några få svarade inte alls Kommunikation mellan mhk och verksamhetsutövare År 2008 gjordes en undersökning som handlade om kommunikationen mellan mhk och verksamhetsutövare i Laholms kommun. I undersökningen användes modellen Non-Violent Communication (NVC) skapad av Marshall Rosenberg. Det framgick i rapporten att det kunde förekomma hot mot mhk och obehagliga konversationer mellan mhk och verksamhetsutövare. En slutsats i rapporten var att det fanns tillfällen där inspektörerna blir osäkra i sin roll och osäkra på hur de ska agera. För att underlätta för inspektörerna var det viktigt att de kände att alla i arbetslaget hade samma inställning och mål för sitt arbete (Hansson, 2008). Eftersom studien inriktade sig mot kommunikation mellan mhk och verksamhetsutövare har fokus för denna studie istället inriktats på vad de båda parterna har för inställning till varandra innan och vid tillsynen, samt om verksamhetsutövarna har förståelse för lagstiftningen. 5

7 1.2.3 Länsstyrelsens djurskyddstillsyn Det gjordes en undersökning 2009 som var inriktad mot hur djurskyddstillsynen fungerade i Halland och i Sverige efter att länsstyrelserna tog över ansvaret för tillsynsarbetet från kommunerna. I undersökningen kontrollerades även hur verksamhetsutövarna uppfattade lagstiftningen och vad de hade för åsikter om tillsynsarbetet. I rapportens slutsats framkom att verksamhetsutövarna ville veta mer om djurskyddsinspektörernas roll. Resultatet visade även att verksamhetsutövare behövde få mer information om vad som är rätt och fel enligt lagstiftningen (Hartvigsson, 2009) Statistiska Centralbyråns (SCB) undersökning SCB gjorde en undersökning 2009 bland 13 kommuner i Göteborgsområdet där en rad olika ärendeområden togs upp, bland annat miljö- och hälsoskyddstillsyn. Det skickades ut en enkät till 3740 verksamheter varav 1832 verksamheter svarade. De faktorer som verksamheterna fick betygsätta var information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. När SCB analyserade svaren gjorde de ett Nöjd-Kund-Index (NKI) där ett index under 40 betraktades som icke godkänd, gränsen för nöjd låg på 55 och ett index över 75 betraktades som mycket nöjd. Miljö- och hälsoskyddstillsyn var det område som hade högst svarsfrekvens (71 %) och som fick det lägsta genomsnittsbetyget av verksamheterna, ett NKI på 58. Det var en stor indexskillnad bland de 13 kommunerna. Lägst hade Lerum med index 48 och högst index som var 70 hade Öckerö och Partille. SCB kom fram till att kommunerna måste förbättra effektiviteten, kommunikation med verksamheterna och anpassa tjänsterna även till små verksamheter (Miljö & Hälsa, 2011) Undersökning om kvalitet/service-nivå Hösten 2004 gjordes en enkätundersökning i Falkenbergs kommun. Enkäten tog upp ärendeområden inom kontorets kvalitet- och servicenivå. Grundprinciperna för enkäten var en skriftlig enkät med frågor där en hög siffra (5) innebar instämmer helt och en låg siffra (1) stämmer inte alls. Det fanns även möjlighet till att fritt formulera egna kommentarer. Enkäten skickades slumpmässigt ut till 400 olika mottagare från miljö- och hälsoskyddskontorets register för år 2003 och Svarsfrekvensen för undersökningen var 66 %. Undersökningen genomfördes av kommunledningskontoret, Ingmar Kärrsten. Samråd hade även ägt rum med miljö- och hälsoskyddskontoret för att diskutera det allmänna upplägget och frågeformuleringar. Undersökningen om mhk:s tillsynsarbete fick bra betyg bland verksamhetsutövarna. Det var mest positivt bland påståenden som t.ex. Jag får ett trevligt bemötande. 36 % gav 5 i betyg och 35 % gav 4 i betyg. Bara 1 % gav 1 i betyg och 7 % gav 2 i betyg. De flesta ansåg alltså att de fick ett trevligt bemötande. Verksamhetsutövarna gav positiva betyg på de flesta frågorna. Sammanfattningsvis var de nöjda med mhk:s tillsynsarbete. I de fria kommentarsfälten hade några verksamhetsutövare skrivit negativa kommentarer om mhk:s kvalitet- och servicenivå. Det kunde t.ex. stå Gör det ni ska och blanda er inte i saker ni inte förstår, Vi har verksamheter i andra kommuner och där är de mera professionella, Ej nöjd- det finns ingen flexibilitet. Allting är reglerat i detalj. Vad är (er) beskrivning på empati. Trots detta var det även här övervägande positiva kommentarer (Kärrsten, 2004). 6

8 1.2.6 Kunskapskravet Verksamhetsutövarna har en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens karaktär och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenheter, enligt 2 kap 2 miljöbalken. Denna paragraf kallas för kunskapskravet. 1.3 Syfte Baserat på de tidigare studierna som har gjorts angående hur nöjda verksamhetsutövare är med mhk:s arbete är det intressant att ta reda på vad verksamhetsutövarna har för kunskap om mhk:s tillsynsarbete, deras kunskap om lagstiftning gällande deras verksamhet och hur de upplever inspektörerna vid tillsynen. 7

9 2 Metod Undersökningen bestod av en enkät med tillhörande följebrev (bilaga 1-3). Följebrevet beskrev vilka som gjorde undersökningen, syftet med undersökningen, varför verksamhetsutövarna hade blivit utvalda och målet med studien. Enkäten bestod av 15 frågor, 10 flervalsfrågor och 5 frågor med fritextsvar. Två av flervalsfrågorna hade varsin följdfråga där verksamhetsutövarna kunde svara med fritext. Enkäterna var numrerade vid utskick, för att de verksamheter som inte hade svarat på enkäten när svarstiden var slut skulle kunna bli uppringda och påminda att svara på den om intresse fanns. Numreringen togs bort vid analys eftersom undersökningen var anonym. Studien inleddes med att 30 verksamheter blev uppringda och verksamhetsutövarna tillfrågades om de var intresserade av att svara på enkäten. Via telefon informerades verksamhetsutövarna om syftet med undersökningen, varför de hade blivit utvalda att delta och målet med studien. De fick följande svarsalternativ: - att svara på enkäten via telefon. - att avtala en tid för besök då de kunde besvara enkäten. - att skicka och svara på enkäten via brev. - att avstå att svara på enkäten. För att undersökningen skulle få ett bättre statistiskt underlag skickades även enkäten med brev till 120 verksamheter. Valet av dessa gjordes slumpmässigt från två olika listor på verksamheter som mhk bedriver tillsyn på. Samtliga verksamheter som ingick i listorna var belägna i Halmstad kommun, dock låg en del av administrationskontoren för verksamheterna utanför kommunen. Hälften av de utvalda verksamheterna hade miljötillsyn och den andra hälften hade livsmedelstillsyn. Verksamheterna var klassade som C-verksamheter enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Verksamheterna med miljötillsyn hade 8 tillsynstimmar och verksamheterna med livsmedelstillsyn hade 8 eller 16 tillsynstimmar. När svarstiden hade löpt ut blev flertalet verksamheter som inte hade svarat på enkäten uppringda och verksamhetsutövarna blev tillfrågade om de var intresserade att besvara enkäten, eftersom det fortfarande fanns möjlighet att svara. Om så var fallet ombads de att skicka in enkäten snarast möjligt. Flervalsfrågorna på enkäten sammanställdes till ett statistiskt resultat med statistikprogrammet SPSS (se bilaga 4). På så sätt var det enkelt att skilja på svaren och se ett statistiskt samband som vi sedan analyserade. Sammanställningen pågick under tiden som svar på enkäten kom in från de utvalda verksamheterna. Vid analysen av fritextfrågorna, dvs. de frågor där verksamhetsutövarna kunde svara med text, gjordes kategorier som liknande svar kunde delas in i för att enklare få ett helhetsperspektiv på resultatet. - Fritextfrågorna 9, 10 och 12 i enkäten kategoriserades in i positiva, negativa och neutrala kategorier. 8

10 - Fritextfrågorna 13 och 14 i enkäten kategoriserades utifrån vad verksamhetsutövarna hade svarat. - Fritextfråga 15 i enkäten kategoriserades in i positiva och negativa kategorier. Inom dessa kategorier valdes det ut ett antal svar som var representativa för materialet i sin helhet och som citerades i rapporten för att styrka resultatet. Det gick inte att kategorisera fritextfråga 5 i enkäten då det var få verksamhetsutövare som svarade på den frågan, därför sammanställdes den direkt i rapporten. 2.1 Enkätfrågorna Med hjälp av enkätundersökningen utredes det om verksamhetsutövarna förstår att mhk gör sitt tillsynsarbete enligt lagstiftningen och att miljö- och hälsoskyddsinspektörerna finns till för att hjälpa verksamhetsutövarna och minska olägenheterna för människors hälsa och miljön. I undersökningen skulle det även framgå om verksamhetsutövarna upplever livsmedels- respektive miljötillsyn på olika sätt. Det övergripande syftet med enkäten var alltså att få ett helhetsperspektiv på hur tillsynsarbetet upplevs av verksamhetsutövarna i Halmstad kommun och frågorna utformades därefter. Verksamhetsutövarna blev tillfrågade hur många besök som de hade haft av mhk under 2010, för att ge en uppfattning om när det senaste besöket var. Detta var viktigt för att veta tillförlitligheten på svaren på de andra frågorna. Verksamhetsutövarna betalar en årstaxa till mhk för att de ska göra sitt tillsynsarbete, och då ingår det att de ska göra tillsyn minst en gång om året för verksamheterna i denna studie. Om verksamhetsutövarna inte tycker att mhk sköter sitt jobb, kan de kräva återbetalning av årstaxan. För att få reda på om verksamhetsutövarna visste vad årstaxan användes till fick de en fråga om det. Frågorna om verksamhetsutövarens erfarenheter av mhk:s arbetsuppgifter fanns med för att redovisa om verksamhetsutövaren visste att mhk arbetar med tillsyn efter lagstiftning och informationsförmedling eller om verksamhetsutövaren hade missuppfattat det. Kontakten med mhk är viktig för framförallt informationsförmedling. Verksamhetsutövarna blev därför tillfrågade om vilka metoder de använde för att få kontakt med mhk och om de var nöjda med informationen. Varje år ska miljöfarliga verksamheter besökas av en inspektör som gör tillsyn på plats och ger information till verksamhetsutövaren. För att veta hur verksamhetsutövarna upplever informationsförmedlingen och vad de har för inställning till att inspektören ska komma på besök blev de tillfrågade vad de hade för inställning samt hur de upplevde mhk:s tillsynsarbete. Verksamhetsutövarna fick frågan om hur väl de kände till lagstiftningen och om de tyckte att inspektören ställde högre krav på deras verksamhet än lagstiftningen. Verksamhetsutövarna blev tillfrågade om vad mhk bör tänka på vid sitt tillsynsarbete för att påvisa hur tillsynen bör hanteras. Frågorna i enkäten var uppbyggda så att olika negativa faktorer kunde framföras för att rapporten sedan kunde redovisa åtgärdsförslag för att underlätta förståelsen för vad mhk arbetar för. 9

11 2.2 Analys av enkäterna Svaren av flervalsfrågorna presenterades med beskrivande statistik (antal och frekvens). För att jämföra två grupper användes icke-parametriskt Mann Whitney U test. Det menas att det är då oberoende observationer, variabeln behöver inte vara normalfördelad och stickprovsstorlekarna kan vara små. För att visa samband användes ett tvåsidigt Spearman test, eftersom variablerna mättes med ordinalskalor. Då r var nära +1 fanns ett starkt positivt samband, då r var nära -1 fanns ett starkt negativt samband (-1 r +1). I rapporten används, p för sannolikheten, r för Spearmans rangkorrelationskoefficient och z för utfallet av Mann Whitney U test. I vissa tabeller under procentandelen blir slutsumman inte alltid 100 %, detta beror på att alla inte svarade på alla frågor. De resterande procentandelarna är på så sätt missing values. Fritextsvaren redovisas med citat som är representativa för hela materialet (Wahlgren, 2008). 2.3 Åtgärdsförslag Då det, trots tidigare undersökningar, fortfarande saknas kunskap inom området fortsattes arbetet med att kunna underlätta förståelsen för tillsynsarbetet hos verksamhetsutövarna. Utefter de framkomna resultaten togs åtgärdsförslag fram som mhk kan använda sig av för att underlätta förståelsen. 10

12 3 Resultat 3.1 Antalet besvarade enkäter Av de 150 verksamhetsutövare som fått enkäten svarade 54 stycken, det var alltså 64% av enkäterna som inte blev besvarade och 36% som blev besvarade. Utav de besvarade enkäterna var det 55,6% män och 44,4% kvinnor som hade svarat. Det fanns ingen skillnad i hur kvinnor och män hade svarat om hur inspektören uppfattades vid besöket (z = -1,908; p>0,05). Resultaten visade också att det inte fanns någon skillnad mellan kvinnor och män i frågan om inspektören ställde högre krav än vad som stod i lagstiftningen (z = -1,042; p>0,05), samt att verksamhetsutövarens inställning till inspektörens 11

13 besök (z = -0,536; p>0,05) visade att det inte fanns någon skillnad i hur män och kvinnor har svarat. 3.2 Fördelning av livsmedels- och miljötillsyn hos verksamhetsutövarna Det var en jämn fördelning mellan verksamheter med livsmedels- och miljötillsyn som besvarade enkäten och det var även en del verksamheter som hade både livsmedels- och miljötillsyn. Det var 37% av verksamheterna som hade livsmedelstillsyn, 42,6% hade miljötillsyn och 20,4% hade både livsmedels- och miljötillsyn. I den statistiska beräkningen visade det sig att det inte fanns någon skillnad i svaren mellan de olika tillsynsobjekten gällande huruvida inspektören ställde högre krav än vad som stod i lagstiftningen (z = -0,949; p>0,05). Analyserna visade även att verksamhetsutövarens inställning till inspektörens besök inte hade någon skillnad i resultaten gällande livsmedelsoch miljötillsynen (z = -0,126; p>0,05). Frågan gällande uppfattningen av inspektören vid besök visade ingen skillnad mellan livsmedels- och miljötillsynen (z = -1,508; p>0,05). 12

14 3.3 Antalet besök 2010 Under 2010 fick de flesta ett eller fler besök av en inspektör som gjorde tillsyn, men det var 7,7% som inte fick någon tillsyn. 3.4 Verksamhetsutövarnas erfarenhet av mhk:s arbetsuppgifter Verksamhetsutövarna tillfrågades om hur stor erfarenhet de hade av mhk:s arbetsområden. De flesta verksamhetsutövarna hade antingen mycket eller liten erfarenhet av tillsyn efter lagstiftning och informationsförmedling. Generellt hade verksamhetsutövarna mer erfarenhet av tillsynen än informationsförmedlingen. Verksamhetsutövarna tillfrågades om de tyckte att det fanns andra arbetsuppgifter som mhk gjorde, förutom tillsyn efter lagstiftning och informationsförmedling, som var viktiga. 13

15 Resultatet visade att verksamhetsutövarna inte skrev några ytterligare förslag på arbetsuppgifter som mhk hade utan de beskrev tillsyn och informationsförmedling. - Rådgivning, stöd i miljöarbetet är viktigt. - Klagar på olika saker. 3.5 Verksamhetsutövarens kontakt med mhk Verksamhetsutövarna blev tillfrågade om det var lätt att få kontakt med mhk. Det var 30,2% av verksamhetsutövarna som svarade mycket lätt och 47,2% som svarade oftast lätt. Verksamhetsutövarna som svarade vet ej bland de olika alternativen i enkäten hade inte använt sig av de metoderna. Verksamhetsutövarna som blev tillfrågade var mest nöjda med informationen de fått vid kontakten via telefonsamtal med mhk, 69,4%. Informationen verksamhetsutövarna hade fått via vanlig post, e-post och vid personligt besök på mhk var de både nöjda och missnöjda med. Den informationskanal som verksamhetsutövarna var mest missnöjda med var mhk:s hemsida. Det var 56,7% av verksamhetsutövarna som svarade att de antingen var inte alls eller knappast nöjda medan det var 43,2% som svarade att de var antingen helt eller delvis nöjda med informationen. 14

16 3.6 Verksamhetsutövarens uppfattning av och inställning till inspektören Verksamhetsutövarna tillfrågades i enkäten hur de upplevde inspektören vid det senaste besöket/besöken, dvs. om inspektören varit positiv eller negativ. Fyra femtedelar av verksamhetsutövarna tyckte att inspektören var positiv eller t.o.m. mycket positiv, men det var ändå 12 % som tyckte att inspektören var negativ eller mycket negativ. En följdfråga till hur de upplevde inspektören vid det senaste besöket/besöken var varför de tyckte så. Verksamhetsutövarna som uppfattade inspektören som positiv beskrev 15

17 honom/henne som positiv, kunnig och hjälpsam. Verksamhetsutövarna tyckte också att inspektören hade förståelse för deras verksamhet och inspektören gav bra information och råd. - Kunniga och hjälpsamma. - Mycket positiv och smidig samt informativ. - Trevligt bemötande och förståelse för verksamheten. De verksamhetsutövare som hade en negativ uppfattning av inspektören vid besök beskrev inspektören som okunnig och petig. De tyckte också att inspektören hade en liten förståelse för deras verksamhet och kom till verksamheten under olämpliga tider. - Väldigt lite förståelse för att jag måste släppa allt i köket för att svara på frågor (hon var här precis innan middagsupplägget). - De borde komma och prova på att arbeta på restaurangen. De kommer och pekar med hela handen. Gör så och gör så! Det fungerar inte i verkligheten. Några få verksamhetsutövare tyckte att inspektören gjorde sitt jobb, men verksamhetsutövaren blev nervös vid besök. - Hon var vänlig, inte letar fel hela tiden. Man blir ju lite nervös när de står i dörren plötsligt. - Personen gjorde sitt jobb. Verksamhetsutövarna fick i enkäten en fråga om vad de hade för inställning till att inspektören skulle komma på besök. De flesta verksamhetsutövarna hade en positiv inställning till inspektörens besök. Det var 37,7% av verksamhetsutövarna som svarade mycket positiv och 52,8% som svarade positiv. Verksamhetsutövarna skrev i enkäten att de inte hade något att dölja och såg chansen att få rådgivning och information. De ansåg även att det var bra med tillsyn eftersom de ville veta om det fanns fel och brister i deras verksamhet. - Jag har ingenting att dölja. - Lättare att på plats hos oss utväxla tankar och direkt kunna ställa frågor och få svar. 16

18 - Det är bra att de kollar så att man vet att man gör rätt. De verksamhetsutövare som hade en negativ inställning till inspektörens besök tyckte att inspektören kom olägligt, ställer för höga krav och att de inte gör sitt jobb. - Jag tycker inte om när de kommer olägligt och är stressad [hic!]. Blir nervös när man blir observerad. - De gör inte sitt jobb! - På grund av kraven som ibland känns svåra att genomföra och de extra kostnader vi får som går från budget. 3.7 Verksamhetsutövarens kunskap om lagstiftningen Verksamhetsutövarna blev tillfrågade i enkäten om de kände till lagstiftningen som gällde deras verksamhet. De flesta verksamhetsutövarna hade någon form av kunskap om lagstiftningen. 16,7% av verksamhetsutövarna hade väldigt mycket kunskap och 57,4% hade mycket kunskap. Verksamhetsutövarna blev också tillfrågade om de tyckte att inspektören ställde högre krav än lagstiftningen. Verksamhetsutövarna svarade utifrån deras kunskap om lagstiftningen. Tre fjärdedelar av verksamhetsutövarna svarade att inspektören inte alls eller knappast ställde för höga krav. 17

19 Verksamhetsutövarna fick också möjligheten att skriva varför de tyckte att inspektören ställde för höga krav eller inte. Det var en hel del av verksamhetsutövarna som inte skrev något, men de som svarade tyckte att inspektören ställde för höga krav på deras verksamhet. De tyckte att kraven var orimliga eftersom det var svårt att leva upp till dem i verkligheten. De ansåg att inspektören tyckte att hans/hennes åsikter vägde tyngre än lagstiftningen. De tyckte även att lagstiftningen skulle komma i andra hand och att inget annat land än Sverige följde lagen. - Kraven är inte alltid i relation till den arbetstid vi har. - Oanmäld [hic!] tillfälligheter. Lagen ska komma i andra hand. - Inget annat land än Sverige följer lagen, andra länder bryr sig inte. De verksamhetsutövare som tyckte att inspektören ställde rätt krav ansåg att lagstiftningen är till för att följas. De verksamheter som är certifierade i ISO har högre krav än lagstiftningen. - Lagstiftningen är väl till för att gälla och det är deras arbete. - Vår ISO ställer klart högre krav. 3.8 Årstaxans ändamål Verksamhetsutövarna blev tillfrågade i enkäten om de visste vad årstaxan gick till och cirka hälften av verksamhetsutövarna visste inte vad årstaxan gick till. En del svarade att årstaxan gick till tillsyn, inspektörens lön, utbildning av inspektörer och att få en bättre miljö. Följande kommentarer var skrivna av verksamhetsutövarna. - Att betala för de besök som de gör - För en bättre miljö - Deras löner och utbildningar - Till trakasserier av medborgare Det var en del verksamhetsutövare som delvis visste vad årstaxan gick till och en del chansade på vad den gick till, se nedanstående kommentar. - Vet ej men det går väl till att hålla tillsynen igång - Nej! Eller ja, löner kanske, livsmedelsprover (årliga provtagningen till labb[hic!] 18

20 3.9 Mhk:s tillsynsarbete Verksamhetsutövarna fick chansen att skriva i enkäten vad de tyckte att mhk bör tänka på vid sitt tillsynsarbete. Följande svar erhölls: - utöka sin informationsförmedling. - vara förberedda vid besök. - vara positiva. - behandla alla lika. - ge rimliga krav. - ha kunskap om verksamheten de besöker. - vara samarbetsvilliga. - besöka på lämpliga tider. - ha ett helhetsperspektiv. - göra uppföljningar. - ha en handläggare per verksamhet, inte olika hela tiden. - göra sitt jobb. En del verksamhetsutövare som var positiva i enkäten till tillsynsarbetet hade ändå synpunkter på hur inspektören ska vara. - Skilja på teori/lagar och realitet. Anpassa mer efter verkligheten och de förutsättningar som finns (handlar om ytor i lokaler, ekonomiska förutsättningar etc). - Vara positiva! Hjälpa istället för att stjälpa. - Samarbetsinriktad, hjälpa till med lagtolkning och förbättringsarbete Endast en liten andel verksamhetsutövare som tyckte att det var bra som det var. - Bra som det är nu - De vet vad de skall utföra 3.10 Verksamhetsutövarnas generella uppfattning av tillsynsarbetet En övervägande andel var positiva till tillsynsarbetet mhk gjorde på deras verksamhet men några tyckte att de kunde bli bättre. - Mycket bra! - Bättre nu sedan miljöbalken kom - Bra, men det kan vara än bättre En mindre andel av verksamhetsutövarna tyckte att tillsynsarbetet var dåligt eftersom de ansåg att inspektören var okunnig och att de inte fick valuta för pengarna som de betalar i och med årstaxan varje år. - Det är dåligt! - Mycket låg kompetens - Väldigt dåligt. Omoraliskt och kriminellt att ta betalt för tjänster som inte utförs. Det var en verksamhetsutövare som tyckte att tillsynsarbetet var bra men att inspektören var för petig. - I stort sett bra. Kan reta mig på att de ibland hänger upp sig på petitesser 19

21 3.11 Samband Statistisk beräkning visade att det fanns samband mellan kunskapen om lagstiftningen och inställningen till inspektörens besök, enligt tabell 1. Resultaten visar att de som inte har så stor kunskap om lagstiftningen tidigare hade en mer negativ inställning till inspektörens besök (r = 0,352; p<0,05). Det fanns ett samband mellan verksamhetsutövarens inställning till inspektörens besök och hur inspektören upplevdes vid besöket, enligt tabell 1. De som redan hade en negativ inställning till besöket, upplevde också att inspektören var negativ vid besöket (r = 0,379; p<0,01). Det fanns också ett statistiskt samband mellan hur de svarande upplevde inspektören vid besöken och vad de ansåg om kraven inspektören ställde enligt lagstiftningen, enligt tabell 1. Besöken upplevdes mer negativt om de också tyckte inspektören ställde högre krav än vad som stod i lagstiftningen (r = 0,345; p<0,05). Tabell 1. Visar olika samband. Frågor med samband r-värde p-värde Vad har du som verksamhetsutövare för inställning till att inspektören ska komma på besök? Känner du till lagstiftningen för vad som gäller din verksamhet? 0,352 <0,05 Vad har du som verksamhetsutövare för inställning till att inspektören ska komma på besök? Hur upplevde du inspektören vid det/de senaste besöket/besöken av mhk? Hur upplevde du inspektören vid det/de senaste besöket/besöken av mhk? Utefter det du känner till om lagstiftningen, tycker du att inspektören ställer högre krav på er verksamhet än vad som står i lagen? 0,379 <0,01 0,345 <0,05 20

22 4 Diskussion Av 150 utskickade enkäter inkom det 54 svar, vilket är en lägre svarsfrekvens än Region Hallands och Falkenbergs kommuns undersökningar. Svarsfrekvensen för denna undersökning är ändå tillräcklig för att få ett statistiskt säkerställt resultat och det går att dra många intressanta slutsatser utifrån resultatet. Att färre svar inom denna studie skulle kunna bero på verksamhetsutövarna inte var intresserade eller hade tid att svara på enkäten. Det fanns ingen skillnad på hur män och kvinnor svarade i enkäten, vilket tyder på att mhk:s tillsynsarbete är likartad oavsett kön och detta indikerar att mhk:s tillsynsarbete är jämställt. Det fanns heller ingen statistisk skillnad på hur livsmedels- och miljötillsynen upplevdes. Verksamhetsutövarna hade mer erfarenheter av tillsyn efter lagstiftning än informationsförmedling. Detta kan bero på att de inte vet vad som ingår i begreppet informationsförmedling, med tanke på vad som skrevs i fritextfrågorna. Verksamhetsutövarna beskrev de arbetsuppgifter som ingår i informationsförmedling, t.ex. rådgivning och information om lagstiftningen. Det framgick att vissa verksamhetsutövare inte visste vad mhk hade för arbetsuppgifter, då de inte har fått besök eller telefonsamtal från mhk. Telefonkontakt var den metod som var enklast att använda för att ta kontakt med mhk, enligt figur 6. Runt 50 % av verksamhetsutövarna hade svarat vet ej i frågan om de övriga metoderna. Det visade att verksamhetsutövarna inte hade testat dessa metoder för att kontakta mhk. I Region Hallands undersökning ingick det en fråga om vilket kontaktsätt som de helst använde sig av. Där låg kontakt via telefon topp, precis som vår undersökning visar. Många av verksamhetsutövarna var nöjda med den information de fått men det var också en del som var missnöjda. Verksamhetsutövarnas missnöje kan bero på att de har fått betungande besked eller att mhk har varit otydliga med informationen. Hemsidan var det kontaktsätt som verksamhetsutövarna var minst nöjda med. Det kan bero på att hemsidan är svårnavigerad och att det är svårt att hitta den information som eftersöks. I Region Hallands (Albinsson, 2007) och Falkenbergs kommuns (Kärrsten, 2004) undersökningar framgick det att informationen verksamhetsutövarna fick utav inspektören ibland kunde vara otydlig. Då ser man att det brister i kommunikationen mellan mhk och verksamhetsutövarna. Resultatet av denna undersökning visade att nästan tre fjärdedelar av verksamhetsutövarna svarade att de hade antingen mycket eller väldigt mycket kunskap om lagstiftningen tyckte inte heller att inspektören ställde för höga krav. De verksamhetsutövare som hade liten kunskap om lagstiftningen tyckte också att inspektören ställde för höga krav. Inspektören kan ställa rimliga krav enligt lagstiftningen, men kraven kommer ändå uppfattas som orimliga eftersom verksamhetsutövarna ansåg att det inte gick att genomföra dem i verkligheten. I undersökningen som handlade om djurskyddstillsynen visade det sig att mer information om lagstiftning till verksamhetsutövarna krävs från mhk (Hartvigsson, 2009). Detta kan leda till att de verksamhetsutövare som inte har kunskap om lagstiftningen får en förståelse för varför mhk ställer krav som kan tyckas vara orimliga i dagsläget. Med hjälp av SPSS kunde man se ett samband mellan kunskap om lagstiftningen och inställningen till att inspektören skulle komma på besök. De som hade liten kunskap om lagstiftningen hade också en negativ inställning till att inspektören skulle komma. Här ser man att kunskapen har en stor betydelse för verksamhetsutövarens inställning till inspektörens besök. 21

23 De flesta av verksamhetsutövarna uppfattade inspektören som positiv vid besök och de hade även en positiv inställning till att inspektören skulle komma på besök. De ansåg att inspektören var kunnig och hjälpsam samt såg besöken som ett tillfälle att få information och rådgivning. Vid Region Hallands och Falkenbergs kommuns undersökningar var just bemötandet en fråga. Det var övervägande positivt i båda undersökningarna, då mer än hälften hade svarat att de fått ett trevlig bemötande av mhk. Resultatet visar även ett samband mellan verksamhetsutövarens inställning till inspektörens besök och hur inspektören upplevdes vid själva besöket. Har verksamhetsutövaren redan en negativ inställning till besöket får inspektören det svårt att ge en positiv bild av sig själv och den tillsyns som ska utföras. Verksamhetsutövaren kan reta sig på saker som inspektören pekar på som måste åtgärdas. Detta kan kopplas ihop med verksamhetsutövarens kunskap om mhk:s arbetsuppgifter. Ju mer de vet om mhk:s arbete, desto positivare inställning har de. Enligt fritextfrågorna finns det en del verksamhetsutövare som helt saknar kunskap om mhk:s tillsynsarbete vilket gör det svårt att förklara för verksamhetsutövarna vad som gäller utan att de ifrågasätter inspektörens beslut. Verksamhetsutövarna ansåg att inspektören kom olägligt, ställer för höga krav och att de inte gör sitt jobb. Då är det lätt att det blir missförstånd mellan inspektören och verksamhetsutövaren. Det kan ibland förekomma klagomål till mhk och obehagliga diskussioner mellan inspektören och verksamhetsutövarna. Detta kan bero på att kunskapen brister hos verksamhetsutövarna gällande lagstiftningen och mhk:s tillsynsarbete. Enligt 2 kap 2 miljöbalken, kunskapskravet, är verksamhetsutövarna skyldiga att skaffa den kunskap som gäller för deras verksamhet. Här kan mhk vägleda och ge den information som behövs så att verksamhetsutövarna kan få en större inblick i mhk:s tillsynsarbete. Det är dock inte enbart i Halmstad kommun som obehagliga situationer för inspektörerna kan förekomma, det framgår även i undersökningen, som handlade om kommunikationen mellan mhk och verksamhetsutövare i Laholms kommun, att det förekommer obehagliga diskussioner (Hansson, 2008). I undersökningen som Falkenbergs kommun gjorde förekom det inga obehagliga eller knappt några negativa citat överhuvudtaget, utan mest positiva och rådgivande svar till mhk (Kärrsten, 2004). SCB hade gjort en undersökning 2009 bland 13 kommuner i Göteborgsområdet som visade att miljö- och hälsoskyddstillsynen fick lägst snittbetyg. Detta visar att många kommuner har problem med sitt tillsynsarbete. Men i undersökning framgick det inte om det förekom obehagliga situationer (Miljö & Hälsa, 2011). Det visade sig i resultatet att många verksamhetsutövare inte visste vad årstaxan användes till. Verksamhetsutövarna tyckte att det inte var rätt att mhk tog betalt när inspektören inte gjorde sitt jobb. Det var några verksamhetsutövare som tyckte att det var orättvist att mhk tog betalt när de inte ens kom på besök varje år. Detta är troligtvis också en bidragande effekt till att ett missnöje finns bland verksamhetsutövarna. Det framgick i undersökningen att verksamhetsutövarna inte tyckte om när inspektören kom för att utföra tillsyn på olägliga tider, då verksamheterna var i full gång och det fanns inte tid för att svara på inspektörens frågor. Detta kan vara bidragande till att verksamhetsutövaren blir stressad och får en negativ inställning till inspektören. I denna undersökning var det mest positiva svar men de negativa svaren uppmärksammades mer då de kan bidra till att hjälpa mhk med att underlätta förståelsen för deras arbetsuppgifter hos verksamhetsutövarna. 22

24 5 Slutsats Det finns ett antal olika åtgärder som mhk kan vidta för att underlätta förståelsen för deras arbetsuppgifter bland verksamhetsutövarna. Undersökningen visar att mhk skulle gynnas av en ökad informationsförmedling. Mhk kan vara tydligare med den information som de ger till verksamhetsutövaren via e-post, vanlig post och skriva tydligare information på deras hemsida. Mhk kan också ge mer och tydligare information om lagstiftning samt förklara varför de ställer de krav som de gör på verksamhetsutövaren. Många verksamhetsutövare visste inte vad årstaxan gick till, därför kan mhk ge tydligare information om detta. Om mhk ger ut tydligare information om vad årstaxan används till kan det leda till att verksamhetsutövarna förstår att det inte bara är till exempel tillsyn på plats som är inräknat i kostnaderna. Fast det finns information på mhk:s hemsida om årstaxan kan man informera mer om detta till verksamhetsutövarna. För att verksamhetsutövarna ska förstå att mhk kan både göra anmälda och oanmälda inspektioner kan mhk informera detta till verksamhetsutövarna. Denna information skulle mhk kunna ge då verksamhetsutövaren registrerar sin verksamhet. På så sett kan förståelsen för mhk:s arbete öka hos verksamhetsutövarna. Eftersom den statistiska analysen visade på ett samband mellan verksamhetsutövarnas inställning till besöket och kunskap om lagstiftningen, kan mhk arbeta med att förbättra verksamhetsutövarnas inställning och kunskap redan innan tillsynsbesöket för att öka förutsättningarna för eventuellt lättare kommunikation. En bra början för mhk skulle kunna vara att skicka ut information till verksamhetsutövarna där det står vad mhk har för arbetsuppgifter och vad som innefattas i arbetet. I utskicket kan det även finnas information om årstaxan och att verksamhetsutövarna är välkomna att ställa frågor om bland annat lagstiftningen för deras verksamhet. Samt kan mhk upplysa kunskapskravet i miljöbalken för verksamhetsutövarna, och var de kan hitta informationen. 23

25 6 Källförteckning Albinsson, Per (2007), Kommunrapport - Tillsynssamverkan i Halland Miljö, Region Halland, Halmstad. Albinsson, Per & Forsberg, Frida (2009), Kommunrapport - Tillsynssamverkan i Halland Miljö, Region Halland, Halmstad. Bäck, Jan-Eric (2011), Företag synar kommunal service, Miljö & Hälsa, tidningsnummer 1, Fotö. Hansson, Anna (2008), Examensarbete - Språkets betydelse för positiv informationsförmedling mellan inspektör och brukare, Halmstad. Hartvigsson, Malin (2009), Examensarbete - Kommunikation mellan djurskyddsinspektörer och djurägare, Sveriges lantbruksuniversitet, Skara. Kärrsten, Ingmar (2004), Brukarnas uppfattning om miljö- och hälsoskyddskontoret, Kommunledningskontoret, Falkenbergs kommun. Wahlgren, Lars (2008), SPSS steg för steg, ISBN10: , Studentlitteratur AB, Lund. 24

26 Bilaga 1 Följebrev till besök Hej! Hur upplevs miljö- och hälsoskyddskontorets tillsynsarbete idag? Du som verksamhetsutövare har blivit utvald att svara på en enkät, vars syfte är att reda ut hur tillsynsarbetet i Halmstad kommun upplevs. Vi är två studenter som går miljö- och hälsoskyddsprogrammet på Högskolan i Halmstad. Vi har kommit till slutet av vår utbildning och håller på med vårt examensarbete, om miljö- och hälsoskyddskontorets tillsynsarbete i Halmstad kommun. Enkäten har skickats ut till verksamhetsutövare som har livsmedels- eller miljötillsyn. Utifrån resultatet av undersökningen ska nya åtgärdsförslag tas fram för att underlätta förståelsen om vilka uppgifter som miljö- och hälsoskyddskontoret har. Förhoppningsvis ska också undersökningen bidra till att underlätta tillsynsarbetet både för verksamhetsutövare och miljö- och hälsoskyddskontoret. Enkäten är frivillig, men svaren är betydelsefulla för undersökningens kvalitet. Alla svar kommer att behandlas anonymt och användas för statistiska ändamål, vilket betyder att de enskilda svaren inte kommer att kunna urskiljas. Har du frågor kontakta: Marcus Lennartsson Rasmus Åhs Tack på förhand! Underskrift: Marcus Lennartsson Rasmus Åhs Anna Hansson Enkätansvarig Enkätansvarig Huvudhandledare 25

27 Bilaga 2 Följebrev till utskick Hej! Hur upplevs miljö- och hälsoskyddskontorets tillsynsarbete idag? Du som verksamhetsutövare har blivit utvald att svara på en enkät, vars syfte är att reda ut hur tillsynsarbetet i Halmstad kommun upplevs. Vi är två studenter som går miljö- och hälsoskyddsprogrammet på Högskolan i Halmstad. Vi har kommit till slutet av vår utbildning och håller på med vårt examensarbete, om miljö- och hälsoskyddskontorets tillsynsarbete i Halmstad kommun. Enkäten har skickats ut till verksamhetsutövare som har livsmedels- eller miljötillsyn. Utifrån resultatet av undersökningen ska nya åtgärdsförslag tas fram för att underlätta förståelsen om vilka uppgifter som miljö- och hälsoskyddskontoret har. Förhoppningsvis ska också undersökningen bidra till att underlätta tillsynsarbetet både för verksamhetsutövare och miljö- och hälsoskyddskontoret. Enkäten är frivillig, men svaren är betydelsefulla för undersökningens kvalitet. Alla svar kommer att behandlas anonymt och användas för statistiska ändamål, vilket betyder att de enskilda svaren inte kommer att kunna urskiljas. Med enkäten medföljer det ett portofritt svarskuvert som du kan använda för att skicka tillbaka enkäten. Sista svarsdatum är Har du frågor kontakta: Marcus Lennartsson Rasmus Åhs Tack på förhand! Underskrift: Marcus Lennartsson Rasmus Åhs Anna Hansson Enkätansvarig Enkätansvarig Huvudhandledare 26

28 Bilaga 3 Enkäten Om dig: NR: 1. Är du Man Kvinna 2. Vilken typ av tillsyn sker på ditt företag? Livsmedelstillsyn Miljötillsyn 3. Hur många besök gjorde miljö- och hälsoskyddskontoret hos er under 2010? eller fler 4. Hur stor erfarenhet har du om de arbetsuppgifter som miljö- och hälsoskyddskontoret utför? Väldigt mycket Mycket Lite Ingen alls Tillsyn efter lagstiftning Informationsförmedling 5. Är det några andra arbetsuppgifter som miljö- och hälsoskyddskontoret har som du tycker är viktiga? 27

29 Kontakten med miljö- och hälsoskyddskontoret: 6. Hur anser du att det är att ta kontakt med miljö- och hälsoskyddskontoret? Mycket lätt Oftast lätt Oftast svårt Alltid svårt Vet ej Via telefon Via vanlig post Via e-post Via deras hemsida Via personligt besök på miljö- och hälsoskyddskontoret 7. Är du nöjd med den information och den hjälp du fått vid kontakten med miljö- och hälsoskyddskontoret? Helt Delvis Knappast Inte alls Via telefon Via vanlig post Via e-post Via deras hemsida Via personligt besök på miljö- och hälsoskyddskontoret Tillsyn: 8. Hur upplevde du inspektören vid det/de senaste besöket/besöken av miljö- och hälsoskyddskontoret? Mycket positiv Positiv Negativ Mycket negativ Har inte haft besök 9. Om du har haft ett besök, vad var det som gjorde att du uppfattade inspektören så? 28

30 10. Vad har du som verksamhetsutövare för inställning till att inspektören ska komma på besök? Mycket positiv Positiv Negativ Mycket negativ Vad beror det på? Lagstiftning: 11. Känner du till lagstiftningen för vad som gäller din verksamhet? Väldigt mycket Mycket Lite Inget alls 12. Utefter det du känner till om lagstiftningen, tycker du att inspektören ställer högre krav på er verksamhet än vad som står i lagen? Inte alls Knappast Delvis Helt Vad beror det på? 13. Varje år betalar du en årstaxa till miljö- och hälsoskyddskontoret, vet du vad den används till? 29

31 Övrigt: 14. Vad bör miljö- och hälsoskyddskontoret tänka på vid sitt tillsynsarbete? Varför? 15. Rent generellt, hur upplever du miljö- och hälsoskyddskontorets tillsynsarbete? Tack för din medverkan! 30

32 Bilaga 4 - SPSS Spearman s correlation Correlations Kunskap_om _lagstiftninge n Hur_upplevd es_inspektör en_vid_besö ket Verksamhets utövarens_in ställning_till_i nspektörens_ besök Ställer_insp._ högre_krav_ä n_vad_som_s tår_i_lagen Spearman's rho Kunskap_om_lagstiftningen Correlation 1,000 -,052,352 *,182 Coefficient Sig. (2-tailed).,719,013,210 N Hur_upplevdes_inspektören_ vid_besöket Correlation Coefficient -,052 1,000,379 **,345 * Sig. (2-tailed),719.,007,015 N Verksamhetsutövarens_instäl Correlation,352 *,379 ** 1,000,218 lning_till_inspektörens_besök Coefficient Sig. (2-tailed),013,007.,137 N Ställer_insp._högre_krav_än Correlation,182,345 *,218 1,000 _vad_som_står_i_lagen Coefficient Sig. (2-tailed),210,015,137. N *. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed). **. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). 31

33 Mann-Whitney Test Ranks Tillsyns_arbete N Mean Rank Sum of Ranks Ställer_insp._högre_krav_ä Livsmedelstillsyn 18 22,28 401,00 n_vad_som_står_i_lagen Miljötillsyn 22 19,05 419,00 Total 40 Verksamhetsutövarens_inst Livsmedelstillsyn 18 20,22 364,00 ällning_till_inspektörens_be Miljötillsyn 21 19,81 416,00 sök Total 39 Hur_upplevdes_inspektören _vid_besöket Livsmedelstillsyn 18 17,72 319,00 Miljötillsyn 22 22,77 501,00 Total 40 Test Statistics b Ställer_insp._hö gre_krav_än_va d_som_står_i_l agen Verksamhetsutö varens_inställni ng_till_inspektör ens_besök Hur_upplevdes_i nspektören_vid_ besöket Mann-Whitney U 166, , ,000 Wilcoxon W 419, , ,000 Z -,949 -,126-1,508 Asymp. Sig. (2-tailed),343,900,132 Exact Sig. [2*(1-tailed Sig.)],396 a,922 a,180 a a. Not corrected for ties. b. Grouping Variable: Tillsyns_arbete 32

34 Ranks Kön N Mean Rank Sum of Ranks Ställer_insp._högre_krav_ä Man 28 26,73 748,50 n_vad_som_står_i_lagen Kvinna 21 22,69 476,50 Total 49 Verksamhetsutövarens_inst Man 27 25,89 699,00 ällning_till_inspektörens_be Kvinna 22 23,91 526,00 sök Total 49 Test Statistics a Ställer_insp._hö gre_krav_än_va d_som_står_i_l agen Verksamhetsutö varens_inställnin g_till_inspektöre ns_besök Mann-Whitney U 245, ,000 Wilcoxon W 476, ,000 Z -1,042 -,536 Asymp. Sig. (2-tailed),297,592 a. Grouping Variable: Kön 33