SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN LILLGÅRDEN LÄSÅRET

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN LILLGÅRDEN LÄSÅRET ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER -Vi ska befästa de rutiner som finns gällande rapportering av kränkande behandling på våra förskolor. Vi har informerats och diskuterat hur händelser av kränkande behandling ska rapporteras och har tilldelats pärm med information och särskilda blanketter för rapportering till rektor, övrig dokumentation och uppföljning vid incidenter. När det kommer till rapportering av kränkande behandling känner vi att det är en svår uppgift att arbeta med på förskolan. Även om vi vet vad som gäller i och med vår Likabehandlingsplan. Vi diskuterar detta återkommande på t.ex. våra arbetsplatsträffar. Detta område är något som vi ständigt kommer behöva utveckla och fundera kring. I och med de diskussioner vi har haft så har vi blivit säkrare i våra bedömningar av vad som är en kränkning och hur vi ska agera på förskolan. - Vi behöver utveckla vårat arbete gällande användande av digitala hjälpmedel samt utbilda personalen inom detta område. De digitala hjälpmedel vi har är mobiltelefon, ipads, och datorer. Dessa använder vi till att dokumentera med bilder till barnens portfoliopärmar, temaarbeten, samt familjebilder. Vi använder dem även till sång och dans vid vissa traditioner och enstaka tillfällen vid samlingar. Vi använder de hjälpmedel vi har på de sätt vi anser att vi kan i så stor utsträckning som möjligt. I och med att vi nu använder mobiltelefoner istället för fasta telefoner är vi även mer tillgängliga för vårdnadshavare. Telefonerna är alltid med när vi är ute på gården, i skogen eller på promenad vilket medför att det är lättare att dokumentera mer i verksamheten då det är mer lättillgängligt. Det ser vi som mycket positivt. HELHET/ALLSIDIGHET Förhållningssättet har stor betydelse. Att vara med på ett undersökande sätt, leka upptäckare, vara upplevande och agerande tillsammans med barnen i verksamheten är viktigt. Att se alla barn samt lyssna in barnens intressen i den fria leken är centralt för att veta att vi utgår från barnens intressen. Barnen har delats i mindre grupper, t.ex. 5-årsgrupp i leken. Material som utmanar, stimulerar uppmuntrar till olika former av lekar har anpassats efter ålder och behov. Vi anpassar samlingar och aktiviteter under dagen efter barnens behov, utveckling och kunskap. Till exempel vid läsning, samlingar och aktiviteter efter lunch. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken 1

2 Vi äter fortfarande i skolans matsal vilket underlättar vår arbetsbörda då vi inte behöver ta hand om disken efter maten. Vi kan istället ägna oss åt barnen. Genom att vi äter i matsalen stärks barnens självkänsla och tillit till sin egen förmåga och ta större ansvar, bli mer självständiga och känna till rutiner och personal i köket. Vi utvecklar barnens självständighet och tillit till sig själva. Vi uppmuntrar barnen att berätta på samlingar t.ex. presentera måltiden, berätta om sig själva, namnsånger och namnlekar. Vi uppmärksammar och följer svenska- och förskolans traditioner på olika sätt. Vid inskolningar arbetar vi för att ingjuta trygghet hos vårdnadshavarna för att få barnet tryggt. Detta uttrycks genom att vi finns tillgängliga för barnen, vi sitter ofta på golvet så att barnen kan komma och gå till oss som barnen behagar. Vårdnadshavare får även möjlighet att vara med och diskutera tider och inskolningstider. Genom att vi är trygga i vår arbetsroll projicerar vi trygghet till vårdnadshavarna. För att ytterligare ge trygghet kommunicerar vi att de är okej att de får ringa och även att vi pedagoger kan ringa om det är något. Vi skickar ut så kallade månadsbrev till samtliga vårdnadshavare där de får relevant information när det behövs. Barnen vågar stå inför gruppen och prata och möta kompisarnas blickar. Barnen har fått ord för känslor och strategier för att lösa konflikter/problem. Vi har ett öppet klimat och vi kan erkänna våra brister och det resulterar i trygghet hos både barn och vårdnadshavare. Vi märker att barnen blir trygga när vi vuxna sitter på golvet och är på deras nivå, de ser oss och vi ser dom. Barnen kommer till oss för såväl tröst, hjälp eller bara en famn att vara i. Månadsbreven har varit uppskattade av vårdnadshavarna så detta kommer vi att fortsätta med. HÄLSA OCH RÖRELSE Utevistelse sker varje dag i så stor utsträckning som möjligt och vår utemiljö, skogen/gården, uppmuntrar och stimulerar barnen till rörelse som ger dem möjlighet att utveckla grovmotorik, finmotorik och kroppsuppfattning. Pedagogerna uppmuntrar barnen till rörelse genom att vara med i lekar och olika fysiska aktiviteter. Vi vuxna väcker barnens nyfikenhet, inspirerar och utmanar att prova/göra likadant. Barnen utvecklar sin motorik och de kommer över sina rädslor och finner istället glädjen i att t.ex. kunna spela fotboll, hoppa från stenar och balansera. Utflykt till skogen sker 2 ggr per vecka och tillgång finns även till skolans gymnastiksal. Vi har också köpt in material som tränar finmotoriken. De yngre barnen sover ute i vagnar. Vid matbordet pratar vi om att det är viktigt att äta av allt samt att våga prova så väl grönsaker som all mat. Vi sjunger även olika sånger och använder ramsor som anknyter till hälsa och rörelse samt rörelselekar och rytmik. Vi har även arbetat med kroppen som tema på samlingar med de större barnen, där vi pratat om kroppsdelar och dess funktioner bland annat. Förskolans närmiljö är rik på möjligheter för hälsa och rörelse. Vi tillvaratar skogens möjligheter att utveckla barnens motoriska färdigheter genom anpassade aktiviteter.

3 Vi utnyttjar utemiljön så mycket vi kan, så väl förskolans gård, som skolgården och skogen som ligger intill. Vi har inte utnyttjat skolans gymnastiksal så mycket då den ej är ledig vid tider som passat verksamheten. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Språk och kommunikation sker ständigt i den dagliga verksamheten då vi tänker på att namnge och sätta ord på så mycket som möjligt. Vi samtalar mycket med barnen vid samlingar, matsituationer och så vidare. En gång i veckan har vi en språksamling med de äldre barnen. För de barn som haft svårigheter med språket jobbar vi mer med Babblarna som material där vi läser böcker, använder oss av tecken som stöd och tänker på att artikulera orden ordentligt. På fruktsamlingar använder vi oss ibland av Mumlans mungymnastik vilket innebär att vi gör mungymnastik. Barnen får öva på hur de ska placera tungan i munnen och hur munnen formas när vi säger vissa bokstäver och ord. Vi pratar mycket om känslor med barnen, lär dem att sätta ord på sina egna och andras känslor. Vi har använt materialet Stegvis och Start till detta ändamål. Vidare läser vi mycket för barnen och lyssnar på sagor samt pratar och diskuterar runt bilder för att stärka kommunikationen. Vi använt oss av ett material som heter TRAS där vi kartlägger språkutvecklingen och på så sätt kan se vilka delar av språket som behöver utvecklas för samtliga barn. Vi ställer mer frågor om hur barnen tänker, vad de tror, vad de kan och vet. Vi använder ett mer rikt och allsidigt nyanserat språk med rätta benämningar. Vi ger barnen tid till att ställa frågor för att de ska reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och få syn på sitt lärande. Vi arbetar även med temapåsar om vänskap, relationer och genus från biblioteket genom boksamtal i smågrupper. Samtals- och händelsebilder om känslor där ett barn i taget har fått uttrycka sig vad de ser med egna ord är andra sätt vi använder oss av för att stärka språket hos barnen. Alfabetet med bilder är uppsatta på väggen för att fånga nyfikenheten och intresset av bokstäver och ord. Vi använder oss mycket av barnens namnlappar för att barnen ska känna igen sitt eget och andras namn. Vi dokumenterar barnens alster, teckningar och bilder med barnens egna kommentarer i skrift. Vi har spelat in barnintervjuer på Ipad inför utvecklingssamtal. Vi måste alltid tänka på språket vilket ständigt sker i vardagen. Språket finns alltid närvarande i allt vi gör på förskolan och kommer alltid att vara ett extremt viktigt inslag i såväl vardagen som i planerade aktiviteter. Genom att vi arbetat medvetet med känslor har barnen fått möjlighet att sätta ord på sina egna och andras känslor vilket har lett till att de blir mer medvetna om detta. Vi använder språket på ett medvetet sätt, ger barnen ord och begrepp under alla våra samlingar. Materialet TRAS har varit till stor användning och bra hjälpmedel då det ger en bra uppfattning om språkutvecklingens olika delar, vad som behöver stimuleras och hur det kan göras.

4 Flera barn har fått större ordförråd, kan uttrycka sig bättre och använder längre meningar. De äldre barnen ställer mer adekvata frågor i olika sammanhang. De yngre barnen och barn med annat modersmål gör sig mer förstådda och använder fler ord i handling än tidigare. LEK Leken stimuleras genom att se alla barn och lyssna in deras intressen. Vi ger dem möjlighet till att leka i mindre grupper samt ger dem material som utmanar/stimulerar till olika former av lek. Ofta låter vi barnen leka ifred så att de kan påbörja och avsluta en lek utan att vi avbryter mitt i leken. Men vi finns alltid tillgängliga om barnen behöver oss som stöd i leken. Både ute- (gården, skogen) och innemiljön är viktig för leken då de ger olika förutsättningar, utmaningar och stimulans. Leken är viktig för att utveckla grov- och finmotoriken. I den fria leken utvecklar barnen sin självständighet, trygghet, identitet och tillit till sin egen förmåga. Rum/platser har fått olika lekinriktningar där material har anpassats efter olika åldrar och typ av lek. Rummet som riktar sig till de äldsta barnen används ofta när de vill leka i en mindre grupp eller ostört. Vi har börjat att möblera om för att främja barnens lek. De mindre får lättare tillgång till lekmaterial och de äldre får större möjlighet att få vara ifred i leken. Vi kommer att möblera om mer på avdelningarna för att skapa en bättre och lugnare lekmiljö för barnen. Lekar ledda av pedagogerna sker både inom- och utomhus. Det kan vara regellekar, danslekar, rörelse och motoriska lekar. I och med att vi fått extra medel har vi kunnat införskaffa nytt pedagogiskt material. Vi är med och lyssnar in lekarna mer än tidigare. Det har medfört att barnen leker längre stunder och att de kan avsluta en lek eller fortsätta efter ett avbrott. Introduktion av nya lekar har inspirerat barnen att leka regellekar själva och de bjuder in såväl vuxna som barn till lek. Den egna leken har positiv effekt för samspelet, kommunikationen och koncentrationen. I och med att vi har möblerat om för att främja barnens lek har vi uppnått vårt syfte med detta då leksaker och material är mer tillgängligt för barnen. De stora har ett rum där de kan få vara mer i fred och leka ostört från de yngre barnen och där material som passar dem och deras ålder finns tillgängligt. Vi har sett att barnen tar egna initiativ, deltar i olika lekar och aktiviteter samt hämtar det material de behöver för att genomföra leken. Barnen har även fått ett bättre samspel, bättre kommunikation och samarbete samt en bättre social förmåga. Det nya lekmaterialet har lett till att barnens lek har utvecklats och de har upptäckt nya sätt och gruppkonstellationer att leka i.

5 SKAPANDE Skapandet har anpassats för de olika åldrarna. För de äldsta barnen finns material anpassat för deras ålder som vi plockar fram när barnen ber om det eller när vi bestämt aktiviteter. De får då vara själva i ett rum för att de ska ha möjlighet att leka ostört. För samtliga barn planeras skapande aktiviteter ofta i samband med tema och vid samtliga traditioner. Barnen skapar också spontant genom att använda en mängd olika tekniker t.ex. bygga, måla, väva, baka och med material både från naturen och köpta (t.ex. klossar, lego, olika sorters färg, garn, saltdeg, pinnar, kastanjer och is). Även den fria leken inbjuder till skapande t.ex. skyltar, pengar och kuddar. I Utomhusmiljön på gården och i skogen finns möjlighet att använda andra tekniker och material, allt utifrån vad årstiderna erbjuder. Sandlådan används ofta till byggen och skapande då det finns fri tillgång på pinnar och kottar m.m. Vintertid är snö och is bra material att använda till att t.ex. gräva, bygga och göra snöbollar av. Miljön stimulerar också till att skapa mat till kiosken som blivit bygd på en så kallad gårdskväll där föräldrar varit med och hjälpt till. Kiosken inbjuder fler barn att leka tillsammans. Sång förekommer dagligen men vi har även gjort fingerramsor. Viss dramatisering har förekommit då barnen bland annat har klätt ut sig vid traditioner och i lek. Vi har presenterat olika material för skapande exempelvis olika typer av papper och färger. Detta har presenterats vid såväl fantasiteckningar som efter vi läst bok eller vid andra tillfällen. Vi vuxna skulle behöva vara med i leken och ta den till en högre nivå. Leka vardagssituationer tillsammans med barnen, t ex hur man gör när man äter på restaurang, hur man tvättar, lagar mat och så vidare. Vi måste ta oss tid för leken och att vara en bra förebilder samt visa barnen hur de kan utveckla leken. Barnen visar uppskattning när vi presenterar material för dem och när de får prova lite olika saker. De vill gärna visa sina vårdnadshavare sina verk när de sätts upp på väggen. Vi utgår från barnens intressen men vår analys är att vi behöver bli bättre på att få in musik på flera olika sätt i verksamheten. Alla har varit delaktiga och visar glädje och stolthet över egna och andras resultat. De har utvecklat sin kreativitet, fantasi, finmotorik och koncentration. Genom att vi vuxna är lyhörda och intresserar oss för skapande får vi med oss barnen i detta. Vi inspirerar barnen att skapa på olika sätt. Vi plockar fram material och presenterar olika nya pyssel vid olika tillfällen. Barnen visar mer intresse och har utvecklat sin förmåga att konstruera, bygga, tillverka, och skapa. De äldsta är mer självständiga tar mer egna initiativ och hämtar material de behöver på egen hand. Flera barn är goda förebilder för de yngre som tar efter. Vi har märkt att barnen själva dramatiserar, leker mer varierande rörelse och sånglekar i mindre grupper både inne och ute. MATEMATIK Matematiken förekommer ofta i vardagen, genom att olika begrepp används i konkreta situationer både i organiserade och fria aktiviteter. 1ggr/vecka har det varit mattesamling och matteburkar har använts. Masken Kurt som barnen har gjort med piprensare och pärlor. Hur många pärlor beror på hur många år de är. Ett hus till masken i form av tomma

6 mjölkförpackningar där barnen fått bestämma själva vad de ska skapa. Där har barnen letat former i rummet, jämfört störst/minst, flest/minst antal, räknat, addition, subtraktion, former och färger och så vidare. Med hjälp av duplobitar har färg och former uppmärksammats. Siffror finns uppsatta på väggen och med stöd av duplosiffror, konkretiseras antal och hur siffrorna ser ut. Barnen har fått olika uppdrag att t.ex. hämta rätt antal och olika former. Med olika material och metoder har storlek, färger och lägesbegrepp tydliggjorts. Vid fruktstunden och dukning används många begrepp och jämförelser sker. Barnen får även uppskatta hur många som är på förskolan idag och hur många som eventuellt är sjuka osv. Vi bakar med barnen inför firande av födelsedag. Även i barnens konstruktionslek, skapande och experimenterande tränas många begrepp. Vi namnger former på lekkuddarna när dessa ska städas undan ge mig den blå cirkeln, den gröna kvadraten t ex. Vi har arbetat med experiment varje vecka, bland annat sinnena, lufttryck och så vidare. Vi jobbar medvetet med matematik i och med matteburkarna, fruktsamlingarna, dukning och de olika uppdragen vi använder oss av ibland. Detta är en av våra starkare sidor och barnen visar uppskattning och glädje inför matematik. I och med matteburkarna jobbar vi både lekfullt och kreativt med detta. Matteburkarna är väldigt bra då det finns färdigt material som går fort att plocka fram och jobba med utifrån barnens intressen och vad de finner mest intressant just nu. Vi har även märkt att barnen använder rätt matematiska termer, till exempel kvadrat istället för fyrkant och så vidare. Föräldrar frågar även ofta om vi räknar mycket då de märker att barnen räknar mer hemma, även de små barnen. NATURVETENSKAP/TEKNIK Skogsdagar genomförs varje vecka med samtliga barn indelade i grupper efter ålder och mognad samt med två pedagoger ansvariga per grupp. Vi följer naturens skiftningar genom årstiderna. Vi tar tillvara det barnen upptäcker. Vi pratar mycket om växter, träd och djur när vi vistas i skogen samt att vi ska vara rädda om naturen och inte skräpa ner. Vad är nedbrytbart och vad är inte nedbrytbart samt vad är ätbart och inte. Under vintern frös vi vatten ute i olika kärl och dessa användes till att bygga och leka med. Det är ett vanligt inslag i verksamheten, även vad det är för väder. Experimentsamlingar 1 gång/vecka för barnen som är 3 6 år. De får vara med och tänka, agera och fundera kring processerna i de olika experimenten. De yngre barnen får detta mer i vardagen genom den fria leken, i sandlådan, vattenpölar, handtvätt och så vidare. När det kommer till teknik är detta inte något som vi arbetar medveten med, utan mer något som kommer in i barnens vardag när de bygger (duplo, lego, magnetplattor, geomag osv). Vi har möblerat om på avdelningen i och med extra pengar till inköp av inventarier som lett till nya lekytor och mer utmaningar till bygg och konstruktionslek. Vi pedagoger har även ändrat vårt arbetssätt för att minska de tuffa rollerna bland de större barnen. De har fått bättre lekmiljöer.

7 Vi tar tillvara på naturvetenskapen då vi är ute mycket, går till skogen i olika grupper och kan prata kring detta på barnens nivå då grupperna är åldersindelade. Barnen visar nyfikenhet och är villiga att lära sig när vi är i skog och mark. Barnen har visat stort intresse vid experimentsamlingar och även visat och berättat hemma vad de gjort. Barnen utnyttjar alla rum till det de faktiskt är till för mer än förut och de tuffa attityderna som ställt till det förut är borta. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Vi uppmuntrar barnen att prova nya saker och tro på att de kan. Uppmuntran ger barnen verktyg för att kunna lösa konflikter själva i första hand och vi personal finns som ett stöd. Vi hämtar dessa verktyg från materialet Stegvis som är till för konflikthantering och genom detta material arbetar vi med känslor. Detta sker på både grupp och individnivå. Vi pratar mycket med barnen kring hur vi ska bemöta och behandla varandra och har gjort en lista med punkter på hur vi ska genomföra detta. Tillsammans med barnen har vi diskuterat och tagit fram så kallade kompiskort som visar hur vi ska göra och hur vi ska vara mot varandra. Vi valde att exkludera ordet inte. Dessa kompiskort är bilder på barnen när de visar hur man t.ex. lyssnar på varandra. För att utveckla barnens sociala kompetens och värdegrund har vi bl.a. arbetat med Start, fri lek, skogsgrupper, aktivitetstavlan, utelek, traditioner och seder. Vi har lånat böcker som vi läst och samtalat om kring genus och hur vi bemöter varandra. Vi har även jobbat med så kallade kompishjärtan som går ut på att uppmuntra barnen att hjälpa och stötta varandra när de är ledsna eller till exempel gjort illa sig. De största barnen har även jobbat med Stegvis under hösten och delvis våren. Barnen vågar prova saker och stå för sina åsikter, vilket vi ser och hör på bland annat samlingar och vid vardagssituationer. Vi ser också att barnen är mer uppmärksamma på varandras känslor. Kompiskorten är strategiskt uppsatta i lekhallen och återkoppling sker både av barnen och oss vid samlingar och vid konflikthantering. Vi vill dock jobba ännu mer med konflikthantering då behovet finns i barngruppen. I och med detta framgångsrecept med kompiskorten kommer vi att belysa tillgångvägssättet i andra sammanhang som är i behov av förbättring. Barnen växer i sig själva när de får hjälpa varandra och relationerna mellan barnen stärks. Vi vuxna behöver bli bättre på att låta barnen hjälpa varandra även när det är en stressig situation. Vi måste tänka efter innan vi svarar barnen, påminna varandra och uppmuntra barnen att hjälpa varandra. Barnen uttrycker sina åsikter och önskemål och vi försöker bemöta dem med respekt. I största mån försöker vi förklara anledningen till beslutet. Som pedagoger behöver vi lyssna på barnens önskemål och försöka infria dem så gott det går.

8 Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. Frågeställning: 1. Trivsel/relationer: Trivs du på din arbetsplats 2. Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3. Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4. Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5. Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6. Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? 7. Inflytande/Påverkansmöjlighet: Känner du dej delaktig i hur ditt arbete/dina arbetsuppgifter utformas? 8. Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef? 9. Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: I jämförelse med förra årets enkät har vi ett bättre resultat på enkäten överlag denna gång. Arbetsbelastning är mindre, feedbacken har ökat samt att personal upplever att de har en bättre hälsa. Överlag ett väldigt bra resultat. Inflytande och ledarskap har dock backat lite från förra mätningen. Personalen uppger att detta beror på att förskolechefer inte varit lika mycket närvarande.

9 ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR : Förskolan ska främja en god miljö där flickor och pojkar får samma möjligheter till utveckling Förskolan ska tidigt upptäcka och stötta barn för att motverka normbrytande beteende.. Barnens miljö inne och ute ska utvecklas och förbättras Förskolans pedagogiska arbete med ett språkutvecklande arbetssätt ska utvecklas, likaså arbetet med andra modersmål än svenska. Pedagogisk dokumentation ska synliggöra barns nyfikenhet, lärande och intressen Ort: Vad Datum: Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: Josephine Molin