Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling I enlighet med skollagens 6:e kapitel och diskrimineringslagen Verksamhetens namn: Skolform: Vist skola Grundskola F-6, fritidshem F-3 samt öppen fritidsverksamhet Linköpings kommun linkoping.se

2 Innehåll DEL1 Plan för att förebygga kränkande behandling i förskola och skola 3 Aktiva åtgärder 5 Undersök och Analysera 6 Åtgärda, följa upp och utvärdera. 8 Del 2 Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier 12 Del 3 Rutiner för akuta situationer 13 Anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling trakasserier eller sexuella trakasserier 13 Förbud mot repressalier 14 Bilaga 1 Definitioner 15 2 (15)

3 DEL1 Plan för att förebygga kränkande behandling i förskola och skola Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminerande enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller elevs värdighet. Datum för planens upprättande: Ansvarig för planen: Therese Wickman, rektor Redogörelse för hur de planerade åtgärderna i föregående års plan har genomförts Trygghetspepparna har under läsåret träffats regelbundet. De har ansvarat för en trygghetsdag samt varit delaktiga i vår rastverksamhet. I utvärdering med trygghetspeppare och personal har det framkommit att vi behöver synliggöra trygghetspepparna ytterligare och tydliggöra uppdraget. Vi har utökat vår styrda rastverksamhet, varje förmiddagsrast samt en del lunchpass har vi planerad verksamhet som leds av rastpedagoger. Vi har även utökat med en fysisk aktivitet på morgonen innan skolstart då många elever är tidigt på skolan. I utvärderingar bland elever och personal bidrar insatserna kring rastpedagoger till ökad trygghet och aktivitet bland eleverna. När det gäller morgonaktiviteten behöver vi prova den ytterligare tid för att se effekt. Vi har även tydliggjort förväntningar på den personal som är rastvärd. Eleverna upplever i utvärdering att rastvärdarna är mer synliga men att det kan bli ännu bättre. Varje parallell har under läsåret ordnat trivseldag för sina klasser, dessa dagar har sett olika ut i årskurserna och anpassats efter behov. Dagarna upplever vi har lett till ökad trivsel och trygghet i våra klasser. Vårt nya sätt att se på ordningsregler och förväntningar har lett till ökad tydlighet vad gäller vilka ordningsregler som skolan har. När det gäller förväntningar är dessa bra men eleverna upplever att dessa är svårare att förstå, de har ett större tolkningsutrymme. Det betyder att vi fortsatt kan behöva arbeta vidare med att tydliggöra vilka förväntningar vi har på eleverna i skolan. Vårt arbete i team, där personalen ser helheten i årskursen har lett till ökat samarbete personalen mellan. Vi har kunnat möta upp eleverna på ett bättre men vi kan fortsatt utveckla detta. Vårt förhållningssätt att arbeta lösningsfokuserat och lågaffektivt har vid utvärderingar bland personal och elever lett till ökad trygghet och trivsel. Vi 3 (15)

4 ser att det lågaffektiva förhållningssättet har blivit en kultur på vår skola. De nyanställa har fått utbildningen under läsåret. Vi vill arbeta på samma sätt för att få det lösningsfokuserade förhållningssättet förankrat hos personal och elever. För att nå en ökad trygghet har vi dubbelbemannat personalen på idrotten vilket har lett till minskade konflikter och ökad trygghet i samband med idrottslektioner och omklädning. Planen görs känd för personal, barn/elever och vårdnadshavare genom Våra insatser för att skapa trygghet och motverka trakasserier och kränkningar följs kontinuerligt upp under läsåret. I samband med läsårets slut utvärderas aktiviteterna gemensamt. Vid läsårets start går vi igenom planen med personalen. Rektor och trygghetsteam ansvarar för genomgången. Årskursteamen ansvarar för att eleverna får planen presenterad i samband med läsårsstart. Vårdnadshavare delges planen i samband med föräldramöte under tidig höst. Planen läggs på vår hemsida samt på vår lärplattform Fronter där samtliga elever och vårdnadshavare har inloggning. 4 (15)

5 Aktiva åtgärder Det förebyggande och främjande arbetet handlar om att undanröja risker för att barn och elever blir utsatta för kränkande behandling inom ramen för verksamheten. Arbetet ska vara målinriktat. Barn och elever ska delta i kartläggningen och kan komma med förslag på åtgärder samt delta i uppföljning och analys. 5 (15)

6 Undersök och Analysera Kartläggningsmetod Upptäckta risker Analys Trivselenkät Omklädning, idrotten Positiv trend, dubbelbemanning på idrotten har bidragit till mindre risk. Otrygga platser, skolgården Positiv trend, vi har satt upp staket och tydliggjort vilka ytor vi är på. Brist på saker att göra på raster Elever som har svårt att komma in i aktivitet behöver ha styrda aktiviteter. Fortsatt arbete med detta. Elever gör ofta samma saker, variation kan vara bra. Ta med till rastpedagogerna. Tävlingsmoment passar inte alla, vi behöver skapa andra aktiviteter. Ta med till rastpedagogerna. Sociogram Att vissa elever inte är socialt inkluderade Vi arbetar med styrda lekgrupper, trivseldagar, styrda grupper där elever blandas medvetet. Handlingsplaner för elever som har behov av det. Attitydundersökning [Klicka och skriv] [Klicka och skriv] Utvärdering av elevråd och trygghetspepparna Rörig situation i matsalen, både ljud och intryck. Vi har målat om för att få ett lugnare intryck. Satt på ljuddämpning på stolar. Möblerat om för luftigare intryck. Arbetat med attityder 6 (15)

7 och förväntningar på varandra. Fortsatt arbete krävs även om trenden positiv. Utvärdering av vår plan rörande trygghet och trivsel För lite att göra på rasterna. Alla har inte ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Varje klass har fått utrymme för att köpa in och hantera material. Vi har startat en bod med material för utlåning. Vi har utökat rastaktiviteter till morgon och lunch. Fortsatt arbete med detta. Vi behöver arbeta mer tydligt med personalen för att nå resultat. Att vi inte har en plan för elever i behov i fria aktiviteter som kapprum, matsal, rast. Vi behöver förtydliga och arbeta ytterligare med detta i våra årskursteam. Förväntansdokumentet som är kopplat mot ordningsreglerna är inte förankrat bland alla. Konkret arbete krävs, diskussioner om tolkning och hur det ska hanteras. Utifrån upptäckta risker och analys sätts mål upp för det kommande arbetet, se nästa sida. 7 (15)

8 Åtgärda, följa upp och utvärdera. Mål Åtgärder Datum när åtgärden påbörjas Att varje elev med sociala svårigheter har en handlingsplan som teamet följer Varje klass och fritidsgrupp gör ett sociogram. Varje klass och fritidsgrupp identifierar vilken-/a elev- /er som har sociala svårigheter och gör en plan Mall för sociogram och mall för handlingsplan tas fram Oktober med uppföljning i mars. Parallellträff augusti. Plan görs på studiedagen i september. Ansvarig för genomförande Fritidsresursen i årskursen/klassen samt ansvarig på det fritidshemmet eleven går på. Teamet diskuterar. Varje klasslärare och fritidspersonal ansvarar för att plan görs och följs. Mallen för sociogram tas fram av trygghetsteamet. Uppföljningsmetod och datum Studiedagen i januari. Diskussioner och utvärdering i årskursteamen. Har alla elever med sociala svårigheter en handlingsplan? Utvärdering [Klicka och skriv] 8 (15)

9 Mall för handlingsplan tas fram av trygghetsteamet Att varje personal på skolan arbetar med positiv beteendeförstärkning Föreläsning Psykologpartners kring positiv beteendeförstärkning fokusområden för teamet med en tydlig målsättning. Uppföljning under läsåret/handledning med Psykologparterns. 6/9 studiedagen Samt under höstterminen. Uppföljning 7/1 samt arbete under vårterminen. Therese Wickman Ledningsgruppen utvärderar i sina arbetslag med en diskussion. Sker kontinuerligt. [Klicka och skriv] Att varje personal har ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Att utbilda fritidspersonalen/resurserna under läsåret kring metoden. Spridning av metoden till lärare. Oktober månad. Sofia Lundberg och Helena Gille Att rasterna upplevs som varierade, trygga och roliga av alla elever Styrd rastaktivitet varje förmiddagsrast. Direkt i samband med läsårets start. Schema finns för rastvärdar veckovis. Fråga i trygghetsenkäten oktober månad. [Klicka och skriv] 9 (15)

10 Planering för rastpedagogerna Aktiviteter även på lunchrasterna. Fortsatt tydliga förväntningar på rastvärdarna. Öppen bod. Morgonaktivitet som lockar till rörelse. Morgonaktivitet och lunchaktivitet har också ett schema. Henrik Norrman och Aso Khawari är ansvariga rastpedagoger. Trygghetsteamet ansvarar. På studiedagen i januari en utvärdering av personalen, är konflikterna på raster färre? Ommålning av skolgård med aktivitetsbana, hundraruta, bokstavsorm etc. Inköp lekmaterial Juni 2018 Sofia Lundberg bitr rektor 10 (15)

11 Att trygghetspepparna får ett tydligare uppdrag -vad de ska göra -när de ska synas -hur de möter upp de yngre eleverna som inte är med i trygghetspepparna Tydligt kalendarium för gruppen. Skriva en uppdragsbeskrivning i vilka situationer som trygghetspepparna ska vara delaktiga (rastaktiviteter, besök blivande f-klass, fadderverksamhet etc.) Läsårsstart ht 18. Sofia Wall och Helena Gille Kalendarium klart vid start. Uppdragsbeskrivning klart oktober. Utvärderas studiedag maj, personal diskussioner och trygghetspepparnas möte diskussioner. Rutiner för akuta situationer (anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier) se del (15)

12 Del 2 Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Den värdegrund förskolan/skolan arbetar mot och det förhållningssätt som enheten enats om, i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier ska framgå. Riktlinjer för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Vi bygger trygga grupper genom att vara tydliga med ordningsregler och förväntningar. Vi arbetar i team kring eleverna med gemensamt förhållningsätt både lågaffektivt och lösningsfokuserat för att skapa en tydlighet gentemot eleverna. Vi arbetar för att alla elever ska vara inkluderade vilket innebär att vi kartlägger elever både socialt och kunskapsmässigt för att vid behov kunna göra handlingsplaner som bidrar till inkludreing. På skolan arbetar vi med en tydlighet där personalen bestämmer grupperingar, bänkkamrat och placering i matsalen. Vi arbetar med att agera direkt i konflikter och hanterar det skyndsamt. Vi arbetar med att diskutera olikheter både vad gäller sexuell läggning, etnicitet och funktionsvariation. Personalen arbetar med stor närvaro kring eleverna både när det pågår lektion, rast och fritidstid. Vi arbetar regelbundet med trivseldagar för att ha möjlighet att arbeta behovsstyrt med gruppernas sociala utveckling och gemenskap. Samverkan mellan skola och fritidshem stärker samsynen gentemot eleverna och bidrar till ett gemensamt förhållningssätt i teamen oavsett verksamhet. Rasterna ska vara bemannade med rastvärdar som följer vårt förväntansdokument för rastvärdar. Vi har styrda rastaktiviteter som leds av rastpedagoger. Vi har schema på vissa av våra gemensamma ytor. Vi har konkreta regler kopplade till både fotbollsplan och rink. Våra idrottslektioner dubbelbemannas i så stor utsträckning som möjligt med två pedagoger som gemensamt planerar genomför och utvärderar lektioner och omklädning. 12 (15)

13 Del 3 Rutiner för akuta situationer Anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling trakasserier eller sexuella trakasserier Skolans rutiner för att anmäla När en elev känner sig kränkt av en annan elev eller av personal ska ärendet anmälas. Om en kränkning har upplevts ska blanketten Anmälan om kränkande behandling/trakasserier/sexuella trakasserier (se bilaga 1, finns på Fronter i uppstartsmappen ) fyllas i av pedagog och lämnas vidare till administrativ assistent. Det handlar i detta skede om sidan 1 på blanketten, den diarieförs av administrativ assistent i w3d3. Rektor har tillgång. Rektor rapporterar skyndsamt till huvudman enligt rutin. Skolans rutiner för att utreda 1. Pedagogen utreder i enighet med blanketten där det ska framgå händelseinformation, beskrivning av händelsen/situationen 2. Informationen ges till bedömning av händelsen. Utredning avslutas med resultat av den. 3. Kontakt tas med vårdnadshavare 4. Åtgärder skrivs upp, vad ska förhindra nya kränkningar? 5. Uppföljningsmöten bokas både med den kränkta och den som har kränkt. Notera resultatet. 6. När du som pedagog anser att ärendet är avslutat anger du datum och lämnar till administrativ assistent. Rektor meddelas av administrativ assistent. 7. Diarieföring sker via skolans administrativa assistent. Om du som pedagog har behov av stöd i utredningen tag direkt kontakt med trygghetsteamet. Tydliggör om trygghetsteamet tar över ärendet eller fungerar som ett stöd i arbetet., så att dokumentationen fungerar. Datum för uppföljning och utvärdering av rutiner och riktlinjer (Del 2 och 3) 13 (15)

14 Juni 2019 Resultat och analys av utvärdering Vi har under året tydliggjort arbetsgång kring upplevda kränkningar, blanketten som vi använder har nu reviderats för ökad tydlighet. Förbud mot repressalier Huvudmannen eller personalen får inte utsätt ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i utredning av kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. Repressalier kan till exempel vara sämre betyg trakasserier i undervisningen hot om våld annan ogynnsam behandling 14 (15)

15 Bilaga 1 Definitioner Kränkande behandling Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Diskriminering När ett barn/en elev missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Diskriminering kan vara direkt, indirekt, bristande tillgänglighet, trakasseri, sexuellt trakasseri eller instruktioner att diskriminera. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Aktiva åtgärder Med aktiva åtgärder menas ett främjande och förebyggande arbete Källor: Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen 15 (15)