Aktiehandel och Internet Internets påverkan på aktiehandeln och konsumentbeteende vid aktiehandel på Internet

Transkript

1 Örebro universitet Institutionen för ekonomi, statistik och informatik C-uppsats, Företagsekonomi 15 poäng Handledare: Kent Trosander Examinator: Gunilla Myreteg HT2007/ Aktiehandel och Internet Internets påverkan på aktiehandeln och konsumentbeteende vid aktiehandel på Internet Adi Rupic

2 Sammanfattning Titel: Aktiehandel och Internet - Internets påverkan på aktiehandeln och konsumentbeteende vid aktiehandel på Internet Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Adi Rupic Handledare: Kent Trosander Examinator: Gunilla Myreteg Bakgrund: Uppkomsten av Internet och introduktionen av Internettjänster som möjliggör aktiehandel har gjort det möjligt att handla med aktier på ett helt nytt sätt. Denna uppsats fokuserar på att utreda huruvida Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandel via Internet har påverkat aktiehandeln vid Stockholmsbörsen. Frågorna i uppsatsen har besvarats med hjälp av litteratur samt med hjälp av intervjuer med ansvariga för aktiehandeln vid två av Sveriges största banker. Problem: Hur har aktiehandeln på Stockholmsbörsen påverkats i och med att svenska folket fick tillgång till Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandeln? Vilka likheter och skillnader finns det mellan aktiehandel över Internet och annan Internetbaserad handel? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur aktiehandeln vid Stockholmsbörsen har påverkats i och med att aktiehandeln har blivit förenklad och tillgänglig för alla i en större utsträckning genom tillgången till Internettjänster som möjliggör aktiehandel. Ett delsyfte är att testa förklaringsvärdet på modellen för Internethandel som appliceras på empirin i denna uppsats. Resultat: Studien som har genomförts visar att Internettjänsterna inte direkt har lockat nya investerare att investera i aktier. Indirekt har Internet däremot en stor påverkat på aktiehandeln i och med dess rika informationsinnehåll. Konsumentbeteendemodellen som har använts i analysen har visat sig vara delvis applicerbar på aktiehandel via Internet. En omarbetning av den ursprungliga modellen har dock krävts för att modellen ska vara fullt applicerbar på denna typ av handel. Sökord: Internet, Internettjänster, Aktiehandel, Påverkan, Stockholmsbörsen 2

3 Förord Inledningsvis vill jag tacka Jan Aronsson på Handelsbanken och Henrik Plantin på Nordea Bank för ett mycket trevligt bemötande och ett generöst kunskapsbidrag. Jag vill även rikta ett stort tack till Kent Trosander och Gunilla Myreteg för den konstruktiva kritik och de idéer som de har bistått mig med under uppsatsskrivandet. Örebro, februari 2008 Adi Rupic 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembakgrund Problemformulering Frågeställning Syfte Avgränsningar Kunskapsläget Förväntat kunskapsbidrag Teoretisk referensram Konsumentbeteende på Internet Modell över konsumentbeteende på Internet Anledning till handel Konsumentegenskaper Internetkunskap och erfarenhet Köpstimulans Analysmodell Metod Induktion Deduktion Val av metodisk ansats Val av metod Fallstudie Reliabilitet och validitet Metoder för datainsamling Datainsamling Urval Intervjuer Val av analysmodell Källkritik Empiri Stockholmsbörsen Aktier och aktiehandel på Stockholmsbörsen Statistik över aktiehandeln på Stockholmsbörsen Internet Internetanvändningen i Sverige Intervjuer Henrik Plantin, Head of Equities Sweden, Nordea Bank AB Jan Aronsson, Vice-president e-solutions, Capital Markets, Handelsbanken Analys Förändringar till följd av introduktionen av Internettjänster Förändringar i aktieomsättningen på Stockholmsbörsen Förändringar rörande antalet aktiedepåer Förändringar i depåstorlek och skillnaden mellan investerare Alternativa investeringskanaler Påverkan på aktiemarknaden Ekonomiska faktorer och dess påverkan på aktiehandeln Massmedia och IT-samhället Konsumentbeteende på Internet

5 5.5 Analys av konsumtionsmodell och dess tillämpning Analys I: Anledning till handel Analys II: Internetkunskap och erfarenhet Analys III: Konsumentegenskaper Analys IV: Köpstimulans Sammanfattande analys Avslutande diskussion Slutsats Vidare forskning i ämnet Källförteckning Bilaga 1, Intervjufrågor Bilaga 2, Statistik över aktieomsättningen på Stockholmsbörsen

6 Definitioner Aktiedepå Se Aktieportfölj. Aktieportfölj En aktieägares samlade aktieinnehav. 1 Avräkningsnota Skriftlig handling som upprättas vid köp (köpnota) eller försäljning (säljnota) av aktier och andra värdepapper 2. Courtage Provision till aktiemäklare eller fondkommissionär i samband med en aktieaffär. 3 Derivat gemensam betäckning för värdepapper, exempelvis optioner, vars värde påverkas av värdet på ett annat värdepapper till exempel aktier. Finansiella instrument samlingsnamn för de instrument som kan handlas på börsen. Exempelvis aktier, warranter, terminer, optioner. Hagströmer & Qviberg Börsnoterad investmentbank. 4 Obligation Skuldebrev eller skuldförbindelse utställd på ett visst belopp av exempelvis stat, kommun eller större industriföretag. Obligationer har en förutbestämd löptid och ger oftast garanterad avkastning. Option En rätt att köpa eller sälja ett värdepapper till ett visst pris vid en viss tidpunkt eller före denna tidpunkt. PPM Premiepension. Del av den allmänna pensionen där pensionstagaren själv avgör hur mycket den vill förvalta pengarna genom att välja fonder ur PPM:s utbud a3a9c html,

7 SAX Stockholm Automated exchange, elektroniskt system för köp och försäljning av aktier. Introducerades vid Stockholmsbörsen Volatilitet Prisets rörlighet på en finansiell marknad. Hög volatilitet innebär att priset varierar mer än genomsnittligt

8 1. Inledning Handel med värdepapper har i över hundra år bedrivits på Stockholmsbörsen. Handeln så som den ser ut idag började redan 1907 då Stockholms Fondbörs, som bildades 1901, gav affärsbankerna tillträde till börsen som fondmäklare. Handeln på börsen bedrevs av representanter från affärsbankerna i Stockholms Fondbörs lokaler fram till 1990 då aktiehandeln på börsen övergick från att ske i Börshuset till att ske elektroniskt genom systemet för elektronisk aktiehandel, SAX. Detta blev början på en revolution inom börshandeln då värdepapper kunde handlas utan att banker och fondkommissionärer behövde ha sina representanter närvarande i Börshuset. Introduktionen av detta system och introduktionen av Internettjänster som möjliggjorde aktiehandel över Internet i de svenska hushållen kom i sin tur att leda till att handeln digitaliserades även för privata investerare som idag kan handla värdepapper så som aktier, fonder, och obligationer med endast datorn som verktyg. Förändringen var betydelsefull för alla de som var aktiva investerare men öppnade även möjligheterna för nya och oerfarna investerare i och med förenklingen av aktiehandeln och flytten av platsen för agerande från banken till hemmet eller kontoret. 1.1 Problembakgrund Ett sätt för företag att få in kapital till sin verksamhet är att emittera aktier. Börsnoterade företag ger alla som vill en möjlighet att bli delägare i företaget genom att köpa aktier i det börsnoterade företaget. Aktiehandel med aktier i börsnoterade företag i Sverige har länge varit möjlig vid Stockholmsbörsen genom banker och fondkommissionärer men har under de senaste åren även blivit möjlig genom Internettjänster där aktieköparna själva kan handla med aktier och andra finansiella instrument utan direkt inblandning från bankerna och kommissionärerna. Aktierelaterad omsättning på Stockholmsbörsen som ägs av OMX 7 har mellan åren 1996 och 2005 stigit från 3,7 miljarder per dag år till 14,88 miljarder för Under en tioårsperiod har omsättningen stigit med cirka 11,18 miljarder per dag vilket ger en ökning på cirka 300 procent. Antalet transaktioner på Stockholmsbörsen under 1996 uppgick till 3,28 miljoner och hade år 2005 stigit till cirka 11,76 miljoner 10. Handeln på refer_to_-96_.pdf s.4, rsstatistik_omx b rser_2005.pdf s.1, Transaktioner dagligen, st. multiplicerat med antalet handelsdagar som 2005 uppgick till 253 dagar. 8

9 börsen har under denna period stigit kraftigt och fortsätter att stiga än idag, sett både i pengar och i antalet transaktioner Problemformulering Omsättningen på börsen har sedan 1996 stigit med över 300 procent. Ökning skedde under perioden då Internet introducerades och blev en vanligt förekommande företeelse 12. I och med att handeln på börsen gick från att bedrivas i börshuset till att bedrivas elektroniskt i och med introduktionen av SAX har handeln ökat avsevärt och även om detta inte direkt påverkade aktieplacerarna så har det bidragit till en ökning av aktiehandeln i Sverige. Avsikten med denna uppsats är att undersöka huruvida denna ökning kan bero på introducerandet av Internettjänster som möjliggör aktiehandel eller om det endast är en stadig utveckling som har pågått längre och som inte har påverkats nämnvärt av Internet. Antalet portföljer och storleken på dessa är också viktigt i sammanhanget då omsättningen kan ha ökat på grund av större transaktioner från stora aktörer. Forskning finns tillgänglig då det gäller andra typer av Internethandel. Vår kunskap om vad som påverkar sannolikheten för aktieköp över Internet är dock ofullständig. Här finns en kunskapslucka och behov av utökad kunskap om de faktorer som påverkar aktiehandeln på Internet. De investerare som handlar aktier över Internet kan ses som konsumenter då de konsumerar bankernas eller fondkommissionärernas produkter och tjänster. Förklaringen till att aktierna kan anses vara produkter och att de i denna uppsats även benämns som produkter, är att bankerna själva betecknar dessa som produkter Frågeställning Hur har aktiehandeln på Stockholmsbörsen påverkats i och med att svenska folket fick tillgång till Internet och Internettjänster som möjliggör aktiehandeln? Vilka likheter och skillnader finns det mellan aktiehandel över Internet och annan Internetbaserad handel? 11 Bilaga 2, Statistik över aktieomsättningen på Stockholmsbörsen World Internet Institute (WII), Rapport: Svenskarna och Internet 2007, s

10 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att utreda hur aktiehandeln vid Stockholmsbörsen har påverkats i och med att aktiehandeln har blivit förenklad och tillgänglig för alla i en större utsträckning genom tillgången till Internettjänster som möjliggör aktiehandel. Ett delsyfte är att testa förklaringsvärdet på modellen för Internethandel som appliceras på empirin i denna uppsats. 1.5 Avgränsningar Studien som behandlas i denna uppsats har avgränsats till Stockholmsbörsen och aktiehandeln på denna då det skulle vara alltför omfattande att studera fenomenet ur ett globalt perspektiv. Studien kommer inte att behandla andra finansiella instrument som exempelvis derivat, detta för att underlätta studien men även på grund av det faktum att aktier är det vanligaste finansiella instrumentet. Tidsmässigt är studien avgränsad till en tidsperiod mellan 1996 och Valet av tidsperiod beror på att tjänster som möjliggör aktiehandel över Internet är ett relativt nytt fenomen. Att tidsperioden sträcker sig längre tillbaka än den tidpunkt då dessa tjänster introducerades på den svenska marknaden beror på det faktum att det ska gå att kunna jämföra perioden innan med perioden efter införandet av ovan nämnda tjänster. Uppsatsen kommer att behandla statistik över svenska såväl som utländska aktieägare till aktier noterade på Stockholmsbörsen. 1.6 Kunskapsläget Trots att det finns gott om studier som behandlar Internettjänster, Internethandel och aktiehandel har Internettjänsternas påverkan på aktiehandel inte behandlats i någon svensk studie tidigare. Sökningar i uppsatsdatabaser gav inga träffar på sökord vid kombinationer av orden: Internet, Internethandel, Internettjänster, aktier, aktiehandel, börshandel, svenska börsen, stockholmsbörsen. Sökningar på dessa ord i kombination med varandra gjordes även på Google och liknande sökmotorer utan framgång. Då inga studier hade gjorts i detta ämne fanns här en kunskapslucka som denna uppsats försöker att fylla ut. Kunskapen som denna uppsats bidrar med kan hjälpa till att förklara konsumenters beteende när det kommer till aktiehandel och varför konsumenter handlar aktier eller avstår från handel. 10

11 1.7 Förväntat kunskapsbidrag Uppsatsen har genom att besvara frågeställningar bidragit med kunskap både inom det praktiska och inom det teoretiska området. Det förväntade bidraget inom det praktiska området är det som har tillkommit genom intervjuerna med storbankerna och som kan besvara frågor om aktiehandlarnas köpbeteende. Förväntat kunskapsbidrag inom det teoretiska området består av en utveckling av modellen över konsumentbeteende och en omarbetning av denna modell som gör att modellen blir tillämpbar på aktiehandel och inte endast Internethandel i helhet. 11

12 2. Teoretisk referensram I detta avsnitt behandlas den teori som kommer att ligga som grund för uppsatsen och analysavsnittet. 2.1 Konsumentbeteende på Internet Internet har, även då det är ett relativt nytt fenomen, blivit ett vanligt forum för köp av varor och tjänster 14. Idag använder sig 37 % av den svenska befolkningen årligen av Internet i syfte att köpa varor eller tjänster, en siffra som har stigit med 29 procentandelar sedan år Modell över konsumentbeteende på Internet Konsumentens benägenhet att handla på Internet påverkas av fyra faktorer som alla har betydelse för Internethandeln. Dessa faktorer är anledning till handel på Internet (varför ska konsumenter handla på Internet?), Internetkunskap och erfarenhet, konsumentegenskaper och köpstimulans, och tillsammans försöker dessa förklara hur stor sannolikheten för Internethandel är. Delarna i modellen är inte enkla att urskilja och hänger delvis samman. Faktorerna illustreras i en modell som visar hur dessa är sammankopplade. Figur 1, Modell över Internethandel, Gao, Yuan, Web Systems Design and Online Consumer Behavior, s Gao, Yuan, Web Systems Design and Online Consumer Behavior, s World Internet Institute (WII), Rapport: Svenskarna och Internet 2007, s

13 Anledning till handel Internet är en viktig och innehållsrik informationskälla där vem som helst kan ta del av informationen som finns tillgänglig. Information om produkter och produktpriser är mer lättillgänglig och med hjälp av Internet hittar konsumenter på ett enklare och snabbare sätt information om produkter och om de aktörer som tillhandahåller produkterna på den specifika marknaden. Det går att jämföra priser och försäljare med hjälp av endast ett par knapptryckningar och konsumenten känner att jämförelser är lättare att göra över Internet. Genom tillgången till Information tenderar de konsumenter som köper varor och tjänster över Internet att välja det billigare och bättre alternativet. 16 Faktumet att Internethandel är tillgänglig dygnet runt är en annan faktor som många konsumenter ser som en fördel då konsumenterna kan välja att handla när det passar de själva och inte behöver anpassa sig efter öppettider. Konsumenterna värderar även den frihet som innebär att de kan köpa varor och tjänster utan att behöva gå genom en mellanhand, genom att de känner att de har mer kontroll Över situationen i fråga. 17 När det handlar om köp av större och dyrare varor, som inte kan klassas som dagligvaror utan mer som sällanköpsvaror föredrar kunden att inte handla på Internet. Detta på grund av att kunden vill se varan eller få mer information kring varan eller tjänsten som den köper Konsumentegenskaper Konsumentens köpattraktion på Internet styrs också av teknikintresse och riskmedvetenhet. De konsumenter som tenderar att ha ett större teknikintresse och kunskap inom området tenderar också att handla mer på Internet, men även riskmedvetenheten påverkar konsumentens beslut då de konsumenter som handlar på Internet ofta är villiga att ta större risker i allmänhet Internetkunskap och erfarenhet Kunskap och erfarenhet inom detta område är två andra viktiga aspekter som påverkar konsumentens beslut i fråga om Internethandel. Då Internethandel kräver mer av konsumenten kunskapsmässigt är de konsumenter som är kunniga inom området mer benägna att köpa varor och tjänster på Internet. Internet underlättar för de som har kunskapen om 16 Gao, Yuan, Web Systems Design and Online Consumer Behavior, s Ibid. s Gao, Yuan, Web Systems Design and Online Consumer Behavior, s Ibid. s

14 Internet och informationssökningen på Internet men de som saknar kunskapen kan inte heller konsumera de produkter som är tillgängliga för köp via Internet. 20 Då majoriteten av Internetanvändarna i Sverige är yngre personer 21 borde detta innebära att yngre personer har mer kunskap och erfarenhet av Internet än äldre personer. Tidigare erfarenheter när det handlar om Onlinehandel utgör även de en kritisk faktor som förklaras av att goda tidigare erfarenheter vid Internethandel motiverar konsumenten till att göra nya köp i framtiden. Positiva erfarenheter gör att köparen återvänder till en webbplats som köparen tidigare har använt sig av och känner sig säker med Köpstimulans För att få en konsument att använda sig av Internetbaserade tjänster för försäljning av varor och tjänster krävs det att konsumenten blir erbjuden för konsumenten passande produkter och tjänster och att konsumenten lockas med erbjudanden och för konsumenten passande prissättningar. Rabatter och förmånliga erbjudanden på Internet lockar konsumenten att köpa varorna eller tjänsterna över Internet istället för i den fysiska världen Analysmodell Modellen som presenteras nedan är en modell som till viss del förklarar konsumentbeteende på Internet. Modellen kommer i analysen att testas på det empiriska materialet för att undersöka om det finns samband mellan modellen och konsumenternas faktiska beteende när det handlar om aktiehandel på Internet. För att tydliggöra modellen har den operationaliserats och de fyra grundpelarna som modellen bygger på har tydliggjorts genom att variablerna i dessa redovisas på ett detaljerat sätt. Variablerna kommer i analysen att appliceras på empirin för att testa om modellen har ett gott förklaringsvärde även när det gäller aktiehandeln på Internet. Modellens olika variabler inverkar alla på aktiehandeln och är lika viktade. Några direkta kopplingar mellan variablerna finns inte men variabeln Internetvana och kunskap och variabeln självförtroende överlappar varandra i vissa avseenden. Modellens variabler förstärker varandra och ju fler variabler som är uppfyllda desto större chans är det att kunden handlar på Internet. 20 Gao, Yuan, Web Systems Design and Online Consumer Behavior, s World Internet Institute (WII), Rapport: Svenskarna och Internet 2007, s Gao, Yuan, Web Systems Design and Online Consumer Behavior, s Ibid. s

15 Ursprungsmodellen tar upp variabler inom de olika variablerna som inte syns direkt i modellen men som ändå faller under samma variabel. Ett exempel på detta är variabeln enkelhet som tas upp i variabeln "tillgång till information och i variabeln bekvämlighet. 24 Det föreligger därför en svårighet i vad modellen inkluderar eller ej i de olika variablerna som finns återgivna i modellen. Figur 2: Gaos modell över sannolikheten för Internethandel 24 Gao, Yuan, Web Systems Design and Online Consumer Behavior, s. 55f 15

16 3. Metod 3.1 Metodisk ansats Slutsatser kan inom vetenskapen dras på två olika sätt, genom induktion eller deduktion. Den induktiva metoden innebär att de slutsatser som dras bygger på empiri. Deduktion innebär att slutsatserna istället bygger på logik Induktion Den induktiva metoden innebär att vi utifrån empiriska fakta drar generella slutsatser. Induktiv metod förutsätter kvantifiering vilket innebär att vi utifrån ett visst antal observationer drar en allmänt giltig slutsats. För att en undersökning baserad på den induktiva metoden skall vara pålitlig krävs det att antalet observationer i undersökningen inte är för få. Vid tillämpningen av den induktiva teorin används empirin som utgångspunkt. Viktigt att tänka på är att det med induktion aldrig kan uppnå hundraprocentig säkerhet Deduktion Deduktion innebär att vi istället för att utgå från empiriska fakta drar logiska slutsatser. Dessa logiska slutsatser betraktas som giltiga om de är logiskt sammanhängande även om det innebär att de är osanna i den mening att de inte stämmer överens med verkligheten Val av metodisk ansats Valet av metod för uppsatsen faller på en kombination av den induktiva och den deduktiva metoden, den abduktiva metoden 26. Vid användandet av denna metod användes både empiri och logik. 25 Thurén, Torsten, Vetenskapsteori för nybörjare. s Saunders, Mark, Thornhill, Adrian & Lewis Philip, Research Methods for Business Students, s 86ff 16

17 3.2 Val av metod Vetenskaplig kunskap fås genom användning av vetenskapliga utredningsmetoder. Metoder som används är den kvalitativa och den kvantitativa metoden. Den metod som kommer att tillämpas i denna uppsats är en kombination av den kvantitativa och den kvalitativa metoden. Att kombinera dessa metoder är vanligt inom vetenskapliga utredningar och kombinationen av dessa metoder lämpar sig också bäst i denna utredning. Kvantitativ metod innebär att informationen samlas in i form av kvantifierbar, mätbar data som sedan bearbetas och utifrån vilken slutsatser dras. Exempel på områden då kvantitativ metod ska tillämpas är vid enkätundersökningar och då stora mängder statistisk data behöver bearbetas. Kvantitativ metod tillämpas i denna uppsats då statistiken över Stockholmsbörsens omsättning och transaktioner sammanställs. Även då denna statistik jämförs med statistiken över Internetanvändare tillämpas den kvantitativa metoden för att behandla den hårddata som har erhållits från de rapporter och analyser som berör ämnet. Kvalitativ metod används när vi vill få mer av en helhetsbild av fenomenet som målet är att studera. Fokusen flyttas från att ligga på mängden data, till att ligga på kvalitén på den information som samlas in. Detta innebär att mängden observationer ofta är liten när kvalitativ metod tillämpas. Ett vanligt tillvägagångssätt vid insamling av kvalitativa data är genom intervjuer. Insamlingen av kvalitativa data har i denna uppsats skett genom intervjuer. Skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa metoder är att det utifrån kvantitativa metoder går att göra generaliseringar medan detta inte går då informationen har insamlats medelst kvalitativa metoder Fallstudie Fallstudie är en vanlig och användbar studie i de flesta undersökningar där forskaren vill ta en liten del av ett stort förlopp och undersöka en speciell företeelse för att utifrån denna beskriva helheten 28. Fallstudier lämpar sig bättre för djupgående undersökningar än 27 Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik, s Ibid. s. 16ff 17

18 enkätundersökningar 29. Fallstudier används också då man vill studera vissa fenomen mer detaljerat hos få undersökningsobjekt, något som man vanligtvis inte klarar av med en enkätundersökning. Denna studie är en fallstudie där avsikten är att utreda frågeställningen med hjälp av intervjuer med representanter för två av Sveriges största banker. Fallstudien görs för att studera hur tillgången till Internettjänster som möjliggör aktiehandel har påverkat denna handel. Två svenska storbanker, Handelsbanken och Nordea, har valts ut för denna fallstudie som syftar till att undersöka sambandet mellan den ökade aktieomsättningen vid Stockholmsbörsen och introduktionen av Internettjänster som möjliggör aktiehandeln. Att valet av studie föll på fallstudie och inte enkätundersökning motiveras av att frågorna i en enkätundersökning inte hade kunna beskriva detta komplexa fenomen men även av det faktum att endast två respondenter, Handelsbanken och Nordea, är med i denna undersökning. Svårigheten med en fallstudie är att dra generella slutsatser med endast ett par undersökta fall då dessa aldrig kan representera helheten fullt ut. Försiktighet bör därför iakttagas vid sådana generaliseringar vid fallstudier Reliabilitet och validitet Vid utförandet av kvalitativa undersökningar som bygger på en induktiv metod måste hänsyn tas till faktorerna reliabilitet och validitet. Reliabilitet innebär att mätningarna som utförs är gjorda på ett korrekt och tillförlitligt sätt. En undersökning har hög reliabilitet om slumpfaktorn har eliminerats så mycket som möjligt, vilket innebär att nästa undersökare som utför en undersökning med samma metod skall komma fram till samma resultat. Reliabiliteten mäter noggrannheten i en undersökning. 31 Reliabiliteten i den information som är insamlad från stockholmsbörsens statistik bör betraktas som hög då den med största sannolikhet hade varit densamma om undersökningen hade gjorts om, oberoende av vem som står bakom undersökningen. Statistiken över tillgången till Internet och rapporter som berör denna bör även dessa betraktas ha hög reliabilitet. Intervjuernas reliabilitet bör betraktas som hög då informationen som framkommer genom intervjuerna kommer från av varandra oberoende källor och då dessa 29 Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik, s Ejvegård, Rolf, Vetenskaplig Metod, s 31ff 31 Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik, s

19 källor får antas besitta tillräcklig kunskap inom ämnet. Det kan dock ifrågasättas då informationen som framkom under dessa eventuellt skulle skilja sig från den information som skulle erhållas om intervjun gjordes med någon annan anställd vid en annan bank och vid en annan tidpunkt. Validitet är ett mått som visar hur väl det man har haft för avsikt att mäta har mätts. För att en undersökning ska ha en hög validitet så krävs det att man har undersökt det som målet har varit att undersöka och ingenting annat. 32 Validiteten i uppsatsen bör betraktas som hög då det som har varit målet att undersöka har undersökts, Internet och Internettjänsternas påverkan på aktiemarknaden på Stockholmsbörsen. 3.4 Metoder för datainsamling Datainsamling Informationen i uppsatsen har samlats in från både primärkällor och sekundärkällor. Den statistik från Stockholmsbörsen och statistik som berör Internetanvändande är sekundärkällor vilket innebär att dessa data har insamlats vid en annan tidpunkt i ett annat syfte än just för denna uppsats 33. Avsikten med undersökningen av de rapporter från Stockholmsbörsen och statistiken över Internetanvändningen har varit att se huruvida det finns något samband mellan ökningarna i de undersökta variablerna i Stockholmsbörsens rapporter och tillgången till Internet och till Internettjänster som möjliggör aktiehandel i de svenska hushållen. Primärdata i uppsatsen kommer från de intervjuer som genomfördes med personer på chefspositioner vid några av Sveriges största banker. Svårigheten med att få tag på information i detta ämne ligger i att det är svårt att hitta relevant och pålitlig information. Detta problem förebyggdes genom att välja primärkällor i form av respondenter vid två av Sveriges största banker. För att få pålitlig information valdes källor med insyn i aktiehandeln och då det inte finns siffror som isolerar omsättningsökningen som beror på introduktionen av 32 Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik, s Ibid. s. 93ff 19

20 Internettjänster som möjliggör aktiehandel består den primärdata som används i denna uppsats av kvalitativa intervjuer. Svårigheterna med datainsamlingen har varit att välja ut relevant data ur de intervjuer och de sekundärdata som uppsatsen bygger på Urval Val av respondenter vid intervju har gjorts med hjälp av ett icke-sannolikhetsurval. Respondenterna i denna studie är Henrik Plantin, Head of Equities Sweden, Nordea Bank AB och Jan Aronsson, Vice-president för e-solutions på Capital Markets i Handelsbanken. Valet av respondenterna motiveras av det faktum att dessa är högt uppsatta inom respektive bank, på chefspositioner inom området aktiehandel. Att valet av respondenter föll på representanter för storbanker och inte aktieköpare beror på att det skulle vara svårare att få en helhetsbild av fenomenet och att det skulle vara svårt att göra en undersökning som skulle vara representativ på grund av att det skulle kräva en enkätundersökning med många respondenter. Även om det skulle gå att få frågorna besvarade genom att intervjua aktieköpare skulle det krävas större resurser och en längre tidsram. Genom att intervjua representanter för storbankerna erhålles en helhetsbild av fenomenet i och med att dessa har tillgång till den kunskap och statistik som krävs för att besvara frågeställningarna. Två respondenter användes i studien dels av den anledningen att den tid som fanns till förfogande var begränsad och dels av den anledningen att representanterna för dessa banker var villiga att ställa upp på en intervju. Försök gjordes att skapa kontakt med representanter för andra banker i Sverige för att på så sätt få möjlighet att intervjua dessa, dock utan resultat. Konsekvenserna som valet av respondenter kan tänkas ge på slutsatserna i denna uppsats är att informationen som dessa har uppgivit i intervjuerna är just utifrån bankernas syn på detta problem. Denna risk bedöms dock som liten då båda representanterna har uppgivit liknande svar på de ställda frågorna. Att respondenterna i denna studie är representativa för bankerna i Sverige motiveras av att de alla tillhandahåller likadana eller liknande produkter, i detta fall aktier Intervjuer Intervjutekniken i uppsatsen bygger på semistrukturerade intervjuer där frågorna i förväg har skickats ut till respondenterna. Semistrukturerade intervjuer innebär att frågorna inte är slutna och att följdfrågor kan ställas. Semistrukturerade intervjuer innebär att djupare frågor kan ställas och även att frågor kan ställas i vilken ordning som helst. Valet föll på 20