EXAMENSARBETE. Koncentrationsstärkande övningar. En väg till god lärandemiljö? CAMILLA SUNDSTRÖM GABRIELLA JÖNSSON PEDAGOGUTBILDNINGARNA

Transkript

1 2003:004 PED EXAMENSARBETE Koncentrationsstärkande övningar En väg till god lärandemiljö? CAMILLA SUNDSTRÖM GABRIELLA JÖNSSON PEDAGOGUTBILDNINGARNA BARN- OCH UNGDOMSPEDAGOGISK UTBILDNING med inriktning mot arbete som fritidspedagog VT 2003 Vetenskaplig handledare: Vaike Fors 2003:004 PED ISSN: ISRN: LTU - PED - EX /4 - - SE

2 Förord Den slutliga uppgiften på vår fritidspedagogutbildning har varit att sammanställa detta examensarbete. Vi har genomfört vår undersökning på två skolor i Norrbottens län. Vi vill börja med att tacka våra familjer för deras stöd under den tid som vi har arbetat med detta examensarbete. Vår vetenskapliga handledare Vaike Fors vid Luleå Tekniska Universitet för den hjälp och råd hon har givit oss. Vi vill även tacka barnen och pedagogerna under vår praktik för att de gjorde det möjligt för oss att genomföra vårt arbete. Slutligen vill vi också tacka varandra för många roliga stunder trots hårt arbete. Luleå maj 2003 Gabriella Jönsson Camilla Sundström

3 Abstrakt Syftet med vårt examensarbete var att se om individualiserade koncentrationsstärkande övningar kan bidra till en god lärandemiljö. God lärandemiljö anser vi är goda förutsättningar att följa med i undervisningen, stärkt självförtroende hos barnen samt en lugn fysisk miljö. Vi har använt oss av intervjuer, observationer och dagboksanteckningar för att göra undersökningen. Utvecklingsarbetet har vi genomfört på två skolor i Norrbottens län under sju veckor med barn i åldrarna 8-11 år. Vi har sett indikationer på att koncentrationsstärkande övningar kan bidra till bättre förutsättningar att följa med i undervisningen. För att kunna se ett tillförlitligt resultat behöver studien vara under längre tid.

4 Innehållsförteckning Förord Abstrakt Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning... 1 Koncentration ur ett pedagogiskt perspektiv... 2 Syfte... 6 Metod... 6 Tidsplan... 6 Förundersökning... 6 Urval... 7 Tidslinje... 7 Utvecklingsarbete... 7 Studie... 8 Bortfall... 9 Material... 9 Resultat Porträtt av barnen Sammanställning av intervjuer med barn Sammanställning av intervju med pedagog Diskussion Reliabilitet/Validitet Egna reflektioner Förslag till fortsatt forskning Referenser Bilagor.

5 1 Bakgrund Inledning Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi träffat på många barn som har bristande förmåga till koncentration. Det finns barn som efter fem minuters arbete med en uppgift måste gå till en kompis och t ex slå till honom på ryggen, vilket kan bidra till en mindre god lärandemiljö. Därför har vi valt att jobba med koncentration och koncentrationsstärkande övningar för att vi tycker det är något som är aktuellt och viktigt att ha kunskap om i vårt framtida yrke. Vi upplever ibland att det är svårt att koncentrera sig och vi tycker att det är viktigt för oss att ha kunskap om vad vi kan göra för att hjälpa den som har ett sådant problem. För att uppnå en bättre lärandemiljö har vi valt att göra ett utvecklingsarbete baserat på med individualiserade koncentrationsstärkande övningar. Vi anser att barn kan ha svårt för att koncentrera sig i en viss situation medan ett annat barn aldrig hittar sin koncentration. Att utgå från barnets unika förutsättningar är också något som förespråkas i läroplanen: - Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. - Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Utbildningsdepartementet, Lpo94, s.6-7). Vi har valt att ta med teorier från Montessori eftersom vi anser att det speglar vår tanke att låta undervisningen styras av individualisering. Alla lär sig på olika sätt och bör få sitt lärande anpassat efter det. Personligen tycker vi att det finns stunder på universitetet som är väldigt jobbiga. Exempelvis då vi ska sitta i fyra timmar och lyssna på en föreläsning. Detta minns vi även från det vi gick i grundskolan då vi ville så mycket. Men att sitta helt stilla och räkna, läsa och skriva i flera timmar var väldigt jobbigt och koncentrationen sviktade många gånger fast man egentligen inte ville. Att stärka koncentrationsförmågan hos barnen är därför en viktig del i arbetet med att skapa den goda lärandemiljön som förespråkas i läroplanen: - Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. - Strävan skall vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. - Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter (Utbildningsdepartementet, Lpo94, s.9). Vi tycker att det kan vara svårt att koncentrera sig på att arbeta i en klass på trettio studenter när det förekommer många olika diskussioner samtidigt i olika delar i klassrummet. Vi kan även känna att om en student i vår klass tappar koncentrationen förlorar man lätt sin egen också. Detta har vi även sett under vår verksamhetsförlagda utbildning att barn upplever. Blir ett barn orolig följer även andra barn med som på ett bananskal. Med tanke på lärandemiljön tror vi att det är av vikt att pedagogen ska kunna hjälpa barnen att bli koncentrerade igen med hjälp av individuella lösningar för varje barn. Vi tror också att detta kan bidra till en lugn miljö för barnen.

6 2 Vi känner också att denna undersökning är viktigt eftersom att det kan vara väldigt utmattande att vara koncentrerad, vi tror att om man är utmattad bidrar det till sämre förutsättningar att följa med i undervisningen. Själva upplever vi att vår egen förmåga till koncentration har ökat eftersom att vi har fått träna på det. Detta vill vi ge barnen, ett försprång så att de inte skall behöva lägga ned onödig energi till att koncentrera sig på att vara koncentrerad. Koncentration ur ett pedagogiskt perspektiv Enligt författaren och pedagogiska forskaren, John M Steinberg (1993) är arbete med koncentration ett långsiktigt arbete som kan ta flera veckor för att ge resultat. Det är också viktigt att man har en god relation till barnen som behöver extra stöd med koncentrationen, att de respekterar dig som ledare. Steinberg anser att om barn får träna på koncentrationsförmågan bidrar det till en positiv inlärningsmiljö samt att god koncentration gör att barn lär sig lättare (Steinberg, 1993). Enligt barnläkaren, Björn Kadesjö (2001) kan man genom vissa övningar öka koncentrationsförmågan hos barn, även mindre grupper kan leda till att öka koncentrationen. När barnen tycker något är svårt börjar de efter hand att undvika det svåra och detta gör att de går miste om exempelvis viktig information (Kadesjö, 2001). Innan vi går närmare in på hur man kan stärka barns koncentrationsförmåga beskriver vi kort begreppet koncentrationssvårigheter. Koncentrationssvårigheter Enligt Björn Kadesjö (2001) är det koncentrationsstörningar om en person har: - Uppmärksamhetsstörning. - Impulsivitet. - Svårigheter med att finna lämplig aktivitetsnivå. - Svårigheter med att uppfatta och följa instruktioner och regler. Barn med koncentrationssvårigheter klarar inte av att: - Rikta sin perception (förmågan att kunna tolka intryck), sina tankar, sina känslor mot uppgiften. - Utesluta ovidkommande stimuli. - Komma igång med, hålla fast vid och avsluta uppgiften. Svåra situationer i skolan Alla barn med koncentrationssvårigheter har problem med situationer som innebär att vänta. Som exempelvis att stå i led och vänta på sin tur, vänta på att få hjälp med att knyta skorna eller vänta tills de vuxna har pratat klart så barnet får säga vad det har på hjärtat. Detta gör att de blir otåliga och de behöver en konkret aktivitet av en vuxen. Som pedagog och vuxen kan du fundera över olika moment som kan hjälpa barnet. Hur skall man minska på alla dessa stunder av väntan? Måste barnet sitta och vänta vid bordet tills de övriga är färdiga med maten? Med vilka meningsfulla sysselsättningar kan man fylla dessa stunder av väntan? Förändringar kan också vara väldigt jobbigt för barn med koncentrationssvårigheter, när någon annan initierar det. För dessa barn innebär förändringar att barnen går från något som de känner sig trygg i till något nytt där risken finns för att de ska misslyckas och att deras svagheter blir avslöjade. De har svårt för att själva skapa sig en inre bild av vad som kommer att ske. Därför är det viktigt att den vuxne enkelt och konkret förklarar den kommande

7 3 situationen samt vilken del i det hela barnet har och detta ger barnet möjlighet att bearbeta det inom sig. Det ska inte vara för detaljerat eftersom att det blir för mycket med information och barnet blir osäkert och ännu mer orolig. När barn träffar nya människor, provar nya saker eller möter nya situationer möter barn med koncentrationssvårigheter dessa med mer eller mindre misstro eller motstånd. Motståndet kan ta många former, barnet kan visa ovilja, motvilja, oro eller avvisa alla förslag som innebär att de ska pröva på något nytt. Om man försöker tvinga barnet kan det helt vägra eller reagera med ett utbrott (Kadesjö, 2001). En annan typ av svåra situationer är olika val som förkommer varje dag, det kan vara stora eller små val. Alla barn kan ha svårigheter att välja, de vill så mycket samtidigt och detta är ännu svårare för barn med koncentrationssvårigheter. I stället för att ta en sak från leksakshyllan tar de allt som ryms i deras famn. Detta kan man exempelvis se när de får valmöjligheten att välja vad de skall skriva om i svenska boken. De finner inget ämne att skriva om. Detta beror på att de inte kan skapa sig en inre föreställning om hur situationen kan gestalta sig (Kadesjö, 2001). Vad kan göras åt koncentrationssvårigheter? Barn med koncentrationssvårigheter har inte problem med koncentrationen i varje situation. Barnen kan exempelvis koncentrera sig väldigt bra i sådana situationer som de känner sig trygga i, bekräftade, uppmärksammade samt att de känner stödet från de vuxna. Ett barn med koncentrationssvårigheter kan träna bort det med åren, givetvis med hjälp från sin omgivning (Kadesjö, 2001). Som pedagog är det viktigt att veta hur man skall förhålla dig till dessa barn så att de får en trygg lärandemiljö. Därför måste pedagogen veta att grunden till varför barn har koncentrationssvårigheter kan variera väldigt mycket. Detta får man inte glömma bort innan man börjar diskutera vilken form av hjälp barnet skall få. Man får inte heller glömma bort att det kan vara flera faktorer som inverkar. Ser man bara en enda orsak kan detta vara att förenkla verkligheten och det skapar svårigheter att förstå barnet situation som i sin tur leder till minskad möjlighet att hjälpa barnet (Kadesjö, 2001). Barn med koncentrationssvårigheter förlorar uppmärksamheten till omgivningen snabbt om man har för långa genomgångar om vad som skall göras och hur barnet skall göra det. Därför är det viktigt att man fattar sig kort och konkret angående uppgiften (Kadesjö, 2001). Barnets motivation till inlärning och till att anstränga sig beror i första hand av två saker som hänger intimt samman, nämligen att inlärningen upplevs som något lustfyllt och att den ger framgång. Ett inlärningssätt som knyter an till barnets lekfullhet och dess fantasi väcker lust och motivation på ett helt annat sätt än tvång och pålagor (Kadesjö, 2001, s.142). Detta underlättas om barnet får jobba praktiskt, använda händerna eller hela sin kropp. Det kan leda till att barnets koncentrationsförmåga förbättras samt att inlärningen underlättas. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (Utbildningsdepartementet, Lpo 94, s.5). Det är också viktigt att man utgår från barnens egen utvecklingsnivå, här gäller det att den vuxne har god kunskap om barnets starka och svaga sidor. Ställer man för höga krav där risken är stor att de misslyckas med uppgiften blir barnet ännu mer osäker på sig själv och då hämmas barnets lust till att prova på nya saker. När man skall starta med en uppgift är det viktigt att utgå från något som intresserar barnet, som kan väcka en nyfikenhet att lära (Kadesjö, 2001).

8 4 Barnens förmåga att kunna relatera till sina erfarenheter saknas samt att de inte klarar av att se helheten och de viktiga aspekterna i en uppgift. Detta leder till att barnet antar sig uppgiften passivt och gissar eller härmar istället för att komma med egna reflektioner. Under dessa omständigheter har barnet inte kontroll över sin egen inlärning, därför är det viktigt att den vuxne hjälper barnet att få kontroll över sin inlärning. Om en vuxen finns till hands för barnet kan den hjälpa till om koncentrationen sviktar. Dessa förhållningssätt gäller inte bara inom skolan utan även familjen och andra i barnets närhet, skapas det en god struktur hos alla i barnets omgivning ökar det möjligheterna till att barnets koncentrationsförmåga förbättras (Kadesjö, 2001). Koncentrationsstärkande övningar Om du tycker att klassen behöver bli mer koncentrerad, kan du sakta men säkert träna förmågan att blunda, slappna av, minnas, andas, observera, samarbeta och fantisera. De minuter du ägnar detta kommer att ge stor utdelning både för inlärningsklimatet och för själva inlärningen (Steinberg,1993, s.121). Steinberg (1993) anser att när du skall jobba med koncentrationsstärkande övningar är det viktigt att ditt syfte är mer än bara att få barnen lugna. Ditt syfte kan vara att få fungerande rutiner för en positiv inlärningsmiljö. Om något barn inte vill delta, låt dem slippa. Risken finns att om man tvingar någon förstör de för resten av gruppen. Steinbergs erfarenhet säger att om tjugofem av tjugosex barn deltar i övningarna kommer den tjugosjätte så småningom. Tänk på att ha tålamod, det kan ta veckor att barnen lär sig att blunda utan att de kikar på varandra. Träna med barnen i början och i slutet av dagen, strax före eller efter en rast. Ett bra sätt att börja en dag och lektion på är att spela lugn musik när barnen kommer in. Detta bidrar på en gång till att de blir lugnare, att inte tända lampor utan ha ljus tända bidrar också till en lugnare miljö. Något annat som Steinberg anser är viktigt är att barnen får röra på sig. Om det är någon som inte kan koncentrera sig i klassrummet så kan rörelse vara bra. Läraren får konstruera övningar, aktiviteter och lekar som tillåter barnen att röra på sig. Exempelvis hoppa rep, gå på en rak (redan utritad) linje. Kanske kan vissa lektioner göras utomhus. Även att barn får känna på saker kan göra att de bli lugnare och mer koncentrerade skriver Steinberg. Därför kan det vara bra att barn får ha exempelvis en mjuk boll i sin bänk för att kunna ta fram och känna och knåda på. Även blundaövningar tycker Steinberg (1993) är bra. I början blundar barnen en viss tid, senare kan de få tänka på något objekt eller lyssna efter vilka ljud de hör. Till en början kan det vara ljud som finns där i rummet men efterhand kan den vuxne, släppa en penna eller åstadkomma andra ljud som barnen ska komma på vad det är. Vidare så kan de få tänka på vad de gjorde på morgonen och berätta det för en kamrat och de kan jämföra hur morgnarna var. Att ha övningar med hela barngruppen bidrar till att klassrumsmiljön förbättras. Det gör även att gruppen blir tryggare (Steinberg, 1993). Träna barnen på samarbetsförmåga t.ex. med följa John eller med apelsinleken - en apelsin eller tennisboll man går med i par, rygg mot rygg, utan att tappa den är ett exempel på en samarbetslek som kräver koncentration (Steinberg, 1993, s.120). Vikten av koncentration för lärande och en god lärandemiljö Kadesjö (2001) och Steinberg (1993) argumenterar bägge två för att koncentrationsförmåga och koncentrationsstärkande övningar är något som har samband med skolans lärandemiljö. En annan som fokuserat på koncentrationsförmåga i pedagogiska sammanhang är Maria Montessori. Montessori pedagogiken anser att man måste ta tillvara på barns koncentration

9 5 samt att man inte får störa den. Barn som befinner sig i koncentration är en fantastisk upplevelse att se och att de vuxna skall på avstånd observera detta utan att störa barnet (Montessori, 1987). Inte ens när hon hjälper barnen får hon upphöra att observera dem; koncentrationens födelse i ett barn är ett lika ömtåligt fenomen som då en blomknopp slår ut (Montessori, 1987, s.236). Montessori pedagogiken anser också att barn som är koncentrerade är väldigt lyckliga, de stänger ut omgivningen. När de sedan vaknar ur deras koncentration ser de världen med nya ögon och de upptäcker nya saker i sin omgivning och deras inspiration till fortsatt forskning av världen har ökat (Montessori, 1987). I läroplanen kan vi läsa om hur skolmiljön ska anpassas till varje individ Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (Utbildningsdepartementet, Lpo 94, s.5). Det är viktigt att tänka på att barn med koncentrationssvårigheter ofta upplever att de misslyckas, därför är det viktigt att berömma dem. Inte bara då de gjort något bra, tala till exempel om att det var roligt att barnet var här idag eller något annat som barnet upplever som positivt detta för att stärka barnets självförtroende. Kadesjö anser att det är viktigt att anpassa sina krav till vad barnen förmår med tanke på deras koncentrationsförmåga. Om man gör det är det mycket lättare för barnen att klara det omgivningen väntar sig att de ska klara av och på detta sätt får barnen känslan av att ha lyckats. Ett medvetet pedagogiskt arbete med koncentrationsstärkande övningar borde kunna ge barnen bättre förutsättningar att följa med i undervisningen (Kadesjö, 2001). Steinberg skriver att det är viktigt att vara flexibel, om man behandlar alla elever lika och alla klasser lika - ja, då får man problem. När vi möter barn ska vi vara lyhörda och flexibla och vi ska även ha ett öppet sinne (Steinberg, 1993). Om ett barn har en uppgift som är intressant är det lätt för dem att koncentrera sig, därför är det viktigt att arbetsuppgiften är lämplig för den kunskapsnivån barnet ligger på. Det är viktigt att barnen får känna att de lyckas, därför ska undervisningen vara anpassad till varje enskild individ. Självförtroendet ökas av att man lyckas och ett gott självförtroende bidrar till att man är tryggare i sig själv. Kadesjö skriver att det är viktigt att ha en ständig dialog mellan skolan och hemmet. För att kunna jobba för en lugn yttre miljö är det bra att veta hur morgonen har varit och på så sätt förstå situationer som kan uppstå under dagen (Kadesjö, 2001). Att ha ett bra inlärningsklimat gör att miljön i klassrummet blir bättre (Steinberg, 1993). Vi har i denna studie valt att fokusera på relationen mellan koncentrationsstärkande övningar och en god lärandemiljö. En god lärandemiljö menar vi här innehåller komponenterna: Förutsättningar för att följa med i undervisningen, stärkt självförtroende hos barnen samt en lugn fysisk miljö.

10 6 Syfte Vi vill med vårt arbete se om individualiserade koncentrationsstärkande övningar kan bidra till en god lärandemiljö. Med god lärandemiljö avser vi: Goda förutsättningar att följa med i undervisningen. Stärkt självförtroende hos barnen. Samt en lugn fysisk miljö. Metod Tidsplan Under vårterminen 2002 lämnade vi vårt PM för granskning och det blev godkänt. Höstterminen 2002 började vi med att gå igenom den litteratur som vi hade fått fram, vi läste och tog ut det som var relevant till vårt syfte. Sedan började vi skriva ned den data som vi hade användning av. Vecka 39 och 40, 2002 hade vi till förfogande för att skriva på arbetet och då började vi med bakgrunden. Under vecka 43, 2002 gjorde vi enkäter, intervjuer, valde vilken form av observationer som vi behövde till metoden. Vi skrev även ned den information som de medverkande i undersökningen skulle få. Vi har kontinuerligt under arbetets gång lämnat in arbetet till vår handledare för respons och även haft möten med henne. Vi har dessutom bytt arbete med två andra studenter som också arbetade med ett examensarbete för att få kommentarer och respons av varandra. Detta kände vi var väldigt nyttigt eftersom att vi i vissa tillfällen blev låsta i våra tankar under arbetets gång. Vecka 50, 2002 lämnade vi in bakgrund syfte och metod till vår handledare för godkännande för att få göra fördjupningspraktiken. Under vecka 3-11, 2003 arbetade vi med att finslipa bakgrunden, syftet, lägga upp metoden och göra en finplanering inför fördjupningspraktiken. Fördjupningspraktiken varade i 7 veckor, vecka 12-18, Under dessa veckor gjorde vi vår studie och utvecklingsarbete med barnen. När vi kom tillbaka till skolan vecka 19, 2003 startade vi med samanställning av resultatet och diskussionen. Under vecka 20-21, 2003 slutförde vi rapportskrivingen och lämnade in arbetet för granskning av handledare och opponenter. Vecka 22, 2003 var arbetet klart för granskning av examinatorn. Förundersökning Vi gjorde en förundersökning under vecka 47-50, 2002 för att se om våra enkäter, observationer och intervjuer skulle vara möjliga att genomföra i undersökningen. Det visade sig att materialet vi hade valt var lämpligt får åldersgruppen 8-11 år som vi kommer att vara med under utvecklingsarbetet. Enligt Patel och Davidson (1994) är förundersökningar bra för att skaffa information som man inte kan få genom litteratur. Under en förundersökning kan vi kontrollera vilken typ av metod vi bör använda oss av när vi skall göra undersökningen (Patel & Davidson,1994).

11 7 Urval När vi gjorde vårt urval av barnen till studien använde vi oss av enkäter och vi samtalade med pedagogerna angående vilka barn de ansåg var lämpliga att delta i vår studie, detta för att vi inte skulle ta med något barn som inte skulle klara av att delta i vår studie av någon personlig anledning. Eftersom att man måste få tillstånd av föräldrarna när man gör en studie blev det också avgörande för vilka barn vi studerade. I vår undersökning deltog två barngrupper. Grupp 1 bestod av 11 barn som var 8 år och grupp 2 av 17 barn som var 11 år. Vi intervjuade 4 barn, 2 barn från varje grupp, med dem tränade vi koncentrationsförmågan extra mycket. De fick delta i övningen vi gjorde med hela klassen och individualiserade koncentrationsstärkande övningar. Nedan följer en detaljerad tidsplan över utvecklingsarbete respektive studien Tidslinje Utvecklingsarbete Frågor till barnen Övningar med hela barngruppen (3 ggr/vecka) och speciella individuella övningar med undersökningsgruppen från v v.11 v.12 v.13 v.14 v.15 v.16 v.17 v.18 Brev hem Ostrukturerade obs. Studie v Obs.1. enskilt barn Obs.2. enskilt barn Obs.3. enskilt barn Intervju 1 med barn Intervju 2 med barn Intervju 3 med barn Intervju med pedagog Figur 1. Tidslinje med en översikt på utvecklingsarbetet och studien. Utvecklingsarbete Frågor till barnen Vi har med hjälp av en enkät som vi delat ut till barn undersökt hur de upplevde koncentrationsmöjligheterna i skolan. Enkäten lämnade vi till barnen på skolan vecka elva före fördjupningspraktiken, detta för att vi skulle få insikt i hur barnen upplevde koncentrationsmöjligheterna. Samtidigt som vi delade ut enkäten till barnen informerade vi om hur de skulle fylla i dem (se bilaga 1). Denna enkät sammanställde vi innan fördjupningspraktiken. Övningar med hela barngruppen 3 gånger i veckan deltog hela barngruppen på koncentrationsstärkande övningar som varade i ca 3 minuter (se bilaga 2).

12 8 Denna övning gjorde vi därför att vi tror att det kan hjälpa hela barngruppen att få bättre förutsättningar att följa med i undervisningen. Samt för att den lilla studiegruppen får koncentrationsstärkande övningar i grupp, undervisning sker oftast i grupper. Speciella individuella övningar med undersökningsgruppen Ingen av barnen A, B, C eller D ville göra några individuella koncentrationsstärkande övningar så detta ledde till att de övningar som de var med om genomfördes i grupp. De övningar A och B gjorde var - Blunda övning (se bilaga 2). - Tennisbollmassage (se bilaga 3). - Klappövning (se bilaga 4). Övningarna C och D gjorde var: - Avslappningsövning (se bilaga 5). - Blindövning (se bilaga 6). - Klappövning (se bilaga 4). - Årstidssagan (se bilaga 7). Studie Brev hem Under vecka elva delade vi ut information om undersökningen till alla barn och deras föräldrar i form av ett brev samt att vi frågade om deras tillstånd för att barnen skulle medverka i undersökning (se bilaga 8). Vi måste värna om de medverkandes enskilda integritet samt att det är frivilligt att medverka i en undersökning därför måste man få deras föräldrars godkännande (Patel & Davidson,1994). Intervju 1, 2 och 3 med barn Den första intervjun vi gjorde var för att vi skulle lära känna barnen och se hur de upplevde deras koncentrationsförmåga (se bilaga 9). Med hjälp av andra och tredje intervjuerna studerade vi relationen mellan de koncentrationsstärkande övningarna och barnets upplevda förutsättningar att följa med i undervisningen (se bilaga 10). Vi gjorde intervjuer med 4 utvalda barn, 2 barn från varje grupp efter att vi hade genomfört en övning med dem. Detta för att se om de upplevde någon skillnad. Intervjuerna genomfördes inte direkt efter aktiviteten, dem gjorde vi ca: tio minuter före lektionen slut. Detta eftersom att om vi hade gjort intervjun direkt efter aktiviteten hade inte barnen fått möjligheten att uppleva något, förändring eller ingen förändring. När vi intervjuade barnen var vi noga med att tidpunkten skulle vara rätt. I boken Reflexiva Intervjuer kan vi läsa att deltagarens dagsform har större betydelse än vi vanligtvis tänker oss (Thomsson, 2002). Vi hade bestämt ett rum där vi fick samtala på tumanhand. Frågorna vi hade var halvstrukturerade med bestämda frågeområden med följdfrågor. Frågorna låg framme så att barnen inte skulle uppleva att vi dolde något för dem. Under intervjuerna hade vi papper och penna framme om ett barn skulle vilja rita under intervjun, detta för att underlätta och för att få se om något barn ville uttrycka sig i bild. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av papper och penna. Observation 1, 2 och 3 med barn Med hjälp av observationerna studerade vi relationen mellan de koncentrationsstärkande övningarna och barnets bidrag till att skapa en lugn fysisk miljö. När vi skulle observera ett

13 9 barn var vi i bakgrunden för att bäst kunna se vad som hände men också för att kunna notera i lugn och ro. När vi noterade händelser använde vi oss av ett observationsschema där barnens namn utgjordes av olika bokstäver för att bevara barnets identitet okänd. Observationsschemat var en blandning av aktivitetsschema och löpande protokoll för att under en viss tid notera vad som hände under lektionen vi observerade (se bilaga 11). När man gör en sådan observation är det viktigt att veta vad som har hänt strax före observationen, eftersom att om barnet upplevt något otrevligt exempelvis ett bråk kan det göra att barnet är frustrerat och då bör en observation inte göras (Rubinstein, Wesén 1986). Grupp 1 observerades Tisdagar kl: vid tre tillfällen, grupp 2 observerades på Onsdagar kl: vid två tillfällen, dessa tidpunkter valdes efter vad som var lämpligt både för pedagogen och barnen. Ostrukturerade observationer Under hela praktiken gjorde vi ostrukturerade observationer i form av dagboksanteckningar när barnen deltog på koncentrationsstärkande övningar i grupp och individuellt. Detta för att se vilken utveckling som skedde hos barnen under de sju veckorna vi gjorde vår studie. Vi ville även se hur barnen reagerade på övningar och om vi behövde förändra dem. Intervju med pedagog Vi gjorde intervjuer med pedagogerna angående om de upplevde någon skillnad efter vårt arbete med barnen, med avseende på vårt syfte. Frågorna var inte styrda, de liknade mer ett samtal med öppna svar (se bilaga 12). Bortfall Grupp 1 - Vecka 13. B ville inte delta på individuell koncentrationsstärkande övning - Vecka 15. Övningen med hela klassen tillfälle 1 B sjukdom. Övningen med hela klassen tillfälle 2 sjukdom. - Hela vecka 16. Påsklov. - Vecka 18. Intervju 3. A och B ville ej delta. Övningen med hela klassen tillfälle 3,lov. Grupp 2 - Vecka 13. Övningen med hela klassen - tillfälle 3 har klassen studiedag. - Hela vecka 14 är C och D borta resten av klassen är närvarande. - Vecka 15. Observation två, schema ändring. - Hela vecka 16. Påsklov. - Vecka 18. Tillfälle tre, lov. Material 1. Enkät (se bilaga 1). 2. Intervjuguide 1 med barn (se bilaga 9). 3. Intervjuguide 2 med barn (se bilaga 10). 4. Observationsschema (se bilaga 11). 5. Intervjuguide med pedagoger (se bilaga 12).

14 10 Resultat Porträtt av barnen Dessa porträtt är en sammantagen bild från observationer och intervjuer med barnen och pedagogerna för att ge en personbeskrivning av barnens koncentrationsförmåga och vilka deras svårigheter är. A) Detta barn har problem med situationer som innebär att vänta. Hans tålamod är för kort och om han inte får hjälp av pedagogen just då han behöver det börjar han att skruva på sig i stolen och sedan gör han höga ljud med munnen och händerna. Detta är ett barn som variera mycket i sitt humör från dag till dag vissa dagar är han lugnare i sig själv andra dagar är han väldigt orolig. Eftersom att hans tålamod och uthållighet är väldigt kort har han svårt med att orka jobba med samma uppgift tills den är klar. Han tycker att mycket av det pedagogerna säger är ointressant. De strukturerade observationerna visar att han har svårigheter att koncentrera sig i klassrummet. Man kan inte se någon utveckling på att han fungerar bättre i klassrummet (se bilaga 13). De ostrukturerade observationerna visar att A hade olika tillfällen då han klarade av blunda övningen, men man kunde se att det gick bättre och bättre. Han hade vissa tillfällen då han inte ville göra övningen (se bilaga 14). Vid de individuella övningarna kan vi tydligt se att A uppskattar tennisbollmassagen och att han är i stort behov av att veta vad som kommer att ske och av att få tid att smälta de nya momenten (se bilaga 15). Allt eftersom att han såg att han klarade av övningarna stärktes hans självförtroende och han vågade delta. B) Detta barn har svårt för att se sin egen delaktighet i konflikter eller situationer där han deltar i grupp. Han är väldigt fysiskt aktiv och är i stort behov av att röra på sig. Han har svårt att finna arbetsglädje i sina uppgifter och han tycker oftast att det är tråkigt, när han koncentrerar sig har vill han gärna prata för sig själv. Under vissa tillfällen vill han göra annat än den uppgift han är ombedd att göra. Han tycker själv att det går bra att koncentrera sig på lektionerna. De strukturerade observationerna visar att B har förmågan att fånga sin koncentration men att han är i stort behov a att röra på sig. Han stör sina klasskamrater, det sker ingen utveckling inom detta område (se bilaga 13). De ostrukturerade observationerna visar att han uppskattade blunda övningen väldigt mycket men visa tillfällen var det väldigt jobbigt för honom att blunda (se bilaga 14). När han gör de individuella övningarna tycker han bättre om övningar där man får vara fysiskt aktiv. Man kan se att dessa barn är i behov att få träna på nya moment som sker och att det är viktigt att de deltar på sin nivå (se bilaga 15). C) Är ett mycket fysisk aktivt barn. Han tycker själv att han inte har problem med att koncentrera sig men skulle behöva varva ner för att kunna finna koncentrationen. Även om han jobbar så är det inte riktigt koncentrerat för han skyndar sig. Han arbetar intensivt för att få bort arbetet. När han är arg säger han att det är svårt att koncentrera sig. Han har tidigare inte kunnat sitta stilla vid ett bord utan har varit tvungen att stå för att kunna jobba. De strukturerade observationerna visar att C har förmågan att fånga sin koncentration men att han lätt blir distraherad (se bilaga 13). Vi kan se under de ostrukturerade observationerna att han har tagit till sig blunda övningen och tycker att den är skön (se bilaga 14). Vi kan se att han har tagit till sig de individuella övningarna och tycker att det är roligt (se bilaga 15).

15 11 D) Är ett barn som inte är lika mogen som sina klasskamrater. Han har svårt att sitta stilla och rör sig kontinuerligt i stolen. När han fått en uppgift har han svårt att starta med den och hålla fast vid den. Han har svårt att vara tyst och stör ofta andra. När han är pigg är det svårt att koncentrera sig för då har han spring i benen och vill helst gå omkring. De strukturerade observationerna visar att D kan fånga sin koncentration men har svårt att sitta stilla han stör ofta sina kamrater (se bilaga 13). De ostrukturerade observationerna visar att han har blivit bättre men har fortfarande svårt att slappna av och genomföra blunda övningen helt (se bilaga 14). Han har också svårt att riktigt slappna av vid de individuella övningarna (se bilaga 15). Sammanställning av intervjuer med barn Intervju 1 Barn Kan du koncentrera dig i klassen? När är det svårt att koncentrera sig? A Sådär, ibland. När han måste vänta på hjälp och efter lunch. B Det går bra. När lektionerna är tråkiga. Ja. C Det går bra. När fröken berättar något nytt. Ja. Efter lunch när han är trött. D Svårt när alla skriker. När någon stör. När han är Nej. pigg. Tabell 1. Visar en sammanställning av intervju guide 1 med barn. Intervju 2 Grupp 1 Kan du koncentrera dig om någon annan stör? Ja. Under dessa intervjuer spelade vi Othello och hade lugn musik i bakgrunden. A)Vägrade att göra intervju (tillfrågad under flera tillfällen). B) Deltog gärna i intervjun. Eftersom att han inte vill delta på individuella övningar frågade jag om den övning vi gör i hela klassen. Han tycker att det är en bra övning och han känner att han kan koncentrera sig lite bättre men han vet inte på vilket sätt. Han tycker att det är bättre att göra koncentrationsstärkande övningar i grupp i stället för enskilt. Han vet inte vad man skulle kunna göra för övningar och han vet inte hur man skulle kunna förändra övningen som vi redan gör i hela klassen. Grupp 2 Under intervjuerna sitter vi i en soffa, varken C eller D vill rita. C) Berättar att nu när vi gjort övningarna i klassen (han vill inte göra individuella) så tycker han att det inte har spelat någon roll att vi gjort dem. Han tycker inte att det är någon skillnad. Det finns inget han heller skulle vilja göra, och vet inte om det är lättare att följa med i undervisningen. När vi intervjuade honom var han inte riktigt i form, han ville iväg och se vad de andra gjorde.

16 12 Intervju 3 Grupp 1 D) Tycker att det har varit skönt att göra övningarna (i klassen, han vill heller inte göra individuella) han har ansträngt sig för att kunna göra dem och följa med. Han vet inte om de har gjort honom mer koncentrerad. Det han skulle vilja göra istället för övningarna är att rita. Han tycker att det har blivit lite lättare att koncentrera sig. Denna gång gick det bättre med kontakten. Denna vecka försökte vi vid flera tillfällen fråga dem om de ville samtala med mig men det ville de inte. När vi däremot fråga spontant vad de tyckte om klappövningen och bollmassagen fick jag svar. A tycker bäst om bollmassagen för det var skönt, B tycker om klappövningen eftersom att man får röra på kroppen och att det var rolig musik. B tycker också om blunda övningen som vi har gjort i hela klassen, men A anser att den är jätte tråkig. Grupp 2 C) Berättar att det har varit skönt att få sitta stilla och blunda. Även att prata om koncentration har varit bra, det gör att man tänker mer på det. Han vet inte om aktiviteten har gjort honom mer koncentrerad för han tycker inte riktigt att han har problem med det. Det finns inget han hellre skulle vilja göra men tror att det kan vara lättare att följa med i undervisningen. Han lyssnar på det vi talar om men har svårt med frågorna då han inte tycker att han har något problem. D) Tycker att övningarna har varit bra. Det har varit lite svårt att sitta stilla men han tycker att han har blivit bättre på det. Det enda han hellre skulle vilja göra är att rita för det tycker han om. D tycker att det har blivit lättare att följa med i undervisningen. Kontakten har förbättrats för varje intervju, han lyssnar och koncentrerar sig hela tiden. Sammanställning av intervju med pedagog Grupp 1 Pedagogen som jobbar med A och B upplever att båda har svårt för att koncentrera sig. Men om A är borta går det bättre för B och om B är borta går det bättre för A. Sedan ser hon stora skillnader på A när någon av hans föräldrar är bortrest, när de är hemma fungerar det bättre om de är borta har han svårt att koncentrera sig. När vi talar om förändringar tycker hon att det är svårt att se efter endast sju veckor, det hon har sett är att B och övriga klassen kommer igång med skolarbetet snabbare vid de tillfällen då vi har blundat innan lektionen startar. Under vårt samtal kommer vi fram till att de har fått ökad koncentrationsförmåga men pedagogen och jag anser att det kan bero på flera faktorer inte bara dessa övningar. Pedagogen tror på att det kan ske förändringar på längre sikt, Jag tror helt klart på dessa övningar. Grupp 2 Under intervjun med pedagogen som arbetar med C och D berättade hon att hade det svårt med koncentrationen men att de efter övningarna har blivit bättre på att följa med i undervisningen. C är medveten om koncentrationen och arbetar ofta intensivt för att göra färdigt sina övningar. Han har tidigare använt sig av ett stå-bord för han klarade inte av att

17 13 sitta stilla. D vill helst bara göra roliga saker, inte jobba och är mognadsmässigt efter de andra i klassen. Hon tyckte att detta med en tyst minut gav liksom en ny start på lektionen och att barnen förändrats positivt efter övningen, hon kommer att fortsätta med den. De har fått bättre förutsättningar att följa med i undervisningen och stärkt självförtroende och det bidrar till en lugnare miljö. Hon berättade vidare att hon medvetet har möblerat klassrummet så att barnen måste röra sig för att hämta sina böcker och sitt material, detta för att de ska få röra sig för de har ett behov av det. Hon och fritidspedagogen i klassen har jobbat sedan i höstas med samarbetsövningar och avslappning för att stärka barnen och gruppen, med mycket goda resultat. Diskussion Reliabilitet/Validitet Under vår undersökning har vi sett att det är viktigt att man känner barngruppen, barnen vill gärna testa våra gränser vilket bidrar till att övningarna och studierna kan ha fått andra resultat än vad pedagogen som de känner väl kanske skulle ha fått. Sedan är det svårt för oss att veta om det är vanligt beteende hos dessa barn eller om det är precis under våra observationstillfällen som de visar detta. Både intervjuaren och observatören gör bedömningar när de registrerar svar eller observationer och här kan flera olika typer av bedömarfel uppträda (Patel, Davidson, 1994, s.87). Eftersom att vi hade bestämda dagar då vi skulle göra observationer så kunde det ha varit på precis de dagarna då barnen mådde ovanligt dåligt/bra. Enligt Kadesjö är det viktigt att man utgår från barnens egen utvecklingsnivå, här gäller det att den vuxne har god kunskap om barnet starka och svaga sidor. Ställer man för höga krav där är risken är stor att de misslyckas med uppgiften och barnet blir ännu mer osäker på sig själv och då hämmas barnets lust till att prova på nya saker. När man skall starta med en uppgift är det viktigt att utgå från något som intresserar barnet, som kan väcka en nyfikenhet att lära (Kadesjö, 2001). Detta är en faktor som vi inte har kunnat tillgodose eftersom att vi inte kände barngrupperna innan vi kom till skolorna. Vi har haft tur eller vad vi kan kalla det, vi har inte sett några negativa konsekvenser av de övningar vi har gjort. Under vår studie reflekterade vi över att vi skulle ha gjort observationer efter genomförd koncentrationsstärkande övning för att se om övningarna bidrar till att ökad koncentration under lektionen jämfört med en lektion där man inte gjorde koncentrationsstärkande övningar. Det vi vet genom intervjun med pedagogerna är att de upplever att om man startar lektionen med blunda övningen så bidrar det till att man lättare kan starta upp lektionen, alla barn är samlade och lyssnar på ett annat sätt. När man gör intervjuer kan man inte räkna med att alla vill ställa upp, för vissa barn går det bra för vissa kan det vara betydligt svårare. Det kan även vara så att vid vissa tillfällen kan det gå bra för ett barn men sedan kan det gå mindre bra att ställa upp på en intervju vid ett annat tillfälle. Intervjuer är en bra undersökningsmetod då man skall utgå från individen själv eftersom att man verkligen samtalar enskilt med individen. I boken Reflexiva Intervjuer kan vi läsa att deltagarens dags form har större betydelse än vi vanligtvis tänker oss (Thomsson, 2002). Personligen anser vi att intervjuer är en svår metod att använda sig av eftersom att man som intervjuare kan göra så att barnen svarar som de tror att vi vill att de ska svara. Utifrån de svar som vi fick av barnen tror vi att de frågor som vi ställde till barnen var formulerade så att

18 14 de svarade vad de kände. Vi kunde även se att intervju svaren stämde överens med observationerna. Att se ett resultat efter endast sju veckor är svårt, det är alldeles för kort tid. Detta anser både vi och pedagogerna som jobbar med klasserna. Enligt författaren och pedagogiska forskaren, John M Steinberg (1993) måste man jobba långsiktigt med koncentrationsförmågan, däremot kan vi se att de klarar av de koncentrationsstärkande övningarna bättre och bättre desto mer de får träna på dem. Egna reflektioner Observationerna, intervjuerna och övningar var sådana att de bäst gick att genomföra under skoldagen. Men eftersom att vi inte enbart jobbar med dessa barngrupper gav det oss svårigheter att hitta tillfällen som passade bra. Vi som blivande fritidspedagoger måste lägga lika mycket fokus på fritidsverksamheten som den samlade skoldagen. Eftersom fritidsverksamheten är mer utformat så att barnen får själva välja hur de vill spendera sin fritid kände vi att det var bäst att lägga studien under skoldagen. På de skolor som vi gjorde studien arbetar de med olika barngrupper under samma dag samt att de skall hinna med planering innan fritidsverksamheterna börjar. Detta ledde till att vi inte kunde delta i samma barngrupp hela dagarna vilket i sin tur leder till att vi såg dem bara vi enstaka tillfällen utöver observationerna vilket gör att vi inte får en helhets bild av barnen. Detta är viktigt att tänka på när man gör en studie, hur mycket hinner jag vara med den barngrupp som jag skall genomföra min studie i? Hur mycket med tid behöver jag för att se ett resultat utifrån mitt syfte? Vi upplever också att det var svårt att som ny komma in i dessa barngrupper och genomföra övningarna, man vet inte hur mycket de klarar av och hur man skall göra för att det skall bli så bra som möjligt för alla parter. Det gick bättre och bättre desto fler veckor som passerade. Som vi nämner i bakgrunden anser Kadesjö att det är enormt viktigt för pedagoger att veta orsaken/orsakerna till varför barnet har koncentrationssvårigheter innan man bestämmer sig för vilket form av hjälpmedel man skall använda sig av. Detta har varit ett moment vi har tänkt mycket på men inte kunnat tillgodose eftersom att vi endast är med dessa barn i sju veckor och vi anser att vi inte har rätt att snoka i deras privatliv. Vi talade även med pedagogerna om det fanns något barn som absolut inte skulle klara av denna studie, vilket det inte fanns. Blunda övningen i hela klassen var uppskattad av majoriteten av barnen, de tyckte att det var skönt att få blunda och slappna av innan lektionen börjar. Vissa hade svårigheter i början men vi kunde tydligt se under dessa sju veckor att de blev bättre och bättre på att slappna av och koncentrera sig på att blunda. Enligt Steinberg kunde det ta flera veckor innan barnen kunde blunda, men vi har sett att det kan gå snabbare. Här har dags formen också stor betydelse, mår barnet bra och känner sig trygg går det bättre, är barnet stressad så går det mindre bra. Båda dessa barngrupper tränade koncentrationsövningar som vi inte var delaktiga i och det kan givetvis vara en påverkan varför det gick så bra med att blunda övningen. En barngrupp hade dessutom jobbat en dag i veckan sedan hösten 2002 med samarbetsövningar och avslappning, tiden på det de kallade lyxtid. Pedagogerna berättade att barnen hade utvecklats oerhört mycket och att gruppen hade blivit mycket tryggare och lugnare. Under denna övning observerade vi att grupp 2 klara av att blunda bättre än grupp 1, detta kan bero på att de är äldre och att de har fått tränat mera på sin koncentrationsförmåga. Vi tycker att man kan lägga in blunda övning oftare än tre gånger i veckan. Det fanns barn som fråga efter övningen och

19 15 ville göra den oftare. När vi var sista dagen på verksamhetsförlagda utbildning fanns det barn som sa å, nej nu kommer vi inte att få blunda något mer Eftersom att våra fyra barn i lilla studiegruppen inte ville göra individuella övningar gjorde vi individuella övningar i hela barngruppen. Övningar var till specifikt A, B, C eller D men alla i klassen/barngruppen fick delta. Det blev god respons av barnen och de uppskattade övningarna som vi hade valt ut åt dem. Detta har fått oss att fundera på om det alltid är bra att ta ut enskilda individer och göra övningar som passar dem? Kanske är det bättre att man lär känna individen och sedan i grupp gör man övningen som individen är i behov av. Detta gör att klasskamrater inte ifrågasätter varför en viss person får göra andra saker än de själva får göra samt att individen inte behöver känna sig utpekad. Vi tror också att om man gör dessa övningar i grupp bidrar det till ökad gruppkänsla som i sin tur bidrar till att barnen känner empati för varandra och att det leder till att de tänker efter innan de går omkring i klassrummet och stör sina klasskamrater, detta kan bidrar till en lugn fysisk miljö. Givetvis måste man göra studien under längre tid för att se ett sådant resultat men vi tror att det kan vara så eftersom att enligt Steinberg (1993) kan övningar med hela barngruppen bidrar till att klassrumsmiljön förbättras. Det gör även att gruppen blir tryggare (Steinberg, 1993). Eftersom att observationer inte skedde direkt efter genomförd koncentrationsstärkande övning kan vi inte se om de har bidragit till lugnare fysisk miljö. Däremot såg vi att man kunde starta lektionen på ett smidigare sätt vilket i sin tur bidrar till att alla i klassen/gruppen kan ta del av instruktioner utan att pedagogen måste upprepa flera gånger och utan att behöva höja rösten. Observationerna i klassen genomfördes under 60 minuter i grupp 1 och i 20 minuter i grupp 2 på grund av arbete i halvklass. Om grupp två arbetat i 60 minuter hade kanske resultatet blivit ett annat. Sammanfattningsvis kan vi säga att övningen med hela klassen och de individuella övningarna var uppskattade och att barnens självförtroende stärktes genom att de själv fick se att de klarade av dessa övningar. Pedagogerna och vi anser att lektionens start blev bättre vilket leder till bättre förutsättningar att följa med i undervisningen. Vi kunde däremot inte se om det blev en lugnare fysisk miljö Förslag till fortsatt forskning Under vår studie kunde vi se att alla barn inte vill göra enskilda övningar därför skulle det vara intressant att få göra en studie med gruppövningar under en längre tid för att se vilka resultat det skulle kunna ge och att ha övningar att bygga på under tiden, korta i början men som blir längre med tiden.

20 16 Referenser Kadesjö,B. (2001)Barn med koncentrationssvårigheter Stockholm: Almqvist & Wiksell AB. ISBN x Lazear,D.(1996)Sju sätt att lära-en bok om de sju intelligenserna för elever och föräldrar. Malmö:Skogs Grafiska AB. ISBN Montessori,M. (1987) Barnasinnet. Stockholm: MacBook Förlag. ISBN Patel,R & Daviddson,B (1994) Foskningsmetodikensgrunder.2:a rev uppl. Lund: studentlitteratur.isbn X Rubinstein Reich,L & Wesén B (1986) Observera mera! Lund: Studentlitteratur. ISBN Steinberg,J M.(1993)Hur man handskas med besvärliga klasser. Falköping: Gummessons. ISBN Thomsson,H (2002) Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. ISBN Trost,J (2001) Enkätboken., Andra uppl. Lund: Studentlitteratur. ISBN Utbildningsdepartementet (1999) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. ISBN

21 Bilaga 1 Frågor ställda till barnen i början av utvecklingsarbetet Enkäterna var utformade så att de svarade med hjälp av ett ansikte där barnen själva ritade en glad, ledsen eller sådär mun. Barnen fick rita de ansikten som beskrev den känsla som de själva hade (Lazear,1996). Enkäterna skickades hem till barnen så att de fick möjlighet att i lugn och ro svara på frågor tillsammans med sina föräldrar. Enkäterna redovisades i ett diagram för att vi översiktligt skulle kunna se hur barnen upplevde sina möjligheter till koncentration och hur vi skulle kunna hjälpa dem ifall det behövdes. När man gör en enkät måste man vara säker på att frågorna inte går att missförstå. Man måste vara ytterst noggrann vid instruktionerna till enkätens innehåll och de enskilda frågorna. Det kan vara bra att prova enkäten på en grupp som motsvara den grupp som man tänker undersöka. Detta för att se om de var vissa frågor som inte blev besvarade och om man får den information som är av nytta till undersökningen (Patel, Davidson, 1994). Det är viktigt att använda ett vanligt språk som barnen förstår (Trost, 2001). Kan du koncentrera dig på lektionerna? Hur känner du om du inte orkar lyssna på din fröken? Vad tycker du om ditt klassrum? Ger ditt klassrum dig arbetsro? Tycker du att du får hjälp om du inte kan koncentrera dig? Är det skönt att göra något annat om det är svårt att koncentrera sig?