Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan December 2011

Transkript

1 Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2012 December 2011

2 Datum (23) Ert datum Innehåll Generaldirektörens inledning Ökad lagföring Prestationsområde Mängdbrott Prestationsområde Allvarligare brottslighet Utredningsstöd Finansmarknadskammaren Kriminalunderrättelseverksamhet Högt förtroende för EBM Utåtriktad brottsförebyggande verksamhet Samordning och samverkan Proaktivitet, enhetlighet och effektivitet Uppföljningen, tillsynen och utvecklingen av verksamheten Rättslig utveckling och metodutveckling Intern styrning och kontroll En attraktiv arbetsplats En offensiv aktör internationellt Återförande av brottsvinster Resurser Bilaga Budget Hantverkargatan 15 Box Stockholm Tel Fax

3 2 (25) Generaldirektörens inledning Regeringens kriminalpolitiska mål är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Ekobrottsmyndigheten ska enligt regleringsbrevet 2012 bidra till en sådan utveckling genom att se till att de personer som begått brott blir föremål för brottsutredning och lagföring samt genom att vidta brottsförebyggande åtgärder. Ekobrottsmyndighetens arbete ska bedrivas med högt ställda krav på kvalitet och effektivitet. Vi ska styra och organisera vår verksamhet på ett sätt som ger bästa möjliga förutsättningar för goda och enhetliga verksamhetsresultat samt för en enhetlig rättstillämpning. Vi ska också utveckla vår verksamhet och samverka med andra aktörer för att bidra till ett effektivare rättsväsende. I verksamhetsplanen för 2012 beskrivs vilka åtgärder vi vidtar för att genomföra vårt uppdrag i syfte att nå målen i regleringsbrevet. Jag vill lyfta fram tre områden som är särskilt prioriterade under 2012 i alla delar av verksamheten. Det första fokusområdet är återförande av brottsvinster. Här finns potential att bli ännu bättre både i kriminalunderrättelse- och utredningsverksamheten. Vi kommer därför att ta ett helhetsgrepp om brottsutbytesverksamheten, bland annat i fråga om ledning och styrning, utveckling och uppföljning. Det andra fokusområdet tar sikte på det operativa utredningsarbetet. Vår målsättning är att ha ett effektivt utnyttjande av resurser och en hög kvalitet i utredningarna. För att nå dit ska instrumentet förundersökningsbegränsning användas mer frekvent och tvångsmedel ska användas när det är rättsligt möjligt. Det ökar dessutom möjligheterna att återföra brottsvinster. Ur ett externt perspektiv ska vi bli mer proaktiva, bland annat genom att ytterligare förbättra samverkan med andra aktörer som är involverade i ekobrottsbekämpning, både nationellt och internationellt. Det internationella samarbetet är vårt tredje fokusområde under nästa år och det finns utvecklingsmöjligheter både på strategisk och på operativ nivå. Strategiskt kan vi öka närvaron i nationella och internationella forum där våra frågor hanteras. Vi ska också dra lärdom av erfarenheter som andra brottsbekämpande myndigheter i Europa har gjort. I det operativa arbetet kan vi göra mer för att komma åt den ekonomiska brottsligheten som går utanför landets gränser. Vi kan mer aktivt använda oss av de verktyg som står till vårt förfogande. Under 2012 kommer Ekobrottsmyndigheten att genomföra flera genomgripande förändringar för att få ännu bättre förutsättningar att lyckas med vårt uppdrag. Den 1 januari 2012 inrättas Finansmarknadskammaren, vilket innebär en kraftsamling från myndighetens sida vad gäller finansmarknadsbrotten. Uppbyggnaden av den nya kammaren är en del i en långsiktig strategi där vi satsar på specialisering och spetskompetens.

4 3 (25) Utvecklingen mot en ökad specialisering är resurskrävande och måste rymmas inom våra ekonomiska ramar. I 2012 års regleringsbrev har regeringen tilldelat Ekobrottsmyndigheten ett anslag om drygt 438 Mkr, vilket utmanar oss att hitta vägar för att bedriva och utveckla verksamheten med i princip oförändrade resurser, jämfört med De satsningar vi gör finansieras genom effektivt resursutnyttjande och kontinuerliga omprioriteringar i befintliga verksamhetsgrenar. Min bedömning är att utvecklingsarbetet inom Ekobrottsmyndigheten på flera områden har kommit långt. Bland annat gäller det mängdbrottsområdet där vi under många år visat på goda resultat. Under 2012 tar vi ytterligare steg. Vi vill ta reda på om fler ärenden kan handläggas enligt de effektiva rutiner som redan tillämpas på enklare mängdbrott. Det pågår också en försöksverksamhet med medarbetardrivet utvecklingsarbete som ska utvärderas mot slutet av året. Vi ska dessutom arbeta intensivt med att förbereda verksamheten för införandet av central ärenderegistrering. Samtliga av dessa utvecklingsprojekt är mycket angelägna för Ekobrottsmyndighetens fortsatta utveckling. Den verksamhetsplan som nu läggs fram utgår från befintlig verksamhet och tar inte hänsyn till den pågående utredningen om en samlad ekobrottsbekämpning. Skulle regeringen fatta beslut om att ge Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar har vi beredskap för nödvändiga omprioriteringar under Ekobrottsmyndigheten har en hög ambitionsnivå i alla delar av verksamheten, vilket framgår i denna verksamhetsplan. Det är med stor tillförsikt jag ser fram mot verksamhetsåret Eva Fröjelin

5 4 (25) 1. Ökad lagföring Regleringsbrevet: Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Ekobrottsmyndigheten ska bidra till en sådan utveckling genom att se till att de personer som begått brott blir föremål för brottsutredning och lagföring. Mål 2015: Minst 90 procent av alla brottsmisstankar i slutredovisade förundersökningsprotokoll lagförs. Antalet av Ekobrottsmyndigheten lagförda personer ska öka med 20 procent jämfört med 2009 års nivå (1818 lagförda personer). Långsiktig inriktning Vi höjer kvaliteten och effektiviteten främst genom att säkerställa att alla medarbetare har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter och att myndighetens riktlinjer, planer och rutiner tillämpas. Förundersökningsledaren är mer aktiv i sitt ledarskap och för en tät dialog med utredarna. Vidare bör instrumentet förundersökningsbegränsning användas mer offensivt. Vi får ett mer effektivt utnyttjande av resurser och bättre kvalitet i utredningarna, vilket också leder till att en större andel av de brottsmisstankar som läggs fram i slutredovisade förundersökningsprotokoll blir lagförda. För att säkra inströmningen av brottsmisstankar måste vår samverkan med Skatteverket, Konkursförvaltarkollegiet och andra ingivare ytterligare stärkas. Vidare ska myndighetens kriminalunderrättelseverksamhet bidra med fler rapporter som leder till förundersökning, bl.a. genom upprättade rapporter rörande överskottsinformation från den utredande verksamheten. Vi ska också utveckla vår samverkan och operativa samordning med Åklagarmyndigheten när det gäller omfattande s.k. gränsbrottslighet och blandbrottslighet samt sträva efter att förstärka vår goda kommunikation med Skattebrottsenheten i syfte att rationalisera verksamheten. Mot bakgrund av myndighetens underrättelsebild av den grova ekonomiska och organiserade brottsligheten ska den operativa verksamheten under 2012 prioritera brottslighet som begås inom kontantförmedlingsbranschen, experter och befattningshavare som underlättar för, och möjliggör, ekonomiska brottsupplägg, samt de strategiska personer som prioriteras inom ramen för den s.k. GOB-satsningen.

6 5 (25) 1.1 Prestationsområde Mängdbrott Mål 2012: Andelen lagförda brottsmisstankar i slutredovisade förundersökningsprotokoll ska öka. Antalet lagförda personer ska öka med 5 procent jämfört med Produktionsmål Ökning av antalet misstänkta personer som har lagförts i mängdbrottsärenden jämfört med 2011, ökning av antalet brottsmisstankar som har lett till lagföring i mängdbrottsärenden jämfört med 2011, ökning av antalet avslutade brottsmisstankar i mängdbrottsärenden jämfört med 2011, att tiden från inkommen brottsanmälan till beslut i förundersökningsfrågan tar högst sju dagar samt att tiden från inkommen brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan tar högst 50 dagar. Aktiviteter Den pågående försöksverksamheten med till mängdbrottsenheten närmare knutna utredningsresurser avslutas den 29 februari Efter utvärdering ska en slutrapport med förslag till åtgärder redovisas senast den 15 mars Överåklagarenheten ansvarar för att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda om det finns anledning att förändra definitionen av mängdärenden samt om det bör införas en standardisering av s.k. mängdplus ärenden. Mängdbrottsenheten ska under året förbereda införandet av en för myndigheten central registreringsfunktion av inkomna brottsmisstankar per den 1 januari Mängdbrottsenheten ska fortsatt samverka med Skatteverket avseende anmälningarnas kvalitet inom ramen för projekt Förbättrad brottsanmälan samt med konkursförvaltarkollegiet vad avser kvalitetsfrågor. Mängdbrottsenheten ska inom ramen för RIF-samverkan ta fram anvisningar för antalsräkning av brott och säkerställa att anvisningarna implementeras. Återrapportering Samordnaren för mängdbrottsenheten ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören redovisa hur aktiviteterna har genomförts på enheten och vad dessa gett för resultat med avseende på effektivitet och kvalitet i verksamheten.

7 6 (25) 1.2 Prestationsområde Allvarligare brottslighet Mål 2012: Antalet lagförda personer ska öka med 5 procent jämfört med Andelen lagförda brottsmisstankar i slutredovisade förundersökningsprotokoll ska öka. Produktionsmål Ökning av antalet misstänkta personer som har lagförts jämfört med kammarens resultat 2011, ökning av antalet brottsmisstankar som har lagförts jämfört med kammarens resultat 2011, ökning av antalet avslutade brottsmisstankar jämfört med kammarens resultat 2011, att de interna balanserna rörande ärenden äldre än ett år minskar och att handläggningen av målen planeras så att domstolsbalanserna kan minska, att tiden från inkommen brottsanmälan till beslut i förundersökningsfrågan högst är 30 dagar, att tiden från inkommen brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan tar högst 180 dagar för projektärenden respektive 365 dagar för särskilt krävande ärenden, utbyte av brott spåras, säkras och återförs i ökad omfattning, vilket leder till att antalet yrkanden om kvarstad och förverkanden, enskilda anspråk och företagsbot ökar samt att antalet avslutade polisärenden (Dur-Två) till förundersökningsledare ökar. Aktiviteter Interna aktiviteter: Varje kammarchef ska under januari månad upprätta en verksamhetsplan i vilken framgår hur kammaren ska bedriva sin verksamhet så att produktionsmålen uppnås. Kammarchefen vid Andra ekobrottskammaren i Stockholm ansvarar för att genomföra och utvärdera försöksverksamhet enligt LEAN-modellen på kammaren. Resultatet av utvärderingen ska redovisas den 1 december I syfte att nå målen när det gäller lagföringsandel i färdiga förundersökningsprotokoll, ska utredaren alltid göra en slutavstämning med åklagaren innan protokollet färdigställs. Åklagarna ska verka för att tidigarelägga insatserna mot brottsvinster genom att tidigt ta ställning till framtida fordringar som kan komma att fastställas i samband med lagföring, för att därefter ge tydliga och tidiga direktiv för när ekonomiska kartläggningar ska göras och i vilket syfte. Ekorevisorerna bör regelmässigt användas för ekonomiska kartläggningar i ärenden där brottsutbyten är aktuella. Åklagarna bör verka för att i större utsträckning driva utredningar avseende brottsmisstankar som kan ligga till grund för enskilda anspråk. För att skapa bättre förutsättningar för det operativa internationella samarbetet med att återföra brottsvinster och bekämpa penningtvätt ska särskilt fokus fästas på den gränsöverskridande brottsligheten. Antalet förfrågningar som ställs till medlemsländernas Asset Recovery Offices (ARO) ska öka.

8 7 (25) Kammarcheferna följer upp att biträde av Eurojust eller EJN söks i ärenden som innefattar frågor om internationell rättslig hjälp. Möjligheten att använda tvångsmedel/efterlysning ska alltid övervägas. Kammare/enheter ska sträva efter att bättre tillgodogöra sig och utnyttja tekniska hjälpmedel. Antalet underrättelseuppslag från kammare till polisoperativa enheter ska öka Kammarcheferna ansvarar för att samverkan mellan olika kammare/enheter inom myndigheten utvecklas. Yrkanden om företagsbot ska alltid framställas då rättsliga förutsättningar finns. Åklagare och utredare ska verka för att förundersökningsbegränsningsinstitutet används aktivt. Externa aktiviteter: De operativa ledningsgrupperna på huvudorterna ska verka för att samarbetsdokument tas fram i samråd med Skatteverkets fiskala enheter/skattebrottsenheter. Syftet är att effektivisera ekobrottsbekämpningsprocessen genom att ta fram kriterier för när samverkansutredningar ska ske. De operativa ledningsgrupperna på huvudorterna ska verka för ett utökat samarbete med Konkursförvaltarkollegierna. Möten bör hållas med kollegierna minst en gång per år inom ramen för Rubikon. Samverkan med Åklagarmyndigheten och Polisen ska utvecklas, t.ex. med de internationella åklagarkamrarna och länskriminalpolisenheterna. Återrapportering Kammarcheferna ska varje månad skriftligen till överåklagaren och ledningssekretariatet redovisa uppgifter om verksamheten enligt särskild uppföljningsplan. Kammarcheferna ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören redovisa hur aktiviteterna har genomförts på enheten och vad dessa har gett för resultat avseende effektivitet och kvalitet i verksamheten. 1.3 Utredningsstöd Mål 2012: Polisoperativa enheten ska med sin specialistkompetens skapa mervärde i pågående förundersökningar för att öka lagföringen och möjligheten att återföra vinning av brott. Aktiviteter Cheferna för de polisoperativa enheterna ansvarar för att utöka enheternas kompetens beträffande finansmarknadsbrott, samverka med Finansmarknadskammaren och fördjupa kriminalunderrättelseverksamheten på finansmarknadsområdet, Span, HTM och IT-forensisk verksamhet arbetar aktivt med att sprida kunskap om den egna verksamheten inom och utanför EBM, exempelvis genom att lyfta fram de möjligheter som finns för spaning, HTM etc. i enskilda ärenden, arbetet med standardisering av verksamheten fortsätter på Polisoperativa enheterna,

9 8 (25) spanare, HTM-personal och IT-forensiker dokumenterar tillgångar som kan komma att bli återvunna p.g.a. brott samt verka för att de regionala OLG arbetar fram en struktur för att löpande kunna följa resurskrävande operativa ärenden. Återrapportering Polischefen ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören lämna en sammanhållen beskrivning och analys av hur utredningsstödet har utvecklats under året. 2. Finansmarknadskammaren Mål 2012: Finansmarknadskammaren ska genom metodutveckling, rättslig analys samt förstärkt samverkan med aktörer och branschorganisationer på den finansiella marknaden förbättra kvaliteten och effektiviteten i utredningen och lagföringen av finansmarknadsbrottsligheten. Inriktning Finansmarknadskammaren ska under 2012 vidareutveckla verksamheten för att öka effektiviteten och kvaliteten i handläggningen av ärenden och mål avseende finansmarknadsbrotten. Kammaren ska vidare öka sin interna samverkan med rätts- och utvecklingsenheten och överåklagarenheten och den externa samverkan med relevanta organ på finansmarknaden. Kammaren ska också verka för ett mer integrerat arbetssätt genom en förbättrad och förtätad samverkan mellan de olika yrkeskategorierna på kammaren. Aktiviteter Finansmarknadskammaren ska särskilt arbeta med följande fokusområden: Metodutveckling Finansmarknadskammaren ska under året i dialog med rätts- och utredningsenheten genomföra en fortsatt översyn av arbetsmetodik och utbildningsbehov som också inkluderar det internationella perspektivet. Rättslig utveckling Finansmarknadskammaren ska under året bistå rätts- och utvecklingsenheten med att göra en analys av marknadsmissbruksbrotten och, om det finns skäl till det, ta fram en begäran om översyn av gällande lagstiftning till Justitiedepartementet. Samverkan o Finansmarknadskammaren ska under året verka för en förstärkt samverkan med externa aktörer och branschorganisationer på den finansiella marknaden. Kammaren ska särskilt fokusera på att skapa ett bra samarbete med Finansinspektionen, på såväl strategisk som operativ nivå. o Finansmarknadskammaren ska vidare tillsammans med Finansinspektionen arrangera endagskongress rörande skyddet av finansmarknaderna, i syfte att utbyta erfarenheter med företrädarna för marknaden och bl.a. diskutera hur

10 9 (25) dessa arbetar för att aktivt förebygga insiderbrottslighet samt övriga former av marknadsmissbruk och för att skydda sitt renommé. o Kammaren ska också verka för ett fortsatt erfarenhetsutbyte om utredning av finansmarknadsbrottslighet med de nordiska länderna. Ökad pro-aktivitet o I Ekobrottsmyndighetens arbete mot den grova organiserade brottsligheten spelar kriminalunderrättelser ofta en nyckelroll för att nå goda resultat. Finansmarknadskammaren ska samverka med de polisoperativa enheterna och verka för att stödja dem med en på motsvarande sätt fördjupad kriminalunderrättelseverksamhet på finansmarknadsområdet. o Finansmarknadskammaren ska också samverka med rätts- och utvecklingsenheten när det gäller enhetens arbete med utåtriktad brottsförebyggande verksamhet på finansmarknadsområdet. Återrapportering Chefen för Finansmarknadskammaren ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören redovisa hur arbetet har utvecklats inom respektive fokusområde samt de åtgärder som i övrigt har vidtagits för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. 3. Kriminalunderrättelseverksamhet Regleringsbrevet: Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Ekobrottsmyndigheten ska bidra till en sådan utveckling genom att vidta brottsförebyggande åtgärder. Mål 2012: Kriminalunderrättelseverksamheten ska presentera kvalitativa och framåtsyftande rapporter, bl.a. underrättelsebilden, till stöd för myndighetens strategiska ledning och styrning, i samverkan internt och externt producera fler operativa produkter med god kvalitet med inriktning mot grov och organiserad ekonomisk brottslighet, varav minst tre ärenden för beredning i operativa rådet, bidra till ett effektivare flöde av ärenden av enkel beskaffenhet samt arbeta mer proaktivt med att spåra utbyte av brott och ta fram underrättelsebaserade tillgångsundersökningar. Aktiviteter Cheferna för den centrala kriminalunderrättelsetjänsten och de polisoperativa enheterna ansvarar för att utveckla kriminalunderrättelseverksamheten på regional och nationell nivå, bl.a. genom att utveckla den medarbetardrivna arbetsprocessen, verka för en hög delaktighet och ett medarbetardrivet utvecklingsarbete, fortsatt arbeta med standardisering av verksamheten,

11 10 (25) utveckla ett ärendeuppföljningssystem och mätmetoder för att samordna processen och produktionen av operativa produkter med den operativa ledningsgruppen (OLG) och kamrarna och styra kriminalunderrättelseverksamheten mot regionala och nationella prioriteringar, aktivt sprida kunskap om kriminalunderrättelseverksamheten inom och utanför myndigheten samt genomföra en årlig konferens med fokus på utvecklingsfrågor för de polisoperativa verksamheterna. Återrapportering Polischefen ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören lämna en sammanhållen beskrivning och analys av hur kriminalunderrättelseverksamheten har utvecklats under året. 4. Högt förtroende för EBM Mål 2015: Vi har ett högt förtroende som specialistmyndighet. Långsiktig inriktning Som specialistmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet är Ekobrottsmyndigheten en viktig aktör för en sund marknad. Vi har till uppgift att skydda näringslivets och samhällets intressen och strävar efter en sund marknad där regelverken respekteras och efterföljs. Näringslivet är därför en viktig målgrupp när myndigheten förtroende ska mätas. Myndigheten bör därför framförallt inrikta förtroendemätningar mot näringslivet. Det är av stor vikt att vi har bra relationer med dem som vi är satta att skydda. Samarbetet med näringslivet ska därför ytterligare stärkas genom olika initiativ. En del i brottsbekämpningen är att arbeta utåtriktat med förebyggande verksamhet. Detta bör i möjligaste mån göras i samarbete med näringslivet och dess branschorganisationer. För att öka allmänhetens och näringslivets förtroende behöver vi också aktivt kommunicera våra målsättningar och ambitioner för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Vi ska vidare i samverkan med andra berörda myndigheter följa och analysera samhällsutvecklingen och samhällsekonomin så att förhållanden som påverkar den ekonomiska brottsligheten på kort och lång sikt tidigt kan identifieras. Vi ska även i samverkan med andra berörda myndigheter motverka terrorism. Vi ska också förbättra vår externa kommunikation för att öka förståelsen för de olika delarna i vår verksamhet och våra verksamhetsresultat.

12 11 (25) 4.1 Utåtriktad brottsförebyggande verksamhet Mål 2012: Den brottsförebyggande verksamheten ska optimeras genom att fokusera resurserna smalare och mer träffsäkert. Aktiviteter Det brottsförebyggande arbetet ska effektiviseras och kvaliteten höjas i myndighetens verksamhet genom att den strategi som myndigheten fastställt görs känd och tillämpas utbrett inom myndigheten. Rätts- och utvecklingsenheten, kriminalunderrättelsetjänsten vid EBM och funktionen för omvärldsanalys ska upprätta en insatsplan för myndighetens utåtriktade brottsförebyggande arbete. Rätts- och utvecklingsenheten ska medverka till att sprida och utbyta kunskap om aktuell ekonomisk brottslighet samt brottsförebyggande åtgärder till främst näringslivet och dess branschorganisationer, men också andra organisationer och myndigheter. Återrapportering Rätts- och utvecklingsenheten ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören lämna en beskrivning och analys av de åtgärder som vidtagits för att utveckla det brottsförebyggande arbetet under Samordning och samverkan Mål 2012: Vi ska stärka vår roll som specialistmyndighet i olika samordnings- och samverkansformer tillsammans med berörda myndigheter. Aktiviteter Ledningssekretariatet ansvarar för att, i samverkan med bl.a. Polisen, Åklagarmyndigheten och Skatteverket, planera och säkerställa att beredskap finns för ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Ledningssekretariatet ansvarar för att Ekobrottsmyndigheten samverkar med Skatteverket på strategisk nivå kring frågor som rör verksamhetsplanering, utbildning, samt internationell, brottsförebyggande och kriminalunderrättelseverksamhet. Chefsjuristen ska i samarbete med kammarchefen för Finansmarknadskammaren utveckla en strategisk samverkan med Finansinspektionen. Polischefen ska, i enlighet med förslagen framtagna av den gemensamma arbetsgruppen, etablera en samverkan mellan Ekobrottsmyndigheten och Finanspolisen i syfte att skapa bättre förutsättningar för en mer effektiv bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten ska i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fortsätta driva och utveckla den myndighetsgemensamma nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor.

13 12 (25) Särskild vikt ska läggas på utvecklingen av myndighetsgemensam brottsutbytesstatistik. Ledningssekretariatet ska fortsätta att aktivt leda SEFI-rådet enligt rådets fastställda verksamhetsplan. 5. Proaktivitet, enhetlighet och effektivitet Regleringsbrevet: Myndighetens arbete ska bedrivas med högt ställda krav på kvalitet och effektivitet. Myndigheten ska styra och organisera sin verksamhet på ett sätt som ger bästa möjliga förutsättningar för goda och enhetliga verksamhetsresultat samt för en rättstillämpning som är enhetlig. Mål 2015: Arbetet präglas av proaktivitet, enhetlighet och effektivitet. Långsiktig inriktning Vi behöver ständigt effektivisera vår verksamhet. Vår uppgift är att göra mer med de resurser vi tilldelats. Det är en utmaning som innefattar ledningsfrågor, metodfrågor och själva förhållningssättet till verksamheten. Genom att vara en lösnings- och förbättringsorienterad organisation kan vi öka effektiviteten på olika sätt. Vi ska fortsätta att utveckla våra arbetsmetoder och vi ska ta tillvara och sprida lokala goda exempel på hur verksamheten kan effektiviseras. Organisationens samlade kompetens ska tas tillvara i utvecklingsarbetet. Myndigheten ska bedriva ett långsiktigt strategiskt arbete för teknikutveckling rörande bl.a. molntjänster för att bättre kunna förebygga och utreda ekorelaterad brottslighet. För att skapa helhet och effektivitet i verksamheten ska vi arbeta med att stärka vårt varumärke såväl internt som externt, bland annat genom att aktivt kommunicera våra budskap och resultat. Vi ska skapa en sund feedback-kultur i våra förundersökningar, inom organisationen i övrigt samt i samverkan med Åklagarmyndigheten, Skatteverket, Finanspolisen, Finansinspektionen och Konkursförvaltarkollegiet. 5.1 Uppföljningen, tillsynen och utvecklingen av verksamheten Mål 2012: Uppföljningen, tillsynen och utvecklingen av verksamheten ska inriktas mot att säkerställa att kraven på lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet upprätthålls i åklagarverksamheten. Rättslig uppföljning och tillsyn av verksamheten vid kamrarna Aktiviteter Följande projekt ska genomföras i syfte att främja enhetlighet, rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och leda till högre lagföring och kortare genomströmningstider.

14 13 (25) Löpande tillsyn Överåklagarenheten ska löpande följa upp operativa frågor såsom o förundersökningsbegränsning, o näringsförbud, o brottsutbyte, o företagsbot, o bevisuppgift, o beslag. Överåklagarenheten ska löpande följa upp finansmarknadskammarens arbete. Tillsynen ska ske i nära samverkan med rätts- och utvecklingsenhetens arbete med att utveckla metoder för de brottstyper som finansmarknadskammaren handlägger. Tillsynsprojekt Fortsättning av tillsynen av hur förundersökningsmaterial som inte ingår i förundersökningsprotokollet förvaras och hanteras vid myndigheten. Tillsynsprojektet ska ske i samverkan med Rätts- och utvecklingsenheten. Åklagarens processföring i domstol. Tyngdpunkten ska ligga på åklagarens sakframställan och plädering. Övriga aktiviteter Skrift som redovisar de erfarenheter angående utredningsmetodik m.m. i ekomål som vunnits genom tillsyns- och övrig verksamhet inom myndigheten. Skriften ska vara färdigställd våren Kammarbesök med inriktning på uppföljning av vad som framkommit i tidigare genomförda tillsynsprojekt och tillämpningen av Ekobrottsmyndighetens riktlinjer och allmänna frågor kring ärendehantering. I samverkan med rätts- och utvecklingsenheten anordna seminarier med utgångspunkt i de rättsliga frågor som omfattas av den löpande tillsynen. Genomförande av tillsynsprojekt Tillsynsprojekten ska genomföras av överåklagaren eller av den vice överåklagare som överåklagaren bestämmer. Projekten ska genomföras tillsammans med den kammaråklagare som är placerad vid överåklagarenheten. Vid behov, och efter samråd med generaldirektören, kan annan medarbetare med speciella erfarenheter och kunskaper knytas till ett tillsynsprojekt. Den som är ansvarig för ett projekt ska upprätta en projektplan över genomförandet. Projektplanen för varje tillsynsområde ska uppta dess omfattning och inriktning, vilken metod som ska tillämpas, en tidsplan med beräknad resursåtgång samt beräkning av eventuella kostnader. Projektplanen fastställs av överåklagaren. Redovisning Varje tillsynsprojekt ska redovisas med en tillsynsrapport. Tillsynsrapporten ska upprättas i enlighet med riktlinjer för en tillsynsrapports struktur och innehåll. Överåklagaren ska vid årsskiftet redovisa det totala antalet häktade personer under 2012 samt den tid som personerna varit häktade, redovisat i lämpliga tidsintervall.

15 14 (25) Av redovisningen ska också framgå hur många som varit ålagda restriktioner samt den tid de häktade har varit ålagda restriktioner i lämpliga tidsintervall. Överåklagaren ska senast den 1 december 2012 till generaldirektören överlämna en rapport om vad som framkommit vid överprövningsverksamheten och handläggningen av klagomålsärenden under året. 5.2 Rättslig utveckling och metodutveckling Mål 2012: Rätts- och utvecklingsenhetens arbete bidrar till att utredning och lagföring bedrivs rättssäkert och leder till att fler misstänkta lagförs. Det fortsatta arbetet med utvecklingen av rätts- och metodfrågor bedrivs med större precision utifrån verksamhetens behov. Aktiviteter Rätts- och utvecklingsenheten ska genomföra en förstudie med syfte att undersöka hur rätts- och metodfrågor bedrivs idag och hur de ska kunna bedrivas med större precision utifrån verksamhetens behov, utifrån ovan nämnda förstudie ta fram en treårig utvecklingsplan ( ), revidera beslagshandboken och utveckla rutiner för dokumentation och beslag, utveckla rutiner för en enhetlig dokumentation i samband med husrannsakan, i samverkan med Finansmarknadskammaren göra en analys av marknadsmissbruksbrotten och, om det finns skäl till det, ta fram en begäran om översyn av lagstiftningen till Justitiedepartementet, i dialog med Finansmarknadskammaren utveckla metoder för de brottstyper Finansmarknadskammaren handlägger, i samverkan med överåklagarenheten fortsätta tillsynen av hur förundersökningsmaterial som inte ingår i förundersökningsprotokollet förvaras och hanteras vid myndigheten, samråda med Åklagarmyndigheten när det gäller remisser och rättsutvecklingsfrågor, göra en översyn av biblioteket och alternativa lösningar för att få tillgång till relevant litteratur samt uppdatera litteraturen inom prioriterade områden, föra en dialog med Bankföreningen i syfte att utarbeta en rutin för inhämtning av elektroniska kontoutdrag samt verka för att myndighetens IT-baserade och övriga interna verksamhetsutveckling anpassas till RIF-gemensamma ställningstaganden. Återrapportering Rätts- och utvecklingsenheten ska tillsammans med överåklagarenheten senast den 15 november 2012 redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som vidtagits för att minska skillnader mellan ekobrottskamrarna både vad gäller verksamhetsresultat och

16 15 (25) rättstillämpning. I detta sammanhang ska även beskrivas hur myndigheten använder sig av exempelvis goda exempel och benchmarking för att utveckla verksamheten på kammarnivå. 5.3 Intern styrning och kontroll Mål 2012: Vi har en tillfredställande intern styrning och kontroll års ekonomiska utfall bör inte avvika med mer än 0,25 % från budgeterat utfall. Aktiviteter Ledningssekretariatet ansvarar för att den centrala planerings- och uppföljningsprocessenen samt den skriftliga verksamhetsuppföljningen (inklusive personal- och budget) genomförs varje månad med kammarledning, sammankalla till tertiala genomgångar av verksamhetsresultaten med kammare och enhetsledning, utveckla arbetet med intern styrning och kontroll, bl.a. innefattande ledningsprocesser, riskanalyser och åtgärdsplaner för verksamheten samt dokumentation av dessa processer, säkerställa myndighetens långsiktiga statistikförsörjning i samband med att Åklagarmyndigheten driftsätter nytt statistikdatalager och etablera former för ett samarbete kring förvaltning och utveckling, medverka i utvecklingen av registreringsrutinerna i Cåbra så att myndighetens behov av verksamhetsdata tillgodoses samt vidareutveckla de underlag, rapporter och sammanställningar som används i verksamhetsuppföljningen. Ekonomienheten ansvarar för att föredra varje månads ekonomiska utfall för ledningsgruppen och, vid avvikelser från prognos, föreslå nödvändiga åtgärder, utveckla datauttaget från tidredovisningssystemet för att möjliggöra uppföljning av prestationer på myndighets- och enhetsnivå, utveckla en enhetlig och lättillgänglig ekonomisk resultatuppföljningsmodell, miljömålen blir kända och att miljöledningsmodellen tillämpas i hela organisationen samt aktivt delta i statens process om e-handel så att myndigheten kan hantera sina beställningar elektroniskt. Återrapportering Planeringsdirektören ska senast den 15 november till generaldirektören redovisa de ytterligare utvecklingsinsatser som vidtagits för att säkerställa en effektiv intern styrning och kontroll samt vilka effekter utvecklingsarbetet har haft inom myndigheten.

17 16 (25) 6. En attraktiv arbetsplats Mål 2015: Vi är den mest attraktiva arbetsplatsen inom rättsväsendet. Långsiktig inriktning Ekobrottsmyndigheten ska vara en modern arbetsplats och ska med beaktande av ett genusoch mångfaldsperspektiv ha en flexibel och individanpassad personalförsörjning. Vi ska i samverkan med Åklagarmyndigheten öka intresset för och kunskapen om åklagaryrket vid Ekobrottsmyndigheten. Vi ska i samverkan med Polisen öka intresset för tjänst som polis inom Ekobrottsmyndigheten. Vi ska erbjuda samtlig personal möjlighet att utveckla sin särskilda spetskompetens, bl.a. genom deltagande i vår utbildningsverksamhet som kursledare och som kursdeltagare. Vi ska vidare stärka Ekobrottsmyndigheten som varumärke genom ökade externa kommunikationsinsatser. EBM-modellen ska vara ett attraktivt begrepp inom staten. Vi ska också förbättra vår internkommunikation av myndighetens olika verksamheter. Mål 2012: Ekobrottsmyndigheten ska verka för att anställda som så önskar ges möjlighet till utbytestjänstgöring. Ekobrottsmyndigheten ska verka för medarbetardriven utveckling av verksamheten. Ekobrottsmyndigheten ska vara en synlig och attraktiv arbetsplats inom rättsväsendet. Alla medarbetare ska delta i diskussioner om attityder och förhållningssätt till verksamheten. Aktiviteter Rätts- och utvecklingsenheten ansvarar för att i samråd med personalenheten och Ekobrottskansliet fastställa en övergripande kompetensutvecklingsplan för samtliga yrkeskategorier samt för att medarbetarnas kompetenser registreras i kompetensdatabasen. Rätts- och utvecklingsenheten ska tillsammans med Personalenheten utveckla ett stöd för kompetensinventeringen och den individuella kompetensutvecklingsplanen. Rätts- och utvecklingsenheten ska göra en översyn av utbildningarnas innehåll och planera utbudet efter verksamhetens behov, bl.a. det utbildningsbehov som eventuella rekryteringar av extra åklagare kan medföra. Rätts- och utvecklingsenheten ska särskilt verka för att tillgodose det utbildnings- och kompetensutvecklingsbehov som föreligger på Finansmarknadskammaren. Rätts- och utvecklingsenheten ska i samverkan med Personalenheten verka för att åklagare inom åklagarväsendet ska erbjudas praktiktjänstgöring vid enheten. Personalenheten ska i samråd med Ekobrottskansliet samt Rätts- och utvecklingsenheten genomföra informationsdagar (öppet hus) för tjänstgörande inom rättsväsendet (ÅM och polisen).

18 17 (25) Personalenheten ansvarar för att det genomförs en medarbetarundersökning under första kvartalet Personalenheten ansvarar för att samtliga medarbetare under året diskuterar attityder och förhållningssätt till verksamheten med medarbetarundersökningen som en utgångspunkt. Personalenheten ansvarar för att kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten ska erbjudas utbytestjänstgöring inom åklagarväsendet. Personalenheten ansvarar för att genomföra en uppföljning av Saco-s nya lönesättningsmodell. Uppföljningen ska vara genomförd senast den 30 juni Verksamhetsskydd/säkerhet Mål 2012: Ekobrottsmyndigheten ska vara en trygg och säker arbetsplats, med särskild fokus på personsäkerhet och informationssäkerhet. Aktiviteter Ledningssekretariatet ansvarar för att genomföra utbildningsinsatser och andra säkerhetshöjande insatser inom personsäkerhetsområdet i enlighet med Riktlinjer för personsäkerhetsarbetet vid Ekobrottsmyndigheten, i samverkan med främst Åklagarmyndigheten fortsätta arbetet med införandet av ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) i enlighet med MSBFS 2009:10, genomföra en mindre krishanteringsövning på lokal nivå, genomföra utrymningsövningar, fortsätta arbetet med en övergripande säkerhetsanalys enligt säkerhetsskyddslagen, i samverkan med personalenheten och ekobrottskansliet fortsätta utvecklingen av rutiner för säkerhetsprövning, stödja ekonomienheten med utvecklingen av rutiner för säkerhetsskyddad upphandling, vidareutveckla säkerhetsportalen på EBM:s intranät, öka kompetensen inom säkerhetsorganisationen genom utbildning, fördjupa samarbetet med andra myndigheter inom säkerhetsområdet samt sammanställa en handbok om IT-säkerhet.

19 18 (25) 7. En offensiv aktör internationellt Regleringsbrevet: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att utveckla det internationella samarbetet på såväl strategisk som operativ nivå. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten har samverkat med andra svenska myndigheter inom ramen för det internationella samarbetet. Mål 2015: Vi är en offensiv aktör internationellt. Långsiktig inriktning Den allvarliga ekonomiska brottsligheten blir mer och mer internationell och tillgångar flyttas mycket snabbt mellan länder. För att kunna utreda den gränslösa brottsligheten och säkra och återföra brottsutbyten behöver vi ytterligare stärka det internationella samarbetet, både på strategisk och operativ nivå. När det gäller arbetet på strategisk nivå måste vi kartlägga vilka behov myndigheten har av internationellt samarbete och öka närvaron i nationella och internationella forum där våra frågor hanteras. Vi ska också dra lärdom av de erfarenheter som andra brottsbekämpande myndigheter i Europa har gjort. När det gäller den operativa nivån måste vi i så stor utsträckning som möjligt använda oss av de operativa verktyg som finns för att komma åt den ekonomiska brottsligheten som går utanför landets gränser. Ett effektivt sätt att underlätta samarbetet är användandet av Eurojust och EJN:s tjänster. Eftersom Eurojust och EJN kan bistå vid alla fall av allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater kan vi nyttja dessa enheter i stor utsträckning. I syfte att öka antalet ärenden till Eurojust och EJN ska vi förstärka kunskapsbasen i verksamheten om hur dessa kan bistå i våra utredningar med samordning och andra brådskande operativa åtgärder. För att säkerställa att Eurojust och EJN används på ett adekvat sätt måste vi följa upp hur verksamheten använder dem. Brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet kräver också kännedom om riskområden för ekonomisk brottslighet. För att öka kännedom om brottsligheten även innan det kommit till anmälan om brott ska vi öka samarbetet med Europol och nyttja det bistånd som de nationella sambandsmännen vid Europol kan ge på underrättelsestadiet. Även det operativa samarbetet med våra nordiska grannländer bör utvecklas på såväl operativ som strategisk nivå. Vi bör vidare aktivt medverka i internationella rättsliga utvecklingsprojekt och vi ska själva verka för att ta fram egna projekt med internationell räckvidd. För att bli mer aktiva både på strategisk och operativ nivå i det internationella samarbetet med att återföra brottsvinster, bör antalet förfrågningar öka till EU:s Asset Recovery Offices (ARO) och det globala nätverket Camden Asset Recovery Inter-Agency (CARIN).

20 19 (25) Mål 2012: De internationella rättsliga nätverk som finns etablerade ska användas. Den operativa kompetensen beträffande internationellt samarbete på myndigheten ska höjas och spridas. Aktiviteter Rätts- och utvecklingsenheten ska samordna de internationella kontaktåklagarna och verka för att de får möjlighet till kunskapsutbyte, verka för att myndigheten använder Eurojust och det europeiska rättsliga nätverket EJN i ärenden i samband med begäran om internationell rättslig hjälp samt att antalet förfrågningar till ARO och CARIN ökar, genom deltagande i Eurojusts nationella samordningssystem ge råd till den operativa verksamheten och följa upp kontakter med Eurojust, bland annat avseende den nyinrättade informationsskyldigheten gentemot Eurojust, verka för att ärenden som kan vara lämpliga för internationellt samarbete bedrivs i form av en gemensam utredningsgrupp (JIT) samt anordna ett seminarium för erfarenhetsutbyte mellan de nordiska myndigheter som ansvarar för ekobrottsbekämpning. Kammarcheferna ska följa upp och i samband med myndighetens tertialuppföljningar redovisa kammarens användande av befintliga instrument för internationellt rättsligt samarbete inklusive i vilken utsträckning kammaren har sökt bistånd av Eurojust och EJN, verka för att den internationella kontaktåklagaren har en stående punkt vid regelbundet återkommande åklagarmöten där han eller hon kan informera om eventuella nyheter på området eller kan peka på förbättringsområden, verka för att medarbetarna går kursen i Internationellt samarbete, särskilt bevaka och följa upp ärenden som kan lämpa sig för internationellt samarbete i form av gemensam utredningsgrupp (JIT) samt föra statistik över antalet till Ekobrottsmyndigheten inkomna ansökningar om rättslig hjälp. Cheferna för de polisoperativa enheterna ska stimulera användandet av Ipo och Europol och sambandsmännen i underrättelseverksamheten samt fortsätta utveckla kontakterna med ett nordiskt grannland. Operativa ledningsgruppen ska verka för ett utökat samarbete med skatteverket och SBE i internationella frågor så att kompetensen ökar. Återrapportering Chefsjuristen ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören lämna en redovisning av de åtgärder som har vidtagits för att utveckla det internationella samarbetet på såväl

21 20 (25) strategisk som operativ nivå. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten har samverkat med andra svenska myndigheter inom ramen för det internationella samarbetet. 8. Återförande av brottsvinster Mål 2015: Vi ska återföra brottsvinster motsvarande vårt anslag. Långsiktig inriktning En avgörande faktor bakom den grova organiserade brottsligheten är möjlighetens att skapa ekonomisk vinning av brottslig verksamhet. Statsmakterna anser att det finns starka skäl att vidta åtgärder för att ytterligare förstärka och effektivisera insatserna för att spåra, säkra och återföra brottsvinster. Ekobrottsmyndigheten fick 2009 ett regeringsuppdrag att bilda en nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor. Den nationella funktionens mål är att nationellt och myndighetsöverskridande ge ett sådant stöd för den operativa verksamheten i varje myndighet att brottsutbytesfrågor kan handläggas enligt den metod och med de verktyg som är mest effektiva i det enskilda fallet. I dagsläget är det relativt sett få personer från den brottsutredande verksamheten som står för den samlade volymen återförda brottsvinster. Fler måste engagera sig och ekonomiska kartläggningar och därtill sammanhängande brottsutbytesfrågor ska ingå som en naturlig och integrerad del i kriminalunderrättelse- och brottsutredningsverksamheten. Med hjälp av brottsutbytesenhetens specialistkunskaper samt en förstärkt kompetens i brottsutbytesfrågor vid kamrarna finns goda förutsättningar att öka volymen återförda brottsvinster. Mål 2012: Antalet yrkanden som avser återförande av brottsutbyten ska öka. Samarbetet med utländska myndigheter och organ i brottsutbytesfrågor ska utvecklas ytterligare. Aktiviteter: För att öka kompetensen inom på ekobrottskamrarna ska brottsutbytesfunktionen vid rättsoch utvecklingsenheten ta fram metodstöd för brottsutbytesfrågor, bl.a. i form av en rutinbeskrivning för när och hur tillgångsutredning ska genomföras och vem som ska ansvara för att nödvändiga aktiviteter genomförs, genomföra en riktad utbildningsinsats mot ansvariga för brottsutbytesfrågor på kamrarna, ta fram och genomföra en ny utbildning i brottsutbytesfrågor, samordna de ansvariga för brottsutbytesfrågor på kamrarna och verka för att de får möjlighet till kunskapsutbyte, verka för att antalet förfrågningar ökar till ARO och CARIN,

22 21 (25) föra statistik över antal yrkanden samt beloppssiffror avseende fordringsanspråk som samlas in från den operativa verksamheten, samt, om möjligt, uppgifter om betalningssäkring från Skatteverket, i samarbete med Åklagarmyndigheten utveckla rutiner kring registreringen av brottsutbyte i Cåbra så att statistik med hög kvalitet kan sammanställas samt delta i den myndighetsgemensamma beredningen av GOB-ärenden vid Operativa rådets kansli. Återrapportering Chefsjuristen ska senast den 15 november 2012 till generaldirektören redovisa de åtgärder som vidtagits för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Chefsjuristen ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. 9. Resurser För att upprätthålla hög kvalitet och effektivitet i Ekobrottsmyndighetens verksamhet tillförde regeringen myndigheten en ytterligare anslagsökning motsvarande 5,0 Mkr år EBM har sedan 2009 haft en god resultatutveckling och delar av anslaget har därmed kunnat överföras till nästkommande år som ett anslagssparande. Så skedde även i 2011 års bokslut. Med detta förfarande har myndigheten som syfte att kunna möta kommande pris- och löneökningar eftersom den s.k. PLO-räkningen inte beräknas kunna täcka dessa i sin helhet. Verksamhetsåret 2012 ökar myndighetens anslag till 438,2 Mkr. Tabellen nedan beskriver hur man kan härleda budgetpropositionens förslag till anslag åren I sin helhet innebär Regeringens budgetförslag marginella anslagsjusteringar för EBM. Härledning till anslagsnivån Anvisat PLO-räkning Beslut Överföringseffekter Förslag/beräknad anslag

23 22 (25) Bilaga Budget 2012 Sammanställning budget per verksamhetsområde Kst: EBM totalt Kod: Budget Budget Budget Budget EBM totalt Belopp i tkr 2012 Staben Gemensamt Operativt 100 Intäkter INTÄKTER Löner övriga Löner polis LÖNEKOSTNADER Övriga personalkostnader TOT PERSONALKOSTNADER Kompetensutveckling Resor Lokalkostnader Bilar Material Köpta tjänster Leasing Avskrivningar inkl avskr bilar ÖVR KOSTNADER S:A ANSLAGSBELASTNING

24 23 (25) Sammanställning budget per kontogrupp/speckod Kst: Stockholm Kod: 92* TOTALT (tkr) EK1 EK2 NEK POE 100 Intäkter INTÄKTER Löner övriga Löner polis LÖNEKOSTNADER Övriga personalkostnader TOT PERSONALKOSTNADER Kompetensutveckling Resor Hyra Bilar Material Köpta tjänster Leasing Avskrivningar inkl. bil ÖVR KOSTNADER S:A ANSLAGSBELASTNING

25 24 (25) Sammanställning budget per kontogrupp/speckod Kst: Göteborg Kod: 93* TOTALT (tkr) EK1 EK2 POE 100 Intäkter INTÄKTER Löner övriga Löner polis LÖNEKOSTNADER Övriga personalkostnader TOT PERSONALKOSTNADER Kompetensutveckling Resor Hyra Bilar Material Köpta tjänster Leasing Avskrivningar inkl. bil ÖVR KOSTNADER S:A ANSLAGSBELASTNING

26 25 (25) Sammanställning budget per kontogrupp/speckod Kst: Malmö Kod: 94* TOTALT (tkr) EK1 EK2 POE 100 Intäkter INTÄKTER Löner övriga Löner polis LÖNEKOSTNADER Övriga personalkostnader TOT PERSONALKOSTNADER Kompetensutveckling Resor Hyra Bilar Material Köpta tjänster Leasing Avskrivningar inkl. bil ÖVR KOSTNADER S:A ANSLAGSBELASTNING