Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag

Transkript

1

2 Datum Sida (21) Ert datum Dnr EBM A-2012/0140 Justitiedepartementet Stockholm Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten för budgetåren Sammanfattning och yrkande Inledning Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom rättsväsendet med särskild kompetens för analys, utredning och lagföring. Vårt uppdrag är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Det är viktigt att de ekonomiska systemen fungerar så att samhället, företagen eller enskilda inte drabbas av ekonomisk brottslighet av olika slag. Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av brott. Ekobrottsmyndigheten utreder bokföringsbrott, skattebrott, konkursrelaterade brott, finansmarknadsbrott och EU-bedrägerier. Här utreds också övriga komplicerade ekonomiska brott som kräver särskilda kunskaper om finansiella förhållanden och näringslivet. De vanligaste typerna av brott som myndigheten utreder och lagför är skatte- och bokföringsbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig på den grova ekonomiska brottsligheten, men det är viktigt att hålla fokus också på den mindre allvarliga ekobrotten, där straffen inte är höga, men där lagföringen också har en viktig brottsförebyggande effekt. Ekobrottsligheten är ofta komplicerad till sin karaktär och kräver därför flera olika kompetenser för att utredas framgångsrikt. Därför har Ekobrottsmyndigheten specialutbildade åklagare, poliser, revisorer, analytiker och andra specialister som arbetar tillsammans i team vid myndighetens ekobrottskamrar. Så kallade polisoperativa enheter biträder ekobrottskamrarna med kriminalunderrättelsetjänst, spaning och hemliga tvångsmedel. Ekoadministratörer och övrig administrativ personal svarar för den operativa och administrativa servicen till ekobrottskamrarna och de polisoperativa enheterna. Ekobrottsmyndigheten arbetar även med brottsförebyggande åtgärder. Det sker oftast i samarbete med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet. Vår brottsförebyggande verksamhet syftar till att minska risken för nya brott. Vi bedriver underrättelseverksamhet för att analysera och kartlägga förändringar av den grova ekonomiska brottsligheten och avbryta pågående brottslighet. I vårt uppdrag ingår att lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer samt till allmänheten. Hantverkargatan 15 Box Stockholm Tel Fax

3 2 (21) Under de senaste åren har Ekobrottsmyndighetens uppdrag vidgats. Ekobrottsbekämpningen ses som en allt viktigare del i den totala brottsbekämpningen. Bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten och inriktningen mot penningtvätt och brottsvinster har för myndigheten inneburit nya uppgifter med en högre belastning på befintliga resurser. Regeringen uppdrog i april 2010 åt en särskild utredare att undersöka om bekämpningen av ekonomisk brottslighet kan bli mer effektiv och rättssäker genom att Ekobrottsmyndigheten tilldelas ett nationellt ansvar för samtliga brottstyper som myndigheten handlägger. Utredaren överlämnade sitt betänkande, En samlad ekobrottsbekämpning (SOU 2011:47), i maj I betänkandet föreslås bl.a. att Ekobrottsmyndigheten ges ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden löpte ut den 14 oktober Förslaget bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Med hänsyn till att regeringen ännu inte fattat beslut i frågan om Ekobrottsmyndigheten ska ges ett nationellt ansvar, behandlas inte frågan eller dess budgetära konsekvenser vidare i detta budgetunderlag. Ekobrottsmyndigheten fortsätter att leverera mycket goda resultat 2011 Under år 2011 ökade antalet inkomna ärenden med 11 procent till knappt ärenden. Trots en ökad ärendebelastning med i princip oförändrade resurser har myndigheten levererat ett kraftigt förbättrat resultat Det bör särskilt nämnas att antalet lagförda personer ökade med 17 procent, antalet lagförda brottsmisstankar ökade med 25 procent samt att genomströmningstiden från anmälan till beslut minskade och nu i snitt för samtliga ärenden är 200 dagar. För våra mängdbrottsärenden har vi en genomströmningstid om 40 dagar. Resultatutvecklingen avspeglar myndighetens fortsatta prioriteringar att öka lagföringen av personer och minska genomströmningstiderna. Inriktningen av myndighetens insatser I linje med de mål som statsmakterna har satt upp för Ekobrottsmyndighetens verksamhet kommer en huvuduppgift vara att effektivt spåra, säkra och återföra utbyte av brott. Vi kan i detta avseende fortfarande bli bättre, både i kriminalunderrättelse- och utredningsverksamheten. En nyckel till framgång är en mycket god samverkan mellan alla de myndigheter, både inom och utom rättsväsendet, som på något sätt berörs av frågan. En annan huvuduppgift kommer vara att fortsätta fokusera resursmässigt och på annat sätt på bekämpningen av den grova ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten. Vi har genom en effektiv kriminalunderrättelseverksamhet initierat ett flertal ärenden som sedan har hanterats och utretts vid Ekobrottsmyndigheten inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten. Det myndighetsgemensamma arbete som bedrivs vid det nationella underrättelsecentrumet och de regionala underrättelsecentrumen leder vidare till att myndigheten får ett flertal ärenden om grov organiserad brottslighet för utredning och lagföring som inte hanteras inom ramen för GOBsatsningen på grund av att vi kan bedriva utredningsarbetet med enbart egna resurser. Vi satsar idag ungefär 90 % av våra utredningsresurser på bekämpningen av den grövre brottsligheten och denna satsning kommer att fortsätta. Arenan för grov ekonomisk brottslighet har under de senare åren väsentligen förändrats. Allt fler sådana brott begås genom någon form av cybercrime, dvs. en brottslig aktivitet där en

4 3 (21) dator eller nätverk är källan, verktyget, målet eller brottsplatsen. Numera talas om det s.k. molnet, dvs. den information och de tjänster och verktyg som erbjuds och finns virituellt. T.ex. kan bokföring sparas i detta moln i stället för på en hårddisk, varför beslag av hårddiskar många gånger inte längre räcker för att säkra bevisning om ett bokföringsbrott. Denna utveckling ställer nya krav på Ekobrottsmyndigheten. Vi måste kompetensförstärka för att kunna säkra bevisning, utreda och lagföra brott och återföra brottsutbyten i och från denna miljö. Vi måste också ha en organisation som underlättar hanteringen av angelägna utredningsåtgärder även utom kontorstid. Vi kommer slutligen fortsätta att fokusera på vår internationella samverkan. Strategiskt ska vi öka närvaron i nationella och internationella forum där våra frågor hanteras. Vi ska också fortsätta att dra lärdom av erfarenheter som andra brottsbekämpande myndigheter i Europa har gjort, inte minst när det gäller bekämpning av finansmarknadsbrotten. I det operativa arbetet ska vi bli ännu bättre på att komma åt den ekonomiska brottslighet som går utanför landets gränser. Anslagsutnyttjande och ekonomi Regeringen beslutade i 2010 års budgetproposition att höja Ekobrottsmyndighetens anslag för verksamhetsåret 2011 med 5 Mkr till 427,7 Mkr. Tillskjutna medel användes i sin helhet för att finansiera löneökningar och möta helårseffekterna av de nyanställningar som myndigheten genomförde För att Ekobrottsmyndigheten ska behålla en ekonomi i balans även budgeterade vi för ett anslagssparande om ca 2 Mkr 2011, vilket innefattade beräknade löneökningar. Under 2011 har vi behållit vår ekonomi i balans och vi redovisar i 2011 års bokslut ett anslagssparande om 10,2 Mkr. Anslagssparandet överskred det budgeterade anslagssparandet med 8,2 Mkr. Detta anslagssparande uppstod genom att myndighetens semesterlöneskuld minskade med drygt 3 Mkr samt att kostnaderna för kompetensutveckling, nya lokaler samt telefoni understeg budgeterade kostnader med knappt 5 Mkr. Regeringen beslutade i 2011 års budgetproposition att höja Ekobrottsmyndighetens anslag för verksamhetsåret 2012 med 10 Mkr till 438 Mkr. Tillskjutna medel kommer att användas till att rekrytera tre kammaranalytiker och i övrigt för att finansiera löneökningar. Jag bedömer att myndigheten under 2012 med nuvarande resurser bör kunna behålla en ekonomi i balans. Myndigheten har för 2012 budgeterat ett nollresultat. Med den planerade ramen för måste myndigheten utnyttja anslagskrediten för att möta beräknade löneökningar och i övrigt finansiera den ordinarie verksamheten de åren. De två senaste årens anslagshöjningar har i praktiken inte möjliggjort önskade nysatsningar eller ambitionshöjningar. Med den kompensation för pris- och löneökningar som myndigheten beräknas få 2013 och 2014 kommer även framgent saknas medel för nysatsningar, bl.a. i form av kompetensförstärkningar. Men samtidigt ser jag ett tydligt och starkt behov att tillföra ny kompetens till vår bekämpning av den grova ekonomiska brottsligheten samt en resursförstärkning för att vid behov möjliggöra en effektiv utredningsverksamhet av den brottsligheten även på kvällar och helger. På utredningssidan behöver även verksamheten med att återföra brottsvinster och det internationella samarbetet stärkas ytterligare. Genom vår inrikt-

5 4 (21) ning mot den grövre brottsligheten ökar också vårt resursbehov för säkerhetsarbetet kraftigt. För att effektivisera verksamheten behöver dessutom myndighetens IT-stöd förstärkas. Förutom att utreda och lagföra ekonomisk brottslighet har vi också i uppdrag att bedriva brottsförebyggande verksamhet. Våra resurser för det brottsförebyggande arbetet är idag, och har länge varit, mycket knappa och bör förstärkas för att vi ska få möjlighet att leverera fullt ut i förhållande till vårt uppdrag. Ekobrottsmyndigheten är och ska förbli en specialistmyndighet. Vi arbetar med högt ställda krav på kunskap, kvalitet och effektivitet. Vårt utvecklingsarbete bedrivs effektivt men med små resurser. För att bibehålla och utveckla vår specialistkompetens bedriver vi en omfattande utbildningsverksamhet. Vi har under de senaste åren arbetat aktivt för att effektivisera våra utbildningar, bland annat med syfte att minska kostnaderna, men också för att öka flexibiliteten och minska den bundna tiden för utbildningar på kursgård. Detta förutsätter dock att vi lägger om kurser till s.k. varierat lärande. Resurser saknas i dag för att fortsätta med en sådan omläggning. Ekobrottsmyndigheten har i ett samhällsperspektiv ett mycket viktigt uppdrag. Vi kan och bör ta ytterligare steg framåt i ekobrottsbekämpningen. Att enbart utveckla kvaliteten och effektiviteten i vår verksamhet är enligt min bedömning inte tillräckligt för att frigöra de resurser som är nödvändiga för att myndigheten fullt ut ska kunna utveckla sin verksamhet och tillföra ny kompetens och nya arbetsverktyg. Det behövs därför enligt min bedömning en ökning av anslaget för Resursförstärkningar behövs på i vart fall följande särskilt viktiga områden. Ett förstärkt och mer träffsäkert brottsförebyggande arbete Nysatsning med optimerade förutsättningar för återförande av brottsvinster En effektivare bekämpning av den grövsta brottsligheten Förstärkt stödverksamhet samt verksamhetsskyddskydd och personlig säkerhet Behovet av utökade resurser kan sammanfattas enligt följande. Ett förstärkt och mer träffsäkert brottsförebyggande arbete Resursbehovet för att göra en nysatsning på myndighetens brottsförebyggande arbete beräknas medföra ökade kostnader om 4,5 Mkr för 2013 med en motsvarande uppräkning av anslagen för Nysatsning för återförande av brottsvinster Ekobrottsmyndighetens insatser för att förverka och återföra brottsvinster Go for the money beräknas medföra ökade kostnader med 14,2 Mkr för 2013 med en motsvarande anslagsuppräkning En effektivare bekämpning av den grövsta brottsligheten Resursbehovet för bekämpningen av den grövsta ekonomiska brottsligheten beräknas medföra ökade kostnader om 10,5 Mkr med en motsvarande anslagsuppräkning för

6 5 (21) En förbättrad stödverksamhet Resursbehovet för säkerhetshöjande kostnader beräknas till 2 Mkr 2013 med motsvarande anslagsuppräkning Resursbehovet för att effektivt svara upp med den kompetens och de resurser som krävs i RIF-arbetet beräknas till 1,7 Mkr för 2013 med en motsvarande anslagsuppräkning Resursbehovet för ett förstärkt IT-stöd beräknas till 4 Mkr 2013 med motsvarande anslagsuppräkning Resursbehovet för att modernisera och utöka myndighetens utbildningsutbud beräknas till 2 Mkr för 2013 med en motsvarande anslagsuppräkning Det sammanlagda behovet av anslagsökning uppgår således till 38,9 Mkr för vardera budgetåren 2013, 2014 och Utgångspunkten för anslagsberäkningen är de belopp som regeringen beräknat för budgetåren 2013 och 2014, dvs. 446,5 Mkr respektive 455,2 Mkr. Det är min bedömning att Ekobrottsmyndigheten med dessa anslagsförstärkningar kan fortsätta att utveckla och förbättra en proaktiv, kvalitativ och effektiv internationell och nationell ekobrottsbekämpning med fokus mot den allvarligaste brottsligheten. Hemställan Med de utgångspunkter som jag nu har nämnt och med det ytterligare underlag som presenteras i det följande hemställer jag att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att höja anslagsramen för anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten för 2013 med 38,9 Mkr till 485,4 Mkr (inklusive pris- och löneomräkning), att föreslå riksdagen att tillämpa en planeringsram för 2014 om 494,1 Mkr och 2015 om 506,1 Mkr (inklusive pris- och löneomräkning) att fastställa en låneram på 33 Mkr för 2013 och 2014, att fastställa en anslagskredit på 3 procent av anslaget samt att fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 procent av anslaget. Beslut om budgetunderlaget har fattats av generaldirektören Eva Fröjelin. I den slutliga handläggningen har överåklagaren Anders Jakobsson, planeringsdirektören Fredrik Holmberg, chefen för Ekobrottskansliet Kenneth Holm och ekonomidirektören Jouko Vanhala, föredragande, deltagit. Budgetunderlaget har behandlats i förhandlingar med personalorganisationerna. Stockholm den 29 februari 2013 Eva Fröjelin Jouko Vanhala

7 6 (21) Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag Ekonomin Regeringen beslutade i 2010 års budgetproposition att höja Ekobrottsmyndighetens anslag för verksamhetsåret 2011 med 5 Mkr till 427,7 Mkr. Tillskjutna medel användes i sin helhet för att finansiera löneökningar och möta helårseffekterna av de nyanställningar som myndigheten genomförde För att Ekobrottsmyndigheten ska behålla en ekonomi i balans även budgeterade vi för ett anslagssparande om ca 2 Mkr 2011, vilket innefattade beräknade löneökningar. Under 2011 har vi behållit vår ekonomi i balans och vi redovisar i 2011 års bokslut ett anslagssparande om 10,2 Mkr. Anslagssparandet överskred det budgeterade anslagssparandet med 8,2 Mkr. Detta anslagssparande uppstod genom att myndighetens semesterlöneskuld minskade med drygt 3 Mkr samt att kostnaderna för kompetensutveckling, nya lokaler samt telefoni understeg budgeterade kostnader med knappt 5 Mkr. Regeringen beslutade i 2011 års budgetproposition att höja Ekobrottsmyndighetens anslag för verksamhetsåret 2012 med 10 Mkr till 438 Mkr. Tillskjutna medel kommer att användas till att rekrytera tre kammaranalytiker och i övrigt för att finansiera löneökningar. Jag bedömer att myndigheten under 2012 med nuvarande resurser bör kunna behålla en ekonomi i balans. Myndigheten har för 2012 budgeterat ett nollresultat. Med den planerade ramen för måste myndigheten utnyttja en del av anslagskrediten för att möta beräknade löneökningar och i övrigt finansiera den ordinarie verksamheten de åren. Ekobrottsmyndigheten levererar fortsatt mycket goda resultat 2011 Under år 2011 ökade antalet inkomna ärenden med 11 procent till knappt ärenden. Trots en ökad ärendebelastning med i princip oförändrade resurser har myndigheten levererat ett kraftigt förbättrat resultat Nedan redovisas några av de viktigaste verksamhetsresultaten. Resultatutvecklingen avspeglar myndighetens fortsatta prioriteringar att öka lagföringen av personer och minska genomströmningstiderna. Antalet avslutade brottsmisstankar ökade med 20 procent till brottsmisstankar. Antalet lagförda brottsmisstankar ökade med 25 procent till brottsmisstankar. Antalet lagförda personer ökade med 17 procent till personer. Lagföringsandelen uppgick vid årets slut till 27 procent, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med resultatet för Den interna balansen minskade med 15 procent. Det genomsnittliga antalet dagar från anmälan till beslut var vid årets slut 200 dagar, vilket är 2 dagar färre än föregående år.

8 7 (21) Ekobrottsmyndigheten för också alltjämt statistik över ärendehanteringen. Det kan konstateras att - antalet avslutade ärenden ökade med 13 procent, samt att - antalet lagförda ärenden ökade med 13 procent. Särskilt om särskilt krävande ärenden När det gäller myndighetens svåraste och mest omfattande ärenden, dvs. särskilt krävande ärenden, kan konstateras att myndigheten - ökade antalet lagförda brottsmisstankar med 110 procent (med en lagföringsandel om 56 procent), - ökade antalet avslutade brottsmisstankar med 153 procent (7 818 brottsmisstankar jämfört med brottsmisstankar), - ökade antalet avslutade ärenden med 27 procent (109 ärenden jämfört med 86 ärenden), samt - minskade ärendebalansen med 28 procent. Särskilt om brottsutbytesfrågor Ekobrottsmyndigheten har under året fördubblat antalet yrkanden som syftar till att säkra och återföra brottsvinster jämfört med Ekobrottsmyndigheten har hittills mött den ökande arbetsbelastningen och myndighetens uppdrag att effektivisera verksamheten genom omfördelning av resurser och en fortsatt metodutveckling. På detta sätt har resurser kunnat frigöras för arbetet mot den grövre ekonomiska brottsligheten. Denna utveckling kommer vi givetvis fortsätta att driva fram. De två senaste årens anslagshöjningar har i praktiken inte möjliggjort önskade nysatsningar eller ambitionshöjningar. Med den kompensation för pris- och löneökningar som myndigheten beräknas få 2013 och 2014 kommer även framgent saknas medel för nysatsningar, bl.a i form av kompetensförstärkningar. Men samtidigt ser jag ett tydligt och starkt behov att tillföra ny kompetens till vår bekämpning av den grova ekonomiska brottsligheten samt en resursförstärkning för att vid behov möjliggöra en effektiv utredningsverksamhet av den brottsligheten även på kvällar och helger. Inom utredningsverksamheten behöver även verksamheten med att återföra brottsvinster och det internationella samarbetet stärkas ytterligare. Genom vår inriktning mot den grövre brottsligheten ökar också vårt resursbehov för säkerhetsarbetet kraftigt. För att effektivisera verksamheten behöver också myndighetens IT-stöd förstärkas. Förutom att utreda och lagföra ekonomisk brottsligheten har vi också i uppdrag att bedriva brottsförebyggande verksamhet. I det brottsförebyggande arbetet har vi ansvar för frågor om samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Vi ska särskilt följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten, följa rättstillämpningen och utarbeta förslag till åtgärder. Vi ska också lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer samt till allmänheten. Våra resurser för det brottsförebyggande arbetet är i dag mycket knappa och bör förstärkas för att vi ska få möjlighet att leverera fullt ut i förhållande till vårt uppdrag.

9 8 (21) Ekobrottsmyndigheten är och ska förbli en specialistmyndighet. Vi arbetar med högt ställda krav på kunskap, kvalitet och effektivitet. Vårt utvecklingsarbete bedrivs effektivt men med små resurser. För att bibehålla och utveckla vår specialistkompetens bedriver vi en omfattande utbildningsverksamhet. Vi har under de senaste åren arbetat aktivt för att effektivisera våra utbildningar, bland annat med syfte att minska kostnaderna, men också för att öka flexibiliteten och minska den bundna tiden för utbildningar på kursgård. Detta förutsätter dock att vi lägger om kurser till s.k. varierat lärande. Resurser saknas i dag för att fortsätta med en sådan omläggning, vilket framöver torde vara nödvändigt för att genom en effektiv utbildningsverksamhet kunna behålla och stärka myndighetens specialsitkompetens. Ekobrottsmyndigheten har i ett samhällsperspektiv ett mycket viktigt uppdrag. Vi kan och bör ta ytterligare steg framåt i ekobrottsbekämpningen. Att enbart utveckla kvaliteten och effektiviteten i vår verksamhet är enligt min bedömning inte tillräckligt för att frigöra de resurser som är nödvändiga för att myndigheten fullt ut ska kunna utveckla sin verksamhet och tillföra ny kompetens och nya arbetsverktyg. Det behövs därför enligt min bedömning en ökning av anslaget för Resursförstärkningar behövs på i vart fall följande särskilt viktiga områden. Prioriterade områden Ett förstärkt och mer träffsäkert brottsförebyggande arbete Ekobrottsmyndigheten har två huvudsakliga verksamheter, lagföring och brottsförebyggande arbete. I det brottsförebyggande arbetet har myndigheten ansvar för frågor om samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Myndigheten ska särskilt följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten, följa rättstillämpningen och utarbeta förslag till åtgärder. Myndigheten ska också lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer samt till allmänheten. Vad gör vi nu? Myndigheten har under flera år utvecklat det brottsförebyggande arbetet. Ett uttalat mål är att optimera den brottsförebyggande verksamheten genom att fokusera resurserna smalare och mer träffsäkert. Arbetet ska inriktas mot nyckelaktörer som i sin tur kan sprida kunskapen vidare. Myndigheten fastställde under 2011 en brottsförebyggande strategi. Den anger en metod för att strukturera information från olika källor. Internt handlar det t.ex. om uppgifter från omvärldsanalyser och kriminalunderrättelseverksamheten, externt om uppgifter från näringslivet och andra samverkansparters. En analys av informationen ska ligga till grund för prioriteringar av åtgärder och aktiviteter inom det brottsförebyggande området. Vad behöver vi göra? Vi har i uppdrag att lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, organisationer och företag m.fl. Våra resurser för det brottsförebyggande arbetet är i dag mycket knappa och arbetet bör förstärkas ytterligare. Vi har bland annat genom den verksamhet som bedrivs inom myndigheten samt genom den samverkan som bedrivs med andra myndigheter och organisationer inom ekobrottsområdet en relativt god uppfattning om

10 9 (21) ekobrottsligheten. För att få en helhetsbild över den ekonomiska brottslighetens status och utveckling, tidigt få kunskap om nya trender och brottsmodus och för att fylla eventuella kunskapsluckor, behöver vi löpande kunna ta fram eller beställa forskningssammanställningar, analyser och utredningar av större eller mindre omfattning. Även samverkan med näringslivet, det lokala brottsförebyggande arbetet och den utåtriktade brottsförebyggande informationsverksamheten bör förstärkas. Vårt arbete med underrättelseverksamhet, utredning och lagföring är i sig brottsförebyggande. För att hålla ihop och förstärka det utåtriktade brottsförebyggande arbetet ytterligare bedömer jag att det behöver finnas en resurs med ett utpekat brottsförebyggande samordningsansvar. Resursbehov Resursbehovet för att utföra eller beställa underlag rörande den ekonomiska brottslighetens status och utveckling bedöms uppgå till 2,0 Mkr per år. En förstärkning av den utåtriktade brottsförebyggande informationsverksamheten bedöms omfatta tre årsarbetskrafter, eller 2,5 Mkr för 2013 med en motsvarande anslagsuppräkning Resursbehovet uppgår således till 4,5 Mkr 2013 med en motsvarande uppräkning av anslagen för Nysatsning för att optimera möjligheterna att förverka och återföra brottsvinster Möjligheten att skapa ekonomiska vinster är en viktig och mycket stark drivkraft bakom den organiserade, allvarliga och gränsöverskridande brottsligheten. Näringsverksamhet av olika slag används för att dölja och tvätta pengar från annan brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har därför under senare år arbetat aktivt med att stärka myndighetens möjligheter att återföra brottsvinster. Som ett led i arbetet inrättades Brottsutbytesenheten den 1 januari Enheten har haft såväl ett strategiskt övergripande ansvar för brottsutbytesfrågorna, t.ex. att hålla i utbildningar och utveckla effektiva arbetsmetoder, som ett ansvar för att stödja och bistå den operativa verksamheten, bland annat med att integrera tillgångsinriktade utredningsåtgärder i brottsutredningarna. Vad gör vi nu? För att ytterligare förstärka arbetet har vi under 2011 gjort en översyn av hanteringen av brottsutbytesfrågor vid myndigheten i syfte att ytterligare stärka kompetensen på operativ nivå. Översynen resulterade bl.a. i att en åklagare och en kommissarie på chefsnivå samt en ekorevisor per kammare från den 1 januari 2012 har ett utpekat lednings- och uppföljningsansvar för verksamheten med att återföra brottsutbyten. För att markera den strategiska betydelsen av brottsutbytesfrågorna hör vidare brottsutbytesfunktionen nu till rätts- och utvecklingsenheten vid generaldirektörens kansli. Särskilt fokus kommer att läggas på metodutveckling, riktade kompetensutvecklings- och utbildningsinsatser för de operativt ansvariga samt att ta fram en mer ändamålsanpassad utbildning för samtliga anställda på kamrarna. Eftersom brottsligheten ständigt tar sig nya uttryck, krävs en nära samverkan mellan myndigheter som kommer i beröring med brottsutbytesfrågor. En sådan samverkan sker bland annat inom ramen för den myndighetsgemensamma nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor (Nationella funktionen). Sedan den 1 juni 2010 är den Nationella funktionen placerad vid Ekobrottsmyndigheten. Den Nationella funktionen utgör en myndighetsgemensam tillgång för brottsutbytesfrågor. Den kan ge stöd till den operativa verksamheten i varje myndighet så att brottsutbytesfrågorna handläggs enligt de metoder och med de verktyg som är mest effektiva och framgångsrika. Funktionen har sedan 2011 arbetat med att göra en pro-

11 10 (21) cesskartläggning som ska ligga till grund för analyser och bedömning av åtgärder. Genom arbetet i funktionen har informationsutbytet mellan myndigheterna utvecklats, förståelsen för vad respektive myndighet kan bidra med i arbetet med att återföra brottsvinster har ökat och praktiska hinder har reducerats. Det krävs dock en fortsatt medveten satsning och att myndigheterna sätter av tillräckligt med resurser för att den potential den Nationella funktionen har ska kunna tillvaratas fullt ut. Vad behöver vi göra? Ekobrottsmyndigheten har som mål 2015 att vi ska återföra brottsvinster motsvarande vårt anslag. Trots ökade insatser kan det konstateras att det relativt sett är få utredningar som står för den samlade volymen återförda brottsvinster. En stark strategisk funktion samt en förstärkt kapacitet och kompetens i brottsutbytesfrågor vid kamrarna är en förutsättning för att målet för 2015 ska uppnås. Utöver den satsning för att stärka den operativa och strategiska kompetensen som genomförs under 2012, bedömer jag att det behövs ytterligare krafttag och nytänkande för att lyckas få större genomslag med arbetet med att återföra brottsvinster. Utöver nämnd utökning behöver den operativa verksamheten förstärkas med en åklagare och en tillgångsutredare per kammare. Han eller hon kan t.ex. vara en ekorevisor, civilutredare eller analytiker. De lokalt ansvariga ska arbeta kammaröverskridande i en lokal brottsutbytesfunktion. Funktionerna ska bistå med stöd i förundersökningar samt ansvara för utbildningar och andra kompetenshöjande åtgärder lokalt. Vi behöver också med förebild från Norge införa en ny arbetsmetod med parallella processer, där åklagare från den lokala brottsutbytesfunktionen biträder förundersökningsledaren avseende talan om kvarstad och förverkande. Denna utveckling förutsätter en omfattande resursförstärkning. För att stärka det myndighetsövergripande samarbetet bör vidare initiativ tas till inrättande av myndighetsgemensamma samverkansgrupper för brottsutbyte på lokal nivå. För Ekobrottsmyndigheten kommer då den lokala brottsutbytesfunktionen utgöra en naturlig kontaktpunkt. Vid brottsutbytesfunktionen arbetade från början två åklagare, två ekorevisorer och en analytiker. För närvarande arbetar en åklagare och två ekorevisorer på funktionen. Efterfrågan på funktionens kompetens och biträde i förundersökningar är mycket stor. För att funktionen ska kunna utgöra ett effektivt strategiskt stöd för den operativa verksamheten, specialskrädda och hålla utbildningar internt och extern, fullgöra uppdraget som kontaktpunkt för ARO resp. CARIN samt öka insatsen i den Nationella funktionen behöver funktionen förstärkas. För att kunna upprätthålla den nödvändiga spetskompetensen på området behöver myndigheten också göra en satsning på kompetenshöjande insatser och utökad samverkan i internationella fora, för såväl brottsutbytesfunktionens medarbetare som för de ansvariga på operativ nivå. Resursbehov För att en ytterligare satsning på brottsutbytesfrågorna ska kunna genomföras, utan att resurser överförs från den pågående utredande och lagförande verksamheten, behöver Ekobrottsmyndigheten tillföras ytterligare resurser motsvarande sju åklagare och sju tillgångsutredare. Jag bedömer behovet av resurstillskott till 12,6 Mkr per år På strategisk nivå behöver brottsutbytesfunktionen återbesättas med en åklagare. Jag bedömer behovet av resurser till 1 Mkr per år för Det ytterligare resursbehov som

12 11 (21) behövs för kompetenshöjande insatser och för en ökad internationell samverkan beräknas till 0,6 Mkr per år för Det sammantagna resursbehovet för att förstärka arbetet med återförande av brottsutbyten beräknas således uppgå till 14,2 Mkr för 2013 med en motsvarande uppräkning av anslagen för En effektivare bekämpning av den grövsta brottsligheten En proaktiv, modern och effektiv bekämpning av den grova ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten förutsätter att Ekobrottsmyndigheten är i framkant inom flera olika områden. För det första krävs en väl fungerande kriminalunderrättelseverksamhet för att upptäcka och förhindra grövre brottslighet. För det andra krävs spetskompetens när det gäller utredning och lagföring. Behovet av spetskompetens innefattar inte bara det traditionella polis- och åklagaryrket utan också ekonomer, analysverksamhet, specialistkunskaper inom finansområdet osv. Behovet av olika kompetenser förändras också i takt med att brottsligheten utvecklas och hittar nya vägar. Behovet av ny kompetens kan inte sällan täckas genom intern kompetensutveckling men förutsätter ibland att ny kompetens måste rekryteras. En ytterligare förutsättning för en effektiv bekämpning av den grova ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten är en väl fungerande samverkan med alla de myndigheter som på olika sätt kan bidra i detta arbete. Brottsligheten är normalt också gränsöverskridande. Detta gäller inte minst hanteringen av brottsutbyten. Det ställer också höga krav på ett välutvecklat internationellt samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna i andra länder på både strategisk och operativ nivå. Vad gör vi nu? Kriminalunderrättelseverksamheten mot den grova ekonomiska brottsligheten har under 2011 fortsatt att utvecklas positivt. Det märks främst genom att antalet av Ekobrottsmyndigheten egeninitierade ärenden har ökat kraftigt såväl internt som externt i de regionala underrättelsecentrumen (RUC). Myndigheten har bl.a. tagit fram och drivit fyra av de ärenden mot grov och organiserad brottslighet som upptogs av operativa rådet inom ramen för satsningen mot grov organiserad brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten har således ett stort genomslag i denna satsning. Under 2011 tog kriminalunderrättelseverksamheten som är inriktad mot grov och omfattande kriminalitet fram 72 operativa rapporter, utlåtanden och sammanställningar, vilka föranledde 66 förundersökningar. Antalet förundersökningar med anledning av myndighetens kriminalunderrättelseverksamhet ökade därmed kraftigt jämfört med 2010 (som i sin tur innebar en kraftig ökning jämfört med 2009). En starkt bidragande orsak till denna resultatutveckling är att kriminalunderrättelseverksamheten fokuserat på ett medarbetardrivet utvecklingsarbete enligt LEAN-modellen. Det ekonomiska tillskott myndigheten fick för 2011 innebar i praktiken att det saknades utrymme för resursförstärkningar för bekämpningen av den grova ekonomiska brottsligheten. Myndigheten har istället fokuserat på att optimera befintliga resurser, bl.a. genom vissa orga-

13 12 (21) nisatoriska förändringar. För det första har den nationella ekobrottskammaren lagts ner och ersatts av en ny kammare, Finansmarknadskammaren, med uppgift att bekämpa finansmarknadsbrotten samt svindleri. Vidare pågår försöksverksamhet vid mängdbrottsenheten. En fortsatt effektivisering av den verksamheten innebär att ytterligare resurser frigörs för bekämpningen av den grövre brottsligheten. Myndigheten har också haft fortsatt fokus på metodutveckling när det gäller utredningsmetodik för att effektivisera verksamheten. Vad behöver göras? Cybercrime nya förutsättningar för utredning av ekobrottslighet och återförande av brottsvinster Arenan för grov ekonomisk brottslighet har under de senare åren väsentligen förändrats. Allt fler sådana brott begås genom någon form av cybercrime, dvs. en brottslig aktivitet där en dator eller datoriserat nätverk är källan, verktyget, målet eller brottsplatsen. Numera talas om det s.k. molnet, dvs. den information och de tjänster och verktyg som erbjuds och finns virituellt. T.ex. kan bokföring sparas i detta moln i stället för på en hårddisk, varför beslag av hårddiskar inte längre blir ett verktyg för att säkra bevisning om ett bokföringsbrott. När det gäller Ekobrottsmyndighetens ansvarsområden är det framförallt fyra olika aspekter av cybercrime som är av särskilt intresse. 1. Digital bevisning och molnet. Allt vi gör på internet lämnar spår efter sig. Detsamma gäller de som begår brott via internet. Internet har skapat otaliga nya kommunikationsvägar via spel, chattar, mail m m. Denna kommunikation utgör ofta bra bevisning men svårigheten är att hitta den och, framförallt, säkra den, inte minst eftersom bevisningen inte sällan finns utanför vår jurisdiktion. Detta ställer krav på ett väl fungerande internationellt samarbete. Molnet innebär egentligen bara att ingenting längre finns i datorn (inte ens programvaran) utan i en server. Vad som myndigheten bl.a. måste utveckla är den utredningsmässiga analysen av den forensiska säkringen av IT-beslag för att hitta spåren till rätt moln (vilket också kan leda till brottsvinsterna, se nedan). 2. De virituella pengarna. Ekobrottsmyndigheten fokuserar sedan flera år på att följa och återta brottsvinster. Numera finns internetbanker och diverse betalningssystem som helt saknar fysiska kontor. Till dessa är kopplat virituella valutor, s.k. e-currency. Detta medför att det idag finns otaliga sätt att gömma pengar på internet. Myndigheten saknar idag tillräcklig kompetens för att spåra och återföra pengar som göms på detta sätt. 3. Internethandel. Denna handel är idag global, väl fungerande och omsätter enorma belopp. Handel erbjuder stora möjligheter för att bedriva anonym verksamhet med svarta vinster. Här är t.ex. läkemedelsbranschen utsatt. Det handlas med allt från riktiga (ibland parallellimporterade) läkemedel, rent förfalskade läkemedel till narkotika eller ännu ej narkotikaklassade preparat. Sådana brott har tidigare utretts och lagförts som brott mot läkemedelsförordningen. Men verksamheten innefattar ofta också skattebrott och bokföringsbrott, vilket medför högre straffvärden än brott mot läkemedelsförordningen. 4. Hacking, dvs. olika slags dataintrång i olika syften har funnits länge. I dag talas om tre huvudgrupper, a) organiserade brottslingar, b) aktivister samt c) nationer/terrorister. Förutom att brottslingar utformar virus för att begå brott (ex banktroja-

14 13 (21) ner) finns det numera en marknad där brottslingar köper in färdigutvecklade virus från skaparna. Dessa virus kopplas sedan ihop i nätverk av virus för att åstadkomma önskad effekt. Köparna kan använda virusen själva eller säljas dem vidare till andra. Det finns flera kända exempel på sådana virus-affärer som torde kunna betraktas som näringsverksamhet med påföljande bokförings- och skatteplikt. Att angripa denna typ av brottslighet såsom ekobrottslighet har fördelar, eftersom det är enklare att utreda vad som säljs än vad som i praktiken görs därefter. Att utföra effektiv och rättssäker spaning, utredning och bevissäkring på internet kräver specialistkompetens. Arbetet är komplicerat och ställer med sin internationella utbredning särskilda krav på kunskap om lagstiftning och teknisk uppbyggnad. Myndigheten saknar mycket av denna kompetens idag. Samverkan med Eurojust och Europol Antalet utgående ansökningar om internationell rättslig hjälp från Ekobrottsmyndigheten ökar, vilket är en följd av den ökande internationella dimensionen i våra utredningar om allvarligare brottslighet. Detta ligger också i linje med svensk och europeisk kriminalpolitik som förespråkar en ökad samverkan mellan gränserna i kampen mot den grova brottsligheten. Vidare kommer åklagarväsendet i och med ikraftträdandet av det nya Eurojustbeslutet få en informationsskyldighet i gränsöverskridande ärenden gentemot Eurojust. Denna informationsskyldighet kommer också att öka arbetsbördan för den svenska desken i Eurojust. Myndigheten har fortfarande en stor utvecklingspotential i det internationella samarbetet, inte minst när det gäller samverkan genom Eurojust och EJN. Det finns därför ett behov av att placera en sambandsåklagare från myndigheten vid den svenska desken i Eurojust för att arbeta strategiskt och operativt gentemot åklagarväsendet i allmänhet och Ekobrottsmyndigheten i synnerhet. Vi arbetar för att under 2012 kunna placera en åklagare vid Eurojust. På motsvarande sätt har Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelseverksamhet ett behov att utveckla det internationella samarbetet i underrättelsefrågor på EU-nivå genom att placera en sambandsman med delad tjänstgöring vid Europol och i Sverige. En effektivare spaningsverksamhet Kriminalunderrättelseverksamheten fokuserar på att ta fram egeninitierade ärenden om grov ekonomisk brottslighet. Vidare innebär den myndighetsgemensamma GOB-satsningen att Ekobrottsmyndigheten bidrar till och får ett flertal underrättelseärenden om sådan brottslighet från de regionala underrättelsecentrumen. För att kunna driva dessa ärenden vidare krävs ofta en omfattande spaningsverksamhet. Myndighetens spaningsresurser möjliggör idag inte tvåskiftsspaning, varför spaningen oftast genomförs under dagtid. Det medför förstås omfattande effektivitetsförluster för spaningsverksamheten. Det är här inte möjligt att resursförstärka spaningsverksamheten genom en omfördelning från utredningsverksamheten. En beredskapsorganisation behöver införas Hur ser det ut nu? Ekobrottsmyndigheten har idag ingen egen organisation för hantering av ekoärenden utom kontorstid. Det har vid ett antal tillfällen visat sig att myndigheten haft vissa

15 14 (21) svårigheter att hantera akuta utredningssituationer som inträffat utom kontorstid. Exempel på sådana tillfällen är när någon anhållen i frånvaro grips och åklagare måste kontaktas för beslut och direktivgivning eller när tillslag sker för säkrande av bevisning. Då får myndigheten idag vända sig till Åklagarmyndighetens jouråklagarorganisation för beslut och utredningsdirektiv. Denna organisation är oftast bemannad av åklagare från Åklagarmyndigheten. De allmänna åklagarna har i regel inte den specialistkomptens som krävs för en effektiv och rättssäker handläggning av ekoärenden. Detta gäller även de polisiära utredarna vid polismyndigheternas kriminaljourer. Utvecklingen av ekobekämpningen har också lett till att myndigheten numera inriktar sitt arbete tydligare mot den organiserade brottsligheten i samverkan med andra myndigheter. Detta ställer också ökade krav på specialistkompetens samt hantering av tvångsmedel, samverkan och operativ förmåga utom kontorstid. Under 2011 har myndigheten t.ex. behövt genomföra omfattande tillslag under helg för att kunna avbryta pågående brottslighet, gripa misstänkta ekobrottslingar på bar gärning och säkra bra bevisning. I syfte att höja kvalitén, effektiviteten och rättssäkerheten vid handläggning av vissa brottstyper utom kontorstid har Åklagarmyndigheten sedan tidigare bl.a. inrättat särskilda beredskapsorganisationer för miljö- och arbetsmiljömål, ärenden vid Eurojust, ärenden om brott av anställda inom polisen och åklagarväsendet m.fl. och säkerhetsmål. Härigenom får man tillgång till den specialistkompetens som krävs vid handläggningen av dessa måltyper. Vad behöver vi göra? Mot bakgrund av samhällets mobilisering mot den organiserade brottsligheten kommer efterfrågan på specialistkompetens vid hanteringen av ekonomisk brottslighet att öka. För att höja kvalitén, effektiviteten och rättssäkerheten utom kontorstid vid handläggning av myndighetens ärenden och för att förstärka samhällets operativa förmåga i bekämpningen av denna brottslighet bör det, efter samråd med Åklagarmyndigheten, inrättas en särskild beredskapsorganisation med åklagare och ett antal utredare som har denna specialistkompetens. En sådan organisation medför ökade kostnader för beredskapsersättningar till åklagare och utredare. Denna kostnadsökning ska dock ställas i relation till de stora operativa fördelar som en sådan organisation innebär vad gäller möjligheten att avbryta pågående brottslighet samt höjd kvalité, ökad effektivitet och rättssäkerhet. Resursbehov Resursbehovet för att förstärka kompetensen på cybercrimeområdet beräknas till 3 Mkr med motsvarande uppräkning av anslagen för motsvarande fyra heltidstjänster med specialistkompetens på detta område. Resursbehovet för förstärkning av det internationella samarbetet genom placering av en sambandsåklagare vid Eurojust och en sambandspolis vid Europol beräknas till 1,5 Mkr med en motsvarande anslagsuppräkning (två årsarbetskrafter).

16 15 (21) Resursbehovet för att möjliggöra spaning på annat än dagtid i våra mest krävande ärenden beräknas till 5 Mkr med en motsvarande anslagsuppräkning motsvarande 8 årsarbetskrafter (poliser). Resursbehovet för införandet av en särskild beredskapsorganisation beräknas till 1 Mkr 2013 med en motsvarande uppräkning av anslagen för åren En förbättrad stödverksamhet Förstärkt verksamhetsskydd och personlig säkerhet Målet för Ekobrottsmyndighetens verksamhetsskydd är att myndighetens verksamhet kan bedrivas utan att påverkas av säkerhetsrelaterade störningar. Det innebär bl.a. att alla som arbetar inom Ekobrottsmyndigheten ska känna trygghet och ges ett förebyggande skydd samt stöd vid hot, angrepp och andra incidenter. Under senare tid har frågor om skydd och säkerhet för anställda inom rättsväsendet kommit i fokus. Genom undersökningar från Brottsförebyggande rådet, Säkerhetspolisen och arbetstagarorganisationer kan konstateras att den systemhotande brottsligheten i form av trakasserier, hot och våld mot de anställda inom rättsväsendet ökar. Ekobrottsmyndighetens personal utsätts i olika sammanhang för trakasserier och hotfulla beteenden och det förekommer också att enskilda medarbetare drabbas av egendomsskador som bedöms ha samband med tjänsten. Det blir allt vanligare att riskanalyser leder till att olika säkerhetshöjande åtgärder vidtas för enskilda medarbetare eller för grupper av medarbetare. Vad gör vi nu? Arbetet med att utveckla säkerheten har fortsatt under Ekobrottsmyndigheten rekryterade 2010 en säkerhetshandläggare, vilket möjliggjort ett mer långsiktigt och sammanhängande arbete inom säkerhetsområdet. Flera viktiga styrdokument har tagits fram, processer har förtydligats, ett incidenthanteringssystem har satts i drift och nya rutiner har utarbetats. Detta strategiska arbete med tonvikt på utveckling omsätts nu i praktiken. Under 2012 genomförs bl.a. en omfattande satsning på personsäkerhet för myndighetens medarbetare. Genom ett särskilt personsäkerhetsprogram ges alla medarbetare en fördjupad utbildning. För vissa medarbetare görs omfattande säkerhetsåtgärder på individnivå, bland annat i form av tekniska säkerhetslösningar i bostaden. Enligt föreskrift från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSBFS 2009:10) ska alla myndigheter införa ett ledningssystem för informationssäkerhet. Som ett led i det arbetet har Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Åklagarmyndigheten påbörjat utvecklingen av detta ledningssystem. Vi har också ytterligare förstärkt vår samverkan med säkerhetspersonal från Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och Skatteverket, bl.a. genom gemensamma utbildningsdagar.

17 16 (21) Vad behöver göras? Det kan konstateras att säkerhetshöjande åtgärder allt oftare aktualiseras vid myndighetens utredningar avseende den grova ekonomiska brottsligheten. Ett ökat fokus på att säkra brottsutbyten bidrar än mer till en sådan utveckling. Genom att myndigheten fortsätter att prioritera dessa frågor ökar risken för att myndighetens personal ska utsättas för otillbörlig påverkan i form av trakasserier, hot eller våld. Myndigheten har därför prioriterat arbetet med säkerhetsfrågor och den utökade risken har nu mötts genom en rad olika åtgärder. Utvecklingen medför att myndighetens kostnader för förstärkta åtgärder för personalens skydd och säkerhet ökar. De kostnader som kan förutses är bl.a. utbildningskostnader inom ramen för våra nya riktlinjer för personsäkerhetsarbetet och ökade kostnader för säkerhetshöjande åtgärder i enskilda aktuella säkerhetsärenden. I och med att det strategiska säkerhetsarbetet omsätts i operativ verksamhet i allt högre grad, ställs också större krav på myndighetens säkerhetsorganisation. I takt med ett höjt säkerhetsmedvetande ökar antalet rapporterade incidenter och likaså antalet identifierade utredningar med potentiell säkerhetsproblematik. Detta är i grunden positivt, eftersom myndigheten då får möjlighet att agera proaktivt. Dock måste det finnas en kapacitet att svara upp på organisationens behov. Införandet av ett ledningssystem för informationssäkerhet i sin helhet är en mycket omfattande process som bedöms ta flera år att genomföra. Efter genomförd utvecklingsfas följer en implementeringsfas som kräver stora utbildningsinsatser och inte minst investeringar i nya tekniska lösningar. Ekobrottsmyndigheten förbereder även omlokalisering av verksamhet på två orter, dels i form av ett nytt huvudkontor i Stockholm, dels en inflyttning i det nya rättcentrum i Malmö. Detta ställer omfattande krav på säkerhetsorganisationen. Sammantaget bedömer därför Ekobrottsmyndigheten att verksamhetsskyddsfunktionen behöver utökas med en heltidstjänst. Resursbehov Myndigheten beräknar att en nödvändig satsning på säkerhetsarbetet motsvarar ett resurstillskott om 2 Mkr för 2013 med motsvarande uppräkning av anslaget Rättsväsendets informationsförsörjning och ett effektivare IT-stöd Rättsväsendets informationsförsörjning Ekobrottsmyndigheten är sedan 2011 en aktiv medlem i det s.k. RIF-arbetet. Myndigheten kan sägas ha en särställning inom rättsväsendet, eftersom myndigheten bedriver såväl åklagar- som polisverksamhet. Myndigheten kan också sägas ha en särställning inom RIF, eftersom myndigheten inte har några egna IT-baserade verksamhetsstöd i den brottsutredande verksamheten, utan köper rätten att använda systemen från Rikspolisstyrelsen (RPS) respektive Åklagarmyndigheten (ÅM). Vad gör vi nu?

18 17 (21) Myndigheten är representerat i olika styrgrupper inom RIF. Vi medverkar också i några av de arbetsgrupper som drivs inom ramen för RIF. Ekobrottsmyndighetens mest centrala roll i RIF-arbetet är dock närmast att vara kravställare och att bevaka att de särskilda intressen och behov myndigheten har beaktas i det utvecklingsarbete som bedrivs inom RPS och ÅM. Vi deltar för närvarande i ÅM:s styrgrupp Cåbra II och avser att medverka i RPS kommande utvecklingsarbete rörande PUST II. Vad behöver vi göra? Utvecklingen av verksamhetssystemen utgör en integrerad del av Ekobrottsmyndighetens utvecklingsarbete. Det är centralt att verksamhetssystemen stödjer arbetsprocesserna och det metodutvecklingsarbete som bedrivs. Myndigheten behöver satsa ytterligare resurser för att kunna bevaka och delta aktivt i det arbete som sker inom RIF. Även om myndigheten inte själv äger de IT-baserade operativa verksamhetsstöden, är det centralt att myndigheten aktivt kan delta i det utvecklingsarbete som sker inom RPS och ÅM. Detsamma gäller det utvecklingsarbete som sker inom Skatteverket, som står för en stor andel av de anmälningar som kommer in till myndigheten. Det är dessutom viktigt att det interna utvecklingsarbete som sker vid Ekobrottsmyndigheten tar hänsyn och anpassas till RIF-gemensamma standarder. Ekobrottsmyndigheten behöver ta ett samlat grepp kring RIF-frågorna och öka resurserna i RIF och i det utvecklingsarbete som sker inom närliggande myndigheter. Resursbehov För att effektivt kunna bevaka och bli en aktiv kravställare i det utvecklingsarbete som sker inom RPS och ÅM, samt för att kunna svara upp med de resurser som krävs i RIF-arbetet, är det nödvändigt att myndighetens verksamhet förstärks med en person som har systemteknisk bakgrund eller liknande och med en person med verksamhetskunskap som på heltid kan arbeta med RIF och övriga utvecklingsfrågor kopplade till verksamhetsstöden. Resursbehovet beräknas till 1,7 Mkr per år Ett effektivare IT-stöd Ekobrottsmyndigheten har till skillnad från många myndigheter alltjämt en stationär ITlösning. Medarbetarna saknar därför möjlighet att koppla upp sig till vår IT-miljö utanför myndighetens egna lokaler. Samtidigt har flertalet medarbetare ofta uppdrag utanför våra lokaler. Det kan t.ex. röra sig om samverkansmöten med andra myndigheter, brottsförebyggande uppdrag, domstolsförhandlingar eller, för polisens del, tillslag eller hämtningar. Det finns vidare ett starkt önskemål om att kunna arbeta under restid. Medarbetarna tjänstgör inte sällan vid andra verksamhetsorter än där de är placerade. Många vill också ha möjlighet att kunna koppla upp sig hemifrån för att arbeta och hantera . Jag bedömer att verksamheten märkbart skulle effektiviseras och resultaten förbättras om myndigheten införde ett modernt IT-stöd i form av mobil åtkomst till vår IT-miljö. En sådan investering ligger också i linje med vår strävan att vara en modern och attraktiv arbetsplats. Resursbehov Investeringskostnaden för ett system för mobil åtkomst till myndighetens IT-miljö beräknas till 12 Mkr, dvs. 4 Mkr för vardera 2013, 2014 och Medparten av denna kostnad utgör mobila datorer, vartill tillkommer kostnader för teknik, säkerhet och utbildning. Ekobrottsmyndigheten behöver därför tillföras ytterligare resurser om 4 Mkr 2013 med motsvarande uppräkning av anslagen för år

19 18 (21) Utbildningsfrågor Ekobrottsmyndigheten är och ska förbli en specialistmyndighet. Vi arbetar med högt ställda krav på kunskap, kvalitet och effektivitet. Vårt utvecklingsarbete bedrivs effektivt men med små resurser. För att bibehålla och utveckla vår specialistkompetens bedriver vi en omfattande utbildningsverksamhet. Vi erbjuder ett varierat och omfattande utbildningsutbud. Vi ansvarar för att ge åklagare den ekoutbildning de behöver för att kunna kvalificeras som specialiståklagare. Vi har grundläggande utbildning i redovisning respektive straff- och processrätt för att samtliga yrkeskategorier inom myndigheten ska ha grundkompetens om de brottsområden myndigheten ansvarar för. Vad gör vi nu? Vi har under de senaste åren arbetat aktivt för att effektivisera våra utbildningar, bland annat med syfte att minska kostnaderna, men också för att öka flexibiliteten och minska den bundna tiden för utbildningar på kursgård. Under har den grundläggande ekoutbildningen samt introduktionskurser lagts om till varierat lärande. Självstudier och datorbaserad inlärning blandas då med traditionell utbildning och seminarieverksamhet. Vad behöver vi göra? Vi behöver under kommande år fortsätta att lägga om befintliga kurser till varierat lärande. Vi behöver också utveckla möjligheten att tillhandahålla kortare datorbaserade utbildningar, exempelvis när det gäller enskilda rätts- eller metodfrågor, office-paketet eller praktisk handledning för användning av våra operativa verksamhetsstöd. Resurser Utvecklingskostnaderna för att fullfölja omställningen av befintliga kurser till varierat lärande och för att utöka utbildningsutbudet med syfte att tillgodose medarbetarnas behov av korta datorbaserade utbildningar beräknas uppgå till 2 Mkr per år Efter de tre åren beräknas omställningen av myndighetens utbildningar i princip vara klar. Ekonomin 2013 Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 angett en planeringsram för budgetåret 2013 om 446,5 Mkr kronor. Under verksamhetsåret 2013 beräknas kostnaderna med bibehållen personalstyrka att öka till 455,2 Mkr enbart på grund av löneökningar. Med den planerade ramen för 2013 måste myndigheten således utnyttja en del av anslagskrediten för att möta beräknade löneökningar och i övrigt finansiera den ordinarie verksamheten med bibehållen personalstyrka. De två senaste årens anslagshöjningar har i praktiken inte möjliggjort önskade nysatsningar eller ambitionshöjningar. Med den kompensation för pris- och löneökningar som myndigheten beräknas få 2013 och 2014 kommer även framgent saknas medel för nysatsningar, bl.a i form av kompetensförstärkningar. Men samtidigt ser jag ett tydligt och starkt behov att tillföra ny kompetens till vår bekämpning av den grova ekonomiska brottsligheten samt en re-

20 19 (21) sursförstärkning för att vid behov möjliggöra en effektiv utredningsverksamhet av den brottsligheten även på kvällar och helger. Inom utredningsverksamheten behöver även verksamheten med att återföra brottsvinster och det internationella samarbetet stärkas ytterligare. Genom vår inriktning mot den grövre brottsligheten ökar också vårt resursbehov för säkerhetsarbetet kraftigt. För att effektivisera verksamheten behöver också myndighetens IT-stöd förstärkas. Dessutom behöver våra utbildningar moderniseras. Till myndighetens kärnverksamhet hör också brottsförebyggande arbete. Resurserna för det arbetet motsvarar inte det uppdrag myndigheten har och bör därför förstärkas, vilket förutsätter ett resurstillskott. Ekobrottsmyndigheten är och ska förbli en specialistmyndighet. Vi arbetar med högt ställda krav på kunskap, kvalitet och effektivitet. Vi har i ett samhällsperspektiv ett mycket viktigt uppdrag. Vi kan och bör nu ta ytterligare steg framåt i ekobrottsbekämpningen. Att enbart utveckla kvaliteten och effektiviteten i vår verksamhet är enligt min bedömning inte tillräckligt för att frigöra de resurser som är nödvändiga för att myndigheten fullt ut ska kunna utveckla sin verksamhet och tillföra ny kompetens och nya arbetsverktyg. Det är min bedömning att Ekobrottsmyndigheten med en höjd anslagsram i nivå med de yrkanden som framförs i detta budgetunderlag får de förutsättningar som krävs för att myndigheten ska ges möjlighet att fortsätta att utveckla och förbättra en proaktiv, kvalitativ och effektiv internationell och nationell ekobrottsbekämpning med fokus mot den allvarligaste brottsligheten. Ekonomin 2014 och 2015 Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 angett en planeringsram för budgetåret 2014 om 455,2 Mkr. På grund av ökade lönekostnader och inflation kommer myndigheten att behöva ta resterande del av anslagskrediten i anspråk det året för att bedriva ordinarie verksamhet. Utan en ramhöjning för 2015 kommer myndigheten inför det året att behöva minska personalstyrkan i en sådan omfattning att det i praktiken innebär en rejäl ambitionssänkning av ekobrottsbekämpningen både när det gäller kvantitativt och kvalitativt resultat.

21 20 (21) Ekobrottsmyndighetens anslagsbehov för åren De behov av anslagsökningar som tidigare beskrivits kan sammanfattas enligt följande: Mkr Resursbehovet för ett förstärkt och mer träffsäkert brottsförebyggande arbete 4,5 Nysatsning för återförande av brottsvinster 14,2 Resursbehovet för en effektivare bekämpning av den grövsta brottsligheten. 10,5 Resursbehovet för säkerhetshöjande åtgärder. 2,0 Resursbehovet för att modernisera och utöka myndighetens utbildningsutbud. Resursbehovet för att effektivt svara upp med den kompetens och de resurser som krävs i RIF-arbetet. Resursbehovet för ett förstärkt IT-stöd. 2,0 1,7 4,0 Det sammanlagda behovet av anslagsökning uppgår således till 38,9 Mkr för budgetåret För vart och ett av åren beräknar myndigheten tillskott till anslaget med 38,9 Mkr. Utgångspunkten för anslagsberäkningen är de belopp som regeringen beräknat för budgetåren 2013 och 2014, dvs. 446,5 Mkr respektive 455,2 Mkr. För 2015 har Ekobrottsmyndigheten utgått från angiven prognos för det året i Hermes, dvs. 467,2 Mkr. Därmed uppgår myndighetens anslagsyrkanden, inklusive pris- och löneomräkning, till följande belopp: Budgetåret 2013: Budgetåret 2014: Budgetåret 2015: 485,4 Mkr 494,1 Mkr 506,1 Mkr

22 21 (21) Verksamhetens intäkter (tkr) Anslag 4: Utfall 2012 Prognos 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos Avgifter och andra ersättningar Summa intäkter Lånefinansiering (tkr) 2012 Prognos 2013 Beräkning 2014 Beräkning 2015 Beräkning IB Lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav immateriella anl.tillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Beslutad föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning 2% 3% 3,5% 3,5% Finansiering av räntor och amorter

23