X X X X 7 5. Årsredovisning 2006

Transkript

1 X X X X 7 5 Årsredovisning 2006

2 7 6 X X X X I N N E H Å L L 1 Innehåll 2 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Resultatredovisning Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet 11 Brottsförebyggande arbete 19 Strategisk ledning och samordning 26 Utredning och lagföring 34 Övriga mål och återrapporteringskrav 43 Organisationsstyrning 53 Tabellredovisning 59 Finansiell redovisning

3 2 F Ö R O R D F Ö R O R D ännu ett mycket framgångsrikt år för Ekobrottsmyndigheten Den ekonomiska brottsligheten är ett av vår tids allvarligaste samhällsproblem. Utan en effektiv bekämpning av den ekonomiska brottsligheten hotas den ekonomiska tillväxten, samtidigt som konkurrensen i näringslivet snedvrids. Enskilda och företag liksom samhället drabbas i olika grad. Ekobrottsmyndighetens samhällsuppdrag är att skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. I detta ligger att skydda enskilda, näringslivet och det allmänna mot brottslighetens skadeverkningar. Statsmakternas mål för Ekobrottsmyndighetens verksamhet är att brott skall förebyggas, att verksamheten skall präglas av högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och att fler brott skall leda till lagföring. År 2006 har varit ännu ett framgångsrikt år för Ekobrottsmyndigheten och jag är mycket nöjd med den verksamhet Ekobrottsmyndigheten har utfört och som sammanfattas i denna årsredovisning. Under år 2006 har Ekobrottsmyndigheten uppnått eller överträffat alla de mål som regeringen har satt upp för verksamheten. Resultatutvecklingen har alltså förbättrats ytterligare jämfört med de avsevärda resultatförbättringar som uppnåddes under Jag kan också konstatera att den strategiska inriktningen av Ekobrottsmyndighetens resurser mot den allvarligaste brottsligheten har genomförts av de operativa enheterna. Det innebär att den långsiktiga strategi för ekobrottsbekämpningen som myndigheten lade fast år 2005 har fullföljts. En fortsatt mycket god resultatutveckling Under 2005 uppnådde Ekobrottsmyndigheten synnerligen goda resultatförbättringar på alla väsentliga verksamhetsområden. En stor och viktig utmaning för alla medarbetare i Ekobrottsmyndigheten under 2006 har varit att kunna bibehålla och om möjligt ytterligare förbättra de goda resultaten. Ekobrottsmyndighetens medarbetare har lyckats mycket väl. Jag redovisar här några exempel på resultatutvecklingen. Närmare beskrivningar och detaljer finns längre fram i denna årsredovisning års jämförelsesiffror anges inom parentes. Ekobrottsmyndigheten har fortsatt att ha en hög nivå på antalet avslutade ärenden under året. Antalet avslutade ärenden uppgår till (5 027). Myndigheten har prioriterat ärenden om allvarligare ekonomisk brottslighet, där (2 056) ärenden avslutats. Det motsvarar en förbättring med drygt 13 procent. Även antalet lagförda ärenden har ökat till (1 302). Ökningen avser främst ärenden om allvarligare ekonomisk brottslighet, som ökat till 677 (525), vilket motsvarar en ökning under året med 29 procent. Antalet lagförda personer fortsätter också att öka till (1 626) personer. Även här avser ökningen främst personer som lagförts för allvarligare ekonomisk brottslighet och 922 (775) personer lagfördes för sådan brottslighet under året, vilket motsvarar en ökning med 19 procent. Ett viktigt mått på effektiviteten i verksamheten är den s.k. lagföringsprocenten, dvs. den andel ärenden där lagföring (åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse) har skett. Lagföringsandelen ökade för alla ärendetyper till 33 procent (30). Lagföringen av allvarligare ekonomisk brottslighet ökade mest från 29 till 34 procent. Även lagföringsandelen av s.k. mängdärenden ökade. Den genomsnittliga genomströmningstiden från inkommen brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan minskade för sjätte året i rad, från 440 dagar till 426 dagar. Också Ekobrottsmyndighetens balanser minskade och uppgick vid årets slut till totalt ärenden (2 934). Det motsvarar en minskning under året med 22 procent. Sammantaget visar dessa siffror att Ekobrottsmyndigheten, med en fortsatt hög ärendeinströmning under 2006, har haft ett ökat fokus på utredningsverksamhet och lagföring av den allvarligare ekonomiska brottsligheten. Även handläggningen av mängdbrott har resultatmässigt varit en stor framgång. Balanssituationen är den bästa någonsin sedan Ekobrottsmyndigheten inrättades och myndigheten kan därmed arbeta med färska brottsanmälningar och i ökad utsträckning även inrikta spaningsinsatser m.m. mot pågående ekobrottslighet. Framgångsfaktorer: Medarbetarna och den nya strategin Vid Ekobrottsmyndigheten arbetar ca 400 personer. Av dessa är ca 100 åklagare, ca 195 poliser, ca 40 ekorevisorer, ca 35 ekosekreterare samt ca 35 andra specialister inom olika områden. Antalet årsarbetande har varit omkring 400 alltsedan Ekobrottsmyndigheten inrättades Det finns flera framgångsfaktorer som förklarar den fortsatt goda resultatutvecklingen under Den första och viktigaste faktorn är de insatser som gjorts av Ekobrottsmyndighetens kvalificerade, lojala och engagerade medarbetare. Det råder utan tvekan en stark samarbetsanda och en yrkesstolthet inom Ekobrottsmyndigheten. Den omständigheten att myndigheten under året varit föremål för en särskild granskning har hanterats på ett mycket bra sätt bland medarbetarna. Det finns en utbredd övertygelse bland flertalet medarbetare om att Ekobrottsmyndighetens verksamhet är nödvändig också i framtiden. Den andra framgångsfaktorn är Ekobrottsmyndighetens strategi för att uthålligt och effektivt arbeta med att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Strategin innebär att den allvarliga och systemhotande ekonomiska brottsligheten skall angripas på ett systematiskt sätt samtidigt som den mindre allvarliga brottsligheten skall handläggas snabbt och rättssäkert. Att detta sker inom ramen för en samlad ledning och styrning är en förutsättning för det framgångsrika arbetet. Andra komponenter har i varierande grad bidragit till de goda verksamhetsresultaten Kriminalunderrättelsetjänsten har utvecklats mycket positivt. Arbetet med kompetens- och metodutveckling har varit högt prioriterat inom myndigheten under året. Det interna och externa samarbetet i det dagliga operativa arbetet har varit mycket gott. Ekobrottsmyndighetens medarbetare samverkar på ett utmärkt och konstruktivt sätt med Skatteverkets skattebrottsenheter samt med andra poliser och åklagare som arbetar med ekobrottsbekämpning utanför Ekobrottsmyndigheten. En rad andra myndigheter och organisationer har i varierande grad gemensamma intressen med Ekobrottsmyndigheten. Utan undantag är samarbetet också med alla dessa mycket gott. Ekobrottsmyndigheten har på många olika sätt fått detta bekräftat. Projektärenden och mängdbrottsärenden För att ännu mer verkningsfullt än tidigare kunna angripa den allvarliga ekonomiska brottsligheten under kommande år har Ekobrottsmyndigheten under 2006 bedrivit ett omfattande arbete med att ta fram nya och effektivare arbetsmetoder och arbetsrutiner vid handläggningen av ärenden om all-

4 4 F Ö R O R D F Ö R O R D 5 varlig ekonomisk brottslighet (projektärenden) och för att åstadkomma en rättssäker och effektiviserad process för handläggningen av de större ärendena. Utgångspunkten för utvecklingsarbetet har varit de goda erfarenheterna från en effektiv och rättssäker lagföring av mängdärenden. Den handläggning av mindre avancerad brottslighet (mängdbrott) som infördes 2005 har fortsatt att redovisa mycket goda resultat. Ursprungligen sattes 90 dagar som mål för genomsnittlig genomströmningstid från inkommen brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan. Redan under 2005 passerades detta mål med god marginal och resultatet för 2006 är imponerande, nämligen 44 dagar. Det är också glädjande att lagföringsandelen för mängdärenden ökade under 2006 från 30 procent till 33 procent. Den rättsliga kvaliteten i arbetet ligger kvar på en mycket hög nivå. Totalt sett har mängdbrottsreformen inte bara motsvarat utan till och med överträffat mycket högt ställda förväntningar. Effekterna av mängdbrottsreformen är inte bara gynnsamma för Ekobrottsmyndighetens egen verksamhet. Reformen ger också viktiga och tydliga kriminalpolitiska signaler. Den som anmäls för ekobrott får en snabb och enhetlig bedömning av sitt ärende och ett snabbt svar på frågan om det skall ske en lagföring eller inte. För den som frias från brottsmisstankarna kommer det efterlängtade beskedet efter kortast möjliga tid, vilket i många fall kan ha stor betydelse för den misstänkte och hans eller hennes möjligheter till fortsatt yrkesutövning. Den som har begått ekobrott blir föremål för en snabb och effektiv lagföring. De preventiva effekterna av en snabb lagföring skall inte underskattas. Förverkande av brottsvinster och penningtvätt Ekobrottsmyndigheten har under 2006 påbörjat ett långsiktigt arbete som skall öka möjligheterna att förverka brottsvinster och lagföra penningtvätt. En ny enhet Brottsutbytesenheten har bildats och initialt bemannats med en åklagare, två analytiker och en ekorevisor. Brottsutbytesenheten skall arbeta på både strategisk och operativ nivå med målsättningen att öka det kriminalpolitiska genomslaget för Ekobrottsmyndighetens åtgärder och slå mot drivkraften bakom brottsligheten pengarna. Brottsförebyggande insatser Ekobrottsmyndighetens insatser på det brottsförebyggande området har ytterligare förstärkts under året. Resursmässigt motsvarar ökningen ca 26 procent och totalt har ca timmar lagts ned på brottsförebyggande arbete. De brottsförebyggande insatserna har strategiskt inriktats mot olika samhällsfunktioner som ligger närmare brottsligheten och som i sin legala verksamhet kan påverka brottsligheten. Av insatserna bör särskilt kontakterna med revisionsbyråer, bokföringskonsulter och huvudorganisationen FAR SRS nämnas. Dessa kan direkt påverka sina klienter att inte begå ekobrott och revisorerna är skyldiga att anmäla brott de upptäcker. Ekobrottsmyndigheten har också tillsammans med andra myndigheter genomfört informationsinsatser för anställda vid växlingskontor och deras arbetsgivare i syfte att förhindra penningtvätt. Svart arbete inom byggsektorn är ett välkänt problem och Ekobrottsmyndigheten har inom detta område bl.a. tillsammans med Brottsförebyggande rådet och företrädare för arbetsgivare och arbetstagare inom byggbranschen initierat olika brottsförebyggande aktiviteter, bl.a. en djupstudie angående organiserad brottslighet. Samarbete med näringslivsoch arbetstagarorganisationer förekommer också i flera andra branscher. Även med kommuner och andra offentliga organ har samarbetet på det brottsförebyggande området vuxit i omfattning och intensitet. Aktiviteterna omfattar bl.a. en utökad samverkan med de lokala brottsförebyggande råden, åtgärder vid offentlig upphandling för att minska risken för att oseriösa aktörer anlitas samt insatser inom restaurangbranschen. Ekobrottsmyndigheten har under året avslutat en systematisk utvärdering av samtliga större brottsförebyggande projekt som myndigheten har bedrivit åren Rapporten innehåller bl.a. en samlad effektanalys utifrån såväl ett kort- som långsiktigt brottsförebyggande perspektiv. Rapporten sätter ljuset på att samarbetet med andra myndigheter och näringsliv är en avgörande framgångsfaktor i det brottsförebyggande arbetet. Ekobrottsmyndigheten har tack vare ökade satsningar på det brottsförebyggande arbetet kunnat fullfölja sin strategi att inrikta de brottsförebyggande insatserna mot de funktioner i samhället som ligger närmast brottsligheten. Sammantaget tillmäts det brottsförebyggande arbetet stor betydelse i Ekobrottsmyndighetens strategiska arbete mot ekonomisk brottslighet. Det brottsförebyggande perspektivet beaktas i all verksamhet och alla medarbetare är delaktiga i detta arbete. Slutord Som framgår av denna årsredovisning kan Ekobrottsmyndigheten ännu en gång visa på en mycket god resultatutveckling. Ekobrottsmyndigheten har uppnått eller överträffat alla de mål som regeringen genom regleringsbrevet för 2006 har satt upp för verksamheten. Det är tredje året i rad som verksamheten har utvecklats starkt med goda resultatförbättringar på alla väsentliga områden. Vidare kan jag konstatera att under 2006 har allt större del av myndighetens resurser på ett framgångsrikt sätt satsats på att bekämpa den allvarligaste ekonomiska brottsligheten. En annan slutsats är att Ekobrottsmyndigheten under 2006 genom utvecklingsinsatser på en rad olika områden också har lagt grunden för ytterligare väsentliga resultatförbättringar under de kommande åren. Ekobrottsmyndigheten står därmed i dag mycket väl rustad för att möta de nya och högre krav som kommer att ställas på ekobrottsbekämpningen i framtiden. Det gäller inte bara myndighetens primära uppgifter på det brottsförebyggande området samt i fråga om utredning och lagföring, utan det gäller i minst samma grad Ekobrottsmyndighetens roll som ett strategiskt lednings- och samordningsorgan direkt under regeringen. Stockholm den 16 februari 2007 gudrun antemar

5 6 X X X X V E R K S A M H E T O C H O R G A N I S AT I O N 7 Verksamhet och organisation EKOBROTTSBEKÄMPNING FRÅN UNDERRÄTTELSEUPPSLAG TILL DOM Regeringens mål för Politikområde Rättsväsendet Ekobrottsmyndighetens verksamhet ingår i Politikområde Rättsväsendet. I regleringsbrevet för 2006 avseende Ekobrottsmyndigheten har regeringen under rubriken Verksamhetsstyrning angett följande mål för Politikområde Rättsväsendet. Mål Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten skall utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bl.a. att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och straffverkställighet. Ekobrottsmyndighetens verksamhet faller inom två verksamhetsområden, Brottsförebyggande arbete samt Utredning och lagföring. De mål regeringen har angett för dessa verksamhetsområden under 2006 är följande: Verksamhetsområde Brottsförebyggande arbete. Mål: Brott skall förebyggas. Verksamhetsområde Utredning och lagföring. Mål: Verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och fler brott skall leda till lagföring. Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten svarar för ekobrottsbekämpningen i de tre storstadslänen samt i Hallands, Blekinge och Gotlands län samt nationellt för brottslighet enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument och brottslighet som gäller EU-bedrägerier. Ekobrottsmyndigheten handlägger därutöver mål som lämpligen bör handläggas vid Ekobrottsmyndigheten med hänsyn främst till att målet rör kvalificerad ekonomisk brottslighet som har nationell utbredning eller internationell anknytning eller är av principiell natur eller av stor omfattning. Utöver ansvaret för ekobrottsbekämpningen svarar Ekobrottsmyndigheten också för samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Det innebär bl.a. att Ekobrottsmyndigheten skall utveckla metoder för att effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten, särskilt följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten, följa rättstillämpningen och utarbeta förslag till åtgärder. Ekobrottsmyndigheten skall också lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer samt till allmänheten. Verksamhetsområdena är i sin tur uppdelade på verksamhetsgrenarna: Brottsförebyggande arbete samt strategisk ledning och samordning. Utredning och lagföring.

6 V E R K S A M H E T O C H O R G A N I S AT I O N V E R K S A M H E T O C H O R G A N I S AT I O N 9 anmälda brottsmisstankar Övrigt 7% Bokföringsbrott 45% Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst spårar upp grov och allvarlig brottslighet. Skatteverket och konkursförvaltarna anmäler flest brott. Skattebrott och bokföringsbrott är de vanligaste brottsrubriceringarna. Ett ekobrott lagförs Omvärldsanalys Brott begås Förundersökning inleds Beslut om åtal Påföljd Bedrägerier 3% Aktiebolagslagen 2% Skattebrott 37% Insider, Handel med finans. instr. o. Näringsförbud 3% Borgenärsbrott 3% Kriminalunderrättelsetjänst Brott upptäcks/anmäls Brottsutredning Förundersökning avslutas Dom /överklagande EN UNDERRÄTTELSESTYRD EKOBROTTSBEKÄMPNING EKOBROTTSMYNDIGHETENS ORGANISATION En framgångsrik ekobrottsbekämpning förutsätter en hög kunskap om brottsligheten och dess drivkrafter. Samhällsutvecklingen inom olika områden och vilka incitament för ekonomisk brottslighet som skapas genom förändringar i vår omvärld måste analyseras. Nya trender och nya metoder för ekonomisk brottslighet måste uppmärksammas och följas upp på ett tidigt stadium. Ekobrottsmyndigheten tar varje år fram en omvärlds- och hotbildsanalys. Den utgör ett viktigt underlag för den strategiska inriktningen av myndighetens brottsbekämpning. Kriminalunderrättelsetjänsten kartlägger brottsligheten och dess strukturer och gör analyser på både strategisk och operativ nivå. Brott upptäcks av Ekobrottsmyndigheten, av andra myndigheter som har kontrollfunktioner, av konkursförvaltare, revisorer och enskilda. När brott upptäcks sker en anmälan. Ekobrottsmyndigheten handlägger ca brottsanmälningar varje år. En anmälan kan innehålla flera brottsmisstankar och flera brottsmisstänkta. Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts leder anmälan till att en förundersökning inleds. Förundersökningen skall klarlägga om ett brott har begåtts och vilken bevisning som finns. Ekobrottsmyndigheten utreder både mindre allvarlig brottslighet och grov och avancerad brottslighet som ofta har internationella kopplingar. Vilka åtgärder som vidtas under förundersökningen beror på hur allvarlig och komplicerad den misstänkta brottsligheten är. Mindre allvarlig brottslighet utreds snabbt och rättssäkert genom bl.a. förhör med den misstänkta och vittnen samt granskning av handlingar. Avancerad brottslighet utreds med hjälp av hemliga tvångsmedel, spaning, frihetsberövanden samt förhör med misstänkta och vittnen. När förundersökningen är avslutad lagförs ärendet. Det betyder att åklagaren utfärdar ett strafföreläggande eller väcker åtal. Ett strafföreläggande kan avse villkorlig dom i förening med böter eller endast bötesstraff. Om åtal väcks prövas åtalet av en tingsrätt som beslutar vilket eller vilka brott som den åtalade skall dömas för och en påföljd. Vissa mål överklagas av den tilltalade eller av åklagaren till hovrätt. För att ett ärende skall prövas i Högsta domstolen (HD) krävs att riksåklagaren begär prövningstillstånd och att detta beviljas av HD. Ekobrottsmyndigheten leds av en generaldirektör som i åklagarfrågor har ställning som överåklagare. Under generaldirektören finns på den strategiska ledningsnivån en ledningsgrupp som består av en överåklagare, som är generaldirektörens ställföreträdare, två vice överåklagare, enhetschefer inom staben samt chefen för Ekobrottskansliet vid Rikskriminalpolisen. Organisationsschema GENERALDIREKTÖR STAB HÖGRE ÅKLAGARE POLISCHEF STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Tolv åklagakammare, tre polisoperativa enheter, tre operativa serviceenheter Överåklagaren och de vice överåklagarna ansvarar under generaldirektören för rättslig kontroll och tillsyn, rättsutveckling samt utveckling av metoder och kvalitet inom myndighetens verksamhetsområden. De kan även ha en kvalificerad åklagarroll i de mest komplicerade målen. Chefen för Ekobrottskansliet leder under generaldirektören polisverksamheten i myndigheten. Den operativa verksamheten bedrivs vid tolv åklagarkammare, tre polisoperativa enheter och tre operativa serviceenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Till åklagarkamrarna är utredningsgrupper knutna som är placerade i Visby, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Borås och Skövde. Vid varje åklagarkammare finns medarbetare som är ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer eller specialister av annat slag. Chef för en åklagarkammare är en chefsåklagare som leder verksamheten. För ledningsuppgifter finns också vid varje åklagarkammare en vice chefsåklagare samt en kammarkommissarie som biträder kammarchefen och leder polisverksamheten inom kammaren. Åklagarna, poliserna och ekorevisorerna är specialutbildade för utredningar av ekonomisk brottslighet och arbetar nära tillsammans. De polisoperativa enheternas uppgift är att biträda åklagarkamrarna med hemliga tvångsmedel, spaning och kriminalunderrättelsetjänst. De operativa serviceenheternas uppgift är att genom ekosekreterare och servicepersonal svara för den operativa och administrativa servicen till åklagarkamrarna och den polisoperativa enheten på orten.

7 1 0 X X X X B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E 1 1 Resultatredovisning Verksamhetsområde Brottsförebyggande arbete Regeringens mål: Brott skall förebyggas. Verksamhetsgren Brottsförebyggande arbete samt strategisk ledning och samordning Regeringens mål: Risken för att brott begås skall minska. Brottsförebyggande arbete Återrapporteringen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Inledning Den brottsförebyggande verksamheten vid Ekobrottsmyndigheten har som övergripande mål att risken för att brott begås skall minska. I den långsiktiga strategi som Ekobrottsmyndigheten tagit fram för det brottsförebyggande arbetet anges följande: Ekobrottsmyndigheten verkar för en ökad upptäcktsrisk. Ekobrottsmyndigheten pekar ut riskområden för ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten informerar om ekonomisk brottslighet för att påverka attityder hos enskilda och näringslivet. Ekobrottsmyndigheten utvecklar och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. Ekobrottsmyndigheten bidrar till att det straffrättsliga systemet blir effektivt och får genomslag. Ekobrottsmyndighetens omvärlds- och hotbildsanalys identifierar områden där den ekonomiska brottsligheten drabbar samhälle, näringsliv och enskilda. Genom den bild av brottslighetens drivkrafter, struktur och omfattning som analysen ger kan brottsförebyggande insatser göras på rätt områden och med rätt inriktning. När det gäller den mindre avancerade ekonomiska brottsligheten är en snabb och rättssäker lagföring tillsammans med information en brottsförebyggande metod. En annan metod att minska risken för brott är att analysera på vilka områden reglerna kan förenklas så att den enskilde inte riskerar att begå brott på grund av att regelsystemet är komplext och svårt att följa. När det gäller den avancerade ekonomiska brottsligheten behöver en kombination av olika åtgärder vidtas för att minska risken för att brott begås. På detta område krävs avancerad kriminalunderrättelsetjänst och en djup och bred samverkan mellan rättsväsendets myndigheter. Brottsförebyggande rådet bidrar genom forsknings- och utredningsinsatser till metod och kunskapsutvecklingen. Samverkan med näringslivet och arbetslivets organisationer är också nödvändig för att få långsiktiga resultat. Genom information om den ekonomiska brottsligheten och dess skadeverkningar till företag och enskilda ökar också medvetenheten om och uppmärksamheten på ekonomisk brottslighet. Det kan på sikt leda till att fler upptäcker ekonomisk brottslighet och till en påverkan av attityder mot ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har under året gjort insatser på samtliga dessa områden.

8 1 2 B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E 1 3 De enheter som handlägger den mindre avancerade brottsligheten åstadkommer tillsammans med poliser, ekonomer och skatteverkets brottsutredare en snabb och rättssäker lagföring. Åklagarna på dessa enheter ser en mycket stor mängd ärenden. Därför kan de dra slutsatser om vilka regler som åsidosätts och varför. Information i brottsförebyggande syfte har lämnats dels genom spridning av ett antal broschyrer som tar upp olika aspekter av den ekonomiska brottsligheten, dels genom att Ekobrottsmyndigheten har deltagit i en rad olika sammanhang där myndigheter, näringsliv och arbetslivets organisationer samverkar i syfte att förebygga ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har under året vidtagit en rad åtgärder för att utveckla metoderna för det brottsförebyggande arbetet. Det har skett i samverkan med Brottsförebyggande rådet, andra myndigheter och företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Metodutvecklingen har koncentrerats till områden där den ekonomiska brottsligheten redan idag orsakar stora skador och områden där riskerna för ekonomisk brottslighet är särskilt stora. Ekobrottsmyndigheten har också drivit särskilda brottsförebyggande projekt som har inriktats mot växlingskontor, revisionsbyråer och bokföringsbyråer. Dessa projekt har ingått som ett led i en serie särskilda brottsförebyggande projekt som myndigheten har genomfört sedan myndigheten bildades. Under året har också en utvärdering och sammanställning av Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande projekt publicerats (Ekobrottsmyndighetens rapport 2006:2). Sammanlagt har tretton olika projekt genomförts inom ramen för denna serie. Rapporten summerar erfarenheter och drar slutsatser som successivt kan genomföras i metodutvecklingsarbetet. METODUTVECKLING OCH ÖVRIGA ÅTGÄRDER PÅ OPERATIV NIVÅ Myndigheten skall redovisa metodutveckling samt övriga åtgärder på operativ nivå som har vidtagits för att förebygga att brott begås. Förverkande av brottsvinster och penningtvätt Ekobrottsmyndighetens åtgärder för att öka insatserna för förverkande av brottsvinster och mot penningtvätt har getts en klart brottsförebyggande ansats. Financial Action Task Force (FATF) riktade i en rapport 2006 kritik mot Sveriges hantering av frågor om penningtvätt. Justitiedepartementet remitterade under året en departementspromemoria om utvidgat förverkande m.m. (Ds 2006:17). Mot denna bakgrund har ett omfattande utvecklingsarbete påbörjats för att utveckla metoder och skapa bättre förutsättningar för att spåra och förverka medel som åtkommits genom brott och för att öka lagföringen av penningtvätt. En del av Ekobrottsmyndighetens insatser på detta område har skett i samverkan med Åklagarmyndigheten inom ramen för ett gemensamt projekt som beräknas pågå också Projektet innefattar bl.a. gemensamma erfarenhetsseminarier och rättslig information till åklagarna. Ekobrottsmyndigheten har därutöver avsatt särskilda resurser för att öka genomslaget för reglerna om förverkande och penningtvätt. En särskild enhet med ansvar för strategi och metodutveckling avseende förverkande av brottsutbyten och penningtvätt Brottsutbytesenheten har bildats med en åklagare, två analytiker och en ekorevisor. Enhetens uppgift är både strategisk och operativ. Enhetens strategiska arbete har inletts med en analys av vilka möjligheter som finns inom ramen för nuvarande lagstiftning. För samverkan med Åklagarmyndigheten och andra myndigheter har enheten bildat ett myndighetsnätverk för återvinning av brottsutbyte. Samverkan med motsvarande enheter inom de ekobrottsbekämpande myndigheterna i övriga nordiska länder har inletts och gett värdefulla erfarenheter på såväl strategisk som operativ nivå. Brottsutbytesenheten har också förberett ett system för operativa insatser. Det skall ske genom att enheten gör ekonomiska kartläggningar parallellt med att brottsmisstankar utreds i de ärenden som handläggs vid åklagarkamrarna. Ekobrottsmyndigheten har därutöver genomfört följande insatser: I samverkan med Finansinspektionen och Finanspolisen har informationsinsatser ägt rum på växlingskontor och hos betalningsförmedlare i Stockholm, Göteborg och Malmö. En särskild informationsbroschyr har tagits fram som har fått stor spridning. Brottsutbytesenhetens utvecklingsarbete sker parallellt och i samråd med Brottsförebyggande rådet som i ett gemensamt projekt med Ekobrottsmyndigheten genomför en studie Spåra och återföra utbyte av brott exemplet EBM och LUC i Göteborg. Brottsförebyggande rådets studie är inriktad på metod- och kunskapsutveckling och kommer att pågå även under år Projektet skall redovisas genom rapporter och seminarier under Brott på finansmarknaderna Antalet anmälda brott mot lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument har ökat kraftigt under året. Det kan i huvudsak förklaras med att definitionen av insiderbrott har ändrats och omfattar fler gärningar än tidigare, med att finansmarknaderna har vuxit och med att antalet aktörer på finansmarknaderna har ökat. På detta område bedömer Ekobrottsmyndigheten att brottsutredning och åtal har en särskilt stor allmänpreventiv verkan. Ett annat viktigt område är att i samverkan med Finansinspektionen och de finansiella instituten lämna information om lagstiftningen. Under året har Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Finansinspektionen medverkat i informationsinsatser som syftar till att de finansiella instituten skall ha god kännedom om den anmälningsskyldighet som lagen föreskriver. Den stora ökningen av antalet anmälda brott har också ställt krav på en utveckling av Ekobrottsmyndighetens organisation för att snabbt och effektivt utreda anmälda brottsmisstankar. Ekobrottsmyndigheten har under året rekryterat två finansmarknadsanalytiker för att tillföra specialistkompetens för det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet. Myndigheten har också tagit fram nya rutiner för förundersökningarna vilket bl.a. har inneburit att kriminalunderrättelser och hemliga tvångsmedel har börjat användas i brottsbekämpningen. Metodutvecklingen har hittills lett till att fler ärenden har lagförts och att handläggningstiderna har kortats. Svart arbetskraft Ett särskilt projekt har inletts för att utveckla de brottsförebyggande metoderna mot svart arbetskraft i byggbranschen. Brottsförebyggande rådet undersöker i samverkan med Ekobrottsmyndigheten och företrädare för arbetsgivar och arbetstagarorganisationerna i byggsektorn den organiserade brottsligheten inom byggbranschen. Projektet syftar till att finna metoder för att systematiskt och långsiktigt förebygga och motverka ekonomisk brottslighet. Ett exempel på hur brottsförebyggande metoder har kombinerats med brottsutredande insatser mot svart arbetskraft inom restaurangbranschen är förverkande av manipulerade kassaapparater. Projektet började i samverkan med Skatteverket och andra myndigheter i Stockholm och arbetsmodellen tillämpas nu i ett rikstäckande kontrollprojekt som Skatteverket har initierat. Ekobrottsmyndigheten har under året spridit sina kunskaper och sina erfarenheter till andra som arbetar mot brottslighet inom restaurangbranschen. Projektet bedöms ha lett till en ökad medvetenhet om risken för upptäckt. Enligt berörda branschorganisationers bedömningar har metoden fått synbara effekter bl.a. genom minskat intresse av att överta restaurangföretag och lägre priser vid företagsöverlåtelser. Ytterligare två brottsförebyggande projekt med direkt syfte att utveckla system och metoder för att hindra eller försvåra brottslig verksamhet har pågått under 2006 tillsammans med de tre storstadskommunerna och arbetsmarknadens parter. Det ena projektet gäller svart arbetskraft inom lokalvård. Projektet innebär att rutiner har kartlagts och vidareutvecklats för att ta fram modeller som säkerställer att offentlig upphandling av lokalvårdstjänster kan ske på ett sådant sätt att företag som anlitar svart arbetskraft utesluts i beslutsproceduren. Det andra projektet har haft kommunernas utskänkningshandläggare som målgrupp. Ett utbildnings- och informationsmaterial har tagits fram som syftar till att öka kunskapen hos kommunernas handläggare så att risken för ekonomisk brottslighet kan inverka på bedömningen av om utskänkningstillstånd skall lämnas.

9 1 4 B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E 1 5 OMFATTNINGEN AV DET BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETET SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET OCH ARBETSLIVETS ORGANISATIONER Myndigheten skall i sin redovisning göra en bedömning av omfattningen av det brottsförebyggande arbetet och en beskrivning av erfarenheter av detta arbete. Ekobrottsmyndigheten har under året förstärkt resurserna för det brottsförebyggande arbetet. Förstärkningarna har främst skett på lokal nivå och bl.a. inneburit att varje polisoperativ enhet har fått en särskild resurs för det brottsförebyggande arbetet. Inom ramen för särskilda brottsförebyggande aktiviteter har åklagarkamrarna engagerats i det brottsförebyggande arbetet. De ökade resursinsatserna på det brottsförebyggande området har gett bättre möjligheter att såväl initiera brottsförebyggande aktiviteter som att medverka i aktiviteter som initieras av andra myndigheter eller organisationer. Efterfrågan på Ekobrottsmyndighetens medverkan i olika brottsförebyggande aktiviteter har ökat under året. Ekobrottsmyndighetens arbetsmetod är att förmedla de kunskaper som myndigheten har vunnit på olika områden till olika funktioner i samhället som finns närmast brottsligheten och därmed har störst möjligheter att motverka de problem som finns inom olika områden. På detta sätt kan Ekobrottsmyndigheten nå ut med information till organisationer, näringsliv och allmänheten. Under 2006 har det skett bl.a. genom att Ekobrottsmyndigheten har deltagit i seminarier, mässor, workshops och informationsmöten. Genom information om ekonomisk brottslighet och dess konsekvenser har Ekobrottsmyndigheten bidragit till att öka kunskapen och till att påverka attityder hos enskilda och näringslivet. Ekobrottsmyndigheten har under 2006 i samverkan med andra myndigheter utarbetat ett antal informationsbroschyrer som riktar sig bl.a. till småföretagare, växlingskontor, lagerbolagsbildare, elever på yrkesinriktade utbildningar samt företagare och anställda i restaurangbranschen. Broschyrerna behandlar ämnen som t.ex. bokföringsskyldighet, penningtvätt och svart arbete och har som syfte att öka kunskapen om vad som motverkar ekonomisk brottslighet. Stora upplagor av informationsfoldrarna har spridits vid olika informationsmöten, via de lokala brottsförebyggande råden och branschorganisationer samt vid informationsmöten av olika slag. Myndighetens erfarenhet är att det finns en mycket stor efterfrågan på information av det här slaget. Myndigheten skall redovisa hur samverkan med näringslivet och arbetslivets organisationer har utvecklats och hur de erfarenheter kring förebyggande av ekonomisk brottslighet som dessa aktörer besitter har tagits till vara i Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Den utvärdering som Ekobrottsmyndigheten har gjort av de särskilda brottsförebyggande projekt som genomförts (Rapport 2006:2) sätter ljuset på att samverkan med andra myndigheter och näringslivet är en avgörande framgångsfaktor i det brottsförebyggande arbetet. Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande aktiviteter och projekt genomförs därför regelmässigt i samverkan med andra. Den ökade satsningen på det brottsförebyggande området har medfört att myndigheten under 2006 har haft större möjligheter att delta i kampanjer och informationsarbete och därmed kunnat fullfölja sin strategi att inrikta de brottsförebyggande insatserna till olika funktioner i samhället som ligger närmare brottsligheten och därmed få genomslag för det brottsförebyggande arbetet. Efterfrågan på Ekobrottsmyndighetens medverkan vid olika informationsaktiviteter har ökat markant under Både olika branschorganisationer och arbetslivets organisationer har visat ett ökat engagemang. Förfrågan om information kommer också allt oftare från skolor med yrkesinriktad utbildning. Ett projekt som bedrivits under 2006 har varit att informera revisionsbyråer och bokföringskonsulter. Revisorer och bokföringskonsulter är viktiga målgrupper som direkt kan påverka sina klienter att inte begå ekobrott. Revisorerna bidrar också till att brott upptäcks och anmäls. Det särskilda informationsprojekt som genomförts med oorganiserade bokföringsbyråer som primär målgrupp syftade till att öka kunskaperna hos personalen på dessa byråer för att på så sätt direkt motverka olagliga beteenden hos deras klienter den egentliga målgruppen. Sedan projektet inleddes 2005 har mer än oorganiserade bokföringskonsulter deltagit i sammanlagt 18 informationsträffar som anordnats av Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i samverkan. Informationskampanjen har varit mycket efterfrågad och nått stor spridning inom yrkeskretsen. Ett annat projekt har varit informationsinsatser som riktats till växlingskontor och betalningsförmedlare och som genomförts i samverkan med Finansinspektionen och Finanspolisen. Av totalt 35 valutaväxlingsföretag eller kombinerade valutaväxlings- och betalningsförmedlingsföretag i Stockholm, Göteborg och Malmö har 24 företag varit representerade vid de kontaktmöten som hållits. Också detta informationsprojekt har fått genomslag och väckt uppmärksamhet. Ekobrottsmyndigheten får vid brottsförebyggande insatser på olika områden ökade kunskaper som omsätts och tas till vara i det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet. Vid deltagande i olika seminarier, konferenser m.m. tillsammans med branschorganisationer och fackföreningar får Ekobrottsmyndigheten en ökad allmän kunskap om hur olika delar av näringslivet och affärslivet fungerar. Genom samverkan och möten utanför den egna myndigheten vinner Ekobrottsmyndigheten också värdefull information om attityder och trender som råder i samhällslivet. Genom sådan information kan Ekobrottsmyndigheten fånga upp tendenser som påverkar den ekonomiska brottsligheten och därmed få en tidig förvarning om riskområden för ekonomisk kriminalitet.

10 1 6 B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E 1 7 LOKALT BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE Myndigheten skall redovisa hur det lokala ekobrottsförebyggande arbetet har utvecklats. På den traditionella brottslighetens område har det lokala brottsförebyggande arbetet genomgått en kraftig utveckling under senare år. I dag finns det ca 300 lokala brottsförebyggande råd där olika samhällsfunktioner, från polis och skola till näringsliv och föreningar, samverkar för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet påbörjade redan under år 2005 ett gemensamt arbete för att stödja och aktivera de lokala brottsförebyggande råden i det ekobrottsförebyggande arbetet. Under 2006 har detta arbete fördjupats och utvecklats tillsammans med de lokala brottsförebyggande råden i de tre storstadsområdena. Detta har bl.a. resulterat i att Malmö kommun under året tagit ett principiellt beslut om att utveckla projekt inom ekoområdet och utsett en särskild kontaktperson för sådana frågor. Under 2006 har Ekobrottsmyndigheten tillsammans med de tre storstadskommunerna, Folkhälsoinstitutet och Skatteverket utvecklat rutiner och modeller KRIMINALUNDERRÄTTELSETJÄNST Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst (KUT) har förstärkts ytterligare under 2006 med kompetensutveckling, analyskapacitet och programvaror. Kriminalunderrättelsetjänsten har tagit fram både strategiska och operativa analyser som har varit av stor betydelse för inriktningen av den brottsförebyggande och brottsutredande verksamheten i Ekobrottsmyndigheten. Den strategiska kriminalunderrättelsetjänsten har levererat månadsrapporter till myndighetens ledning som har bildat underlag för olika inriktningsbeslut. Den strategiska kriminalunderrättelsetjänstens analyser för kommunernas prövning av serveringstillstånd. I samband med prövning av utskänkningstillstånd görs bland annat en bedömning av den sökandes ekonomiska förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet. Vilka som får utskänkningsstillstånd bedöms ha stor betydelse för utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten inom restaurangbranschen. I Stockholm har under året drivits ett regionalt projekt avseende svart arbetskraft inom byggbranschen. Projektet har drivits i samarbete med Stockholms Byggmästareförening, Byggfacket och Skatteverket. Informationsinsatser har gjorts i förhållande till byggbranschens beställare som t.ex. HSB och till branschens utförare som t.ex. NCC och Skanska. Information inom ramen för detta projekt har också anordnats för avgångsklasser i de yrkesrelaterade gymnasieskolorna inom Stockholms län. I Göteborg har ett projekt mot fusk inom restaurangbranschen vidareutvecklats genom utökade krogkontroller. I Malmö har 2005 års projekt mot penningtvätt vidareutvecklats under 2006 med konst- och antikhandlare som målgrupp. Myndigheten skall beskriva hur kriminalunderrättelseverksamheten har bedrivits och utvecklats samt göra en bedömning av den effekt verksamheten har haft för förebyggande av ekonomisk brottslighet. har tillsammans med de nationalekonomiska analyser som görs vid Ekobrottsmyndighetens sekretariat för omvärldsanalys utgjort grunden för Ekobrottsmyndighetens omvärlds- och hotbildsanalys Den operativa kriminalunderrättelsetjänstens analyser har resulterat i 24 underrättelserapporter som har överlämnats till åklagarkamrarna. På grundval av underrättelserapporterna har det hittills inletts förundersökningar i 18 större tvångsmedelsärenden. Rapporterna har i samtliga fall gällt grov och organiserad ekonomisk brottslighet med koppling till svart arbetskraft, penninghäleri, människohandel eller kriminella MC-gäng. Den operativa kriminalunderrättelsetjänsten har lett till att Ekobrottsmyndigheten i allt högre grad kan inrikta sina resurser mot pågående brottslighet som inte har avslöjats genom de olika slag av kontroller som andra myndigheter, revisorer och konkursförvaltare gör. Antalet brottsanmälningar som grundar sig på den operativa kriminalunderrättelsetjänstens analyser ökade till 221 stycken, vilket är en ökning med fem procent jämfört med föregående år. Samverkan med andra myndigheter Samarbetet mellan Ekobrottsmyndigheten, Polisen och andra myndigheter som bedriver underrättelsetjänst har under året utvecklats och strukturerats på såväl central som regional nivå. Inriktningen för det arbetet har varit att följa pengarna vilket har inneburit att underrättelsesamarbetet har innefattat bl.a. de delar av den organiserade brottsligheten som gäller grov ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har tillsammans med andra myndigheter medverkat i polisens Operativa råd. Rådet har till uppgift att samordna myndigheternas kriminalunderrättelseverksamhet och initiera myndighetsöverskridande aktionsgrupper för att bekämpa grov och organiserad brottslighet. Inom ramen för det samarbetet har Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst kartlagt yrkeskriminella personer inom området för ekonomisk brottslighet och överfört denna kunskap till Polisen och andra berörda myndigheter. Inom ramen för Operativa rådets arbete har Ekobrottsmyndigheten lett och medverkat i ett antal myndighetsöverskridande aktionsgrupper som har haft som syfte att lagföra personer som tillhör nätverk som ägnar sig åt kvalificerad s.k. blandbrottslighet. Ekobrottsmyndigheten har tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och polisens storstadsmyndigheter medverkat i en arbetsgrupp som har tagit fram en för polisverksamheten underrättelsebaserad nationell strategi för hur grov organiserad och systemhotande brottslighet skall bekämpas. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst har lämnat underlag till den EU-gemensamma hotbildsrapporten om organiserad brottslighet (OCTA). På regional nivå har Ekobrottsmyndigheten medverkat i genomförandet av regionala underrättelsecentrum i Malmö och Göteborg och tillfört resurser till den verksamheten. Handläggande poliser och analytiker från Ekobrottsmyndigheten har tillsammans med underrättelsepersonal från samverkande myndigheter arbetat i gemensamma lokaler med uppgiften att kartlägga grov brottslighet och ge ett underlag för operativa insatser. Ekobrottsmyndigheten har medverkat i förberedelserna för det regionala underrättelsecentrumet i Stockholm som påbörjar verksamhet den 1 januari Effekt för förebyggande av ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten bedömer att kriminalunderrättelseverksamheten har utvecklats positivt under året. Verksamheten bidrar på olika sätt till förebyggande av ekonomisk brottslighet. Genom kriminalunderrättelsetjänstens analyser och kartläggningar upptäcks pågående grov ekonomisk brottslighet. Analyserna ger också kunskaper om vilka samhällsområden som utnyttjas för ekonomisk brottslighet och på vilket sätt det sker. Det är nödvändig kunskap i den samverkan för att förebygga ekonomisk brottslighet som myndigheten har med näringslivet och arbetslivets organisationer. De analyser som Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst gör är också en mycket viktig del i Polisens arbete mot grov kriminalitet och medför att underrättelseuppslag och brottsmisstankar kan samordnas på ett tidigt stadium inom ramen för Operativa rådet och i samarbetet i de regionala underrättelsecentrumen. Det har ökat förutsättningarna att angripa kriminalitet där allvarlig ekonomisk brottslighet är en del av annan grov och organiserad brottslighet. Sammantaget bedömer Ekobrottsmyndigheten att kriminalunderrättelsetjänsten har haft en god effekt för att förebygga såväl ekonomisk brottslighet som annan allvarlig och organiserad brottslighet.

11 1 8 B R O T T S F Ö R E B Y G G A N D E A R B E T E S T R AT E G I S K L E D N I N G O C H S A M O R D N I N G 1 9 RESURSER FÖR DET BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE Myndigheten skall redovisa antalet och andelen timmar som har satsats på brottsförebyggande arbete. Det brottsförebyggande arbetet inom Ekobrottsmyndigheten utgår från myndighetens strategi som omsatts i verksamhetsplanen för Det innebär att den brottsförebyggande verksamheten vid huvudorterna har samordnats men också getts utrymme för lokala initiativ. Den lokala inriktningen av projekten har utgått från kontakter med näringslivet eller arbetsgivare och arbetstagarorganisationer där Ekobrottsmyndigheten deltagit i andras brottsförebyggande aktiviteter. Ett typexempel på detta var behovet av information till växlingskontor i Malmö. Behovet uppmärksammades i samband med olika förundersökningar inom handel med livsmedel. Ekobrottsmyndigheten bedömer att det inte föreligger några väsentliga skillnader mellan de tre huvudorternas verksamhet för att förebygga brott. MÅLUPPFYLLELSE BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE Ekobrottsmyndigheten bedömer att det brottsförebyggandet arbetet har utvecklats på ett positivt sätt under året. Ekobrottsmyndigheten har genom kriminalunderrättelsetjänsten och på andra sätt verkat för en ökad upptäcktsrisk. Genom omvärlds- och hotbildsanalysen och genom samverkan med andra myndigheter, näringsliv och organisationer har riskområden för ekonomisk brottslighet identifierats och rätt resurser har kunnat sättas in på rätt områden. Det brottsförebyggande arbetet har genom informationsinsatser satt fokus på olika problemområden och vilka åtgärder som kan vidtas inom olika delar av samhället. Genom detta arbete Under året har ca timmar lagts ned på brottsförebyggande arbete, jämfört med timmar Det motsvarar en ökning med 26 procent. Andelen nedlagd tid uppgår till 2,33 procent av Ekobrottsmyndighetens totala resursinsats jämfört med 1,66 procent VÄSENTLIGA SKILLNADER MELLAN STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ Väsentliga skillnader mellan Ekobrottsmyndighetens verksamhet i Stockholm, Göteborg och Malmö skall analyseras och kommenteras. har också medvetenheten om den ekonomiska brottsligheten och dess skadeverkningar höjts bland medborgarna. Ett viktigt led i det arbetet har varit förstärkningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och utvecklingen av samarbetet med de lokala brottsförebyggande råden. En sammanfattande bedömning är att Ekobrottsmyndigheten under 2006 har haft en strategisk inriktning för det brottsförebyggande arbetet och att effekter har uppnåtts främst genom reduktion av brottsligheten inom vissa områden. Ekobrottsmyndigheten bedömer att målen för myndighetens brottsförebyggande arbete har uppfyllts. Strategisk ledning och samordning Återrapporteringen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Inledning Det långsiktiga målet för ekobrottsbekämpningen är att skydda enskilda, näringslivet och det allmänna mot ekonomisk brottslighet. Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten är ett ansvar för flera myndigheter och samhället är på olika sätt engagerat för att i första hand förebygga och förhindra ekonomisk brottslighet. När brott har inträffat är det en uppgift för Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Polisen och Skatteverkets skattebrottsenheter att utreda och lagföra brott på ett effektivt och rättssäkert sätt. Ekobrottsmyndigheten svarar för samordning och andra åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. För att en samordnad och brottsförebyggande ekobrottsbekämpning skall kunna uppnås och för att de kriminalpolitiska åtgärderna mot redan begångna brott skall få genomslag bör det finnas en samlad analys som pekar ut vilka omvärldsförändringar och samhällsfaktorer som påverkar möjligheterna att begå brott och vilka riskområden för ekonomisk brottslighet som föreligger. Om bilden av vad som skall bekämpas på detta sätt kan göras tydlig kan de insatser som görs på olika håll i samhället mot den ekonomiska brottsligheten få rätt inriktning och bli effektiv. OMVÄRLDS- OCH HOTBILDSANALYS SAMT STRATEGISKA ÅTGÄRDER Myndigheten skall redovisa de strategiska åtgärder inklusive omvärldsbevakning som har vidtagits för att tidigt upptäcka nya former av ekonomisk brottslighet och för att långsiktigt effektivisera det brottsförebyggande arbetet och bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndighetens sekretariat för omvärlds- och hotbildsanalys har fortlöpande analyserat omvärldsfaktorer som påverkar incitamenten till ekonomisk brottslighet. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden, den ekonomiska politiken i Sverige och inom EU, teknikutvecklingen och globaliseringen är grundläggande faktorer i denna analys. Den har förenats med de kartläggningar av brottsligheten och dess strukturer som kriminalunderrättelsetjänsten har gjort, de kunskaper om brottsligheten som den brottsutredande verksamheten har samt de analyser andra myndigheter gör. Analyserna har sammanfattats i en omvärlds- och hotbildsanalys 2006 som beskriver drivkrafterna bakom brottsligheten, dess struktur, inom vilka områden den ekonomiska brottsligheten utgör en särskild risk och vilka motmedel som sätts in. Omvärlds- och hotbildsanalysen är avsedd att bidra till samhällets samlade bild av den ekonomiska brottsligheten, att sprida kunskaper om brottsligheten och att utgöra en av de strategiska utgångspunkterna för de insatser som måste göras på olika håll mot den ekonomiska brottsligheten.

12 2 0 S T R AT E G I S K L E D N I N G O C H S A M O R D N I N G S T R AT E G I S K L E D N I N G O C H S A M O R D N I N G 2 1 Omvärlds- och hotbildsanalysen 2006 identifierade tre områden där utvecklingen kan medföra särskilda hot mot samhället och där brottsbekämpningen bör samordnas nationellt: Grov blandbrottslighet. Mindre avancerad men utbredd ekonomisk brottslighet. Internationaliseringen på finansmarknaderna. Analysen har lett till följande strategiska inriktning av Ekobrottsmyndighetens verksamhet: Kriminalunderrättelsetjänsten har utvecklats och förstärkts. Brottsutredningar som gäller grov ekonomisk brottslighet med koppling till annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet har prioriterats. Brottsutredningar som gäller svart arbetskraft har prioriterats. Den mindre avancerade ekonomiska brottsligheten har handlagts snabbt, effektivt och rättssäkert. Brottsförebyggande insatser har riktas särskilt mot enmans- och fåmansföretagare. Brottsförebyggande insatser har genomförts för att påverka attityder till konsumtion av svarta varor och tjänster. Insatserna mot marknadsmissbruksbrott har förstärkts. Analysen har spritts till andra myndigheter, näringslivet och organisationer som ett sätt att samordna samhällets insatser mot den ekonomiska brottsligheten. Andra strategiska åtgärder Ekobrottsmyndighetens övergripande strategi har under 2006 varit inriktad mot grov organiserad ekonomisk brottslighet och marknadsmissbruksbrott. Ett viktigt fokusområde har också varit förverkande av brottsutbyte och penningtvätt. Inom ramen för Operativa rådet har Ekobrottsmyndigheten fått en roll som nationell samordnare av kriminalunderrättelser om ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har avsatt underrättelseresurser för insatser som har gällt ekonomisk brottslighet i hela landet och således utanför Ekobrottsmyndighetens geografiska ansvarsområde. Ekobrottsmyndigheten har fördjupat samarbetet med Finanspolisen för att effektivisera arbetet mot penningtvätt och ekonomisk brottslighet. Det har lett till att en stor del av de operativa rapporter som Finanspolisen tar fram har resulterat i förundersökningar hos Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har utvecklat samarbetet med Finansinspektionen och de finansiella marknadsplatserna. Samarbetet har varit inriktat på tidig upptäckt av marknadsmissbruksbrott, analys av s.k. insiderringar och en snabb och rättssäker lagföring. Ekobrottsmyndigheten har med den nya Brottsutbytesenheten byggt upp ett kunskaps- och kompetenscentrum och en operativ enhet för ekonomiska analyser till grund för förverkande av brottsvinster och lagföring av penningtvätt. Ekobrottsmyndighetens internationella arbete på strategisk nivå har främst varit inriktat på att öka samarbetet med andra länder och att dra erfarenheter från andra länders arbete inom området för förverkande av brottsvinster och penningtvätt. Kunskaps- och kompetenscentrum Myndigheten skall redovisa åtgärder som har vidtagits för att förstärka och vidareutveckla Ekobrottsmyndigheten som kunskaps- och kompetenscentrum inom ekobrottsområdet. EBM-dagarna 2006 EBM-dagarna syftar till att ge ökad kunskap och lyfta fram aktuella frågor inom ekobrottsbekämpningen. EBM-dagarna 2006 samlade ca 400 deltagare som förutom myndighetens egna anställda innefattade ekoåklagare och ekorotelchefer i de 15 län som ligger utanför Ekobrottsmyndighetens geografiska ansvarsområde och deltagare från andra myndigheter. Ämnen på årets ekobrottsdagar var Polisens underrättelsemodell och nationella utredningskoncept, processen för brottsbekämpning från underrättelseuppslag till dom, förverkande av brottsvinster och penningtvätt samt brottsförebyggande arbete. Kunskapsdag om svart arbete i restaurangbranschen Ekobrottsmyndigheten anordnar varje år en kunskapsdag som främst är avsedd för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring tillsammans med åklagare och poliser utanför Ekobrottsmyndigheten. Kunskapsdagen 2006 behandlade brottslighet i restaurangbranschen och genomfördes tillsammans med Skatteverket och företrädare för restaurangbranschen. Många åklagarkammare och flertalet polismyndigheter deltog i kunskapsdagen tillsammans med åklagare, ekorevisorer och ekopoliser från Ekobrottsmyndigheten. UTBILDNING OCH ANDRA KOMPETENSHÖJANDE ÅTGÄRDER Myndigheten skall redovisa i vilken omfattning den har tillhandahållit utbildning för ekobrottsbekämpning för åklagare, poliser och annan personal som inte arbetar vid myndigheten. Ekobrottsmyndigheten har sedan flera år utvecklat ett brett utbud av kurser och svarar för huvuddelen av den utbildning som finns i landet avseende bekämpning av ekonomisk brottslighet. Kurserna utvärderas fortlöpande och revideras utifrån de operativa behov som brottsutvecklingen genererar. Kurserna finns beskrivna i en kurskatalog som distribueras till ekobrottsbekämpande myndigheter utanför Ekobrottsmyndigheten och finns tillgänglig på Ekobrottsmyndighetens intranät och hemsida. Kursutbudet är anpassat dels för att möta behovet av grundläggande kunskaper för de personalgrupper, både inom och utanför myndigheten, som ska börja utreda ekonomisk brottslighet, dels för att tillgodose behovet av mer djupgående specialkunskaper hos dem som redan arbetar mot ekonomisk brottslighet. Kursutbudet innehåller även utbildningar för att uppdatera viktiga specialområden.vid sidan av de kurser som anges i kurskatalogen kan Ekobrottsmyndigheten vid behov ta fram och erbjuda specialinriktade utbildningsinsatser. I takt med att den ekonomiska brottsligheten förändras uppkommer ständigt nya behov av kunskaper och kompetenser. För att kunna möta dessa behov har under år 2006 ett omfattande arbete genomförts för att ytterligare fördjupa och specialisera utbildningarna mot den mer komplicerade och grova ekonomiska Andra insatser Samarbetet för att ta tillvara forskningen på ekobrottsområdet har utvecklats. Samverkan med Brottsförebyggande rådet har haft som syfte att ta fram nya metoder för brottsbekämpning på olika områden. Samarbete har också skett med Linköpings universitet som har ett forsknings- och utbildningsprogram som rör ekonomisk brottslighet inom Resurscentrum för Brottsprevention och Brottsbekämpning (RBB). Centrumet har universitetet som huvudman och myndigheter inom rättsväsendet, bl.a. Ekobrottsmyndigheten, ingår som intressenter. Under 2006 har Ekobrottsmyndigheten medverkat vid seminarier som universitetet anordnat. Ekobrottsmyndigheten har anordnat kunskapsseminarier för ekoåklagare i hela landet inom aktuella områden, exempelvis om penningtvätt, användningen av hemliga tvångsmedel i ekobrottsbekämpningen och om handläggningen av stora mål som rör svart arbetskraft. brottsligheten. Det har lett till nya utbildningsinsatser som genomförs Under år 2006 har totalt 397 personer deltagit i Ekobrottsmyndighetens kursverksamhet, varav 107 personer kommer från andra myndigheter. Ett flertal av Ekobrottsmyndighetens medarbetare anlitas som föreläsare av andra brottsbekämpande myndigheter i samband med kurser eller andra kompetenshöjande åtgärder som anordnas av dessa myndigheter.

13 2 2 S T R AT E G I S K L E D N I N G O C H S A M O R D N I N G S T R AT E G I S K L E D N I N G O C H S A M O R D N I N G 2 3 SAMORDNING OCH SAMVERKAN MED ÅKLAGARMYNDIGHETEN OCH RIKSPOLISSTYRELSEN Myndigheten skall redovisa åtgärder som har vidtagits, tillsammans med Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen, för att utveckla formerna för samordning när det gäller bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. ÖVRIGA ÅTGÄRDER FÖR NATIONELL SAMORDNING Myndigheten skall redovisa övriga åtgärder som har vidtagits med anledning av uppgiften att nationellt samordna bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Åklagarmyndigheten Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten har beslutat om gemensamma riktlinjer för ekobrottsbekämpningen. Av riktlinjerna framgår att Ekobrottsmyndigheten ansvarar för utvecklingen av åklagarväsendets insatser på ekobrottsområdet såsom rättslig utveckling, rättslig tillsyn och kontroll, metodutveckling samt utbildning. Även frågor som rör operativ samverkan regleras i riktlinjerna. Överenskommelsen har förstärkt förutsättningarna för en effektiv och konstruktiv samordning och samverkan mellan myndigheterna på ekobrottsområdet. En kontinuerlig dialog har under året skett med Åklagarmyndigheten om en gemensam utvecklingsplan och ett gemensamt program för utveckling av brottsbekämpningen. Dialogen har skett på olika nivåer inom myndigheterna. Generaldirektören och överåklagaren vid Ekobrottsmyndigheten deltar i Åklagarmyndighetens överåklagarmöten. Samverkan har också skett i strategiska frågor avseende bland annat internationella kontakter, kompetensutveckling samt löne- och personalfrågor. Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna Ekobrottsmyndigheten har under 2006 utvecklat sin samverkan med Polisen främst i fråga om insatser mot den grova organiserade brottsligheten. Samverkan består av att i allt större utsträckning göra gemensamma kartläggningar av individer och nätverk som ett led i kriminalunderrättelsearbetet samt operativ samverkan i enskilda förundersökningar. Ett viktigt led i brottsbekämpningen är att utredarna har tillgång till ett effektivt utredningsstöd. Samarbetet med Rikspolisstyrelsen har fortsatt för att implementera det datoriserade utredningsstödet DurTvå inom Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har under året utvecklat samverkan med Säkerhetspolisen och utvecklat formerna för gemensamma operativa insatser mot finansiering av internationell terrorism. Samverkan har visat på behovet av en särskild åklagare med ansvar för förundersökningar på Säkerhetspolisens område och resurser har avsatts för en sådan åklagarinsats. Ekobrottsmyndigheten har också utvecklat samarbetet med Rikskriminalpolisen i frågor om bl.a. penningtvätt, teleavlyssning och analysverksamhet. Rikskriminalpolisens nationella insatsstyrka har anlitats i samband med tillslag som beslutats av åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. På regional nivå har Ekobrottsmyndigheten i Göteborg och Malmö samverkat med Polisen och andra myndigheter i regionala underrättelsecentrum. Som en effekt av det samarbetet har Ekobrottsmyndigheten inlett förundersökning i flera ärenden. I Stockholm pågår förberedelserna för att inrätta ett underrättelsecentrum med start den 1 januari Ekobrottsmyndigheten har biträtt polismyndigheterna med kompetens inom ekobrottsbekämpning och beslagshantering inom IT-området. I gengäld har Ekobrottsmyndigheten fått biträde i form av kvalificerad spaning. Ekorådet Ekorådet har under året haft två sammanträden och där behandlat frågor om penningtvätt. Vid det första sammanträdet bestämdes att en arbetsgrupp skulle se över informationsflödet mellan myndigheterna och eventuellt behov av ny lagstiftning för att informationsutbytet skall kunna ske på ett effektivt sätt. Arbetsgruppens rapport behandlades på Ekorådets andra sammanträde varvid beslutades att lämna över rapporten till Penningtvättsutredningen och Finanspolisen. SAMEB På regional nivå finns de s.k. SAMEB-grupperna med arbetsuppgifter som i huvudsak motsvarar Ekorådets. Ekobrottsmyndigheten har deltagit i SAMEB-arbetet inom alla de län där myndigheten har ett primärt verksamhetsansvar och där även svarat för kanslifunktionen. Under 2006 har SAMEB-grupperna, förutom att arbeta med olika regionala samverkansprojekt påbörjat arbetet med att ta fram underlag för den s.k. treårsrapporten till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten skall efter beredning i Ekorådet överlämnas till regeringen i maj Skatteverket Ekobrottsmyndigheten har under 2006 haft strategiska samordningsgrupper på såväl central som lokal nivå med Skatteverket för att diskutera olika gemensamma samordningsfrågor. En av chefsåklagarna på varje huvudort har utsetts till kontaktperson för Skatteverkets olika kontrollprojekt. Ett viktigt område för nationell samordning har varit Skatteverkets insatser med förstärkta resurser för utökad kontrollverksamhet. Samordningen har hittills lett till ett gott utnyttjande av myndigheternas resurser för brottsbekämpning. En viktig bieffekt av den utvecklade samverkan mellan myndigheterna är att ett nytt forum för diskussioner om bland annat olika rättstillämpningsfrågor har skapats. De nya samverkansformerna skall ses som ett komplement till den samverkan som sedan lång tid sker i den centrala samrådsgruppen för skattebrottsenheterna. I den gruppen ingår företrädare för Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen, med Ekobrottsmyndigheten som sammankallande. Gruppen har haft fem möten under året. Arbetsgruppen har utvidgats till att också avse Skatteverkets fiskala verksamhet. Förutom löpande samverkansfrågor har gruppen också arbetat med att utveckla rutinerna för Skatteverkets brottsanmälningar och frågor som rör skattebrottsenheternas utvidgade möjligheter att använda tvångsmedel under förundersökningen. Kronofogdemyndigheten och Tullverket Formerna för samverkan med Kronofogdemyndigheten har utvecklats och blivit mer organiserade. Brottsutbytesenheten vid Ekobrottsmyndigheten har inlett ett operativt samarbete med Kronofogdemyndigheten för förverkande av brottsvinster. Kronofogdemyndigheten ingår också i det myndighetsnätverk som Ekobrottsmyndigheten har skapat för detta ändamål. Näringsförbud är ett viktigt instrument för att förhindra att näringsidkare som misskött sig fortsätter att driva sin verksamhet. Det är Kronofogdemyndigheten som har tillsyn över att näringsförbuden efterlevs och som skall anmäla överträdelser till Ekobrottsmyndigheten. I syfte att effektivisera hanteringen av misstänkta överträdelser av näringsförbud har Ekobrottsmyndigheten och Kronofogdemyndigheten diskuterat förbättrade rutiner för uppföljningen av meddelade näringsförbud. Samverkan med Tullverket sker främst i operativa ärenden. Vidare har samverkan skett med Tullverket inom ramen för Ekorådets projekt om penningtvätt. Flera representanter från Tullverket deltog i EBMdagarna.

14 2 4 S T R AT E G I S K L E D N I N G O C H S A M O R D N I N G S T R AT E G I S K L E D N I N G O C H S A M O R D N I N G 2 5 Revisorernas branschorganisationer En revisor i ett aktiebolag är skyldig att till åklagare anmäla misstanke om vissa brott som begåtts inom ramen för bolagets verksamhet. Ekobrottsmyndigheten har sedan många år ett nära samarbete med revisorernas branschorganisationer, FAR SRS. Den samrådgrupp som bildats överväger fortlöpande hur samverkan mellan revisorer och åklagare kan utvecklas i anledning av anmälningsskyldigheten. Samrådsgruppen har sammanträtt två gånger under EU-bedrägerier Myndigheten skall redovisa de åtgärder som har vidtagits för att samordna de nationella åtgärderna mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering av EU-relaterade medel i landet samt en beskrivning av erfarenheterna av myndighetens samordningsansvar på området. Resultatet skall redovisas och utvärderas i en årsrapport som skall ges in till regeringen senast den 2 oktober Ekobrottsmyndigheten ansvarar för samordningen av de nationella åtgärderna mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i Sverige. Därutöver utreder myndigheten misstänkta bedrägerier med EUmedel i hela landet. I samrådsgruppen har särskild uppmärksamhet ägnats åt de problem som upptäcks vid revision av kontantbranscherna. I dessa branscher förekommer manipulerbara kassaregister och bristfällig inkomstredovisning. De kunskaper och erfarenheter som Ekobrottsmyndigheten har fått genom sitt operativa arbete har spritts till revisorskåren. Ekobrottsmyndighetens erfarenheter har lett till ett förändrat arbetssätt vid revisioner av företag i kontantbranscherna. Under 2006 inkom 27 brottsanmälningar om EU-bedrägerier till Ekobrottsmyndigheten, vilket är en minskning sedan 2005 (36). Under året inleddes förundersökningar i 20 (35) ärenden. Sammanlagt beslutades om 4 (3) åtal och 2 (1) strafförelägganden. Vid Ekobrottsmyndigheten finns också ett EUbedrägeriråd med Ekobrottsmyndighetens representant som ordförande. Rådet skall: Främja samverkan mellan berörda myndigheter för att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av EUrelaterade medel. Följa utvecklingen av bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel samt föreslå eller initiera åtgärder för att motverka sådana förfaranden. Vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte mellan berörda myndigheter. Analysera och utvärdera insatserna på området. Ordföranden i EU-bedrägerirådet har under året fått generaldirektörens uppdrag att vidta åtgärder för att utveckla EU-bedrägerirådets roll som forum för informations- och erfarenhetsutbyte samt att föreslå lämpliga utbildningsinsatser riktade främst mot administrativa myndigheter med uppgift att svara för den nationella hanteringen av EU-medel. Inom ramen för EU-bedrägerirådets verksamhet skall en årsrapport om skyddet av EU-medel i Sverige överlämnas till regeringen. Årsrapporten avseende 2005 har överlämnats till regeringen. I rapporten redogörs för de åtgärder som varje år har vidtagits för att ytterligare stärka skyddet mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering av EU-medel i landet. Vidare redovisas erfarenheterna av Ekobrottsmyndighetens och EU-bedrägerirådets arbete med samordning m.m. inom området. Under 2006 har ett utvecklingsarbete ägt rum som avser att fördjupa och bredda årsrapportens beskrivande och analyserande delar. Ekobrottsmyndigheten är kontaktmyndighet till EUkommissionens bedrägeribekämpningsbyrå (OLAF). Ekobrottsmyndigheten deltar i en kommitté (COCO- LAF) och i en arbetsgrupp (Artikel 280-gruppen) vid kommissionen. Utöver detta är Ekobrottsmyndigheten också representerat i OLAF:s Anti-Fraud Communicators Network (OAFCN), ett forum för informationsoch presschefer inom EU. Under året har tre OAFCNmöten hållits där bland annat informationens och mediarelationernas roll i det förebyggande arbetet mot EU-bedrägerier har diskuterats. Ekobrottsmyndigheten har deltagit vid NUTEK:s s.k. ERFA-möten, som är ett forum för urvalskontrollanter och representanter från utbetalande och förvaltande myndigheter av EU-medel. Vid mötena ges tillfälle och möjlighet till diskussioner avseende gemensamma tolkningar av regelverk m.m. Sedan 2005 diskuteras också regelbundet vilka felaktigheter som påträffats vid revisioner och kontroller. Ekobrottsmyndigheten har deltagit i ett seminarium anordnat av OLAF som riktade sig till operativa åklagare med ansvar att utreda EU-bedrägerier i medlemsstaterna. MÅLUPPFYLLELSE STRATEGISK LEDNING OCH SAMORDNING Ekobrottsmyndighetens verksamhet för att nationellt samordna åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten har utvecklats. Särskilt viktigt bedömer myndigheten det vara med en omvärlds- och hotbildsanalys som utgångspunkt för brottsbekämpningen och att Ekobrottsmyndighetens verksamhet har samordnats på ett bättre sätt med Åklagarmyndigheten och med Polisen. Ekobrottsmyndigheten har också förstärkt insatserna för att sprida kunskaper om brottsligheten och brottsbekämpningen. Myndigheten bedömer att den strategiska ledningen och samordningen har utvecklats på ett positivt sätt under året. Därmed har myndighetens arbete väl svarat mot det av regeringen uppställda målet.

15 2 6 U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G 2 7 Verksamhetsområde Utredning och lagföring Regeringens mål: Verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och fler brott skall leda till lagföring. Återrapportering Utredning och lagföring Utredning och lagföring Återrapporteringen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Inledning Ärendetillströmningen till Ekobrottsmyndigheten har varit fortsatt hög under Antalet avslutade ärenden, antalet lagförda ärenden och antalet lagförda personer har ökat med tyngdpunkt i ärenden om allvarlig ekonomisk brottslighet. Lagföringsandelen har ökat starkt. Den genomsnittliga genomströmningstiden har minskat betydligt. Det kan noteras särskilt att både lagföringsandelen och handläggningstiderna förbättrades väsentligt trots att ett stort antal äldre ärenden har avslutats. Den goda resultatutvecklingen är till stor del ett resultat av gedigna insatser från medarbetarna och ett långsiktigt och strategiskt arbete med kompetensutveckling, metodstöd och rättsligt stöd. Åtgärder som har vidtagits för ökad lagföring med hög kvalitet och korta genomströmningstider. Myndigheten skall redovisa: särskilda åtgärder som vidtagits för att fler brott skall leda till lagföring åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten i brottsutredningsverksamheten och processföringen samt åtgärder som vidtagits för att förkorta genomströmningstiden. Ekobrottsmyndigheten har fortsatt att utveckla sina handläggningsrutiner för förundersökningarna. Rutinerna innebär bl.a. att åklagarnas roll som förunder- Verksamhetsgren Utredning och lagföring Regeringens mål: Fler brott skall leda till lagföring och kvaliteten skall höjas på brottsutredningsverksamheten och processföringen. sökningsledare stärkts samtidigt som polisernas, ekorevisorernas och ekosekreterarnas roller i förundersökningsarbetet har utvecklats. Det innebär att alla ärenden som kommer in till Ekobrottsmyndigheten handläggs inom ramen för någon av handläggningsrutinerna för mängdärenden, projektärenden eller särskilt krävande ärenden. Genom att ha tydliga processer för arbetet har myndigheterna kunnat sätta mål för verksamheten som innebär att fler brott leder till lagföring. Mängdärenden Cirka hälften av de anmälningar som inkommer till Ekobrottsmyndigheten handläggs som mängdärenden. För att en anmälan skall handläggas som ett mängdärende krävs att brottet är av enklare beskaffenhet och att tiden för förhör och andra förundersökningsåtgärder inte bedöms överstiga åtta timmar. Fyra åklagare i Ekobrottsmyndigheten är förundersökningsledare i mängdärenden. De tar inom en vecka ställning till förundersökningsfrågan och beslutar om förundersökningsåtgärder. Eftersom mängdärendena handläggs enligt standardiserade metoder kan förundersökningen slutföras mycket snabbt av en polis, ekorevisor eller handläggare hos Skatteverkets skattebrottsenhet. När utredningen är avslutad beslutar åklagaren omedelbart i åtalsfrågan. Oftast sker lagföring genom att åklagaren utfärdar ett strafföreläggande. Resultatmässigt är denna arbetsform mycket positiv eftersom den bidrar till att fler brott leder till lagföring. Också genomströmningstiderna är klart positiva. Ursprungligen sattes 90 dagar som mål för den genomsnittliga genomströmningstiden från inkommen brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan. Redan under 2005 passerades detta mål med god marginal och resultatet för 2006 måste betraktas som imponerande, nämligen 44 dagar. Det är vidare särskilt glädjande att lagföringsandelen för mängdärenden samtidigt ökade under 2006 från 30 procent till 33 procent. Handläggningen har också lett till enhetlighet i rättstillämpningen och en hög rättslig kvalitet. I syfte att ytterligare utveckla och förbättra handläggningen fick mängdbrottsåklagarna under hösten 2006 i uppdrag att utveckla handboken för utredning av dessa brott. I uppdraget ingick bl.a. att anpassa handboken till de erfarenheter som hittills vunnits vid mängdbrottshandläggningen. De avsnitt i handboken som behövde utvecklas avsåg främst gemensamma administrativa rutiner, utredningsmetoder och mallar. Vidare skulle mängdbrottsåklagarna bl.a. gå igenom och dokumentera de åtgärder som vidtagits för att utveckla samarbetet med konkursförvaltarna och de externa revisorerna. Avsikten var att på ett bättre sätt ta tillvara deras kunskaper i samband med att brott anmäls till Ekobrottsmyndigheten. Uppdraget redovisades i december 2006 efter det att samråd skett med bl.a. konkursförvaltarkollegiet och FAR SRS. Den nya versionen av handboken beräknas bli klar i början av 2007 och skall vara tillgänglig också för åklagare, poliser och skattebrottsutredare som arbetar utanför Ekobrottsmyndigheten. Projektärenden Anmälningar som kräver fler utredningsåtgärder handläggs som projektärenden. Det kan vara ärenden som innefattar reella och personella tvångsmedel och flera misstänkta. Under 2006 har ett intensivt metodutvecklingsarbete ägt rum för att ta fram handläggningsrutiner för projektärenden. Arbetet har varit inriktat på att ta tillvara erfarenheterna från mängdbrottsenheterna och utarbeta rationella handläggningsrutiner även för större utredningar. Arbetsmetoderna har dokumenterats i en projekthandbok som beskriver både handläggningsrutiner, utredningsmetoder och rättsliga frågor av vikt vid utredning av större ärenden. De mer rationella utredningsmetoder som har tagits fram för denna typ av ärenden förväntas leda till betydligt kortare handläggningstider redan under Åklagare, poliser och ekonomer som arbetar utanför Ekobrottsmyndigheten har fått del av detta utvecklingsarbete. Särskilt krävande ärenden Ungefär 100 av de anmälningar som varje år inkommer till Ekobrottsmyndigheten eller upptäcks genom kriminalunderrättelsens kartläggningar är så avancerade och komplicerade att de inte kan handläggas i enlighet med huvudprocessen i projektärenden. Utmärkande för dessa ärenden är att de är mycket komplexa, innefattar många brottsmisstankar och många misstänkta och att de ofta har en internationell anknytning. Ärendena kräver ofta att hemliga tvångsmedel och/eller frihetsberövanden används som en utredningsmetod. Många utredningar om insiderbrott är också av sådan komplicerad natur. Ärenden om svart arbetskraft är allt oftare så omfattande och komplicerade att de faller in under denna kategori. Förundersökningarna i dessa ärenden kräver särskilt anpassade förundersökningsåtgärder som skall ta sikte på en effektiv brottmålsprocess i domstol. Förundersökningen i ett särskilt krävande ärende skall följa en utredningsplan som upprättas när förundersökningen inleds. Den grundläggande tanken bakom utredningsplanen är att utredningen skall koncentreras till de brott som skall utredas och till den bevisning som krävs för att styrka de olika rekvisiten för respektive brott. Alla utredningsåtgärder skall ske mot en tänkt bevisuppgift och ha som mål att bidra till en sammanhållen och koncentrerad huvudförhandling i domstol. Arbetssättet innebär att när förundersökningen är avslutad så är i princip också gärningsbeskrivningen och bevisuppgiften färdig. I rutinerna för de särskilt krävande ärendena ligger också att fullt ut utnyttja de regler som finns för att förbereda ett mål för huvudförhandlingen bl.a. successiv delgivning av förundersökningen och syftar till mer koncentrerade och sammanhållna processer i domstolarna.

16 2 8 U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G 2 9 Kvalitetshöjande åtgärder Genom dokumentation av handläggningsrutiner för alla typer av ärenden har förutsättningarna för enhetlighet i rättstillämpningen ökat. Ekobrottsmyndigheten har dessutom under året byggt upp en struktur för rättslig styrning och information som finns tillgänglig för samtliga medarbetare på myndighetens intranät. Informationen kan delas upp på följande tre nivåer. Åklagarmyndigheten meddelar föreskrifter och allmänna råd (ÅFS), som är tillämpliga inom hela åklagarväsendet. Inom Ekobrottsmyndigheten finns det också behov av riktlinjer som endast avser ekobrottsbekämpningen. Sådana riktlinjer har meddelats på viktiga områden och finns sammanställda i Ekobrottsmyndighetens riktlinjer (EBMR). Rättsligt handläggningsstöd som inte ges ut som riktlinjer ges ut i form av handböcker. Projekthandböckerna för mängdärenden, projektärenden och särskilt krävande ärenden är exempel på kvalitetshöjande åtgär- RESULTATREDOVISNING Sammanfattning Den nya organisationen för en förstärkt ledning och styrning av verksamheten i Ekobrottsmyndigheten har tillsammans med en ökad rättslig ledning och styrning lett till en fortsatt ökad kvalitet och effektivitet i brottsutredningsverksamheten och hög kvalitet i åklagarnas processföring. Under 2006 har Ekobrottsmyndigheten ökat sin produktivitet och effektivitet i förhållande till der som är tillgängliga för alla medarbetare i Ekobrottsmyndigheten och för ekoåklagare och ekopoliser i hela landet. Annan rättslig information lämnas i promemorior som utges in i en särskild numrerad serie, Aktuella rättsfrågor (ARF). Detta innebär att det för den operativa verksamheten finns rättsliga analyser och promemorior på centrala områden, t.ex. om de regler som gäller för förundersökningsbegränsning, delgivning av förundersökning och förberedelse i brottmål. Sammantaget innebär detta att den rättsliga utgångspunkten för åklagarnas arbete i hela myndigheten har lagts fast på viktiga områden. Det bidrar till att enhetligheten i åklagarnas rättstillämpning kan öka och till att den rättsliga kvaliteten i åklagarnas och utredarnas arbete blir hög. Med en hög kvalitet på förundersökningarna och hög rättslig kvalitet i åklagarnas analyser har kvaliteten på åklagarnas processföring förbättrats. år 2005, trots att produktivitetsökningen under det föregående året var ovanligt stor i jämförelse med tidigare år. Detta innebär att de samlade resultaten för år 2006 är bättre än någonsin tidigare. Inflödet av nya ärenden var i stort oförändrat och uppgick till ärenden (4 130). Även antalet avslutade ärenden ökade något, (5 027). Samtidigt minskade myndighetens balans (dvs. exklusive domstolsbalans) betydligt under året nämligen från till ärenden, en minskning med 22 procent. Under 2006 lagfördes personer, vilket var något fler än föregående år (1 626). Andelen lagförda brottsmisstankar ökade med så mycket som 20 procent till (2 928) brottsmisstankar. Andelen lagförda ärenden ökade från 30 till 33 procent. Den totala genomströmningstiden minskade för sjätte året i följd, nu från 440 dagar till 426 dagar. Ökningen av lagföringsandelen och minskningen av handläggningstiderna har hållits tillbaka något genom att Ekobrottsmyndigheten satsade särskilda resurser för att avarbeta balansen av gamla ärenden i Stockholm. Den ärendebalans som Ekobrottsmyndigheten hade vid årsskiftet 2006/2007 bestod efter avarbetningen i princip av ärenden där aktiva förundersökningsåtgärder pågår eller ärenden där åtal har väckts och väntar på domstolens handläggning. Resultatinformation Brådis, åklagarväsendets diarieföringssystem för ärendehantering, ligger till grund för större delen av den resultatinformation som presenteras i detta avsnitt. I en del ärenden finns det bara en person som är anmäld för ett brott, medan det i andra finns flera anmälda personer med en mängd brottsmisstankar emot sig. Viss resultatinformation avser ärenden, medan annan avser anmälda personer eller brottsmisstankar. I det följande redovisas en beskrivning och analys av ärenderesultat med diagram över de väsentligaste uppgifterna. INKOMNA OCH AVSLUTADE ÄRENDEN Myndigheten skall redovisa antalet inkomna respektive avslutade ärenden Förändring Inkomna ärenden* +56 1% Avslutade ärenden* +25 0,5% *Diarieföringssystemet Brådis, som används inom hela åklagarväsendet, är konstruerat så att ärenden dubbelregistreras vid överflyttning från en statistikförande enhet till en annan inom samma myndighet. Systemet kan inte påverkas manuellt vilket har lett till att ett mindre antal ärenden har dubbelregistrerats. Eftersom dubbelregistrering av systemtekniska skäl skett även under tidigare år har ingen korrigering gjorts av redovisade resultat. Det nya diarieföringssystem (Cåbra), som införs under 2007, är konstruerat så att dubbelregistrering inte skall kunna ske. Anmälda brottsmisstankar Övrigt 7% Bokföringsbrott 45% Bedrägerier 3% Aktiebolagslagen 2% Skattebrott 37% Insider, Handel med finans. instr. o. Näringsförbud 3% Borgenärsbrott 3% Antalet inkomna ärenden uppgick till (4 130) vilket var en ökning jämfört med föregående år. Under 2006 avslutades (5 027) ärenden vilket var en ökning jämfört med I uppföljningen anses ett ärende som avslutat när avgörande åklagarbeslut har fattats i ärendets samtliga brottsmisstankar. Ett typärende Person ÄRENDE Person Person Brottsmisstanke Brottsmisstanke Brottsmisstanke Brottsmisstanke Brottsmisstanke Brottsmisstanke Antalet anmälda brottsmisstankar per brottstyp var ungefär oförändrat jämfört med föregående år. Bokföringsbrott och skattebrott stod fortfarande för merparten av alla brottsanmälningar, 82 %. Totalt 27 anmälningar avsåg EU-bedrägerier jämfört med 36 ärenden Anmälningar som rörde brott mot Lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument uppgick till 102 ärenden 2006 jämfört med 51 ärenden Diagrammet nedan visar ärendeflödet sett ur ett något längre perspektiv. Sedan 2004 har balanserna minskat. Ärendeinflödet har varit ungefär oförändrat sedan Genom att förändra arbetsmetoderna har myndigheten kunnat avsluta fler ärenden och därmed kunnat minska balanserna från ärenden 2004 till ärenden 2006, vilket motsvarar en minskning med 38 % sedan Inkomna/avslutade ärenden Avslutade Inkomna Balans

17 3 0 U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G 3 1 Övrigt 25% Allmänheten 2% EBM 7% Brottsanmälningar per anmälare LAGFÖRING Skatteverket 33% Revisorer 4% Finansinsp 1% Konkursförv 28% Ett ärende kan lagföras genom beslut om åtal, strafföreläggande eller beslut om åtalsunderlåtelse. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal vid brott med böter i straffskalan och i fall då det är uppenbart att domstolen kommer att välja villkorlig dom eller villkorlig dom och böter. Åklagare får besluta om åtalsunderlåtelse om något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts. Åtalsunderlåtelse kan till exempel meddelas om det kan antas att brottet inte skulle ge annan påföljd än böter. Lagföringsandel mäts på tre nivåer, för det första som andelen lagförda ärenden i förhållande till andelen avslutade ärenden, för det andra som andelen lagförda personer och för det tredje som andelen lagföringsbeslut i förhållande till totala antalet beslut som fattats under året. I huvudsak fokuserar uppföljningen på lagföringsandel avseende avslutade ärenden. Lagföringen under 2006 utvecklades mycket positivt för samtliga ärendekategorier. Ökningen var störst i fråga om allvarligare ekonomisk brottslighet. Skatteverket och konkursförvaltare stod för 61 % av brottsanmälningarna, vilket i huvudsak är oförändrade andelar jämfört med tidigare. Däremot anmäler revisorer brott i allt större utsträckning. Under 2006 registrerades 321 nya ärenden från revisorer jämfört med 229 nya ärenden under Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelse- och spaningsverksamhet samt internationella kontakter ledde till 221 brottsanmälningar, vilket var en ökning av Ekobrottsmyndighetens andel av inkomna ärenden från föregående år med 5 %. Övriga anmälningar kom från bl.a. Finanspolisen, myndigheter som hanterar utbetalning av EU-bidrag samt från enskilda personer. Myndigheten skall redovisa - antalet och andelen ärenden som lett till lagföring - antalet och andelen misstänkta personer som har lagförts - antalet och andelen beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats, åtalsunderlåtelse har meddelats, åtal inte har väckts på grund av att brott inte kan styrkas respektive åtal inte har väckts på grund av andra skäl - antalet och andelen beslut att inte inleda respektive antalet och andelen beslut att lägga ned en förundersökning - antalet strafförelägganden med villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter. Under 2006 ledde fler ärenden till lagföring än under något tidigare år. Lagföringsandelen ökade från 30 till 33 procent. Fler brottsmisstankar ledde också till lagföring jämfört med 2005, liksom antalet lagförda personer. 8 Lagföring avseende ärenden antal andel antal andel antal andel % % % Mellan 2005 och 2006 ökade antalet lagförda ärenden med 8 % Lagföring Lagföring avsende brottsmisstankar Lagföring avsende personer Lagföring avsende ärenden Lagföring avseende personer antal andel antal andel antal andel % % % Antalet personer som lagförts för ekonomisk brottslighet ökade något under 2006 från till vilket motsvarade en ökning med 4%. Den ökade lagföringen av antalet ärenden och antalet personer avspeglades också i lagföringen av brottsmisstankar. Här uppgick ökningen till 20 % jämfört med 2005 och i absoluta tal till 598 brottsmisstankar. Ökningen av antalet lagförda brottsmisstankar var numerärt större än ökningen av antalet lagförda ärenden, vilket tyder på att ärendena har blivit alltmer omfattande. 10 Lagföring avseende brottsmisstankar antal andel antal andel antal andel % % % 11 Fördelning av lagföringsbeslut avseende brottsmisstankar Åtalsunderlåtelse 1% 1% 1% Strafföreläggande 17% 20% 18% Åtal 2% 79% 81% Därutöver avskrevs 294 misstankar där brott inte kunnat styrkas respektive 217 misstankar där åtal inte väckts av andra skäl. Utfärdande av strafföreläggande är en resurseffektiv form av lagföring. Antalet strafförelägganden med villkorlig dom eller villkorlig dom i förening med böter minskade marginellt från 526 till 523. Trots att Ekobrottsmyndigheten hanterar relativt få ärenden i förhållande till det totala antalet ärenden inom åklagarväsendet står Ekobrottsmyndigheten för en betydande del, omkring 42%, av de strafförelägganden med villkorlig dom som utfärdas i hela landet. En förundersökning skall läggas ned om det inte längre finns skäl att fullfölja den. Reglerna om förundersökningsbegränsning kan också leda till att en del av en förundersökning läggs ned för att utredningsresurserna skall kunna koncentreras till mer väsentliga delar i utredningen. Under 2006 ökade antalet nedlagda brottsmisstankar med 6 %. Samtidigt minskade antalet beslut om att inte inleda förundersökning på brottsmisstankenivå. Resultatet är något svåranalyserat. En faktor som torde ha påverkat antalet nedlagda brottsmisstankar är insatserna mot balansen av gamla ärenden.

18 3 2 U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G U T R E D N I N G O C H L A G F Ö R I N G 3 3 BALANSER OCH GENOMSTRÖMNINGSTIDER SKATTEBROTTSENHETERNA Myndigheten skall redovisa det totala antalet balanserade ärenden fördelat på intern balans respektive domstolsbalans samt andelen balanserade ärenden äldre än 12 respektive 24 månader. Myndigheten skall redovisa genomströmningstider (medel- och medianvärden) samt andelen balanserade ärenden äldre än 12 respektive 24 månader. Balanser Den interna balansen definieras som den totala balansen minus domstolsbalansen. Det är alltså fråga om ärenden som är under handläggning inom Ekobrottsmyndigheten. Den interna ärendebalansen minskade med 22 procent från ärenden till ärenden. Det var en kraftig förbättring och den interna ärendebalansen blev lägre än något tidigare år. Den totala ärendebalansen uppgick till varav 847 ärenden avsåg domstolsbalans. Domstolsbalansen har stigit under de senaste åren och ökningen mellan 2005 och 2006 uppgick till 11 %. Denna ökning torde främst bero på att Ekobrottsmyndigheten ökade antalet lagförda ärenden Ärendebalanser Total ärendebalans Varav egen Varav domstol Andelen pågående ärenden med anmälningsdatum de senaste tolv månaderna minskade under 2006 från till vilket motsvarade en minskning med 14 procent. Minskningen är en positiv följd av att rutinerna för handläggningen av mängdbrott ändrades under Totalt utgjorde andelen ärenden som var yngre än tolv månader 61 % av den totala ärendemängden. Antalet ärenden som var äldre än tolv månader minskade markant under Genomströmningstider Genomströmningstiden avser antal dagar från brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan eller beslut om att lägga ned förundersökningen Antal dagar från anmälan till beslut Medel Ekobrottsmyndigheten lägger stor vikt vid att korta handläggningstiderna. Som framgår av diagrammet har också genomströmningstiderna stadigt minskat. Genomströmningstiden minskade under 2006 från 440 till 426 dagar. För ärenden som är yngre än 24 månader torde genomströmningstiden ha minskat betydligt mer. Den avarbetning som har gjorts av ännu äldre ärenden har slagit igenom på de totala genomströmningstiderna så att den verkar längre än vad den har varit för flertalet ärenden som har avslutats under Det bör i sammanhanget påpekas att de redovisade siffrorna inte är jämförbara med Åklagarmyndighetens, där man mäter genomströmningstid från det att förundersökningen är avslutad och inte från brottsanmälan. Myndigheten skall redovisa antalet ärenden där biträde med förundersökningens verkställande har begärts av skattebrottsenheterna och antalet sådana ärenden som har redovisats av dessa enheter till Ekobrottsmyndigheten. Skattebrottsenheternas verksamhet utgör en viktig resursinsats inom ekobrottsbekämpningen. Enheterna arbetar dels som enda utredningsresurs i ärenden där åklagare har beslutat att utredningen skall utföras av skattebrottsenheterna, dels tillsammans med ekopoliser och ekorevisorer i större ärenden. Antalet ärenden som lämnades över från åklagare till skattebrottsenheterna ökade något under 2006 i förhållande till Antalet ärenden som slutredovisades från skattebrottsenheterna till åklagare ökades från 805 till VÄSENTLIGA SKILLNADER MELLAN STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ Återrapporteringen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Resultatet i Stockholm har utvecklats positivt men uppnår ännu inte samma nivå som för övriga verksamhetsorter när det gäller genomströmningstid och lagföringsandel. Det bör noteras att verksamheten i Stockholm har den klart högsta produktionen per anställd. Arbetsbelastningen är således större där än på övriga orter, Måluppfyllelse Utredning och lagföring 7 Ärenden där SBE biträtt antal andel antal andel antal andel vilket medfört att balansen sedan länge har varit störst i Stockholm. Under 2006 skedde en betydande avarbetning av balanserna i Stockholm, vilket skapar förutsättningar för en jämnare arbetsbelastning mellan verksamheterna på de tre huvudorterna. Genom en förstärkt ledning och styrning med gemensamma utgångspunkter och en utjämning av resurstilldelningen mellan huvudorterna föreligger det idag inga väsentliga skillnader mellan verksamheterna. De lokala förutsättningarna för ekobrottsbekämpningen kan dock medföra att verksamheten skiljer sig åt. Ekobrottsmyndigheten har uppnått samtliga de mål som regeringen har satt upp för verksamhetsmålet Utredning och lagföring för år Både kvaliteten och produktiviteten i verksamheten har ökat för tredje året i rad. De goda resultaten har uppnåtts samtidigt som myndigheten utvecklat sin verksamhet för att lägga grunden för ytterligare resultatförbättringar kommande år.

19 3 4 Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV 3 5 Övriga mål och återrapporteringskrav INTERNATIONELLT ARBETE Ekobrottsmyndigheten skall redovisa de totala utgifterna uppdelade på den operativa verksamheten och den centrala ledningen. Ekobrottsmyndigheten har två verksamhetsgrenar: Brottsförebyggande arbete samt strategisk ledning och samordning. Utredning och lagföring. Utredning och lagföring är den mest resurskrävande verksamhetsgrenen. Ca 73 procent av den totala resursen har avsatts för utredningsverksamhet och processföring. Under 2006 uppskattas att ca 9 procent av den totala resursen har avsatts för brottsförebyggande arbete samt strategisk ledning och samordning. Antalet timmar som lagts ned på brottsförebyggande arbete har ökat från år 2005 till år Brottsförebyggande arbete omfattar projekt av brottsförebyggande karaktär, informationsinsatser, kriminalunderrättelseverksamhet samt bevakning av de brottsförebyggande aspekterna i lagstiftningsfrågor och i det internationella arbetet. Till det kommer de brottsförebyggande insatser som görs i utredningsverksamheten inom ramen för exempelvis projekt mot svart arbetskraft och som faller under verksamhetsgrenen utredning och lagföring. Strategisk ledning och samordning omfattar det strategiska utvecklingsarbete som bedrivits under året, nationell samordning av ekobrottsbekämpningen, samverkan med andra ekobrottsbekämpande aktörer samt utveckling av Ekobrottsmyndigheten som ett kunskaps- och kompetenscentrum. Cirka 18 procent av resurserna har använts för ledning och styrning av myndighetens verksamhet, kom- petensutveckling av samtliga medarbetare och administration. En fördelning av dessa övriga resurser mellan de två verksamhetsgrenarna motsvarande deras inbördes relation ger fördelningen brottsförebyggande arbete samt strategisk ledning och samordning 22 procent, respektive utredning och lagföring 78 procent. 17a Belopp i tkr Brottsförebyggande arbete, strategisk ledning/samordning Utredning och lagföring Totalt b Kostnad per verksamhetsgren Intäkt per verksamhetsgren Belopp i tkr Brottsförebyggande arbete, strategisk ledning/samordning Utredning och lagföring Totalt Kostnad per avdelning Belopp i tkr jan-sept Östra Västra Södra Staben Totalt Kostnad Staben och den Operativa verksamheten Belopp i tkr 2006 okt-dec 2005 Operativ verksamhet Staben Totalt Ekobrottsmyndigheten skall göra en bedömning av omfattningen och utvecklingen av det internationella samarbetet (använda resurser) samt en beskrivning av erfarenheter av samarbetet. Av redovisningen skall även framgå hur myndigheten tar till vara den erfarenhet och kompetens som verksamheten ger. Omfattningen av det internationella samarbetet bedöms ha ökat under året. Internationella kontakter blir allt vanligare inslag i Ekobrottsmyndighetens ärenden och kontakterna sker allt oftare direkt med åklagare i andra länder. Det europeiska rättsliga nätverket EJN och det europeiska åklagarsamarbetet EUROJUST är betydelsefulla institutioner för Ekobrottsmyndighetens åklagare i de fall det visar sig vara svårt att etablera direkta kontakter med åklagare i andra EU-länder. Samarbetet med den svenska representanten i EUROJUST är utomordentligt gott. En åklagare har under våren genomgått en fyra veckor lång utbildningstjänstgöring vid Eurojust i Haag. Erfarenheterna från det internationella samarbetet är genomgående positiva. En närmare beskrivning lämnas i det följande, där det också redovisas hur Ekobrottsmyndigheten tar till vara den erfarenhet och kompetens som verksamheten ger. Satsning på brottsutredningar med internationella kopplingar Brottsutredningar med internationella förgreningar är till sin natur komplexa och svårutredda och möjligheterna att komma åt huvudmännen och deras ekonomiska vinster är i hög grad beroende av att det internationella samarbetet fungerar väl. Därför har arbetet med att utveckla Ekobrottsmyndighetens internationella samarbete under året haft fortsatt hög prioritet. Ekobrottsmyndigheten har som ett led i den särskilda satsningen på att bekämpa grov organiserad gränsöverskridande ekonomisk brottslighet utsett 15 åklagare och 15 ekorevisorer att arbeta med särskild inriktning mot den grövsta brottsligheten. Dessa medarbetare har fått ett specialistansvar för ärenden med internationella inslag. Vidare har myndigheten för att utveckla de berörda medarbetarnas internationella kompetens inlett en satsning på specialistutbildning om internationellt samarbete. Utbildningen kommer att genomföras vid minst tre tillfällen. En särskild utbildningsinsats för dessa åklagare och ekorevisorer är också planerad och börjar genomföras våren Ytterligare ett led i myndighetens satsning mot den internationella brottsligheten är genomförandet av en kartläggning av myndighetens operativa internationella verksamhet. Kartläggningen har påbörjats och kommer att slutföras under första kvartalet Syftet är att undersöka vilka internationella kopplingar som finns i Ekobrottsmyndighetens ärenden, omfattningen av dessa samt vilka erfarenheter som finns av det internationella samarbetet. Det övergripande målet är att ta fram ett bra underlag för den fortsatta planeringen och bedömningen av behovet av utbildning, rådgivning och annat stöd, t.ex. information på Ekobrottsmyndighetens intranät. Operativ samverkan Under året har det förekommit operativ internationell samverkan i ett flertal ärenden, såväl i Sverige som utomlands. Bl.a. har Ekobrottsmyndigheten i Stockholm stått värd för ett operativt samverkansmöte med deltagare från flera andra länder. Antalet ansökningar om rättslig hjälp i andra länder har ökat under året. Antalet inkomna ansökningar om rättslig hjälp från andra länder har minskat jämfört med föregående år. Under år 2006 inkom 31 ansökningar. Motsvarande antal år 2005 var 41 ärenden. Internationella kontakter Det internationella intresset för Ekobrottsmyndighetens organisation och arbetsmetoder vid ekobrottsbekämpning är stort. Varje år tar Ekobrottsmyndigheten emot besök från flera länder i informations- och/eller utbildningssyfte. Under år 2006 har t.ex. Islands riksåklagare samt flera kinesiska delegationer och en turkisk delegation besökt myndigheten.

20 3 6 Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV Ö V R I G A M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV 3 7 Ekobrottsmyndigheten har under 2006 stått värd för den årliga Nordiska ekobrottskonferensen. Huvudteman för konferensen var spårande och återförande av utbyte av brott samt penningtvättsbekämpning. Konferensen avslutades med att en gemensam nordisk handlingsplan upprättades för samarbete kring frågor om spårande och återförande av utbyte av brott. En särskild arbetsgrupp bildades med uppdrag att under det kommande året intensifiera samarbetet mellan de nordiska ekobrottsmyndigheterna i förverkandefrågor. Ett flertal företrädare för Ekobrottsmyndigheten har besökt utländska myndigheter eller deltagit i internationella konferenser utomlands. Bl.a. har en studieresa genomförts till Belgien, England och Irland för att studera dessa länders system för spårande och förverkande av utbyte av brott. Åklagarmyndigheten i Milano har besökts i syfte att studera deras metoder för att bekämpa grov ekonomisk brottslighet. Den kunskap och de erfarenheter som har inhämtats ligger till grund för Brottsutbytesenhetens metodutvecklingsarbete. På finansmarknadsområdet har Ekobrottsmyndigheten deltagit med en åklagare och en finansanalytiker i en konferens som amerikanska finansinspektionen (SEC) anordnade. Där inhämtades bl.a. kunskap om nya tekniker för utredning av insiderbrottslighet, som kommer att omsättas i Ekobrottsmyndighetens brottsutredningar på finansmarknadsområdet. Tre åklagare har deltagit i International Association of Prosecutors (AIP) årliga konferens i Paris och en åklagare och en polis har deltagit i en konferens om förverkande i Rom. Vidare har en åklagare och en polis i egenskap av experter på ekonomisk brottslighet inom EU deltagit som föredragshållare på en konferens i Montenegro. Temat för konferensen var Interagency and cross border cooperation in the fight against economic crime. Ekobrottsmyndigheten har också deltagit i Cambridge International Symposium on Economic Crime, vars huvudtema i år var The Price of the Crime, d.v.s. penningtvätt och organiserad brottslighet. En av Ekobrottsmyndighetens representanter höll där ett föredrag om Sveriges erfarenheter av momsfusk ur ett EU-perspektiv, och genomförde även en välbesökt workshop på samma tema. Ekobrottsmyndigheten är representerad i flera internationella nätverk, bl.a. i det europeiska nätverket CARIN (Camden Asset Recovery Inter-Agency Network) som har till syfte att identifiera, spåra och säkra utbyte av brott. Ökad internationell kompetens Deltagandet i det internationella samarbetet ger erfarenhet och kompetens som tas till vara i det dagliga arbetet på myndigheten på olika sätt. De personer som utbildats eller på annat sätt fått kunskaper förmedlar dessa till sina kollegor. På samma sätt används den operativa erfarenheten hos myndighetens medarbetare i det internationella samarbetet genom att de deltar i internationella konferenser, seminarier, m.m. Under 2006 har en årsarbetskraft arbetat centralt på heltid med övergripande internationellt samarbete. De insatser som görs på EU-bedrägeriområdet motsvarar drygt en årsarbetskraft. Därutöver har andra företrädare för Ekobrottsmyndigheten haft internationella kontakter, t.ex. vid uppbyggnaden av brottsutbytesenheten. Totalt bedöms resurser motsvarande ca tre årsarbetskrafter ha använts för utvecklingen av det internationella samarbetet. Effekter av omorganisationen Ekobrottsmyndigheten skall beskriva och analysera hur den nya inre organisation som myndigheten har haft sedan den 1 oktober 2005 har fungerat. Av redovisningen skall särskilt framgå - hur styrnings- och ledningsfunktionerna har förändrats och vidareutvecklats - hur det administrativa arbetet inom myndigheten har förändrats och vidareutvecklats, samt - hur myndigheten övergripande har hanterat de personalfrågor som uppkommit till följd av organisationsförändringen. Förändring och vidareutveckling av styrnings- och ledningsfunktionerna Ekobrottsmyndighetens organisation för ledning och styrning inrättades från och med den 1 oktober Det innebär att arbetet sker i två olika organisationsnivåer där enheterna på den operativa nivån är resultatansvariga under generaldirektören. Att arbeta med två organisatoriska nivåer i stället för tre har inneburit kortare kommunikationsvägar och en mer direkt och nära dialog mellan myndighetens ledning och resultatenheterna. Genom den nya organisationen har samtliga resultatansvariga chefer nu en direkt och kontinuerlig dialog med Ekobrottsmyndighetens ledning. Generaldirektören och polischefen har månatliga uppföljningar med de resultatansvariga cheferna. Ekobrottsmyndighetens mål för varje resultatenhet kan därmed följas upp fortlöpande och eventuella korrigeringar beslutas. En centraliserad ledning av ekonomi- och personaladministration har lett till att en gemensam personalbudget tillämpas samt att driftskostnaderna på de olika enheterna beräknas på ett enhetligt sätt. Det nya sättet att leda och styra verksamheten har nu satt sig i organisationen och det har skapat en väsentligt ökad delaktighet för de lokala cheferna i myndighetens processer för verksamhetsplanering och uppföljning. Även de enskilda medarbetarnas synpunkter och förslag kan fångas upp på ett bättre sätt. De stora resultatförbättringar som Ekobrottsmyndigheten uppnådde under 2005 och den fortsatt mycket positiva resultatutvecklingen under 2006 får till stor del tillskrivas de nya formerna för ledning och styrning. Sammantaget har effekterna av omorganisationen varit positiva. Det finns emellertid möjlighet att ytterligare utveckla organisationen. Ekobrottsmyndigheten har därför under hösten 2006 inlett ett internt översynsarbete i syfte att ytterligare effektivisera ledningen och styrningen av myndighetens verksamhet och åstadkomma en bättre struktur för handläggning av de största och mest komplicerade målen. Förändring och vidareutveckling av det administrativa arbetet inom myndigheten En mer rationell administration med förbättrade rutiner för ekonomi- och personaladministration infördes under Arbetet har fortsatt under Det har gjort det möjligt att omfördela resurser från administrativ till operativ verksamhet. Verksamhetsplanering, verksamhetsuppföljning och ekonomi- och personaladministration sköts inom myndighetens ledningsorganisation. Enhetliga rutiner har inrättats för det ekonomi- och personalansvar som delegerats till cheferna på den operativa nivån. Under 2006 har vidareutvecklingen av det ekonomiadministrativa arbetet fokuserat på att skapa bra rutiner för ekonomistyrning och uppföljning. Budgetering och uppföljning sker enligt en enhetlig modell vilket innebär att en jämförelse mellan olika resultatenheter kan göras. Kammar- och enhetschefer har budgetansvar för de löpande driftskostnaderna. Den 1 januari 2006 infördes nya rutiner för löpande uppföljning vilket innebär att varje chef på den operativa nivån varje månad får ett rapportpaket som innehåller budgetuppföljning, ärendeuppföljning, personalutfall och kommentarer till utfallet. Under året har en ny verksamhetsanpassad modell för tidredovisning införts. På det personaladministrativa området har riktlinjer fastställts för arbetsmiljöarbetet och delegation av arbetsmiljöansvaret har genomförts till chefer på åklagarkamrar och enheter. En plan för jämställdhet och mångfald har tagits fram. Löneadministrationen för de poliser som arbetar i Ekobrottsmyndigheten har tagits över från Polisen. Det har kunnat ske inom ramen för befintliga resurser och medför en effektivare hantering och större möjligheter till uppföljning. 0 km km s c a l e a t t h e E q u a t o r