Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet."

Transkript

1 Årsredovisning 2005

2 Ekobrottsmyndigheten Grafisk form och produktion: Ord&Form AB Foto: Ester Sorri, David Lundberg, Hans Öhlander, Johan Glase, Eva-Lisa Lennstrand, Ola Högberg Tryck: Sandvikens Tryckeri, 2006 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

3 Innehåll 2005 i sammanfattning Generaldirektörens förord...3 Verksamhet och organisation...6 Ekobrottsmyndighetens ansvar för ekobrottsbekämpningen...6 Organisation...12 Resultatredovisning Strategisk ledning och samordning...14 Brottsförebyggande arbete...29 Brottsutredning och lagföring...35 Personalredovisning Tabellredovisning Finansiell redovisning Resultaträkning...57 Balansräkning...58 Anslagsredovisning Finansieringsanalys...59 Tilläggsupplysningar och noter...60 Sammanställning över väsentliga uppgifter...64

4

5 2005 i sammanfattning Generaldirektörens förord 2005 ett framgångsrikt år för ekobrottsbekämpningen År 2005 har Ekobrottsmyndigheten infört en ny organisation för en strategisk och långsiktig ekobrottsbekämpning. Ledningen och styrningen av verksamheten har stärkts och nya arbetssätt har införts med rättslikhet, rättssäkerhet och rättslig kvalitet i fokus. Verksamheten under 2005 har genomsyrats av en vilja hos alla medarbetare att åstadkomma goda resultat i det brottsförebyggande arbetet och i brottsutredningarna, inom ramen för mängdärendehanteringen och handläggningen av projektärenden. Den allvarliga och systemhotande ekonomiska brottsligheten har angripits på ett systematiskt sätt samtidigt som den mindre allvarliga brottsligheten har handlagts snabbt och rättssäkert. Ekobrottsmyndighetens verksamhet under 2005 har inneburit ett viktigt steg mot en proaktiv och långsiktig ekobrottsbekämpning som innebär att Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Mycket goda verksamhetsreslutat De verksamhetsresultat som jag kan presentera i denna årsredovisning är mycket goda och har mött medborgarnas krav på en hög lagföring med kortare genomströmningstider. Avsevärda resultatförbättringar har skett såväl när det gäller antalet avgjorda ärenden som när det gäller genomströmningstiderna. Några exempel på årets resultat: Antalet avslutade ärenden ökade med 34 procent till Resurser styrdes över till bekämpning av allvarlig ekonomisk brottslighet. Antalet avslutade ärenden om grov ekonomisk brottslighet ökade med 18 procent till Antalet lagförda ärenden inom denna kategori ökade med 22 procent. Ärenden om mindre allvarlig ekonomisk brottslighet utreddes snabbt och rättssäkert och resurseffektivt. Antalet avslutade ärenden om mindre allvarlig ekonomisk brottslighet ökade med 47 procent till Antalet lagförda ärenden i denna kategori ökade med 36 procent till 777. Antalet lagförda personer ökade med 27 procent till Den genomsnittliga genomströmningstiden från inkommen brottsmisstanke till beslut i åtalsfrågan minskade med 51 dagar, från 491 dagar till 440. Det motsvarar en minskning med 10 procent. Den genomsnittliga tiden från inkommet förundersökningsprotokoll till beslut i åtalsfrågan minskade med 50 procent, från 127 till 64 dagar. 3

6 Produktiviteten höjdes betydligt. Antalet avslutade ärenden per medarbetare ökade med 48 procent. Ekobrottsmyndighetens utredningsbalanser minskade med 21 procent. Minskningen av myndighetens utredningsbalanser innebar att ett stort antal äldre ärenden avslutades under året utan att åtal kunde väckas. Det har påverkat lagföringsandelen som ligger på samma nivå som Minskningen av antalet äldre ärenden i balans har också lett till att den mer rationella ärendehanteringen ännu inte fått fullt genomslag i form av ännu kortare genomströmningstider. Mycket goda arbetsinsatser De goda verksamhetsresultaten 2005 är en följd av ett målinriktat utvecklingsarbete och en målmedveten brottsbekämpning i hela myndigheten. En omvärlds- och hotbildsanalys har tagits fram som grund för den strategiska ledningen av verksamheten. Den nya organisationen för ledning och styrning av verksamheten har införts samtidigt som medarbetarna i myndigheten på ett engagerat sätt har deltagit i utvecklingen av nya arbetsmetoder. Omorganisationen och nya arbetssätt har inte medfört minskad produktivietet, utan tvärtom lett till resultatförbättringar på alla väsentliga områden inom Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Alla medarbetare i myndigheten: åklagare, ekopoliser, ekorevisorer och ekosekreterare och andra kan känna sig mycket stolta över det arbete som har utförts under året. Det goda resultaten beror i första hand på insatserna från kvalificerade, lojala och engagerade medarbetare med en hög ambition att flytta fram Ekobrottsmyndighetens positioner i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Under 2005 var det ekonomiska utgångsläget osäkert samtidigt som den nya organisationen med en mer rationell administration och de nya ärenderutinerna medförde att ett antal medarbetare i myndigheten fick sägas upp på grund av arbetsbrist. I samband med uppsägningarna visade myndighetens medarbetare prov på stor professionalitet genom att visa sin medkänsla för de arbetskamrater som blev uppsagda och samtidigt solidariskt arbeta med sikte på att nå målen för verksamhetsåret Det innebär att Ekobrottsmyndigheten nu kan möta utmaningarna under 2006 med en förhållandevis stark ekonomi, med rationella arbetsmetoder och med hög kvalitet i brottsbekämpningen. Enhetlig, rättssäker och snabb lagföring av mindre allvarlig ekonomisk brottslighet En enhetlig, rättssäker och snabb lagföring har införts för den mindre allvarliga ekonomiska brottsligheten. Skickliga åklagare skapar enhetlighet i handläggningen och arbetar intensivt med kvalitetsförbättringar av verksamheten. En rationell organisation med ekosekreterare och ekorevisorer, som bereder ärendena inför de utredningsåtgärder som ekopoliser och skattebrottsutredare utför, gör att förundersökningarna har kunnat slutföras ännu snabbare än de 90 dagar som myndigheten har satt upp som mål för den genomsnittliga genomströmningstiden. Lagföringen har varit hög och jag har goda förhoppningar om att den skall öka ytterligare. Enligt min bedömning har mängdbrottsreformen hittills varit mycket lyckad. Fortsatt fokusering på den grova och organiserade ekobrottsligheten Under 2005 har mer resurser styrts över till bekämpning av den grova och organiserade ekonomiska brottsligheten. Omvärlds- och hotbildsanalysen beskriver sambandet mellan den grova ekonomiska brottsligheten och annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet. Kriminalunderrättelstjänsten har under året utvecklat sin verksamhet till ett effektivt operativt stöd till åklagarkamrarna i deras bekämpning av den grövsta brottsligheten. Kriminalunderrättelsetjänsten och de polisoperativa enheterna har fördjupat sin samverkan med Polisen. Det har lett till att Ekobrottsmyndigheten har blivit allt mer effektiv i sin bekämpning av grov och organiserad ekonomisk brottslighet och dessutom kunnat lämna operativt stöd till andra myndigheters bekämpning. Under året har ett brett utvecklingsarbete inletts som syftar till metodstöd i olika avseenden för bekämpningen av den allvarligare brottsligheten. Inom ramen för utvecklingen av projektärendehanteringen har arbetet med projektplaner påbörjats. Det arbetet kommer att följas av en rad olika utvecklingsprojekt som gäller alternativa utredningsmetoder, förhörsmetodik och annat. Det är en process som kräver grundlig bearbetning med ett brett engagemang från medarbetarna i myndigheten. Jag räknar med att nya metodstöd kommer att införas successivt under Nationell och internationell samverkan Under 2005 har samverkan och samarbetet med andra myndigheter utvecklats på ett positivt sätt. Inom rättsväsendet har samverkan med Åklagarmyndigheten stärkts på olika områden och Ekobrottsmyndigheten har numera ett nationellt ansvar för utvecklingen av ekobrottsbekämpningen. Även samverkan med Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna har utvecklats under året, särskilt inom området kriminalunderrättelsetjänst. Samverkan med myndigheter, näringslivet och arbetslivets organisationer har utvecklats och det brottsförebyg- 4

7 gande samarbetet har lett till ett antal väl genomförda brottsförebyggande projekt. Det internationella samarbetet med övriga nordiska länder och inom ramen för EU har fortsatt under året. Inriktningen mot bekämpning av den allvarliga ekonomiska brottsligheten har inneburit samarbete med andra länder både i det brottsförebyggande arbetet och inom ramen för operativt samarbete. Slutord År 2005 har varit ett mycket framgångsrikt år för Ekobrottsmyndigheten. Myndigheten har uppnått de bästa verksamhetsresultaten någonsin. Det har samtidigt varit ett arbetsamt år. Många av medarbetarna har utfört arbetsprestationer långt utöver vad som normalt kan krävas. Med grunden för en framgångsrik ekobrottsbekämpning lagd kan vi 2006 fortsätta med att utveckla personalpolitiken på olika områden. Medarbetarna skall få möjlighet att genom utbildningar och andra kompetenshöjande åtgärder utvecklas i sina respektive yrkesroller på ett sätt som stimulerar till goda resultat och god personlig utveckling. Lönepolitiken skall fortsätta att utvecklas så att goda prestationer kan belönas. Utvecklingen av arbetsmiljöarbetet skall fortsätta. Med mycket goda resultat 2005 och en god personalpolitik tar vi nu ytterligare steg mot att uppnå visionen för Ekobrottsmyndigheten och mot att stärka myndighetens position i samhället som specialistmyndigheten mot ekobrott. Stockholm i februari 2006 Gudrun Antemar 5

8 Verksamhet och organisation Ekobrottsmyndighetens ansvar för ekobrottsbekämpningen Regeringens mål för Ekobrottsmyndighetens verksamhet Mål Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Verksamheten skall utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bl.a. att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och verkställighet. Ekobrottsmyndighetens verksamhet faller inom två verksamhetsområden. De mål regeringen angett för verksamhetsområdena för 2005 är följande: Verksamhetsområde Brottsförebyggande arbete Mål: Brott skall förebyggas. Verksamhetsområde Utredning och lagföring Mål: Verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och fler brott skall leda till lagföring. Verksamheten är uppdelad på verksamhetsgrenar: Brottsförebyggande arbete samt strategisk ledning och samordning Utredning och lagföring. Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet och har till uppgift att förebygga, upptäcka, förhindra, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetens verksamhet skall skydda enskilda, näringslivet och det allmänna mot ekonomisk brottslighet och minska brottslighetens skadeverkningar. En långsiktig och strategisk ekobrottsbekämpning förutsätter kunskap om brottsutvecklingen, brottslighetens struktur och om vilka som begår ekonomisk brottslighet. Därför är det en viktig uppgift för Ekobrottsmyndigheten att följa och analysera utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och på grundval av denna kunskap utveckla arbetsmetoder som utvecklar ett långsiktigt brottsförebyggande arbete och effektiva brottsutredningar med sikte på väl underbyggda åtal i domstol. Ekobrottsmyndigheten har också en central roll i samordningen av samhällets kamp mot den ekonomiska brottsligheten. Det innebär att myndigheten lämnar information till andra myndigheter, kommuner, näringsliv, organisationer samt till allmänheten om ekobrottsligheten och om metoder för brottsbekämpningen. I detta sammanhang tar Ekobrottsmyndigheten initiativ till gemensamma aktioner mot ekobrott där både andra myndigheter och företrädare för näringslivet och arbetslivets organisationer deltar. Eko- 6

9 brottsmyndigheten medverkar också aktivt i olika stadier av lagstiftningsarbete inom skilda områden, bl.a. genom att som remissinstans eller expertorgan lämna synpunkter ur ett brottsförebyggande perspektiv. Ekobrottsmyndigheten har ansvar för ekobrottsbekämpningen i Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län, Blekinge län och Gotlands län. I övriga län samordnar Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Åklagarmyndigheten verksamheten som rör bekämpning av ekonomisk brottslighet. Brottstyper inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde Ekobrottsmyndigheten utreder och lagför både enklare mål där påföljden ofta stannar vid böter, villkorlig dom eller samhällstjänst och mål om grov och allvarlig och ofta internationell brottslighet där påföljderna blir långa fängelsestraff. Den brottslighet som Ekobrottsmyndigheten utreder och lagför omfattar i första hand följande brottstyper: Brott mot 11 kap. brottsbalken Brott mot skattebrottslagen Brott mot aktiebolagslagen Brott mot lagen om straff för marknadsmissbruk Brott som rör EU:s finansiella intressen den misstänkte använder oriktiga uppgifter i sin bokföring eller underlåter att bokföra affärshändelser. Brotten anmäls oftast av konkursförvaltare. I genomsnitt anmäls brottslighet i 25 procent av alla konkurser. Närmare 30 procent av alla brottsanmälningar till Ekobrottsmyndigheten under 2005 kom från konkursförvaltare. Skattebrott Skattebrott innebär att någon avsiktligt lämnar oriktiga uppgifter till en myndighet eller låter bli att lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan uppgift och detta innebär fara för att för lite skatt betalas. Brotten upptäcks vanligtvis i samband med Skatteverkets revisioner. Cirka 37 procent av brottsutredningarna vid Ekobrottsmyndigheten gäller olika former av skattebrott. Brott mot aktiebolagslagen Brott mot aktiebolagslagen gäller ofta det s.k. låneförbudet. Det innebär att någon använder bolagets aktiekapital för eget bruk eller för något annat ändamål än det avsedda. Brotten upptäcks och anmäls oftast av konkursförvaltare. Brott mot lagen om straff för marknadsmissbruk Marknadsmissbruk innefattar förfaranden där någon som har information om finansiella instrument, t.ex. aktier, som inte är känd eller offentliggjord, använder denna information för handel med dessa aktier och på så sätt utnyttjar informationen för att göra en vinst. Händelser där det finns misstanke om marknadsmissbruk anmäls till Ekobrottsmyndigheten. De flesta anmälningarna av den här typen kommer från Stockholmsbörsen eller Finansinspektionens övervakande verksamhet. Under 2005 inkom 42 anmälningar avseende marknadsmissbruk till Ekobrottsmyndigheten jämfört med 20 ärenden 2004 och 29 ärenden Diagrammet visar fördelningen mellan de vanligaste brottstyperna som handläggs vid Ekobrottsmyndigheten. Brott mot 11 kap. brottsbalken borgenärsbrott i konkurser Brott mot 11 kap. brottsbalken avser brott mot borgenärer m.m. Brottsligheten är ofta relaterad till konkurser och kan t.ex. innefatta att den misstänkte begår brott som innebär ekonomisk skada för borgenärerna. Den vanligaste typen av konkursrelaterade brott är oredlighet mot borgenär, dvs. att någon som inte kan betala sina skulder gör sig av med tillgångarna på ett sätt som är skadligt för den som har en fordran. En annan vanlig brottstyp är bokföringsbrott, dvs. att 7

10 EU-bedrägerier För ärenden som rör omfattande bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av EU-relaterade medel i Sverige har Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar. Sverige har tilldelats totalt 21 miljarder kronor i EU-stöd under åren Pengarna hämtas bl.a. från EU:s strukturfonder och fonder som bl.a. syftar till att stödja lantbrukare och eftersatta områden. Om stöd uppbärs utan att det finns lagliga förutsättningar för det kan det bli fråga om en brottsutredning avseende bedrägeri. De som upptäcker och anmäler misstankar om EU-bedrägerier är bl.a. länsstyrelserna, Jordbruksverket, Fiskeriverket eller EU-kommissionen. Antalet anmälningar om misstänkta EU-bedrägerier är antalsmässigt få men ökar för varje år. Annan brottslighet All brottslighet som kan uppfattas som ekonomisk brottslighet faller inte primärt inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde. Exempel på sådan brottslighet är bedrägeri, förskingring, trolöshet mot huvudman, penninghäleri och mutbrott. Sådana brott kan dock i vissa fall handläggas vid Ekobrottsmyndigheten. Det kan ske i ärenden som ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt och liknande. Ekobrottsmyndigheten kan också överta ärenden som rör kvalificerad ekonomisk brottslighet och har nationell utbredning eller internationell anknytning eller som är av principiell natur eller av stor omfattning. Från brottsanmälan till dom hur en brottsutredning går till Anmälan kommer in Under 2005 kom anmälningar om misstänkta ekobrott in till Ekobrottsmyndigheten. Flest anmälningar kom från Skatteverket och från advokater som förvaltar konkurser. Anmälningar kom också från Finansinspektionen, Finanspolisen, Tullverket, revisorer, myndigheter som administrerar EU-bidrag och allmänheten. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelseverksamhet, spaningsverksamhet och internationella kontakter ledde också till att brott anmäldes. Förundersökningar Alla anmälningar om misstänkt ekobrottslighet som kommer in till Ekobrottsmyndigheten prövas av en åklagare. Om det finns anledning anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats beslutar åklagaren att förundersökning skall inledas. Under förundersökningen skall det utredas vem som skäligen kan misstänkas för brottet, om det finns tillräckliga skäl för åklagaren att väcka åtal mot den misstänkte och målet beredas så att bevisningen kan förebringas i ett sammanhang vid huvudförhandlingen i domstol. Under förundersökningen får förhör hållas med var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen. Under vissa förutsättningar kan en person tvångsvis hämtas eller tas med till förhör, och det finns också en skyldighet för den enskilde att stanna kvar hos polisen för förhör. I många fall kan olika straffprocessuella tvångsmedel, t.ex. häktning, beslag, husrannsakan och kroppsvisitation, komma till användning. När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet skall han underrättas om misstanken i samband med förhör och upplysas om sin rätt att anlita försvarare. Förundersökningen dokumenteras i ett protokoll som lämnas till den misstänkte som ges tillfälle att ha synpunkter och begära eventuella kompletteringar. Beslut i åtalsfrågan När förundersökningen är slutförd är den ett underlag för åklagarens beslut i åtalsfrågan och förberedelserna inför rättegången. När åklagaren beslutar om åtal lämnar han in en stämningsansökan till tingsrätten. I stämningsansökan finns åklagarens yrkanden om vilka brott den åtalade bör dömas för och om den bevisning som åklagaren åberopar. Domstolsprövningen Vid huvudförhandlingen i domstol redovisar åklagaren åtalet och lägger fram sin bevisning. Den åtalade har vanligtvis en offentlig försvarare som för hans talan och lägger fram försvarets syn på åtalet och den bevisning som den åtalade vill åberopa. Huvudförhandlingen avslutas med att åklaga- Brott begås Förundersökning inleds Beslut om åtal Påföljd Brott upptäcks/anmäls Förundersökning avslutas Dom/överklagande 8

11 ren och den åtalade ges tillfälle att plädera, dvs. att genom en rättslig argumentering sammanfatta vardera partens syn på åtalet, bevisningen och påföljden. Efter huvudförhandlingen meddelar domstolen en dom där domstolen tar ställning till skuldfrågan och påföljdsfrågan. Om någon part vill överklaga domen skall detta göras inom tre veckor från domens datum. I vissa fall kan en åklagare utfärda strafföreläggande som innefattar bötesstraff eller villkorlig dom eller dessa påföljder i förening. För att strafföreläggandet skall vinna laga kraft krävs att den misstänkte godkänner föreläggandet. Förundersökningar tar olika lång tid Den 1 juli 2005 införde Ekobrottsmyndigheten nya rutiner för förundersökningar. Ärenden som gäller brottslighet som är vanligt förekommande och som lämpar sig för standardiserade utredningssätt, s.k. mängdärenden, handläggs med sikte på en snabb, hög och rättssäker lagföring. Mängdärendena utgör ca hälften av de drygt ärenden som årligen kommer in till Ekobrottsmyndigheten. I mängdärendena arbetar åklagare tillsammans med ekorevisorer och ekosekreterare samt med utredningsstöd från åklagarkamrarna och från Skatteverkets skattebrottsenheter. Målsättningen är att handläggningen av mängdmålsärenden skall ta högst 90 dagar i genomsnitt. Ärenden som inte kan handläggas inom ramen för mängdärendehanteringen handläggs som projektärenden. Det innebär att förundersökningen utförs inom ramen för ett projekt. För varje projektärende upprättas en projektplan där åklagarens beslut om förundersökning, om förundersökningsåtgärder och om vilka utredningsresurser som behövs dokumenteras. I projektärendena arbetar ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer och ekosekreterare tillsammans med personal från, t.ex. Skatteverket och Rikskriminalpolisen. Förundersökningarna genomförs i arbetsgrupper som sätts samman beroende på hur stora och komplicerade utredningarna är. Förundersökningarna leds av åklagaren. Poliser, ekorevisorer och ekosekreterare utför de utredningsåtgärder som åklagaren har beslutat, t.ex. förhör med misstänkta personer och vittnen, och söker efter skriftligt material som kan vara bevis om det misstänkta brottet. Vid behov genomför poliserna frihetsberövanden och husrannsakningar som åklagaren har beslutat om. Målet är att handläggningen av projektärenden skall ta högst 365 dagar i genomsnitt. Indelningen i mängd- och projektärenden skapar förutsättningar för en mer enhetlig rättstillämpning samtidigt som utredningsverksamheten blir resurseffektiv med sikte på koncentrerade förhandlingar i domstol. Alla anmälningar leder inte till förundersökning eller åtal Alla anmälningar leder inte till åtal. Det kanske redan inledningsvis kan konstateras att den anmälda företeelsen inte är något brott. Då skrivs ärendet av. Under förundersökningen kan det också visa sig att det inte går att säkra någon bevisning om det förfarande som har anmälts som brottsligt. Det kan också finnas skäl att inte inleda en förundersökning eller skäl att lägga ned den, trots att bevisläget är sådant att det i och för sig vore möjligt att driva utredningen vidare till ett åtalsbeslut. Detta kan inträffa då den misstänkte också begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet. Antal strafföreläggande och åtal 2005 Under 2005 lagfördes sammanlagt personer i mål som handlagts vid Ekobrottsmyndigheten genom straffförelägganden eller genom att åtal väcktes. Av dessa dömdes 797 till fängelse och den sammanlagt utdömda fängelsetiden uppgick till cirka 328 år. Det är en ökning jämfört med 2004 då personer lagfördes, varav 655 dömdes till fängelse. Den sammanlagda fängelsetiden uppgick 2004 till cirka 260 år. Några exempel på mål som handlagts vid Ekobrottsmyndigheten under 2005 Brott mot 11 kap. brottsbalken (borgenärsbrott samt bokföringsbrott m.m.) En utländsk medborgare bosatt i Sverige bedrev en marknadsföringsverksamhet där han värvade kunder till pokerspel på Internet. Dagsinkomster på kronor var inte ovanliga och på fyra år tjänade han sammanlagt 30 miljoner kronor, som han varken bokförde eller deklarerade. Den undandragna skatten uppgick till drygt fem miljoner kronor. Han dömdes av tingsrätten till fängelse i två år och sex månader för bl.a. grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott samt meddelades näringsförbud i fem år. Skattebrott Verkställande direktören i ett gotländskt flyttbolag och åtta medhjälpare dömdes i en svartjobbshärva till sammanlagt 18 års fängelse. Huvudmannen hade använt falska fakturor från underentreprenörer på sammanlagt 25 miljoner kronor för att dölja att svarta löner betalades. På så sätt undanhölls 11 miljoner kronor i mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Utredningen påbörjades i mitten av januari och dom meddelades den 23 maj Målet är ett exempel på att handläggningen av ett ekomål om grov brottslighet kan gå mycket snabbt. Ett annat mål gällde skattebrott och bokföringsbrott med 9

12 hjälp av s.k. skatteparadis. Målet handlade om två personer som från ett resebolag i Göteborg sålde flygresor med chartrade flygplan till Thailand. Vinsten av denna försäljning fördes ut ur Sverige och undandrogs beskattning genom att den sattes in i ett s.k. offshorebolag med bankkonton i utlandet. För skens skull upprättades avtal mellan resebolaget och offshorebolaget. Till det thailändska flygbolaget betalade offshorebolaget USD per flight. Skenavtalet mellan resebolaget och offshorebolaget stadgade ett pris om USD per flight. På detta sätt fördes USD per flight oriktigt från resebolaget till de utländska kontona. Företrädarna tog sedan ut dessa medel utan att redovisa arbetsgivaravgifter eller egen inkomstskatt. I målet behandlades även läkemedelsförsäljning över Internet, där samma personer sålde receptbelagd medicin och naturläkemedel. Medlen från denna försäljning gick på motsvarande sätt till offshorebolag och konton i utlandet i syfte att undgå svensk beskattning för arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Medicinen sändes till kunder bl.a. i Grekland. Särskilda svårigheter i ärendet var bl.a. att hitta de aktuella offshorebolagen som var registrerade på en ö i Karibien, att visa att de två dömda var huvudmän bakom dessa bolag, att följa transaktionerna i utländsk bank samt att visa att avtalet mellan resebolaget och offshorebolaget varit ett skenavtal och att det därmed varit ett brottsligt skatteupplägg. Detta mål är ett exempel på ofta förekommande utredningar i mål med internationell anknytning. De två huvudmännen dömdes för grova skattebrott, grova bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll till vardera 2,5 års fängelse och fem respektive fyra års näringsförbud. Ett annat mål gällde en idrottsförening som under åren betalat en del av spelarersättningarna delvis som lön i Sverige, delvis genom att sätta in en del av lönen på konton i utlandet. Idrottsföreningen redovisade endast den del som betalades ut i Sverige till Skatteverket. Huvudfrågan i målet var om hela den ersättning som idrottsföreningen betalat ut till sex utländska proffsspelare var att anse som lön. De tilltalade hävdade att den del som satts in på konto i utlandet utgjorde hyra för spelare och betalades till spelarnas svenske agent. De undanhållna arbetsgivaravgifterna uppgick till knappt tre miljoner kronor. Domstolen fann att hela ersättningen till spelarna var att anse som lön och dömde idrottsföreningens ordförande och en klubbdirektör för grovt skattebedrägeri respektive grovt skattebrott till fängelse i ett år. Åtalet mot en annan klubbdirektör ogillades i sin helhet. Ett uppmärksammat mål gällde en före detta anställd vid Skatteverket som erbjöd sina tjänster som ekonomisk skatterådgivare till privatpersoner. Han fyllde i påhittade avdrag avseende bl.a. rese- och ränteavdrag i deklarationer åt närmare deklaranter under flera år. Den samlade skatteeffekten uppgick till drygt 30 miljoner kronor. Han fick ersättning i form av en del av vad den enskilde fick tillbaka i skatteåterbäring. Han dömdes av såväl tingsrätten som hovrätten till fängelse i fem år för bl.a. grovt skattebrott och meddelades även närings- och rådgivningsförbud i tio år. Marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument Ett exempel på ett ärende hos Ekobrottsmyndigheten som gällde otillbörlig marknadspåverkan (kurspåverkan) vid handel med aktier är följande: En person A hade full förfoganderätt över tre värdepappersdepåer. En depå fanns hos ett försäkringsbolag på Cypern och var kopplad till A:s kapitalförsäkring, en annan depå tillhörde ett svenskt aktiebolag, som A var företrädare för och ensam aktieägare i, och den tredje värdepappersdepån var hans egen privata. Genom att köpa och sälja aktier mellan sina tre depåer, skapade A reavinster i den cypriotiska depån och reaförluster i de två svenska depåerna. Totalt omsattes ca kronor och förfarandet medförde reavinster och förluster på ca kronor. Tingsrätten fann att förfarandet innebar otillbörlig marknadspåverkan eftersom priset bestämts av en person som var både köpare och säljare samt att handeln därför varit vilseledande för andra aktörer på samma marknad. A dömdes för otillbörlig marknadspåverkan till villkorlig dom och dagsböter. EU-bedrägerier Göteborgs tingsrätt dömde en företagare och en konsult, som varit rådgivare till denne i fråga om EU-bidrag från den Europeiska Socialfonden Växtkraft Mål 4 (steg 1 och 2), till villkorlig dom och dagsböter. Bidraget gällde genomförande av analyser och kompetenshöjande insatser för anställda i företagarens bolag. Domen avsåg grovt bedrägeri på kr och försök till grovt bedrägeri på kr. Brotten ansågs vara grova eftersom de skett genom osant intygande av att de ekonomiska uppgifter som lämnats i redovisningshandlingarna var riktiga, vilket inneburit fara i bevishänseende. Konsulten ansågs ha begått brotten systematiskt. Konsulten hade tidigare dömts för bedrägeri i två liknande rådgivningsfall. Annan brottslighet Ett uppmärksammat mål under 2005 gällde en tidigare vice vd i ett större svenskt börsbolag. Målet är ett exempel på en förundersökning som inletts på grundval av omvärldsbevakning av massmedia. Bakgrunden är följande: Under 10

13 det tidiga 1900-talet lånade den svenske finansmannen Ivar Kreuger ut betydande summor till bl.a. Rumänien i samband med att han byggde upp sitt tändsticksimperium. Efter andra världskriget nationaliserade den rumänska staten all svensk egendom inklusive det s.k. Kreugerlånet. Det börsnoterade bolaget förvärvade de svenska fordringarna i början av 1990-talet. Efter Berlinmurens fall hade Rumänien intresse av att reglera tidigare skulder och det börsnoterade bolaget inledde därför genom två dotterbolag förhandlingar med den rumänska staten om återbetalning av lånet. Det börsnoterade bolagets tidigare vice VD var styrelseledamot och ställföreträdare för dotterbolagen samt deltog aktivt i förhandlingarna tillsammans med en konsult. En tredjedel av konsultarvodet, 1,8 miljoner kronor, gick dock till den tidigare vice VD:n själv via ett bolag registrerat på Virgin Islands till ett bankkonto i Schweiz. Han åtalades för bl.a. grov förskingring, men hävdade att pengarna avsett mutor och således inte tillfallit honom själv. Tingsrätten dömde honom till fängelse i tre år för bl.a. grov förskingring, grovt bokföringsbrott och urkundsförfalskning samt meddelade näringsförbud i tre år. Domen överklagades, men eftersom han inte ansågs ha haft laga förfall för sin utevaro i hovrätten förföll hans överklagande. Mål om ekonomisk brottslighet i Högsta domstolen Åklagarna vid Ekobrottsmyndigheten för talan i tingsrätt och hovrätt. I mål som prövas av Högsta domstolen är det endast riksåklagaren som för talan. I dessa mål biträder åklagare från Ekobrottsmyndigheten riksåklagaren. I ett tiotal mål under året har Ekobrottsmyndigheten biträtt riksåklagaren i Högsta domstolen. Några exempel är följande mål: På framställning av Ekobrottsmyndigheten har riksåklagaren överklagat en hovrättsdom genom vilken flera tilltalade frikänts från ansvar för bl.a. grovt tullbrott. Tingsrätten hade dömt de tilltalade till långa fängelsestraff. Målet handlar om import av lågenergilampor från Kina och avser bl.a. frågan om huruvida brott mot EU:s bestämmelser om antidumpningstullar är tullbrott enligt den svenska smugglingslagen. Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd beträffande den frågan och i övrigt vilandeförklarat målet. Högsta domstolen kommer även att ta ställning till om ett förhandsavgörande bör hämtas in från EG-domstolen. Högsta domstolen har meddelat dom i ett mål som avser frågan om huruvida osant intygande kan utgöra förbrott till penninghäleri, dvs. om vederlag som någon erhåller för att ha begott brottet osant intygande skall anses som ett brottsligt förvärv enligt bestämmelsen om penninghäleri. Högsta domstolen ansåg att så var fallet och dömde den tilltalade för penninghäleri. 11

14 Organisation Den 1 oktober 2005 genomförde Ekobrottsmyndigheten en organisationsförändring som innebär att Ekobrottsmyndigheten har två organisatoriska nivåer. Myndigheten leds av en generaldirektör som i åklagarfrågor har ställning som överåklagare. Under generaldirektören finns på den strategiska ledningsnivån en ledningsgrupp som består av tre högre åklagare, enhetschefer inom staben samt chefen för Ekobrottskansliet vid Rikskriminalpolisen. Den operativa verksamheten bedrivs vid tolv åklagarkammare, tre polisoperativa enheter och tre operativa serviceenheter. De tre högre åklagarna är överåklagare eller vice överåklagare och ansvarar under generaldirektören för rättslig kontroll och tillsyn, rättsutveckling samt utveckling av metoder och kvalitet inom områdena brottsförebyggande arbete, ekonomisk mängdbrottslighet och allvarligare ekonomisk brottslighet (projektärenden). De kan även ha en kvalificerad åklagarroll i de mest komplicerade målen. Chefen för Ekobrottskansliet leder under generaldirektören polisverksamheten i Ekobrottsmyndigheten med särskilt ansvar för brottsförebyggande arbete. För sådan verksamhet som endast får utföras av anställda inom Polisen svarar dock chefen för Ekobrottkansliet enligt den organisation som gäller för Polisen. Ekobrottsmyndighetens primära geografiska ansvarsområde omfattar Stockholms län, Gotlands län, Västra Götalands län, Skåne län, Blekinge län samt Hallands län. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns sammanlagt tolv åklagarkammare. Vidare finns utredningsgrupper i Visby, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Borås och Skövde. Vid varje åklagarkammare finns medarbetare som är ekoåklagare, ekopoliser eller ekorevisorer eller specialister av annat slag. Chef för en åklagarkammare är en chefsåklagare som leder verksamheten. För ledningsuppgifter finns också på varje åklagarkammare en vice chefsåklagare samt en kammarkommissarie som biträder kammarchefen och leder polisverksamheten inom kammaren. Åklagarna, poliserna och revisorerna är specialutbildade för utredningar GÖTEBORG Halmstad MALMÖ Borås Kristianstad Skövde Karlskrona STABEN STOCKHOLM Visby 12

15 av ekonomisk brottslighet och arbetar nära tillsammans. Det gör att deras samlade kompetens kan användas effektivt under hela brottsutredningen. I Stockholm, Göteborg och Malmö finns också polisoperativa enheter. Varje polisoperativ enhet leds av en kriminalkommissarie. Enheternas uppgift är att biträda åklagarkamrarna med hemliga tvångsmedel, spaning och kriminalunderrättelsetjänst. På respektive huvudort finns dessutom en s.k. operativ serviceenhet med uppgift att svara för ekosekreterarnas operativa och administrativa service till åklagarkamrarna och den polisoperativa enheten på orten. Åklagarkamrarna, de polisoperativa enheterna och de operativa serviceenheterna är alla resultatenheter direkt under generaldirektören. Cheferna för dessa resultatenheter har under ledningen ett tydligt ansvar för verksamhetens resultat och för hur resurserna används. Organisationsschema STOCKHOLM GENERALDIREKTÖR STAB GÖTEBORG HÖGRE ÅKLAGARE POLISCHEF MALMÖ Tolv åklagarkammare, tre polisoperativa enheter, tre operativa serviceenheter Vid Ekobrottsmyndigheten arbetade den 31 december 2005 ca 400 personer: 90 åklagare, 200 poliser, 40 ekorevisorer, 30 ekosekreterare och 40 specialister av annat slag. 13

16 Resultatredovisning Strategisk ledning och samordning Mål Risken för att brott begås skall minska. Återrapporteringen skall innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. Strategiska åtgärder Myndigheten skall redovisa de strategiska åtgärder, inklusive omvärldsbevakning, som har vidtagits för att tidigt upptäcka nya former av ekonomisk brottslighet och för att långsiktigt effektivisera det brottsförebyggande arbetet och bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Det långsiktiga målet för ekobrottsbekämpningen är att skydda enskilda, näringslivet och det allmänna mot ekonomisk brottslighet. Brottsbekämpningen skall inriktas så att risken för att brott begås skall minska. Därmed kan också de skadeverkningar som den ekonomiska brottsligheten innebär för samhället minska. Ekobrottsmyndighetens verksamhet inriktas i ett långsiktigt perspektiv mot att förhindra och förebygga ekonomisk brottslighet. Det görs dels genom en utvecklad brottsförebyggande verksamhet i myndigheten och tillsammans med andra myndigheter, organisationer och andra, dels genom en effektiv och uthållig brottsutredande verksamhet som så tidigt som möjligt griper in och avbryter planerad och pågående brottslig verksamhet. En långsiktig och strategisk ekobrottsbekämpning förutsätter kunskap om brottsutvecklingen, brottslighetens struktur och om ekobrottslingarna. Möjligheterna och tillfällena till ekonomisk brottslighet och hur brottsligheten genomförs varierar och beror på en rad olika faktorer, vissa hänförliga till brottslingen och andra hänförliga till samhällsutvecklingen inom olika områden. Utvecklingen av kriminella nätverk och utvecklingen av nya brottskoncept är några förhållanden som har betydelse för brottsutvecklingen. Vidare har den ekonomiska utvecklingen och konjunkturläget inom olika delar av samhällsekonomin, kontrollsystemens uppbyggnad och resurser, den tekniska utvecklingen och internationaliseringen betydelse för brottslighetens utveckling och struktur. Dessa olika omständigheter som ibland samverkar med varandra kan 14

17 analyseras och därmed ge grunden för en långsiktig och brottsförebyggande brottsbekämpning. Under 2005 har Ekobrottsmyndigheten inrättat ett sekretariat för omvärlds- och hotbildsanalys. Sekretariatet har till uppgift att fortlöpande ta fram analyser som förenar de slutsatser som kan dras av kriminalunderrättelseverksamheten med en ekonomisk analys av hur samhällsutvecklingen inom skilda sektorer i Sverige och utomlands påverkar ekobrottsligheten. Inom sekretariatet finns såväl nationalekonomisk som kriminologisk kompetens. Ekobrottsmyndigheten har under 2005 förstärkt verksamheten inom kriminalunderrättelsetjänsten (KUT). Verksamheten har tillförts ytterligare analyskompetens och arbetsmetoderna har utvecklats ytterligare. Samverkan med Polisens kriminalunderrättelsetjänst såväl nationellt som lokalt har utvecklats under året. För att öka Ekobrottsmyndighetens förmåga att tidigt identifiera ny brottslighet på finansmarknaderna har myndigheten rekryterat en specialist med stor erfarenhet av praktisk verksamhet på finansmarknaden. Den förstärkta kapaciteten för omvärldsbevakning och analys innebär att myndigheten fortlöpande kan ta fram omvärlds- och hotbildsanalyser och strategiska analyser som ett underlag för myndighetens ledning av det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet. Omvärlds- och hotbildsanalysen 2005 Ekobrottsligheten och ekobrottslingarna i ett framtidsperspektiv beskriver ekobrottslingarna, hur de agerar ensamma eller i samverkan med andra och utvecklingen inom några samhällssektorer. Med utgångspunkt i detta förs ett resonemang om hur samhällsutvecklingen kan förutses påverka den ekonomiska brottsligheten under de närmaste åren. I analysen identifieras tre områden där utvecklingen kan medföra särskilda hot mot de ekonomiska systemen och där behovet av brottsförebyggande insatser och en proaktiv och effektiv brottsutredande verksamhet är stort. Dessa områden är: En starkare koppling mellan ekobrottslighet och annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet En expanderande svart sektor Internationaliseringen på finansmarknaderna. Näringsidkare med såväl en legal som en illegal verksamhet. Denna grupp består av personer som kan sägas ha ekobrott som affärsidé och som begår ekobrott i större skala med en avancerad planering. Brottsligheten gäller ofta betydande belopp. Medlemmar i kriminella grupperingar eller nätverk. Inom denna grupp finns personer som driver företag med det enda syftet att begå ekonomisk brottslighet, antingen för att dölja vinster från annan brottslig verksamhet eller för att göra stora vinster på ett illegalt sätt. Brottsligheten har i allt större utsträckning koppling till annan grov kriminalitet. Strategiska åtgärder För att förhindra en fortsatt samhällsskadlig utveckling på de tre riskområden som identifieras i omvärlds- och hotbildsanalysen har Ekobrottsmyndighetens brottsbekämpande åtgärder anpassats till de problem som finns inom varje riskområde och med hänsyn till den grad av förslagenhet som förekommer inom olika kategorier av brottslingar. De konkreta åtgärder som påbörjades under 2005 och som kommer att fortsätta att utvecklas i ett långsiktigt perspektiv är i korthet följande: Fortsatt utveckling av kriminalunderrättelsetjänsten Prioritering av brottsutredningar som gäller grov ekonomisk brottslighet med koppling till annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet Prioritering av brottsutredningar som gäller svart arbetskraft En snabb och effektiv lagföring av mindre allvarlig ekonomisk brottslighet Brottsförebyggande insatser särskilt inriktade mot enmansföretagare och fåmansföretagare Brottsförebyggande insatser för att påverka attityder till konsumtion av svarta varor och tjänster Förstärkta insatser mot marknadsmissbruksbrott. Med utgångspunkt i en analys av ekobrottslingars tillvägagångssätt, graden av förslagenhet och deras samverkan med andra indelas brottslingarna i tre huvudgrupper. Enmansföretagare eller fåmansföretagare. Inom denna grupp finns personer som driver företag med låg omsättning och begår brott som relativt sett rör mindre värden. Denna grupp står för det största antalet anmälda ekobrott. 15

18 Sammanfattningsvis har Ekobrottsmyndigheten under 2005 vidtagit en rad åtgärder för att tidigt upptäcka nya former av ekonomisk brottslighet och för att långsiktigt effektivisera det brottsförebyggande arbetet och brottsbekämpningen. Myndigheten har också utvecklat formerna för att förse även andra myndigheter och organisationer med bearbetad och analyserad information om den ekonomiska brottsligheten. Detta har medverkat till att ytterligare stärka myndighetens position som ett samlat kunskaps- och kompetenscentrum inom ekobrottsområdet. Strategisk utveckling av arbetsmetoder Myndigheten skall göra en bedömning av hur utvecklingsarbetet som beskrivs i rapporten Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten från experiment till långsiktighet har implementerats och genomförts och vilka konkreta resultat det har lett till i verksamheten. I oktober 2004 överlämnade Ekobrottsmyndigheten rapporten Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten från experiment till långsiktighet till regeringen. I rapporten presenterades en rad olika förslag som syftade till att utveckla både ekobrottsbekämpningen i stort och Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Arbetet med organisationsfrågor och inriktning av myndighetens verksamhet har fortsatt under I juni överlämnades rapporten Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndighetens organisation för en strategisk och långsiktig ekobrottsbekämpning till regeringen. Rapporten innehåller dels en beskrivning av myndighetens vision och strategier för verksamheten, dels ett förslag till en ny organisation för Ekobrottsmyndigheten. I enlighet med det som beskrivits i rapporterna till regeringen har tydliga strategier för ekobrottsbekämpningen lagts fast och förankrats bland medarbetarna i Ekobrottsmyndigheten. Det innebär att resurserna används strategiskt och proaktivt för en ökad upptäcktsrisk, en ökad lagföring och minskade genomströmningstider. Den övergripande strategin för myndighetens brottsbekämpning har följande huvudpunkter: Ekobrottsmyndighetens omvärlds- och hotbildsanalys identifierar framtida angrepp mot de ekonomiska systemen Ekobrottsmyndigheten prioriterar allvarlig och systemhotande ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten förebygger och utreder organiserad och ofta internationell brottslighet Ekobrottsmyndigheten kortar ned utredningstiderna med bibehållen rättssäkerhet Ekobrottsmyndigheten klarar upp fler brott och ökar lagföringen Ekobrottsmyndigheten tar ett ansvar för samhällets samverkan mot ekobrott. De strategier som lagts fast för det brottsförebyggande arbetet, för utredning och lagföring av ekonomisk brottslighet samt för mål och uppföljning av verksamheten i Ekobrottsmyndigheten har förankrats bland medarbetarna. Den föreslagna organisationsförändringen genomfördes den 1 oktober Genom organisationsförändringen upphörde de tre avdelningarna. Den centrala ledningsnivån förstärktes samtidigt som den lokala operativa nivån fick en stärkt ledningsstruktur. Reformen kan sammanfattas i följande fem punkter: 1. En ny organisation för ledning och styrning Myndigheten har två organisatoriska nivåer. En nivå för strategisk ledning och styrning av verksamheten och en nivå för den operativa brottsbekämpningen. Ledningsfunktionerna har förstärkts på båda nivåerna. På den strategiska nivån finns tre högre åklagare och chefen för Ekobrottskansliet som direkt under generaldirektören har ansvar för strategisk utveckling av ekobrottsbekämpningen, kontroll, tillsyn m.m. På den operativa nivån har varje åklagarkammare fått en förstärkt ledning. Chefsåklagaren biträds av en kammarkommissarie med ledningen av polisverksamheten inom kammaren. Varje polisoperativ enhet leds av en kriminalkommissarie. Enheternas uppgift är att biträda åklagarkamrarna med kriminalunderrättelsetjänst, spaning m.m. Ekosekreterarna har samlats i effektiva enheter för administration och operativt stöd till åklagarkamrarna och till de polisoperativa enheterna. Åklagarkamrarna, de polisoperativa enheterna och de operativa serviceenheterna är alla resultatenheter direkt under generaldirektören. Cheferna för åklagarkamrarna, de polisoperativa enheterna och operativa serviceenheterna har under verksledningen ett tydligt ansvar för verksamhetens resultat och för hur resurserna används. Funktioner som tidigare fanns vid de tre avdelningskanslierna har dels delegerats till den operativa nivån, dels flyttats till den centrala nivån. 2. Ekobrottsbekämpning som styrs utifrån kunskap I den nya organisationen har kriminalunderrättelsetjänsten tillsammans med sekretariatet för omvärlds- och hotbildsanalys utvecklats så att de kan förse myndighetens 16

19 ledning med analyser som ger underlag för en strategisk ledning och styrning av ekobrotsbekämpningen. Det innebär en ökad förmåga att angripa den grövsta ekonomiska brottsligheten, däribland ekobrottslighet som har en koppling till annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet, samtidigt som den mindre allvarliga brottsligheten kan angripas med brottsförebyggande åtgärder och en snabb lagföring. 3. Särskilda resurser för den grövsta brottsligheten Särskilda åklagare och poliser har avdelats för att med en kvalificerad utbildning bekämpa den grova och organiserade, och ofta internationella, brottsligheten och korruptionsbrottsligheten som faller inom Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde. Samtidigt har särskilda åklagare utsetts för att med rättsäkerhet, enhetlighet och snabbhet i fokus handlägga mängdärenden. 4. Utveckling av utredningsmetoder Utredningsmetoder för en rättssäker, enhetlig och snabb utredning och lagföring av ekonomisk mängdbrottslighet har utarbetats och sammanfattats i en metodhandbok som används i verksamheten. Arbetet med utredningsmetoder för utredning och lagföring av den allvarligare ekobrottsligheten har påbörjats, med sikte på en metodhandbok som förväntas bli färdig första halvåret En mer rationell administration En mer rationell administration med förbättrade rutiner för ekonomi- och personaladministration genomfördes under Det har gjort det möjligt att omfördela resurser från administrativ verksamhet till en förstärkt operativ verksamhet. Sammantaget bedömer Ekobrottsmyndigheten att myndighetens egna målsättningar med reformen och regeringens förväntningar på effekterna av reformen hittills har uppfyllts. Omorganisationen har lett till en mer effektiv ledning och styrning och till att Ekobrottsmyndighetens resultat har förbättrats avsevärt. De omställningsproblem som uppkommit har varit fåtaliga och de har kunnat hanteras på ett tillfredsställande sätt. Kriminalunderrättelsetjänst Myndigheten skall beskriva hur kriminalunderrättelseverksamhet har bedrivits och utvecklats samt göra en bedömning av den effekt verksamheten har haft för förebyggande och utredning av ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst (KUT) inrättades under Kriminalunderrättelsetjänsten bedrivs vid de polisoperativa enheterna vid de tre huvudorterna samt med en central KUT- funktion vid staben. Under 2005 har uppbyggnaden av kriminalunderrättelsetjänstens kompetens fortsatt genom rekrytering av analytiker, genom särskilda utbildningsinsatser och genom att teknisk utrustning har införskaffats. Ekobrottsmyndigheten har under 2005 samverkat och samordnat sin kriminalunderrättelsetjänst med Rikskriminalpolisens och länskriminalpolisens kriminalunderrättelsetjänst i Stockholm, Göteborg och Malmö. Samverkan med Polisen har utvecklats genom arbetet i Polisens operativa råd och i det myndighetsöverskridande kriminalunderrättelseprojektet Organiserad brottslighet i Sverige (OBIS). Inom Ekobrottsmyndigheten har kriminalunderrättelsetjänsten tagit fram en strategisk analys som varit en viktig del i omvärlds- och hotbildsanalysen I det operativa arbetet har kriminalunderrättelsetjänsten vid Ekobrottsmyndigheten under 2005 hämtat in, bearbetat, analyserat och delgivit underrättelser om ekonomisk brottslighet. Verksamheten har företrädesvis inriktats på information om sådan ekonomisk brottslighet som är allvar- 17

20 lig, organiserad och har internationell anknytning och till sådan brottslighet som har kopplingar till annan grov eller organiserad brottslighet. I operativa ärenden har kriminalunderrättelsetjänsten vid Ekobrottsmyndigheten kunnat förse åklagarkamrarna och andra myndigheters kriminalunderrättelsetjänst med underrättelseinformation. Kriminella nätverk har kartlagts och analyserats. Ur den bearbetade informationsmassan har konkreta brottsmisstankar framträtt som kunnat ligga till grund för förundersökningar med påföljande lagföring. Detta har lett till en effektivisering och till ett större strategiskt genomslag för den brottsutredande verksamheten. I lokal samverkan har Ekobrottsmyndigheten samordnat sin kriminalunderrättelseverksamhet företrädesvis med Polisens storstadsmyndigheter. I Västra Götaland har samarbetet inom SAMEB (Samverkan mot ekonomisk brottslighet) inneburit att Ekobrottsmyndigheten tillsammans med bl.a. Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten inrättat ett gemensamt centrum för underrättelsefrågor. Genom att samla företrädare med direkt tillgång till myndigheternas egna register i en gemensam lokal kommer utbytet av information i enskilda och allmänna ärenden att underlättas och stimuleras. Under 2005 påbörjades samarbetet genom att gemensamma rutiner utarbetades och lokal införskaffades. Ekobrottsmyndigheten har under 2005 medverkat i planeringen för liknande underrättelsecentra i Skåne och Stockholm. Ekobrottsmyndigheten har under 2005 utvecklat underrättelsesamarbetet med utländska och internationella polis- och åklagarmyndigheter, dels genom konkret samarbete i enskilda operativa ärenden, dels genom att upprätta och vidmakthålla kontakter med Europol och Eurojust på ledningsnivå. Sammantaget har kriminalunderrättelsetjänsten inom Ekobrottsmyndigheten under 2005 utvecklat sina arbetsformer och sin effektivitet genom strategiska insatser av både brottsförebyggande och brottsutredande karaktär. Verksamheten har utvecklats i god samverkan med andra myndigheter, vilket har inneburit att den relativt sett resurssnäva kriminalunderrättelseverksamheten i Ekobrottsmyndigheten har kunnat få ett effektivt genomslag i myndighetens brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet, samtidigt som den kunnat bidra till verksamheten i andra myndigheter. Den utvecklade kriminalunderrättelsetjänsten har lett till ett flertal konkreta förundersökningar av grov brottslighet som resulterat i att huvudmännen lagförts och dömts till långa fängelsestraff. Kunskaps- och kompetenscentrum Myndigheten skall redovisa åtgärder som har vidtagits för att förstärka och vidareutveckla Ekobrottsmyndigheten som kunskaps- och kompetenscentrum inom ekobrottsområdet En effektiv ekobrottsbekämpning förutsätter kunskap om brottsutvecklingen, brottslighetens struktur och om på vilka sätt brottsligheten begås. Brottsbekämpningen kräver också rationella metoder för kriminalunderrättelsetjänsten, spaningsverksamheten och utredningsverksamheten. Det ställs höga krav på kompetens hos medarbetarna både i fråga om brottsmetoder, om ekobrottslingarna och deras samband med varandra samt i fråga om de rättsliga förutsättningarna för brottsbekämpningen. Arbetet med att fördjupa kunskapen om ekottsligheten och dess utveckling inom olika områden har fortsatt under Samtidigt har arbetet med att förstärka metodutvecklingen och utbildningen för myndighetens specialister och andra intensifierats. Utvecklingsarbetet har tagit sikte såväl på medarbetarna i Ekobrottsmyndigheten som på de åklagare, poliser och ekonomer som arbetar med ekobrottsbekämpning inom Åklagarmyndigheten och Polisen. Under 2005 har utvecklingsarbetet som gäller ekobrottsbekämpningen samordnats med Åklagarmyndigheten på ett bättre sätt genom en överenskommelse som innebär att Ekobrottsmyndigheten har ett ansvar för hela åklagarväsendets utveckling av bekämpningen av ekonomisk brottslighet och därtill hörande utbildning. Kunskap om ekobrottsligheten Myndighetens sekretariat för omvärldsanalys har tillsammans med kriminalunderrättelsetjänsten inhämtat och analyserat Ekobrottsmyndighetens samlade kunskap om ekobrottslighetens utveckling, struktur och aktörer. Denna kunskap har sammanfattats i 2005 års omvärlds- och hotbildsanalys och på detta sätt kunnat föras vidare till alla medarbetare i myndigheten. En tryckt upplaga har spridits till övriga myndigheter i rättsväsendet och till ett stort antal myndigheter och organisationer utanför rättsväsendet. Metodutveckling De åklagare som ingår i Ekobrottsmyndighetens ledning har ett särskilt ansvar för arbetet med metodutveckling på ekobrottsområdet. Det sker i nära samarbete med den enhet i myndighetens stab som arbetar med metodutveckling samt 18

X X X X 7 5. Årsredovisning 2006

X X X X 7 5. Årsredovisning 2006 X X X X 7 5 Årsredovisning 2006 7 6 X X X X I N N E H Å L L 1 Innehåll 2 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Resultatredovisning Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet 1 2 Vårt uppdrag Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom rättsväsendet med särskild kompetens för analys och utredning. Vårt

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2008 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. INNEHÅLL 1 Innehåll 3 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Brottsförebyggande

Läs mer

Innehåll. 2 Förord. 6 År 2007 i sammanfattning. 9 Verksamhet och organisation

Innehåll. 2 Förord. 6 År 2007 i sammanfattning. 9 Verksamhet och organisation Årsredovisning 2007 7 6 X X X X I N N E H Å L L Innehåll 2 Förord 6 År 2007 i sammanfattning Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet 9 Verksamhet

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå

Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå 1 Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå 1. Inledning Ekobrottsmyndigheten ansvarar för samordningen av ekobrottsbekämpningen i landet. Myndighetens specialistkompetens ska kunna

Läs mer

2004 i sammanfattning Generaldirektörens förord... 3. EBM:s verksamhet och organisation... 7 Verksamhet...7 Organisation... 10

2004 i sammanfattning Generaldirektörens förord... 3. EBM:s verksamhet och organisation... 7 Verksamhet...7 Organisation... 10 Årsredovisning 2004 Ekobrottsmyndigheten Grafisk form och produktion: Ord&Form AB Illustration: Erik Unnerfelt Foto: Ola Högberg Tryck: Sandvikens tryckeri, 2005 Innehåll 2004 i sammanfattning Generaldirektörens

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2009 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. INNEHÅLL 1 Innehåll 2 Förord 5 Verksamhet och organisation 7 Brottsförebyggande

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2006. Inriktningen för Ekobrottsmyndighetens verksamhet år 2006

Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2006. Inriktningen för Ekobrottsmyndighetens verksamhet år 2006 Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2006 Inriktningen för Ekobrottsmyndighetens verksamhet år 2006 År 2005 åstadkom Ekobrottsmyndigheten mycket bra verksamhetsresultat. Det framgångsrika arbetet inom

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009. Januari 2009

Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009. Januari 2009 Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009 Januari 2009 Sida 1 (15) Ert Er beteckning Generaldirektörens förord Genom regleringsbrevet har regeringen för år 2009 anvisat drygt 396 miljoner kronor för Ekobrottsmyndigheten.

Läs mer

Förord 2012-02-22 1 (1)

Förord 2012-02-22 1 (1) Datum Sida 2012-02-22 1 (1) Ert datum Dnr EBM A-2011/0447 Förord 2011 var ett mycket bra år för Ekobrottsmyndigheten. Vi tog viktiga utvecklingsinitiativ samtidigt som vi förbättrade resultaten väsentligt.

Läs mer

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler Att tänka på vid köp av lagerbolag Råd och regler Allmänna regler för aktiebolag Aktiebolag ska ha ett aktiekapital på minst 100.000 kr. Styrelsen för ett aktiebolag ska bestå av minst en styrelseledamot

Läs mer

Åklagare ett yrke för dig?

Åklagare ett yrke för dig? Åklagare ett yrke för dig? ÅKLAGARVÄSENDET I FRONTLINJEN Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003 EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003 I EKOBROTTSMYNDIGHETEN Grafisk form och produktion: Ord&Form i Uppsala AB Foto: Björn Larsson Rosvall, Bilduppdraget (sid 25), The Image Bank (sid 30) och Ola Högberg

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

MG./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

MG./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-04-08 B 153-13 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MG./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. (Hovrättens

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35)

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) Sida 1 (6) Rättsenheten 2005-09-15 Ert EBM A-2005/0467 Er beteckning Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2005-05-23 Fi2005/2479 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m.

Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (6) Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m. Klagande Riksåklagaren Motpart

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 14 februari 2014 SÖKANDE AA SAKEN Resning HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen avslår yrkandet om att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 4533-12 KLAGANDE IMB Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2013 B 4967-12 KLAGANDE 1. ACLE Ombud och offentlig försvarare: Advokat LB 2. JE Ombud och offentlig försvarare: Advokat RE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 oktober 2013 Ö 3474-13 KLAGANDE 1. Företagsbilar i Stockholm Aktiebolag, 556473-7178 Box 19530 104 32 Stockholm 2. JP SAKEN Avvisande

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-03-31 B 2937-08 Rotel 09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2004 B 1412-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART H.E. Offentlig försvarare och ombud: advokaten J.L., SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott YTTRANDE Sida 1 (8) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-07-05 B 6000-11 Rotel 11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Vad är svart arbete? Att arbeta svart betyder att du inte betalar skatt på din lön. Om du är anställd på ett företag betyder det också att arbetsgivaren inte

Läs mer

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen 1 (5) Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen 1. Underrättelse om misstanke om brott Underrättelsen om misstanke om brott ska ske i en särskild anmälan till

Läs mer

Budgetunderlag 2010-2012

Budgetunderlag 2010-2012 Budgetunderlag 2010-2012 EBM A-2008/0094 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2010-2012 Sammanfattning och yrkande Inledning Ekobrottsmyndigheten har ett vitt uppdrag och en central funktion i kampen mot

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring.

Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring. Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring. Varför ska man bokföra? Bokföring ska ge dig som företagare nödvändig information för att du ska kunna styra din verksamhet. Bokföringen fungerar

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Förord 2014-02-21 1 (60)

Förord 2014-02-21 1 (60) Datum Sida 2014-02-21 1 (60) Ert datum Dnr EBM A-2014/0070 Förord År 2013 var historiskt för Ekobrottsmyndigheten. Vi gick från att vara en myndighet i storstadsregionerna till att få ansvaret för ekobrottsbekämpningen

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelad i Stockholm den 9 juni 2015 SÖKANDE AA SAKEN Resning HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen avslår ansökningen om resning.

Läs mer

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m.

Framställning om överklagande till Högsta domstolen i ett mål om grovt bokföringsbrott m.m. Datum Sida Framställning 2013-10-03 1 (6) Verksjurist Kenneth Edgren Ert datum Dnr Rättsenheten EBM B-2013/0180 Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Framställning om överklagande till Högsta domstolen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2008 B 378-07 KLAGANDE BS Ombud och offentlig försvarare: Advokat TÖ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Medhjälp

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 december 2004 B 871-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART CB Offentlig försvarare och ombud: advokaten BS SAKEN Grovt bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

År 2005 i sammanfattning

År 2005 i sammanfattning årsredovisning Innehåll År 2005 i sammanfattning... 5 Åklagarmyndighetens organisation 2005... 9 Ärendehantering... 11 1 Utgångspunkter för verksamhetsredovisningen... 12 1.1 Statsmakternas mål för 2005

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum 2015-02-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2014-12-19 B 5793-14 R 1 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm OK./. riksåklagaren ang. grovt bedrägeri medelst

Läs mer

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32)

Remissvar över delbetänkandet Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) Remissvar Sida 1 (6) 2008-07-02 Ert EBM A-2008/0123 Er beteckning Chefsjuristen Monica Rodrigo 2008-04-04 Ju2008/3029/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran VARBERGS TINGSRÄTT Rotel 3 DOM Mål nr B 1545-12 2012-11-16 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Jon Lindahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Tilltalad

Läs mer

SL./. riksåklagaren angående bokföringsbrott (Svea hovrätt, avd. 1, dom den 19 mars 2010 i mål B 2285-09)

SL./. riksåklagaren angående bokföringsbrott (Svea hovrätt, avd. 1, dom den 19 mars 2010 i mål B 2285-09) Svarsskrivelse Sida 1 (5) Datum Rättsavdelningen 2011-06-21 ÅM 2011/1275 Er beteckning Byråchefen Daniel Thorsell B 1812-10 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm SL./. riksåklagaren angående bokföringsbrott

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 juni 2014 T 2878-12 KLAGANDE Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Ombud: Advokat SA MOTPART SL Ombud: Advokat GÅ SAKEN Skadestånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 1 (5) SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 Bedrägeri- och bidragsbrottslighet rörande assistansersättning m.m. Bakgrund Bolaget Elma Personlig Assistans AB (fortsättningsvis Elma) startade sin verksamhet i

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom grovt insiderbrott

Överklagande av hovrättsdom grovt insiderbrott ÖVERKLAGANDE Sida 1 (9) Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom grovt insiderbrott Klagande Riksåklagaren Motparter 1.

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun FALU TINGSRATT DOM meddelad i Falun Mål nr B 3330-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Christel Anderberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Falun Tilltalad Tarek Malak, 840727-0555

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Förvar och kvarstad. En handledning för åklagare. RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012

Förvar och kvarstad. En handledning för åklagare. RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 1 Förvar och kvarstad En handledning för åklagare RättsPM 2012:9 Utvecklingscentrum Stockholm December 2012 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 När kan förvar och kvarstad användas?... 3 1.2 Skillnader

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2014 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Anna Romell Stenmark Advokatfirman Lindahl KB Box 1203 751 42 Uppsala MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln

Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln Ringa bokföringsbrott och den särskilda åtalsprövningsregeln - Fullbordanstidpunkten - Normalbrott/ringa brott - Huvudsaksrekvisitet - Åtalsprövningsregeln Aktuella rättsfrågor ARF 2014:5 September 2014

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2002

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2002 EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2002 EBM ett kompetens- och kunskapscentrum för ekobrottsbekämpning EKOBROTTSMYNDIGHETEN Grafisk form och produktion: Ord&Form i Uppsala AB Foto: Stock Image (omslag),

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

Omvärlds- och hotbildsanalys 2006. Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder

Omvärlds- och hotbildsanalys 2006. Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder Omvärlds- och hotbildsanalys 2006 Påverkansfaktorer, hotbilder och åtgärder I N N E H Å L L 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekobrottsmyndighetens vision Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom missbruk av urkund, grovt brott

Överklagande av hovrättsdom missbruk av urkund, grovt brott ÖVERKLAGANDE Sida 1 (8) Rättsavdelningen Datum Dnr 2015-04-28 ÅM 2015/2727 Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom missbruk

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott

Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (8) Byråchefen My Hedström 2013-06-19 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning Åklagarmyndighetens regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2015-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) gällande

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning s regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2014-05-08 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i s författningssamling (ÅFS) gällande författningar... 3 2 Riktlinjer

Läs mer

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-04-16 Ö 1126-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RH./. riksåklagaren

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 september 2004 B 143-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART MH Offentlig försvarare och ombud: advokaten FU SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

RUBICON 2011. Vice överåklagare Roland Andersson September 2011 Ekobrottsmyndigheten

RUBICON 2011. Vice överåklagare Roland Andersson September 2011 Ekobrottsmyndigheten RUBICON 2011 Vice överåklagare Roland Andersson September 2011 Ekobrottsmyndigheten 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Konkursförvaltare och konkursförvaltning... 4 3 Systemet för beivrande av konkursrelaterad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen.

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen. Hans Öhlander Presentation av Finanspolisen Rikskriminalpolisen Finanspolisen vid Kriminalunderrättelsetjänsten Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen Rikskriminalchef Sekretariat Huvudenhet för Kriminalunderrättelseverksamhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten Delrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01

VILLKOR. Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 VILLKOR Särskilt villkor Förmögenhetsbrottsförsäkring GÄLLER FRÅN 2007-01-01 Detta särskilda villkor gäller i anslutning till de allmänna villkoren för Företags- respektive Fastighetsförsäkring. Försäkringen

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

1. GROVT BEDRÄGERI och GROVT BEDRÄGERI MEDELST BRUKANDE AV FALSK URKUND (0201-K42092-12, 0201-K15092-12, 0201-K146278-07) (båda)

1. GROVT BEDRÄGERI och GROVT BEDRÄGERI MEDELST BRUKANDE AV FALSK URKUND (0201-K42092-12, 0201-K15092-12, 0201-K146278-07) (båda) Ansökan om stämning Sida 1(5) Ange dessa uppgifter vid kontakt med myndigheten Nacka tingsrätt 2 Box 1104 131 26 NACKA STRAND NACKA TINGSRÄTT Avdelning 2 INKOM: 2013-04-03 MÅLNR: B 4959-12 AKTBIL: 26 TR

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer