Förord (1)

Transkript

1

2 Datum Sida (1) Ert datum Dnr EBM A-2011/0447 Förord 2011 var ett mycket bra år för Ekobrottsmyndigheten. Vi tog viktiga utvecklingsinitiativ samtidigt som vi förbättrade resultaten väsentligt. Samtliga mål nåddes med god marginal. Liksom många andra har myndigheten en utmaning i att balansera verksamhetsfokus här och nu mot långsiktig utveckling. Omvärlden och brottsligheten förändras och vi måste vara lyhörda och anpassa arbetssätt och organisation efter vad vi ser väntar runt hörnet års resultat visar att Ekobrottsmyndigheten klarar den balansgången. I maj 2011 presenterade regeringens utredare betänkandet En samlad ekobrottsbekämpning. Jag välkomnar utredningens förslag, att ge Ekobrottsmyndigheten ett rikstäckande uppdrag. Vi har tillsammans med övriga berörda myndigheter ställt oss bakom förslaget, som vi menar bygger på en rad starka argument. Regeringen har inte fattat beslut i frågan men den kom ändå att sätta sin prägel på verksamhetsåret Jag menar att alla våra utvecklingsprojekt också måste ses i ljuset av ett möjligt riksansvar. En av myndighetens största utmaningar är att bekämpa finansmarknadsbrottsligheten. Ytterst handlar det om att samhällsekonomin är beroende av ett högt förtroende för finansmarknaderna. Till exempel påverkas våra gemensamma pensioner och många människors privata sparande av utvecklingen på dessa marknadsplatser. Denna typ av brottsbekämpning är därför en samhällsviktig uppgift och en av myndighetens högst prioriterade frågor genomförde vi en översyn av finansmarknadsverksamheten som visade på stort behov av renodling och koncentration. Resultatet låg till grund för beslut om ny organisation, med målet att flytta fram positionerna inom området. Under året pågick ett systematiskt och målmedvetet arbete för att skapa de bästa förutsättningarna för bekämpning av brottslighet på de finansiella marknaderna. Jag är övertygad om att vi genom samverkan med andra kan nå ännu längre. Den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet (GOB) är ett bra exempel. Alla involverade myndigheter har ett gemensamt mål och bidrar med sin specifika specialistkompetens och erfarenhet. Resultatet är slående. Ekobrottsmyndighetens kunskaper på det ekonomiska området har visat sig vara viktiga pusselbitar och 2011 nådde vi med gemensamma krafter framgång i flera mål. Vid sidan om att utveckla former för myndighetssamverkan tog vi under året flera initiativ till samarbete med näringslivet. Det är ett av våra viktigaste utvecklingsområden i det brottsförebyggande arbetet. För att främja enhetligheten i vårt arbete fortsatte vi att jobba för ökad delaktighet och transparens i myndigheten. Under året utvecklades planeringen och uppföljningen, med särskilt fokus på nära ledarskap och kommunikation. Vi har påbörjat en satsning på systematiskt, medarbetardrivet utvecklingsarbete och arbetat för ökad intern samverkan mellan myndighetens verksamhetsorter. Erfarenhetsutbyte är utan tvekan en framgångsfaktor på alla nivåer i organisationen. Med 2011 i ryggen är det med tillförsikt och förväntan jag blickar framåt. Vi ska göra allt för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, inte minst genom att fortsätta satsa på återförande av Hantverkargatan 15 Box Stockholm Tel Fax

3 2 (61) brottsvinster och internationellt samarbete. Vi har kommit en bra bit på väg, men det finns mycket kvar att göra. Eva Fröjelin

4 3 (61) Innehåll 1. Verksamhet och organisation Utredning och lagföring Samverkan och samordning i den nationella ekobrottsbekämpningen Internationellt samarbete Brottsförebyggande arbete Personalfrågor Tabellredovisning Finansiell redovisning... 51

5 4 (61) 1. Verksamhet och organisation Vid Ekobrottsmyndigheten arbetar drygt 430 personer som årligen handlägger omkring ärenden och brottsmisstankar. De vanligaste måltyperna är skattebrott och bokföringsbrott. Myndigheten utreder och lagför också anmälda brott på de finansiella marknaderna och EUbedrägerier. Ekobrottsmyndigheten satsar särskilt på att spåra och återföra brottsvinster och har en speciell enhet, brottsutbytesenheten/aro (Asset Recovery Offices), som ger operativt stöd för insatser som syftar till att identifiera, spåra, säkra och återföra brottsutbyten. Brottsutbytesenheten samverkar med den nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor som är placerad vid Ekobrottsmyndigheten. Den nationella specialistfunktionen består av experter från Åklagarmyndigheten, Rikskriminalpolisen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Den operativa verksamheten bedrivs vid sju ekobrottskammare, en mängdbrottsenhet och tre polisoperativa enheter. En av kamrarna i Stockholm har ett nationellt ansvar för finansmarknadsbrottsligheten 1. Till ekobrottskamrarna är utredningsenheter knutna, placerade i Visby, Halmstad, Borås, Skövde, Karlskrona och Kristianstad. Vid varje ekobrottskammare finns ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer och specialister av annat slag. De olika kategorierna har tydliga yrkesroller samtidigt som de arbetar nära tillsammans och bidrar med sin särskilda kompetens i utredningarna. De polisoperativa enheterna biträder ekobrottskamrarna med kriminalunderrättelsetjänst, spaning och hemliga tvångsmedel. Ekoadministratörer och administrativ personal svarar för den operativa och administrativa servicen till ekobrottskamrarna och de polisoperativa enheterna. 1 Brott mot lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument samt svindleri avseende värdepapper enligt 9 kap. 9 brottsbalken.

6 5 (61) 2. Utredning och lagföring Återrapporteringskrav Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Ekobrottsmyndigheten ska bidra till en sådan utveckling genom att se till att de personer som begått brott lagförs samt genom att vidta brottsförebyggande åtgärder. Ekobrottsmyndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som myndigheten ska utföra enligt lag eller annan författning. Återrapporteringen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av verksamhetens utveckling. Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller verksamheten ska ägnas särskild uppmärksamhet. Skillnader i resultat mellan ekobrottskammare ska analyseras och kommenteras. 2.1 Sammanfattning av resultat 2011 Under 2011 ökade antalet inkomna ärenden med 12 procent till knappt ärenden. Trots en ökad ärendebelastning med i princip oförändrade resurser har myndigheten levererat ett kraftigt förbättrat resultat Nedan redovisas några av de viktigaste verksamhetsresultaten. Resultatutvecklingen avspeglar myndighetens fortsatta prioriteringar att öka lagföringen av personer och minska genomströmningstiderna. Antalet avslutade brottsmisstankar ökade med 20 procent till brottsmisstankar. Antalet lagförda brottsmisstankar ökade med 25 procent till brottsmisstankar. Antalet lagförda personer ökade med 17 procent till personer. Andelen lagförda brottsmisstankar uppgick vid årets slut till 27 procent, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med resultatet för Den interna balansen minskade med 13 procent. Det genomsnittliga antalet dagar från anmälan till beslut var vid årets slut 200 dagar, vilket är 2 dagar färre än föregående år. Ekobrottsmyndigheten för också alltjämt statistik över ärendehanteringen. Det kan konstateras att - antalet avslutade ärenden ökade med 15 procent, samt att - antalet lagförda ärenden ökade med 18 procent. Särskilt om särskilt krävande ärenden När det gäller myndighetens svåraste och mest omfattande ärenden, dvs. särskilt krävande ärenden, kan konstateras att myndigheten - ökade antalet lagförda brottsmisstankar med 107 procent (med en lagföringsandel om 56 procent), - ökade antalet avslutade brottsmisstankar med 153 procent (7 856 brottsmisstankar jämfört med brottsmisstankar), samt - ökade antalet avslutade ärenden med 28 procent (109 ärenden jämfört med 85 ärenden).

7 6 (61) Sammantaget bedömer myndigheten att regeringens uppsatta mål för inriktning och resultat har uppnåtts. Det är flera faktorer som ligger till grund för den fortsatt positiva resultatutvecklingen under I samband med redovisningen av respektive återrapporteringskrav beskrivs mer utförligt hur verksamheten har utvecklats under året.

8 7 (61) 2.2 Åtgärder mot grov organiserad och allvarlig ekonomisk brottslighet Återrapporteringskrav Ekobrottsmyndigheten ska redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten vidtagit för att förstärka och vidareutveckla bekämpningen av grov ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också redovisa och analysera de åtgärder som vidtagits för att förstärka insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. Av redovisningen ska framgå hur stor del av myndighetens resurser som har använts för att bekämpa brottslighet av detta slag. Ekobrottsmyndigheten har under 2011 fortsatt att förstärka sina insatser mot den grova ekonomiska brottsligheten med fokus på den grova organiserade brottsligheten genom att ytterligare effektivisera ärendeprocesserna inom myndigheten. Av myndighetens samlade utredningsresurser används drygt 90 procent till att utreda och lagföra allvarlig ekonomisk brottslighet. Fokus på lönegarantibedrägerier I det s.k. lönegarantiärendet har åtal väckts vid Göteborgs tingsrätt i december 2011 mot omkring 50 personer för grovt bedrägeri m.m. Huvudförhandling i målet pågår för närvarande och förväntas vara avslutad till sommaren Genom åtalet har myndigheten satt fokus på en ny brottslig företeelse, nämligen ett omfattande och systematiskt missbruk av den statliga lönegarantin. Enligt åtalet har gärningsmännen i anslutning till ett flertal bolagskonkurser fingerat anställningsförhållanden och vilselett konkursförvaltarna att på grundval av osanna anställningsavtal, lönebesked m.m. fatta beslut om att bevilja statlig lönegaranti för att ersätta gärningsmännens uppgivna fordringar på lön eller annan ersättning hänförlig till anställningarna. Myndigheten har initierat utredningen och därefter drivit den i samverkan med framförallt konkursförvaltare och målsäganden Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Åklagaren har haft uppdraget att föra Länsstyrelsens skadeståndstalan och har inom ramen för det uppdraget vidtagit åtgärder tillsammans med Skatteverket och Kronofogdemyndigheten för att säkerställa att brottsutbytet återförs till det allmänna. Det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet Ekobrottsmyndighetens generaldirektör ingår i Samverkansrådet mot organiserad brottslighet. Samverkansrådets huvudsakliga uppgift är att bestämma den strategiska inriktningen för satsningen mot den grova organiserade brottsligheten utifrån en myndighetsgemensam lägesbild. Det nationella underrättelsecentret (NUC) tar fram denna lägesbild genom underlag som ges in bl.a. från Ekobrottsmyndigheten. I Rikspolisstyrelsens Operativa råd representeras Ekobrottsmyndigheten av överåklagaren och polischefen. Under 2011 har Operativa rådet beslutat i ett antal ärenden som bl.a. gällt ekonomisk brottslighet som en del i grov organiserad brottslighet. Besluten har medfört att Ekobrottsmyndigheten under året deltagit i ett antal förundersökningar som rört grov organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har, inom ramen för detta samarbete, initierat och drivit tre ärenden, Pipan, Toffeln och Spiken.

9 8 (61) I Skåneärendet Pipan, som avsåg underlåtenhet att deklarera yrkesmässig tillverkning av stora mängder vattenpipstobak, har tillslag gjorts mot produktionsplatser samt husrannsakningar mot misstänkta. Stora mängder vattenpipstobak beslagtogs tillsammans med tillverkningsmaskiner och råvaror. I ärendet samverkande Ekobrottsmyndigheten med Aktionsgrupp syd, Skatteverket, Skattebrottsenheten, Tullverket, Kronofogdemyndigheten och Internationella Åklagarkammaren i Stockholm. Eurojust har också varit behjälplig med de internationella kontakterna i ärendet. Huvudmännen dömdes till sju års fängelse för grova skattebrott och grova bokföringsbrott. Vidare meddelades huvudmännen maximala tio års näringsförbud. I Stockholmsärendet Toffeln användes aktiebolag som brottsredskap. I aktiebolagens namn gjordes elektroniska ansökningar till Skatteverket om utbetalning för påstådda Rot-arbeten hos ett stort antal fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare. De fem huvudmännen dömdes till vardera två år och sex månaders fängelse för grova bedrägerier. De ålades även solidarisk återbetalningsskyldighet till staten för de felaktigt utbetalda beloppen. Vidare meddelades beslut om kvarstad och näringsförbud. I Göteborgsärendet Spiken har ett stort antal personer dömts för bl.a. grova bedrägerier till varierande påföljder. Huvudmännen, som hade kopplingar till byggbranschen och den organiserade brottsligheten, dömdes till tre års fängelse. En av dem meddelades också näringsförbud i fem år. Dessa tre ärenden har arbetats upp från underrättelsestadiet och under förundersökningarna har ett antal personer varit anhållna och häktade. Genom den samverkan som bedrivits med de myndigheter som är representerade i Samverkansrådet har man på ett annat sätt än tidigare kunnat använda varandras olika kompetenser. Detta har resulterat i ökad kvalitet och effektivitet i bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten har också inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten hjälpt Åklagarmyndigheten med ett ärende i Karlstad med anledning av att den ordinarie åklagaren fick förhinder. Förundersökningen i ärendet som övertogs av Ekobrottsmyndigheten omfattade cirka sidor och den avsåg bl.a. svartarbete i byggbranschen. Ett stort antal personer dömdes för grov ekonomisk brottslighet och för tre av dem bestämdes fängelsestraffet till fem år och två av dem fick också näringsförbud i sju år. Domen har överklagats. Den operativa samordningsfunktionen vid Ekobrottsmyndigheten har bidragit till att samverkan mellan myndigheter ytterligare förstärkts och att man på ett helt annat sätt än tidigare kan dra nytta av varandras regelverk och expertkompetens. Ekobrottsmyndigheten ingår i de regionala underrättelsecentren (RUC) som finns i de tre storstadslänen. En viktig uppgift för RUC är att svara för regional underrättelsesamverkan i ärenden rörande grov ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndighetens roll i RUC har tydliggjorts genom inriktningen mot företag som utnyttjats i grov och organiserad ekonomisk brottslighet. Ett stort antal av de ärenden som handlagts inom RUC har överlämnats, ibland via Skatteverket, till Ekobrottsmyndigheten för vidare handläggning. Under året har ett antal av de underrättelseprojekt som bedrivits lett till utrednings- och lagföringsinsatser genom att samverkan skett mellan åklagare vid Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. De tre

10 9 (61) underrättelsecentrumen som finns i storstadslänen har också under året fortsatt att utveckla samverkan med underrättelsecentrumen utanför storstäderna. Samverkan mellan myndigheterna i Samverkansrådet, Operativa rådet och underrättelsecentrumen har lett till att flera personer lagförts för grov ekonomisk och grov organiserad brottslighet. En viktig faktor i detta arbete har varit den ökade användningen av tvångsmedel som ger större möjligheter att säkra och återföra brottsvinster. Kompetensutveckling och utvecklad samverkan ger resultat Ekobrottsmyndigheten har ytterligare förstärkt sin operativa förmåga mot den allvarligaste brottsligheten genom särskilda utbildningsinsatser med inriktning på utredningsverksamheten. Exempel på sådana insatser är tillämpningen av bestämmelsen som rör förundersökningsbegränsning, bevisvärdering och planering av förhör. Dessa insatser har bidragit till att åklagarna snabbt kunnat inrikta förundersökningarna och utredningsresurserna mot de delar som ger bäst förutsättningar för en effektiv och rättssäker lagföring av den allvarligaste brottsligheten. Samverkansformerna mellan kamrarna och de polisoperativa enheterna på Ekobrottsmyndigheten har ytterligare fördjupats. Det har under året bl.a. genomförts ett projekt i Malmö som rör bilmålvakter. Syftet med detta projekt har varit att identifiera och lagföra de mest förekommande målvakterna. Vidare har ett stort antal ärenden om allvarlig ekonomisk brottslighet utretts av medarbetare från olika kammare och orter. Genom denna samverkan har utan hinder av organisatoriska eller geografiska gränser mer operativa resurser kunnat avsättas för bekämpning av den allvarligaste ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten. Samverkan mellan orterna har också lett till ett ökat kompetensutbyte. Ekobrottsmyndigheten har under 2011 ytterligare förstärkt den operativa samverkan med Åklagarmyndigheten, Polisen, Skatteverket, Tullverket, Finansinspektionen och andra myndigheter. Fokus har legat på allvarlig, grov eller organiserad brottslighet. De kunskaper som finns hos de brottsbekämpande myndigheterna har bidragit till goda resultat och samtidigt har det operativa samarbetet i enskilda ärenden blivit mer sammanhållet. Ekobrottsmyndigheten har också utökat sin samverkan med Säkerhetspolisen och Finanspolisen. En särskilt utsedd åklagare har kontakt med Säkerhetspolisen och en polis från Ekobrottsmyndigheten kommer att placeras vid Finanspolisen. Samverkan har också förekommit med länsstyrelser och Kustbevakningen.

11 10 (61) 2.3 Åtgärder för att spåra och säkra utbyte av brott Återrapporteringskrav Ekobrottsmyndigheten ska redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå Ekobrottsmyndigheten ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Översyn av myndighetens arbete Återförande av brottsvinster har under året varit en av Ekobrottsmyndighetens högst prioriterade arbetsuppgifter. Det strategiska arbetet har letts av myndighetens brottsutbytesenhet. Enhetens strategiska arbete har inriktats på att integrera tillgångsinriktade utredningsåtgärder i brottsutredningarna så att insatserna mot brottsvinster tidigareläggs. Arbetet har skett i samverkan med motsvarande enheter i de andra europeiska länderna och med andra myndigheter. För att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor har Ekobrottsmyndigheten under 2011 initierat en översyn av myndighetens arbete med brottsutbytesfrågorna. Översynen har bl.a. resulterat i att brottsutbytesfrågorna från den 1 januari 2012 istället kommer att hanteras inom en egen funktion på rätts- och utvecklingsenheten. Funktionen för brottsutbytesfrågor kommer att ansvara för internationella frågor, utbildning, metodstöd och metodutveckling samt även ge operativt stöd i verksamheten. Vidare kommer vice kammarchef och kammakommissarierna på varje kammare att ha ett särskilt ansvar för ledning, styrning och uppföljning av det operativa brottsutbytesarbetet. På varje kammare kommer även utses minst en utpekad ekorevisor som ska ha utökad kompetens i brottsutbytesfrågor. En kompetensinventering ska genomföras med sikte på samtliga åklagare, poliser och ekorevisorer, syftande till att klargöra behovet av utbildningsinsatser på brottsutbytesområdet. Kunskapsinventeringen kommer följas av utbildningsinsatser på brottsutbytesområdet. Genom dessa förändringar och insatser kommer Ekobrottsmyndigheten öka förmågan att återföra brottsutbyten. Vidareutvecklade arbetsmetoder Brottsutbytesenheten har vidareutvecklat arbetsmetoderna för kartläggning av äganderättsförhållandena och misstänkta personers ekonomi. Metoderna har spridits till medarbetare vid polismyndigheterna, åklagarväsendet, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten vid ett flertal utbildningstillfällen. Utbildningar och utbildningsmaterial Brottsutbytesenheten har deltagit i utbildningsinsatser inom Ekobrottsmyndigheten men även därutöver bidragit till att öka kunskaperna om tillgångsinriktade brottsutredningar i andra myndigheter genom ett antal utbildningsinsatser som sammanlagt omfattat drygt 200 deltagare. I samband med utbildningsinsatserna har myndigheten tagit fram utbildningsmaterial som kontinuerligt utvecklas i nära samverkan med den operativa verksamheten.

12 11 (61) Operativa ärenden Brottsutbytesenheten verkar för att ekonomiska kartläggningar och därtill sammanhängande brottsutbytesfrågor ska ingå som en naturlig och integrerad del i kriminalunderrättelse- och brottsutredningsverksamheten. Enheten har lämnat råd och stöd till förundersökningsledare vid Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten och deltagit vid operativa insatser. Personal vid enheten har biträtt förundersökningsledaren med utredningar av brottsutbytesfrågor och tillämpat tvångsmedel för att identifiera och säkra brottsutbyten. Operativt resultat Ekobrottsmyndighetens sammanlagda antal yrkanden avseende förverkanden, företagsbot och enskilda anspråk har under 2011 mer än fördubblats jämfört med föregående år. Även antalet kvarstadsyrkanden har ökat, med omkring 20 procent. Under 2011 framställde åklagare vid Ekobrottsmyndigheten 33 yrkanden om förverkande och företagsbot vilket innebär en viss ökning jämfört med föregående år då antalet yrkanden uppgick till 29. Den stora ökningen har skett när det gäller antalet yrkanden avseende enskilda anspråk (skadestånd). De uppgick 2011 till 76 stycken vilket ska jämföras med föregående år då 21 yrkanden framställdes. Det sammanlagda yrkade beloppet avseende förverkanden och företagsbot uppgick 2011 till drygt 25 miljoner kronor jämfört med nära 90 miljoner kronor föregående år. Vad gäller skadestånd uppgick det sammanlagda yrkade beloppet 2011 till 78 miljoner kronor vilket ska jämföras med 2010 då beloppet uppgick till 183 miljoner kronor. Minskningarna kan tyckas betydande men förklaras med att det under 2010 fanns ett enskilt ärende som beloppsmässigt svarade för 120 miljoner kronor. Sammanfattningsvis utdömdes under 2011 skadestånd och företagsbot i 40 domar, till ett värde av drygt 67 miljoner kronor, i åtal som väckts av åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Genom den omorganisation av brottsutbytesarbetet som Ekobrottsmyndigheten genomfört från den 1 januari 2012 kommer myndigheten att fokusera än mer på arbetet med återförande av brottsutbyte i den operativa verksamheten. Reformen förväntas bidra till en fortsatt ökning av antalet yrkanden. Myndighetsgemensam nationell specialistfunktion Brottsutbytesenheten har under 2011 fördjupat sin samverkan med ett flertal myndigheter, bland annat inom ramen för den myndighetsgemensamma nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor (funktionen) som sedan den 1 juni 2010 är placerad vid Ekobrottsmyndigheten. Funktionens mål är att utgöra en myndighetsgemensam tillgång för brottsutbytesfrågor och nationellt och myndighetsöverskridande ge ett sådant stöd för den operativa verksamheten i varje myndighet att brottsutbytesfrågorna kan handläggas enligt den metod och med de verktyg som är mest effektiva i det enskilda fallet. Det gemensamma arbetet inom funktionen ska skapa förutsättningar för att fördjupa samarbetet mellan myndigheterna så att målet kan nås. Under 2011 har funktionen tagit fram en informationsfolder som spridits till befattningshavare inom de samverkande myndigheterna. Foldern har även delats ut vid ett flertal utbildningsinsatser för att öka kunskapen om funktionen bland de som arbetar med brottsutbytesfrågor vid de olika

13 12 (61) myndigheterna. Vidare har funktionen genomfört en inventering av utbildningar som de olika myndigheterna har där brottsutbytesfrågor tas upp samt gjort en sammanställning av de metodstöd som finns vid respektive myndighet gällande brottsvinster. Företrädare för funktionen har informerat samtliga handläggare vid RUC/NUC om funktionen och dess möjligheter att bistå vid frågor rörande återförande av brottsvinster. Funktionen har vidare initierat ett arbete med att ta fram en processbeskrivning avseende arbetet med återförande av brottsvinster med fokus bl.a. på gränssnitten mellan myndigheterna och de eventuella problem som finns mellan myndigheterna när man gemensamt ska arbeta med återförande av brottsvinster. Utöver det strategiska arbetet har funktionen gett stöd till befattningshavare inom samtliga myndigheter genom att lämna råd i frågor rörande återförande av brottsvinster i den operativa verksamheten. Ekobrottsmyndighetens företrädare i funktionen deltar även i möten vid Operativa rådets kansli. Internationellt samarbete För att svenska myndigheter ska bli mer aktiva både på strategisk och operativ nivå i det internationella samarbetet med att återföra brottsvinster, verkar brottsutbytesenheten i samverkan med Finanspolisen för att öka informationsutbytet och utveckla samarbetet mellan svenska och utländska myndigheter. Detta arbete utförs inom ramen för det gemensamma nationella ansvaret för informationsutbyte mellan EU-ländernas Asset Recovery Offices (ARO). Genom ARO har brottsutbytesenheten haft omfattande kontakter med motsvarande funktioner i andra länder. Antalet förfrågningar mellan utländska och svenska ARO har ökat med 90 procent i förhållande till Informationsutbytet mellan ARO-kontoren sker förhållandevis snabbt i jämförelse med handläggningstiderna för rättshjälpsframställningar i brottmål. Den genomsnittliga svarstiden för inkommande förfrågningar har varit 13 dagar och den genomsnittliga svarstiden för utgående förfrågningar har varit 24 dagar. Chefen för brottsutbytesenheten har i egenskap av svensk kontaktpunkt för nätverket Camden Asset Recovery Inter-Agency Network (CARIN) och som representant för Sveriges ARO deltagit i flera konferenser och arbetsmöten utomlands i syfte att utveckla det operativa och strategiska internationella samarbetet som syftar till att identifiera, spåra, säkra och återföra brottsvinster. Den förstärkta operativa och strategiska internationella samverkan har vidareutvecklat brottsutbytesenhetens arbetsmetoder och undervisning. Analys hur verksamheten utvecklats Brottsutbytesenheten har genom sin verksamhet bidragit till att sprida kunskap och öka fokus på den tillgångsinriktade delen i brottsutredningarna både inom den egna myndigheten och hos andra myndigheter. Enheten har också ytterligare bidragit med att fördjupa samverkan mellan ett flertal myndigheter, bland annat inom ramen för den myndighetsgemensamma nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor. Ett fördjupat samarbete på strategisk likväl som operativ nivå är viktigt för att kunna förbättra myndigheternas möjligheter att angripa brottsvinsterna. Parallellt med brottsutbytesenhetens arbete har myndighetsledningen haft ett starkt brottsutbytesfokus i dess styrning av verksamheten och särskilt följt upp myndighetens samtliga yrkanden som rör förverkanden, skadestånd och företagsbot vid tertialuppföljningarna. Det kan konstateras att brottsutbytesfrågorna får ett allt större genomslag i den operativa verksamheten, inte minst genom att antalet yrkanden därom fördubblats 2011.

14 13 (61) 2.4 Mängdärenden och allvarligare brottslighet i siffror Underlaget till de resultat som presenteras i detta avsnitt är hämtade från myndighetens diarieföringssystem Cåbra (Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering). Registrering av anmälningar och brottsmisstankar sker enligt Brottsförebyggande rådets anvisningar. Ett ärende upprättas när det finns minst en misstänkt person som är kopplad till en brottsmisstanke. Ärenden kan avse flera misstänkta personer och flera brottsmisstankar. Det kan vara allt ifrån en person som är misstänkt för ett brott, till att det finns flera personer som kopplats till ett stort antal brottsmisstankar. Ekobrottsmyndigheten delar upp ärenden i kategorier efter hur lång utredningstid som krävs i ett ärende. Förenklat kan sägas att ett ärende som kräver maximalt åtta timmars utredning är ett mängdärende. Ett ärende som kräver fler än åtta timmar men färre än 80 timmars utredning definieras som ett projektärende. Ärenden som kräver mer utredningstid än 80 timmar klassas som särskilt krävande ärenden. Tidigare år har Ekobrottsmyndigheten i sin årsredovisning haft ärenden som ett centralt mått i statistikredovisningen. Från och med 2010 används i stället brottsmisstankar som enhet för att redovisa verksamhetsvolymer och prestationer. Utredning Inkomna brottsmisstankar Under året har inkommit brottsmisstankar, vilket är 66 färre än under Tabell 1. Inkomna och avslutade brottsmisstankar Förändring från 2010 Inkomna 0 % Avslutade 20 % I tabell 2 nedan redovisas fördelningen av de till myndigheten anmälda brottsmisstankarna efter ärendekategori. Brottsmisstankar som avser allvarligare brottslighet, dvs. projektärenden och särskilt krävande ärenden utgör drygt 75 procent av myndighetens totala arbetsvolym. Övriga ärenden kan t.ex. vara rättshjälpsförfrågningar och andra ärenden som inte hanteras inom de gängse utrednings- och lagföringsprocesserna. Tabell 2. Inkomna brottsmisstankar per ärendekategori Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övrigt Totalt Av tabell 1 och 2 framgår att det totala antalet inkomna brottsmisstankar är relativt oförändrat för 2011 jämfört med Däremot har fördelningen mellan ärendekategorierna förändrats mot fler

15 14 (61) inkomna brottsmisstankar framför allt i särskilt krävande ärenden. Denna utveckling innebär att myndighetens specialistkompetens tillvaratas i större utsträckning. I figuren nedan redovisas fördelningen av brottsmisstankar mellan de olika brottskategorier som myndigheten arbetar med. Figur 1. Inkomna brottsmisstankar per brottskategori 1% 1% 4% Bokföringsbrott 2% 9% 53% 30% Skattebrott Borgenärsbrott Bedrägerier Brott mot ABL Finansmarknadsbrott Övrigt Fördelningen av brottsmisstankar per brottstyp har till viss del förändrats jämfört med föregående år. Skattebrott och bokföringsbrott står dock alltjämt för den övervägande delen av den anmälda brottsligheten. Andelen bokföringsbrott ökade något jämfört med 2010, från 29 till 30 procent medan skattebrott minskade från 59 till 53 procent. Andelen anmälda brottsmisstankar rörande bedrägerier har ökat från 3 till 9 procent. Bedrägerier handläggs i ärenden som rör s.k. blandbrottslighet, dvs. brottsliga förfaranden som innefattar både de brott som myndigheten ansvarar för att utreda samt brott som Åklagarmyndigheten har utredningsansvar för. Ett exempel på denna typ av ärenden som har handlagts i sin helhet vid Ekobrottsmyndigheten är lönegarantibedrägerier. Finansmarknadsbrotten utgör totalt sett endast en mindre del av Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Avslutade brottsmisstankar Antalet brottsmisstankar som avslutades uppgår till , vilket är en ökning med 20 procent jämfört med resultatet Detta har skett med bibehållen lagföringsandel, trots att myndigheten har minskat personellt under året. Ekobrottsmyndigheten arbetar aktivt med att öka effektiviteten i verksamheten, bl.a. genom en kontinuerlig utveckling av arbetsformer och interna styrprocesser. Tabell 3. Avslutade brottsmisstankar per ärendekategori Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övrigt Totalt

16 15 (61) Tabell 4. Prestationer och kostnader (tkr) avseende utredning och lagföring 2011 (2010) 2 Prestation Antal avslutade brottsmisstankar Kostnad per prestation Kostnad per avslutad brottsmisstanke Mängdärenden (7464) (21 036) 3 (3) Projektärenden (26 934) ( ) 9 (13) Särskilt krävande (3110) (39 008) 14 (13) ärenden Övriga ärenden (173) (2170) (13) Summa (37 681) ( ) Ekobrottsmyndigheten har valt att använda avslutade brottsmisstankar som ett mått på prestation, dvs. vad som har avklarats inom myndigheten, avseende utredning och lagföring. Volymen avslutade brottsmisstankar innefattar hela det arbetsmaterial som, i olika skeden och på olika sätt, har granskats och bedömts av myndighetens specialistkompetens under året. I tabell 4 ovan redovisas en uppskattning av hur myndighetens kostnader 2011 fördelar sig på prestationer avseende utredning och lagföring. Motsvarande uppskattning för 2010 redovisas inom parentes. Resultaten är inte direkt jämförbara mellan åren, då 2011 års resultat baseras på det tidrapporteringssystem som under året tagits i bruk på myndigheten. Tidrapporteringssystemet erbjuder väsentligt förbättrade förutsättningar att beräkna kostnad och resursåtgång. Resultatet avseende kostnad per avslutad brottsmisstanke är oförändrat för brottsmisstankar i mängdärenden (3 tkr). Däremot uppskattas kostnaden per brottsmisstanke i projektärenden till ett betydligt lägre belopp 2011 (9 tkr) än 2010 (13 tkr). Kostnaden för brottsmisstankar i särskilt krävande ärenden uppskattas vara något högre 2011 än Lagföring Återrapporteringskrav Ekobrottsmyndigheten ska redovisa: Antalet och andelen misstänkta personer som har lagförts Antalet och andelen brottsmisstankar som lett till lagföring Antalet och andelen beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan styrkas respektive åtal inte har väckts av andra skäl. Antalet och andelen beslut att inte inleda respektive antalet och andelen beslut att lägga ned en förundersökning baserades uppgifterna om kostnad per prestation på årsarbetskrafter baseras uppgifterna istället på myndighetens under året anskaffade tidrapporteringssystem. Uppgifterna för 2010 är därför inte direkt jämförbara med uppgifterna för I kategorin Övriga ärenden ingår bl.a. ärenden som inte rör ekobrottslighet samt ärenden av administrativ karaktär. Kategorin utgör mindre än 2 procent av myndighetens totala handläggningsvolym och registreras inte som enskild kategori i tidrapporteringssystemet. Kostnaden för dessa prestationer redovisas därför inte specifikt 2011, utan ingår i myndighetens overheadkostnad, som fördelas proportionellt på övriga prestationer.

17 16 (61) Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller verksamheten ska ägna särskild uppmärksamhet. Skillnader i resultat mellan ekobrottskammare ska analyseras och kommenteras. En brottsmisstanke kan lagföras genom beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal i fall då det är uppenbart att domstolen kommer att välja villkorlig dom eller villkorlig dom och böter. Strafföreläggande kan också användas då påföljden bestäms till enbart böter, vilket är ytterst sällan förekommande vid ekonomisk brottslighet. Åklagare får besluta om åtalsunderlåtelse om något väsentligt, allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts. Åtalsunderlåtelse kan till exempel meddelas om det kan antas att brottet inte skulle ge annan påföljd än böter. Tabell 5. Antal och andel beslut avseende brottsmisstankar Beslut Andel Antal Andel Antal Andel Antal Förundersökning inleds ej 24 % % % Förundersökning nedlagd 36 % % % Summa 60 % % % Åtal väcks ej, brott kan ej 1 % % % styrkas Åtal väcks ej, 1 % % % 493 preskription/övrigt Summa 2 % % % Strafföreläggande 3 % % % Åtalsunderlåtelse 1 % % % 182 Åtal 19 % % % Summa 23 % % % Övriga beslut 15 % % % Totalt EBM 100 % % % I tabell 5 ovan redovisas de beslut som fattats avseende brottsmisstankar som handlagts vid myndigheten de tre senaste åren. Antalet beslut att inte inleda förundersökning har ökat något jämfört med 2010, men som andel av samtliga beslut har kategorin minskat från 28 procent 2010 till 24 procent uppgick motsvarande andel till 35 procent. Det kan därmed konstateras att förundersökning inleds i allt större utsträckning för de brottsmisstankar som anmäls till 4 Uppgifterna är framtagna Uppgifterna är framtagna Uppgifterna är framtagna

18 17 (61) myndigheten. En förklaring till detta är att myndigheten kontinuerligt för en dialog med skatteverket och konkursförvaltare i syfte att förbättra kvaliteten på brottsanmälningarna, se vidare avsnitt 3. Antalet brottsmisstankar där beslut fattats att lägga ned förundersökningen har ökat med drygt jämfört med Andelen sådana beslut är emellertid konstant om 36 procent för åren 2010 och En förklaring till att nedläggningsbesluten ökar i antal är att åklagarna vid myndigheten i allt större utsträckning tillämpar Riksåklagarens riktlinjer om förundersökningsbegränsning 7, vilket är positivt ur processekonomisk synvinkel. Antalet avskrivna brottsmisstankar med motiveringen förundersökningsbegränsning har ökat med 145 procent vid myndigheten sedan Andelen beslut att inte väcka åtal på brottsmisstankar med slutredovisad förundersökning (Åtal väcks ej) har halverats jämfört med 2009, från 4 till 2 procent av samtliga beslut. Detta är positivt då det effektiviserar förundersökningen när beslut om förundersökningsbegränsning tas i god tid innan förundersökningen färdigställs. Figur 2. Beslut i åtalsfrågan (brottsmisstankar) 0% 6% 4% 12% Ej väcka åtal preskription Ej väcka åtal brott kan ej styrkas Ej väcka åtal övrigt 3% Strafföreläggande 75% Åtalsunderlåtelse övrigt Åtal I figuren ovan redovisas besluten på brottsmisstankar med slutredovisad förundersökning (beslut i åtalsfrågan). Antalet brottsmisstankar som lett till åtal uppgick till vilket motsvarar en volymökning med 22 procent jämfört med Andelen åtalsbeslut uppgick 2011 till knappt 75 procent i förhållande till övriga beslut i åtalsfrågan. Beslut att inte väcka åtal på grund av att brott inte kan styrkas uppgick till 6 procent. Denna kategori har minskat i volym från 808 till 685 brottsmisstankar. Myndigheten arbetar aktivt med att ytterligare förbättra kvaliteten i förundersökningsprotokollen i syfte att nå en så hög andel lagföring som möjligt. Strafföreläggande utgör en dryg tiondel av samtliga lagföringsbeslut och ökade med 43 procent jämfört med föregående år. 7 RåR 2008:2

19 18 (61) Tabell 6. Lagföring personer och brottsmisstankar antal andel antal andel antal andel Personer % % % Brottsmisstankar % % % Antalet lagförda brottsmisstankar uppgick under året till , vilket är 25 procent fler än föregående år. Vid årets slut var lagföringsandelen för brottsmisstankar 27 procent. Motsvarande siffra för föregående år var 25 procent. Antalet lagförda personer har ökat med ca 17 procent, från personer till personer. Man kan alltså konstatera att det genomsnittliga antalet lagförda brottsmisstankar per person har ökat, vilket är en indikation på att det är personer som står för mer omfattande brottslighet som åtalas. Lagföringsandelen varierar bland ekobrottskamrarna 8 beroende på typ av ärenden. För mängdbrotten är spridningen relativt liten. Mellan procent av brottsmisstankarna och procent av de misstänkta lagförs i mängdärenden beroende på handläggningsort. För övriga ärendetyper är spridningen mellan kamrarna större. För dessa varierar lagföringsandelen mellan procent för brottsmisstankar och mellan procent för misstänkta personer. Skillnaden kan delvis förklaras av att ett fåtal mycket omfattande ärenden kan få ett stort genomslag i statistiken för en kammare. Vidare finns alltjämt vissa skillnader i utredningsmetodik mellan verksamhetsorterna. Myndigheten arbetar dock aktivt både genom tillsynsverksamhet och benchmarking för att öka enhetligheten. Balanser och genomströmningstider Återrapporteringskrav Ekobrottsmyndigheten ska redovisa uppgift om genomströmningstider Tabell 7. Balanser brottsmisstankar Balans Internbalans Domstol Totalt Nationella ekobrottskammaren i Stockholm ingår inte i jämförelsen. Kammaren utreder bl.a. marknadsmissbruksbrott och EU-bedrägerier i ärenden som kan vara mycket omfattande och komplicerade. Resultaten är därför inte jämförbara med övriga kammare. Lagföringsandelen vid Nationella ekobrottskammaren för brottsmisstankar respektive misstänkta personer uppgick 2011 till 21 respektive 11 procent. 9 Det totala antalet brottsmisstankar för 2010 har korrigerats pga. felaktig summering i 2010 års redovisning.

20 19 (61) Figur 3. Balanser brottsmisstankar Internbalans Domstol Totalt Den interna balansen utgörs av den totala balansen exklusive domstolsbalansen. Det är alltså fråga om brottsmisstankar i ärenden som är under handläggning inom myndigheten. Den interna balansen minskade med 13 procent 2011 jämfört med Den totala balansen uppgick vid årsskiftet till brottsmisstankar, varav 39 procent avser domstolsbalans. Genomströmningstider Myndigheten lägger stor vikt vid att minska genomströmningstiderna. Det är angeläget för den enskilde att få sin sak prövad så fort som möjligt. Det är också viktigt för att bevisningen ska hålla en hög kvalitet. Genomströmningstider avser antal dagar från brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan. Det genomsnittliga antalet dagar från anmälan till beslut var vid årets slut 200 dagar, vilket är 2 dagar färre än föregående år. Medianen är 82 dagar. Myndigheten har gjort riktade insatser för att avsluta äldre ärenden, vilket påverkar den genomsnittliga handläggningstiden i negativ riktning. Det kan också kraftigt påverka statistiken på kammarnivå. Myndigheten har också fokuserat på att använda de möjligheter till effektivisering av utredningarna genom förundersökningsbegränsning som finns i rättegångsbalken. Genomströmningstiderna har därför kunnat sänkas. På kammarnivå varierar genomströmningstiden i mängdbrottshandläggningen relativt lite. Det handlar om mellan dagar i genomsnitt, beroende på ort. I handläggningen av övriga ärendetyper är spridningen större, i genomsnitt mellan dagar från inkommen anmälan till beslut, beroende på kammare. Ekobrottsmyndigheten arbetar aktivt för att minska både nivå och spridning för genomströmningstiderna. Häktningar och restriktioner Återrapporteringskrav Ekobrottsmyndigheten ska redovisa det totala antalet häktade personer under 2011 samt den tid som personerna har varit häktade, redovisat i lämpliga tidsintervall. Av redovisningen ska även framgå hur många av de häktade som har varit ålagda restriktioner samt den tid de häktade har varit ålagda restriktioner, redovisat i lämpliga tidsintervall.