Förord (1)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord 2012-02-22 1 (1)"

Transkript

1

2 Datum Sida (1) Ert datum Dnr EBM A-2011/0447 Förord 2011 var ett mycket bra år för Ekobrottsmyndigheten. Vi tog viktiga utvecklingsinitiativ samtidigt som vi förbättrade resultaten väsentligt. Samtliga mål nåddes med god marginal. Liksom många andra har myndigheten en utmaning i att balansera verksamhetsfokus här och nu mot långsiktig utveckling. Omvärlden och brottsligheten förändras och vi måste vara lyhörda och anpassa arbetssätt och organisation efter vad vi ser väntar runt hörnet års resultat visar att Ekobrottsmyndigheten klarar den balansgången. I maj 2011 presenterade regeringens utredare betänkandet En samlad ekobrottsbekämpning. Jag välkomnar utredningens förslag, att ge Ekobrottsmyndigheten ett rikstäckande uppdrag. Vi har tillsammans med övriga berörda myndigheter ställt oss bakom förslaget, som vi menar bygger på en rad starka argument. Regeringen har inte fattat beslut i frågan men den kom ändå att sätta sin prägel på verksamhetsåret Jag menar att alla våra utvecklingsprojekt också måste ses i ljuset av ett möjligt riksansvar. En av myndighetens största utmaningar är att bekämpa finansmarknadsbrottsligheten. Ytterst handlar det om att samhällsekonomin är beroende av ett högt förtroende för finansmarknaderna. Till exempel påverkas våra gemensamma pensioner och många människors privata sparande av utvecklingen på dessa marknadsplatser. Denna typ av brottsbekämpning är därför en samhällsviktig uppgift och en av myndighetens högst prioriterade frågor genomförde vi en översyn av finansmarknadsverksamheten som visade på stort behov av renodling och koncentration. Resultatet låg till grund för beslut om ny organisation, med målet att flytta fram positionerna inom området. Under året pågick ett systematiskt och målmedvetet arbete för att skapa de bästa förutsättningarna för bekämpning av brottslighet på de finansiella marknaderna. Jag är övertygad om att vi genom samverkan med andra kan nå ännu längre. Den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet (GOB) är ett bra exempel. Alla involverade myndigheter har ett gemensamt mål och bidrar med sin specifika specialistkompetens och erfarenhet. Resultatet är slående. Ekobrottsmyndighetens kunskaper på det ekonomiska området har visat sig vara viktiga pusselbitar och 2011 nådde vi med gemensamma krafter framgång i flera mål. Vid sidan om att utveckla former för myndighetssamverkan tog vi under året flera initiativ till samarbete med näringslivet. Det är ett av våra viktigaste utvecklingsområden i det brottsförebyggande arbetet. För att främja enhetligheten i vårt arbete fortsatte vi att jobba för ökad delaktighet och transparens i myndigheten. Under året utvecklades planeringen och uppföljningen, med särskilt fokus på nära ledarskap och kommunikation. Vi har påbörjat en satsning på systematiskt, medarbetardrivet utvecklingsarbete och arbetat för ökad intern samverkan mellan myndighetens verksamhetsorter. Erfarenhetsutbyte är utan tvekan en framgångsfaktor på alla nivåer i organisationen. Med 2011 i ryggen är det med tillförsikt och förväntan jag blickar framåt. Vi ska göra allt för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, inte minst genom att fortsätta satsa på återförande av Hantverkargatan 15 Box Stockholm Tel Fax

3 2 (61) brottsvinster och internationellt samarbete. Vi har kommit en bra bit på väg, men det finns mycket kvar att göra. Eva Fröjelin

4 3 (61) Innehåll 1. Verksamhet och organisation Utredning och lagföring Samverkan och samordning i den nationella ekobrottsbekämpningen Internationellt samarbete Brottsförebyggande arbete Personalfrågor Tabellredovisning Finansiell redovisning... 51

5 4 (61) 1. Verksamhet och organisation Vid Ekobrottsmyndigheten arbetar drygt 430 personer som årligen handlägger omkring ärenden och brottsmisstankar. De vanligaste måltyperna är skattebrott och bokföringsbrott. Myndigheten utreder och lagför också anmälda brott på de finansiella marknaderna och EUbedrägerier. Ekobrottsmyndigheten satsar särskilt på att spåra och återföra brottsvinster och har en speciell enhet, brottsutbytesenheten/aro (Asset Recovery Offices), som ger operativt stöd för insatser som syftar till att identifiera, spåra, säkra och återföra brottsutbyten. Brottsutbytesenheten samverkar med den nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor som är placerad vid Ekobrottsmyndigheten. Den nationella specialistfunktionen består av experter från Åklagarmyndigheten, Rikskriminalpolisen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Den operativa verksamheten bedrivs vid sju ekobrottskammare, en mängdbrottsenhet och tre polisoperativa enheter. En av kamrarna i Stockholm har ett nationellt ansvar för finansmarknadsbrottsligheten 1. Till ekobrottskamrarna är utredningsenheter knutna, placerade i Visby, Halmstad, Borås, Skövde, Karlskrona och Kristianstad. Vid varje ekobrottskammare finns ekoåklagare, ekopoliser, ekorevisorer och specialister av annat slag. De olika kategorierna har tydliga yrkesroller samtidigt som de arbetar nära tillsammans och bidrar med sin särskilda kompetens i utredningarna. De polisoperativa enheterna biträder ekobrottskamrarna med kriminalunderrättelsetjänst, spaning och hemliga tvångsmedel. Ekoadministratörer och administrativ personal svarar för den operativa och administrativa servicen till ekobrottskamrarna och de polisoperativa enheterna. 1 Brott mot lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument samt svindleri avseende värdepapper enligt 9 kap. 9 brottsbalken.

6 5 (61) 2. Utredning och lagföring Återrapporteringskrav Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Ekobrottsmyndigheten ska bidra till en sådan utveckling genom att se till att de personer som begått brott lagförs samt genom att vidta brottsförebyggande åtgärder. Ekobrottsmyndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som myndigheten ska utföra enligt lag eller annan författning. Återrapporteringen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av verksamhetens utveckling. Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller verksamheten ska ägnas särskild uppmärksamhet. Skillnader i resultat mellan ekobrottskammare ska analyseras och kommenteras. 2.1 Sammanfattning av resultat 2011 Under 2011 ökade antalet inkomna ärenden med 12 procent till knappt ärenden. Trots en ökad ärendebelastning med i princip oförändrade resurser har myndigheten levererat ett kraftigt förbättrat resultat Nedan redovisas några av de viktigaste verksamhetsresultaten. Resultatutvecklingen avspeglar myndighetens fortsatta prioriteringar att öka lagföringen av personer och minska genomströmningstiderna. Antalet avslutade brottsmisstankar ökade med 20 procent till brottsmisstankar. Antalet lagförda brottsmisstankar ökade med 25 procent till brottsmisstankar. Antalet lagförda personer ökade med 17 procent till personer. Andelen lagförda brottsmisstankar uppgick vid årets slut till 27 procent, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med resultatet för Den interna balansen minskade med 13 procent. Det genomsnittliga antalet dagar från anmälan till beslut var vid årets slut 200 dagar, vilket är 2 dagar färre än föregående år. Ekobrottsmyndigheten för också alltjämt statistik över ärendehanteringen. Det kan konstateras att - antalet avslutade ärenden ökade med 15 procent, samt att - antalet lagförda ärenden ökade med 18 procent. Särskilt om särskilt krävande ärenden När det gäller myndighetens svåraste och mest omfattande ärenden, dvs. särskilt krävande ärenden, kan konstateras att myndigheten - ökade antalet lagförda brottsmisstankar med 107 procent (med en lagföringsandel om 56 procent), - ökade antalet avslutade brottsmisstankar med 153 procent (7 856 brottsmisstankar jämfört med brottsmisstankar), samt - ökade antalet avslutade ärenden med 28 procent (109 ärenden jämfört med 85 ärenden).

7 6 (61) Sammantaget bedömer myndigheten att regeringens uppsatta mål för inriktning och resultat har uppnåtts. Det är flera faktorer som ligger till grund för den fortsatt positiva resultatutvecklingen under I samband med redovisningen av respektive återrapporteringskrav beskrivs mer utförligt hur verksamheten har utvecklats under året.

8 7 (61) 2.2 Åtgärder mot grov organiserad och allvarlig ekonomisk brottslighet Återrapporteringskrav Ekobrottsmyndigheten ska redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten vidtagit för att förstärka och vidareutveckla bekämpningen av grov ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också redovisa och analysera de åtgärder som vidtagits för att förstärka insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. Av redovisningen ska framgå hur stor del av myndighetens resurser som har använts för att bekämpa brottslighet av detta slag. Ekobrottsmyndigheten har under 2011 fortsatt att förstärka sina insatser mot den grova ekonomiska brottsligheten med fokus på den grova organiserade brottsligheten genom att ytterligare effektivisera ärendeprocesserna inom myndigheten. Av myndighetens samlade utredningsresurser används drygt 90 procent till att utreda och lagföra allvarlig ekonomisk brottslighet. Fokus på lönegarantibedrägerier I det s.k. lönegarantiärendet har åtal väckts vid Göteborgs tingsrätt i december 2011 mot omkring 50 personer för grovt bedrägeri m.m. Huvudförhandling i målet pågår för närvarande och förväntas vara avslutad till sommaren Genom åtalet har myndigheten satt fokus på en ny brottslig företeelse, nämligen ett omfattande och systematiskt missbruk av den statliga lönegarantin. Enligt åtalet har gärningsmännen i anslutning till ett flertal bolagskonkurser fingerat anställningsförhållanden och vilselett konkursförvaltarna att på grundval av osanna anställningsavtal, lönebesked m.m. fatta beslut om att bevilja statlig lönegaranti för att ersätta gärningsmännens uppgivna fordringar på lön eller annan ersättning hänförlig till anställningarna. Myndigheten har initierat utredningen och därefter drivit den i samverkan med framförallt konkursförvaltare och målsäganden Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Åklagaren har haft uppdraget att föra Länsstyrelsens skadeståndstalan och har inom ramen för det uppdraget vidtagit åtgärder tillsammans med Skatteverket och Kronofogdemyndigheten för att säkerställa att brottsutbytet återförs till det allmänna. Det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet Ekobrottsmyndighetens generaldirektör ingår i Samverkansrådet mot organiserad brottslighet. Samverkansrådets huvudsakliga uppgift är att bestämma den strategiska inriktningen för satsningen mot den grova organiserade brottsligheten utifrån en myndighetsgemensam lägesbild. Det nationella underrättelsecentret (NUC) tar fram denna lägesbild genom underlag som ges in bl.a. från Ekobrottsmyndigheten. I Rikspolisstyrelsens Operativa råd representeras Ekobrottsmyndigheten av överåklagaren och polischefen. Under 2011 har Operativa rådet beslutat i ett antal ärenden som bl.a. gällt ekonomisk brottslighet som en del i grov organiserad brottslighet. Besluten har medfört att Ekobrottsmyndigheten under året deltagit i ett antal förundersökningar som rört grov organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har, inom ramen för detta samarbete, initierat och drivit tre ärenden, Pipan, Toffeln och Spiken.

9 8 (61) I Skåneärendet Pipan, som avsåg underlåtenhet att deklarera yrkesmässig tillverkning av stora mängder vattenpipstobak, har tillslag gjorts mot produktionsplatser samt husrannsakningar mot misstänkta. Stora mängder vattenpipstobak beslagtogs tillsammans med tillverkningsmaskiner och råvaror. I ärendet samverkande Ekobrottsmyndigheten med Aktionsgrupp syd, Skatteverket, Skattebrottsenheten, Tullverket, Kronofogdemyndigheten och Internationella Åklagarkammaren i Stockholm. Eurojust har också varit behjälplig med de internationella kontakterna i ärendet. Huvudmännen dömdes till sju års fängelse för grova skattebrott och grova bokföringsbrott. Vidare meddelades huvudmännen maximala tio års näringsförbud. I Stockholmsärendet Toffeln användes aktiebolag som brottsredskap. I aktiebolagens namn gjordes elektroniska ansökningar till Skatteverket om utbetalning för påstådda Rot-arbeten hos ett stort antal fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare. De fem huvudmännen dömdes till vardera två år och sex månaders fängelse för grova bedrägerier. De ålades även solidarisk återbetalningsskyldighet till staten för de felaktigt utbetalda beloppen. Vidare meddelades beslut om kvarstad och näringsförbud. I Göteborgsärendet Spiken har ett stort antal personer dömts för bl.a. grova bedrägerier till varierande påföljder. Huvudmännen, som hade kopplingar till byggbranschen och den organiserade brottsligheten, dömdes till tre års fängelse. En av dem meddelades också näringsförbud i fem år. Dessa tre ärenden har arbetats upp från underrättelsestadiet och under förundersökningarna har ett antal personer varit anhållna och häktade. Genom den samverkan som bedrivits med de myndigheter som är representerade i Samverkansrådet har man på ett annat sätt än tidigare kunnat använda varandras olika kompetenser. Detta har resulterat i ökad kvalitet och effektivitet i bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten har också inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten hjälpt Åklagarmyndigheten med ett ärende i Karlstad med anledning av att den ordinarie åklagaren fick förhinder. Förundersökningen i ärendet som övertogs av Ekobrottsmyndigheten omfattade cirka sidor och den avsåg bl.a. svartarbete i byggbranschen. Ett stort antal personer dömdes för grov ekonomisk brottslighet och för tre av dem bestämdes fängelsestraffet till fem år och två av dem fick också näringsförbud i sju år. Domen har överklagats. Den operativa samordningsfunktionen vid Ekobrottsmyndigheten har bidragit till att samverkan mellan myndigheter ytterligare förstärkts och att man på ett helt annat sätt än tidigare kan dra nytta av varandras regelverk och expertkompetens. Ekobrottsmyndigheten ingår i de regionala underrättelsecentren (RUC) som finns i de tre storstadslänen. En viktig uppgift för RUC är att svara för regional underrättelsesamverkan i ärenden rörande grov ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndighetens roll i RUC har tydliggjorts genom inriktningen mot företag som utnyttjats i grov och organiserad ekonomisk brottslighet. Ett stort antal av de ärenden som handlagts inom RUC har överlämnats, ibland via Skatteverket, till Ekobrottsmyndigheten för vidare handläggning. Under året har ett antal av de underrättelseprojekt som bedrivits lett till utrednings- och lagföringsinsatser genom att samverkan skett mellan åklagare vid Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. De tre

10 9 (61) underrättelsecentrumen som finns i storstadslänen har också under året fortsatt att utveckla samverkan med underrättelsecentrumen utanför storstäderna. Samverkan mellan myndigheterna i Samverkansrådet, Operativa rådet och underrättelsecentrumen har lett till att flera personer lagförts för grov ekonomisk och grov organiserad brottslighet. En viktig faktor i detta arbete har varit den ökade användningen av tvångsmedel som ger större möjligheter att säkra och återföra brottsvinster. Kompetensutveckling och utvecklad samverkan ger resultat Ekobrottsmyndigheten har ytterligare förstärkt sin operativa förmåga mot den allvarligaste brottsligheten genom särskilda utbildningsinsatser med inriktning på utredningsverksamheten. Exempel på sådana insatser är tillämpningen av bestämmelsen som rör förundersökningsbegränsning, bevisvärdering och planering av förhör. Dessa insatser har bidragit till att åklagarna snabbt kunnat inrikta förundersökningarna och utredningsresurserna mot de delar som ger bäst förutsättningar för en effektiv och rättssäker lagföring av den allvarligaste brottsligheten. Samverkansformerna mellan kamrarna och de polisoperativa enheterna på Ekobrottsmyndigheten har ytterligare fördjupats. Det har under året bl.a. genomförts ett projekt i Malmö som rör bilmålvakter. Syftet med detta projekt har varit att identifiera och lagföra de mest förekommande målvakterna. Vidare har ett stort antal ärenden om allvarlig ekonomisk brottslighet utretts av medarbetare från olika kammare och orter. Genom denna samverkan har utan hinder av organisatoriska eller geografiska gränser mer operativa resurser kunnat avsättas för bekämpning av den allvarligaste ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten. Samverkan mellan orterna har också lett till ett ökat kompetensutbyte. Ekobrottsmyndigheten har under 2011 ytterligare förstärkt den operativa samverkan med Åklagarmyndigheten, Polisen, Skatteverket, Tullverket, Finansinspektionen och andra myndigheter. Fokus har legat på allvarlig, grov eller organiserad brottslighet. De kunskaper som finns hos de brottsbekämpande myndigheterna har bidragit till goda resultat och samtidigt har det operativa samarbetet i enskilda ärenden blivit mer sammanhållet. Ekobrottsmyndigheten har också utökat sin samverkan med Säkerhetspolisen och Finanspolisen. En särskilt utsedd åklagare har kontakt med Säkerhetspolisen och en polis från Ekobrottsmyndigheten kommer att placeras vid Finanspolisen. Samverkan har också förekommit med länsstyrelser och Kustbevakningen.

11 10 (61) 2.3 Åtgärder för att spåra och säkra utbyte av brott Återrapporteringskrav Ekobrottsmyndigheten ska redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå Ekobrottsmyndigheten ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Översyn av myndighetens arbete Återförande av brottsvinster har under året varit en av Ekobrottsmyndighetens högst prioriterade arbetsuppgifter. Det strategiska arbetet har letts av myndighetens brottsutbytesenhet. Enhetens strategiska arbete har inriktats på att integrera tillgångsinriktade utredningsåtgärder i brottsutredningarna så att insatserna mot brottsvinster tidigareläggs. Arbetet har skett i samverkan med motsvarande enheter i de andra europeiska länderna och med andra myndigheter. För att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor har Ekobrottsmyndigheten under 2011 initierat en översyn av myndighetens arbete med brottsutbytesfrågorna. Översynen har bl.a. resulterat i att brottsutbytesfrågorna från den 1 januari 2012 istället kommer att hanteras inom en egen funktion på rätts- och utvecklingsenheten. Funktionen för brottsutbytesfrågor kommer att ansvara för internationella frågor, utbildning, metodstöd och metodutveckling samt även ge operativt stöd i verksamheten. Vidare kommer vice kammarchef och kammakommissarierna på varje kammare att ha ett särskilt ansvar för ledning, styrning och uppföljning av det operativa brottsutbytesarbetet. På varje kammare kommer även utses minst en utpekad ekorevisor som ska ha utökad kompetens i brottsutbytesfrågor. En kompetensinventering ska genomföras med sikte på samtliga åklagare, poliser och ekorevisorer, syftande till att klargöra behovet av utbildningsinsatser på brottsutbytesområdet. Kunskapsinventeringen kommer följas av utbildningsinsatser på brottsutbytesområdet. Genom dessa förändringar och insatser kommer Ekobrottsmyndigheten öka förmågan att återföra brottsutbyten. Vidareutvecklade arbetsmetoder Brottsutbytesenheten har vidareutvecklat arbetsmetoderna för kartläggning av äganderättsförhållandena och misstänkta personers ekonomi. Metoderna har spridits till medarbetare vid polismyndigheterna, åklagarväsendet, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten vid ett flertal utbildningstillfällen. Utbildningar och utbildningsmaterial Brottsutbytesenheten har deltagit i utbildningsinsatser inom Ekobrottsmyndigheten men även därutöver bidragit till att öka kunskaperna om tillgångsinriktade brottsutredningar i andra myndigheter genom ett antal utbildningsinsatser som sammanlagt omfattat drygt 200 deltagare. I samband med utbildningsinsatserna har myndigheten tagit fram utbildningsmaterial som kontinuerligt utvecklas i nära samverkan med den operativa verksamheten.

12 11 (61) Operativa ärenden Brottsutbytesenheten verkar för att ekonomiska kartläggningar och därtill sammanhängande brottsutbytesfrågor ska ingå som en naturlig och integrerad del i kriminalunderrättelse- och brottsutredningsverksamheten. Enheten har lämnat råd och stöd till förundersökningsledare vid Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten och deltagit vid operativa insatser. Personal vid enheten har biträtt förundersökningsledaren med utredningar av brottsutbytesfrågor och tillämpat tvångsmedel för att identifiera och säkra brottsutbyten. Operativt resultat Ekobrottsmyndighetens sammanlagda antal yrkanden avseende förverkanden, företagsbot och enskilda anspråk har under 2011 mer än fördubblats jämfört med föregående år. Även antalet kvarstadsyrkanden har ökat, med omkring 20 procent. Under 2011 framställde åklagare vid Ekobrottsmyndigheten 33 yrkanden om förverkande och företagsbot vilket innebär en viss ökning jämfört med föregående år då antalet yrkanden uppgick till 29. Den stora ökningen har skett när det gäller antalet yrkanden avseende enskilda anspråk (skadestånd). De uppgick 2011 till 76 stycken vilket ska jämföras med föregående år då 21 yrkanden framställdes. Det sammanlagda yrkade beloppet avseende förverkanden och företagsbot uppgick 2011 till drygt 25 miljoner kronor jämfört med nära 90 miljoner kronor föregående år. Vad gäller skadestånd uppgick det sammanlagda yrkade beloppet 2011 till 78 miljoner kronor vilket ska jämföras med 2010 då beloppet uppgick till 183 miljoner kronor. Minskningarna kan tyckas betydande men förklaras med att det under 2010 fanns ett enskilt ärende som beloppsmässigt svarade för 120 miljoner kronor. Sammanfattningsvis utdömdes under 2011 skadestånd och företagsbot i 40 domar, till ett värde av drygt 67 miljoner kronor, i åtal som väckts av åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Genom den omorganisation av brottsutbytesarbetet som Ekobrottsmyndigheten genomfört från den 1 januari 2012 kommer myndigheten att fokusera än mer på arbetet med återförande av brottsutbyte i den operativa verksamheten. Reformen förväntas bidra till en fortsatt ökning av antalet yrkanden. Myndighetsgemensam nationell specialistfunktion Brottsutbytesenheten har under 2011 fördjupat sin samverkan med ett flertal myndigheter, bland annat inom ramen för den myndighetsgemensamma nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor (funktionen) som sedan den 1 juni 2010 är placerad vid Ekobrottsmyndigheten. Funktionens mål är att utgöra en myndighetsgemensam tillgång för brottsutbytesfrågor och nationellt och myndighetsöverskridande ge ett sådant stöd för den operativa verksamheten i varje myndighet att brottsutbytesfrågorna kan handläggas enligt den metod och med de verktyg som är mest effektiva i det enskilda fallet. Det gemensamma arbetet inom funktionen ska skapa förutsättningar för att fördjupa samarbetet mellan myndigheterna så att målet kan nås. Under 2011 har funktionen tagit fram en informationsfolder som spridits till befattningshavare inom de samverkande myndigheterna. Foldern har även delats ut vid ett flertal utbildningsinsatser för att öka kunskapen om funktionen bland de som arbetar med brottsutbytesfrågor vid de olika

13 12 (61) myndigheterna. Vidare har funktionen genomfört en inventering av utbildningar som de olika myndigheterna har där brottsutbytesfrågor tas upp samt gjort en sammanställning av de metodstöd som finns vid respektive myndighet gällande brottsvinster. Företrädare för funktionen har informerat samtliga handläggare vid RUC/NUC om funktionen och dess möjligheter att bistå vid frågor rörande återförande av brottsvinster. Funktionen har vidare initierat ett arbete med att ta fram en processbeskrivning avseende arbetet med återförande av brottsvinster med fokus bl.a. på gränssnitten mellan myndigheterna och de eventuella problem som finns mellan myndigheterna när man gemensamt ska arbeta med återförande av brottsvinster. Utöver det strategiska arbetet har funktionen gett stöd till befattningshavare inom samtliga myndigheter genom att lämna råd i frågor rörande återförande av brottsvinster i den operativa verksamheten. Ekobrottsmyndighetens företrädare i funktionen deltar även i möten vid Operativa rådets kansli. Internationellt samarbete För att svenska myndigheter ska bli mer aktiva både på strategisk och operativ nivå i det internationella samarbetet med att återföra brottsvinster, verkar brottsutbytesenheten i samverkan med Finanspolisen för att öka informationsutbytet och utveckla samarbetet mellan svenska och utländska myndigheter. Detta arbete utförs inom ramen för det gemensamma nationella ansvaret för informationsutbyte mellan EU-ländernas Asset Recovery Offices (ARO). Genom ARO har brottsutbytesenheten haft omfattande kontakter med motsvarande funktioner i andra länder. Antalet förfrågningar mellan utländska och svenska ARO har ökat med 90 procent i förhållande till Informationsutbytet mellan ARO-kontoren sker förhållandevis snabbt i jämförelse med handläggningstiderna för rättshjälpsframställningar i brottmål. Den genomsnittliga svarstiden för inkommande förfrågningar har varit 13 dagar och den genomsnittliga svarstiden för utgående förfrågningar har varit 24 dagar. Chefen för brottsutbytesenheten har i egenskap av svensk kontaktpunkt för nätverket Camden Asset Recovery Inter-Agency Network (CARIN) och som representant för Sveriges ARO deltagit i flera konferenser och arbetsmöten utomlands i syfte att utveckla det operativa och strategiska internationella samarbetet som syftar till att identifiera, spåra, säkra och återföra brottsvinster. Den förstärkta operativa och strategiska internationella samverkan har vidareutvecklat brottsutbytesenhetens arbetsmetoder och undervisning. Analys hur verksamheten utvecklats Brottsutbytesenheten har genom sin verksamhet bidragit till att sprida kunskap och öka fokus på den tillgångsinriktade delen i brottsutredningarna både inom den egna myndigheten och hos andra myndigheter. Enheten har också ytterligare bidragit med att fördjupa samverkan mellan ett flertal myndigheter, bland annat inom ramen för den myndighetsgemensamma nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor. Ett fördjupat samarbete på strategisk likväl som operativ nivå är viktigt för att kunna förbättra myndigheternas möjligheter att angripa brottsvinsterna. Parallellt med brottsutbytesenhetens arbete har myndighetsledningen haft ett starkt brottsutbytesfokus i dess styrning av verksamheten och särskilt följt upp myndighetens samtliga yrkanden som rör förverkanden, skadestånd och företagsbot vid tertialuppföljningarna. Det kan konstateras att brottsutbytesfrågorna får ett allt större genomslag i den operativa verksamheten, inte minst genom att antalet yrkanden därom fördubblats 2011.

14 13 (61) 2.4 Mängdärenden och allvarligare brottslighet i siffror Underlaget till de resultat som presenteras i detta avsnitt är hämtade från myndighetens diarieföringssystem Cåbra (Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering). Registrering av anmälningar och brottsmisstankar sker enligt Brottsförebyggande rådets anvisningar. Ett ärende upprättas när det finns minst en misstänkt person som är kopplad till en brottsmisstanke. Ärenden kan avse flera misstänkta personer och flera brottsmisstankar. Det kan vara allt ifrån en person som är misstänkt för ett brott, till att det finns flera personer som kopplats till ett stort antal brottsmisstankar. Ekobrottsmyndigheten delar upp ärenden i kategorier efter hur lång utredningstid som krävs i ett ärende. Förenklat kan sägas att ett ärende som kräver maximalt åtta timmars utredning är ett mängdärende. Ett ärende som kräver fler än åtta timmar men färre än 80 timmars utredning definieras som ett projektärende. Ärenden som kräver mer utredningstid än 80 timmar klassas som särskilt krävande ärenden. Tidigare år har Ekobrottsmyndigheten i sin årsredovisning haft ärenden som ett centralt mått i statistikredovisningen. Från och med 2010 används i stället brottsmisstankar som enhet för att redovisa verksamhetsvolymer och prestationer. Utredning Inkomna brottsmisstankar Under året har inkommit brottsmisstankar, vilket är 66 färre än under Tabell 1. Inkomna och avslutade brottsmisstankar Förändring från 2010 Inkomna 0 % Avslutade 20 % I tabell 2 nedan redovisas fördelningen av de till myndigheten anmälda brottsmisstankarna efter ärendekategori. Brottsmisstankar som avser allvarligare brottslighet, dvs. projektärenden och särskilt krävande ärenden utgör drygt 75 procent av myndighetens totala arbetsvolym. Övriga ärenden kan t.ex. vara rättshjälpsförfrågningar och andra ärenden som inte hanteras inom de gängse utrednings- och lagföringsprocesserna. Tabell 2. Inkomna brottsmisstankar per ärendekategori Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övrigt Totalt Av tabell 1 och 2 framgår att det totala antalet inkomna brottsmisstankar är relativt oförändrat för 2011 jämfört med Däremot har fördelningen mellan ärendekategorierna förändrats mot fler

15 14 (61) inkomna brottsmisstankar framför allt i särskilt krävande ärenden. Denna utveckling innebär att myndighetens specialistkompetens tillvaratas i större utsträckning. I figuren nedan redovisas fördelningen av brottsmisstankar mellan de olika brottskategorier som myndigheten arbetar med. Figur 1. Inkomna brottsmisstankar per brottskategori 1% 1% 4% Bokföringsbrott 2% 9% 53% 30% Skattebrott Borgenärsbrott Bedrägerier Brott mot ABL Finansmarknadsbrott Övrigt Fördelningen av brottsmisstankar per brottstyp har till viss del förändrats jämfört med föregående år. Skattebrott och bokföringsbrott står dock alltjämt för den övervägande delen av den anmälda brottsligheten. Andelen bokföringsbrott ökade något jämfört med 2010, från 29 till 30 procent medan skattebrott minskade från 59 till 53 procent. Andelen anmälda brottsmisstankar rörande bedrägerier har ökat från 3 till 9 procent. Bedrägerier handläggs i ärenden som rör s.k. blandbrottslighet, dvs. brottsliga förfaranden som innefattar både de brott som myndigheten ansvarar för att utreda samt brott som Åklagarmyndigheten har utredningsansvar för. Ett exempel på denna typ av ärenden som har handlagts i sin helhet vid Ekobrottsmyndigheten är lönegarantibedrägerier. Finansmarknadsbrotten utgör totalt sett endast en mindre del av Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Avslutade brottsmisstankar Antalet brottsmisstankar som avslutades uppgår till , vilket är en ökning med 20 procent jämfört med resultatet Detta har skett med bibehållen lagföringsandel, trots att myndigheten har minskat personellt under året. Ekobrottsmyndigheten arbetar aktivt med att öka effektiviteten i verksamheten, bl.a. genom en kontinuerlig utveckling av arbetsformer och interna styrprocesser. Tabell 3. Avslutade brottsmisstankar per ärendekategori Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övrigt Totalt

16 15 (61) Tabell 4. Prestationer och kostnader (tkr) avseende utredning och lagföring 2011 (2010) 2 Prestation Antal avslutade brottsmisstankar Kostnad per prestation Kostnad per avslutad brottsmisstanke Mängdärenden (7464) (21 036) 3 (3) Projektärenden (26 934) ( ) 9 (13) Särskilt krävande (3110) (39 008) 14 (13) ärenden Övriga ärenden (173) (2170) (13) Summa (37 681) ( ) Ekobrottsmyndigheten har valt att använda avslutade brottsmisstankar som ett mått på prestation, dvs. vad som har avklarats inom myndigheten, avseende utredning och lagföring. Volymen avslutade brottsmisstankar innefattar hela det arbetsmaterial som, i olika skeden och på olika sätt, har granskats och bedömts av myndighetens specialistkompetens under året. I tabell 4 ovan redovisas en uppskattning av hur myndighetens kostnader 2011 fördelar sig på prestationer avseende utredning och lagföring. Motsvarande uppskattning för 2010 redovisas inom parentes. Resultaten är inte direkt jämförbara mellan åren, då 2011 års resultat baseras på det tidrapporteringssystem som under året tagits i bruk på myndigheten. Tidrapporteringssystemet erbjuder väsentligt förbättrade förutsättningar att beräkna kostnad och resursåtgång. Resultatet avseende kostnad per avslutad brottsmisstanke är oförändrat för brottsmisstankar i mängdärenden (3 tkr). Däremot uppskattas kostnaden per brottsmisstanke i projektärenden till ett betydligt lägre belopp 2011 (9 tkr) än 2010 (13 tkr). Kostnaden för brottsmisstankar i särskilt krävande ärenden uppskattas vara något högre 2011 än Lagföring Återrapporteringskrav Ekobrottsmyndigheten ska redovisa: Antalet och andelen misstänkta personer som har lagförts Antalet och andelen brottsmisstankar som lett till lagföring Antalet och andelen beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan styrkas respektive åtal inte har väckts av andra skäl. Antalet och andelen beslut att inte inleda respektive antalet och andelen beslut att lägga ned en förundersökning baserades uppgifterna om kostnad per prestation på årsarbetskrafter baseras uppgifterna istället på myndighetens under året anskaffade tidrapporteringssystem. Uppgifterna för 2010 är därför inte direkt jämförbara med uppgifterna för I kategorin Övriga ärenden ingår bl.a. ärenden som inte rör ekobrottslighet samt ärenden av administrativ karaktär. Kategorin utgör mindre än 2 procent av myndighetens totala handläggningsvolym och registreras inte som enskild kategori i tidrapporteringssystemet. Kostnaden för dessa prestationer redovisas därför inte specifikt 2011, utan ingår i myndighetens overheadkostnad, som fördelas proportionellt på övriga prestationer.

17 16 (61) Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller verksamheten ska ägna särskild uppmärksamhet. Skillnader i resultat mellan ekobrottskammare ska analyseras och kommenteras. En brottsmisstanke kan lagföras genom beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal i fall då det är uppenbart att domstolen kommer att välja villkorlig dom eller villkorlig dom och böter. Strafföreläggande kan också användas då påföljden bestäms till enbart böter, vilket är ytterst sällan förekommande vid ekonomisk brottslighet. Åklagare får besluta om åtalsunderlåtelse om något väsentligt, allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts. Åtalsunderlåtelse kan till exempel meddelas om det kan antas att brottet inte skulle ge annan påföljd än böter. Tabell 5. Antal och andel beslut avseende brottsmisstankar Beslut Andel Antal Andel Antal Andel Antal Förundersökning inleds ej 24 % % % Förundersökning nedlagd 36 % % % Summa 60 % % % Åtal väcks ej, brott kan ej 1 % % % styrkas Åtal väcks ej, 1 % % % 493 preskription/övrigt Summa 2 % % % Strafföreläggande 3 % % % Åtalsunderlåtelse 1 % % % 182 Åtal 19 % % % Summa 23 % % % Övriga beslut 15 % % % Totalt EBM 100 % % % I tabell 5 ovan redovisas de beslut som fattats avseende brottsmisstankar som handlagts vid myndigheten de tre senaste åren. Antalet beslut att inte inleda förundersökning har ökat något jämfört med 2010, men som andel av samtliga beslut har kategorin minskat från 28 procent 2010 till 24 procent uppgick motsvarande andel till 35 procent. Det kan därmed konstateras att förundersökning inleds i allt större utsträckning för de brottsmisstankar som anmäls till 4 Uppgifterna är framtagna Uppgifterna är framtagna Uppgifterna är framtagna

18 17 (61) myndigheten. En förklaring till detta är att myndigheten kontinuerligt för en dialog med skatteverket och konkursförvaltare i syfte att förbättra kvaliteten på brottsanmälningarna, se vidare avsnitt 3. Antalet brottsmisstankar där beslut fattats att lägga ned förundersökningen har ökat med drygt jämfört med Andelen sådana beslut är emellertid konstant om 36 procent för åren 2010 och En förklaring till att nedläggningsbesluten ökar i antal är att åklagarna vid myndigheten i allt större utsträckning tillämpar Riksåklagarens riktlinjer om förundersökningsbegränsning 7, vilket är positivt ur processekonomisk synvinkel. Antalet avskrivna brottsmisstankar med motiveringen förundersökningsbegränsning har ökat med 145 procent vid myndigheten sedan Andelen beslut att inte väcka åtal på brottsmisstankar med slutredovisad förundersökning (Åtal väcks ej) har halverats jämfört med 2009, från 4 till 2 procent av samtliga beslut. Detta är positivt då det effektiviserar förundersökningen när beslut om förundersökningsbegränsning tas i god tid innan förundersökningen färdigställs. Figur 2. Beslut i åtalsfrågan (brottsmisstankar) 0% 6% 4% 12% Ej väcka åtal preskription Ej väcka åtal brott kan ej styrkas Ej väcka åtal övrigt 3% Strafföreläggande 75% Åtalsunderlåtelse övrigt Åtal I figuren ovan redovisas besluten på brottsmisstankar med slutredovisad förundersökning (beslut i åtalsfrågan). Antalet brottsmisstankar som lett till åtal uppgick till vilket motsvarar en volymökning med 22 procent jämfört med Andelen åtalsbeslut uppgick 2011 till knappt 75 procent i förhållande till övriga beslut i åtalsfrågan. Beslut att inte väcka åtal på grund av att brott inte kan styrkas uppgick till 6 procent. Denna kategori har minskat i volym från 808 till 685 brottsmisstankar. Myndigheten arbetar aktivt med att ytterligare förbättra kvaliteten i förundersökningsprotokollen i syfte att nå en så hög andel lagföring som möjligt. Strafföreläggande utgör en dryg tiondel av samtliga lagföringsbeslut och ökade med 43 procent jämfört med föregående år. 7 RåR 2008:2

19 18 (61) Tabell 6. Lagföring personer och brottsmisstankar antal andel antal andel antal andel Personer % % % Brottsmisstankar % % % Antalet lagförda brottsmisstankar uppgick under året till , vilket är 25 procent fler än föregående år. Vid årets slut var lagföringsandelen för brottsmisstankar 27 procent. Motsvarande siffra för föregående år var 25 procent. Antalet lagförda personer har ökat med ca 17 procent, från personer till personer. Man kan alltså konstatera att det genomsnittliga antalet lagförda brottsmisstankar per person har ökat, vilket är en indikation på att det är personer som står för mer omfattande brottslighet som åtalas. Lagföringsandelen varierar bland ekobrottskamrarna 8 beroende på typ av ärenden. För mängdbrotten är spridningen relativt liten. Mellan procent av brottsmisstankarna och procent av de misstänkta lagförs i mängdärenden beroende på handläggningsort. För övriga ärendetyper är spridningen mellan kamrarna större. För dessa varierar lagföringsandelen mellan procent för brottsmisstankar och mellan procent för misstänkta personer. Skillnaden kan delvis förklaras av att ett fåtal mycket omfattande ärenden kan få ett stort genomslag i statistiken för en kammare. Vidare finns alltjämt vissa skillnader i utredningsmetodik mellan verksamhetsorterna. Myndigheten arbetar dock aktivt både genom tillsynsverksamhet och benchmarking för att öka enhetligheten. Balanser och genomströmningstider Återrapporteringskrav Ekobrottsmyndigheten ska redovisa uppgift om genomströmningstider Tabell 7. Balanser brottsmisstankar Balans Internbalans Domstol Totalt Nationella ekobrottskammaren i Stockholm ingår inte i jämförelsen. Kammaren utreder bl.a. marknadsmissbruksbrott och EU-bedrägerier i ärenden som kan vara mycket omfattande och komplicerade. Resultaten är därför inte jämförbara med övriga kammare. Lagföringsandelen vid Nationella ekobrottskammaren för brottsmisstankar respektive misstänkta personer uppgick 2011 till 21 respektive 11 procent. 9 Det totala antalet brottsmisstankar för 2010 har korrigerats pga. felaktig summering i 2010 års redovisning.

20 19 (61) Figur 3. Balanser brottsmisstankar Internbalans Domstol Totalt Den interna balansen utgörs av den totala balansen exklusive domstolsbalansen. Det är alltså fråga om brottsmisstankar i ärenden som är under handläggning inom myndigheten. Den interna balansen minskade med 13 procent 2011 jämfört med Den totala balansen uppgick vid årsskiftet till brottsmisstankar, varav 39 procent avser domstolsbalans. Genomströmningstider Myndigheten lägger stor vikt vid att minska genomströmningstiderna. Det är angeläget för den enskilde att få sin sak prövad så fort som möjligt. Det är också viktigt för att bevisningen ska hålla en hög kvalitet. Genomströmningstider avser antal dagar från brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan. Det genomsnittliga antalet dagar från anmälan till beslut var vid årets slut 200 dagar, vilket är 2 dagar färre än föregående år. Medianen är 82 dagar. Myndigheten har gjort riktade insatser för att avsluta äldre ärenden, vilket påverkar den genomsnittliga handläggningstiden i negativ riktning. Det kan också kraftigt påverka statistiken på kammarnivå. Myndigheten har också fokuserat på att använda de möjligheter till effektivisering av utredningarna genom förundersökningsbegränsning som finns i rättegångsbalken. Genomströmningstiderna har därför kunnat sänkas. På kammarnivå varierar genomströmningstiden i mängdbrottshandläggningen relativt lite. Det handlar om mellan dagar i genomsnitt, beroende på ort. I handläggningen av övriga ärendetyper är spridningen större, i genomsnitt mellan dagar från inkommen anmälan till beslut, beroende på kammare. Ekobrottsmyndigheten arbetar aktivt för att minska både nivå och spridning för genomströmningstiderna. Häktningar och restriktioner Återrapporteringskrav Ekobrottsmyndigheten ska redovisa det totala antalet häktade personer under 2011 samt den tid som personerna har varit häktade, redovisat i lämpliga tidsintervall. Av redovisningen ska även framgå hur många av de häktade som har varit ålagda restriktioner samt den tid de häktade har varit ålagda restriktioner, redovisat i lämpliga tidsintervall.

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet

Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten förebygger och bekämpar ekonomisk brottslighet 1 2 Vårt uppdrag Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom rättsväsendet med särskild kompetens för analys och utredning. Vårt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2009 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. INNEHÅLL 1 Innehåll 2 Förord 5 Verksamhet och organisation 7 Brottsförebyggande

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009. Januari 2009

Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009. Januari 2009 Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009 Januari 2009 Sida 1 (15) Ert Er beteckning Generaldirektörens förord Genom regleringsbrevet har regeringen för år 2009 anvisat drygt 396 miljoner kronor för Ekobrottsmyndigheten.

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå

Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå 1 Ekobrottsmyndighetens samverkan på strategisk och operativ nivå 1. Inledning Ekobrottsmyndigheten ansvarar för samordningen av ekobrottsbekämpningen i landet. Myndighetens specialistkompetens ska kunna

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2008 Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. INNEHÅLL 1 Innehåll 3 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Brottsförebyggande

Läs mer

X X X X 7 5. Årsredovisning 2006

X X X X 7 5. Årsredovisning 2006 X X X X 7 5 Årsredovisning 2006 7 6 X X X X I N N E H Å L L 1 Innehåll 2 Förord 7 Verksamhet och organisation 11 Resultatredovisning Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Förord 2014-02-21 1 (60)

Förord 2014-02-21 1 (60) Datum Sida 2014-02-21 1 (60) Ert datum Dnr EBM A-2014/0070 Förord År 2013 var historiskt för Ekobrottsmyndigheten. Vi gick från att vara en myndighet i storstadsregionerna till att få ansvaret för ekobrottsbekämpningen

Läs mer

Innehåll. 2 Förord. 6 År 2007 i sammanfattning. 9 Verksamhet och organisation

Innehåll. 2 Förord. 6 År 2007 i sammanfattning. 9 Verksamhet och organisation Årsredovisning 2007 7 6 X X X X I N N E H Å L L Innehåll 2 Förord 6 År 2007 i sammanfattning Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet 9 Verksamhet

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Budgetunderlag 2010-2012

Budgetunderlag 2010-2012 Budgetunderlag 2010-2012 EBM A-2008/0094 Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2010-2012 Sammanfattning och yrkande Inledning Ekobrottsmyndigheten har ett vitt uppdrag och en central funktion i kampen mot

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2014

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2014 Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2014 Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning Åklagarmyndighetens regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2015-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) gällande

Läs mer

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet.

Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Årsredovisning 2005 Ekobrottsmyndigheten Grafisk form och produktion: Ord&Form AB Foto: Ester Sorri, David Lundberg, Hans Öhlander, Johan Glase, Eva-Lisa Lennstrand, Ola Högberg Tryck: Sandvikens Tryckeri,

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning s regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2014-05-08 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i s författningssamling (ÅFS) gällande författningar... 3 2 Riktlinjer

Läs mer

Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet

Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet ett bättre samarbete ger högre utbyte ISBN 978 91 7086 236 6 RiR 2010:26 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten Delrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2006. Inriktningen för Ekobrottsmyndighetens verksamhet år 2006

Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2006. Inriktningen för Ekobrottsmyndighetens verksamhet år 2006 Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2006 Inriktningen för Ekobrottsmyndighetens verksamhet år 2006 År 2005 åstadkom Ekobrottsmyndigheten mycket bra verksamhetsresultat. Det framgångsrika arbetet inom

Läs mer

RUBICON 2011. Vice överåklagare Roland Andersson September 2011 Ekobrottsmyndigheten

RUBICON 2011. Vice överåklagare Roland Andersson September 2011 Ekobrottsmyndigheten RUBICON 2011 Vice överåklagare Roland Andersson September 2011 Ekobrottsmyndigheten 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Konkursförvaltare och konkursförvaltning... 4 3 Systemet för beivrande av konkursrelaterad

Läs mer

2004 i sammanfattning Generaldirektörens förord... 3. EBM:s verksamhet och organisation... 7 Verksamhet...7 Organisation... 10

2004 i sammanfattning Generaldirektörens förord... 3. EBM:s verksamhet och organisation... 7 Verksamhet...7 Organisation... 10 Årsredovisning 2004 Ekobrottsmyndigheten Grafisk form och produktion: Ord&Form AB Illustration: Erik Unnerfelt Foto: Ola Högberg Tryck: Sandvikens tryckeri, 2005 Innehåll 2004 i sammanfattning Generaldirektörens

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 Inledning I rapporten beskrivs vårt arbete för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och för att motverka bidragsbrott.

Läs mer

År 2005 i sammanfattning

År 2005 i sammanfattning årsredovisning Innehåll År 2005 i sammanfattning... 5 Åklagarmyndighetens organisation 2005... 9 Ärendehantering... 11 1 Utgångspunkter för verksamhetsredovisningen... 12 1.1 Statsmakternas mål för 2005

Läs mer

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-06-13 B 952-12 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM DB./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2009-03-31 B 2937-08 Rotel 09 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM T./. riksåklagaren angående otillbörlig marknadspåverkan

Läs mer

Åklagare ett yrke för dig?

Åklagare ett yrke för dig? Åklagare ett yrke för dig? ÅKLAGARVÄSENDET I FRONTLINJEN Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Kortanalys. Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet

Kortanalys. Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Kortanalys Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå)

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Vad är svart arbete? Att arbeta svart betyder att du inte betalar skatt på din lön. Om du är anställd på ett företag betyder det också att arbetsgivaren inte

Läs mer

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69)

Yttrande över betänkandet Marknadsmissbruk (SOU 2004:69) EKOBROTTSMYNDIGHETEN Yttrande Sida 1 (5) Chefsjurist Roland Andersson 2004-10-19 Ert 900 2004/0302 Er beteckning 2004-07-07 Fi2004/3176 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över

Läs mer

Innehåll. Sida 2 (21) 2013-12-20 ÅM-A 2013/1930 Uppdat. 2014-05-28, 2014-10-01 Er beteckning. Östermalmsgatan 87 C 010-562 50 00. Dnr.

Innehåll. Sida 2 (21) 2013-12-20 ÅM-A 2013/1930 Uppdat. 2014-05-28, 2014-10-01 Er beteckning. Östermalmsgatan 87 C 010-562 50 00. Dnr. Sida 2 (21) Er beteckning Innehåll Riksåklagarens förord...3 Vårt uppdrag...4 Vision...4 Etiska riktlinjer...5 Mål...5 Aktiviteter och uppföljningsmått...6 Organisation...18 Budget...19 Riskanalys...21

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003 EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003 I EKOBROTTSMYNDIGHETEN Grafisk form och produktion: Ord&Form i Uppsala AB Foto: Björn Larsson Rosvall, Bilduppdraget (sid 25), The Image Bank (sid 30) och Ola Högberg

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Generaldirektören har ordet

Generaldirektören har ordet Datum Sida 2015-02-20 1 (78) Dnr EBM A-2015/0133 Generaldirektören har ordet Ekobrottsmyndigheten har ett omfattande och viktigt uppdrag. Vi hanterar hela spektrat av ekonomisk brottslighet, från relativt

Läs mer

Myndigheter i samverkan

Myndigheter i samverkan Redovisningen av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten Myndigheter i samverkan 2014 mot den organiserade brottsligheten Utgivare: Polismyndigheten, Box 12256,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m.

RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Svarsskrivelse Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 2251-07 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RM./. Riksåklagaren angående falsk tillvitelse m.m. Högsta domstolen har,

Läs mer

Verksamhetsplan för Åklagarmyndigheten 2012

Verksamhetsplan för Åklagarmyndigheten 2012 Sida 1 (17) Riksåklagarens kansli Datum Dnr ÅM-A 2011/0867 Ert datum Er beteckning Verksamhetsplan för Åklagarmyndigheten 2012 Postadress Gatuadress Telefon E-post Box 5553 114 85 Stockholm Östermalmsgatan

Läs mer

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2002

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2002 EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2002 EBM ett kompetens- och kunskapscentrum för ekobrottsbekämpning EKOBROTTSMYNDIGHETEN Grafisk form och produktion: Ord&Form i Uppsala AB Foto: Stock Image (omslag),

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler

Att tänka på vid köp av lagerbolag. Råd och regler Att tänka på vid köp av lagerbolag Råd och regler Allmänna regler för aktiebolag Aktiebolag ska ha ett aktiekapital på minst 100.000 kr. Styrelsen för ett aktiebolag ska bestå av minst en styrelseledamot

Läs mer

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008

Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning avseende grova brott år 2008 ÅKLAGARMYNDIGHETEN Sida 1 (5) Kammaråklagare Charlotta Tanner Datum Dnr 2009-09-28 ÅM-A 2009/0589 RIKSPOLISSTYRELSEN Ert datum Dnr Kriminalkommissarie Thomas Eriksson RKP A -102-963/09 Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

Slutredovisning av regeringsuppdraget till Åklagarmyndigheten att förstärka insatserna mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Slutredovisning av regeringsuppdraget till Åklagarmyndigheten att förstärka insatserna mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Sida 1 (20) Kammaråklagare Maria Sterup Ert datum Er beteckning Ju2008/7403/PO Till regeringen Justitiedepartementet och Utbildningsdepartementet Slutredovisning av regeringsuppdraget till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

MG./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

MG./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2013-04-08 B 153-13 Rotel 06 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MG./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. (Hovrättens

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Sida 2 (20) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Planeringsavdelningen 2013-12-20 ÅM-A 2013/1930 Uppdat. 2014-05-28

Sida 2 (20) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Planeringsavdelningen 2013-12-20 ÅM-A 2013/1930 Uppdat. 2014-05-28 Sida 2 (20) Er beteckning Innehåll Riksåklagarens förord... 3 Vårt uppdrag... 4 Vision... 4 Mål... 4 Aktiviteter och uppföljningsmått... 5 Organisation... 17 Budget... 18 Riskanalys... 20 Uppföljning och

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

2012-12-12 1668-2012. Polismyndigheten i Uppsala län Box 3007 750 03 UPPSALA. Datainspektionen meddelar följande BESLUT

2012-12-12 1668-2012. Polismyndigheten i Uppsala län Box 3007 750 03 UPPSALA. Datainspektionen meddelar följande BESLUT BESLUT Diarienr 2012-12-12 1668-2012 Polismyndigheten i Uppsala län Box 3007 750 03 UPPSALA Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) och polisdatalagen (2010:361) avseende publicering av bilder på

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten

Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten Redovisning av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten 2009 Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten Innehåll Samverkansrådets ordförande har

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35)

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) Sida 1 (6) Rättsenheten 2005-09-15 Ert EBM A-2005/0467 Er beteckning Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2005-05-23 Fi2005/2479 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 april 2014 B 5191-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART FL Ombud och offentlig försvarare: Advokat PG SAKEN Grovt

Läs mer

Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1. Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10

Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1. Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10 Åklagarkammaren i Halmstad Vice Chefsåklagare Margareta Bong BESLUT 2006-02-10 Ärendenummer 405A-4604-05 Sida 1 MISSTÄNKT Kastellet HVB BROTT Vållande till annans död -2005-05-18 Anmälan K33150-05,405A05003712

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Högsta domstolens mål Somaliska föreningen./. riksåklagaren angående företagsbot

Högsta domstolens mål Somaliska föreningen./. riksåklagaren angående företagsbot Svarsskrivelse Sida 1 (9) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen Ert datum Er beteckning Byråchefen Johan Lindmark 2011-05-10 B 2074-11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Högsta domstolens

Läs mer

Rapport om den ekonomiska brottsligheten

Rapport om den ekonomiska brottsligheten Rapport om den ekonomiska brottsligheten 2 Förord Förord Ekobrottsmyndigheten ska vart tredje år utarbeta en rapport till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten ska innehålla en redogörelse

Läs mer

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen

Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen 1 (5) Mall/checklista för underrättelse om misstanke om brott enligt 7 kap 16 konkurslagen 1. Underrättelse om misstanke om brott Underrättelsen om misstanke om brott ska ske i en särskild anmälan till

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Myndigheter i samverkan

Myndigheter i samverkan Redovisningen av resultatet av den särskilda satsningen mot den grova organiserade brottsligheten Myndigheter i samverkan 2013 mot den organiserade brottsligheten Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256,

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010

Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 R2A DATUM 1 (11) Undersökning av ändringsfrekvensen för brottmål i Svea hovrätt under perioden 1 juli 31 december 2010 Box 2290, 103 17 Stockholm Besöksadress: Birger Jarls torg 16, Riddarholmen Telefon:

Läs mer

Åklagarmyndighetens årsredovisning 2014

Åklagarmyndighetens årsredovisning 2014 Åklagarmyndighetens årsredovisning 2014 Innehåll Riksåklagaren har ordet...5 Om Åklagarmyndigheten...6 Mål och måluppfyllelse...7 Från brottsanmälan till domstolsförhandling...11 Intern styrning och kvalitetsarbete...12

Läs mer

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-11-06 Dnr 589-2013 Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Koncentration av ekoåklagare

Koncentration av ekoåklagare Koncentration av ekoåklagare inom ÅM nya stationeringsorter Rapport Arbetsgruppen December 2008 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av förslagen...3 2 Uppdraget...5 Genomförande...5 3 Åklagarkamrarnas

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m.

Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (6) Chefsåklagaren Lars Persson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom grovt bokföringsbrott m.m. Klagande Riksåklagaren Motpart

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

ST inom åklagarväsendet

ST inom åklagarväsendet ST inom åklagarväsendet Protokoll nr 6-2010 1 bilaga Protokoll fört vid avdelningsstyrelsens sammanträde den 8-9 september i Stockholm (EBMs lokaler på Hantverkargatan) Närvarande Veronica Yng Gisslin

Läs mer

Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring.

Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring. Vad är bokföringsbrott? Några praktiska råd om bokföring. Varför ska man bokföra? Bokföring ska ge dig som företagare nödvändig information för att du ska kunna styra din verksamhet. Bokföringen fungerar

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 2014-05-22 Dnr 891-2014 SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Redovisning av ett regeringsuppdrag angående Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsynsverksamhet under år 2013 avseende användningen

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer