Innehåll (60) EBM

Transkript

1

2 Datum Sida (60) Dnr EBM Innehåll 1. INLEDNING Generaldirektören sammanfattar året Året i korthet Om Ekobrottsmyndigheten Om ekobrottsligheten RESULTATREDOVISNING Prioriterade områden Organiserad brottslighet Grov ekonomisk brottslighet Finansmarknadsbrott Tillgångsinriktad brottsbekämpning Internationellt arbete Prestationsområden Brottsförebyggandeprocessen Underrättelseprocessen Utrednings- och lagföringsprocessen Styrning och stöd Intern styrning och kontroll Rättsutveckling och rättslig styrning Strategisk samverkan IT- och kompetensförsörjning Tabellredovisning FINANSIELL REDOVISNING... 58

3 3 (59) 1. INLEDNING 1.1 Generaldirektören sammanfattar året Goda resultat och nya utmaningar Under året som gått har Ekobrottsmyndigheten hamnat i medias strålkastarljus genom utredningar kring kända personer och företag. Men de största rubrikerna speglar inte vårt breda arbete från brottsförebyggande insatser, underrättelsearbete, utredning och lagföring till process i domstol. Vi möter allt från småföretagaren som begår bokföringsbrott genom slarv till noga planerad grov ekonomisk brottslighet som genom avancerade brottsupplägg äventyrar våra välfärdssystem och där dina och mina skattepengar hamnar i fickan på kriminella. Ekobrottsmyndighetens resultatutveckling 2016 visar att lagföringen har ökat och att fler personer lagförs för allvarligare brottslighet. Inflödet av brottsmisstankar från Skatteverket är också rekordstort efter flera års nedgång. Vi har lyckats med vår ambition att inleda förundersökningar mot en majoritet av de personer vi tidigare identifierat som drivande aktörer inom grov ekonomisk brottslighet. Under året har vi också haft en viktig roll och deltagit i drygt 80 procent av ärendena i Operativa rådet, den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Det stora inflödet av misstankar om grova brott tar förstås en stor andel av våra resurser i anspråk. Därför måste vi ständigt förbättra utrednings- och lagföringsprocessen så att vi är rustade för den snabba utvecklingen. Vi fortsätter att effektivisera handläggningen av de enklare ärendena för att kunna kraftsamla och hålla hög kvalitet i omfattande och komplexa ärenden. Under 2016 kunde vi bland annat dubblera åklagarresursen i cirka 30 utredningar. Vi är också inne i en långsiktig kraftsamling på ITområdet. Effektiv informationshantering ska ge minskade utredningstider och öka vår förmåga att säkra digitala spår och bevis. Ekobrottsmyndigheten fortsätter stärka det brottsförebyggande arbetet, bland annat genom ett mer kunskapsbaserat arbetssätt, med förstärkta resurser och genom att tydligt påtala oönskade konsekvenser av lagar och regler. Den intensiva samverkan med andra viktiga aktörer fortsätter. Företag används alltmer som avancerade verktyg för att begå ekobrott. I Ekobrottsmyndighetens senaste lägesbild ser vi att en till synes ärlig fasad kan gömma flera olika sorters brottsupplägg och de drivande personerna har kompetens att snabbt utnyttja luckor och kryphål. För att möta det behöver den redan goda samverkan oss myndigheter emellan bli ännu bättre. Vi behöver ha ett gemensamt samhällsperspektiv, ta fler myndighetsgemensamma initiativ och jobba över gränserna för att komma åt de komplicerade brottsuppläggen. Här finns många goda krafter och jag är beredd att ge allt stöd för att flytta fram positionerna ytterligare under Eva Håkansson Generaldirektör

4 4 (59) 1.2 Året i korthet Januari 1 januari träder en lag om så kallat dubbelprövningsförbud i kraft. Lagen innebär bland annat att åklagare inte får inleda en process om skattebrott om Skatteverket redan har fattat beslut om skattetillägg. Februari Fem personer med anknytning till SAAB åtalas för grovt ekobrott Åtal väcks mot tre personer ur den tidigare styrelsen samt två tidigare ledande befattningshavare i SAAB Automobile AB. Samtliga fem åtalas för grovt försvårande av skattekontroll. April Tillslag mot bilskoleverksamhet i Värmland Ekobrottskammaren i Linköping genomför under april en omfattande insats mot bilskoleverksamhet som bedrivits oredovisad och utan tillstånd i Värmland med omnejd. Åtta personer åtalas för grovt insiderbrott samt insiderbrott Den åtalade handeln har omsatt cirka 4,3 miljoner kronor och vinsterna har uppgått till cirka två miljoner kronor, en olaglig vinst som åklagaren nu yrkar förverkad, vilket innebär att den ska tillfalla staten. Maj Tillslag i restaurangbranschen Ekobrottsmyndigheten genomför ett omfattande tillslag gällande svart arbetskraft i restaurangbranschen i Stockholm. Myndigheter ställer krav på bankerna Information från banker är i de flesta fall en förutsättning för att kunna bedriva en ekobrottsutredning. Brottsutredande myndigheter skickar in en formell begäran till Finansdepartementet om ändring av lagen inom om bank- och finansieringsrörelse. Risker med slopad revisionsplikt I juni släppte Ekobrottsmyndigheten rapporten Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. En slutsats i rapporten var att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor för att aktiebolag används som brottsverktyg. I samband med rapportsläppet äger en presskonferens rum. HD-avgörande om filialer Högsta domstolen konstaterar i en dom att filialer är bokföringsskyldiga för verksamhet som bedrivs i Sverige, men att det inte går att lagföra för bokföringsbrott. Ekobrottsmyndigheten lämnar omgående en hemställan om lagändring till Justitiedepartementet. Juni Friande dom i HQ-målet Tingsrätten meddelar friande dom mot fyra tidigare företrädare för HQ AB och/eller dotterbolaget HQ Bank AB, samt mot bolagens ansvarige revisor. I samband med domen hålls en presskonferens på Ekobrottsmyndigheten. Chefsåklagaren meddelar senare i juli att han inte överklagar domen. EBM ger norska Ekobrottsmyndigheten ett uppdrag att utvärdera HQ-ärendet för att kunna dra lärdomar.

5 5 (59) Almedalen: Lägesbild om ekonomisk brottslighet i Sverige Vartannat åt presenteras en lägesbild över den ekonomiska brottsligheten års lägesbild släpptes i samband med ett seminarium i Almedalen där bland annat inrikesminister Anders Ygeman deltog. Fängelsestraff för grova skattebrott och grova bokföringsbrott avseende dieselhandel Huvudmannen dömdes till sex års fängelse för grova skattebrott och grova bokföringsbrott gällande dieselhandel. Skatteundandragandet uppgick till cirka 25 miljoner kronor avseende punktskatter och moms. Augusti Tre från SAAB:s tidigare ledning åtalas för grova ekobrott Åtal väcks vid Vänersborgs tingsrätt mot tre före detta styrelsemedlemmar vid SAAB Automobile AB och de tre personerna åtalas för grovt försvårande av skattekontroll och grovt svindleri. Oktober Framgångsrikt tillslag i stor internationell momskarusellhärva Rättsvårdande myndigheter i Tyskland, Nederländerna, Polen, Italien, Irland, Spanien, Sverige, Schweiz och Storbritannien genomförde med stöd från Eurojust och Europol ett samordnat tillslag igår. Tillslaget har sannolikt slagit ut en kriminell organisation ansvarig för att ha lurat EU på moms till ett sammanlagt belopp på cirka 3 miljarder kronor. November Stort tillslag mot illegal tobaksfabrik Tillslag i Göteborgstrakten mot ett 20-tal tobakshandlare, ett par grossister samt mot en fabrik med omfattande tillverkning av tobak. Nio personer misstänkta i ett upplägg där man undanhållit staten miljoner kronor i uteblivna punktskatter. December Fällande dom mot styrelseledamot i Samtid & Framtid AB Hovrätten dömer en styrelseledamot i Sverigedemokraternas dotterbolag Samtid och Framtid AB till villkorlig dom och böter. Aktiebloggande läkarstudenter döms för grov otillbörlig marknadspåverkan Två läkarstudenter döms för flera fall av grov otillbörlig marknadspåverkan för att systematiskt under ett års tid tryckt upp aktiekurserna i sammanlagt fjorton olika läkemedelsbolag, och sedan dumpat sitt innehav genom att sälja ut alla sina aktier. De hade tjänat över 2.5 miljoner kr på olagliga aktieaffärer.

6 6 (59) 1.3 Om Ekobrottsmyndigheten Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet med uppdrag att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Myndigheten är ett kunskapscentrum kring ekonomisk brottslighet och har ett samordnande ansvar för andra myndigheters insatser på området. Uppdraget omfattar hela kedjan från underrättelseverksamhet, utredning och lagföring till process i domstol. Parallellt med utredning och lagföring arbetar myndigheten med brottsförebyggande åtgärder, i syfte att minska risken för ekobrott. Det görs genom samverkan med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet samt den finansiella sektorn. Nyckeltal 2016 Antal inkomna ärenden: 5810 Antal avslutade ärenden: 6265 Antal lagförda personer: 1972 Genomsnittlig utredningstid: 205 dagar Brottsutbyte, yrkandebelopp: 114 miljoner kr Ekobrottsmyndigheten i korthet Generaldirektör Eva Håkansson Antal anställda inklusive poliser Cirka 600 Vanligaste brottstyper Skattebrott och bokföringsbrott Verksamhetsorter Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö, Umeå, Sundsvall, Linköping och Örebro Prioriterade områden Organiserad brottslighet Grov ekonomisk brottslighet Finansmarknadsbrott Tillgångsinriktad brottsbekämpning Internationellt samarbete EBM-modellen Vid Ekobrottsmyndigheten arbetar åklagare, poliser och andra utredare med olika kompetenser samt administratörer sida vid sida i utredningsgrupper. Syftet med att föra samman olika yrkeskompetenser är att uppnå ett så effektivt utredningsoch lagföringsarbete som möjligt. Två arbetsgivare, gemensamt ledarskap Poliser som arbetar för Ekobrottsmyndigheten är anställda vid Polismyndigheten. På Ekobrottsmyndigheten är de organisatoriskt placerade vid Ekobrottskansliet. Övriga medarbetare är anställda direkt av Ekobrottsmyndigheten. Den polisiära verksamheten leds av en polischef och är en integrerad del i myndighetens arbetssätt. Verksamheten bedrivs utifrån ett gemensamt uppdrag med gemensam ledning och styrning.

7 7 (59) Myndighetens operativa verksamhet bedrivs vid totalt nio ekobrottskammare, en finansmarknadskammare och fem polisoperativa enheter. Våra kammare och polisoperativa enheter är placerade i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå. Operativa enheter tillhörande huvudorterna finns också i Uppsala, Örebro och Sundsvall. Ekobrottskamrarna ansvarar för utredning och lagföring av de brottsanmälningar som inkommer till myndigheten. De polisoperativa enheterna bedriver underrättelseverksamhet, spaning samt ansvarar för säkring och analys av beslag i IT-miljö. Ekobrottsmyndighetens huvudkontor står för ledning och stöd till den operativa verksamheten och samordnar även myndighetens brottsförebyggande arbete. Huvudkontoret ligger i Stockholm och består av: Operativa ledningskansliet Överåklagarens kansli Rättsenheten Enheten för styrning och säkerhet Enheten för personal- och kommunikationsfrågor IT-enheten

8 8 (59) Brottstyper Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för många typer av brott. De vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott. Ekobrottsmyndigheten utreder främst brottslighet som faller inom dessa kategorier: Borgenärsbrott (11 kap brottsbalken) Exempel: Bokföringsbrott och oredlighet mot borgenär Brott mot Skattebrottslagen Exempel: Skattebrott och försvårande av skattekontroll Brott mot Aktiebolagslagen Exempel: Överträdelse av låneförbudet och så kallad målvaktsverksamhet Brott mot Lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument Exempel: Insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan Övriga ärenden med särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden och skatterätt. Exempel: Bedrägeri, förskingring, trolöshet mot huvudman, mutbrott och penningtvättsbrott om brottsligheten begåtts inom ramen för en näringsverksamhet och kräver omfattande och kvalificerade bedömningar av räkenskapsinformation. Brott mot EU:s finansiella intressen Exempel: Bedrägerier rörande EU:s finansiella intressen och subventionsmissbruk 1.4 Om ekobrottsligheten Ekonomisk brottslighet är ett väsentligt större samhällsproblem än vad den anmälda brottsstatistiken visar. Mörkertalet bedöms vara stort eftersom de anmälda brotten främst är ett resultat av omfattningen och inriktningen på kontrollverksamhet. Ekonomisk brottslighet drabbar inte en brottsutsatt person så som till exempel ett inbrott eller en misshandel. Genom åren har många kallat ekobrotten för offerlösa brott, men ekobrottens brottsoffer är många. Hela samhället och alla medborgare drabbas när personer och företag undanhåller skatter och avgifter, förser sig med pengar som de inte har rätt till eller konkurrerar ut seriösa företagare med svart arbete, låga löner och farlig arbetsmiljö publicerades myndighetens lägesbild om ekonomisk brottslighet, som sammanställs vartannat år. Där definieras grov ekonomisk brottslighet som planerade upplägg med vinningssyfte, där företag används för att genomföra en brottsplan. Företag är intressanta brottsverktyg eftersom de öppnar upp nya lukrativa brottsmöjligheter, erbjuder en legitim fasad att dölja verksamheten bakom samt möjlighet tvätta brottsvinster. Aktiebolag är den mest gynnsamma företagsformen då företag ska användas som brottsverktyg. Gemensamt för huvudmännen är att de som regel inte är registrerade som formella

9 9 (59) företrädare i bolagets styrelse, utan använder målvakter, bulvaner, fiktiva personer och alias för att distansera sig från brotten. Detta filter minskar upptäcktsrisken av det verkliga huvudmännen. En av de viktigaste uppgifterna för Ekobrottsmyndigheten är att identifiera och lagföra de personer som har hög förmåga att begå ekonomisk brottslighet, är drivande aktörer och som orsakar stor samhällsskada genom sin brottslighet. Myndigheten gör sedan några år riktade insatser mot strategiska och tongivande personer inom den grova ekonomiska brottsligheten. Tack vare en effektiv underrättelseverksamhet och ett bra samarbete med berörda myndigheter kan en verkningsfull brottsbekämpning bedrivas. Män utgör 83 procent av de misstänkta och den största ålderskategorin är gruppen år 1. Merparten av gärningspersonerna som planerar och utför avancerade ekobrottsupplägg har en god kunskap om lagstiftning och regelverk, logistik samt organisation. Vissa är okända sedan tidigare men flera av gärningspersonerna och deras nätverk är kontinuerligt återkommande. Grov ekonomisk brottslighet återfinns inom alla sektorer och branscher. Branschen väljs efter gärningspersonens erfarenhet, kunnande, nätverk och möjligheten att utnyttja svagheter i system. Exempel på stort ärenden vid myndigheten Förundersökningen på Ekobrottsmyndigheten, som bedrevs inom den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet, slutfördes under våren I september 2016 fastställde hovrätten fängelsestraff och långa näringsförbud för tre personer som dömts för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott. Individ A, B och C importerar smörjolja och säljer den som diesel varigenom de underlåter att betala punktskatt. För att försvåra upptäckt används företag i England som mellanled. I detta upplägg är det tre involverade länder. England där kontrakt skrivs, Polen som exporterar olja och Sverige dit man levererar smörjolja/diesel och får ut pengar. Individ A betalar ut pengar från sina bolags konton till bolag som styrs av individ B. Enligt bokföringen ser det korrekt ut och underlag finns för betalningarna. Individ B har ett antal utländska bolag som pengarna skickas emellan, med slutdestination Vitryssland. Till de vitryska kontona finns bankkort som man sedan använder för att ta ut kontanter i Sverige. Individ B tillhandahåller således en tjänst att tvätta pengar åt individ A. Individ B dömdes till 6 års fängelse samt 10 års näringsförbud för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott. Individ C dömdes till 6 månaders fängelse för bokföringsbrott och individ A till 2 års fängelse samt 4 års näringsförbud. Drygt hälften av anmälningarna till Ekobrottsmyndigheten avser brott som är förhållandevis enkla att utreda, s.k. mängdärenden. Det är oftast fråga om tidigare ostraffade småföretagare som gjort sig skyldiga till bokföringsbrott eller brott mot låneförbudet. 1 Ekobrottsmyndighetens lägesbild om ekonomisk brottslighet i Sverige 2016

10 10 (59) Exempel på mängdärende Under 2016 anmäldes drygt 2600 ärenden av denna typ. De vanligaste brotten som mängdärenden gäller är bokföringsbrott eller skattebrott. För att ett ärende ska klassas som mängdärende ska det ta högst åtta timmar att handlägga och vara sluthanterat inom 50 dagar. Så här kan ett typiskt mängdärende se ut: En konkursförvaltare anmäler till Ekobrottsmyndigheten att en företrädare för ett aktiebolag kan misstänkas för bokföringsbrott, dels avseende utebliven löpande förd bokföring under några år före konkursen, dels avseende två fall av försenad årsredovisning (dvs. inte upprättad inom sex månader efter räkenskapsårets slut). En administratör kallar företrädaren till förhör inom två veckor. Hen upplyses om sina lagliga rättigheter, bland annat rätten till offentlig försvarare. Hen anser sig inte behöva detta och medger inför förhörsledaren (en polis vid Ekobrottsmyndigheten) att hen, i två fall, p.g.a. oaktsamhet inte har upprättat årsredovisning i tid. Hen har haft personliga problem och bolaget har haft vikande lönsamhet, vilket har lett till att bokförare och revisor inte har kunnat betalas. Hen erkänner och är beredd att godkänna ett strafföreläggande i möte med åklagare. Ett strafföreläggande utfärdas om villkorlig dom, plus dagsböter 40 á 190 kronor samt en obligatorisk avgift till brottsofferfonden på 800 kronor.

11 11 (59) 2. RESULTATREDOVISNING Sammanfattande analys Ekobrottsmyndighetens verksamhet uppvisar under hela 2016 en positiv resultatutveckling. Lagföringen har kontinuerligt ökat och myndighetens balans av pågående ärenden har minskat. Arbetet mot den grova organiserade och grova ekonomiska brottsligheten har intensifierats har också präglats av ett stort fokus på verksamhetsutveckling och på att effektivisera och höja kvaliteten i myndighetens processer. Arbetet har bedrivits på en rad områden, både internt och i samverkan med externa aktörer. Nära 90 procent av myndighetens operativa resurser omsätts inom ramen för utrednings- och lagföringsprocessen. Inom ramen för denna process hanteras myndighetens samtliga brottmålsärenden fördelade på tre kategorier utifrån hur omfattande utredningsarbete ärendet kräver: enkla mängdbrott, projektärenden och särskilt krävande ärenden. En starkt bidragande faktor bakom myndighetens totala effektivitet för all ärendehantering är den särskilda handläggningen av mängdbrott. Knappt hälften av myndighetens ärenden klassificeras som mängdbrott och hanteras vid särskilda s.k. mängdbrottsfunktioner. Dessa funktioner arbetar effektivt med små men fredade resurser, och frigör därigenom kapacitet i den övriga verksamheten för bekämpning av den grövre ekobrottsligheten. Mängdbrottshandläggningen uppvisar också 2016 mycket goda resultat, med låg arbetsbalans och korta genomströmningstider. Myndighetens handläggning av den grövre ekobrottsligheten kategoriseras som projektärenden respektive särskilt krävande ärenden. I den analys som gjordes i samband med årsbokslutet 2015 konstaterades att myndighetens prioritering av de särskilt krävande ärendena, i kombination med bristande utredningsresurser, ledde till negativa effekter för handläggningen av de medelsvåra projektärendena, med sjunkande lagföring en stigande arbetsbalans som följd. Myndigheten har under 2016 med framgång vänt denna utveckling. Lagföringen har ökat väsentligt vid ekobrottskamrarna, samtidigt som arbetsbalansen har minskat. För att hantera myndighetens särskilt krävande ärenden med en hög kvalitet, har myndigheten under året dubblerat åklagarresursen i cirka 30 utredningar. Det har i sin tur ställt krav på hanteringen av övriga ärenden. För att undvika att handläggningen av övriga ärenden avstannar har myndigheten utifrån ett riksperspektiv flyttat ärenden och resurser mellan verksamhetsorterna. Också vid myndighetens särskilda finansmarknadskammare ökar lagföringen. Därtill har genomströmningstiderna vid kammaren minskat. Finansmarknadskammaren har vidare stärkt sin samverkan med Finansinspektionen, bl.a. eftersom ny lagstiftning införs som innebär att vissa brott avkriminaliseras och gärningarna istället ska beivras genom administrativa sanktioner utfärdade av Finansinspektionen.

12 12 (59) 2016 publicerades myndighetens lägesbild om ekonomisk brottslighet, som sammanställs vartannat år. Granskningen i årets lägesbild av myndighetens särskilt krävande ärenden visar att det i dessa ärenden förekommer stora brottsvinster och ofta internationella kopplingar. Myndigheten har under 2016 fortsatt att fokusera på den tillgångsinriktade brottsbekämpningen, både internt och i samverkan med andra myndigheter. Myndigheten ser också en utveckling där antalet internationella rättshjälpsansökningar ökar fortsatt, och utarbetade under året en strategi för det internationella arbetet. Ekobrottsmyndighetens interna underrättelseverksamhet är av stor betydelse för arbetet mot den grövsta ekonomiska brottsligheten. Underrättelseverksamhetens inriktning är att arbeta mot organiserad brottslighet och grov ekonomisk brottslighet, som t.ex. punktskattebrott, penningtvättbrott samt regionala fenomen och företeelser som skapar betydande regional skada. Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten sker inom ramen för Operativa rådet, som beslutar om insatser, samt de regionala underrättelsecentren. Mot bakgrund av en brottsutveckling där företag används som brottsverktyg i allt större utsträckning efterfrågas Ekobrottsmyndighetens kompetens och resurser alltmer i dessa sammanhang. Ekobrottsmyndigheten deltog under året i drygt 80 procent av Operativa rådets insatser. Myndighetens nedlagda tid i dessa ärenden ökade under 2016 med 50 procent, jämfört med Stockholm står för huvuddelen av Ekobrottsmyndighetens resurs i Operativa rådet. En annan prioritet under 2016 har varit myndighetens riktade satsning mot aktörer som begår ekonomisk brottslighet där det är bedömt att de har en hög förmåga, är drivande aktörer samt skapar betydande ekonomiska skador. Under året har underrättelseverksamheten arbetat aktivt mot ett antal identifierade personer, vilket har resulterat i att förundersökningar inletts mot majoriteten av dessa aktörer. Ekobrottsmyndigheten vill ta ett helhetsgrepp mot ekobrottsligheten. Ett nyckelområde är de resursoch metodsatsningar som gjorts inom ramen för myndighetens brottsförebyggande verksamhet. Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande utvecklingsarbete har inriktats mot den grövre ekonomiska brottsligheten. Genom att arbeta kunskapsbaserat och i samverkan med andra myndigheter och organisationer har myndigheten drivit ett antal regionala brottsförebyggande projekt och verkat för att öka kunskapen i samhället om hur ekonomisk brottslighet kan förebyggas. Genom att förebygga enklare brottslighet, som många gånger beror på okunskap, kan stora vinster uppnås för enskilda medborgare och myndigheten frigöra resurser för bekämpning av grövre brottslighet. Ett exempel på detta är den samverkan Ekobrottsmyndigheten inlett under 2016 med Bolagsverket för att förebygga brott med anledning av enkla bokföringsbrott som till exempel försenade årsredovisningar. Inom rättsområdet har Ekobrottsmyndigheten under året utarbetat en rad förslag, rapporter m.m. Myndigheten har tillsammans med andra brottsutredande myndigheter lämnat förslag till regeringen om krav på skyndsamhet hos bankerna vid utlämnande av uppgifter under pågående utredningar. Vidare har myndigheten utkommit med rapporten Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. En slutsats i rapporten var att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor för att aktiebolag används som brottsverktyg.

13 13 (59) 2.1 Prioriterade områden Organiserad brottslighet Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet har pågått sedan 2009 och inkluderar tolv myndigheter inom och utanför rättsväsendet. Ekobrottsmyndigheten är en central aktör i denna satsning och har medverkat sedan den inleddes. Ekobrottsmyndigheten bidrar med expertis och resurser på strategisk och operativ nivå. Gränsen mellan ekonomisk brottslighet och organiserad brottslighet är flytande. Ekonomisk brottslighet kan generera stora vinster. Samtidigt uppfattas upptäcktsrisken och straffsatserna som betydligt lägre, varför ekobrott är ett attraktivt brottsområde för aktörer inom den organiserade brottsligheten. Mot bakgrund av en brottsutveckling där företag används som brottsverktyg i allt större utsträckning efterfrågas Ekobrottsmyndighetens kompetens och resurser alltmer i satsningen. En stor mängd av ärendena inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet avser olika typer av ekonomisk brottslighet. Under 2016 deltog Ekobrottsmyndigheten i drygt 80 procent av insatserna beslutade av Operativa rådet. Insatser som Ekobrottsmyndigheten deltagit i inbegriper skattebrott avseende moms, svart arbetskraft, punktskattebrott och penningtvätt, människosmuggling och kreditbedrägeri. Myndigheten har ökat sin resursinsats med 50 procent under 2016 jämfört med 2015 för ärenden som drivs inom operativa rådet. Stockholm är särskilt hårt belastat och har under 2016 mer än fördubblat sitt operativa resursuttag i relation till föregående år. Av Stockholms nedlagda tid har drygt 40 procent lagts i ett enda ärende. Stockholm står för drygt 80 procent av myndighetens nedlagda resurstid i ärenden som drivs inom operativa rådet. En förutsättning för att upptäcka och lagföra aktörer som begår grova brott är ett rättssäkert och effektivt informationsutbyte. Under året har möjligheterna för myndigheterna inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet förstärkts ytterligare genom att lagen om uppgiftsskyldighet trädde i kraft under Ekobrottsmyndigheten bedriver parallellt samverkansprojekt med Finanspolisen, Skatteverket, Tullverket och Säkerhetspolisen för att säkerställa att de stärkta och förbättrade möjligheterna till informationsutbyte tillvaratas. År 2015 gav regeringen de samverkande myndigheterna i uppdrag att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen. I uppdraget ligger att utveckla organisationen till att även omfatta lokal brottsbekämpning med särskilt fokus på problematiken i utsatta områden. Sju nya regionala samverkansråd har bildats för att organisera arbetet. Den nya inriktningen innebär att fler brottsområden ska inkluderas i det redan etablerade nationella samarbetet och ett särskilt fokus ska riktas på problem i de 14 geografiska områden som Polismyndigheten bedömer som särskilt prioriterade. I arbetet ska möjligheter till bekämpning av terrorism, penningtvätt och brott mot välfärdssystemet beaktas särskilt.

14 14 (59) Ekobrottsmyndigheten deltar i arbetet med att utveckla satsningen på strategisk nivå och operativt genom ett pilotprojekt som bedrivs i Polismyndighetens region öst. Inom pilotprojektet deltar Ekobrottsmyndigheten i aktiviteter som syftar till att utreda och lagföra ekonomisk brottslighet samt att störa den kriminella verksamheten i det utpekade området. Det breddade uppdraget innebär en utmaning för Ekobrottsmyndigheten. På kort tid har projektet genererat ett flertal ärenden och bedömningen är att antalet kommer att öka allteftersom projektet fortskrider. Myndigheten ställs inför prioriteringar av resurser mot brottslighet som är av lokal respektive nationell karaktär. Utöver arbetet som bedrivs inom den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet, driver Ekobrottsmyndigheten samverkansprojekt och ärenden med bäring på organiserad brottslighet tillsammans med andra myndigheter samt i egen regi. Ekobrottsmyndighetens riktade insatser mot grov ekonomisk brottslighet har särskilt många beröringspunkter mot individer och företag som förekommer i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Ett exempel på sagd samverkansprojekt är regeringsuppdraget avseende illegal hantering av punktskattepliktiga varor tillsammans med Tullverket, Polismyndigheten och Skatteverket Grov ekonomisk brottslighet Med grov ekonomisk brottslighet avses planerade upplägg med vinningssyfte, där företag används för att genomföra en brottsplan. I avsnitten nedan redovisas myndighetens brottsbekämpning inom områdena mervärdes- och punktskattebrott, penningtvättsbrott och finansiering av terrorism, skatteundandragande och finansmarknadsbrott. Mervärdes- och punktskattebrott I myndighetens verksamhetsinriktning har mervärdesskattebrott (s.k. momskarusellser) och punktskattebrott pekats ut som centrala områden för verksamheten. Dessa områden är också prioriterade områden internationellt genom EU:s policycykel (se mer i avsnittet Internationellt arbete). Under året har myndigheten verkat för att få en gemensam prioritering av frågorna och att nationella behov ska styra i vilken utsträckning myndigheten engagerar sig i internationella aktiviteter när det gäller punktskatt och mervärdesskatt. Lagstiftningen inom punktskatteområdet är komplex. För att öka rättssäkerheten och kvaliteten i utredningarna togs under 2015 ett metodkoncept fram för utredning och lagföring av punktskattebrott (tobak). Ett motsvarande metodkoncept håller på att tas fram för mervärdesskattebrott. Regeringsuppdrag om illegal hantering av punktskattepliktiga varor I november 2015 beslutade regeringen om ett uppdrag till Tullverket, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket om illegal hantering av punktskattepliktiga varor. Tullverket är huvudansvarig för projektet med biträde av Ekobrottsmyndigheten. Myndigheterna har under året kartlagt hur samarbetet bedrivs med att förhindra illegal hantering av sådan varor och i en delredovisning i oktober till regeringen lämnat förslag till hur myndighetssamverkan kan förbättras. I det fortsatta arbetet ingår att genomföra förslagen till förbättrad samverkan, utvärdera och redovisa effekten av det operativa arbetet samt lämna förslag till lagstiftningsåtgärder.

15 15 (59) I regeringsbeslutet uppmärksammas särskilt de så kallade alkoholbussarna som är organiserade resor till grannländer då stora mängder alkohol införs till landet och som sedan säljs illegalt. I projektet har en operativ insats mot spritbussar genomförts. Insatsen ledde till beslag av över liter alkohol och över 50 inledda förundersökningar. Uppdraget ska slutredovisas i oktober Skatteundandragande Under våren 2016 framkom från ett konsortium av journalister från olika länder uppgifter om att ett antal svenska fysiska och juridiska personer använde sig av tjänster i Panama för vad som bl.a. kunde antas vara oriktiga skatteupplägg. Ett stort antal uppgifter, de s.k. Panama Papers, publicerades i media. Dessa uppgifter har sedan granskats, och granskas alltjämt, av bland underrättelseverksamheten vid Ekobrottsmyndighetens polisoperativa enhet i Stockholm, Skatteverket, Finanspolisen och Finansinspektionen. Vidare har Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Finansinspektionen samverkat på strategisk nivå för att samordna respektive myndighets arbete med Panama-uppgifterna. Med anledning av pågående granskningar har Ekobrottsmyndigheten mottagit brottsanmälningar från Skatteverket och kommer under 2017 sannolikt att få in ytterligare brottsanmälningar med koppling till Panama Papers. Även andra svenska eller utländska myndigheter och andra organ kan komma att ge in Panama-relaterade uppgifter till Ekobrottsmyndigheten. För att denna typ av ärenden ska kunna hanteras på bästa sätt och med hög kvalitet har myndigheten utsett en rikssamordnare av Panamaärenden och beslutat att bygga upp ett kompetenscentrum och koncentrera handläggningen av sådana ärenden till Ekobrottsmyndigheten i Göteborg. Penningtvättbrott och finansiering av terrorism Penningtvättbrottslagen som trädde i kraft under 2014 gav myndigheterna nya förutsättningar att arbeta mot penningtvätt, bl.a. genom att det för penningtvättbrott tydliggjordes att åklagaren inte behöver bevisa ett konkret förbrott, dvs. det brott egendomen härrör från, och genom att det infördes ett nytt brott, näringspenningtvätt. Näringspenningtvätt innebär att det i näringsverksamhet kan vara brottsligt att medverka till en åtgärd som syftar till penningtvätt. Den nya lagstiftningen gav även bättre förutsättningar för att säkra brottsutbyte genom bl.a. penningbeslag. Ekobrottsmyndigheten har utnyttjat dessa möjligheter och har därigenom blivit effektivare att förebygga och bekämpa penningtvätt. Året har i stor utsträckning präglats av förberedelser av och arbete med Arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt (FATF) utvärdering av Sverige. FATF är ett mellanstatligt organ som bekämpar penningtvätt, finansiering av terrorism och finansiering av spridning av massförstörelsevapen. FATF besökte Sverige i maj-juni 2016 och omfattande arbete vidtogs både före och efter utvärderingen. Arbetet har inneburit en omfattande myndighetssamverkan, bl.a. med Åklagarmyndigheten, Skatteverket, Finanspolisen och Finansinspektionen. Det har generellt ökat myndighetens kunskap om penningtvätt och om samverkande myndigheters olika förutsättningar för att förebygga och bekämpa penningtvätt.

16 16 (59) Vidare har också gemensamma seminarier och workshops hållits tillsammans med andra myndigheter, vilket har gett resultat i form av ökade anmälningar och effektivare utredningar. Även internationell samverkan har ägt rum. Ytterligare exempel på myndighetssamverkan är det projekt som inleddes 2015 med Finanspolisen och Skatteverket i syfte att förbättra det gemensamma underrättelsearbetet för bekämpning av ekonomisk brottslighet och penningtvätt. Denna samverkan fortsatte under året och har gått in i en operativ fas. Ett annat exempel är att Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Finansinspektionen har redovisat typologier för olika sätt att tvätta pengar genom upplägg med osanna fakturor, en metod som döljer stora brottsvinster i det finansiella systemet. Syftet har bl.a. varit att verksamhetsutövarna (t.ex. banker) lättare ska kunna identifiera misstänkt penningtvätt. Myndighetens åklagare har fattat beslut i förundersöknings- respektive åtalsfrågan för totalt 440 brottsmisstankar avseende lagen (2014:307) om straff för penningtvättbrott. Det är en kraftig ökning mot tidigare år. Antalet åtal och tillgångsinriktade åtgärder har också ökat betydligt. Det är viktigt att känna till att även lagföring för annan brottslighet såsom exempelvis grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott kan innefatta kvalificerade penningtvättsförfaranden (och ibland misstänkt terrorfinansiering). Särskilt om handläggning av penningtvätt och finansiering av terrorism Återrapporteringskrav regleringsbrev 2016: Ekobrottsmyndigheten ska, såvitt avser brott enligt lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri redovisa uppgifter om: - antalet misstänkta personer som har lagförts, - antalet beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan bevisas respektive åtal inte väckts av andra skäl, - antalet beslut att inte inleda respektive antalet beslut att lägga ned en förundersökning, - antalet inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete, - antalet beslut om penningbeslag, beslag, förvar, kvarstad och förverkande i sådana ärenden och - antalet ärenden om dispositionsförbud uppdelade på fastställda respektive upphävda beslut. Under året har sammanlagt 24 personer lagförts vid EBM för brott enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, varav 12 personer har åtalats för grovt penningtvättsbrott. Två personer har åtalats för näringspenningtvättsbrott.

17 17 (59) Tabell 1. Antal lagförda misstänkta personer enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Antal lagförda personer Penninghäleri Penninghäleriförseelse Lag om straff för penningtvättsbrott Totalt Antalet beslutade brottsmisstankar enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott ökar kraftigt. Förundersökning har inletts på drygt hälften av misstankarna. Antal brottsmisstankar med åtalsbeslut har ökat till 33 stycken Tabell 2. Antal lagförings- och avskrivningsbeslut avseende brottsmisstankar enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Beslut Förundersökning inleds ej Förundersökning läggs ned Åtal väcks ej, bevisproblem Åtal väcks ej, övriga skäl Strafföreläggande Åtalsunderlåtelse Åtal Summa Tabell 3. Antal inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete i avslutade ärenden med misstanke enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Antal framställningar Inkommande Utgående Antal framställningar totalt Antalet beslut om beslag har ökat kraftigt i avslutade ärenden med misstanke enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Åtta beslut om förverkande har fattats i dessa ärenden.

18 18 (59) Tabell 4. Antal beslut om beslag, penningbeslag, förvar, kvarstad och förverkande i avslutade ärenden med misstanke enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Antal beslut i avslutade ärenden Beslag Penningbeslag Förvar Kvarstad Förverkande Antal beslut totalt Bland de ärenden som avslutats under året har inga dispositionsförbud förekommit. Momsbedrägerier genom användande av skenbolag Ett prioriterat ärende som Ekobrottsmyndigheten arbetade med under 2016 gällde momsbedrägerier vilket kan också kallas för MTIC-upplägg (Missing Trader Intra Community). Ärendet gällde grova ekonomiska brott rörande gränsöverskridande handel med mobiltelefoner från annat EU-land till Sverige. När handel sker mellan exempelvis en mobiltelefonleverantör i annat EU-land och en köpare i Sverige är skattebestämmelserna sådana att säljaren säljer momsfritt medan köparen ska redovisa och betala momsen i Sverige. Upplägget med skenbolag går ut på att momsen till svenska staten aldrig betalas in. Syftet med detta är att köpare i senare led ska kunna köpa mobiltelefoner till underpris vilket ger dem möjlighet att både maximera sin vinst samt yrka avdrag för ingående moms på de osanna fakturorna från skenbolagen. Dessa momsbedrägerier handlar alltså om att köpa billigt och att mjölka skattesystemet på momspengar. För att klara sig undan momsen är upplägget sådant att man använder sig av ett bolag som får agera skenföretag, och som utåt sett är skyldig att redovisa och betala moms på köpet. Den verklige köparen (som alltså gömmer sig bakom skenbolagen) får köpa in billiga mobiltelefoner och sedan göra avdrag för ingående moms på de osanna fakturorna från skenbolagen. I det aktuella ärendet dömdes den verklige köparen i både tingsrätt och hovrätt för grova skattebrott och grova bokföringsbrott. Påföljden blev fängelse i fem år och sex månader. Fara förelåg för skatteundandragande på 21 miljoner kronor. En annan person blev åtalad och dömd för medhjälp till grovt skattebrott och grovt penningtvättsbrott. Påföljden blev fängelse i två år och sex månader i hovrätten. Ekobrottsmyndigheten handlägger inte säkerhetsmål eller ärenden om finansiering av terrorism. Det förekommer likväl att Ekobrottsmyndigheten i sina ärenden får del av information som kan tyda på finansiering av terrorism. Samtidigt mottar Ekobrottsmyndigheten information om ekonomisk brottslighet utfört av individer med misstänkt koppling till terrorism. För att säkerställa att informationen hanteras på bästa möjliga sätt har Ekobrottsmyndigheten tagit fram rutiner för hantering och överlämnande av sådan information samt formaliserat myndighetens kontaktvägar med Säkerhetspolisen. Genom en utbildningsinsats med hjälp av Säkerhetspolisen har myndighetens medarbetare fått förhöjda kunskaper om terrorism, finansiering av terrorism och de nya rutinerna.

19 19 (59) Finansmarknadsbrott En väl fungerande värdepappersmarknad förutsätter att de som handlar på marknaden känner förtroende för den. Om handeln präglas av manipulationer och insiderhandel väljer investerare andra marknader. När bolagen inte får tillräcklig tillgång till kapital finns det risk att de får svårt att utvecklas. Detta påverkar i sin tur sysselsättning och skatteintäkter. Kommuners, institutioners och hushållens eget sparande, liksom pensionssparandet, är också beroende av att investerare kan lita på marknadskurserna. Vidare förutsätts att alla de som handlar på marknaden har tillgång till samma information. Ekobrottsmyndighetens uppgift är att utreda och lagföra marknadsmissbruksbrott med utgångspunkt i EU:s rättsakter tillsammans med svensk lagstiftning. Syftet är att förbättra investerarens skydd och därigenom skydda förtroendet för finansmarknaden. Ekobrottsmyndighetens särskilda finansmarknadskammare hanterar huvudsakligen brottstyperna insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan. Insiderbrottet utgörs av handel utifrån information som inte är offentliggjord och därmed inte tillgänglig för alla. Otillbörlig marknadspåverkan utgörs av att en eller flera aktörer på olika sätt påverkar pris eller volym för ett finansiellt instrument. Båda brottstyperna är vanligen komplicerade att utreda och kräver ofta omfattande utredningsinsatser och specialistkompetens. Internationell rättslig hjälp måste ofta begäras från brottsbekämpande myndigheter i andra länder. Genom att specialisera sig, upparbeta kompetens och ständigt arbeta för att utveckla arbetsformer kring denna typ av ärenden har Ekobrottsmyndigheten effektiviserat hanteringen av finansmarknadsbrotten. Under året har samverkan med aktörerna på finansmarknaden fortsatt och fördjupats. Med anledning av ny lagstiftning inom marknadsmissbruksområdet (träder i kraft under 2017) har myndighetens samverkan med Finansinspektionen fördjupats och intensifierats. Myndigheten har vidare initierat och genomfört gemensamma möten med Finansinspektionen och marknadsplatserna i syfte att hitta effektiva sätt att stävja marknadsmissbruk. Även på operativ nivå hålls samverkansmöten i syfte att effektivisera samarbetet och förenkla kommunikationen mellan myndigheterna. Finansmarknadskammaren har under året lagfört 36 personer (33 personer 2015). Av dessa har 17 personer lagförts för otillbörlig marknadspåverkan och 18 personer för insiderbrott. En fråga av principiell betydelse har avgjorts i tingsrätten avseende grov otillbörlig marknadspåverkan genom vilseledande information via internet, det s.k. bloggärendet Tillgångsinriktad brottsbekämpning Ett av Ekobrottsmyndighetens fokusområden är att vi ska öka våra insatser för att själva eller genom andra myndigheter, spåra, säkra och återföra vinster och tillgångar från brottslig verksamhet. Brottsutbytesarbetet ska vara en integrerad del i all verksamhet. Inom myndigheten har inrättats ett nätverk för brottsutbytesfrågor med kontaktåklagare på varje kammare, samordnat av särskilt utpekade funktionsansvariga. På så sätt har förutsättningarna för enhetlig rättstillämpning mellan orter och kammare förbättrats. Nätverket bidrar också till ökad kvalitet genom att sprida goda exempel på brottsutbytesåtgärder och fungerar som kunskapsförmedling.

20 20 (59) Myndigheten har under året inlett ett omfattande arbete med att revidera uppföljningsrutinerna av brottsutbytesåtgärder. Målsättningen är att skapa en enklare och mer tillförlitlig statistikuppföljning. Vidare har myndigheten tagit fram centrala riktlinjer för företagsbot, vilka bl.a. ger vägledning avseende företagsbotens storlek. Frågor om internationellt brottsutbyte blir alltmer aktuella genom internationaliseringen av brott och förflyttning av tillgångar över gränserna. I syfte att öka förutsättningarna och incitamentet att säkra brottsligt åtkomna tillgångar utomlands har en utbildningsinsats på området inletts. Regeringsuppdrag om brottsutbyte i samverkan Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten fick i juni 2013 i uppdrag av regeringen att, som ett led i den särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet, utveckla och följa upp den myndighetsöverskridande samverkan som sker på brottsutbytesområdet. Ekobrottsmyndigheten samordnar regeringsuppdraget. Myndigheterna har lagt fast en myndighetsöverskridande strategi för samverkan i brottsutbytesfrågor. Arbetsprocesserna vid myndigheterna kan sägas utgöra delar i en brottsutbyteskedja. Även uppföljningen av brottsutbytesarbetet har utformas på ett sådant sätt att den omfattar alla delar i brottsutbyteskedjan. Med utgångspunkt i strategin har myndigheterna tagit fram en handlingsplan för med aktiviteter för att stärka och utveckla det myndighetsöverskridande brottsutbytesarbetet. I arbetet med att ta fram handlingsplanen har också Försäkringskassan och Brottsförebyggande rådet medverkat. Vidare har arbetet fortsatt med att ta fram en guide över rättsliga verktyg på brottsutbytesområdet, en myndighetsgemensam utbildning samt identifiering av utvecklingsbehov på brottsutbytesområdet. Under 2016 framställde myndigheten yrkanden om sammanlagt 114,2 miljoner kronor i kvarstad, förverkande, företagsbot och skadestånd. Det är en något lägre summa jämfört med år 2015, men beloppen är helt beroende av vilka ärenden myndigheten får in varje år. Antalet framställda yrkanden uppgick till 111 stycken för 2016, jämfört med 210 för år Det bör dock noteras att föregående års antal innehöll ett extremvärde. Ekobrottsmyndigheten registrerar sedan 2015 även uppgifter om när myndighetens insatser bidragit till att andra myndigheter kunnat säkra tillgångar. De återförda tillgångarna genom myndighetens samlade samverkansinsatser uppgick 2015 till ett värde av ca 64 miljoner kronor. Även för 2016 uppgick summan till 64 miljoner kronor. Detaljerad statistik över framställda respektive bifallna yrkanden redovisas i avsnitt Tabellredovisning, tabell

21 21 (59) Internationellt arbete En stor andel av de mål som handläggs på Ekobrottsmyndigheten idag, såväl inom den grova som den mer vardagliga ekonomiska brottsligheten, har en internationell koppling. Därför är det en nödvändig förutsättning att det finns ett väl fungerande internationellt samarbete avseende rättsligt informationsutbyte och operativ samverkan. För att möta verksamhetens behov medverkar myndigheten därför i ett antal rättsliga nätverk och organisationer. Myndigheten har sedan några år placerat en representant vid Eurojust, EU-medlemsstaternas judiciella samarbetsorganisation för allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Det skapar goda förutsättningar att få rättslig hjälp i operativa ärenden samt att följa utvecklingen utanför landets gränser. Vidare finns numera inom myndigheten en utvecklad organisation med ett antal internationella kontaktåklagare i den operativa verksamheten. De fungerar som ett stöd i internationella frågor på kamrarna. Satsningen på en förstärkt organisation har resulterat i förenklade processer samt ett ökat engagemang för internationella frågor vid myndigheten. Vidare utarbetade myndigheten under året utarbetat en strategi för det internationella arbetet. Myndigheten medverkar aktivt i CARIN, ARO, EJN och ALEFA Ekobrottsmyndigheten har sedan flera år arbetat för att stärka arbetet med brottsutbyten, även internationellt. Camden Asset Recovery Inter-Agency Network, CARIN, är ett av de mer etablerade internationella brottsutbytesnätverken med närmare 60 anknutna jurisdiktioner samt flera internationella organisationer, bl.a. Eurojust, Europol och Interpol. Genom CARIN kan medlemmarna skicka och svara på förfrågningar rörande tillgångar och bolagsförhållanden inom i stort sett hela världen. Sverige har två kontaktpunkter varav en från Ekobrottsmyndigheten och en från Polismyndigheten. För att förstärka det internationella samarbetet avseende brottsutbyte inom EU har samtliga medlemsstater inrättat funktioner för brottsutbytesfrågor, Asset Recovery Offices (ARO). I Sverige består ARO av två kontaktpunkter från Ekobrottsmyndigheten respektive Finanspolisen. ARO är nationella enheter som utbyter information med varandra för att minska möjligheterna att hantera, tvätta och placera brottsvinster inom EU. Svenska myndigheters förfrågningar sker genom de svenska kontaktpunkterna, som även är mottagare av förfrågningar från andra länders kontaktpunkter. Inom nätverken kan också mer informella kontakter tas i operativa frågor. Ekobrottsmyndigheten medverkar i ARO även på strategisk nivå och medverkar vid två årliga s.k. ARO platform meetings samt vid möten i den undergrupp som bildats för att utbyta best practice om virtuella valutor. Förfrågningarna till CARIN och ARO är många gånger vägledande för att kunna ta ställning till om en internationell rättshjälpsframställan bör göras. Under året har myndigheten mottagit 57 ansökningar om internationell rättslig hjälp från andra länder. Myndigheten har själv skickat ut 73 ansökningar om internationell rättslig hjälp. Myndigheten har vidare mottagit 6 förfrågningar från ARO. Myndigheten har själv skickat 22 ARO-förfrågningar.

22 22 (59) Som ett led i det ökade internationella engagemanget är Sverige invalda i CARIN:s styrgrupp, vilket innebär ett fördjupat operativt samarbete inom nätverket. Varje år håller CARIN ett årsmöte som syftar till att vidmakthålla och fördjupa samarbetet och informationsutbytet inom nätverket. Ett syfte med mötet är bland annat att utbyta erfarenheter och utveckla det internationella brottsutbytesarbetet. Under 2017 kommer Sverige vara ordförande för nätverket och bland annat arrangera årsmötet. Förberedelserna för ordförandeskapet har påbörjats i nära samverkan med Polismyndigheten och sekretariatet för CARIN. Utöver ARO och CARIN har myndigheten varit aktiv i Europeiska Rättsliga Närverket (EJN), vilket är ett nätverk av kontaktpersoner (framför allt åklagare och förundersökningsdomare) inom EU som har till uppgift att underlätta straffrättsligt samarbete mellan EU:s medlemsländer. Nätverket är särskilt viktigt för tillämpningen av principen om direkta kontakter mellan behöriga rättsliga myndigheter. Ekobrottsmyndigheten har två kontaktpunkter som deltagit i ett flertal nationella möten samt i ett regionalt internationellt EJN-möte där praktiska frågor om internationellt rättsligt samarbete avseende komplex ekonomisk brottslighet diskuterades. Slutligen har myndigheten ökat engagemanget i The Association of Law Enforcement Forensic Accountants, ALEFA. Det är ett informellt nätverk av revisorer inom brottsbekämpande myndigheter i Europa som arbetar med att öka medlemmarnas effektivitet i att utreda ekonomisk brottslighet. Myndigheten är numera en av tre svenska kontaktpunkter i ALEFA och har en representant i styrgruppen. Ekobrottsmyndigheten har ett stort utbyte av sin medverkan i ALEFA och har tillgodogjort sig mycket av den erfarenhet och kunskap som finns i andra medlemsstater avseende ekorevisorns bidrag till effektivare utredningar. Detta har medfört att Sverige kommer att vara ordförande även för ALEFA under 2017 och har påbörjat förberedelserna för ordförandeskapet under året. Internationellt bistånd och internationell fredsbefrämjande verksamhet Ekobrottsmyndigheten ska enligt regeringsbeslut bidra till internationellt bistånd och internationell fredsbefrämjande verksamhet. Myndigheten har som ett led i att bidra till internationellt bistånd bl. a. anordnat och deltagit vid ett flertal insatser med syfte att sprida kunskap om myndighetens konstruktion och arbetssätt, samt hur ekonomisk brottslighet bekämpas i Sverige. Utöver själva kunskapsöverförandet syftar deltagande även till att stärka relationerna mellan Sverige och andra länder. Myndigheten har t.ex. varit värd för ett vitryskt besök inom ramen för EU:s biståndsinstrument Twinning och Technical Assistance Information Exchange (TAIEX), som har som syfte att stödja institutionsutveckling i kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannländer till EU, samt stärka relationer mellan myndigheter i medlems- och mottagarland. Vidare har myndigheten inom ramen för TAIEX deltagit i en workshop avseende penningtvätt i Moldavien. Workshopen var ett led i att utveckla Moldaviens förmåga att utreda ekonomisk brottslighet generellt Myndigheten har även deltagit i ett seminarium i Ukraina, anordnat av ukrainska State Security Service och redogjort för hur Sverige organiserat brottsbekämpningen mot penningtvätt, med särskilt fokus på kontanthantering. Myndigheten har också bistått Polismyndigheten i ett samarbetsprojekt med Moldavien avseende närpolisverksamhet, polisiär konflikthantering och bekämpning av finansiella brott.

23 23 (59) Ekobrottsmyndigheten aktiv inom EU:s Policycykel Ekobrottsmyndigheten har, tillsammans med Polismyndigheten, Tullverket och Skatteverket, fortsatt varit aktiv i det operativa samarbetet inom EU för att bekämpa grov och organiserad brottslighet inom olika prioriterade områden. Myndigheten har under 2016 ingått som medlem i den prioritering inom EU:s policycykel som avser gemenskapsinterna bedrägerier via skenföretag (s.k. momskaruseller). Detta innebär att myndigheten har åtagit sig att följa vissa föreslagna åtgärder såsom att öka medvetenheten om denna typ av brott, organisera utbildningar, insamla och sprida best practice inom området, identifiera gemensamma mål, bygga nätverk, förbättra återförandet av brottsvinster samt identifiera ytterligare samarbetspartners. Detta åtagande innebär en nära samverkan med Skatteverket som är samarbetspartner i denna satsning. Vidare bistår myndigheten Tullverket i arbetet med anledning av EU:s prioritering avseende punktskattebedrägerier. Ekobrottsmyndigheten sambandscentral gentemot Olaf Myndigheten är sambandscentral, Anti-Fraud Coordination Service (AFCOS), gentemot Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf, som bland annat ansvarar för att göra administrativa utredningar vid oegentligheter som påverkar unionens ekonomiska intressen. Myndighetens uppdrag som sambandscentral avser i huvudsak att medverka till genomförandet av Olafs kontroller och inspektioner på plats i operativa ärenden. Under året har myndigheten medverkat vid tre förfrågningar om assistans i operativa ärenden samt representerat Sverige vid ett antal möten i Bryssel. Myndigheten har även bistått Olaf löpande med underlag och uppgifter bl.a. genom besvarande av olika enkäter. 2.2 Prestationsområden Brottsförebyggandeprocessen Under 2016 aviserade regeringen en omfattande satsning för att förstärka det brottsförebyggande arbetet, bland annat kommer ett nationellt brottsförebyggande program att tas fram och en nationell samordnare att tillsättas. En utmaning i det brottsförebyggande arbetet är att de aktörer som har möjlighet att påverka brottsligheten många gånger saknar tillräcklig kunskap. Regeringen lägger därför i det brottsförebyggande arbetet stor vikt vid kunskapsuppbyggnad och förbättrad förmåga till samverkan. Ekobrottsmyndigheten arbetar på en rad olika sätt för att förebygga ekonomisk brottslighet. Merparten av det brottsförebyggande arbetet sker i samverkan med andra myndigheter, men också tillsammans med aktörer utanför rättsväsendet, exempelvis branschorganisationer och företag. Att det brottsförebyggande arbetet ska präglas av samverkan är också en av nyckelformuleringarna i den brottsförebyggande strategin som Ekobrottsmyndigheten arbetar efter.

24 24 (59) Lagstiftning ett viktigt verktyg i den förebyggande verksamheten En återkommande slutsats i lägesbilden (se avsnittet Om Ekobrottsligheten i föregående kapitel) är att merparten av gärningspersonerna som planerar och utför avancerade ekobrottsupplägg har god kunskap om lagstiftning och regelverk. Att följa och analysera rättstillämpningen och i våra remissutlåtanden påtala eventuella oönskade konsekvenser eller luckor i lagstiftningen är därför en viktig del av Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande arbete. Vi samverkar också med andra myndigheter och samhällsaktörer för att lyfta fram förslag till förbättringar i lagstiftningen och öka förståelsen i riksdag och regering för oönskade konsekvenser av olika lagar. Under 2016 har flera beslut fattats om ny lagstiftning på områden där Ekobrottsmyndigheten i samverkan med andra aktivt arbetat med att påtala behovet. Det kanske främsta exemplet är regeringens beslut att införa månadsuppgift på individnivå, en fråga som samverkansforumet Stora branschgruppen under ledning av Skatteverket har drivit i flera år. Ett annat exempel rör förändringarna i lagstiftning för att underlätta informationsutbyte mellan myndigheters underrättelseverksamhet i arbetet mot organiserad brottslighet. Rätt insats mot rätt målgrupp I utformningen av brottsförebyggande åtgärder krävs kunskapsbaserade överväganden. Det handlar om att bedöma hur väl en viss åtgärd kan tänkas påverka problemen och i efterhand följa upp arbetet för att kontrollera resultaten. För att kunna göra sådana förhandsbedömningar och uppföljningar krävs en analys av orsakerna till problemet, dvs. att arbetet är kunskapsbaserat. Att det brottsförebyggande arbetet ska bli mer kunskapsbaserat och kontinuerligt följas upp och utvärderas är också en central målsättning i regeringens inriktning av det brottsförebyggande arbetet. Ekobrottsmyndigheten har under 2016 tagit flera steg mot ett mer kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. Ett exempel är att myndigheten bedrivit en försöksverksamhet med en metodik för att återvinna kunskap ur myndighetens förundersökningar, så kallad Twin Track. Metodiken innebär att förundersökningar används i två spår. Det ena spåret syftar till att binda gärningspersonen till brottet och det andra spåret innebär att brottsförebyggande slutsatser dras av samma utredning. Rent praktiskt går metoden ut på att ansvarig utredare efter avslutad utredning fyller i en enkät med ett antal frågor. Därmed bidrar även nedlagda förundersökningar till värdefull kunskapsuppbyggnad. Pilotprojektet indikerar att metoden till en relativt låg kostnad kan generera värdefull information. Även Brottsförebyggande rådet bedömer att metoden har en hög preventiv effekt genom att den ger god kunskap om brottsligheten och stora möjligheter att förebygga brott genom strategiska åtgärder. Ytterligare ett led i arbetet mot ett mer kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete är att Ekobrottsmyndigheten under 2016 tagit fram en plattform som allt brottsförebyggande arbete ska utgå ifrån. Plattformen bygger på kriminologisk forskning och polisforskning och ger stöd i bedömningar av vad som är rätt typ av brottsförebyggande insats, vilka som är rätt målgrupp och hur effekten kan följas upp.

25 25 (59) Tidiga insatser en framgångsfaktor För att uppnå brottsförebyggande effekter i arbetet riktat mot särskilda grupper är det viktigt att vara med tidigt. Under året har Ekobrottsmyndigheten på flera orter tagit initiativ till samverkan redan när omfattande byggprojekt planerats, till exempel större infrastruktursatsningar. Syftet är att förebygga svartarbete genom bättre upphandlingar av underentreprenörer. I en tidig dialog med kommuner eller stora företag kan Ekobrottsmyndigheten utgöra ett konkret stöd genom att dela kunskap om modus och riskindikatorer. Kunskapsbildning riktad till särskilt prioriterade grupper sker också kontinuerligt genom utbildningsdagar och seminarier på olika teman. Under 2016 arrangerades bland annat seminarier om penningtvätt riktat till bankföreträdare på flera olika platser i Sverige. Vidare har Ekobrottsmyndigheten genomfört utbildningsinsatser på flera andra myndigheter, bl.a. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Genomgående i dessa riktade insatser är syftet att öka deltagarnas förmåga att tidigt upptäcka och förebygga misstänkta ekobrott. För att förebygga att företag utnyttjas som brottsverktyg är Skatteverket och Bolagsverket nyckelaktörer. I syfte att öka förmågan till tidiga insatser har Ekobrottsmyndigheten och Skatteverkets borgenärsfunktion under året gjort en gemensam studie av om det går att tidigare identifiera möjliga eller sannolika bolag där brott kan ske i en konkurs. Studien visar att Skatteverket varit i kontakt med en majoritet av bolagen ett halvår innan konkursen. Denna kunskap är viktig för att tidigare hitta företagare som är i behov av mer information och stöd. Även samverkan mellan Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket har förstärkts under året. En identifierad brottskategori för samverkan är de relativt enkla ekobrott som begås av tidigare ostraffade småföretagare. Ofta handlar det om bokföringsbrott eller brott mot låneförbudet. Under 2016 har myndigheten gjort en fördjupad analys om tidigare ostraffade småföretagare som begår ekobrott. Analysen visar att många av brotten beror på okunskap, slarv, sjukdom eller vikande lönsamhet. Rapporten kommer ligga till grund för kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete under kommande år. På flera av Ekobrottsmyndighetens orter pågår pilotverksamheter med brottsförebyggande kontakter och stödinsatser riktat till personer som identifierats som frekvent återkommande målvakter. Även detta är en grupp gärningspersoner som kommer att vara fortsatt prioriterade i det brottsförebyggande arbetet under kommande år. Stort intresse för myndighetens verksamhet En av de största allmänpreventiva insatserna under 2016 var Ekobrottsmyndighetens deltagande i Almedalen, en stor satsning från den brottsförebyggande verksamheten. Myndigheten arrangerade bl.a. en välbesökt dag med tre seminarier; om ekonomisk brottslighet, om Bitcoin och om finansmarknadsbrott. En annan informationskanal som Ekobrottsmyndigheten etablerat under 2016 är ett särskilt nyhetsbrev om den brottsförebyggande verksamheten. Nyhetsbrevet riktar sig primärt till andra myndigheter,

26 26 (59) journalister och organisationer och tar upp bl.a. lagstiftningsförändringar, analyser och annan ny information som är relevant för att förebygga ekobrott. Nedan redovisas uppskattad kostnad för myndighetens brottsförebyggandeprocess. Kostnaden 2 uppskattas med hjälp av den tidredovisning som myndighetens personal genomför under september månad varje år. I kostnaden ingår uppskattad OH-kostnad, dvs. processens andel av myndighetsgemensamma kostnader för central administration, lokaler, IT etc. Tabell 5. Kostnad brottsförebyggandeprocessen År Kostnad (mnkr) 6,0 5,9 5,6 Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av anslagsmedel Underrättelseprocessen Underrättelsetjänstens inriktning är att arbeta mot organiserad brottslighet och grov ekonomisk brottslighet såsom punktskattebrott, penningtvättbrott samt regionala fenomen och företeelser som skapar betydande regional skada. Arbetet mot organiserad brottslighet sker främst i regionala och nationella underrättelsecentrum tillsammans med andra myndigheter. Myndigheten bedriver riktade insatser mot den grova ekonomiska brottsligheten. I det arbetet prioriterar myndigheten huvudmän samt de strateger, experter, servicefunktioner och andra som bidrar till och drar nytta av avancerade ekobrottsupplägg. Penningtvätt är här ett viktigt modus som bekämpas. Arbetet sker både regionalt och nationellt. Under 2016 har samverkan med Finanspolisen och Skatteverkets skattebrottsenhet utvecklats och formaliserats på nationell nivå. Denna myndighetssamverkan kring den grova ekonomiska brottsligheten har varit väl fungerande och framgångsrik. Underrättelsetjänsten och utredningsverksamheten ska vara tydligt åtskilda för att säkerställa efterlevnad av sekretesslagstiftningen. Under året har ett arbete bedrivits för att tydliggöra det gränssnittet samt att det också fastställts i rutiner. Detta gäller även för överskott från förundersökningar vilket kan föras tillbaka till underrättelseverksamheten på ett strukturerat och rättssäkert sätt. En av de viktigaste källorna till underrättelseinformation är samverkan och utbyte av information. Genom att dela information mellan myndigheter skapas bättre möjligheter att agera gentemot ekonomiska brottslingar via anmälan eller en administrativ åtgärd. 2 I Årsredovisning 2014 baserades kostnaden på fördelning av lönekostnader, medan de i Årsredovisning 2015 och framåt baseras på fördelningen av arbetstid års resultat har reviderats enligt den nya beräkningsprincipen för jämförbarhet med senare års resultat

27 27 (59) Underrättelseverksamheten samarbetar i ett flertal forum där Polismyndighetens regionala och nationella underrättelsecenter är de främsta. Inom ramen för detta samarbete har Ekobrottsmyndigheten involverats i ett mycket stort antal insatser beslutade av operativa rådet. Utöver detta sker bilateral samverkan inom ett flertal områden som t.ex. Finanspolisen för utbyte av finansiell information. Tullverket för utbyte av information gällande främst punktskattebrott. Skattebrottsenheterna för utbyte av skatteinformation som bidrar till inledande av förundersökningar inom EBM alternativt inledande av revisioner inom Skatteverket. Polismyndigheten är en viktig samverkanspart även utöver samarbetet med Polismyndighetens regionala och nationella underrättelsecenter. Samverkan med Polismyndigheten sker nationellt och regionalt när det gäller metodutveckling och IT-system men framförallt sker ett stort regionalt informationsutbyte när det gäller underrättelseinformation om ekonomisk brottslighet. Den nationella lägesbilden över ekobrottsligheten har till syfte att utgöra ett strategiskt beslutsunderlag för hur myndigheten ska inrikta sin verksamhet under kommande år. Ett tydligt uppdrag för underrättelseverksamheten är att inhämta, bearbeta och analysera information för att upprätta anmälningar i de beslutade inriktningarna. Nedan redovisas kostnad och prestationer för underrättelseprocessen. Kostnaden 3 uppskattas med hjälp av den tidredovisning som myndighetens personal genomför under september månad varje år. I kostnaden ingår uppskattad OH-kostnad, dvs. processens andel av myndighetsgemensamma kostnader för central administration, lokaler, IT etc. Till prestationer räknas rapporter, utlåtanden, sammanställningar, upprättade underrättelseuppslag och anmälningar 4. Kostnaden har ökat med knappt fem procent, samtidigt som antalet prestationer har ökat med 23 procent. Den genomsnittliga kostnaden per prestation har minskat med 15 procent Tabell 6. Kostnad och prestationer underrättelseprocessen. År Kostnad (mnkr) Antal prestationer Kostnad per prestation (tkr) Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av anslagsmedel. 3 I Årsredovisning 2014 baserades kostnaden på fördelning av lönekostnader, medan de i Årsredovisning 2015 och framåt baseras på fördelningen av arbetstid års resultat har reviderats enligt den nya beräkningsprincipen för jämförbarhet med senare års resultat. 4 Definitionen gäller från och med I tidigare årsredovisningar ingick inte upprättade underrättelseuppslag i beräkningen av antalet prestationer. I tabellen har 2014 års prestationer reviderats enligt 2015 års definition för jämförbarhet.

28 28 (59) Utrednings- och lagföringsprocessen Den största delen av Ekobrottsmyndighetens verksamhet bedrivs inom kärnprocessen utredning och lagföring. Målet för processen är att de som begått ekonomisk brottslighet ska lagföras genom en effektiv och rättssäker process. Underlagen till de resultat som presenteras i detta avsnitt är hämtade från åklagarväsendets statistikdatalager Cåsa (Centralt system för åklagarväsendets statistik och analys), som i sin tur hämtar uppgifterna från diarieföringssystemet Cåbra (Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering). Registrering av anmälningar och brottsmisstankar i Cåbra sker enligt Brottsförebyggande rådets anvisningar. Ett ärende upprättas när det finns minst en misstänkt person som är kopplad till en brottsmisstanke. Ärenden kan avse flera misstänkta personer och flera brottsmisstankar. Det kan vara allt ifrån en person som är misstänkt för ett brott, till att det finns flera personer som kopplats till ett stort antal brottsmisstankar. Ekobrottsmyndigheten delar upp ärenden i tre kategorier, beroende på förväntad utredningstid. Förenklat kan sägas att ett ärende som kräver maximalt åtta timmars utredning kategoriseras som ett mängdärende. Ett ärende som kräver fler än åtta timmar men färre än 80 timmars utredning definieras som ett projektärende. Ärenden som kräver mer utredningstid än 80 timmar klassas som särskilt krävande. Mer än var tredje förundersökning på brottsmisstanke som inleds av åklagare vid Ekobrottsmyndighetens utreds av Skatteverkets skattebrottsenheter (SBE). Utredningarna från SBE håller regelmässigt hög kvalitet och SBE är en viktig utredningsresurs för Ekobrottsmyndigheten. Inkomna, avslutade och balanserade ärenden 2016 inkom drygt 5800 ärenden till myndigheten. Det är en minskning med ca 550 ärenden (eller knappt nio procent) jämfört med 2015, och det är inflödet av mängdbrott som minskar 5. Anmälningarna avseende allvarligare ekobrottslighet ökar däremot. Antalet inkomna projektärenden har ökat både jämfört med 2015 och Ökningen har tilltagit mot slutet av 2016 och en av de huvudsakliga faktorerna bakom denna ökning är Skatteverkets satsning på riktade revisioner som resulterar i fler anmälningar än tidigare. Utvecklingen av volymerna av myndighetens särskilt krävande ärenden uppskattas bäst genom att granska antalet avslutade ärenden, eftersom relativt få av dessa ärenden kan kategoriseras som särskilt krävande redan vid anmälan. Antalet avslutade särskilt krävande ärenden har minskat med nio procent Dock talar en rad indikatorer för att utredningarna i dessa ärenden samtidigt ökar i omfattning och komplexitet. Bland annat har antalet lagförda personer i särskilt krävande ärenden ökat med 32 procent inkom ca 1000 mängdbrottsärenden utöver det normala inflödet efter en punktinsats i samverkan med Bolagsverket avseende försenade årsredovisningar.

29 29 (59) Arbetsbalansens utveckling är densamma som för inflödet. Antalet pågående mängd- och särskilt krävande ärenden har minskat, samtidigt som antalet pågående projektärenden har ökat. Totalt sett har arbetsbalansen minskat med ett 100-tal ärenden. Domstolsbalansen, dvs. antalet pågående ärenden i domstol, har minskat väsentligt under de senaste åren, i samtliga ärendekategorier. Givet en bibehållen hög lagföring är detta en positiv utveckling. Inkomna och beslutade brottsmisstankar Antalet inkomna brottsmisstankar har totalt sett minskat något jämfört med Det är misstankar avseende mängdbrott som har minskat, medan inflödet av misstankar avseende allvarligare ekonomisk brottslighet (projekt- och särskilt krävande ärenden) har ökat. Bland annat har inflödet av skattebrott, brott mot aktiebolagslagen, marknadsmissbruk (otillbörlig marknadspåverkan och insiderbrott) samt brott mot penningtvättslagen ökat. Antalet beslutade brottsmisstankar har, i likhet med inflödet, minskat något jämfört med Även här är det mängdbrotten som står för huvuddelen av minskningen, medan antalet beslutade brottsmisstankar i projektärenden (dvs. allvarligare brottslighet) har ökat. Genomströmningstider och balansålder Genomströmningstiden i dagar från inkommen anmälan till beslut var i genomsnitt 205 dagar för samtliga beslutade brottsmisstankar vid myndigheten Åldern på arbetsbalansen, dvs. åldern på brottsmisstankar för vilka handläggning pågår, var samtidigt 325 dagar i genomsnitt. Åldern på arbetsbalansen och genomströmningstiden är till stor del kommunicerande kärl. Genomströmningstiden kan tillfälligt sjunka genom att beslut i större utsträckning fattas på brottsmisstankar som tar kort tid att handlägga, samtidigt som mer tidsödande ärenden inte avgörs. De senare ligger då kvar i arbetsbalansen utan att påverka genomströmningstiden. Åldern på arbetsbalansen är därför av väl så stort intresse som genomströmningstiden. Åldern på arbetsbalansen har ökat de senaste åren, samtidigt som genomströmningstiderna har varit låga har genomströmningstiderna dock börjat öka. Detta är positivt eftersom det indikerar att andelen handlagda äldre ärenden ökar. Medianvärdena för genomströmningstid och balansålder understiger regelmässigt medelvärdena. Detta indikerar att medelvärdena påverkas relativt mycket uppåt av en mindre andel äldre ärenden.

30 30 (59) Lagföring Under 2016 har lagföringsbeslut (åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse) fattats för totalt 1972 misstänkta personer, en ökning med 51 personer jämfört med Framför allt har antalet lagförda personer ökat i de ärenden som rör allvarligare ekonomisk brottslighet (projekt- och särskilt krävande ärenden). Andelen lagförda personer totalt sett (21 procent) är oförändrad jämfört med 2015, men andelen har ökat i de ärenden som rör allvarligare ekonomisk brottslighet. Antalet och andelen lagförda brottsmisstankar har totalt sett minskat. Statistiken avseende lagförda brottsmisstankar bör dock tolkas med försiktighet, då enstaka ärenden med många brottsmisstankar kan påverka utfallet i mycket stor utsträckning 6. En förklaring till att antalet lagförda brottsmisstankar minskar (samtidigt som antalet lagförda personer ökar) är att antalet förundersökningsbegränsningar ökar. Genom att tidigt begränsa och effektivisera förundersökningen enligt Riksåklagarens riktlinjer för förundersökningsbegränsning kan åklagaren minska antalet brottsmisstankar som utreds och slutligen går till åtal, utan att straffvärde eller antalet åtalade personer påverkas negativt. Lagföring och genomströmningstid per områdesledningsgrupp Ekobrottsmyndigheten har geografiskt fördelat ansvaret för den operativa verksamheten på fem områdesledningsgrupper (OLG). Under 2016 har spridningen mellan OLG 7, avseende lagföring och handläggningstid, minskat. För de tre storstadsregionerna är spannet i andelen lagförda brottsmisstankar procent Motsvarande 2015 var procent. Utanför storstadsregionerna lagfördes 2016 omkring var fjärde brottsmisstanke, där Linköping hade en lagföringsandel på 27 procent, och motsvarande andel för Umeå var 24 procent. Skillnaderna i genomströmningstid har också minskat har fyra av fem OLG en genomströmningstid i intervallet dagar. Prestationer och kostnader, utredning och lagföring Nedan redovisas kostnad och prestation för utrednings- och lagföringsprocessen. Kostnaden 8 uppskattas med hjälp av den tidredovisning som myndighetens personal genomför under september månad varje år. I kostnaden ingår uppskattad OH-kostnad, dvs. processens andel av myndighetsgemensamma kostnader för central administration, lokaler, IT etc. Myndighetens kostnader för verksamhetsområde utredning och lagföring beräknas totalt ha ökat med omkring 44 mnkr I princip kan hela kostnadsökningen härledas till handläggningen av myndighetens särskilt krävande ärenden. Ekobrottsmyndigheten prioriterar insatserna mot den organiserade och den grova ekonomiska brottsligheten och avsätter alltmer resurser på detta område, både internt och i samverkan med övriga rättsväsendet. Verksamhetens intäkter kan fördelas på 6 Ett exempel på detta är lagföringen av drygt 9000 brottsmisstankar i ett enskilt bedrägeriärende Den särskilda Finansmarknadskammaren, som organisatoriskt tillhör OLG Stockholm, ingår inte i jämförelsen eftersom dess verksamhet är rikstäckande. Finansmarknadskammaren hade 2016 en lagföringsandel på 12 procent och en genomströmningstid på 150 dagar. 8 I Årsredovisning 2014 baserades kostnaden på fördelning av lönekostnader, medan de i Årsredovisning 2015 och framåt baseras på fördelningen av arbetstid års resultat har reviderats enligt den nya beräkningsprincipen för jämförbarhet med senare års resultat.

31 31 (59) prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av anslagsmedel. Tabell 7. Kostnad per prestationsområde, utrednings- och lagföringsprocessen. Utrednings- och lagföringsprocessen Kostnad (mnkr) per prestationsområde Prestationsområde Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Summa Nedan redovisas kostnaden per prestation för utrednings- och lagföringsprocessen. Myndigheten har valt att använda beslutade brottsmisstankar som mått på prestation avseende utredning och lagföring. Volymen beslutade brottsmisstankar innefattar hela det arbetsmaterial som, i olika skeden och på olika sätt, har granskats och bedömts av myndighetens specialistkompetens under året. Tabell 8. Kostnad per prestation, utrednings- och lagföringsprocessen. Utrednings- och lagföringsprocessen Kostnad (tkr) per prestation Prestationsområde Mängdärenden 5,4 4,3 3,4 Projektärenden 9,4 10,2 10,0 Särskilt krävande ärenden 38,7 28,6 11,7 Genomsnitt samtliga ärenden 12,7 11,3 9,1

32 32 (59) Häktningar och restriktioner I tabell 9 (nedan) redovisas antalet häktade personer i tidsintervaller om 20 dagar, samt det genomsnittliga antalet dagar dessa personer har haft restriktioner. Tabell 9. Häktningar och restriktioner Antal dagar i häkte Antal häktade personer Varav antal häktade personer med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner 1 20 dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar >400 dagar Totalt Totalt avslutades 99 häktningar 2016, varav 90 med restriktioner. Den längsta häktningstiden var 380 dagar och genomsnittet för samtliga häktningar var 60 dagar. Den längsta tiden för restriktioner var 173 dagar och genomsnittet var 48 dagar. Inga misstänkta i åldrarna år har häktats. I åldersintervallet år har fyra personer häktats. Samtliga var 20 år gamla vid häktningstillfället. En av dessa personer häktades med restriktioner i 16 dagar, och de tre övriga häktades med restriktioner i 28 dagar.

33 33 (59) 2.3 Styrning och stöd Intern styrning och kontroll Återrapporteringskrav regleringsbrev 2016: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa en effektiv intern styrning och kontroll Processen för intern styrning och kontroll Ekobrottsmyndigheten har en bred process för att säkerställa intern styrning och kontroll, dvs. att tillse att verksamhetshetskraven enligt myndighetsförordningen är uppfyllda. Processen består huvudsakligen av riskanalyser och medarbetardrivet utvecklingsarbete på olika nivåer samt verksamhetsuppföljningar och tillsyn. Syftet med riskanalyserna är att fånga upp och hantera omständigheter som negativt kan påverka myndighetens möjligheter att nå sina mål inom olika områden. Myndighetens riskanalys- och riskhanteringsarbete har under året förenklats genom att arbetet med rättsliga risker respektive verksamhetsrisker har slagits samman till en gemensam process. I analysarbetet beaktas även iakttagelser och slutsatser från bl.a. verksamhetsuppföljning, tillsyn, ortsbesök. Förenklingen har lett till en minskad administrativ börda samt att myndighetens ledning fått en mer sammanhållen bild av verksamheten. Resultaten används bl.a. i processen för verksamhetsplanering och prioritering samt i beslut om tillsynens inriktning. Kontrollen av den finansiella verksamheten har förstärkts bl.a. genom att rutiner har förtydligats samt genom att ytterligare ett kontrollsteg i fakturahanteringen har införts. Myndigheten har också genomfört ett omfattande arbete med att förbereda myndigheten för införandet av ett nytt ekonomisystem med nyutvecklade ekonomiprocesser och andra effektiviseringar. Systemet har bl.a. kompletterats med automatiserade kontroller. Utvecklingsarbete vid Ekobrottsmyndigheten är något som alla medarbetare har ansvar för att driva utifrån sina arbetsuppgifter. I och med det medarbetardrivna utvecklingsarbetet ska medarbetarnas idéer och erfarenhet tas till vara och bidra till både vardagsförbättringar och större utvecklingsprojekt. För att säkerställa att ortsövergripande utvecklingsfrågor samordnas har myndigheten en modell för utvecklingsverksamhet som fångar upp utvecklingsbehov. Särskilt utsedda medarbetare har ett så kallat funktionsansvar inom vissa strategiska sakområden. Ansvar för vissa utvecklingsfrågor har delegerats från verksamhetschef till kammarchef och från polischef till kammarkommissarie. Arbetet bedrivs av en till två utsedda funktionsansvariga med ett tillhörande nätverk av medarbetare. Utvecklingsbehov som inte kan eller bör tillgodoses inom funktionen eskaleras till nästa nivå inom organisationen. Modellen med funktionsansvar infördes i januari 2016 och föregicks av testperiod. Många av de större utvecklingsprojekten av nationellt intresse drivs som projekt i enlighet med myndighetens verksamhetsplan. Projekten där speglar myndighetens utvecklingsbehov som bl.a.

34 34 (59) diskuterats vid myndighetsgemensamma kompetensdagar samt vid chefsforum. och genom workshops kunde belysa utvecklingsbehoven utifrån olika perspektiv, yrkesgrupper och kompetenser. Ekobrottsmyndighetens konstruktion förtydligad Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet med egna polisiära utredningsresurser. Drygt 200 poliser är permanent placerade och verksamma vid myndigheten är anställda vid Polismyndigheten. Detta innebär både utmaningar och möjligheter. Tydliggjorda ansvarsförhållanden och gränser mellan olika verksamheter borgar för en effektiv och rättssäker hantering av information i operativa verksamheten. Konsekvenserna av konstruktionen för styrning och ledning av verksamheten och olika ansvarsförhållanden har därför klarlagts. En rapport har fastställts och en ny struktur för delegationer har tagits fram. Arbetet har bland annat legat till grund för en ny riktlinje för det systematiska arbetsmiljöarbetet och för fördelningen av arbetsmiljöansvar. Förbättrad informations- och dokumenthantering I myndighetens stora ärenden är informationsmängderna ofta mycket omfattande. En viktig aspekt av rättssäkerheten är därför att det finns en god och enhetlig struktur för hur utredningsinformation hanteras. Under 2016 har ett mycket omfattande utvecklingsarbete skett avseende myndighetens informationshantering. Inom ramen för det så kallade Informationshanteringsprogrammet har en ny enhetlig standard och struktur för filhantering i operativa ärenden tagits fram och implementerats. Strukturen bidrar till ensade arbetsmetoder, en ökad spårbarhet och god kontroll över utredningsinformationen. Förutom ökad rättssäkerhet är en viktig aspekt av arbetet också ökad informationssäkerhet. Som ett led i att stärka enhetliga och rättssäkra arbetsmetoder har myndigheten också genomfört en pilotverksamhet för att ensa dokumentationen och diarieföringen i operativa ärenden. Tidigare har dokumentation och diarieföring huvudsakligen skett i ärendehandläggningssystemet Cåbra, vilket bland annat har medfört problem med överskådligheten i ärendena. Olika sätt har använts för dokumentation i ärenden. Under 2016 har ett pilotprojekt för myndighetens dokumenthantering genomförts. Det innebär ett ensat sätt att dokumentera och diarieföra i operativa ärenden i Cåbra och DurTvå, vilket har lett till en mer enhetlig och rättssäker dokumenthantering samt att ärenden enklare kan följas löpande. Dessutom medför arbetssättet en enhetlig process för att färdigställa förundersökningsprotokoll och redovisa sidomaterial. Pilotverksamheten har nu permanentats och nya handböcker för dokumentation och diarieföring har fastställts. Riksarkivet genomförde under 2015 en tillsyn över myndighetens arkivvård. Mot den bakgrunden har under året genomförts en omläggning i myndighetens arkivredovisning. Bland annat har en ny klassificeringsstruktur tagits fram, som har legat till grund både för standarden och strukturen för filhanteringen i operativa ärenden utanför Cåbra och DurTvå och för driftsättningen av åklagarväsendets nya administrativa diarieföringssystem, Cårall. Myndigheten har även i övrigt, som ett led i ökad ordning och reda, vidtagit åtgärder för en uppdaterad och aktuell arkivredovisning.

35 35 (59) Rättsutveckling och rättslig styrning Återrapporteringskrav regleringsbrev 2016: Åtgärder för att förbättra kvaliteten och effektiviteten Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att öka enhetligheten per områdesledningsgrupp i fråga om rättstillämpning. Ekobrottsmyndigheten ska i detta sammanhang beskriva hur myndigheten arbetar för att tillvarata och sprida erfarenheter i syfte att utveckla verksamheten på operativ nivå. Åtgärder för att förbättra kvaliteten och effektiviteten Nedan redovisas några av de åtgärder av rättslig karaktär som vidtagits under året i syfte att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten samt för att öka enhetligheten i rättstillämpningen. I detta avsnitt redovisas också hur erfarenheter tillvaratas och sprids inom myndigheten. På det rättsliga området har frågan om stora ekomål adresserats på flera sätt. Försöksverksamheten med en åklagarpanel har fortsatt, åklagarrollen har diskuterats i en omfattande seminarieomgång med samtliga åklagare, allt fler ärenden förstärks med fler än en åklagare och ett projekt avseende flödeseffektivitet har påbörjats. Ett led i att stärka enhetliga och rättssäkra arbetsmetoder är den tidigare nämnda pilotverksamheten för att ensa dokumentationen och diarieföringen i operativa ärenden. Under året har även en rättslig analys gjort av bokföringsbrottets huvudsaksrekvisit, vilken kommer att resultera i en vägledning och ett metodstöd kommande år. Slutligen har myndigheten fortsatt att utveckla tillslags- och förhörsprocesserna, genomfört förhörsutbildning samt ytterligare stärkt verksamheten med hemliga tvångsmedel genom att uppdatera riktlinjer och rutiner för tvångsmedelsprocessen. För att ge stöd och ytterligare ensa ekorevisorernas arbete har myndigheten påbörjat framtagandet av ett elektroniskt metodstöd för ekorevisorer. Det avser olika typer av utredningssituationer vid misstanke om bokföringsbrott samt mallar för att underlätta och säkerställa kvaliteten i utredning och redovisning. För att säkerställa att ekorevisorernas arbete redovisas på ett enhetligt sätt har också arbetats fram mallar för ekorevisorernas promemorior. Det är centralt då dessa många gånger används som bevisning i domstol. Vidare har den s.k. mängdhandboken, som ger vägledning för handläggning av enklare ärenden, setts över. Handboken har uppdaterats med hänvisningar till riktlinjer och vägledningar som har tagits fram i centrala avseenden, exempelvis rätten till senareläggning av bokföring, gränsdragning till ringa bokföringsbrott och delgivning av strafförelägganden på distans.

36 36 (59) Tillvarata och sprida erfarenheter Ekobrottsmyndigheten har fortsatt att utveckla kanaler för information och erfarenhetsutbyten, som forum, nätverk och utvecklingsgrupper. Myndighetens mest centrala forum är Ekonytt, där samtliga medarbetare bjuds in till videomöte en gång i månaden. Syftet är att sprida operativt relevanta nyheter, metoder och erfarenheter. Under året har ytterligare ett forum inrättats, Case video. Medarbetare identifierar hela eller delar av ärenden som innehåller metoder och erfarenheter som andra inom myndigheten kan dra nytta av. Ärendena föredras och diskuteras via videokonferens som sänds för hela myndigheten. Analyser rättsutveckling och rättstillämpning Ekobrottsmyndigheten ska enligt sin instruktion bland annat följa och analysera utvecklingen och rättstillämpningen när det gäller ekonomisk brottslighet och utarbeta förslag till åtgärder. Nedan redovisas några av de större åtgärder av rättslig karaktär som vidtagits under året. Åtgärderna avser bl.a. utredningar, vägledningar och förslag till ny lagstiftning. Analys av slopad revisionsplikt I juni 2016 lämnade Ekobrottsmyndigheten rapporten Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. En slutsats i rapporten var att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor för att aktiebolag används som brottsverktyg. Se mer om åtgärder under Strategisk samverkan. Vägledningar har tagits fram I syfte att ge åklagarna stöd för en rättssäker och enhetlig tillämpning tas rapporter och vägledningar för aktuella rättsfrågor (ARF) fram löpande. För att ge åklagarna stöd för en enhetlig tillämpning av företagsbot har en rapport har tagits fram med en sammanställning av domar avseende företagsbot. Myndigheten har även tagit fram rutiner för strafföreläggande med påföljden villkorlig dom. För att ge vägledning vid ny lagstiftning har fyra produkter tagits fram. Med anledning av den nya lagstiftningen på dubbelprövningsförbudets område inom skattelagstiftningen har tagits fram ARF 2016:1 Samma felaktighet eller passivitet, samt ARF 2016:2 En utökad åtalsprövningsregel i skattebrottslagen. I syfte att förenkla för de minsta bolagen har tidigare genomförts lagändringar som innebär att små bolag har fått möjlighet att senarelägga bokföringstidpunkten. Lagändringen och Bokföringsnämndens vägledning medförde tolkningsproblem. Ekobrottsmyndigheten uppmärksammade Bokföringsnämnden på detta, vilket resulterade i en förändrad och förtydligad vägledning från nämnden. Därefter publicerades ARF 2016:3 Senareläggning av bokföringstidpunkten och förhållandet till misstanke om bokföringsbrott. Därutöver har tagits fram en vägledning för tolkningen av den nya lagstiftningen om tillfälligt omhändertagande av elektronisk kommunikationsutrustning vid förhör, ARF 2016:6. Slutligen har myndigheten i delar saknat vägledning och enhetliga metoder för att inhämta bokföringsmaterial som inte finns fysiskt utan lagras i en programvaruleverantörs serverlösning. Detta resulterade i ARF 2016:5 Husrannsakan i molnet. AFR 2014:6 Filialer och bokföringsskyldighet m.m. har också reviderats efter ett avgörande i Högsta domstolen.

37 37 (59) Implementering av ny lagstiftning kopplat till dubbelprövningsförbudet Dubbelprövningsförbudet har varit aktuellt under en längre tid. Sedan Högsta domstolens domar och beslut från och med 2013 har myndigheten arbetat aktivt med resningsärenden och under hand sökt bidra till att utveckla förslagen till ny lagstiftning på skatteområdet. Den nya lagstiftningen trädde ikraft den 1 januari 2016 och tillämpas på felaktighet eller passivitet som inträffat efter den 31 december Ett aktivt arbete har bedrivits för att förbereda myndigheten för den nya lagstiftningen. Bland annat togs under 2015 ett nytt systemstöd fram för att skicka underrättelser mellan Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Förbättringsåtgärder har vidtagits under 2016 och rutinbeskrivningar m.m. har tagits fram, liksom vägledningar för vad som är föremålet för processen ( samma felaktighet eller passivitet ) samt för åtalsprövningsregelns tillämpning. En omfattande utbildningsinsats har genomförts i samverkan med Skattemyndigheten. Totalt deltog 200 medarbetare från Ekobrottsmyndigheten och 125 från Skatteverket i utbildningarna. Se närmare om ekonomisk återrapportering avseende insatserna under Finansiell redovisning. Förberedelser inför ny lagstiftning på marknadsmissbruksområdet Ny lagstiftning inom marknadsmissbruksområdet träder ikraft i februari Lagstiftningen innebär att vissa brott avkriminaliseras och att Finansinspektionen får i uppgift att utreda vissa brott där uppsåt saknas samt får utökade administrativa sanktioner. Åklagare får möjlighet att framställa ett alternativyrkande rörande administrativa sanktioner och får också utökade möjligheter att begära biträde av Finansinspektionen. Myndigheten har vidtagit förberedande åtgärder, dels tillsammans med Finansinspektionen och dels interna överväganden om metoder, rutiner etc. En särskild genomförandegrupp med representanter från myndigheterna, såväl från operativa verksamheten som från strategisk nivå, har inrättats för att förbereda myndigheterna på den nya lagstiftningen. Ekobrottsmyndigheten arbete har lett till förslag om ny lagstiftning på filiallagsområdet Ekobrottsmyndigheten har i flera år verkat för att öka lagföringarna för brott som begås i filialer i Sverige. En central fråga har varit om filialer omfattas av bokföringsskyldighet och om det är möjligt att lagföra för bokföringsbrott togs en vägledning fram för tolkning av lagstiftningen och ett antal mål drevs i syfte att etablera en fast praxis på området. Ett ärende överklagades i början av 2016 till Högsta domstolen och domstolen konstaterade i sin dom i maj 2016 att filialer i och för sig är bokföringsskyldiga för den verksamhet som bedrivs i Sverige, men att det inte går att lagföra för bokföringsbrott. Domen ledde till att Ekobrottsmyndigheten omgående gjorde en hemställan om lagändring till Justitiedepartementet. Ett förslag lämnades till en förtydligad lagstiftning efter sommaren och förslaget har remissbehandlats under hösten. Arbetet med elektroniska kontoutdrag fortsätter Finansiell information från banker är ofta en förutsättning för att bedriva en brottsutredning. Ekobrottsmyndigheten samverkar bl.a. med Polismyndigheten för att utveckla och effektivisera inhämtningen av sådan information från landets större banker. Målet är en gemensam begreppsapparat samt ett mer systematiserat och automatiserat informationsutbyte med bankerna. Under året har den första etappen av en gemensam begreppsapparat slutförts och en pilotverksamhet har genomförts. Målsättningen är att säkerställa en lagstiftning som ger förutsättningar för en mer rättssäker och effektiv inhämtning. Ekobrottsmyndigheten lämnade tillsammans med Polismyndigheten,

38 38 (59) Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten en hemställan om lagändring för att få till stånd ett förtydligande av lagstiftningen som i huvudsak innebär att skyndsamhetskrav riktas mot bankerna samt att regelverket stöds av modern teknik. Översyn av myndighetens personuppgiftshantering inledd Polisdatalagen uppdaterades i samband med övergången till en polismyndighet den 1 januari 2015 och åklagardatalagen trädde ikraft den 1 januari Ekobrottsmyndighetens konstruktion ställer särskilda krav på att ansvarsförhållanden tydliggörs och en analys av registerlagstiftningarnas respektive tillämpningsområde och personuppgiftsansvaret har genomförts under En översyn har inletts i syfte att under 2017 ta fram en tydligare struktur för personuppgiftsombudets ansvarsområden och tillsynsverksamhet, samt för myndighetens information på intranätet och utbildningsverksamhet inom området. Så långt möjligt ska de förändringar beaktas som genomförs genom nya dataskyddsförordningen och dataskyddsdirektivet Tillsyn och överprövning I syfte att uppnå en riktig och enhetlig rättstillämpning utövar myndigheten tillsyn över den egna verksamheten. Vid Ekobrottsmyndigheten ansvarar överåklagaren och de vice överåklagarna för den rättsliga tillsynen, överprövningar och klagomålsärenden. Tillsynen sker dels genom rättslig tillsyn av enskilda ärenden och dels systematisk tillsyn. Systematisk tillsyn avser i förväg planerade tillsynsprojekt. Det övergripande målet för den rättsliga tillsynen är att ärenden handläggs på ett rättssäkert, enhetligt och effektivt sätt. Tillsynsverksamheten sker i samverkan med Åklagarmyndigheten. Den systematiska tillsynen utgår från en rättslig riskanalys som legat till grund för urvalet av tillsynsprojekt men även för andra åtgärder såsom projekt i verksamhetsplanen, metodutvecklingsprojekt och utbildningsinsatser. Tillsynen sker främst i form av en årlig löpande tillsyn där vissa centrala rättsområden granskas. Årets granskning av ärenden ledde bl.a. till att flera tillsynsärenden inleddes. I en rapport har även tillämpningen av reglerna om förundersökningsbegränsning följts upp. Ett tillsynsprojekt om gränssnittet mellan underrättelseverksamhet och förundersökning har avslutats och åtgärder som behöver vidtas har identifierats. De flesta åtgärderna har omhändertagits som större projekt i myndighetens verksamhetsplan. En uppföljning har gjorts av ett tidigare tillsynsprojekt om kvaliteten i myndighetens ekorevisorsgranskningar. Det konstaterades att flera av målen nåtts, men att i vissa delar fanns förbättringsområden. Med anledning av tillsynen har bl.a. ett metodstöd för ekorevisorer påbörjats. Under året har 23 tillsynsärenden om ifrågasättande av åklagarens handläggning förekommit. Det är en minskning jämfört med förra året då ovanligt många sådana ärenden förekom, närmare 30 st. Av ärendena är sex stycken initierade av överåklagarens tillsynsverksamhet med anledning av vad som framkommit vid årets systematiska tillsyn. Dessa ärenden rör brister vid tillämpningen av näringsförbud och långsam handläggning.

39 39 (59) Som en del av tillsynen görs varje år domsgranskningar, främst i syfte att bevaka enhetligheten i rättstillämpningen. År 2016 avsåg granskningen bl.a. ogillade åtal, hovrättsdomar där det dömts till fängelse i två år eller mer samt yrkanden om medhjälpsansvar och ansvar som faktisk företrädare. Domsgranskningen har bl.a. utgjort underlag vid revidering av myndighetens vägledningar ARF 2016:4 Bokföringsbrott vid försenad eller utebliven årsredovisning i aktiebolag och ARF 2016:7 Bokföringsbrott och strafföreläggande. Utöver tillsynen granskas även enskilda åklagarbeslut genom överprövning. En åklagares beslut kan komma att överprövas efter ansökan av part eller annan intressent i målet. Under året har 32 överprövningsärenden förekommit avseende åklagarbeslut från Ekobrottsmyndighetens olika verksamhetsorter. Även detta är en minskning jämfört med år 2015 då antalet var 35 ärenden. Överprövningarna ledde till att ett (1) åklagarbeslut ändrades. Ett klagomål eller begäran om överprövning kan innehålla påstående att tjänstemannen har gjort sig skyldig till brott. Om det förekommer eller det av annan anledning finns anledning att anta att brott föreligger, ska besked om detta skickas till Åklagarmyndighetens särskilda åklagarkammare. Under året skickades ett (1) ärende dit av sådan anledning Strategisk samverkan Rättslig samverkan Det har sedan länge har funnits en etablerad samverkan på rättslig nivå mellan Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. För att utöka samarbetet tog myndigheten 2015 initiativ till fördjupad rättslig myndighetssamverkan med en rad andra, främst brottsbekämpande, myndigheter. Samverkan syftar bland annat till informationsutbyte, att ta tillvara erfarenheter från andra och att samverka i remiss- och lagstiftningsfrågor. En etablerad samverkan finns nu även med Polismyndigheten, Skatteverket och Tullverket. Samverkan har under året även etablerats med Säkerhetspolisen och dess personuppgiftsombud. Detta har bland annat resulterat i en fastare samverkan inför kommande förändringar i dataskyddslagstiftningen och till att myndigheterna delar information om utvecklingsaktiviteter som kan utgöra utgångspunkt för egna initiativ. Samverkan med Åklagarmyndigheten Under året har ett samarbetsavtal träffats som ger kammaråklagare på respektive myndighet möjlighet till utbytestjänstgöring under sex månader på den andra myndigheten. Samverkan på regional och lokal nivå har utvecklats på olika sätt i olika delar av landet utifrån hur behoven sett ut lokalt. För att ytterligare öka denna samverkan inom respektive geografiskt område, har ansvariga chefer inom myndigheterna haft i uppdrag att diskutera med varandra vad som möjligtvis kan utvecklas och i detta arbete överväga situationer där samverkan, både operativ och administrativ, kan gagna respektive myndighets uppdrag. Uppdraget kommer att följas upp så att goda exempel och utvecklingsmöjligheter kan spridas. Den rättsliga samverkan med Åklagarmyndighet är central för att säkerställa enhetlighet i rättstillämpningen och att myndigheterna följer gemensamma prioriteringar, bl.a. avseende

40 40 (59) utvecklingsfrågor. En särskild samverkan har under 2016 etablerats med Åklagarmyndigheten för att diskutera frågor med anledning av Ekobrottsmyndighetens konstruktion. Därutöver har etablerandet av en IT-enhet och en genomförd analys av Ekobrottsmyndighetens nuvarande och kommande behov av IT-stöd medfört en fördjupad samverkan rörande IT-stöden och den framtida IT-utvecklingen. Samverkan med Skattebrottsenheterna och Skatteverket Samverkan med Skattebrottsenheten vid Skatteverket som utreder skattebrott, är central och en nyckel för att säkerställa en effektiv ekobrottsbekämpning. Frågor som hanterats har bland annat syftat till att effektivisera överförandet av information mellan myndigheterna samt hur man både ökar antalet brottsanmälningar och dess kvalitet. För att säkerställa kvaliteten på Skatteverkets brottsanmälningar medverkar en representant från Ekobrottsmyndigheten vid Skatteverkets regionsamordnarmöten. En handlingsplan har tagits fram, bland annat för hur Skatteverkets brottsanmälningar ska kunna förbättras och hur återföring av information från åklagare ska genomföras på ett strukturerat sätt. Även med Skatteverket i övrigt har den strategiska samverkan fortsatt under året. En fördjupad samverkan har etablerats med anledning av den nya lagstiftningen om skattetillägg. Myndigheterna har gjort en gemensam analys av lagstiftningen samt tagit fram nya systemstöd och rättsliga dokument och rutiner. Vidare har också gemensamma utbildningsinsatser genomförts i syfte att få en gemensam syn på lagstiftningen. Myndigheterna samverkar även i det brottsförebyggande arbetet. Bland annat ingår Ekobrottsmyndigheten i den så kallade Stora branschgruppen som leds av Skatteverket. I gruppen ingår ett stort antal myndigheter och branschorganisationer som tillsammans verkar för att skapa en sund konkurrens och motverka ekonomisk brottslighet. Samverkan med Bolagsverket Under 2015 inleddes en mer strukturerad samverkan med Bolagsverket då myndigheternas generaldirektörer uttalade en gemensam önskan om en utökad och mer proaktiv samverkan. Vid Ekobrottsmyndigheten pekades ansvariga ut för strategisk, nationell och operativ samverkan. Under 2016 har flera möten genomförts och diskussioner förts om verksamheternas respektive behov, förutsättningar och möjligheter. Samarbetet har resulterat i en gemensam rapport med förslag till gemensamma aktiviteter för att stärka myndigheternas förmåga att bidra till en effektivare ekobrottsbekämpning.

41 41 (59) Samverkan med Föreningen auktoriserade revisorer (FAR) Med anledning av rapporten Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag, omnämnd i föregående kapitel, har myndigheten etablerat en närmare samverkan med näringslivets organisationer. Syftet är att diskutera och vidta gemensamma åtgärder för att minska risken att begå brott i aktiebolag. Bland annat har myndigheten tillsammans med Sveriges redovisningskonsulters förbund (SRF) tagit fram förslag till gemensamma åtgärder för 2017 och överläggningar om en övergripande plan har påbörjats. RUBICON En god samverkan mellan myndigheter och konkursförvaltare är viktig vid bekämpning av konkursrelaterad brottslighet. Den samverkan sker inom ramen för RUBICON som står för rutiner brottsutredningar i konkurs där förutom Ekobrottsmyndigheten även Kronofogden, Skatteverket, Rekonstruktörs- och förvaltarkollegiet (REKON) och Ackordscentralen deltar. Parterna har under året haft regelbundna möten över hela landet där olika aspekter av samverkan behandlats. Vidare har en försöksverksamhet inletts med en särskild konkurshantering i bolag (målvaktsbolag) där det finns misstanke om att bolagen används som verktyg för ekonomisk brottslighet. Samverkan sker här mellan Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet, Kronofogdens specialverkställighet och Skatteverkets borgenärssektion. Syftet är att i ett tidigt skede kunna förhindra ekonomisk brottslighet i målvaktsbolag och förbättra förutsättningarna för konkursoch brottsutredningar samt möjligheterna till återvinning. En försöksverksamhet pågår till april 2017 varefter en utvärdering ska genomföras. Slutligen har en närmare samverkan inletts även om näringsförbud mellan Ekobrottsmyndigheten, Kronofogden och Skatteverket. Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI) Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet) ska främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel i Sverige. Rådets verksamhet regleras i förordningen (2015:745) om Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen i Sverige. SEFI-rådets möten är temabaserade, ofta med externa föreläsare. Teman under 2016 har bl.a. varit korruption, strategi och metodik vid granskning av upphandlingar och de nya upphandlingsreglerna. Syftet är att skapa erfarenhetsutbyte och lärande bland medlemmarna samt att utgöra ett forum för analys och förslag av åtgärder. Vidare har SEFI-rådet under året bland annat besökt Olaf den Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Under 2016 lämnade SEFI-rådet sin tredje rapport som omfattar åren ( ). I rapporten redovisas bl.a. vilka åtgärder som under perioden har vidtagits i Sverige för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-relaterade medel. Till Ekobrottsmyndigheten inkom under året en anmälan med misstankar om bedrägeri mot EU:s finansiella intressen. Myndigheten har under året väckt ett åtal och utfärdat två strafförelägganden på misstankar om bedrägeri mot EU:s finansiella intressen.

42 42 (59) IT- och kompetensförsörjning Återrapporteringskrav regleringsbrev 2016: Rättsväsendets informationsförsörjning Inom ramen för arbetet med att skapa en digitalt sammanlänkad rättskedja (Ju2012/6639/SI) ska Ekobrottsmyndigheten redovisa hur myndigheten har anpassat verksamheten så att dokument kan utbytas digitalt och direkt mellan berörda myndigheters verksamhetsstöd. Av redovisningen ska framgå i vilken omfattning detta har genomförts och på vilket sätt det har förbättrat kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) Under året har arbete bedrivits med att anpassa myndighetens verksamhet så att dokument kan utbytas digitalt och direkt med Skatteverkets och domstolarnas verksamhetsstöd. Arbetet har bedrivits inom tre områden: Stödjande informationsinsatser till verksamheten när det gäller underrättelser av utredningsoch lagföringsbeslut till Skatteverket. Insatserna har syftat till att öka kvaliteten i ett informationsutbyte som avser underrättelser till Skatteverkets funktioner för brottsanmälan, brottsutredning samt samordning för att förhindra dubbelprövning. Arbete har även bedrivits med att skapa förutsättningar för en utveckling av åklagarens IT-stöd för underrättelse till Skatteverket. Arbetet fortsätter under Införande av nya rutiner för utbyte av dokument med Skatteverket mot bakgrund av ny lagstiftning om dubbelprövningsförbud (SFS 2015:632). Nationella utbildnings- och informationsinsatser har genomförts under året. Insatserna har skapat förutsättningar för verksamheten att i utrednings- och lagföringsprocessen digitalt utbyta nödvändiga handlingar och beslut med Skatteverket. Information inom myndigheten om ett nytt digitalt flöde som Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten gemensamt inför under första halvåret Det nya digitala flödet består av att domstol som tidigare använt e-post till åklagaren övergår till att skicka handlingar direkt till åklagarens digitala ärendediarium. Förändringen, som medför nya rutiner för verksamheten, ökar effektiviteten genom att diarieföring som tidigare hanterades manuellt kommer att hanteras automatiskt. IT-strategi Med ett mer effektivt digitalt stöd i den operativa verksamheten bedöms ansenlig tid kunna sparas och arbetsmiljön förbättras. Ekobrottsmyndighetens genomför en strategisk satsning för att utveckla och förbättra myndighetens ITstöd. Sedan Ekobrottsmyndigheten bildades 1998 har myndigheten haft en gemensam IT-infrastruktur med Åklagarmyndigheten. Drygt två tredjedelar av medarbetarna har även en dator i Polismyndighetens infrastruktur, eftersom det är där polisernas utredningsstöd DurTvå finns.

43 43 (59) Ekobrottsmyndighetens IT-strategi ska på en övergripande nivå ange hur IT medverkar till och möjliggör att Ekobrottsmyndighetens inriktning och långsiktiga mål uppnås. Syftet med IT-strategin är att ge Ekobrottsmyndigheten vägledning att fatta rätt beslut vid vägval, planering och genomförande av verksamhetsutveckling med stöd av IT. Målet är att ta fram och förankra en långsiktig IT strategi som ökar det digitala utbytet av information mellan de olika funktioner som finns inom Ekobrottsmyndigheten samt med intressenter i omvärlden exempelvis banker, försvarare, domstolar, konkursförvaltare etc. Återrapporteringskrav regleringsbrev 2016: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar för att åstadkomma en kompetensförsörjning som är hållbar både på kort och lång sikt. Jämställdhetsperspektivet ska beaktas vid planering av åtgärder avseende kompetensförsörjning. Av redovisningen ska även framgå hur Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten samarbetar i kompetensförsörjningsfrågor. Attraktiv arbetsgivare Som huvudregel har Ekobrottsmyndigheten lätt att rekrytera den kompetens verksamheten behöver. Undantaget är rekryteringen av åklagare till myndighetens mindre verksamhetsorter, där det emellanåt varit en utmaning att attrahera rätt kompetens. Myndighetens bedömning är dock att det till de allra flesta utlysta tjänster har gott om kvalificerade sökande, och att många lockas av myndighetens samhällsviktiga uppdrag. Att myndigheten upplevs som en attraktiv arbetsgivare bekräftas också i den medarbetarundersökning som redovisades i början av Att kontinuerligt utveckla medarbetarnas kompetens är en framgångsfaktor för en specialistmyndighet. Eftersom många av dem som anställs på Ekobrottsmyndigheten inte har tidigare erfarenhet av att utreda ekobrott har myndigheten en förhållandevis omfattande internt utbildningsverksamhet. Grundutbildningar för nyanställda genomförs årligen i bl.a. redovisning och hur man utreder bokföringsbrott, skattebrott och övriga brott i näringsverksamhet. Dessutom ges ett antal interna fortbildningar i bl.a. hur man håller framgångsrika förhör och användningen av hemliga tvångsmedel. Flera yrkesroller har också interna nätverk för fortbildning och erfarenhetsutbyte, t.ex. myndighetens revisorer och administratörer. Sammantaget genomförde myndigheten under 2016 drygt 30 olika utbildningar. Eftersom flera utbildningar genomfördes vid fler än ett tillfälle var det totala antalet utbildningstillfällen över 70 stycken. När karaktären på ekobrottsligheten förändras påverkas självfallet också vilken kompetens Ekobrottsmyndigheten behöver. Under 2016 har Ekobrottsmyndigheten påbörjat arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi. Arbetet fortsätter under 2017 och syftar till att på en övergripande nivå beskriva vilken kompetens som är nödvändig för att realisera myndighetens inriktning och mål. Detta kommer att bli viktig input för inriktningen av kommande kompetensutvecklingsinsatser. Strategin ska också tydliggöra en kontinuerlig process för arbete med kompetensförsörjning samt ge riktlinjer för olika former av bemanning. Därmed ska strategin ge cheferna styrning och ökad beslutssäkerhet i enskilda frågor som rör kompetensförsörjning.

44 44 (59) En viktig fråga ur ett kompetensförsörjningsperspektiv är att myndigheten har förmåga att använda den samlade kompetensen nationellt och vid arbetstoppar eller mycket speciella typer av brott flytta ärenden eller kraftsamla över ortsgränserna. Under 2016 har det därför varit en prioriterad fråga i styrningen av den operativa verksamheten att hitta effektiva former för nationell resursstyrning. Praktikantprogrammet Myndigheten har under året arbetat med regeringsuppdraget att bereda praktikplatser för nyanlända och funktionsnedsatta. Myndigheten har identifierat arbetsuppgifter, framförallt inom administrativt stöd, där praktikplats kunnat erbjudas och har haft dialog med Arbetsförmedlingen i syfte att få till stånd en matchning. Det har varit en utmaning, men har genomförts i något fall. Detta arbete kommer att intensifieras under En utvecklande och trygg arbetsmiljö Den medarbetarundersökning som redovisades under åren 2016 visade att myndighetens styrkor uppfattades ligga inom områdena yrkesroll och personlig utveckling. I denna del visar svaren t.ex. att medarbetarna upplever att de har intressanta och stimulerande arbetsuppgifter och goda förutsättningar att använda sin kompetens. De områden där medarbetarundersökningen visade att det finns mer utvecklingspotential handlade primärt om arbetssätt och styrning. Frågorna inom detta område berörde t.ex. om myndigheten har tydliga processer och en god feedbackkultur. I Ekobrottsmyndighetens medarbetarundersökning kunde konstateras att otillåten påverkan i form av hot, våld eller trakasserier, förekommit endast i ringa omfattning. Antalet rapporterade incidenter ligger i jämförbar nivå med föregående år. Bilden bekräftas i en rapport som under 2016 kom från Brottsförebyggande rådet om otillåten påverkan mot myndighetspersoner, där Ekobrottsmyndigheten i jämförelse med andra organisationer har en låg utsatthet. De incidenter som inträffar handlar företrädesvis om trakasserier som på olika sätt riktas mot myndighetens medarbetare, medan hot och våld är mycket sällan förekommande. Åklagare är den mest utsatta yrkesgruppen och händelserna inträffar vanligen i samband med förhandling. Några enstaka personsäkerhetsärenden har krävt omfattande och långtgående reaktiva åtgärder. Även om otillåten påverkan mot myndighetens medarbetare är ovanlig är det viktigt att understryka att varje gång någon utsätts är ett tillfälle för mycket. Arbetet med personsäkerhetsfrågor pågår fortlöpande och inkluderar individuella, långsiktiga och anpassade förebyggande säkerhetsåtgärder för ett antal medarbetare. I vissa ärenden med särskilda säkerhetsbehov arbetar Ekobrottsmyndigheten också med ett bredare anslag. För att möta de utmaningar som finns inom säkerhetsområdet har myndigheten fortsatt utveckla säkerhetsorganisationen på lokal nivå. En stor del av säkerhetsarbetet under 2016 har handlat om att säkerställa att lokalerna på Ekobrottsmyndighetens nya orter ska hålla en motsvarande säkerhetsnivå som myndighetens övriga lokaler. En överflyttning från tillfälliga lokaler till permanenta har genomförts och det projektet avslutades under året. Vidare deltar myndigheten aktivt och regelbundet i ett säkerhetsforum för de myndigheter som ingår i satsningen mot organiserad brottslighet.

45 45 (59) Förutom ett aktivt arbete för att behålla en trygg och säker arbetsplats har Ekobrottsmyndigheten under 2016 också arbetat med att utveckla systematiken i arbetsmiljöarbetet ur ett bredare perspektiv. Fokus har varit att stärka det verksamhetsnära, löpande och förebyggande arbetet inom framförallt den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Myndigheten har arbetat fram nya riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete och kränkande särbehandling samt genomfört kompetensutvecklingsinsatser för alla chefer inom systematiskt arbetsmiljöarbete och likabehandling. Samverkan i arbetsgivarfrågor Ekobrottsmyndigheten har en löpande arbetsgivarsamverkan med både Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten. Samverkan med Åklagarmyndigheten har framförallt fokuserat på kompetensförsörjnings- och lönebildningsfrågor. Sedan 1 november 2015 hanterar Åklagarmyndigheten utbetalningen av Ekobrottsmyndighetens löner. Ekobrottsmyndigheten ser detta som en tillfredsställande lösning och ett exempel på en effektiv och ändamålsenlig samverkan mellan myndigheter. Myndigheterna har gemensamt lämnat en avsiktsförklaring att 2018 ansluta sig till Statens servicecenter. Samverkan med Polismyndigheten har framför allt berört arbetsgivarpolitiska utmaningar med anledning av Ekobrottsmyndighetens unika konstruktion, t.ex. fördelning av ansvar för arbetsmiljöuppgifter. Ekobrottsmyndigheten har också påbörjat ett arbete med att stärka och utveckla det partsgemensamma arbetet mellan arbetsgivaren och myndighetens arbetstagarorganisationer. Personalomsättning Personalomsättningen uppgick till 12 procent under Under 2015 var motsvarande siffra 6 procent och under 2014 närmare 10 procent. Under 2016 skedde en ökning i antalet medarbetare som gått vidare till annan anställning. Omsättningen ligger i nivå med statliga myndigheter i övrigt, som har en genomsnittlig personalrörlighet mellan 10 och 13 procent 9. Antal anställda, årsarbetskrafter Antalet medelantalanställda vid Ekobrottsmyndigheten (inklusive anställda vid Polismyndigheten som arbetar inom Ekobrottsmyndigheten) var under året 592 personer. Detta kan jämföras med 559 personer år 2015 och 575 personer år Dessa variationer kan förklaras med att myndigheten på grund av ekonomiska förutsättningar under 2014 hade begränsade möjligheter att återrekrytera personal som slutade. Detta påverkade även medelantalet anställda under 2015 på grund av den tid det tog att återbemanna vakanserna. Under 2016 har myndigheten fortsatt att rekrytera och har nu en bra balans i bemanningen i förhållande till budget. Antalet årsarbetskrafter utgör 91 procent av det totala antalet medelantalanställda. Under 2015 var motsvarande siffra 92 procent. 9 Den offentliga sektorn i korthet 2015, Statskontoret

46 46 (59) Tabell 33. Medelantal anställda fördelat på personalkategori Personalkategori Chefer Åklagare Poliser Civila utredare inriktning revision Civila utredare inriktning analys Civila utredare Administratör Övriga Totalt Hälsoläget Den totala sjukfrånvaron om 4 procent av anställd personal vid myndigheten är i stort sett oförändrad under 2016 i förhållande till året innan. 58 procent av den totala sjukfrånvaron, det vill säga mer än hälften, avser frånvaro på grund av sjukdom under en sammanhängande tid av minst 60 dagar. År 2015 var motsvarande siffra 62 procent. Ekobrottsmyndigheten kan konstatera att långtidsjukfrånvaron har minskat, vilket myndigheten ser positivt på. Sjukfrånvaron bland medarbetare i åldersgruppen fortsätter att öka, medan sjukfrånvaron i gruppen över 49 år minskar. Myndigheten har under året arbetat med att stärka systematiken i arbetsmiljöarbetet. Vi kommer under 2017 att implementera ett ännu närmare samarbete med företagshälsovården, med ambitionen att i ett tidigare skede sätta in förebyggande och främjande insatser i syfte att minska både långtids- och korttidssjukfrånvaron. Tabell 34. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid 11 Sjukfrånvaro Kvinnor 5,28 5,58 3,05 Män 2,64 2,3 1,71 Alla år 3,62 2,81 1,51 Alla över 49 år 4,2 4,8 3,34 Kvinnor år 4,94 4,21 1,98 Kvinnor över 49 år 5,52 6,8 4,46 Män år 2,06 1,25 0,99 Män över 49 år 3,18 3,26 2,42 Totalt 3,94 3,89 2,37 10 I kategorin Övriga ingår bl.a. personal på huvudkontoret och civilanställda inom kriminalunderrättelseverksamheten. 11 Då antalet anställda yngre än 30 år understiger 10 personer, redovisas sjukfrånvaron för denna grupp inte detta särskilt. Myndighetens polisiära personal, som är anställd vid Polismyndigheten, ingår i redovisningen.

47 47 (59) 3. Tabellredovisning Särskilt om handläggning av penningtvätt och finansiering av terrorism Tabell 1. Antal lagförda misstänkta personer enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Brottsrubricering Penninghäleri Penninghäleriförseelse Penningtvätt Totalt Tabell 2. Antal lagförings- och avskrivningsbeslut avseende brottsmisstankar enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Beslut Förundersökning inleds ej Förundersökning läggs ned Åtal väcks ej, bevisproblem Åtal väcks ej, övriga skäl Strafföreläggande Åtalsunderlåtelse Åtal Summa Tabell 3. Antal inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete i avslutade ärenden med misstanke enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Antal framställningar i avslutade ärenden Inkommande Utgående Antal framställningar totalt Tabell 4. Antal beslut om beslag, penningbeslag, förvar, kvarstad och förverkande i avslutade ärenden med misstanke enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, penninghäleriförseelse och penninghäleri. Antal beslut i avslutade ärenden Beslag Penningbeslag Förvar Kvarstad Förverkande Antal beslut totalt

48 48 (59) Kostnader och prestationer Tabell 5. Kostnad brottsförebyggandeprocessen. År Kostnad (mnkr) 6,0 5,9 5,6 Tabell 6. Kostnad och prestationer underrättelseprocessen. År Kostnad (mnkr) Antal prestationer Kostnad per prestation (tkr) Tabell 7. Kostnad per prestationsområde, utrednings- och lagföringsprocessen. Verksamhetsområde utredning och lagföring Kostnad (mnkr) per prestationsområde Prestationsområde Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Summa Tabell 8. Kostnad per prestation, utrednings- och lagföringsprocessen. Verksamhetsområde utredning och lagföring Kostnad (tkr) per prestation Prestationsområde Mängdärenden 5,4 4,3 3,4 Projektärenden 9,4 10,2 10,0 Särskilt krävande ärenden 38,7 28,6 11,7 Genomsnitt samtliga ärenden 12,7 11,3 9,1

49 49 (59) Häktningar och restriktioner Tabell 9. Häktningar och restriktioner Antal dagar i häkte Antal häktade personer Varav antal häktade personer med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner 1 20 dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar dagar >400 dagar Totalt Inga misstänkta i åldrarna år har häktats. I åldersintervallet år har fyra personer häktats. Samtliga var 20 år gamla vid häktningstillfället. En av dessa personer häktades med restriktioner i 16 dagar, och de tre övriga häktades med restriktioner i 28 dagar.

50 50 (59) Inkomna, avslutade och balanserade ärenden Tabell 10. Antal inkomna ärenden. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 11. Antal avslutade ärenden. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 12. Antal ärenden i arbetsbalans. 12 Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 13. Antal ärenden i domstolsbalans. 13 Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Arbetsbalansen avser ärenden under intern handläggning vid myndigheten. Arbetsbalansen består främst av pågående förundersökningar. 13 Domstolsbalansen avser ärenden med pågående åtal i domstol.

51 51 (59) Inkomna och beslutade brottsmisstankar Tabell 14. Antal inkomna brottsmisstankar. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 15. Antal inkomna brottsmisstankar per brottskategori. Brottskategori Skattebrott Bokföringsbrott Bedrägeri/förskingring Osann utsaga/förfalskning Aktiebolagslagen Marknadsmissbruk Penningtvätt Övriga brott Totalt Tabell 16. Antal beslutade brottsmisstankar. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Extremvärde ca 9000 brottsmisstankar i ett stort bedrägeriärende. 15 Se not Se not 14.

52 52 (59) Genomströmningstider och balansålder Tabell 17. Antal dagar från anmälan till beslut, medelvärde. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 18. Antal dagar från anmälan till beslut, medianvärde. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 19. Ålder arbetsbalans, antal dagar medelvärde. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 20. Ålder arbetsbalans, antal dagar medianvärde. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt

53 53 (59) Lagföring Tabell 21. Antal lagförda misstänkta personer. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 22. Andel lagförda misstänkta personer. Ärendekategori Mängdärenden 22% 24% 25% Projektärenden 19% 18% 22% Särskilt krävande ärenden 30% 26% 31% Övriga ärenden 23% 20% 16% Totalt 21% 21% 23% Tabell 23. Antal lagförda brottsmisstankar. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Tabell 24. Andel lagförda brottsmisstankar. 18 Ärendekategori Mängdärenden 17% 18% 17% Projektärenden 13% 13% 16% Särskilt krävande ärenden 32% 37% 71% 19 Övriga ärenden 28% 14% 51% Totalt 16% 18% 33% 17 Extremvärde lagfördes ca 9000 brottsmisstankar i ett stort bedrägeriärende. 18 Från och med Årsredovisning 2014 ändrades den tidigare definitionen av måttet. Förändringen består i att beslutskategorin Övriga beslut har exkluderats ur täljaren. Dessa beslut är av administrativ karaktär såsom korrektur av felaktiga registreringar fattades 1718 beslut av denna typ. Uteslutningen av dessa beslut ur lagföringsmåttet innebär att andelen lagförda brottsmisstankar totalt sett ökar med knappt en procentenhet. 19 Se not 17.

54 54 (59) Antal och andel beslut fördelat på avskrivnings- och lagföringsbeslut Tabell 25. Antal avskrivnings- och lagföringsbeslut. Beslut Förundersökning inleds ej, förundersökningsbegränsning Förundersökning inleds ej, övriga skäl Summa förundersökning inleds inte Förundersökning läggs ned, förundersökningsbegränsning Förundersökning läggs ned, övriga skäl Summa förundersökning läggs ned Åtal väcks ej, bevisproblem Åtal väcks ej, övriga skäl Summa åtal väcks ej Strafföreläggande Åtalsunderlåtelse Åtal Summa lagföringsbeslut Summa avskrivnings- och lagföringsbeslut Tabell 26. Andel avskrivnings- och lagföringsbeslut. Beslut Förundersökning inleds ej, förundersökningsbegränsning 18% 17% 14% Förundersökning inleds ej, övriga skäl 17% 21% 12% Summa förundersökning inleds inte 35% 38% 26% Förundersökning läggs ned, förundersökningsbegränsning 11% 8% 7% Förundersökning läggs ned, övriga skäl 36% 34% 31% Summa förundersökning läggs ned 46% 42% 39% Åtal väcks ej, bevisproblem 2% 1% 1% Åtal väcks ej, övriga skäl 1% 1% 1% Summa åtal väcks ej 2% 1% 2% Strafföreläggande 5% 5% 4% Åtalsunderlåtelse 0,2% 0,1% 0,1% Åtal 12% 13% 29% 21 Summa lagföringsbeslut 16% 18% 33% Summa avskrivnings- och lagföringsbeslut 100% 100% 100% 20 Se not Se not 17.

55 55 (59) Lagföring och genomströmningstid per områdesledningsgrupp Tabell 27. Andel lagförda brottsmisstankar, per områdesledningsgrupp. Områdesledningsgrupp Stockholm 22 13% 11% 15% Göteborg 16% 19% 22% Malmö 18% 22% 69% 23 Linköping 27% 23% 19% Umeå 24% 41% 26% Ekobrottsmyndigheten 16% 18% 33% Tabell 28. Antal dagar från anmälan till beslut, medelvärde, per områdesledningsgrupp. Områdesledningsgrupp Stockholm Göteborg Malmö Linköping Umeå Ekobrottsmyndigheten Internationell rättshjälp Tabell 29. Antal inkommande och utgående rättshjälpsansökningar. Antal rättshjälpsansökningar Inkomna Utgående Totalt Tabell 30. Antal inkommande och utgående förfrågningar ARO. Antal förfrågningar ARO Inkomna Utgående Totalt Exklusive Finansmarknadskammaren 23 Se not Exklusive Finansmarknadskammaren

56 56 (59) Tillgångsinriktad brottsbekämpning Tabell 31. Framställda yrkanden och belopp År Framställda yrkanden Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Kvarstad 13 62, , ,3 Förverkande 25 11, , ,4 Företagsbot 31 20, , ,4 Skadestånd 42 19, , ,3 Totalt , , ,5 Tabell 32. Bifallna yrkanden och utdömda belopp År Bifallna yrkanden Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Antal Belopp (mnkr) Kvarstad 1 1,4 9 18,5 4 50,3 Förverkande 5 2,7 15 7,3 8 20,9 Företagsbot 21 3,6 11 2,9 5 1,2 Skadestånd 97 26, , ,9 Summa , , ,3 25 Extremvärde med ärenden som innehöll 127 yrkanden om skadestånd. Om man bortser från det och räknar detta ärende som ett, blir antalet 16 och totalsumman 84 yrkanden (jfr 210).

57 57 (59) Anställda och sjukfrånvaro Tabell 33. Medelantal anställda fördelat på personalkategori Personalkategori Chefer Åklagare Poliser Civila utredare inriktning revision Civila utredare inriktning analys Civila utredare Administratör Övriga Totalt Tabell 34. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid 27 Sjukfrånvaro Kvinnor 5,28 5,58 3,05 Män 2,64 2,3 1,71 Alla år 3,62 2,81 1,51 Alla över 49 år 4,2 4,8 3,34 Kvinnor år 4,94 4,21 1,98 Kvinnor över 49 år 5,52 6,8 4,46 Män år 2,06 1,25 0,99 Män över 49 år 3,18 3,26 2,42 Totalt 3,94 3,89 2,37 26 I kategorin Övriga ingår bl.a. personal på huvudkontoret och civilanställda inom kriminalunderrättelseverksamheten. 27 Då antalet anställda yngre än 30 år understiger 10 personer, redovisas sjukfrånvaron för denna grupp inte detta särskilt. Myndighetens polisiära personal, som är anställd vid Polismyndigheten, ingår i redovisningen.

58 58 (59) 4. FINANSIELL REDOVISNING Verksamhetens finansiering För 2016 tilldelades Ekobrottsmyndigheten 636 miljoner kronor i anslagsmedel, vilket var en ökning med 27 miljoner kronor jämfört med Ingående överföringsbelopp från 2015 uppgick till 11 miljoner kronor. Årets disponibla medel var därmed 647 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader De totala kostnaderna för verksamheten uppgick till 639 miljoner kronor vilket var en ökning med 47 miljoner kronor jämfört med Personalkostnaderna ökade med 26 miljoner kronor 28 övriga verksamhetskostnader har ökat med 21 miljoner kronor. Antalet anställda ökade med 33 personer mellan åren Vidare bidrog kostnader för IT-tjänster och konsulter till de ökade verksamhetskostnaderna Den 1 januari 2016 trädde den nya lagen (2015:632) om talan om skattetillägg i vissa fall i kraft. Följdändringar infördes i skattelagstiftningen och inom straffprocessens område. Ekobrottsmyndigheten fick ett utökat anslag med 1,7 miljoner kronor och en engångsersättning om 4 miljoner kronor för implementeringen av den nya lagstiftningen. Ekobrottsmyndigheten använde medlen enligt följande. Ramhöjningen av anslaget med 1,7 miljoner kronor användes för förstärkning i operativa verksamheten enligt myndighetens resursfördelningsmodell. Engångsersättningen användes för dels förstärkning med en central åklagarresurs vid myndighetens rättsenhet för arbetet med implementeringen under 2016, dels utbildning av medarbetare i verksamheten inför och efter ikraftträdandet av den nya lagstiftningen. Den totala kostnaden för utbildningssatsningen uppgick till knappt 4,5 miljoner kronor. 28 Inklusive personalkostnader för polisanställda som redovisas som köpt tjänst i resultaträkningen.

59 59 (59) RESULTATRÄKNING (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall 0 0 Uppbördsverksamhet Övriga intäkter Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet 0-58 Saldo 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 0 0

60 60 (59) BALANSRÄKNING (tkr) Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar 15 0 Summa 15 0 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 0 2 Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar 2 0 Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Beslagtagna medel Summa SUMMA TILLGÅNGAR

61 61 (59) KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Summa 0 0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

62 62 (59) Anslag (tkr) Utgiftsområde 04 Rättsväsendet, Ramanslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl. regl. brev Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 1:4 Ekobrottsmyndigheten ap. 1 Ekobrottsmyndigheten Summa Finansiella villkor Anslagskredit = tkr Utgiftsområde 4. Rättsväsendet 1:4 Ekobrottsmyndigheten (Ramanslag) ap.1 Ekobrottsmyndigheten (ram)

63 63 (59) TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Belopp i tusental kronor där ej annat anges. Summeringsdifferenser kan förekomma. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Ekobrottsmyndighetens redovisning följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Bokföringen följer förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Efter brytdagen har fakturor överstigande 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar definieras som tillgångar med ett anskaffningsvärde på minst ett halvt prisbasbelopp och en ekonomisk livslängd som uppgår till minst tre år. Som anläggningstillgång klassificeras dessutom objekt som utgör en fungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar görs på beräknad ekonomisk livslängd from den månad tillgången tas i drift. Tillämpade avskrivningstider 3 år Elektriska apparater, datorer, servrar Kostnadsförs direkt Bärbara PC 3-5 år Immateriella anläggningstillgångar 5 år Kontorsmaskiner, bilar 3-10 år Inredningsinventarier 5-10 år Förbättringsåtgärder på annans fastighet 3 år Finansiell leasing (bilar)

64 64 (59) Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda. Övriga omsättningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärdet alternativt verkligt värde om detta är lägre än anskaffningsvärdet, om inte annat anges i not. Skulder Övriga skulder har värderats till anskaffningsvärde respektive nominellt värde om ej annat anges i not. Beslagtagna medel som avser utländsk valuta i säkerhetsskåp har värderas till balansdagens kurs. Ersättningar och andra förmåner Arvode till Insynsrådet enligt 7 kap 2 FÅB och andra styrelseuppdrag I beloppet ingår ersättning till styrelseledamöter och ledande befattningshavare samt ersättning för uppdrag i styrelser och råd. Uppdrag i andra statliga myndigheters styrelser och råd samt aktiebolagsstyrelser Ersättning 2016 tkr Namn Eva Håkansson, generaldirektör Ekonomistyrningsverket, Skatteverket Sophie Degenne 5 Lawden Redar 1 Kriminalvårdens personalansvarsnämnd 2 Inger Söderholm Kriminalvården, Tjänsteförslagsrådet för åklagarväsendet 6 Anders Hansson 1 Vällingebostäder AB, Åklagarmyndigheten 2 Leif Ljungholm 1 Advokatsamfundets disciplinnämnd, Pressens Opinionsnämnd 2 Peter Källenfors 1 2 Anne Sallnäs Magnusson 1 3 Anne Ramberg 2 Domstolsnämnden, VD i Sveriges advokaters Service AB,Skogssällskapet AB, Värdegrundsdelegationen 3 Kerstin Nyquist 2 Forskarskattenämnden, Revisorsnämndens tillsynsnämnd 3 Patrick Reslow 2 Ledamot i Konstitutionsutskottet och Justitieutskottet 0 Mattias Jonsson 2 Domstolsverket, Järntorgskvarteret AB, ledamot i Näringsutskottet 0 1. Förordnad i EBM:s Insynsråd Entledigades från sitt uppdrag i EBM:s Insynsråd

65 65 (59) Noter (tkr) Not Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av utbildning och konferenser Intäkter av utlånad personal Intäkter av övrigt Realisationsvinst maskiner och inventarier 65 Summa Varav avgifter som tagits ut med stöd av 4 Avgiftsförordningen 44 tkr. Not Not Not 2 Intäkter av bidrag Lönebidrag och anställningsstöd 8 64 Summa Finansiella intäkter Ränteintäkter avseende Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa Kostnader för personal Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgift, pensionspremier och andra avgifter enligt lag) Varav arvoden till insynsråd och ej anställd personal Arbetsgivaravgifter Övriga kostnader för personal Summa Ökningen av personalkostnaderna beror på att antalet anställda har ökat med 20 personer samt sedvanlig lönerevision. Lönekostnaderna för polisanställda redovisas sedan 1 juli 2013 under övriga driftkostnader Not 5 Övriga driftkostnader Övriga driftskostnader Summa I beloppet övriga driftkostnader ingår lönekostnader för poliser med tkr, vilket innebär en ökning med tkr. Medelantalet anställda poliser har ökat med 13 personer därtill kommer en ökad delpensionskostnad på tkr. Vidare har driftkostnaderna för ITtjänster och konsulter ökat med tkr.

66 66 (59) Not Not Not Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa Intäkter av avgifter som inte disponeras Övriga intäkter av uppbördsverksamhet 0 58 Summa Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Bidrag till Brottsförebyggande rådet, finansieras av anslag Summa Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Byte av anläggningsgrupp Årets utrangeringar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Byte av anläggningsgrupp Årets utrangeringar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 10 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets uppskrivning Årets utrangeringar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

67 67 (59) Not 11 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Byte av anläggningsgrupp Årets utrangeringar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Byte av anläggningsgrupp Årets utrangeringar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 12 Leasing anläggningstillgångar Finansiell leasing bilar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar 0 0 Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar 0 0 Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Summa materiella anläggningstillgångar Not Not 13 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Summa Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Summa

68 68 (59) Not 15 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisning mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Återbetalning av anslagsmedel (+) 0 0 Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående balans Redovisning mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Belopp under utredning 0 0 Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel 0-58 Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 0 58 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel Fordran avseende uppbörd 0 0 Summa Avräkning med statsverket Not 16 Behållning Räntekonto i Riksgäldskontoret Anslagsmedel Summa Minskningen beror till största del på byte av ekonomisystem vid årsskiftet och att alla inkomna fakturor betalades innan sista bankdagen Beviljad räntekontokredit för 2016 är tkr. Under året har 0 kr utnyttjats. Not Not 17 Kassa och bank Beslagtagna medel Summa Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Avsättningar för pensioner har minskat p.g.a. pensionsavgångar. Not 19 Övriga avsättningar Ingående avsättning Årets avsättning Utgående avsättning Inga avsättningar har nyttjats under året

69 69 (59) Not 20 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram enligt regleringsbrev Not 21 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Arbetsgivaravgifter Åklagarmyndigheten 0 46 Försäkringskassan Polisen Statens Pensionsverk 10 0 Övrigt 4 13 Summa Minskningen beror till största del på byte av ekonomisystem vid årsskiftet och att alla inkomna fakturor betalades innan sista bankdagen Not 22 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Beslagtagna medel Finansiell leasing Övriga skulder Summa Not 23 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Ökningen av övriga upplupna kostnader förklaras av att EBM stängde period 12 redan sista bankdagen 2016 med anledning av övergång till nytt ekonomisystem därav fler periodiserade leverantörsfakturor.

70 70 (59) SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER (tkr) Låneram Riksgäldskontoret Beviljad Utnyttjad inkl. finansiell leasing Kredit hos Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Utfall Icke disponibla intäkter Anslagskredit Beviljad i regleringsbrev Utnyttjad Anslag Ramanslag Anslagssparande Personal Årsarbetskrafter EBM-anställda Årsarbetskrafter polisanställda Medelantalet EBM-anställda Medelantalet polisanställda Driftkostnad Per årsarbetskraft (inkl polisanställda) Kapitalförändring Årets Balanserad

71 71 (59) Årsredovisningens undertecknande Jag intygar att årsredovisningen för 2016 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 22 februari 2017 Eva Håkansson Generaldirektör

72