Förord (66)

Transkript

1

2 Datum Sida (66) Ert datum Dnr EBM A-2013/0088 Förord En myndighet i stark förändring Förändring och framåtanda präglade Ekobrottsmyndighetens verksamhetsår Regeringens besked att myndigheten från och med 1 juli 2013 får ett rikstäckande uppdrag gav ny kraft och energi i organisationen. Ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete inleddes under hösten som involverar en stor del av myndighetens medarbetare och chefer. Det breda engagemanget kring att skapa en ny myndighet ser jag som en styrka och något vi ska bygga vidare på i kommande utvecklingsarbete. Den enskilt viktigaste satsningen under året var etableringen av Finansmarknadskammaren. Sedan 1 januari 2012 kraftsamlar Ekobrottsmyndigheten kompetensmässigt och resursmässigt kring ett av våra mest svårutredda och särskilt prioriterade brottsområden. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Under 2012 ledde utredningarna till två fällande insiderdomar och vi tog en rad initiativ till nya arbetssätt, bland annat genom samverkan med andra aktörer. Tillsammans med Finansinspektionen arrangerade vi seminarier som ett led i att sprida kunskap och öka förtroendet för finansmarknaden. Jag ser gärna mer av gemensamma insatser framöver. Under 2012 utvecklade vi Ekobrottsmyndighetens egen underrättelsebild ytterligare. Som brottsbekämpande myndighet är det är helt avgörande att vi har kunskap om samhällsutvecklingen och nya företeelser inom vårt område. Underrättelsebilden är en utgångspunkt för att planera och bedriva verksamheten på ett framgångsrikt sätt. En strategisk inriktning är att vi under året fortsatte att medverka i större insatser som en följd av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Vi ser att det blir vanligare att företag används som brottsverktyg och Ekobrottsmyndigheten har en nyckelroll i att stävja den utvecklingen. Inte minst satsningarna i Malmö och Södertälje är exempel på samhällsviktig bekämpning av systemhotande brottslighet, tack vare myndighetssamverkan. Jag vill återkomma till det kommande riksansvaret och våra förberedelser med att rusta myndigheten inför framtiden. Vi bildade under året ett fristående huvudkontor med centrala funktioner för ledning, samordning och stöd till verksamheten. Förutom en central organisation som bättre motsvarar myndighetens långsiktiga behov flyttade huvudkontoret också till egna lokaler i Stockholm i slutet av året. Omställningsarbete medför naturligtvis utmaningar, inte minst resursmässigt. Mycket ska göras på kort tid och det ställer krav på prioriteringar. Högt tempo i verksamheten i kombination med relativt hög personalomsättning i delar av organisationen satte resursfördelning och verksamhetens behov i fokus under hela Resultatet visar att vi inte nådde ända fram inom flera viktiga områden, trots en rad riktade åtgärder. Fleminggatan 14 Box Stockholm Tel Fax

3 2 (66) Inriktningen mot den allvarliga ekonomiska brottsligheten är prioriterad och resurskrävande. Inriktningen mot den allvar Vårt ansvar omfattar dock snabb och effektiv handläggning av samtliga brott inom Vårt vårt ansvar omfattar dock s område. Jag tar resultatet 2012 som en uppmaning att fortsätta utveckla arbetssätt område. och Jag tar resultatet 2 organisation för att få bästa möjliga förutsättningar att bedriva en effektiv och rättssäker organisation för att få bästa ekobrottsbekämpning i hela landet. Jag vet att vi kan och jag vet att 2013 kommer ekobrottsbekämpning att bli ett i hela spännande år för Ekobrottsmyndigheten! spännande år för Ekobrotts Eva Fröjelin Eva Fröjelin

4 3 (66) Innehåll 1. Inledning Brottsutredning och lagföring Åtgärder för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten Samverkan och samordning i den nationella ekobrottsbekämpningen Samordning för att skydda EU:s finansiella intressen Internationellt samarbete Brottsförebyggande arbete Effektiv intern styrning och kontroll Kompetensförsörjning Verksamhetsskydd och säkerhet Finansiell redovisning Bilaga Tabellförteckning... 66

5 4 (66) 1. Inledning Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom åklagarväsendet med särskild kompetens för brottsförebyggande arbete, kriminalunderrättelsetjänst, utredning och lagföring av ekobrott. Vi har ett ansvar för att samordna bekämpningen av och sprida kunskap om den ekonomiska brottsligheten. Vi följer och analyserar samhällsutvecklingen så att förhållanden som påverkar den ekonomiska brottsligheten på kort och lång sikt tidigt kan identifieras. Vi samverkar med andra myndigheter och med näringslivets och arbetslivets organisationer för att minska den ekonomiska brottsligheten. Syftet är att fånga upp, ta till vara och utnyttja myndigheters och organisationers samlade erfarenheter och kunskaper kring ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten strävar, bland annat genom strategisk samverkan, att gå från att utreda brott i efterhand till att bekämpa dem i realtid. Denna metodik som riktar sig mot den grövre och inte sällan organiserade ekonomiska brottsligheten har visat sig mycket framgångsrik och har lett till en rad fällande domar under året. Ekobrottsmyndigheten utreder bokföringsbrott, skattebrott, konkursrelaterade brott, finansmarknadsbrott och EU-bedrägerier. Här utreds också övriga komplicerade ekonomiska brott som kräver särskilda kunskaper om finansiella förhållanden och näringslivet. De vanligaste typerna av brott som myndigheten utreder och lagför är skatte- och bokföringsbrott. Varje år handlägger Ekobrottsmyndigheten omkring ärenden och brottsmisstankar. Ekobrottsmyndighetens uppdrag är i dagsläget både regionalt och nationellt. Regionalt ansvarar myndigheten för ekobrottsbekämpningen i de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Därutöver finns utredningsenheter i Hallands, Blekinge och Gotlands län. Ekobrottsmyndigheten har ett nationellt ansvar för bland annat finansmarknadsbrott och EU-bedrägerier och vi bidrar även nationellt med vår specialistkompetens i den totala brottsbekämpningen - i hela kedjan från underrättelseuppslag till rättegång. Från 1 juli 2013 får Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för samtliga brottstyper som myndigheten handlägger. Ekobrottsmyndigheten arbetar också med brottsförebyggande åtgärder. Det sker oftast i samarbete med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet. Vår brottsförebyggande verksamhet syftar till att minska risken för nya brott. Vi bedriver underrättelseverksamhet för att analysera och kartlägga förändringar av hotbilder och komma närmare den ekonomiska brottsligheten. Det ger oss också bättre förutsättningar att avbryta pågående brottslighet. Den allvarliga ekonomiska brottsligheten blir alltmer internationell och tillgångar flyttas mycket snabbt mellan länder. För att kunna utreda den gränslösa brottsligheten och säkra och återföra brottsutbyten arbetar Ekobrottsmyndigheten internationellt och utbyter löpande erfarenheter med utländska myndigheter. Ekobrottsmyndigheten är bland annat, jämte Finanspolisen, nationell kontaktpunkt för den internationella organisationen Asset Recovery Office (ARO).

6 5 (66) Vid Ekobrottsmyndigheten finns Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet). Rådet består av företrädare för myndigheter som ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige. Uppgiften är att främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel. Myndighetens organisation Den operativa verksamheten bedrivs vid sex ekobrottskammare, en finansmarknadskammare, en mängdbrottsenhet och tre polisoperativa enheter. Finansmarknadskammaren handlägger finansmarknadsbrott och svindlerier. Åklagare, poliser, revisorer och andra specialister arbetar tillsammans och bidrar med sin särskilda kompetens i utredningarna. De polisoperativa enheterna biträder med kriminalunderrättelsetjänst, spaning och hemliga tvångsmedel. Vidare är Skatteverkets Skattebrottsenheter (SBE) en viktig utredningsresurs för Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndighetens nyetablerade huvudkontor svarar för ledning och stöd till verksamheten samt för nationell och internationell samverkan med myndigheter och andra intressenter. Här finns funktioner för bland annat tillsyn och uppföljning av verksamheten. Den 1 oktober 2012 genomfördes en organisationsförändring med syfte att renodla och effektivisera huvudkontorets olika funktioner. Bland annat bildades en särskild utvecklingsenhet med ansvar för myndighetens övergripande utvecklingsarbete samt IT, utbildning och brottsförebyggande frågor.

7 6 (66) Viktiga händelser under året För att möta verksamhetens behov har en rad förändringar genomförts inom myndigheten under Dessa redovisas i korthet nedan. Riksansvar/omställningsarbete Den 24 maj 2011 överlämnade regeringens utredare Stefan Strömberg sitt betänkande om en samlad ekobrottshantering. Förslaget innebär i korthet att Ekobrottsmyndighetens uppdrag utvidgas till att omfatta hela landet. I september 2012 gav regeringen Ekobrottsmyndigheten i uppdrag att förbereda och genomföra de åtgärder som behövs inför det att myndigheten den 1 juli 2013 får ett nationellt ansvar för de ärenden myndigheten handlägger. Inom ramen för förberedelsearbetet för ett riksansvar har myndigheten lagt fast en inriktning om koncentration till orter med regionala underrättelsecentra. Det innebär dels en nylokalisering i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Linköping och Örebro, dels avveckling av befintliga utredningsenheter i Skövde, Borås, Halmstad, Kristianstad och Visby. Dessa förändringar leder till ett stort omställningsarbete som inleddes under 2012 och som enligt myndighetens målbild planeras vara klart senast den 1 juli Avvecklingen av utredningsenheterna föranleder inte någon arbetsbrist, utan samtliga berörda medarbetare kommer att beredas plats vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm, Göteborg respektive Malmö. Samtliga åtgärder som krävs för att genomföra riksansvaret ska vara genomförda senast den 1 juli Förberedelse- och genomförandearbetet bedrivs i programform. Program Riksansvar startades 2012 och omfattar i nuläget fyra prioriterade projekt: lokaler, rekrytering, organisation och ärendehantering. Projekten rapporterar till en styrgrupp. Finansmarknadskammaren En ny kammare, finansmarknadskammaren, inrättades den 1 januari Syftet med åtgärden var att uppnå högre effektivitet och kvalitet i handläggning av finansmarknadsbrotten. Detta sker genom ett renodlat uppdrag där effektiva arbetsmetoder kan utvecklas och med en specialinriktad kompetensutveckling för personalen. Som en konsekvens upphörde den nationella ekobrottskammaren den 31 december Brottsutbytesfunktionen Den 1 januari 2012 inrättades brottsutbytesenheten som en funktion vid rätts- och utvecklingsenheten, i syfte att effektivisera myndighetens arbete med att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Vice kammarcheferna och kammarkommissarierna har, under kammarcheferna, ett särskilt ansvar för ledning, styrning och uppföljning av det operativa brottsutbytesarbetet på respektive kammare. På varje kammare finns det minst en utpekad ekorevisor som har utökad kompetens i brottsutbytesfrågor. Mängdbrottsenheten En ny mängdbrottsenhet inrättades 1 juni 2012 för att ytterligare effektivisera myndighetens mängdbrottshantering. Beslutet grundade sig på resultaten av den försöksverksamhet som pågick vid mängdbrottsenheten i Stockholm från mars 2011 till maj Den nya mängdbrottsenheten består av en enhet vars organisatoriska ansvarsområde är Stockholm och leds av en enhetschef som är direkt underställd generaldirektören. Till enheten kopplas

8 7 (66) mängdbrottsfunktioner i Göteborg och Malmö där kammarcheferna på respektive ort har ansvaret för funktionerna. Vid mängdbrottsenheten görs en första bedömning av samtliga till myndigheten inkomna ärenden. De ärenden som bedöms vara av mängdbrottskaraktär utreds och lagförs vid mängdbrottsenheten. Trots omorganisationen har mängdbrottsenheten under året haft vissa problem med att upprätthålla en hög produktion. Anledningen till det är dels sjukfrånvaro och dels att en del av personalen i Stockholm som arbetar med mängdbrott har bytts ut under året, vilket har lett till vissa omställningssvårigheter. Myndigheten har under hösten arbetat riktat för att förstärka arbetet vid enheten. Huvudkontor Från och med 1 oktober 2012 trädde en ny organisation av myndighetens centrala funktioner för ledning, stöd och samordning i kraft. Det som tidigare benämndes Generaldirektörens kansli ombildades till myndighetens huvudkontor. Ett utvecklingsarbete för att utveckla och renodla funktionerna vid huvudkontoret inleddes, bland annat som ett led i förberedelserna inför det nationella ansvaret. Huvudkontoret består av en ledningsstab, överåklagarens kansli, rikskriminalens ekobrottskansli, en administrativ enhet, en rättsenhet samt en utvecklingsenhet. Flytt av huvudkontoret Huvudkontoret var tidigare lokaliserat på olika våningar i Ekobrottsmyndighetens lokaler på Hantverkargatan 15 i Stockholm. Lokalernas utformning försvårade en effektiv samordning av huvudkontorets verksamhet. Vidare rådde lokalbrist på Hantverkargatan och som en konsekvens av riksansvaret blev lokalbristen akut. Det fanns också ett behov av vidareutveckla en samlad ledning för en rikstäckande myndighet. Lokalbristen, verksamhetsnyttan utifrån ett effektivitetsperspektiv samt möjligheterna till ett utvecklat arbetssätt med smidig och snabb samverkan över funktions- och enhetsgränser gjorde att myndigheten den 17 maj 2012 tecknade avtal för nya lokaler för huvudkontoret på Fleminggatan. Inflyttning genomfördes i slutet av november Nu pågår ett arbete med att avveckla myndighetens lokaler på Hantverkargatan 11 och personalen som arbetar där har flyttat in i huvudkontorets gamla lokaler på Hantverkargatan 15.

9 8 (66) 2. Brottsutredning och lagföring 2.1. Sammanfattning av 2012 års verksamhet Myndigheten har sedan några år tillbaka styrt verksamheten med fokus på den grövre och ofta organiserade ekonomiska brottsligheten. Myndigheten har också tillsammans med flera andra myndigheter ett uppdrag att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Det kan konstateras att myndigheten har lyckats med att rikta in verksamheten mot rätt målgrupper. Ökningen av antalet ärenden från Operativa rådet vid Rikspolisstyrelsen, s.k. GOB-ärenden, respektive ärenden från de regionala underrättelsecentra, s.k. RUC-ärenden, har ökat kraftigt jämfört med 2011, från 14 ärenden till 23 ärenden. Att bedriva underrättelseverksamhet i, utreda och lagföra denna typ av ärenden är dock avsevärt mer resurskrävande jämfört med våra enklare projektärenden om skatte- och bokföringsbrott. Satsningen på att utreda och lagföra de som leder och möjliggör den grövre ekonomiska brottsligheten, dvs. strategiska huvudmän, experter och andra möjliggörare samt de näringsidkare som har ekobrott som affärsidé, innebär en målmedveten verksamhet. Tidigare har inriktningen snarare varit händelsestyrd och åtalen har i större utsträckning varit riktade mot utförarna av brotten. Genom att fokusera på strateger, experter och andra möjliggörare, störs den grövre och ofta organiserade ekonomiska brottsligheten på ett djupare plan och verkar samtidigt avskräckande på andra liknande brottsaktörer. Vår uppgift är att skydda en sund och förtroendefull ekonomi. Denna inriktning ger otvetydigt den största effekten i den strävan - och därmed den största samhällsnyttan. EBM:s inriktning att fokusera på den grövre ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten har gett en rad kvalitativa förbättringseffekter. Myndigheten utreder fler av de mest svårutredda nationella ärendena, arbetar långsiktigt mot strategiska personer, använder i högre grad underrättelseinformation och bekämpar oftare pågående brottslig verksamhet Satsningarna kan dock inte avspeglas i de resultatmått som myndigheten traditionellt mäts mot, eftersom dessa endast utgår från kvantitativa resultat när det gäller antalet avslutade ärenden, antalet lagförda personer, genomströmningstider m.m. Myndigheten visar här när det gäller flera mått ett kvantitativt försämrat resultat 2012 jämfört med tidigare. Bland annat har antalet avslutade ärenden och antalet lagförda personer minskat jämfört med Men det finns även en positiv resultatutveckling. Den genomsnittliga genomströmningstiden har förkortats något jämfört med 2011 (5 dagar) och är nu 212 dagar. Det bör också noteras att antalet lagförda personer har ökat något samt att antalet lagförda brottsmisstankar har ökat väsentligt när det gäller finansmarknadsbrott (insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan), vilket är en viktig utveckling. Sammanfattningsvis kan sägas att fokuseringen på den grövre ekonomiska brottsligheten har varit framgångsrik ur ett medborgar- och verksamhetsperspektiv men att den blir allt mer resurskrävande. En följd av det är att mindre omfattande ärenden ibland har fått stå tillbaka för den prioriterade och mest allvarliga brottsligheten, vilket i viss mån har påverkat det

10 9 (66) totala antalet personer som myndigheten lagfört under Det finns även ett flertal andra faktorer som har sin grund i myndighetens personalresurs som har bidragit till att myndigheten inte fullt ut har klarat att nå ett kvantitativt resultat i nivå med 2011 års resultat. Men även om myndigheten fokuserar på den grövre ekonomiska brottsligheten, ligger det i myndighetens uppdrag att fullt ut hantera även annan ekonomisk brottslighet. Myndigheten vidtar därför nu ett flertal åtgärder för att kunna säkra upp ett gott kvantitativt resultat 2013, se avsnitt 2.6 Analys av 2012 års verksamhet Myndighetsgemensamt samarbete mot grov organiserad och allvarlig ekonomisk brottslighet I Samverkansrådet mot organiserad brottslighet ingår Ekobrottsmyndighetens generaldirektör tillsammans med övriga myndighetschefer. Samverkansrådets huvudsakliga uppgift är att bestämma den strategiska inriktningen för satsningen mot den grova organiserade brottsligheten utifrån en myndighetsgemensam lägesbild. Det nationella underrättelsecentret (NUC) tar fram denna lägesbild genom underlag som ges in bl.a. från Ekobrottsmyndigheten. Representanter för Ekobrottsmyndigheten ingår i Rikspolisstyrelsens Operativa råd. Genom den samverkan som bedrivits med de myndigheter som är representerade i Samverkansrådet och Operativa rådet har man på ett annat sätt än tidigare kunnat använda varandras olika kompetenser och detta har lett till att kvaliteten och effektiviteten i handläggningen höjts. Samverkan har också bidragit till att flera personer kunnat lagföras för grov ekonomisk och grov organiserad brottslighet. En viktig faktor i detta arbete har varit den ökade användningen av tvångsmedel som möjliggör minutoperativ utredningsverksamhet och större möjligheter att säkra och återföra brottsvinster. Operativa rådet har under år 2012 fattat beslutat i ett antal ärenden som bl.a. gällt ekonomisk brottslighet som en del i grov organiserad brottslighet. Operativa rådets beslut har medfört att Ekobrottsmyndigheten under året deltagit i flera förundersökningar som rört grov organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten har tillsammans med andra myndigheter bl.a. deltagit i ett större samverkansärende i Södertälje gällande omfattande bedrägerier med assistansersättning och annan grov ekonomisk brottslighet. Ett stort antal personer häktades under hösten 2012 och brottsutbyten till mångmiljonbelopp säkrades hos bolag och misstänkta. I detta arbete har Ekobrottsmyndigheten haft en central roll. Ekobrottsmyndigheten har tidigare väckt ett flertal åtal mot personer med koppling till den kriminella miljön i Södertälje. Ekobrottsmyndigheten medverkar också med åklagare, utrednings- och underrättelsepersonal i den myndighetsgemensamma satsningen som genomförs i Malmö. Vidare har det tidigare Skåneärendet Pipan som rör vattenpiptobak lett till att ytterligare åtal väckts i februari 2012 mot två personer för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott. Den 2 mars 2012 meddelade Malmö tingsrätt dom i målet. Tingsrätten dömde huvudmannen för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott till fängelse i åtta år och ålade honom näringsförbud i tio år. I Göteborgsärendet Spiken har ett stort antal personer dömts för bl.a. grova bedrägerier till varierande påföljder. Huvudmannen, som har kopplingar till byggbranschen och den organiserade brottsligheten, dömdes till tre års fängelse. En av dem meddelades också näringsförbud i fem år. Målet har överklagats till hovrätten och hovrättsförhandlingen beräknas pågå under tiden januari mars 2013.

11 10 (66) Ekobrottsmyndigheten har också inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten hjälpt Åklagarmyndigheten med ett ärende i Karlstad. I ärendet dömdes under 2011 ett stort antal personer för grov ekonomisk brottslighet och för tre av dem bestämdes fängelsestraffet till fem år och två av dem fick också näringsförbud i sju år. Domen överklagades och hovrätts-förhandlingen avslutades i december Den 8 februari 2013 meddelade Hovrätten för Västra Sverige dom i målet. För de tre huvudmännen sänktes fängelsestraffen till fyra års fängelse. Två av dem fick näringsförbud i fem år och för en av dem prövades inte tingsrättens beslut om näringsförbud i sju år, då beslutet sedan tidigare vunnit laga kraft. Även ett stort antal andra personer dömdes av Hovrätten för bl.a. olika typer av ekonomisk brottslighet med varierande straffrättsliga påföljder. Ekobrottsmyndigheten ingår också i de regionala underrättelsecentren (RUC) som finns i de tre storstadslänen. En viktig uppgift för RUC:arna är att svara för regional underrättelsesamverkan i ärenden rörande grov ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndighetens roll i RUC har tydliggjorts genom inriktningen mot företag som utnyttjats i grov och organiserad ekonomisk brottslighet. Ett stort antal av de ärenden som handlagts inom RUC har överlämnats till Ekobrottsmyndigheten för vidare handläggning. Ett exempel på sådant ärende är det som utretts av medarbetare i Halmstad och Göteborg i god samverkan med Skatteverket och Tullverket. I ärendet dömdes bl.a. en f.d. advokat och ytterligare två personer av Varbergs tingsrätt den 30 oktober Den tidigare advokaten dömdes till fem års fängelse för medhjälp till grovt skattebrott och medhjälp till grov oredlighet mot borgenärer. De två medåtalade dömdes till tre respektive två års fängelse för grov oredlighet mot borgenärer. Den tidigare advokaten ålades även näringsförbud i sju år och för de två andra bestämdes näringsförbudet till fem år. Vidare ska huvudmannen och en av de medåtalade solidariskt betala skadestånd på 9,4 miljoner kronor plus ränta. Under året har ett antal av de underrättelseprojekt som bedrivits lett till utrednings- och lagföringsinsatser genom att samverkan skett mellan åklagare vid Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. De tre underrättelsecentrumen som finns i storstadslänen har också under året fortsatt att utveckla samverkan med underrättelsecentrumen utanför storstäderna. Kompetensutveckling och utvecklad samverkan ger resultat Ekobrottsmyndigheten har ytterligare förstärkt sin operativa förmåga mot den allvarligaste brottsligheten genom särskilda utbildningsinsatser med inriktning på utredningsverksamheten. Exempel på sådana insatser är tillämpningen av bestämmelserna som rör förundersökningsbegränsning, bevisvärdering och planering av förhör. Dessa insatser har bidragit till att åklagarna snabbt kunnat inrikta förundersökningarna och utredningsresurserna mot de delar som ger bäst förutsättningar för en effektiv och rättssäker lagföring av den allvarligaste brottsligheten. Samverkansformerna mellan kamrarna och de polisoperativa enheterna på Ekobrottsmyndigheten har ytterligare fördjupats. Ett stort antal ärenden rörande allvarlig ekonomisk brottslighet har utretts av medarbetare från olika kamrar och orter. Genom denna samverkan har utan hinder av kammar- eller geografiska gränser mer operativa resurser kunnat avsättas för bekämpning av den allvarligaste ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten. Samverkan mellan orterna har också lett till ett ökat kompetens

12 11 (66) utbyte. Ekobrottsmyndigheten har också utökat sin samverkan med Säkerhetspolisen och Finanspolisen. En särskilt utsedd åklagare har kontakt med Säkerhetspolisen och en sambandsman från Ekobrottsmyndigheten är placerad vid Finanspolisen. Samverkan har också förkommit med länsstyrelser och Kustbevakningen En ny finansmarknadskammare En ny kammare har bildats för bekämpning av finansmarknadsbrott Den 1 januari 2012 inrättade Ekobrottsmyndigheten en ny och särskild kammare för bekämpning av finansmarknadsbrott, Finansmarknadskammaren. Syftet med inrättandet av kammaren var att stärka styrningen och ledningen av arbetet med att bekämpa brott på finansmarknaderna samt att ytterligare utveckla arbetsformer, utredningsmetodik och höja kompetensen inom området. Finansmarknadskammaren handlägger brott mot lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument samt svindleri avseende värdepapper enligt 9 kap. 9 brottsbalken. Finansmarknadsbrottslighet är mycket komplicerad att utreda och kräver ofta stora utredningsinsatser och specialistkompetens. Internationell rättslig hjälp måste ofta begäras från brottsbekämpande myndigheter i andra länder. Kammaren har arbetat aktivt för att stärka kompetensen inom finansmarknadsområdet Under 2012 har Ekobrottsmyndigheten anställt en analytiker med särskild kompetens inom finansmarknaden som ska arbeta med kriminalunderrättelseverksamhet inom detta område. Finansmarknadskammaren har även i nära samverkan med rättsenheten och överåklagarens kansli jobbat med utvecklingsfrågor, utbildningsfrågor och rättsliga frågor. Kammaren har tillsammans med rättsenheten varit delaktig i den referensgrupp som finansdepartementet bildat med anledning av förhandlingarna om nya EU-förordningen Market Abuse Regulation (MAR) respektive direktivet Market Abuse Directive (MAD). Kammaren har inlett en dialog med Fondhandlarföreningen bl.a. om hur marknadens expertis ska kunna tas tillvara i förundersökningar. Företrädare för kammaren har också varit föredragshållare på t.ex. Svensk juriststämma och Advokatdagarna. Kammaren har också under året haft ett nordiskt utbyte angående metoder att utreda insiderbrott och hur dessa brott ska presenteras i rätten. Företrädare från kammaren har även i stor omfattning ställt upp i mediala kontakter angående kammarens särskilda kompetensområde. Ett mycket nära samarbete har etablerats med Finansinspektionen. Finansmarknadskammaren har tillsammans med rättsenheten också löpande informationsutbyte med Finansinspektionen på strategisk respektive övergripande operativ nivå. På operativ nivå har ett samrådsförfarande etablerats. Finansinspektionen biträder i förundersökningar med bl.a. internationell informationsinhämtning. Vidare har Finansmarknadskammaren deltagit i seminarier anordnade av Finansinspektionen med börsbolagen angående deras loggbokshantering. Ett internt metodutvecklingsarbete har påbörjats... Kammaren har jobbat med medarbetardrivet förbättringsarbete enligt Lean. Detta har bl.a. resulterat i avsevärt förkortade handläggningstider, vilket har lett till att resurserna har kunnat koncentreras till de viktigaste ärendena. I samband med denna process beslutades att samtliga

13 12 (66) anställda ska handlägga ärenden om otillbörlig markandspåverkan (OTM). Vidare har medarbetarna påbörjat utvecklingen av metoder för insiderutredningar, förundersökningsbegränsning, tvångsmedel och pedagogiken i rättssalen. Genom nu nämnda åtgärder har Ekobrottsmyndigheten kunnat öka kvaliteten, enhetligheten, effektiviteten och rättsäkerheten i handläggningen av ärenden om finansmarknadsbrottslighet. som har lett till flera fällande domar på finansmarknadsområdet Utvecklingsarbetet har bl.a. bidragit till ett genombrott i handläggningen av insiderärenden. Kammaren har med hjälp av tvångsmedel kunnat föra snabba processer och har under året fått bifall i två insiderärenden. I det ena fallet dömde Varberg tingsrätt två personer för grovt insiderbrott och försök till grovt insiderbrott till fängelse i ett år respektive 10 månader. Utbytet av brotten, obehörig vinst om drygt en miljon kronor förklarades förverkad. I det andra fallet dömde Uppsala tingsrätt en person för grovt insiderbrott och försök till grovt insiderbrott. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst 175 timmar, motsvarande ett fängelsestraff om sex månander. Den dömde ålades även att betala drygt kr till staten som förverkat värde. Domarna torde få en preventiv effekt på aktörer inom finansmarknadsområdet. Ytterligare ett åtal har väckts vid Nacka tingsrätt för insiderbrott. Huvudförhandling i målet har vid publiceringen av denna årsredovisning ännu inte ägt rum. När det gäller handläggning av OTM-ärenden meddelade Stockholms tingsrätt den 9 januari 2012 en principiellt intressant dom rörande s.k. robothandel. Denna dom är en av de första i sitt slag där en enskild aktiehandlare överlistat en aktierobot. I målet dömdes en person för otillbörlig marknadspåverkan och påföljden bestämdes till villkorlig dom och 100 dagsböter. Vidare utdömdes skadestånd och vinsten förverkades. Fokus på information för att minska antalet brott rörande otillbörlig marknadspåverkan, OTM-ärenden En typ av OTM-ärenden är s.k. egenhandel. Detta brott föranleder många anmälningar och utredningar. Kunskapen om att egenhandel utgör ett brottsligt förfarande bedöms vara bristfällig. Ekobrottsmyndighetens, Finansinspektionens och Fondhandlarföreningens bedömning är att egenhandel till viss del bör kunna förebyggas genom informationskampanjer. En sådan kampanj genomfördes i en stor affärstidning under december månad. Kammaren har också under året genomfört en kongress gemensamt med Finansinspektionen. Kongressen riktade sig till personer som arbetar på finansmarknaden. Syftet vara att utbyta erfarenheter och få en diskussion kring regelverket runt OTM- och insiderbrott. Genom denna aktion, som genomfördes tillsammans med marknadsaktörerna, har myndigheterna aktivt verkat för att förtydliga och förbättra informationen till kunderna vilket i sin tur minskar risken för lagöverträdelser.

14 13 (66) 2.4. Åtgärder för att spåra och säkra utbyte av brott Återrapporteringskrav regleringsbrev 2012: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Ekobrottsmyndigheten ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Organisationen har förändrats Ekobrottsmyndigheten har året prioriterat uppgiften att medverka till att återföra brottsutbyte. Fr.o.m. den 1 januari 2012 har det operativa brottsutbytesarbetet flyttats till kammarnivå. Skälet till detta är att ett effektivt brottsutbytesarbete måste integreras med utredningen av brottsmisstanken. I syfte att markera den strategiska betydelsen av brottsutbytesfrågorna har brottsutbytesfunktionen flyttas till rättsenheten vid huvudkontoret. Brottsutbytesfunktionens arbete omfattar i huvudsak tre områden: Strategiskt stöd (bl.a. metodstöd, strategisk ledning och utveckling, utbildning samt stöd till det operativa arbetet). Internationellt arbete (utgör det judiciella Asset Recovery Office (ARO), samt den judiciella kontaktpunkten i Camden Assets Recovery Inter-Agency Network (CARIN), hanterar frågor om frysning, samt svarar för övriga internationella frågor rörande brottsutbyte). Uppföljning (svarar för sammanställning, analys och återkoppling av statistik). På de olika ekobrottskamrarna har brottsutbytesarbetet organiserats på olika sätt. Som exempel kan nämnas att i Göteborg har en lokal kammaröverskridande brottsutbytesgrupp bildats med ett nära samarbete med myndigheter såsom Skatteverket, Kronofogden m.fl. EBM i Malmö har under 2012 genomfört ett projekt som syftar dels till att identifiera samtliga möjligheter till att yrka återförande av brottsutbyte dels uppmärksamma samtliga yrkesgrupper på att brottsutbytesfrågor är en prioriterad del av verksamheten. Utbildningsverksamhet och metodutveckling Brottsutbytesfunktionen har under året arbetat aktivt för att på allvar sätta brottsutbytesfrågorna i fokus. Funktionen har bland annat fokuserat på kompetensutveckling såväl internt som externt och har genomfört ett stort antal utbildningsinsatser såväl inom Ekobrottsmyndigheten som hos andra myndigheter. Drygt 400 deltagare har utbildats och tagit del av framtaget utbildningsmaterial. Brottsutbytesfunktionen har också haft ett gemensamt projekt med en ekokammare för att utveckla metoder bland annat för att tidigt identifiera ärenden där fordringar från brottsutbyte kan förväntas uppkomma. Motsvarande projekt har även genomförts lokalt på de olika orterna.

15 14 (66) Förutsättningarna för brottsutbyte inom ekobrottsområdet De myndigheter som är involverade i arbetet med att återföra brottsutbyte eller fatta beslut kring dessa frågor utgör länkar i en kedja brottsutbyteskedjan. Däri ingår såväl spårande, yrkande, och dömande som verkställande myndigheter. Ekobrottsmyndigheten är en av de myndigheter som kan spåra och yrka att brottsutbyte ska återföras, eventuellt efter det att brottsutbytet säkrats genom t. ex. förvarstagande. De som tar ställning till dessa yrkanden är domstolarna. Därefter verkställer Kronofogdemyndigheten laga kraftvunna domar och beslut. Först vid verkställigheten föreligger ett reellt återförande. Ofta förflyter lång tid från säkerhetsåtgärden till verkställigheten och inte sällan föreligger en diskrepans mellan yrkade, utdömda och slutligen återförda belopp. Dessa omständigheter försvårar årliga och korrekta mätningar av myndighetens bidrag till det slutliga resultatet. Ett effektivt brottsutbytesarbete förutsätter myndighetssamverkan. Det innebär att den myndighet som har bäst möjlighet att åstadkomma önskat resultat ska agera. Den huvudsakliga undandragna brottsvinsten inom ekobrottsområdet är den skatt som inte betalats. Denna brottsvinst återförs inom ramen för skatteprocessen. I de fall betalningssäkring inte beslutats av Skatteverket innan brottsanmälan, sker detta regelmässigt efter samverkan med Ekobrottsmyndigheten inom ramen för pågående förundersökning med användande av de tvångsmedel och möjligheter att spåra tillgångar som föreligger. Det föreligger uppenbara svårigheter att korrekt mäta respektive myndighets resultat med avseende på återfört brottsutbyte. Arbetet med att hitta metoder för att mäta samverkansinsatser har utarbetats och de kommer att användas under Det som blir kvar sedan Skatteverket har använd sina möjligheter att säkra brottsvinster är ett relativt litet antal ärenden och yrkanden. Det innebär att Ekobrottsmyndighetens rättsliga möjligheter att framställa egna yrkanden om återförande av brottsutbyte är relativt begränsade. Ekobrottsmyndighetens möjligheter att framställa yrkanden är också beroende av vilka brott som begås; små fluktuationer i ärendemängden och anmälda brottstyper kan få en stor påverkan på utfallet. Årets resultat yrkade belopp Under 2012 har framställts fler yrkanden avseende förverkande och företagsbot till högre belopp än år 2011(se tabell 1). Yrkade kvarstadsbelopp har också ökat. Däremot har det skett en minskning när det gäller skadestånd. Det är också den minskningen som står för hela minskningen av summan av yrkade belopp. Därvid bör noteras att ärenden med målsägare typiskt sätt står för en mycket liten del av de ärenden som handläggs av Ekobrottsmyndigheten. Detsamma gäller ärenden som kan innefatta yrkanden om förverkande och 2011 handlades ett fåtal ovanligt stora ärenden som innefattade yrkanden om såväl skadestånd som förverkande. Dessa år representerar därför statistiska avvikelser i dessa avseenden. Företagsbot är ett område där det typiskt sett finns bättre möjligheter att mer regelmässigt framställa yrkanden. Därför har Ekobrottsmyndigheten under året fokuserat på utbildning rörande detta vilket är en trolig orsak till att antalet yrkanden har ökat under 2012.

16 15 (66) Tabell 1. Framställda yrkanden och yrkade belopp. År Yrkanden Antal yrkanden Belopp (Mkr) Antal yrkanden Belopp (Mkr) Antal yrkanden Belopp (Mkr) Kvarstad 27 63, , ,9 Förverkande 6 3,7 5 0, ,7 Företagsbot 32 33, , ,6 Skadestånd 7 15, , ,4 Totalt , ,6 Årets resultat utdömda belopp Som framgår av tabell 2 (nedan) har det under 2012 framställts yrkanden i fler domar än föregående år. Nytt för 2012 är att även antalet yrkanden i domarna redovisas. När det gäller statistiken för bifallna yrkanden och utdömda belopp är det väsentligt att notera att en del av de bifallna yrkandena och utdömda beloppen 2012 hänför sig från yrkanden som har framställts under ett tidigare år, medan domen faller ett senare år. Antalet framställda yrkanden kan inte heller jämföras mot antal domar, eftersom en dom kan omfatta flera yrkanden 1. Då det rör sig om förhållandevis få ärenden kan små variationer i ärendetyper eller antal ha en stor påverkan på utfallet. Tabell 2. Bifallna yrkanden och utdömda belopp. År Yrkanden i domar Antal yrkanden Antal domar Belopp (Mkr) Antal domar Belopp (Mkr) Antal domar Belopp (Mkr) Kvarstad 5 4 8, Förverkande 2 2 1,4 3 19,2 4 2,3 Företagsbot , ,5 14 4,9 Skadestånd , , ,8 Totalt , , Den nationella specialistfunktionens arbete Den nationella specialistfunktionen har under året tagit fram en processbeskrivning avseende arbetet med återförande av brottsvinster med fokus bl.a. på gränssnitten mellan myndigheterna och de eventuella problem som finns mellan myndigheterna när man gemensamt ska arbeta med återförande av brottsvinster. Funktionen lämnade i maj 2012 en redovisning och utvärdering av funktionens verksamhet till Regeringskansliet. I utvärderingen föreslogs att den Nationella funktionen avvecklas och att arbetsuppgiftera bör överföras till GOB-kansliet. Regeringen har ännu inte tagit ställning till den nationella specialistfunktionens förslag. 1 Av denna anledning är inte antalsuppgifterna för domar i respektive typ av yrkande i tabell 2 summerbara. Totalsumman domar redovisas nederst i tabell 2.

17 16 (66) Internationellt samarbete inom brottsutbytesområdet För att svenska myndigheter ska bli mer aktiva både på strategisk och operativ nivå i det internationella samarbetet med att återföra brottsvinster, verkar Ekobrottsmyndigheten i samverkan med Finanspolisen för att öka informationsutbytet och för att utveckla samarbetet mellan svenska och utländska myndigheter. Detta arbete utförs inom ramen för det gemensamma nationella ansvaret för informationsutbyte mellan EU-ländernas Asset Recovery Offices (ARO) och Camden Asset Recovery Inter-Agency Network (CARIN). Genom ARO har brottsutbytesfunktionen haft omfattande kontakter med motsvarande funktioner i andra EU- länder. Antalet förfrågningar mellan utländska och svenska ARO har ökat väsentligt i förhållande till Antalet utgående förfrågningar har ökat från 17 stycken 2011 till 46 stycken Inkommande förfrågningar som besvarats av brottsutbytesfunktionen har ökat från fem 2011 till elva stycken Informationsutbytet mellan ARO-kontoren sker snabbt i jämförelse med handläggningstiderna för rättshjälpsframställningar i brottmål. Tabell 3. Antal utgående och ingående förfrågningar från och till ARO Ekobrottsmyndigheten Antal förfrågningar ARO Inkomna Utgående Den svenska kontaktpunkten för CARIN-nätverket har deltagit i konferenser och arbetsmöten utomlands i syfte att utveckla det operativa och strategiska internationella samarbetet med att identifiera, spåra, säkra och återföra brottsvinster. I arbetet har kontaktpunkten verkat för ett fördjupat internationellt samarbete, vilket manifesterats genom att Sverige från och med den 1 januari 2013 ingår i styrgruppen för CARIN-nätverket Resultat i siffror Nytt statistiksystem och ändrade redovisningsprinciper Underlaget till de resultat som presenteras i detta avsnitt är hämtade från myndighetens diarieföringssystem Cåbra (Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering). I Årsredovisning 2012 hämtas verksamhetsstatistiken från åklagarväsendets nya statistiksystem Cåsa (Centralt system för åklagarväsendets statistik och analys), som ersätter det tidigare statistikdatalagret Leonardo. Leonardo var en produkt som utvecklades för att hämta statistik från det tidigare ärendehanteringssystemet Brådis. Vid övergången från Brådis till Cåbra anpassades Leonardo för detta, dock med vissa begränsningar. I samband med övergången till Cåsa har definitioner och urvalsprinciper för statistiken anpassats fullt ut till Cåbra. Verksamhetsstatistiken från Cåsa är i flera avseenden inte är jämförbar med resultaten i tidigare årsredovisningar, som baserats på Leonardo. Av detta skäl har statistiken för inte bara 2012, utan också 2011 och 2010 reviderats med hjälp av det nya statistiksystemet. Detta innebär att jämförbarhet över en treårsperiod 2 erhålls i Årsredovisning Balansuppgifter finns endast för 2011 och framåt i det nya statistiksystemet.

18 17 (66) En förändring från Årsredovisning 2011 är introduktionen av begreppet beslutade brottsmisstankar, som ersätter den tidigare benämningen avslutade brottsmisstankar. I sak innebär detta ingen förändring. Bytet av benämning görs för att förtydliga det faktum att det handlar om brottsmisstankar för vilka åklagare fattat beslut som innebär att handläggningen för myndighetens del kan anses slutförd, vilket inte alltid betyder att brottsmisstanken avslutas. Exempel på sådana beslut är att väcka åtal. Brottsmisstanken blir i och med detta föremål för domstolsprocess. I korthet menas med en beslutad brottsmisstanke att åklagare fattat beslut om att antingen lagföra eller skriva av misstanken. Registrering av anmälningar och brottsmisstankar sker enligt Brottsförebyggande rådets anvisningar. Ett ärende upprättas när det finns minst en misstänkt person som är kopplad till en brottsmisstanke. Ärenden kan avse flera misstänkta personer och flera brottsmisstankar. Det kan vara allt ifrån en person som är misstänkt för ett brott, till att det finns flera personer som kopplats till ett stort antal brottsmisstankar. Ekobrottsmyndigheten delar upp ärenden i kategorier efter hur lång utredningstid som krävs i ett ärende. Förenklat kan sägas att ett ärende med som kräver maximalt åtta timmars utredning kategoriseras som ett mängdärende. Ett ärende som kräver fler än åtta timmar men färre än 80 timmars utredning definieras som ett projektärende. Ärenden som kräver mer utredningstid än 80 timmar klassas som ett särskilt krävande ärende. Tidigare år har Ekobrottsmyndigheten i sin årsredovisning haft ärenden som ett centralt mått i statistikredovisningen. Från och med 2010 används också brottsmisstankar som enhet för att redovisa verksamhetsvolymer och prestationer. Brottsutredning Inkomna, avslutade och balanserade ärenden Antalet till myndigheten inkomna ärenden ökar för tredje året i rad. Tabell 4. Antal inkomna ärenden. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt I tabell 4 (ovan) redovisas fördelningen av de till myndigheten anmälda ärendena på myndighetens olika ärendekategorier. En tydlig trend är att antalet inkomna mängdärenden ökar. Antalet inkomna projektärenden under 2012 har minskat med knappt 80 stycken, vilket motsvarar drygt tre procent, jämfört med föregående år. Antalet inkomna särskilt krävande ärenden har ökat jämfört med Drygt en fjärdedel av Ekobrottsmyndighetens inkomna projektärenden utreds av Skatteverkets skattebrottsenheter (SBE). Utredningarna från SBE håller regelmässigt hög kvalité och SBE är en viktig utredningsresurs för Ekobrottsmyndigheten.

19 18 (66) Tabell 5. Antal avslutade ärenden. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt I tabell 5 (ovan) redovisas antalet avslutade ärenden under de tre senaste åren. Samtliga tre ärendekategorier som myndigheten arbetar med har minskat i antal. Totalt räknat har antalet avslutade ärenden minskat med ca 80 stycken, eller knappt två procent, mellan 2011 och Tabell 6. Antal ärenden i balans. Internbalans Domstolsbalans Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt I tabell 6 (ovan) redovisas antalet ärenden i balans vid utgången av 2012 respektive Balanserna är fördelade på två kategorier, intern- respektive domstolsbalans. Internbalansen avser ärenden som är under handläggning inom myndigheten, medan domstolsbalansen avser ärenden där åtal väckts och som därmed befinner sig i domstolsprocess. Det ökade ärendeinflödet i kombination med en minskning av antalet avslutade ärenden har resulterat i en ökning av internbalansen, dvs. ärenden som är under utredning. Av tabell 3 ovan framgår att ökningen gäller för samtliga tre ärendekategorier. Antalet ärenden i domstolsbalans har däremot minskat totalt sett, från 711 till 535 stycken. Anmälda, beslutade och balanserade brottsmisstankar Brottsmisstankar som avser allvarligare brottslighet, dvs. projektärenden och särskilt krävande ärenden, utgör drygt 70 procent av myndighetens totala arbetsvolym. En fjärdedel utgörs av brottsmisstankar i mängdärenden. Övriga ärenden kan t.ex. vara rättshjälpsförfrågningar och andra ärenden som inte hanteras inom de gängse utrednings- och lagföringsprocesserna. 3 Jämförbara uppgifter för 2010 saknas i och med övergången till åklagarväsendets nya statistiksystem Cåsa.

20 19 (66) Tabell 7. Antal inkomna brottsmisstankar. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt I tabell 7 (ovan) redovisas utvecklingen av antalet till myndigheten anmälda brottsmisstankar fördelat på ärendekategori. En tydlig trend är att antalet inkomna brottsmisstankar ökar i mängd- respektive särskilt krävande ärenden, medan vi har en minskning i projektärenden. Då majoriteten av myndighetens brottsmisstankar handläggs i projektärenden blir nettot av denna utveckling att det totala antalet inkomna brottsmisstankar minskar. Tabell 8. Antal inkomna brottsmisstankar per brottskategori. Brottskategori Skattebrott Bokföringsbrott Bedrägeri Aktiebolagslagen Finansmarknadsbrott Övrigt Totalt Myndigheten för också statistik över anmälningarna fördelat på brottskategori. I tabell 8 (ovan) framgår att antalet inkomna brottsmisstankar inom flertalet brottskategorier har minskat det senaste året. Undantaget är misstankar rörande finansmarknadsbrott, där antalet inkomna brottsmisstankar har ökat kraftigt under Tabell 9. Andel inkomna brottsmisstankar per brottskategori. Brottskategori Skattebrott 54% 54% 60% Bokföringsbrott 34% 31% 30% Bedrägeri 7% 8% 5% Aktiebolagslagen 1% 1% 0,02% Finansmarknadsbrott 2% 1% 1% Övrigt 3% 6% 4% Totalt 100% 100% 100% Tabell 9 (ovan) visar hur antalet inkomna brottsmisstankar fördelar sig procentuellt mellan respektive brottskategori. Nära 90 procent av de brottsmisstankar som anmäls till myndigheten rör skatte- och bokföringsbrott.

21 20 (66) Tabell 10. Antal beslutade brottsmisstankar. Ärendekategori Mängdärenden Projektärenden Särskilt krävande ärenden Övriga ärenden Totalt Antalet beslutade brottsmisstankar har minskat 2012 jämfört med Med beslutade brottsmisstankar avses brottsmisstankar där beslut om lagföring eller avskrivning fattats eller att misstanken på annat sätt avslutats. Minskningen gäller för samtliga ärendekategorier. Totalt sett har antalet beslutade brottsmisstankar 2012 minskat med nära 20 procent jämfört med föregående år. Tabell 11. Prestationer och kostnader avseende utredning och lagföring. Antal prestationer Kostnad per prestationsområde (mkr) Kostnad per prestation (tkr) Utredning och lagföring Beslutade brottsmisstankar per ärendekategori Mängdärenden ,9 3,5 Projektärenden ,9 9,8 Särskilt krävande ärenden ,3 19,3 Summa kostnad (mkr), utedning och lagföring Myndigheten har valt att använda beslutade brottsmisstankar som ett mått på prestation avseende utredning och lagföring. Volymen beslutade brottsmisstankar innefattar hela det arbetsmaterial som, i olika skeden och på olika sätt, har granskats och bedömts av myndighetens specialistkompetens under året. I tabell 11 (ovan) redovisas myndighetens kostnader för utredning och lagföring under 2012 respektive Totalt har kostnaderna ökat från 393 mkr 2011 till 407 mkr Nedbrutet per prestationsområde har kostnaderna ökat mest för handläggningen av brottsmisstankar i särskilt krävande ärenden. 4 Kostnaderna är beräknade med hjälp av det tidredovisningssystem som myndigheten tog i bruk Därför saknas jämförbara uppgifter för 2010.

22 21 (66) Lagföring Återrapporteringskrav regleringsbrev 2012: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa: Antalet och andelen beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan styrkas respektive åtal inte har väckts av andra skäl. Antalet och andelen beslut att inte inleda respektive antalet och andelen beslut att lägga ned en förundersökning. Antalet och andelen misstänkta personer som har lagförts samt antalet och andelen brottsmisstankar som lett till lagföring. En brottsmisstanke kan lagföras genom beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal i de fall då det är uppenbart att domstolen kommer att välja villkorlig dom alternativt villkorlig dom och böter. Strafföreläggande kan också användas då påföljden bestäms till enbart böter, vilket är ytterst sällan förekommande vid ekonomisk brottslighet. Åklagare får besluta om åtalsunderlåtelse om något väsentligt, allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts. Åtalsunderlåtelse kan till exempel meddelas om det kan antas att brottet inte skulle ge annan påföljd än böter. Tabell 12. Antal beslut avseende brottsmisstankar. Beslut Förundersökning inleds ej Förundersökning nedlagd Summa Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas Åtal väcks ej, övriga skäl Summa Strafföreläggande Åtalsunderlåtelse Åtal Summa Övriga beslut Antal beslut totalt I tabell 12 (ovan) redovisas antalet beslutade brottsmisstankar efter typ av beslut. Flertalet typer av beslut har minskat 2012 jämfört med föregående år. Undantaget är beslutet Åtal väcks ej, som har ökat något i antal.