Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan Inriktningen för Ekobrottsmyndighetens verksamhet år 2006

Transkript

1 Ekobrottsmyndighetens Verksamhetsplan 2006 Inriktningen för Ekobrottsmyndighetens verksamhet år 2006 År 2005 åstadkom Ekobrottsmyndigheten mycket bra verksamhetsresultat. Det framgångsrika arbetet inom ekobrottsbekämpningen under förra året var resultatet av goda insatser från kvalificerade medarbetare på alla nivåer i en ny effektiv organisation med bra rutiner för den brottsutredande verksamheten. Under förra året anpassades Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst till ett förstärkt operativt stöd för den brottsförebyggande och brottsutredande verksamheten. Bekämpningen av den grova och ofta organiserade nationella och internationella brottsligheten fick ett större genomslag i verksamheten inom ramen för hanteringen för projektärenden samtidigt som den ekonomiska mängdbrottsligheten utreddes och lagfördes på ett rättssäkert och snabbt sätt inom ramen för hanteringen för mängdärenden. Både inriktningen av verksamheten och de nya arbetssätten bidrog således tillsammans med mycket goda arbetsinsatser till ett verksamhetsresultat som både jag och medarbetarna kan känna sig mycket nöjda med. I denna verksamhetsplan redovisar jag mina mål och resultatkrav för Ekobrottsmyndighetens verksamhet för ledning och styrning och för den operativa verksamheten under 2006 samt de resurser som ställs till förfogande. Den övergripande inriktningen för myndighetens arbete under året är ett fortsatt arbete i vår organisation för ledning och styrning av verksamheten med den operativa verksamheten indelad i huvudområdena projektärenden, mängdärenden och brottsförebyggande arbete. Under 2006 skall verksamheten koncentreras till att utveckla arbetsmetoderna inom respektive huvudområde, att utveckla medarbetarna i deras respektive yrkesroller och att genomföra personalpolitiska satsningar på olika områden. Ekobrottsmyndighetens omvärlds- och hotbildsanalys är grunden för Ekobrottsmyndighetens strategiska inriktning av resurserna mot den allvarliga brottsligheten och den utgör utgångspunkten för de prioriteringar som måste göras i den operativa verksamheten. Det innebär att resurserna i första hand skall inriktas på den grova och ofta organiserade ekonomiska brottsligheten, svart arbetskraft och marknadsmissbruk. Med dessa utgångspunkter skall verksamhetsåret 2006 inriktas mot - en ökad lagföring och kortare genomströmningstider - en enhetlig rättstillämpning, rättslig utveckling och enhetliga och rationella arbetsmetoder - en systematiskt rättslig tillsyn och kontroll som ger underlag för utveckling av metoder och riktlinjer för ekobrottsbekämpningen - en god personalpolitik och en god arbetsmiljö - kompetensutveckling för medarbetarna i deras olika yrkesroller

2 Regeringens mål m.m. Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan har sin utgångspunkt i de mål som regeringen formulerat i budgetspropositionen för 2006 och som därefter har godkänts av riksdagen. Regeringen har därefter genom regleringsbrevet för Ekobrottsmyndigheten 2006 preciserat dessa mål samt lämnat vissa uppdrag till myndigheten. Politikområde rättsväsendet Politikområdet omfattar bl.a. myndigheterna inom domstols-, polis- och åklagarväsendena samt kriminalvården. Målet för politikområde rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Rättsväsendets verksamheter ska utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bl.a. att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och straffverkställighet. Verksamhetsområden Ekobrottsmyndighetens verksamhet faller enligt regeringens definition inom verksamhetsområdena Brottsförebyggande arbete samt Utredning och lagföring. Målet för verksamhetsområdet Brottsförebyggande arbete är att brott skall förebyggas. Målet för verksamhetsområdet Utredning och lagföring är att verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och att fler brott skall leda till lagföring. Verksamhetsgrenar Verksamheten i Ekobrottsmyndigheten faller under verksamhetsgrenarna Brottsförebyggande arbete och strategisk ledning och samordning samt Utredning och lagföring. Regeringen har i regleringsbrevet för 2006 angivit följande mål för verksamhetsgrenarna. Målet för verksamhetsgrenen Brottsförebyggande arbete och strategisk ledning och samordning är att risken för att brott begås skall minska. Målet för verksamhetsgrenen Utredning och lagföring är att fler brott skall leda till lagföring och att kvaliteten skall höjas på brottsutredningsverksamheten och processföringen. 2

3 Utgångspunkter för Ekobrottsmyndighetens mål för verksamheten Medborgarperspektivet Ekobrottsmyndighetens verksamhet utgår från medborgarperspektivet. Det innebär att myndigheten i det brottsförebyggande och det brottsutredande arbetet skall utgå från medborgarnas krav på trygghet och rättvisa. Verksamheten skall präglas av säkerhet och kompetens, snabb handläggning, effektiv resursanvändning, tillgänglighet och service. Med rättstrygghet avses att de enskilda skall vara skyddade mot brottsliga angrepp på deras liv, hälsa, integritet och egendom. Rättstryggheten kräver en effektiv verksamhet för att förebygga och beivra brottslighet och för att stödja dem som utsatts för brott. Den förutsätter också en säker och lätt tillgänglig ordning för att lösa tvister, såväl mellan enskilda som mellan enskilda och det allmänna. Rättssäkerhet innebär att den enskilde kan lita på lagarna, myndigheterna och domstolarna. Lagarna skall vara moderna och ändamålsenliga. De skall värna demokratin och garantera grundläggande fri- och rättigheter. De skall vara lätta att förstå och svåra att kringgå eller missbruka och de skall stå sig under lång tid. I ett rättssäkert samhälle är rättsskipningen förutsebar, proportionerlig och likformig. Samma krav gäller för myndigheternas beslut och övriga verksamhet. Ekobrottsmyndighetens vision och strategier för brottsbekämpningen Kraven på rättstrygghet och rättssäkerhet i Ekobrottsmyndighetens verksamhet återspeglar sig i Ekobrottsmyndighetens vision. Ekobrottsmyndighetens vision Ekobrottsmyndigheten skapar trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Detta förutsätter att Ekobrottsmyndigheten förutser brottsutvecklingen genom fortlöpande analyser av sambandet mellan samhällsutvecklingen och ekobrottsligheten undanröjer brottsliga hot mot samhällsekonomin, näringslivet och tillväxten har en mångsidig kompetens och en hög kvalitet i den operativa verksamheten tar aktiv del i rättsutvecklingen har en bra arbetsmiljö med attraktiva arbetsplatser som stimulerar till goda resultat och god personlig utveckling. Ekobrottsmyndighetens vision följs upp av en övergripande strategi för ekobrottsbekämpningen och strategier för de olika huvudområdena handläggning av projektärenden, handläggning av mängdärenden och brottsförebyggande arbete. En målsättning är att samtliga medarbetare i Ekobrottsmyndigheten skall ha god kännedom om myndighetens vision, strategier och verksamhetsmål. 3

4 Ekobrottsmyndighetens övergripande strategi för ekobrottsbekämpningen har följande huvudpunkter. Ekobrottsmyndighetens omvärlds- och hotbildsanalys identifierar framtida angrepp mot de ekonomiska systemen Ekobrottsmyndigheten prioriterar allvarlig och systemhotande ekonomisk brottslighet Ekobrottsmyndigheten förebygger och utreder organiserad och ofta internationell brottslighet Ekobrottsmyndigheten kortar ned utredningstiderna med bibehållen rättssäkerhet Ekobrottsmyndigheten klarar upp fler brott och ökar lagföringen Ekobrottsmyndigheten tar ett ansvar för samhällets samverkan mot ekobrott. Sammantaget innebär visionen och strategierna för myndighetens brottsbekämpning att Ekobrottsmyndigheten skall använda sina resurser för en proaktiv ekobrottsbekämpning som ger en ökad upptäcktsrisk, en ökad lagföring och kortare genomströmningstider. Mål och uppdrag för den operativa verksamheten under 2006 Den operativa verksamheten vid åklagarkamrarna samt vid de tre polisoperativa enheterna och de tre operativa serviceenheterna och är koncentrerad till tre huvudområden: Handläggning av projektärenden Handläggning av mängdärenden Brottsförebyggande verksamhet Handläggningen av projektärenden sker inom de 12 åklagarkamrarna. Kamrarna biträds i detta arbete av de polisoperativa enheterna och de operativa serviceenheterna. För handläggningen av mängdärenden finns särskilt avdelade åklagare som är förundersökningsledare i samtliga mängdärenden. Dessa åklagare biträds i sitt arbete av ekorevisorer, ekosekreterare och ekopoliser. Åklagarkamrarna och de operativa serviceenheterna ansvarar för att ekopoliser för främst förhörsuppgifter och ekosekreterare finns tillgängliga för handläggningen av mängdärenden. De högre åklagarna och enheterna i staben skall i den operativa verksamheten lämna rättsligt stöd, metodstöd och administrativ service till åklagarkammare, polisoperativa enheter och operativa serviceenheter. En hög rättssäkerhet och kvalitet i den operativa verksamheten förutsätter en enhetlig rättstillämpning. De högre åklagarna svarar för rättslig kontroll och tillsyn inom sina respektive ansvarsområden. Arbetet med att åstadkomma enhetlighet i rättstillämpningen och en hög kvalitet i den brottsutredande verksamheten skall ges ett större utrymme under Utredning och lagföring Regeringens mål på verksamhetsområdet är att verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och att fler brott skall leda till lagföring. Regeringens mål för verksamhetsgrenen är att fler brott skall leda till lagföring och att kvaliteten skall höjas på brottsutredningsverksamheten och processföringen. 4

5 Ekobrottsmyndighetens mål för projektärenden Ekobrottsmyndighetens utredning och lagföring av projektärenden skall ske med högt ställda krav på rättssäkerhet och processekonomi. Det innebär att varje enskilt ärende skall handläggas med beaktande av reglerna om förundersökningsbegränsning och med sikte på en väl utförd talan i domstol. Vid prioritering mellan enskilda ärenden skall särskilt beaktas de områden där den ekonomiska brottsligheten innebär ett särskilt hot mot de ekonomiska systemen och som närmare beskrivs i myndighetens omvärlds- och hotbildsanalys. Projektärenden som bör prioriteras är ärenden som gäller Grov ekonomisk brottslighet med koppling till annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet Svart arbetskraft Marknadsmissbruk Samordningen av Ekobrottsmyndighetens insatser mot den grova ekonomiska brottsligheten skall förstärkas under året. Projektärenden skall handläggas enligt de riktlinjer som myndigheten fastställer. Utredningen skall tidigt fokusera på talan i domstol och utföras på ett processekonomiskt och resurseffektivt sätt. För varje utredning skall en projektplan fastställas som anger vilka beslut i fråga om förundersökningsbegränsning som kan fattas, behovet av utredningsresurser och vilken tidsåtgång som beräknas för ärendet. Projektärenden skall ha en genomsnittlig genomströmningstid från anmälan till beslut i åtalsfrågan om högst 365 dagar. Beslut i förundersökningsfrågan skall fattas inom 30 dagar. Generaldirektören skall informeras innan projektplaner fastställs i särskilt uppmärksammade ärenden och i ärenden som kan förväntas ha en utredningstid som överstiger 365 dagar. Mål: Balanserna skall inte öka Beslut i åtalsfrågan skall fattas i minst ärenden inom hela myndigheten. Vid bedömningen av måluppfyllelsen per kammare kommer hänsyn att tas till ärendestrukturen vid den enskilda kammaren Lagföringsandelen på ärendenivå bör uppgå till minst 33 procent Varje åklagarkammare skall under året lagföra 3-4 projektärenden som gäller kvalificerad och grov brottslighet med ett högt straffvärde. Med kvalificerade ärenden avses bl.a. ärenden med frihetsberövanden eller andra 5

6 personella tvångsmedel. Åklagarkamrarna på varje ort skall samverka i fråga om resurser i dessa ärenden Målinriktningen för åklagarnas verksamhet är att varje åklagare i genomsnitt förväntas fatta lagföringsbeslut i minst två projektärenden per månad Varje polis förväntas i genomsnitt genomföra och redovisa minst ett större förhör per vecka Genomströmningstiden från brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan skall i genomsnitt inte överstiga 365 dagar vid en kammare Tiden från inkommen brottsanmälan till beslut i förundersökningsfrågan skall i genomsnitt inte överstiga 30 dagar Tiden från det att en förundersökning är färdigställd till beslut åtalsfrågan skall i genomsnitt inte överstiga 30 dagar Uppdrag 1. Riktlinjer för handläggning av projektärenden skall sammanställas i en handbok. 2. Kamrarna skall vidta åtgärder för att a. förkorta genomströmningstiderna, b. fler brott ska leda till lagföring, c. förbättra kvaliteten i brottsutredningsverksamheten och processföringen. 3. Enhetliga rutiner skall få genomslag i hanteringen av projektärenden. Kamrarna skall beakta de riktlinjer och andra anvisningar som tas fram. 4. Åklagarkamrarna skall i samråd med myndighetens ledning vidta åtgärder för att underlätta ärendehanteringen mellan rättsväsendets myndigheter. Åtgärder ska vidtas för att öka samverkan med domstolarna med inriktning på att korta den totala tiden från brottsanmälan till dom. 5. Åklagarkamrarna skall säkerställa att rättstillämpningen vid kammaren är enhetlig. De vice chefsåklagarna har ett särskilt ansvar för att samordna en enhetlig rättstillämpning i den operativa verksamheten. Åklagarkamrarna skall fortlöpande uppmärksamma och till diskussion ta upp frågor som kan ha prejudikatsintresse och förekommande fall ta upp frågan om överklagande till Högsta Domstolen med högre åklagare. 6. Åklagarkamrarna skall redovisa vilka internationella kontakter som man haft i den operativa verksamheten. Redovisningen skall innefatta antalet ärenden om internationell rättshjälp och antalet ärenden om europeisk arresteringsorder samt övriga åtgärder för internationellt samarbete både i operativ verksamhet och i övrig verksamhet. Av redovisningen skall även framgå hur den kompetens som verksamheten gett har tagits till vara. Uppdraget i denna punkt gäller i förkommande fall även de polisoperativa enheterna. 6

7 7. Åklagarkamrarna skall genomföra minst två samverkansaktiviteter med åklagare, poliser och andra i de län som respektive huvudort ska samverka med. Aktiviteterna kan ske tillsammans och i samråd med de polisoperativa enheterna. Ekobrottsmyndighetens mål för mängdärenden Handläggningen av mängdärenden skall ske med hög kvalitet i brottsutredningarna, en hög lagföring, en effektiv brottsprocess och en enhetlig rättstillämpning. Arbetet skall bedrivas i enlighet med de riktlinjer som anges i handboken för mängdärenden. Åklagarkamrarna skall medverka i handläggningen av mängdärenden genom att avdela ekopoliser för förhörsuppgifter och andra utredningsåtgärder. De operativa serviceenheterna skall medverka i handläggningen av mängdärenden genom att avdela ekosekreterare. Mål: Balanserna skall inte öka Antalet ärenden som avslutas genom beslut under 2006 skall uppgå till minst inom hela myndigheten Antalet lagförda mängdärenden skall uppgå till minst 800 Lagföringsandelen bör uppgå till minst 40 % Andel strafförelägganden vid lagföring bör uppgå till ca 75 % Tiden från anmälan till beslut i åtalsfrågan skall i genomsnitt vara högst 90 dagar Tiden från anmälan till beslut i förundersökningsfrågan skall i genomsnitt vara högst 7 dagar Enhetliga rutiner skall få genomslag i hanteringen av mängdärenden Brottsförebyggande arbete och strategisk ledning och samordning Regeringens mål är att risken för brott skall förebyggas och att risken för brott begås skall minska. Ekobrottsmyndighetens mål för den brottsförebyggande verksamheten Den brottsförebyggande verksamheten vid Ekobrottsmyndigheten har som övergripande mål att risken för att brott begås skall minska. Genom en effektiv utredning och lagföring av ekonomisk brottslighet verkar Ekobrottsmyndigheten för 7

8 en ökad upptäcktsrisk. I arbetet med omvärlds- och hotbildsanalysen pekar Ekobrottsmyndigheten också ut riskområden för ekonomisk brottslighet. Genom att informera om ekonomisk brottslighet bidrar Ekobrottsmyndigheten till att påverka attityder hos enskilda och näringslivet. Ekobrottsmyndigheten skall också utveckla och stödja lokalt brottsförebyggande arbete och bidra till att det straffrättsliga systemet blir effektivt och får genomslag. Sammantaget utgör den brottsförebyggande verksamheten ett mycket viktigt inslag i Ekobrottsmyndighetens strategi mot den ekonomiska brottsligheten. Det brottsförebyggande perspektivet skall därför beaktas all verksamhet som bedrivs i Ekobrottsmyndigheten. Mål och uppdrag: 1. Samtliga åklagarkammare och polisoperativa enheter skall delta i det brottsförebyggande arbetet. Antal och andel timmar som används för brottsförebyggande arbete inom hela Ekobrottsmyndigheten skall öka med minst 20 % jämfört med år Åklagarkamrarna och den polisoperativa enheten på var och en av Ekobrottsmyndighetens huvudorter Stockholm, Göteborg och Malmö skall inleda och avsluta minst ett samordnat brottsförebyggande projekt på vardera orten under året. Förslag på projekt samt projektplan skall lämnas till generaldirektören senast den 28 februari Samordning av projekten sker genom Utvecklingsenheten vid staben. För projekt som påbörjades under år 2005 men som ännu inte är avslutade skall delrapportering ske senast den 30 april Samverkan med näringslivet och arbetslivets organisationer ska utvecklas och erfarenheter från dessa aktörer skall tas till vara. Samtliga åklagarkammare och polisoperativa enheter skall delta i aktiviteter som bedrivs på var och en av Ekobrottsmyndighetens huvudorter Stockholm, Göteborg och Malmö. Inriktning och omfattning av aktiviteterna beslutas av generaldirektören och samordning sker genom Utvecklingsenheten vid staben. Ekobrottsmyndighetens mål för strategisk ledning och samordning Med strategisk ledning och samordning avses åtgärder som innebär att Ekobrottsmyndighetens resurser används och utvecklas på ett strategiskt sätt för att förhindra och förebygga ekonomisk brottslighet samt åtgärder som Ekobrottsmyndigheten initierar i samverkan med andra myndigheter inom ramen för de samordningsuppgifter som regeringen har lämnat till Ekobrottsmyndigheten. Arbetet med strategisk ledning och samordning bedrivs främst på central nivå inom Ekobrottsmyndigheten. 8

9 Mål: Under 2006 skall en fördjupad omvärlds- och hotbildsanalys tas fram. I analysarbetet skall en förstärkt samverkan ske med den operativa verksamheten inom Ekobrottsmyndigheten och med andra berörda myndigheter och organisationer. Kriminalunderrättelseverksamheten på central och lokal nivå skall förstärkas och samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer skall utvecklas. Utbildning för åklagare, poliser och annan personal inom rättsväsendet som arbetar med ekobrottsbekämpning utanför Ekobrottsmyndigheten skall erbjudas i minst samma omfattning som under Utvecklingsarbetet avseende metodfrågor för ekobrottsbekämpningen skall i ökad omfattning inriktas på att även tillgodose de behov som finns inom Åklagarmyndigheten och hos andra samverkande myndigheter. Samordningen av ekobrottsbekämpningen med Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen samt med åklagarkamrarna och polismyndigheterna utanför Ekobrottsmyndigheten skall förstärkas. Samverkan med Skatteverket skall utvecklas. Särskild vikt skall läggas vid att förbättra samarbetet och samverkan med skattebrottsenheterna. Samordnade informationsinsatser skall göras avseende bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering av EU-relaterade medel. Särskilda mål och uppdrag för operativa serviceenheterna De operativa serviceenheterna stödjer kamrarnas och de polisoperativa enheternas verksamhet. Förutom sekreterarstöd innefattar detta ett stort antal operativa serviceuppgifter. Som exempel kan nämnas kontakter med domstolar, andra myndigheter, banker m.fl., rekvisition av utdrag och andra handlingar, slagningar i register, sammanställningar som t.ex. ekonomiska underlag, kallelser, kontakter m.m. i samband med förhör, viss beredning av mål, vissa IT-uppgifter, beslagshantering samt administrativ service i övrigt. Mål och uppdrag 1. Mängdbrottsverksamheten vid respektive huvudort skall alltid vara bemannad med ekosekreterare. 2. En god och jämn service skall lämnas till åklagarkamrarna och till den polisoperativa enheten. 3. Medarbetarna skall ges kompetensutveckling och skall känna att deras arbetsuppgifter är meningsfulla och viktiga. 4. Delaktigheten i det operativa arbetet skall öka. 5. Enheterna skall medverka till införandet av enhetliga diarieföringsrutiner för hela Ekobrottsmyndigheten. 9

10 Särskilda mål och uppdrag för polisoperativa enheterna De polisoperativa enheterna stödjer kamrarnas operativa verksamhet. Enheterna bedriver underrättelsetjänst, spaning och brottsförebyggande verksamhet samt tillhandahåller IT-stöd för den operativa verksamheten. Mål och uppdrag 1. Den polisoperativa enheten vid respektive huvudort skall biträda åklagarkamrarna med polisoperativa insatser. 2. KUT-verksamhet skall bedrivas enligt de riktlinjer och andra anvisningar som beslutas av generaldirektören eller polischefen. 3. Enheterna skall lämna underlag till en strategisk rapport som den centrala KUT-funktionen varje månad skall lämna till generaldirektören. Uppdrag: Viktningsmodell för KUT-ärenden De polisoperativa enheterna skall i samverkan ta fram en viktningsmodell för KUT-ärenden i syfte att fokusera resurserna på rätt ärenden. Gemensamma värderingsgrunder I syfte att skapa gemensamma värderingsgrunder för spaningsverksamheten och förutsättningar för samverkan och samhörighetskänsla inom myndigheten skall de polisoperativa enheterna genomföra en gemensam spaningsutbildning genomföra en gemensam IT-utbildning genomföra en gemensam KUT- konferens genomföra två nationella KUT-projekt gemensamt utveckla och bygga upp samarbetsstrukturer med andra KUT-, spanings- och IT-enheter i respektive verkansområde ta fram tre områden som ska prioriteras i KUT-verksamheten gemensamt med utvecklingsenheten och de åklagare och poliser som på varje ort avdelats för bekämpning av grov och organiserad brottslighet ta fram en arbetsmodell för att hantera komplexa och allvarliga utredningar med inslag av organiserad brottslighet. I detta innefattas bl.a. hur ärendet skall hanteras från inhämtning/tips - KUT-beredning - förspaning - förundersökning - spaning/hemliga tvångsmedel - utredningsarbete - redovisning - process i rätten. Mål och uppdrag som avser medarbetarna Ekobrottsmyndighetens vision utgår från en myndighet som har en god arbetsmiljö med attraktiva arbetsplatser som stimulerar till goda resultat och god personlig utveckling. En viktig del i en god personalpolitik är en bra ledning och styrning av verksamheten. Inom Ekobrottsmyndighetens verksamhet skall de ekonomiska och personella resurserna utnyttjas på ett effektivt sätt. Detta sker genom en effektiv och tydlig ledning och styrning, god 10

11 internkontroll, en strukturerad planerings- och budgetprocess med medarbetarnas delaktighet samt genom en god och kreativ arbetsmiljö. De planer och andra dokument som tagits fram inom ramen för utvecklingen av Ekobrottsmyndighetens personalpolitik skall utnyttjas i det dagliga arbetet. Mål och uppdrag 1. Kammar- och enhetsledningarna skall verka för en god hälsa hos medarbetarna och vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsinsatserna avseende långtidssjukskrivna skall utvecklas. 2. Kammar- och enhetsledningarna skall fortsätta arbetet med att underlätta för medarbetarna att förena arbetet med föräldraskap. 3. Kammar- och enhetsledningarna skall fortsätta arbetet med att skapa bra arbetsförhållanden för alla medarbetare oavsett kön. 4. Jämställdhetsperspektivet skall beaktas i det dagliga arbetet. 5. Kammar- och enhetsledningarna skall säkerställa att samtliga anställda får möjlighet till medarbetarsamtal sker under året. 6. Samtliga medarbetare skall under 2006 få information och kunskap om de säkerhetsplaner och de personalpolitiska planer och strategier som finns i Ekobrottsmyndigheter. 7. Medarbetarna skall ges möjlighet till kompetensutveckling samt i den omfattning som verksamheten medger det till deltagande i den gemensamma utbildningsdag som kommer att anordnas ( EBM-dagen ). Uppföljning Ekobrottsmyndighetens strategi för mål och uppföljning innebär att myndigheten skall ha tydliga och mätbara mål för verksamheten, att verksamheten fortlöpande följs upp mot målen och att uppföljningen skall främja rättssäkerhet och kvalitet och en effektiv produktion med ökad lagföring och kortare genomströmningstider. Rättslig kontrollen och tillsyn skall ske enligt en tillsynsplan som beslutas av generaldirektören. Uppföljning av verksamhet och ekonomi sker månadsvis enligt följande. 11 Ekonomienheten tillhandahåller varje månad, med undantag för januari och juli, rapporter över resultat. Månadsrapporterna kommer att innehålla verksamhetsstatistik, budgetutfall och personalinformation för varje resultatenhet. Resultatenhetscheferna skall varje månad tillsammans med sin enhet analysera resultatet och vidta adekvata åtgärder. Ekonomienheten bistår resultatenheterna i detta arbete. Resultatenheternas verksamhet följs upp varje månad genom en månadsdialog med generaldirektören. Under juli och augusti sker dock inga månadsdialoger. Varje resultatenhet skall dels senast den 31 maj 2006 lämna en skriftlig lägesrapport per den 15/5, dels senast den 30 november 2006 lämna en skriftlig årsrapport per den 15 november. Lägesrapport och årsrapport lämnas till

12 ekonomienheten enligt föreskrifter som meddelas senare. Årsrapporten kommer att användas som underlag till årsredovisningen. Resurser Inriktning De personella och ekonomiska resurserna inom Ekobrottsmyndigheten skall utnyttjas så effektivt som möjligt. Genom en tydlig ledning och styrning, en god uppföljning och en ändamålsenlig planerings- och budgetprocess skapas delaktighet och engagemang hos de enskilda medarbetarna, vilket befrämjar en effektiv resursanvändning. Finansiering Ekobrottsmyndigheten har i regleringsbrevet tilldelats tkr för budgetåret I medlen ingår en ökad tilldelning avseende arbete med åtgärder mot marknadsmissbruk på tkr, i övrigt avser ökningen från år 2005 kompensation för pris- och löneomräkning. En anslagskredit på ca tkr finns tillgänglig. Den budget som finns i denna verksamhetsplan innebär ett överdrag av tilldelade medel på ca tkr. För att undvika ytterligare belastning på anslagskrediten förutsätts att varje resultatenhet håller den tilldelade budgeten. Budget totalt och per resultatenhet framgår av bilaga 1. Ekobrottsmyndighetens låneram för 2006 uppgår till tkr. Låneramen får endast användas till investeringar som beslutats av generaldirektören. Någon särskild budget för oförutsedda förundersökningskostnader eller skadestånd finns inte. Vid oförutsedda stora kostnader kommer i första hand en omfördelning av befintliga budgetmedel ske. I undantagsfall kan anslagskrediten komma att användas. Som oförutsedd kostnad räknas endast exceptionella förundersökningskostnader, t.ex. i stora mål, eller vid utdömda skadestånd för långsam handläggning. Bedömning får ske i varje enskilt fall efter anmälan till ekonomidirektören. Budgeten för varje enhet skall betraktas som en ram och fördelningen av kostnader på de olika budgetposterna som en beräkningsgrund. Kostnaden på en budgetpost får alltså överstiga budgeten för den posten under förutsättning att kostnaden för en annan post blir lägre. Omdisposition inom den tilldelade budgetramen beslutas av resultatansvarig chef. Ansvar och befogenheter följer av attestföreskrifterna. Beräknings- och fördelningsgrunder m.m. Personalbudgeten baserar sig på befintlig personal med minskning för kända ledigheter t ex föräldraledigheter. Uppräkning av lönekostnaderna har skett med lönerevision enligt tecknade avtal. De rekryteringar inom kärnverksamheten som planeras under året finns inte fördelade per enhet utan finns samlade på ett gemensamt kostnadsställe tills dess att placering av de nyrekryterade skett enligt personalförsörjningsplanen. De sociala avgifterna avseende pensionspremier stiger med 2,78 % jämfört med år 2005, övriga avgifter är i princip oförändrade. Pensionspremien avseende poliserna är mera osäker, men motsvarande höjning har gjorts även för beräkning av kostnaden för poliserna. Totala sociala avgifterna uppgår till 56,7% för anställda vid myndigheten och till 51,9% för poliserna. 12

13 Ekobrottsmyndigheten har efter ansökan till Kammarkollegiet fått förhandsbesked om att myndigheten beviljats bidrag för s.k. kompetensöverföring, vilket gör det möjligt att tidigarelägga vissa rekryteringar inför kommande pensionsavgångar. Det bidrag som Ekobrottsmyndigheten kommer att kunna tillgodoräkna sig uppgår till drygt tkr för Eftersom en separat ansökan skall prövas av Kammarkollegiet vid varje nyrekrytering har inga intäkter för sådana bidrag medtagits i budgeten. I den myndighetsgemensamma verksamheten ingår Centralt anordnade utbildningar, dock inte resekostnader. Drift av gemensamt nätverk med Åklagarmyndigheten, kommunikation och uppgradering av gemensamma system, serviceavtal, centralt anskaffade anläggningar (datorer, videoutrustning licenskostnader m.m.). IT-budgeten innehåller medel för en grundarbetsplats för samtliga anställda bestående av en stationär PC med programvara enligt fastställd standard samt bärbara datorer. Avgifter för videokonferensbryggan (ej samtalskostnader). Kostnader/intäkter avseende samtliga hyror och räntor samt de avskrivningar som tidigare belastade avdelningarna. Alla inköp/hyra av datautrustning såväl stationära som bärbara och programvaror beslutas av den centrala IT-funktionen. De budgetramar som tilldelas respektive resultatenhet får inte överskridas utan särskilt beslut från ekonomidirektören. Budgeten är en ram inom vilken medel för de olika budgetposterna får omfördelas. Budgeten för lönekostnaden är central och lönemedel disponeras inte av resultatenheterna. Rekryteringsbehov anmäls till personaldirektören. Personalförsörjningsplanen utgör en komplettering till personalbudgeten, där planerade rekryteringar anges. Beräkningsgrunder Resultatenheterna inklusive staben disponerar medel för sådana driftskostnader som kan påverkas genom beslut av enhetens chef. Fördelning av medel har skett utifrån den förbrukning som fanns per oktober 2005 uppräknat på helt år på respektive region, och därefter fördelat på enhet baserat på antalet personer på enheten. Budget för staben har beräknats utifrån planerad verksamhet och utfallet per oktober 2005 på respektive enhet. Den budgetmodell som tillämpas är enhetlig för samtliga resultatenheter inkl staben, och dispositionsrätten blir densamma för alla enheter. Genom budgetuppföljningen kommer samtliga kostnader för enheten, alltså även löner, att kunna överblickas. Som framgår ovan disponeras lönerna dock inte av resultatenheten. Kostnaderna för Ekobrottsmyndigheten verksamhet i Stockholm budgeteras delvis gemensamt och fördelas sedan på resultatenheter. Exempelvis budgeteras kostnaderna för lokaler, maskiner m.m. antingen centralt eller på operativa serviceenheten. Kostnader som budgeteras på operativa serviceenheten utgörs t ex av kontorsmaterial, service och leasingkostnader för kopiatorer. Centralt budgeteras t ex bevakning och samtliga möbelinköp. Kostnader för förmånsbilar budgeteras på staben medan exempelvis kostnader för tjänstebilar och telefonavlyssning budgeteras på polisoperativa enheterna. 13

14 Kostnader som budgeteras centralt Personalkostnader, med de undantag som anges nedan Alla lokalhyror. Hyran kan inte påverkas annat än när hyresavtalen sägs upp eller förändras. Ärenden om hyresavtal skall underställas generaldirektören. Bevakningskostnader i Stockholm, se nedan Datakommunikation, se nedan Leasingkostnader för datorer Kostnader som budgeteras på resultatenheter och på enheter inom staben Övriga personalkostnader (utöver lön) som utgörs av motionskort, läkarvård, intern representation (personalmöten) och liknande. Kompetensutveckling avseende annan utbildning än den som tillhandahålls centralt, exempelvis IT-kurser, juriststämma och liknande deltaganden i externa kurser och seminarier. Reskostnader för samtliga resor som enhetens medarbetare gör. Inga resekostnader kommer att budgeteras centralt, vilket innebär att den tidigare centrala resebudgeten har fördelats ut på enheterna med övervikt i Malmö och Göteborg. Kostnader för bilar är gemensamma för respektive ort. De polisoperativa enheterna ansvarar för ortens hela bilbudget. Kostnad för egna bokningar av leasingbilar belastar dock respektive enhet. Under budgetposten Material har medel beräknats för t ex kontorsmaterial, kaffe, böcker, prenumerationer etc. Eftersom vissa av dessa kostnader inte går att dela upp på de olika resultatenheterna budgeteras dessa kostnader hos operativa serviceenheterna. Konsulter kan avse allt från datakonsulter i den myndighetsgemensamma ITbudgeten till tolkar och översättare som anlitas direkt av resultatenheten. Kostnaderna fördelas på respektive enhet. Köpta tjänster avser t ex porto, underhållsavtal, bevakning. Bevakning budgeteras centralt i Stockholm och på operativa serviceenheterna i Göteborg och Malmö. På operativa serviceenheterna finns också budget för porto och underhållsavtal för kopiatorer. Kommunikation avser telefon, både fast och mobil, porto, samt datakommunikation. Datakommunikationen finns på den centrala budgeten, telefon fördelas på respektive enhet, porto budgeteras på den serviceoperativa enheten. Inköp av mobiltelefoner budgeteras på respektive enhet. Leasing avseende kopiatorer etc. budgeteras på operativa serviceenheten. Infotorg budgeteras på respektive enhet där användaren finns. Diverse fördelas på respektive enhet och innehåller kostnader som inte kan placeras under någon annan budgetpost, t ex frakter, extern representation, korttidsinvesteringar (inköp av inventarier/utrustning under kr). Budget för Diverse finns på respektive enhet. 14

15 ÖVRIGT Kostnader i mängdärendehanteringen skall attesteras av den chef vars medarbetare har initierat kostnaden. Det finns möjlighet att använda sig av kodning i redovisningen för att kunna följa upp vilka kostnader som hänför sig till mängdärendehanteringen. BUDGET 2006 BILAGA 1 BUDGETLATHUND Centralt Kammare Serviceop Polisop Staben Löner x En gemensam personalbudget Övr personalkostnader x x x x Motion, läkarvård, intern representation Kompetensutveckling x x x x Gemensamma kurser centralt, enstaka seminarier etc enheterna Resor x x x x Samtliga resor på enheten där medarbetaren finns Hyra lokaler x x Lokalyra centralt, lokalvård operativa serviceenheterna Bilar x x Egna bilar på polisoperativa Material x x x x Kontorsmatr serviceoperativa, tidskrifter, böcker etc resp. enhet Konsulter x x x x x Översättare, tolkar, utskrifter på resp. enhet Köpta tjänster x x Serviceavtal kopiatorer etc, porto, bevakning Kommunikation x x x x x Telefon fast och mobil Infotorg x x x Infodata Leasing x x IT-utrustning centralt, kopiatorer etc serviceoperativa Diverse x x x x extern representation, frakter, korttidsinventarier under 10 tkr 15

16 Intäkts- kostnadsslag BUDGET BUDGET Operativ TOTALT Staben Gemensamt verksamhet EBM Intäkter Löner övriga Löner polis LÖNEKOSTNADER Övriga personalkostnader TOTALT PERSONALKOSTNADER (inkl lönekostn) Kompetensutveckling Resor Hyra Bilar Material Konsulter Köpta tjänster Kommunikation Leasing Åklagarmyndigheten (RÅ) Infotorg Avskrivningar exkl bil Räntor Diverse ÖVRIGA KOSTNADER SALDO ANSLAGSBELASTNING STABEN GD Ekobrotts- Lednings- Ekonomi- Personal- Rätts- Utvecklings- Total Intäkts- kostnadsslag Högre åkl kansliet sekretariatet enheten enheten enheten enheten Intäkter Löner övriga Löner polis LÖNEKOSTNADER Övriga personalkostnader TOTALT PERSONALKOSTNADER (inkl lönekostn) Kompetensutveckling Resor Hyra Bilar Material Konsulter Köpta tjänster Kommunikation Leasing Åklagarmyndigheten (RÅ) Infotorg Avskrivningar exkl bil Räntor Diverse ÖVRIGA KOSTNADER SALDO ANSLAGSBELASTNING

17 Malmö Belopp i tkr Budget Budget Budget Budget Budget kst 9411 kst 9412 kst 9413 helår helår 1:a Malmö 2:a Malmö 3:e Malmö OSE POE Intäkter Löner övriga Löner polis LÖNEKOSTNADER Övriga personalkostnader TOTALT PERSONALKOSTNADER (inkl lönekostn) Kompetensutveckling Resor Lokaler, ej hyra 519 Bilar Material Konsulter Köpta tjänster Kommunikation Leasing 271 Åklagarmyndigheten (RÅ) Infotorg Avskrivningar exkl bil 8 Räntor Diverse ÖVRIGA KOSTNADER SALDO ANSLAGSBELASTNING

18 STOCKHOLM Belopp i tkr Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget kst 9211 kst 9212 kst 9213 kst 9214 kst 9215 kst 9216 helår helår 1:a Sthlm 2:a Sthlm 3:e Sthlm 4:e Sthlm 5:e Sthlm 6:e Sthlm OSE POE Intäkter Löner övriga Löner polis LÖNEKOSTNADER Övriga personalkostnader TOTALT PERSONALKOSTNADER (inkl lönekostn) Kompetensutveckling Resor Hyra 0 Bilar Material Konsulter Köpta tjänster Kommunikation Leasing Åklagarmyndigheten (RÅ) 0 Infotorg Avskrivningar exkl bil Räntor 0 Diverse ÖVRIGA KOSTNADER SALDO ANSLAGSBELASTNING

19 Göteborg Belopp i tkr Budget Budget Budget Budget Budget kst 9311 kst 9312 kst 9313 helår helår 1:a Gbg 2:a Gbg 3:e Gbg OSE POE Intäkter Löner övriga Löner polis LÖNEKOSTNADER Övriga personalkostnader TOTALT PERSONALKOSTNADER (inkl lönekostn) Kompetensutveckling Resor Lokaler, ej hyra Bilar Material Konsulter Köpta tjänster Kommunikation Leasing Åklagarmyndigheten (RÅ) Infotorg Avskrivningar exkl bil Räntor Diverse ÖVRIGA KOSTNADER SALDO ANSLAGSBELASTNING