Ekobrottsmyndigheten Sida 1 (24) Regeringen Justitiedepartementet. Budgetunderlag för budgetåren

Transkript

1 Ekobrottsmyndigheten Sida 1 (24) Regeringen Justitiedepartementet Budgetunderlag för budgetåren Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten för Mina förslag och överväganden kan sammanfattas under följande huvudpunkter. 1. Ekobrottsmyndigheten har sedan år 1998 etablerat sig som en specialistmyndighet för ekobrottsbekämpning. Inom myndigheten har goda kunskaper vunnits om ekobrottsligheten och dess bekämpning. Arbetsformen med åklagare, poliser, ekorevisorer, andra specialister samt administratörer i nära samverkan har visat sig vara effektiv i kampen mot ekobrottsligheten. Samtidigt måste jag konstatera att myndigheten trots den ökade effektiviteten och produktiviteten inte fullt ut har klarat av den stadigt ökande ärendetillströmningen. Antalet inkomna ärenden till myndigheten har ökat med 70 procent under de senaste fem åren. Det innebär en hög och ökande arbetsbelastning för medarbetarna och att resurserna inte räcker till för en långsiktig och strategisk ekobrottsbekämpning. Även om ekonomin på kort sikt är i balans behöver myndigheten tillföras resurser. Det är en förutsättning för att rättsväsendet med medborgarnas förtroende skall kunna bedriva en långsiktig och brottsförebyggande kamp mot den allvarliga ekonomiska brottsligheten och för att myndigheten skall kunna möta en för varje år ökande ärendetillströmning med en hög lagföring och kortare genomströmningstider. 2. I oktober 2004 gav jag in rapporten Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet EBM från experiment till långsiktighet till regeringen. I rapporten läggs ett antal konkreta förslag fram som enligt min bedömning skapar goda förutsättningar för att Ekobrottsmyndigheten skall utvecklas i sin roll som specialistmyndighet mot ekobrottsligheten och goda förutsättningar för en långsiktig och strategisk kriminalpolitisk insats mot ekobrottsligheten. Det sker genom att strategier, prioriteringar och resursplanering i myndigheten grundas på en omvärlds- och hotbildsanalys i förening med en avancerad kriminalunderrättelseverksamhet. En brottsbekämpning som utifrån en sådan analys kan bygga på fördjupade kunskaper om ekobrottsligheten och dess drivkrafter leder till organisatoriska och andra förändringar i myndigheten som syftar till ett mer strategiskt ledningsarbete, minskad administration, Postadress Gatuadress Telefon Telefax

2 Ekobrottsmyndigheten Sida 2 (24) ökade resurser till den operativa verksamheten och utveckling av arbetsmetoder och medarbetarnas kompetens. 3. En genomförd strategi för en långsiktig ekobrottsbekämpning med fokus på att förhindra och förebygga allvarlig ekonomisk brottslighet ger ett effektivt utnyttjande av nuvarande och planerade resurser för Ekobrottsmyndigheten. Det innebär också att andras insatser i ekobrottsbekämpningen får ett kriminalpolitiskt genomslag. Marginella resurstillskott till Ekobrottsmyndigheten innebär alltså en effektiv resursstyrning för ekobrottsbekämpningen i stort. 4. Skulle statsmakterna inte för åren tillföra Ekobrottsmyndigheten nya resurser följer av mina prognoser att antalet medarbetare i myndigheten måste minska i ett läge där arbetssituationen för medarbetarna redan är ansträngd. Det äventyrar myndighetens möjligheter att arbeta strategiskt och långsiktigt och att lagföra de brott som anmäls. Detta är allvarligt inte bara för Ekobrottsmyndighetens del. Andra samhällsinsatser mot ekobrott som innebär att myndigheter och andra avsätter resurser för att kontrollera och upptäcka ekobrott leder till ett stadigt ökande antal anmälningar. Den nuvarande planeringsnivån för Ekobrottsmyndigheten innebär att myndigheten inte kommer att ha resurser att hantera en ständigt ökande ärendetillströmning. Det innebär att andras satsningar mot ekobrotten inte får fullt genomslag i brottsbekämpningen och att det blir negativa konsekvenser för rättskedjan där Ekobrottsmyndigheten riskerar att bli en hindrande sektor. 5. De överväganden jag nu har redovisat leder fram till följande slutsatser i fråga om resursbehovet för Ekobrottsmyndigheten. Jag begär en ökning av anslaget med 29,4 miljoner kronor år 2006, utöver pris- och löneomräkning, varav 2 miljoner kronor föreslås vara ett engångsbelopp. 6. Med dessa satsningar kan jag med en betydande grad av säkerhet påstå att det brottsförebyggande arbetet kan bedrivas långsiktigt och strategiskt och att antalet lagförda ekobrottslingar kommer att öka samtidigt som genomströmningstiderna kommer att minska ytterligare. 7. För åren 2007 och 2008 föreslår jag en planeringsnivå som innebär att anslagsnivån för Ekobrottsmyndigheten ökar med ytterligare 16,8 miljoner kronor, utöver pris- och löneomräkning. Med en sådan anslagsnivå kan Ekobrottsmyndigheten långsiktigt skapa en rimlig balans mellan arbetsbelastningen och tillgången på medarbetare. En sådan ordning skulle medge att Ekobrottsmyndigheten kan arbeta med en rationell fördelning av resurser mellan operativ verksamhet och utveckling av verksamheten och under godtagbara arbetsförhållanden för medarbetarna.

3 Ekobrottsmyndigheten Sida 3 (24) Med det som jag nu har nämnt och med det underlag som presenteras i det följande hemställer jag att regeringen beslutar att att att att att att föreslå riksdagen att höja anslagsramen för ramanslaget 4:3 Ekobrottsmyndigheten för år 2006 med 29,4 miljoner kronor till 371 miljoner kronor (exklusive pris- och löneomräkning), varav 2 miljoner kronor föreslås vara ett engångsbelopp. föreslå riksdagen att som planeringsram för år 2007 och 2008 öka ramanslaget med ytterligare 16,8 miljoner kronor till 388 miljoner kronor (exklusive pris- och löneomräkning) tillstyrka en fortsatt inriktning med en specialisering mot bekämpning av allvarlig ekonomisk brottslighet som hotar våra ekonomiska system fastställa en låneram på 33 miljoner kr för år 2006 och 33 miljoner kr för år 2007 fastställa en anslagskredit på 3 % av anslaget fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 % av anslaget. Beslut om budgetunderlaget har fattats av generaldirektören Gudrun Antemar. I den slutliga handläggningen har deltagit avdelningscheferna Gunnar Stetler, Lars Willquist och Gösta Ivarsson, chefsjuristen Roland Andersson, personaldirektören Kicki Weslund, utvecklingschefen Christer Krantz, polisintendenten Peter Nilsson samt planeringsdirektören Ulf Arvidsson, den sistnämnde föredragande. Budgetunderlaget har behandlats i Riksåklagarens rådgivande nämnd samt i förhandlingar med de fackliga organisationerna. Stockholm den 28 februari 2005 Gudrun Antemar Ulf Arvidsson Sändlista, bilaga 1

4 Ekobrottsmyndigheten Sida 4 (24) Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag Goda resultat 2004 ekonomin är på kort sikt i balans års resultat Som framgår av den årsredovisning för år 2004 som jag överlämnat till regeringen kan Ekobrottsmyndigheten uppvisa bra verksamhetsresultat. De mål för verksamheten som statsmakterna hade lagt fast för år 2004 har i sin helhet uppnåtts. I korthet betyder det att Ekobrottsmyndigheten under år 2004 har ökat både produktiviteten och kvaliteten i verksamheten. Det innebär bl.a. följande fler ärenden har avgjorts lagföringen har ökat handläggningstiderna har blivit kortare Ekobrottsmyndighetens brottsutredande verksamhet under år 2004 har på ett tydligare sätt än tidigare fokuserat på allvarlig ekonomisk brottslighet. En större andel av resurserna har lagts på de medelsvåra och särskilt krävande ärendena. Lagföringsandelen har totalt sett ökat från 28 till 31 procent. I fråga om de särskilt krävande ärendena har lagföringsandelen ökat från 46 till 48 procent. Samma trend visar de genomsnittliga genomströmningstiderna som minskat mest i fråga om den allvarliga ekonomiska brottsligheten. För de mindre komplicerade ärendena har den genomsnittliga genomströmningstiden minskat med 25 dagar, för medelsvåra ärenden är minskningen 24 dagar och för särskilt krävande ärenden är minskningen 111 dagar. Ekobrottsmyndigheten avslutade ärenden år 2004 och ökade därmed marginellt antalet avslutade ärenden jämfört med föregående år. Sammantaget har myndigheten under år 2004 handlagt fler ärenden än under tidigare år med tyngdpunkt i de medelsvåra och särskilt resurskrävande ärendena. Både den ökade lagföringen och de minskade genomströmningstiderna visar att såväl produktiviteten som kvaliteten i verksamheten har ökat väsentligt.

5 Ekobrottsmyndigheten Sida 5 (24) Samtidigt har inflödet av nya ärenden varit stort. Antalet inkomna ärenden ökade med 11 procent år Det innebär att Ekobrottsmyndigheten för femte året i rad har haft att hantera en ökande ärendetillströmning. Det är ett allvarligt bekymmer att myndighetens resurser inte räckt till för att fullt ut möta den stora ökningen av antalet inkommande ärenden. Det innebär att myndighetens balanser har ökat. Om inte denna utveckling bryts riskeras effekten av satsningen mot den allvarliga ekonomiska brottsligheten. För att möta utvecklingen har Ekobrottsmyndigheten under år 2004 inlett ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete som tar sikte på myndighetens inriktning, prioriteringar, organisation, ledning, styrning och arbetsformer. En strategisk inriktning av verksamheten mot allvarlig ekonomisk brottslighet som hotar de ekonomiska systemen har påbörjats och delvis redan fått genomslag genom att lagföringen har ökat mest för de medelsvåra och svåra ekobrottsärendena. I en del fall handlar det om att fortsätta insatser som har påbörjats tidigare med en tydligare inriktning. I andra fall är det frågan om nya satsningar. Jag vill i detta sammanhang särskilt nämna ökade insatser som gäller brott mot insiderstrafflagen och annan brottslighet på finansmarknaden svart arbetskraft korruption grov och organiserad brottslighet Jag vill också peka på att det fortsatta utvecklingsarbetet syftar till att höja produktiviteten och effektiviteten i verksamheten genom en omvärlds- och hotbildsanalys till grund för strategiska beslut för det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet en rutin för en rättssäker, hög och snabb lagföring av ekonomisk mängdbrottslighet en utveckling av yrkesrollerna en aktiv personalpolitik och ledarskapsutbildning vidareutbildning inom ekobrottsområdet

6 Ekobrottsmyndigheten Sida 6 (24) 1.2 Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet EBM från experiment till långsiktighet Den 29 oktober 2004 överlämnade jag en rapport till regeringen med konkreta förslag som syftar till att utveckla Ekobrottsmyndigheten till en mer slagkraftig organisation för ekobrottsbekämpning. I rapporten föreslås sammanfattningsvis följande. Ekobrottsmyndigheten skall ha en tydlig inriktning mot att förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet som hotar de ekonomiska systemen. Myndigheten skall utvecklas i riktning från att vara en händelsestyrd organisation som arbetar med redan inträffad och anmäld ekonomisk brottslighet till att arbeta långsiktigt och förebyggande med en hög grad av egna initiativ inom båda verksamhetsgrenarna. Ekobrottsmyndighetens strategi och planering för det brottsförebyggande och det brottsutredande arbetet skall grundas på kunskap om brottsutvecklingen. Kunskapen byggs upp genom en omvärlds- och hotbildsanalys i förening med en avancerad kriminalunderrättelseverksamhet. Verksledningen i Ekobrottsmyndigheten bör ha det samlade personalansvaret för alla medarbetare. En sådan enhetlig modell skapar helt nya förutsättningar för en sammanhållen strategisk planering, för en samlad operativ verksamhet och för en gemensam ledning och styrning av den brottsbekämpande verksamheten. Den nuvarande indelningen med en central ledning med tre operativa avdelningar skall utvecklas i riktning mot en förstärkt verksledning och ett tydligt operativt resultatansvar på kammarnivå. Det skapar förutsättningar för en tydlig, enhetlig och strategisk ledning, minskad administration och mer resurser till operativ verksamhet. Vinsten med en sammanhållen arbetsplats för åklagare, poliser, ekorevisorer och andra specialister skall behållas och samtidigt utvecklas så att varje yrkesgrupps kompetens förenas till ett sammantaget bättre resultat. Ekobrottsmyndigheten skall ytterligare utvecklas i rollen som ett nationellt utvecklingscentrum för ekobrottsbekämpningen. Jag avser att under våren 2005 inkomma med ytterligare underlag till regeringen med konkreta förslag avseende ledning och styrning av verksamheten.

7 Ekobrottsmyndigheten Sida 7 (24) 1. 3 Belastningen på Ekobrottsmyndigheten ökar Ärendeinflödet Från år 1999 har antalet anmälda brott som har kommit in till Ekobrottsmyndigheten ökat markant. År 1999 inkom anmälningar. Därefter har antalet anmälningar ökat, vilket framgår av följande tabell Under den senaste femårsperioden uppgår ökningen av antalet inkommande ärenden till 70 procent. Allt tyder på att denna trend kommer att fortsätta och att Ekobrottsmyndigheten kommer att ställas inför allt större krav. Antalet anmälda ekobrott ökar stadigt beroende på att de etablerade kontrollsystemens insatser och resurser växer. Som exempel kan följande nämnas. Inom Skatteverket görs fortsatta satsningar på kontrollverksamheten samtidigt som skattebrottsenheterna byggs ut ytterligare. Under år 2004 ökade antalet anställda på skattebrottsenheterna till nära 200. Majoriteten av dessa är verksamma inom de län EBM svarar för åklagarverksamheten. Skatteverket kommer att de närmast åren utbilda ytterligare skattebrottsutredare med en beräknad tillväxttakt på 30 skattebrottsutredare per år. Skattebrottsutredarna är en god utredningsresurs men innebär samtidigt en ytterligare kraftig arbetsbelastning på åklagarna och poliserna i Ekobrottsmyndigheten. Revisorernas anmälningsskyldighet börjar få genomslag och antalet inkommande anmälningar från revisorer ökade betydligt under år Ekobrottsmyndigheten har i samråd med revisorernas yrkesorganisationer utarbetat en information om anmälningsplikten med råd för hur revisorerna bör fullgöra sin anmälningsplikt. Informationen har gjorts tillgänglig för samtliga godkända och auktoriserade revisorer. Denna brottsförebyggande insats torde få genomslag inte bara genom att fel rättas till utan att anmälan behöver göras utan också genom en fortsatt ökning av antalet anmälningar. Ett nära samarbete har inletts med Finansinspektionen i syfte att effektivisera utredningarna kring misstänkta brott mot insiderlagen och andra brott som begås på finansmarknaden. Även detta projekt kan förväntas att ge fler anmälningar om misstänkta brott. Den förändrade lagstiftning som förbereds på

8 Ekobrottsmyndigheten Sida 8 (24) området och som avses träda i kraft inom kort kommer att förstärka denna effekt. Den etikdebatt som har förts i breda samhällssektorer och de utredningsförslag som har lagts fram på det området har lett till att ekobrottens samhällsskadlighet har kommit i fokus. Det finns skäl att tro att det kommer leda till en ökad anmälningsbenägenhet från andra än de etablerade kontrollfunktionerna. Den anmälda ekobrottsligheten och den ökning av anmälningar som insatserna inom olika samhällssektorer medför säger ändå litet om omfattningen av den faktiska ekobrottsligheten. Det finns inte några säkra bedömningar av hur stor den dolda ekobrottsligheten är. Man brukar räkna med att skattefelet uppgår till cirka 105 miljarder kronor per år, varav en stor del avser skatte- och avgiftsbortfall på grund av svart arbete. Ekobrottsmyndigheten har hittills kunnat avsätta mycket små resurser för att upptäcka och förhindra den brottslighet som inte kommer fram genom de etablerade kontrollsystemen. Det är allvarligt eftersom erfarenheterna hittills visar att kontrollinsatser inom nya områden leder till upptäckt av brott. Om rättsväsendet inte klarar av att upptäcka och förhindra ekobrottsligheten i tillräcklig omfattning medför det ett minskat förtroende i näringslivet och mellan enskilda. På sikt hotas tillväxten och enskildas tilltro till rättsväsendets initiativ i kampen mot ekobrottsligheten. Om detta motverkas genom att Ekobrottsmyndigheten ges möjlighet att arbeta strategiskt och långsiktigt med egna initiativ blir vinsterna för samhället omedelbara Mer komplicerad brottslighet De ärenden som anmäls till Ekobrottsmyndigheten är allt mer komplicerade att utreda. Globaliseringen inom de ekonomiska systemen och det ökade samarbetet inom EU ställer ökade krav på internationellt rättsligt samarbete och utvecklingen på IT-området har medfört nya behov av teknisk kompetens i brottsutredningarna. Härtill kommer att den traditionella allvarliga brottsligheten numera allt oftare innehåller moment av ekonomisk brottslighet. De brottsanmälningar som kommer in till Ekobrottsmyndigheten har hittills delats upp i olika kategorier, beroende på hur resurskrävande de bedöms vara. EKO 1 EKO 2 EKO 3 EKO 4 Mindre resurskrävande ärenden Medelsvåra ärenden Särskild krävande ärenden Ärenden angående utländsk framställan om rättslig hjälp

9 Ekobrottsmyndigheten Sida 9 (24) Andelen mindre resurskrävande ärenden har minskat betydligt. Dessa ärenden uppgick år 2002 till 50 procent av det totala antalet inkomna ärenden. År 2004 var andelen 35 procent. Under samma tid har andelen medelsvåra ärenden av det totala antalet inkomna ärenden ökat från 46 till 63 procent. Andelen särskilt krävande ärenden har i huvudsak legat på en oförändrad nivå. Den ökade andelen komplicerade mål om allvarlig ekonomisk brottslighet innebär att brottsutredningarna blir allt mer resurskrävande. I allt fler ärenden krävs t.ex. att två åklagare är engagerade under förundersökningen och under domstolsförhandlingen. Den ökade andelen komplicerade mål leder också till fler frihetsberövanden, vilket i sin tur ställer särskilda krav på omedelbart tillgängliga utredningsresurser. Antalet mål med frihetsberövanden har ökat med 55 procent under år Brottsutvecklingen kräver nya strategier Jag har i rapporten Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet EBM från experiment till långsiktighet lämnat förslag som innebär en utveckling av Ekobrottsmyndigheten till en strategisk myndighet med en verksamhetsinriktning mot att förhindra och förebygga allvarlig ekonomisk brottslighet. Förslagen innebär att förändringar behöver genomföras när det gäller strategisk ledning och styrning av verksamheten så att det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet inriktas med sikte på ökad kompetens, effektivitet och genomslagskraft Brottsbekämpning baserad på en omvärlds- och hotbildsanalys i förening med en avancerad kriminalunderrättelsetjänst En årlig omvärlds- och hotbildsanalys som beskriver brottsutvecklingen och analyserar incitament till ny brottslighet kommer att ligga till grund för hur Ekobrottsmyndigheten planerar och koncentrerar resurserna på att förebygga, förhindra och utreda den brottslighet som utgör ett hot mot våra ekonomiska system. Ett sekretariat för omvärlds- och hotbildsanalys har inrättats från och med den 1 januari Sekretariatet skall fortlöpande ta fram främst strategiska analyser som tar sikte på att beskriva och analysera den ekonomiska utvecklingen nationellt och internationellt och hur den påverkar brottsutvecklingen. Sekretariatet har ansvar för att årligen i samverkan med kriminalunderrättelseverksamheten ta fram en omvärlds- och hotbildsanalys som beskriver brottsutvecklingen och analyserar och definierar vilka samhällsekonomiska risker som brottsligheten vid varje tid genererar. Omvärlds- och hotbildsanalysen skall ligga till grund för planeringen av Ekobrottsmyndighetens brottsföre-

10 Ekobrottsmyndigheten Sida 10 (24) byggande och brottsutredande insatser. Ansvaret för verksamheten kommer att ligga på en chefsanalytiker med breda och djupa kunskaper om de ekonomiska systemen och finansmarknaden. Till sekretariatet behöver också föras ett antal specialister med ekonomisk, beteendevetenskaplig, kriminologisk och polisiär kompetens på hög nivå. En hög kvalitet i analysverksamheten innebär att Ekobrottsmyndigheten vid varje tid kan styra sina resurser på ett optimalt sätt. Analysen torde få betydelse också för andra myndigheter, organisationer och andra som deltar i kampen mot ekobrottsligheten. En omfördelning av Ekobrottsmyndighetens nuvarande resurser medger att sekretariatet förutom chefsanalytikern kan tillföras en kriminolog. För att skapa förutsättningar för en fullt utbyggd analysverksamhet krävs ytterligare resurser. Jag bedömer det initiala behovet av resursförstärkning till minst två årsarbetskrafter. Kriminalunderrättelseverksamheten och de operativa analyser som görs inom ramen för det arbetet är en viktig del i omvärlds- och hotbildsarbetet. Under år 2004 har kriminalunderrättelseverksamheten byggts upp i ett första steg med sammanlagt sex poliser, en analytiker och ett visst administrativt stöd. Efter en nödvändig kompetensutveckling har arbetet kommit igång med inhämtning, bearbetning, analys och delgivning. Ändamålsenliga kontakter med underrättelseverksamheterna inom polismyndigheterna, Tullen och Skatteverket har skapats. Samtidigt måste framhållas att den nivå för kriminalunderrättelseverksamheten som har åstadkommits inom ramen för nuvarande resurser är ett absolut minimum. Erfarenheterna från andra myndighetsområden visar att resursbehovet ökar successivt, i takt med att organisationen ser de möjligheter till en effektivare brottsbekämpning som kriminalunderrättelseverksamheten ger. Under våren 2005 påbörjar kriminalunderrättelseverksamheten en kartläggning av de mest farliga aktörerna inom den grova ekonomiska brottsligheten. Kartläggningen kommer att utgöra grund för myndighetens fortsatta hotbildsarbete. För att kunna utveckla verksamheten ytterligare behövs en tydlig resursökning för spaning, dels som ett led i underrättelseverksamheten, dels som ett stöd till den brottsutredande verksamheten. En utbyggd spaningsresurs är en förutsättning för att bäst kunna använda kriminalunderrättelsefunktionen och för att därigenom kunna styra inriktningen på underrättelsearbetet och säkerställa att analysen blir så riktig som möjligt. Spaning är även ett viktigt verktyg för den brottsutredande grenen, främst för att kunna styra en förundersökning så att resurser lägg på rätt inriktning. Ekonomisk brottslighet som inte upptäcks genom de vanliga kontrollsystemen innefattar ofta organiserad och internationell ekonomisk brottslighet. Denna brottslighet förekommer också som en del av annan avancerad och organiserad brottslighet. För att Ekobrottsmyndigheten skall kunna arbeta med den höga grad av egna initiativ som

11 Ekobrottsmyndigheten Sida 11 (24) krävs för att kunna göra en effektiv och uthållig insats behöver verksamheten tillföras ytterligare polisiära resurser. Jag bedömer behovet av förstärkning av kriminalunderrättelseverksamheten till sex polisiära årsarbetskrafter som bör tillföras under en tvåårsperiod. Behovet för ytterligare spaningsmöjligheter är något större. Här bör förstärkningen ske redan från och med år En effektiv brottsförebyggande verksamhet Det brottsförebyggande arbetet är en av Ekobrottsmyndighetens två verksamhetsgrenar. Under de år Ekobrottsmyndigheten har funnits har en rad värdefulla samverkansprojekt genomförts för att tillsammans med andra myndigheter, organisationer, branscher m.m. motverka ekobrottsligheten genom förebyggande åtgärder. Exempel på detta är samverkan med branscher som har problem med svart ekonomi i form av svart arbete och undanhållna inkomster, t.ex. transportsektorn, byggbranschen, restaurangnäringen och frisörbranschen. För att brottsförebyggande åtgärder mot ekobrottsligheten skall få ett ordentligt genomslag i samhället måste verksamheten bedrivas utifrån en utvecklad strategi och struktur. Det brottsförebyggande och det brottsutredande arbetet skall vara sammankopplat på ett tydligare sätt än i dag och utgå från de hot mot de ekonomiska systemen som omvärlds- och hotbildsanalysen och kriminalunderrättelseverksamheten identifierar. Det innebär konkret att tillslag och lagföring i fråga om en viss typ av brottslighet bör göras samordnat inom hela det område där Ekobrottsmyndigheten verkar och kombineras med en brottsförebyggande insats på lämplig central, regional eller lokal nivå där olika myndigheter samverkar. Lagföringsinsatsen är till sin natur momentan och bryter en pågående brottslig verksamhet. För att åstadkomma en långsiktig och hållbar verkan krävs att det brottsförebyggande arbetet följer upp insatsen genom samarbete med t.ex. tillståndsmyndigheter och andra som långsiktigt kan påverka den upplevda upptäcktsrisken och möjligheterna till brott. Under hösten 2004 har förberedelser gjorts för en förstärkt satsning på Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande insatser och en ny strategi och en ny struktur för det brottsförebyggande arbetet kommer att genomföras under år En grundpelare i det strategiska arbetet är att den brottsförebyggande verksamheten skall vara integrerad i hela myndighetens verksamhet. Arbetet skall bedrivas resultatinriktat och de enskilda aktiviteterna skall ofta genomföras i projektform. Utvecklingsarbetet kommer att bedrivas i nära kontakter med BRÅ. Detta kräver att fler årsarbetskrafter än nu kan avsättas för brottsförebyggande arbete. I ett första skede, dvs. under år 2005, beräknas resursinsatsen inom EBM för brottsförebyggande arbete kunna öka nå-

12 Ekobrottsmyndigheten Sida 12 (24) got i förhållande till hittillsvarande insatser. För år 2006 och framöver behövs dock ytterligare förstärkta resurser motsvarande sex årsarbetskrafter En rationell målhantering Den ökade ärendetillströmningen måste mötas med en effektiv organisation för utredning och lagföring. Den tidigare kategoriindelningen i EKO 1-4 har avskaffats. Ärendena indelas i stället i kategorierna ekonomisk mängdbrottslighet och projektärenden. Med mängdärenden avses ärenden som tar begränsade utredningsresurser i anspråk och för vilka utredningsåtgärderna i stor utsträckning kan förutses redan inledningsvis. Dessa ärenden kommer att handläggas enligt enhetliga rutiner med sikte på en hög, rättssäker och snabb lagföring. Ett riktvärde är att den genomsnittliga tiden från anmälan till lagföring inte skall överstiga tre månader. Enligt min bedömning kommer så mycket som hälften av alla brottsanmälningar att kunna handläggas som mängdärenden. En utveckling bör ske mot att poliser i större utsträckning bör kunna vara förundersökningsledare i dessa ärenden. Med projektärenden avses ärenden som tar större utredningsresurser i anspråk. Dessa ärenden kommer att hanteras som projekt med en initial planering utifrån brottsmisstankarna av utredningstid och resursåtgång. Som ett riktmärke anges att utredningstiden inte bör överstiga ett år om det inte finns särskilda skäl att driva förundersökningen under längre tid. Genom att omfördela resurser inom myndigheten från administrativ till operativ verksamhet skapas ett visst utrymme för de omprioriteringar som måste ske. Ett effektivt utnyttjande av de olika personalkategoriernas specifika kompetenser leder också till ett mer effektivt resursutnyttjande. En långsiktig strategisk ekobrottsbekämpning kan dock inte åstadkommas enbart genom omprioriteringar inom Ekobrottsmyndighetens nuvarande resurser. Min prognos om ett stadigt ökat antal ärenden och den ökade komplexiteten i utredningarna betyder att det krävs en ökning av resurserna för utredning och lagföring, för kunskapsuppbyggnad samt för metod- och kompetensutveckling. Jag bedömer att förstärkningsbehovet uppgår till 20 årsarbetskrafter, fördelade på åren 2006 och Fördelningen av resursförstärkningen mellan åklagare, poliser och ekorevisorer kommer att ske med utgångspunkt i det då aktuella resursbehovet.

13 Ekobrottsmyndigheten Sida 13 (24) Kompetenssamling mot den mest samhällsfarliga ekobrottsligheten På vissa områden är risken för att ekobrottsligheten skadar förtroendet för de ekonomiska systemen och tillväxten särskilt stor. Det krävs en ständig beredskap och fortlöpande insatser för att förhindra, upptäcka och lagföra brottslighet på dessa områden. Denna typ av brottslighet kräver kontinuerliga insatser av åklagare, poliser, ekorevisorer och andra experter med god kännedom om den miljö i vilka brotten begås. Redan nu arbetar en grupp åklagare, poliser och ekorevisorer med särskild kompetens mot insiderbrott och annan brottslighet på finansmarknaden. Insatserna är resurskrävande och genererar ofta mycket stora utredningar. Utvecklingen av olika finanstjänster och andra förhållanden på finansmarknaden går med en rasande fart. Det ställer stora krav på kontinuerliga insatser för att behålla kompetensen och kunskapen om de finansiella systemen hos medarbetarna. Korruptionsbrottslighet som ligger inom ramen för ekonomisk brottslighet är ett annat område där det behövs kontinuerliga insatser för att förtroendet för samhällsinstitutionerna och näringslivet skall bibehållas. Korruptionsbrott är svåra att upptäcka och utreda. De är ofta en del i annan ekonomisk brottslighet och kan många gånger döljas bakom annan avancerad brottslighet i ett bolag. Under senare år har Ekobrottsmyndigheten handlagt ett 20-tal ärenden om korruption. Ekobrottsmyndighetens omvärlds- och hotbildsanalys bör tillsammans med kriminalunderrättelseverksamheten identifiera och analysera de områden där det finns en särskild risk för korruptionsbrottslighet i näringslivet. För att analysen skall kunna omsättas i en strategisk brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet behövs därtill att en omfattande metod- och kompetensutveckling sker med specialutbildning av åklagare, poliser och ekorevisorer. Detta bör kunna samordnas med den satsning på korruptionsbekämpning som görs inom Åklagarmyndigheten. För att korruptionsbekämpningen inom EBM:s judiciella ansvarsområde skall kunna ske med samma kraft som inom Åklagarmyndigheten, beräknar jag ett tillkommande resursbehov för åren som motsvarar tre åklagare, tre ekorevisorer och åtta poliser eller andra experter. En tydlig utvecklingslinje är att den ekonomiska brottsligheten i allt högre grad är grov och gränsöverskridande och ofta blandad med annan grov brottslighet. Det finns inslag av ekonomisk brottslighet i internationella narkotikautredningar och andra gränsöverskridande utredningar som gäller grov brottslighet. Brottsligheten utförs ofta av mer eller mindre fast sammanhållna nätverk. Brottsligheten begås i avancerade strukturer där den ekonomiska brottsligheten kan användas för att förse verksamheten med en till synes legal fasad eller för

14 Ekobrottsmyndigheten Sida 14 (24) penningtvätt. Kriminella nätverk ser ofta ekobrottslighet som ett sätt att närma sig den legala sektorn och försöker på detta sätt att vinna en viss legitimitet. Ett exempel på att den grova brottsligheten ökar inom ekobrottsområdet är att EBM:s kostnader för hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning har stigit under senare år. Erfarenheter, både från Sverige och utomlands, visar att den organiserade och grova brottsligheten måste angripas från många håll och att det är nödvändigt att sätta in samlade resurser hos de olika brottsbekämpande myndigheterna i kampen mot den grova internationella brottsligheten. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelseverksamhet har visat sig vara en bra pusselbit i ett arbete som syftar till att kartlägga och slå ut kriminella nätverk. För att en kraftsamling mot den organiserade brottsligheten skall lyckas behövs uthållighet över tiden och kunskaper. Ekobrottsmyndigheten måste liksom Polisen och Åklagarmyndigheten kunna avsätta särskilt utsedda åklagare och poliser för denna viktiga uppgift. För åren 2006 och 2007 bedöms behovet motsvara sex åklagare och tio poliser Kompetensutveckling Den nya inriktningen av ekobrottsbekämpningen verksamheten ställer nya krav på medarbetarna i alla yrkeskategorierna. Åklagarna kommer i ökad utsträckning att vara förundersökningsledare i stora och komplicerade ärenden. Det ställer allt större krav på deras förmåga att göra rättsligt relevanta bedömningar på ett tidigt stadium på grundval av ett ofta omfattande och komplicerat material. Vilka bedömningar som görs initialt i fråga om brottsmisstankar och förundersökningsbegränsning är ofta avgörande för att förundersökningen skall kunna bedrivas på ett rättssäkert och samtidigt resurseffektivt sätt. Utvecklingen kommer också att leda till att åklagarna kommer att föra talan i allt mer komplicerade mål. Förstärkta utbildningsinsatser som gäller presentationsteknik och retorik och mer praktiska övningar i presentationer inför rätten genom användande av ny datateknik blir nödvändiga. Ett annat område som bör uppmärksammas är åklagarnas medverkan i underrättelseprocessen för att på ett tidigt stadium kunna bidra med rättsliga bedömningar. För polisernas del innebär den nya inriktningen av Ekobrottsmyndighetens verksamhet att kompetensen behöver utvecklas ytterligare. Poliserna skall ansvara för det som blir kärnan i Ekobrottsmyndighetens kunskapsinhämtning, underrättelse-

15 Ekobrottsmyndigheten Sida 15 (24) verksamheten och den operativa analysen. Ett annat av Ekobrottsmyndighetens huvudområden, den brottsförebyggande verksamheten, är också främst en polisiär uppgift. Poliserna kommer dessutom att få ett tydligare ansvar för förundersökningarnas genomförande och kvalitet och på sikt ett större ansvar för förundersökningsledning i ärenden om ekonomisk mängdbrottslighet. De ekonomer som arbetar vid myndigheten, ekorevisorerna, har ofta en omfattande och gedigen bakgrund som skatterevisorer eller revisorer från näringslivet. Deras kompetens skall inriktas mot den mest kvalificerade ekobrottsligheten. Ekorevisorerna skall därför i första hand arbeta med utredningar om grov och komplicerad brottslighet. Medverkan behövs också i arbetet med att ta fram metoder för utredning av produktionsärendena. En annan viktig uppgift för ekorevisorerna är att på olika sätt stödja åklagarna i rätten. Inom myndigheten finns ett kompetensprogram för ekorevisorerna och det pågår ett omfattande metodutvecklingsarbete som ligger väl i linje med en ny inriktning av brottsbekämpningen. Det arbetet skall fortsätta med full kraft. Inom EBM arbetar ett relativt stort antal administratörer med olika uppgifter. Deras roll i organisationen skall utvecklas så att de i allt större utsträckning tar aktiv del i det operativa arbetet på åklagarkamrarna. Det gäller särskilt handläggningen av enklare ärenden, vilket kommer att bidra till att dessa ärenden kommer att lagföras betydligt snabbare än idag. Även i övrigt kommer administratörerna att involveras i det operativa arbetet i större utsträckning än i dag. Detta innebär bl.a. att utbildningen för administratörer bör ses över och få en tydligare inriktning på brottsbekämpande verksamhet Sammantaget innebär detta att medarbetarna kommer att ställas inför nya utmaningar och att kompetensutveckling behöver ske på en rad områden. En del insatser kommer att påbörjas redan år 2005, men den stora insatsen planeras ske under år Behoven av kompetensutveckling varierar mellan olika kategorier och även mellan individer. Ett generellt belopp om kr per anställd bedöms vara en miniminivå. EBM yrkar därför en resursförstärkning för kompetensutveckling engångsvis under år 2006 med 2 miljoner kr Åtgärder för bättre arbetsmiljö Arbetssituationen i Ekobrottsmyndigheten är ansträngd. Myndighetens goda resultat under år 2004 har kunnat ske på grund av att medarbetarna i myndigheten lojalt har ställt sig

16 Ekobrottsmyndigheten Sida 16 (24) bakom den nya strategi för verksamheten som har utarbetats. På sikt kan emellertid de krav som måste ställas på verksamheten i Ekobrottsmyndigheten inte uppfyllas inom ramen för nuvarande resurser utan risker ur arbetsmiljösynpunkt för medarbetarna. Vid slutet av år 2004 hade varje åklagare i genomsnitt en balans på cirka 45 ärenden. En stor del av personalen, inklusive åklagarna, har förtroendearbetstid. Vid en arbetsklimatundersökning som genomfördes i slutet av år 2004 angav 17 procent att de arbetar mer än 46 timmar i veckan en typisk arbetsvecka. Det handlar i många fall om synnerligen engagerade personer som vid hög arbetsbelastning lägger ner mycket tid. Ur arbetsmiljösynpunkt är detta i längden ohållbar situation. Det är dels inte förenligt med EBM:s ambitioner att vara en arbetsplats där småbarnsföräldrar kan arbeta, dels inte förenligt med EBM:s ambition att vara en jämställd organisation. I samma undersökning redovisar en märkbar del av personalen att de känner sig stressade i arbetet. De uppger vidare att de även känner fysiska och psykiska typiska stressrelaterade problem. Även detta är alarmerande och naturligtvis en inte godtagbar arbetssituation. Ett särskilt problem som finns inom olika delar av arbetsmarknaden men som är särskilt utpräglat vid EBM gäller åldersstrukturen. Många av EBM:s medarbetare kommer de närmaste åren att lämna myndigheten och måste ersättas med nya kompetenta medarbetare. Därför har arbetet inletts med att ta fram en långsiktig personalförsörjningsplan för hela myndigheten. De utvecklingsåtgärder som nu vidtas syftar bl.a. till att öka utrymmet för den operativa verksamheten. Utöver detta bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete med målet att antalet långtidssjukskrivna skall minska och nya långtidssjukskrivningar skall förhindras samt att upplevelsen av stress och hög arbetsbelastning skall minska. Arbetsmiljöarbetet är högt prioriterat och jag avser att avsätta ökade insatser för en fortsatt utveckling av detta. Ett resurstillskott i enlighet med mitt yrkande skulle långsiktigt kunna skapa det utrymme som krävs för att löpande utveckla ekobrottsbekämpningen under bra arbetsförhållanden för personalen.

17 Ekobrottsmyndigheten Sida 17 (24) 2 Ekonomin åren Anslags- och utgiftsutvecklingen 2004 samt tidigare år EBM:s anslag har under senare år i huvudsak följt pris- och löneutvecklingen. De yrkanden om anslagsökningar som EBM lämnat tidigare år har inte blivit tillgodosedda. Anslagsutvecklingen har enligt EBM:s mening inte inneburit några reella anslagsökningar. För 2003 skedde dessutom genom vårpropositionen en faktisk anslagsminskning om 10 miljoner kronor. Utgiftsutvecklingen skall ses mot bakgrund av att anslaget inte alltid har utnyttjats fullt ut, vilket inneburit att EBM under en följd av år har haft ett anslagssparande. Detta anslagssparande torde ha varit den främsta orsaken till beslutet om en anslagsminskning år En annan aspekt på EBM:s anslagsnivå är att myndigheten sedan år 1998 tillförts nya och utökade arbetsuppgifter på flera områden utan att anslaget har tillförts särskilda medel för dessa ändamål. Ett exempel är kriminalunderrättelseverksamheten. Ett annat exempel från det polisiära området är att den utveckling som skett i fråga om spaningsoch utredningsverksamheten har finansierats utan anslagsökningar. Den ingående balansen för år 2004 innebar ett ingående överföringsbelopp om knappt 7,5 miljoner kronor. Utgiftsnivån under år 2004 var 341,5 miljoner kronor, att jämföra med anslaget som enligt regleringsbrevet var 333,6 miljoner kronor. Den budget för år 2004 som den dåvarande generaldirektören beslutade innebar att 337 miljoner kronor fördelades till EBM:s avdelningar och för stabens verksamhet. 4,1 miljoner kronor av det disponibla beloppet fördelades inte vid budgetårets början utan stod till generaldirektörens förfogande. Två månader efter mitt tillträde som generaldirektör den 1 april 2004 beslutade jag om en omfördelning av budgetmedel. Dels omfördelades medel mellan avdelningar och enheter, dels tillfördes ytterligare 5,8 miljoner kronor i första hand för att förstärka den operativa verksamheten. Syftet med mitt omfördelningsbeslut var att på bästa sätt utnyttja myndighetens anslagsmedel. Målsättningen med omfördelningsbeslutet har uppnåtts, vilket framgår av årsredovisningen för år Det utgående överföringsbeloppet för 2005 är minus kronor, en avvikelse från budget med något över 0,1 procent. Genom att de operativa resurserna förstärktes under år 2004 skedde av naturliga skäl en viss ökning av personalkostnaderna.

18 Ekobrottsmyndigheten Sida 18 (24) Som framgår ovan har Ekobrottsmyndighetens resurser under år 2004 använts fullt ut med ett visst utnyttjande av anslagskrediten. Den ökade satsningen på allvarlig ekonomisk brottslighet är resurskrävande och resurserna har använts till det yttersta Anslagsutvecklingen och planeringsförutsättningarna år 2005 Jämfört med förslagen i höstens budgetproposition har Ekobrottsmyndighetens anslag för år 2005 räknats ner med 0,6 procent eller 2,053 miljoner kronor. Dessutom lämnas ingen anslagskredit för år Planeringsförutsättningarna för år 2005 har därigenom delvis förändrats. Detta skedde i ett relativt sent skede, men EBM har vidtagit åtgärder för att säkerställa att anslaget för år 2005 inte överskrids. Om antalet inkommande ärenden fortsätter att öka även under år 2005 i samma takt som under de senaste fem åren kommer EBM att ställas inför en utmaning. De faktiska resurserna kommer att minska något, samtidigt som arbetsmängden ökar. Regeringens mål om bl.a. en ökad lagföring och kortare genomströmningstider ligger fast. Planeringen vid EBM tar nu sikte på att uppfylla regeringens mål för år 2005 inom den givna resursramen. Detta skall främst ske genom att vidta åtgärder som redovisas i rapporten Att förebygga och förhindra allvarlig ekonomisk brottslighet - EBM från experiment till långsiktighet (oktober 2004). Ett viktigt område är att utveckla rutiner för en rättssäker, hög och snabb lagföring av den mindre komplicerade ekobrottsligheten. Ett annat område är att öka de operativa resurserna för handläggningen av de mer komplicerade ärendena. Andra viktiga komponenter för en ökad effektivitet är de förslag som finns i rapporten under avsnitten Enhetlig ledning och styrning ett samlat arbetsledaransvar och arbetsgivaransvar samt EBM:s interna organisation ledning och styrning m.m. Ett positivt ställningstagande från regeringens sida till dessa förslag utgör viktiga framgångsfaktorer för att regeringens mål skall kunna uppnås. Om en översyn av EBM:s organisation sker under år 2005 på det sätt som jag har skisserat kan behov uppkomma att täcka vissa övergångskostnader. För år 2005 beräknas att den resursförstärkning som skedde genom mitt omfördelningsbeslut år 2004 i huvudsak kan bibehållas vid Östra avdelningen. Detta gäller i princip även för Västra avdelningen och Södra avdelningen, där dock behov av mindre justeringar kan uppkomma under året. Detta hänger samman med att arbetsbelastningen fortfarande är större per anställd vid Östra avdelningen än vid de andra två avdelningarna.

19 Ekobrottsmyndigheten Sida 19 (24) 3. Ekonomin åren Den planerade anslagsnivån för år 2006 enligt budgetpropositionen för år År 2006 I budgetpropositionen för år 2005 anger regeringen en planeringsram för år 2006 på ca 346,8 miljoner kronor. Det är en ökning från år 2005 med 4,6 miljoner kronor. Den angivna planeringsramen motsvarar enligt vad som anmärks i propositionen 342,9 miljoner kronor i 2005 års prisnivå. Planeringsramen för år 2006 blir dock beroende av om regeringen även detta år avser att låta en viss del av anslaget stå till regeringens disposition. Om så skulle bli fallet i samma omfattning som för år 2005 uppkommer ingen faktisk anslagsökning alls under år Planeringsramen för 2006 måste ses mot den beräknade ökningen av löneutgifterna till följd av löneavtalen. En kalkylerad ökning av löneutgifterna med 3 procent under år 2006 innebär enbart för detta resursslag en utgiftsökning med ca 7,5 miljoner kronor. Oavsett vilket av de angivna beloppen som läggs till grund för EBM:s anslag år 2006 uppkommer en urholkning av anslaget. Till detta kommer effekterna av prisökningar på andra utgiftsområden. Om EBM inte heller under år 2006 får använda anslagskrediten måste en faktisk minskning ske av de tillgängliga resurserna. Denna minskning skulle bli än större om regeringen även år 2006 skulle begränsa EBM:s dispositionsrätt över anslaget. Med hänsyn till den redan nu ansträngda arbetsbelastningen (se avsnitt 1.5) kan man i en sådan situation befara att EBM inte har några möjligheter att förbättra sina verksamhetsresultat på något avgörande sätt. Skulle dessutom den årliga ärendeökningen fortsätta även under år 2006 och det finns i dagsläget inget som tyder på motsatsen blir situationen än mer allvarlig. En ökad arbetsbelastning för de anställda är oacceptabel. I stället måste ambitionerna anpassas till den faktiska resursnivån. Det skulle med andra ord innebära en klar risk för att EBM:s arbetsresultat under år 2006 försämras på olika områden. Det man främst kan befara är ökade handläggningstider och större ärendebalanser.

20 Ekobrottsmyndigheten Sida 20 (24) Åren 2007 och 2008 För år 2007 har regeringen beräknat ett anslag på 362 miljoner kronor, vilket anges motsvara 350,9 miljoner kronor i 2005 års prisnivå. Anslagsökningen mellan åren 2006 och 2007 skulle med de angivna förutsättningarna uppgå till 8,7 miljoner kronor. På samma sätt som för år 2006 måste ökningen av planeringsramen emellertid balanseras mot beräknade ökningar av löneutgifter. En anslagsökning med 8,7 miljoner kronor motsvaras i huvudsak av de ökade personalkostnaderna. Något reellt utrymme för resursförstärkningar beräknas således inte uppkomma. Som en beräkningsförutsättning gäller att regeringen inte begränsar EBM:s dispositionsrätt över hela anslaget och att ingen anslagskredit medges. Om regeringen för år 2008 skulle beräkna ett anslag baserat på samma pris- och löneomräkning och samma förutsättningar i övrigt som för år 2007, ger en ökning i storleksordningen 8 miljoner kronor inte heller detta år något utrymme för varaktiga resursförstärkningar, förutsatt att löneökningarna ligger på nivån 3 procent. Om antalet ärenden fortsätter att öka även under åren 2007 och 2008 föreligger en allvarlig risk för ytterligare försämrade arbetsresultat. Sammantaget kan konstateras att EBM:s resurser under åren enligt de nivåer som regeringen aviserat i budgetpropositionen för år budgetåret 2005 kommer att urholkas på det sätt som nyss beskrivits. Därmed riskerar man att inte bara möjligheterna att uppnå den angelägna förstärkningen av EBM:s insatser mot den ekonomiska brottsligheten. Det finns en allvarlig risk för att myndighetens möjligheter att bekämpa den ekonomiska brottsligheten försämras med ett oacceptabelt resultat som följd. Tabell: Budget i enlighet med regeringens förslag i BP Enl. BP Enl. BP Enl. BP Beräknat Ingående balans -0, Anslagsnivå Pris/löneomräkn enl. BP Pris/löneomräkn enl. EBM Faktisk anslagsnivå jämfört med

21 Ekobrottsmyndigheten Sida 21 (24) 3.2 EBM:s anslagsbehov för åren Som jag redovisat ovan finns det stora behov av förstärkningar för att skapa en rimlig balans mellan arbetsbelastningen och tillgången till medarbetare. Det är också nödvändigt med resursförstärkningar för att myndigheten skall kunna arbeta strategiskt och långsiktigt och lagföra de brott som anmäls. De behov som jag tidigare beskrivit i avsnitten kan sammanfattas i följande tabell. Område Förstärkning Kostnad miljoner kronor Omvärlds- och 2 årsarbetare 1,4 Hotbildsanalys Kriminalunderät- 6 poliser 1,8 1,8 telseverksamhet Spaning 6 poliser 3,6 Brottsförebyggan- 6 poliser 3,6 de verksamhet Utredning och 20 åklagare, poliser 7,0 7,0 lagföring och ekorevisorer Korruptionsbrott 3 åklagare, 8 poliser 4,6 4,6 3 ekorevisorer Organiserad 6 åklagare 5,4 5,4 brottslighet 10 poliser Kompetensutveckling (engångsvis) 2,0 Summa: 29, Sett i förhållande till EBM:s totala anslag ligger den begärda resursförstärkningen för år 2006 på nivån 8,6 procent av anslaget för år 2005.

22 Ekobrottsmyndigheten Sida 22 (24) Tabell: Budget i enlighet med EBM:s förslag 2005 Enl. BP Ingående balans -0, Beräknad anslagsnivå Varav pris/löneomräkning Faktiskt anslagsnivå jämfört med För att åskådliggöra hur anslagsutvecklingen ser ut enligt regeringens alternativt och mitt alternativ, sett i relation till en ökad ärendeinströmning med ca 10 procent per år, hänvisar jag till följande diagram. Inkomna ärenden med prognos Som framgår av diagrammet över inkommande ärenden skulle en fortsatt ärendeökning i storleksordningen tio procent per år leda till nivån ärenden per år passeras år 2006 och nivån ärenden passeras år 2007.

23 Ekobrottsmyndigheten Sida 23 (24) Budgetnivåer Den nedre linjen är regeringens anslagsnivå efter pris- och löneomräkning. Den övre linjen är EBM:s förslag. Diagrammet över alternativa anslagsnivåer visar att resursutvecklingen enligt regeringens förslag ger en negativ effekt år 2006 och en i sammanhanget marginell ökning år Skillnaden mellan regeringens nivå och EBM:s nivå år 2006 är 32 miljoner kronor. Omräknat till ungefärliga proportioner mellan yrkeskategorierna inom EBM skulle det innebära en resursförstärkning i storleksordningen minst 13 åklagare, 5 ekorevisorer och 30 poliser. Skillnaderna mellan de två nivåerna år 2007 stiger med ytterligare 10 miljoner kronor till 42 miljoner kronor, vilket motsvarar kostnaderna för ytterligare exempelvis 4 åklagare, 2 ekorevisorer och 10 poliser. Det är resursförstärkningar i denna storleksordning som erfordras för att EBM skall kunna hålla jämna steg med den ökande ärendeinströmningen, samtidigt som omprioriteringar sker i enlighet med de överväganden som jag tidigare redovisat. Min slutsats är att med den anslagsnivå som jag föreslår kan EBM långsiktigt skapa en rimlig balans mellan arbetsbelastningen och tillgången till medarbetare. En sådan ordning skulle medge att Ekobrottsmyndigheten kan arbeta med en rationell fördelning av resurser mellan operativ verksamhet och utveckling av verksamheten och under godtagbara arbetsförhållanden för medarbetarna.