Den framtida rekryteringen av nämndemän

Transkript

1 Datum Dnr Justitiedepartementet STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) (Ert diarienummer Ju2002/4974) Sammanfattning Domstolsverket avstyrker förslaget om införande av en s.k. fri kvot för val av nämndemän. Domstolsverket har när det gäller nämndemännens ersättning i huvudsak ingen erinran mot en omställning av ersättningsreglerna innebärande att ersättning skall betalas utifrån ett timbaserat system. Däremot avstyrker Domstolsverket förslaget om införande av kompensation för nämndemans förlust av pensions- och semesterförmåner liksom ersättning för barntillsynskostnader eller merkostnader i nämndemannens näringsverksamhet. Domstolsverket tillstyrker i huvudsak kommitténs förslag om nämndemän som inte är lämpliga för sitt uppdrag. Domstolsverket erinrar om att förslagen medför kraftiga kostnadsökningar, som inte kan finansieras inom ramen för de medel som domstolsväsendet förfogar över. Den framtida rekryteringen av nämndemän Enligt Domstolsverkets mening är det mycket angeläget att uppdrag som nämndeman ges till en krets medborgare som i så hög grad som möjligt Postadress Besöksadress Telefon Telefax JÖNKÖPING Kyrkogatan

2 svarar mot ett folkgenomsnitt såvitt avser kön, ålder och bakgrund. Domstolsverket anser dock inte att det krävs ett införande av en s.k. fri kvot på sätt kommittén föreslagit för att nå detta mål. Redan idag har de politiska partierna möjlighet att föreslå såväl unga personer som personer utan partipolitisk anknytning till val av nämndemän. De brister som föreligger i nämndemannakårens åldersstruktur m.m. borde de politiska partierna således kunna åtgärda genom ett mer aktivt rekryteringsarbete. 2 När det gäller den nuvarande nämndemannakåren i allmänhet vill Domstolsverket särskilt betona att denna består av i hög grad engagerade och kunniga män och kvinnor, och att det politiska engagemang som de flesta av dem har inte på något sätt kan anses diskvalificera dem från sitt uppdrag. Det nuvarande systemet för val av nämndemän har utan tvekan inneburit att domstolarna försörjts med nämndemän av god kvalitet. Domstolsverket ser en uppenbar risk att det av kommittén föreslagna rekryteringssystemet leder till att mindre lämpliga nämndemän kommer ifråga. Vidare ställer det föreslagna systemet alltför stora krav på de kommun- och landstingstjänstemän som skall ta emot och behandla inkomna förslag till den fria kvoten i det att dessa aktivt måste undersöka kandidaternas bakgrund för att någon verklig förändring skall kunna uppnås. Hur detta skall gå till kan inte anses färdigutrett. Domstolsverket instämmer i kommitténs uttalande att det är mycket viktigt att de nominerande organen arbetar för en allsidigare sammansättning av nämndemannakåren och har ingen erinran mot att verket i första hand tilldelas ansvaret för de informationsinsatser som anses erforderliga. Domstolsverket förbereder redan idag sådana informationsinsatser. Domstolsverket finner det dock mycket angeläget att tydliggöra att det inte är fråga om annat än just informationsinsatser eftersom förfarandet annars lätt skulle kunna upplevas som ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen.

3 Sammanfattningsvis avstyrker Domstolsverket förslaget om införande av en s.k. fri kvot för val av nämndemän men har ingen erinran mot att Domstolsverket tilldelas ansvaret för de informationsinsatser som anses erforderliga för att bredda rekryteringen till nämndemannakåren. 3 Ändrad bosättning Domstolsverket har ingen erinran mot förslaget. Begränsningar av valbarheten Domstolsverket anser att en begränsning av antalet mandatperioder skulle ha större betydelse för nämndemannakårens ålderssammansättning än vad kommittén anfört och menar att en sådan begränsning - trots de skäl som talar emot - bör övervägas. Nämndemännens ersättning Domstolsverket delar kommitténs uppfattning att det viktigaste målet att sträva efter när det gäller nämndemännens ersättningsvillkor bör vara att ingen skall förlora ekonomiskt på att vara nämndeman. Att varje nämndeman tillerkänns en god ersättning för sitt uppdrag är givetvis mycket angeläget. Frågan om hur det angivna målet skall uppnås är emellertid inte färdigutredd. Flera av kommitténs förslag skulle, om de genomförs, leda till ett avsevärt merarbete för domstolsväsendet. Enligt Domstolsverkets uppfattning står detta merarbete inte i rimlig proportion till det som står att vinna med den föreslagna ordningen. Domstolsverket vill särskilt peka på att förslagen leder till ökad arbetsbörda för de enskilda domstolarna då dessa efter varje förhandling blir tvungna att administrativt behandla också icke schablonartade ersättningskrav från nämndemännen. Redan idag är det svårt för domstolarna att räkna ut det tilläggsbelopp som skall utges i vissa fall då riktlinjer för hur detta skall gå till saknas. Domstolsverket är av uppfattningen att sådana riktlinjer behövs.

4 4 En annan framkomlig väg som Domstolsverket vill förorda är att knyta ersättningen till nämndemannens sjukpenninggrundande inkomst eller annan inkomst som är officiellt fastställd. En sådan ordning skulle göra det betydligt enklare för domstolarna att fastställa ersättningsnivån. Beaktas bör också att en omställning av ersättningsreglerna, innebärande att ersättning skall betalas utifrån ett timbaserat system, inledningsvis kräver en stor arbetsinsats från Domstolsverkets sida. Domstolsverket uppskattar att minst sex månaders framförhållning krävs för att hinna förbereda datasystem, skriva anvisningar etc. Vad gäller införande av skälig ersättning för barntillsynskostnader vill Domstolsverket anmärka att förslaget torde få omfattande administrativa följder för såväl domstolarna som nämndemannen själv, där den senare bl.a. tvingas ikläda sig ett arbetsgivaransvar. Också tillämpningssvårigheter kan uppkomma när det gäller bedömningen av om behovet av barntillsyn uppkommit som en följd av nämndemannauppdragets fullgörande och huruvida ersättningen är skälig när den utbetalas till exempelvis en anhörig som inte kan räknas som nära. Även förslaget om ersättning för nämndemans merkostnader i näringsverksamhet skulle i realiteten leda till betydande tillämpningssvårigheter och en betungande administration. Detsamma kan sägas om förslaget om införande av kompensation för förlorade pensions- och semesterförmåner. Domstolsverket uppskattar att om förslagen genomförs skulle det behövas en förstärkning på domstolarna motsvarande mellan 25 och 50 administrativa tjänster. I mindre mån skulle en förstärkning också behövas inom Domstolsverket. För att få en översikt över alternativa möjligheter att förbättra nämndemännens ersättningsvillkor bör frågan utredas ytterligare innan beslut fattas. Sammanfattningsvis har Domstolsverket ingen erinran mot en omställning av ersättningsreglerna innebärande att nämndemans ersättning skall betalas utifrån ett timbaserat system. Domstolsverket avstyrker emellertid förslaget om införande av kompensation för nämndemans förlust av pensions- och semesterförmåner liksom ersättning för barntillsynskostnader eller

5 merkostnader i nämndemannens näringsverksamhet eftersom förslagen skulle leda till alltför betungande administrativa följder. Frågan bör utredas ytterligare. 5 Nämndemännens tjänstgöring Domstolsverket har ingen erinran mot kommitténs förslag om att en nämndemans tjänstgöring som målsättning inte skall överstiga 8-12 dagar per kalenderår. Inte heller finns någon erinran mot att tjänstgöringen bör få överstiga 20 dagar under ett kalenderår bara om särskilda skäl föreligger. Domstolsverket vill dock peka på att det ökade behov av nämndemän som blir en nödvändig följd av reformen kan ta längre tid att tillgodose än vad kommittén förutsatt. Risken finns att antalet rekommenderade tjänstgöringsdagar under en inte obetydlig tidsperiod måste överskridas. Nämndemän som inte är lämpliga Domstolsverket tillstyrker i huvudsak förslaget. Domstolsverket ifrågasätter dock det lämpliga i att domstols beslut i berörda frågor överklagas till Domstolsverket. Istället borde en lagregel införas innebärande att ett överklagande av domstols avstängningsbeslut m.m. skall prövas av den domstol som är att anse som den förstnämnda domstolens överinstans. Konsekvenser av förslagen Förslagen medför kraftiga kostnadsökningar för domstolsväsendet. Dessa kan inte finansieras inom ramen för de medel som domstolsväsendet förfogar över. Vid en eventuell omfördelning av resurser måste således tillses att medel motsvarande kostnadsökningen tillförs domstolsväsendet.

6 Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Stefan Strömberg. I den slutliga handläggningen har även deltagit chefsjuristen Charlotte Brokelind och hovrättsassessorn Peter Islander (föredragande). 6 Stefan Strömberg Peter Islander