Redovisning av regeringsuppdrag om åtgärder mot finansiering av terrorism

Transkript

1 Dnr Redovisning av regeringsuppdrag om åtgärder mot finansiering av terrorism (Ju 2018/01649/PO)

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 Mottagare 1 PM Datum Diarienummer Er referens 1 (2) Säkerhetspolisens arbete för att säkerställa att undandragna skattemedel inte används för finansiering av terrorism med anledning av regeringsuppdraget om åtgärder mot finansiering av terrorism (Ju2018/01649/PO). Säkerhetspolisen har huvudansvar för att förhindra terroristbrott inklusive brott enligt lag (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall (finansieringslagen). Säkerhetspolisen bedriver i arbetet med att förhindra terroristbrott också finansiell kartläggning av aktörer vilket ger goda förutsättningar att upptäcka exempelvis bidragsbrott. För det fall sådan brottslighet upptäcks initieras en bilateral samverkan med berörd myndighet. Säkerhetspolisen gör kontinuerliga hot- och sårbarhetsbedömningar i arbetet med att motverka terrorism och för det fall sårbarheter upptäcks kopplat till en annan myndighets uppdrag, exempelvis utbetalande myndigheter, initieras också samverkan av detta skäl. Dessa hot- och sårbarhetsbedömningar delges, när det är möjligt och vid behov, också en bredare krets av aktörer exempelvis deltagande myndigheter i Samverkansrådet motterrorism. Säkerhetspolisen är initiativtagare och ledande i det projekt som initierades sommaren 2017 mellan Säkerhetspolisen, Försäkringskassan och Skatteverket i syfte att säkerställa att skattemedel inte används för terroristbrottslighet inklusive finansiering av terrorism. Arbetet bedrivs med hög prioritet och det sker löpande arbetsmöten för avstämning och prioriteringar av olika åtgärder. Informationsdelning mellan myndigheterna i detta projekt sker inom ramen för särskilt beslutad samverkan mellan myndigheterna i enlighet med lag (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet. Säkerhetspolisen, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har också inlett ett strukturerat samarbete i syfte att säkerställa att brottsanmälningar Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post/Internet Box Bolstomtavägen sakerhetspolisen@sakerhetspolisen.se Stockholm Solna

13 Säkerhetspolisen HEMLIG PM 2(2) Se sidan 1 Datum Diarienummer genererade från samverkan mellan dessa myndigheter prioriteras, utreds och lagförs även när det inte finns förutsättningar att inleda förundersökning avseende brott enligt lag (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall (finansieringslagen). Metoden att söka lagföring för annan brottslighet när så är lämpligt är vedertagen och genom samarbetet har förutsättningarna för detta förbättrats. Inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet har Säkerhetspolisen tagit en alltmer aktiv roll i satsningen. Säkerhetspolisen har bedrivit en omfattande utbildningsinsats för berörd operativ personal avseende myndighetsatsningen och skapat ett internt nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte kopplat till satsningen. Säkerhetspolisens förmåga att motverka finansiering av terrorism, innefattande att motverka att undandragna skattemedel används för detta syfte, har ökat i och med bildandet en särskild enhet för finansiell underrättelseverksamhet. Enheten har samlat expertis rörande finansiering av terrorism och ekonomiskt brottslighet samt avseende åtgärder för att motverka denna typ av brottslighet. Enhetens personal omhändertar och bedömer bland annat alla inkomna underrättelseuppslag rörande misstankar om finansiering av terrorism och ger löpande stöd till andra underrättelsefunktioner inom myndigheten. Säkerhetspolisen har initierat arbetet med att öka förmågan att utreda brott som rör finansiering av terrorism. Denna satsning sker mot bakgrund av ökade anslag och att förändringar i lagstiftningen ökar möjligheten att beivra dessa brott. Denna förmågeökning är ett komplement till utvecklingen av förmågan till att bedriva underrättelsearbete och förebyggande arbete på området. Den tänkta effekten av detta andra steg är att inleda fler förundersökningar gällande finansiering av terrorism som leder till fällande domar.

14 PM 1 (4) Datum Diarienr (åberopas) Saknr A / Polismyndigheten Nationella operativa avdelningen Underrättelseenheten Finanspolissektionen Polismyndighetens tillämpning av lagstiftningen kring finansiering av terrorism Finansiering av terrorism kan ta många skepnader och former, och de medel som möjliggör terrordåd kan härröra från legal eller illegal verksamhet. Verksamheten motiveras även av ideologiska skäl. Det innebär att bekämpningen av finansiering av terrorism måste ske på en mängd olika plan, användande ett flertal verktyg. Finanspolissektionen har en nyckelroll i Sveriges arbete mot finansiering av terrorism, och är i egenskap av Sveriges finansiella underrättelseenhet den aktör som tar emot rapporter om misstänkta transaktioner och aktiviteter avseende penningtvätt och finansiering av terrorism från finansiella aktörer. Underrättelserna utgör kärnan i Finanspolissektionens arbete mot finansiering av terrorism och bearbetas dels till informationsutbyte till andra berörda aktörer och dels utgör grund för att upprätta brottsanmälan. De finansiella aktörernas rapporteringsplikt styrs i huvudsak genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015, om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (fjärde penningtvättsdirektivet), som är implementerat i Sverige bl.a. genom lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och det är med stöd av denna lag som de lämnar, och Finanspolissektionen begär ut, uppgifter om misstänkta transaktioner eller aktiviteter. Arbete sker i huvudsak i det brottsbekämpande arbetets underrättelsecykel. De största mottagarna av information från Finanspolissektionen som härrör från denna typ av rapportering är, utöver övriga Polismyndigheten, Säkerhetspolisen men även Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Även om mycket PM regeringsuppdrag om undandragna skattemedel och finansiering av terrorism.docx

15 2 Nationella operativa avdelningen A /2018 av arbetet sker på en operativ nivå i direkt anslutning till konkreta rapporter och vid direkta underrättelser så sker också en betydande del av arbetet på en övergripande strategisk nivå, i form av strategiska kartläggningar eller kunskapshöjande produkter. Inom Polismyndigheten samverkar finanspolissektionen på ett flertal olika sätt. Av naturliga skäl finns ett nära samarbete med Underrättelseenheten, som finanspolissektionen är en del av. Finanspolissektionens handläggare och analytiker med inriktning mot terrorfinansiering har veckomöten med sina motsvarigheter i Noa:s Inex-nätverk och man samverkar löpande och operativt i gemensamma ärenden. Även mot regionernas Inex-nätverk finns en löpande samverkan genom deras kontaktpersoner. En viktig del i arbetet är att höja medvetandenivån inom Polismyndigheten avseende riskerna med radikalisering, ideologiskt motiverad brottslighet och finansiering av terrorism. Därutöver bistår finanspolissektionen övriga myndigheten dels genom att på begäran bistå med underrättelseinformation, dels genom att delge underrättelseinformation i form av överskottsinformation. En viktig del i informationsutbytet sker också inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserade brottslighet, där radikalisering och den därtill hörande finansieringen många gånger är ett inslag. Finanspolissektionen medverkar både i ett nationellt och i regionala underrättelsecenter tillsammans med andra myndigheter, både brottsutredande och på annat sätt berörda. Samverkan i dessa forum sker på en operativ nivå genom informationsutbyte och föregår det arbete som sker inom ramen för förundersökningar. Särskilt nära är samarbetet med Skatteverket, som har en sambandsperson utlokalised hos finanspolissektionen. Samverkan regleras till stor del av lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet. Utöver de ovan beskrivna åtgärderna sker en viktig del av arbetet i förundersökningar. Kunskapen om risken för att kriminellt åtkomna brottsvinster kan hamna i händerna på terrorister eller andra möjliggörare som faciliteter terroristaktiviteter har ökat inom Polismyndigheten. En brottsutredare kan inom ramen för en förundersökning använda rättegångsbalkens regler om tvångsmedel såsom exempelvis beslag, husrannsakan och hemlig telefonavlyssning. Information som indikerar att misstänkta aktiviteter avseende finansiella aktiviteter såsom inköp av flygresor, korrespondens mellan individer som pekar på fysisk hantering av större summor pengar (s.k. hawala), misstänkt insamlings-

16 3 Nationella operativa avdelningen A /2018 verksamhet eller andra liknande aktiviteter kan då påträffas, oavsett om man specifikt utreder terroristrelaterad brottslighet eller om informationen påträffas i samband med utredning av andra brott. Genom att analysera innehållet i datorer eller mobiltelefoner tillhörande personer misstänkta för annan brottslighet, t.ex. bedrägeri, narkotikabrott eller stölder, kan en brottsutredare komma över information som indikerar att en person kan vara radikaliserad eller på annat sätt kan misstänkas för inblandning finansiering av terrorism. Vidare sker allt fler s.k. tillgångsutredningar i förundersökningar och genom dessa ekonomiska analyser ökar Polismyndighetens förmåga att upptäcka misstänkta finansiella förhållanden. Brottsutredare agerar på informationen och informerar Säkerhetspolisen direkt eller underrättelseverksamheten för vidare åtgärd. I de fall misstankar om skattebrott uppdagas inom ramen för en polisiär förundersökning informeras Skatteverket och brottsanmälan upprättas. På den internationella nivån sker främst samarbete med övriga EU-länder men även genom Egmont Group sker visst utbyte av information. Inom EU delas information spontant när det finns anknytning till ett annat berört land medan informationsutbytet med övriga världen sker på begäran eller vid identifierat behov i specifika ärenden eller utredningar. Inom de nordiska länderna finns ett samarbete mellan de finansiella underrättelseenheterna och säkerhetspoliserna avseende terrorism, radikalisering och finansiering av terrorism. En viktig del av det brottsförebyggande arbetet sker genom återkoppling till de verksamhetsutövare som rapporterar till finanspolissektionen. Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ställer krav på ett riskbaserat förhållningssätt där återkoppling både från finanspolissektionen samt andra brottsbekämpande myndigheter är en viktig del för att verksamhetsutövarna skall kunna arbeta riskbaserat. Underlaget för återkopplingen är i huvudsak de inkomna rapporterna, information som görs tillgänglig genom samarbete med olika aktörer och finanspolissektionens omvärldsbevakning. Återkopplingen kan ske på olika sätt, från informationsbrev riktat till en större mängd mottagare, föreläsningar eller seminarium riktat mot mindre grupper med mer nischad information och arbetsuppgifter, ner till individuell återkoppling i enskilda rapporter. Det övergripande syftet är att medvetandegöra rapportörerna om identifierade risker eller pågående modus och på så sätt effektivisera det preventiva arbetet i den finansiella sektorn, som på många sätt är

17 4 Nationella operativa avdelningen A /2018 första linjen i arbetet mot terrorfinansiering. Det är främst finanspolissektionens uppdrag att återkoppla och vägleda finansiella aktörer, vilket finns formulerat i FATF s (Financial Action Task Force) riktlinjer. En annan typ av återkoppling sker till de olika tillsynsmyndigheterna. En del av arbetet sker inom myndighetsgemensamma satsningar medan annat sker i form av information, t.ex. gällande enskilda aktörer eller pågående modus och trender. En stor del av samarbetet har tidigare skett inom samordningsorganet mot penningtvätt och finansiering av terrorism, där finansinspektionen tidigare varit sammankallande. Sedan förändringarna genom fjärde penningtvättsdirektivet svarar nu Polismyndigheten för en samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. För närvarande pågår arbetet med att ta fram en modell för en nationell riskbedömning avseende finansiering av terrorism samt en modell för informationsutbyte till den privata sektorn i syfte att öka kunskaperna om finansiering av terrorism. Slutligen vill Polismyndigheten nämna de utbildningsinsatser som görs. Inexnätverket anordnar en årlig konferens riktad till medarbetare som arbetar mot radikalisering och därtill kopplad brottslighet. Polismyndigheten anordnar även utbildningar som riktar sig mot underrättelseverksamhet, och dessa är i vissa fall även öppna för medarbetare från samverkande myndigheter.

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 1 (2) Datum Diarienummer Ert diarienummer Ju2018/01649/PO CSN:s arbete för att säkerställa att undandragna skattemedel inte används för finansiering av terrorism med anledning av regeringsuppdraget om åtgärder mot finansiering av terrorism (Ju2018/01649/PO) CSN motverkar bidragsbrott och felaktiga utbetalningar CSN omfattas inte av lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. CSN och studiestödet omnämns inte heller i lagens förarbeten. Vi bedriver därför inget arbete med uttryckligt mål att hindra finansiering av terrorism. Av den svenska strategin mot terrorism framgår att alla aktörer som på något sätt kan bidra i kampen mot terrorism ska ta sitt ansvar för att göra det (skr. 2014/15:146). För CSN:s del innebär detta i första hand att vi bedriver ett effektivt arbete för att motverka bidragsbrott och säkerställa korrekta utbetalningar, vilket är ett uppdrag som framgår av vår instruktion (4 förordning 2017:1114). Detta uppdrag stödjer indirekt arbetet mot finansiering av terrorism, då felaktiga utbetalningar skulle kunna användas för att finansiera terrorism. Det är dock viktigt att hålla isär olika situationer där studiestöd används för finansiering av terrorism: 1. utbetalningar som den enskilde inte har rätt till och som används för att finansiera terror. Detta är fallet om den enskilde tar emot studiestöd utan att studera. 2. utbetalningar som den enskilde har rätt till eftersom hen studerar, men som delvis slussas vidare till terrorverksamhet. I det första fallet kan CSN motverka terrorfinansiering genom vårt ordinarie arbete för att hindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. I det andra fallet kan CSN däremot inte motverka terrorfinansiering, eftersom det inte är möjligt eller rimligt att vi ska kontrollera hur de studerande använder pengar de har rätt till (utöver att vi kontrollerar att man uppfyller sina åtaganden enligt studiestödsregelverket). Ibland får CSN del av information som tyder på att en studerande inte avser att bedriva studier och att det föreligger en risk för felaktig utbetalning. I dagsläget kan inte CSN hålla inne utbetalningar av studiestöd på grundval av denna information. CSN kan endast skjuta upp utbetalningen om den studerande tidigare vid upprepade tillfällen orsakat (risk för) felaktig utbetalning av studiestöd. Andra indikationer på risk för felaktig utbetalning kan inte föranleda motsvarande åtgärd. Det bör därför övervägas om studiestödsbestämmelserna ska ändras så att CSN får ökade möjligheter att hålla inne utbetalningar av studiestöd. Detta skulle kunna bidra till att förhindra felaktiga utbetalningar till personer med koppling till exempelvis terrorfinansiering. CSN huvudkontoret Postadress CSN Sundsvall Telefon Telefax Webbadress

38 2 (2) CSN:s samverkan med andra Eftersom CSN inte är en aktör som omfattas av lagstiftningen och inte är en brottsbekämpande myndighet eller tillsynsmyndighet ingår vi inte i de forum där samverkan och återkoppling sker i frågor som rör terrorfinansiering. I vårt löpande arbete har vi återkommande kontakter med Säkerhetspolisen, där CSN bistår med information på Säkerhetspolisens förfrågan. Vi får däremot ingen information av Säkerhetspolisen och har inte någon uppfattning om i vilken utsträckning förfrågningarna avser personer med koppling till terrorism. Nyligen har CSN involverats i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet, som bland annat är inriktad mot att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. CSN ingår i den yttre kretsen av deltagare och är inte med i de mer operativa delarna av samverkan. CSN behöver mer kunskap om i vilken utsträckning studiestöd används för att finansiera terrorism I Finanspolisens årsrapport 2015 och i Finansinspektionens skrift Finansiella aktiviteter kopplade till personer från Sverige och Danmark som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak mellan görs gällande att studiestöd förekommer bland personer som misstänkts för att ha rest eller försökt resa ner till konfliktområdet i Syrien och Irak för att stödja terrorgruppers verksamhet. Vi har inte fått del av närmare information om vad som ligger till grund för slutsatsen att studiestöd förekommer bland personer med koppling till terrorism. CSN har därför inte någon bild av omfattningen eller kännetecknen för detta (hur många fall det handlar om, vilka studier man ansökt om, hur utbetalningen gått till med mera). Vår information är därmed otillräcklig för att bedöma om det är möjligt att vidta ytterligare åtgärder utöver de kontroller som redan finns. CSN genomför både generella kontroller och riktade kontroller baserade på riskanalyser. Utifrån våra löpande kontakter med Säkerhetspolisen har vi hittills inte bedömt att vi behöver vidta ytterligare kontroller utöver dem som redan genomförs. Innan ytterligare åtgärder vidtas behöver vi beskriva hur och i vilken utsträckning studiestödet missbrukas för att finansiera terrorism. Detta behöver ske i samverkan mellan CSN, Finanspolisen, Säkerhetspolisen och andra lämpliga parter. Även om det finns sekretess på uppgifter i enskilda fall bör vi kunna höja vår gemensamma kunskapsnivå och tillsammans ta fram en problembild inför det fortsatta arbetet. På CSN:s vägnar, Christina Forsberg, generaldirektör

39

40

41

42