KLAGANDE Hammarby IF Fotbollförening. Ombud: 1. Advokaten Lars Nilsson 2. Advokaten Bodil Ehlers ENN Advokatbyrå HB Strandvägen Stockholm

Transkript

1 Sida l (4) KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM F\mV/f JJUIVI Mål nr Avdelnings Meddelad i Stockholm KLAGANDE Hammarby IF Fotbollförening Ombud: 1. Advokaten Lars Nilsson 2. Advokaten Bodil Ehlers ENN Advokatbyrå HB Strandvägen Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndigheten i Stockholms läns beslut den 5 juli 2012 i ärende nr AA , se bilaga A SAKEN Utlämnande av allmän handling KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Dok.ld Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg måndag - fredag Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 09:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 2 Mål nr YRKANDEN M.M. Hammarby IF Fotbollforening (nedan föreningen) yrkar att de efterfrågade handlingarna ska lämnas ut och anför bl.a. följande. Fotbollsverksamheten i Hammarby (Hammarby Fotboll) bedrivs i föreningen och i Hammarby Fotboll AB. Hammarby Fotboll har ansvaret för säkerheten inne på arenan vid arrangerandet av hemmamatcher medan polismyndigheten ansvarar för säkerheten utanför arenan. Både föreningen och Hammarby Fotboll AB har pågående processer mot polismyndigheten avseende skyldigheten att ersätta polismyndighetens kostnader för ordningshållande vid fotbollsmatcher. Det är Hammarby Fotbolls inställning att ersättningsskyldighet inte föreligger, i första hand eftersom föreningen, vilken enligt ordningslagen i egenskap av ideell förening är undantagen ersättningsskyldighet, är att anse som anordnare av fotbollsmatcherna. För det fall förvaltningsrätten i dessa mål skulle finna att Hammarby Fotboll AB är att betrakta som anordnare har Hammarby Fotboll AB bestritt att ersättningsskyldighet föreligger och i vart fall yrkat att ersättningsskyldigheten sätts ned. I dessa mål är således storleken på polismyndighetens kostnader för ordningsställandet relevant. Inför Hammarby Fotbolls hemmamatcher upprättar Polismyndigheten i Stockholms län en s.k. hot- och riskbildsanalys. Såvitt föreningen förstår bestäms polismyndighetens bemanning vid ordningshållandet vid en match, och följaktligen kostnaden för ordningshållandet, på grundval av aktuell riskanalys. Innehållet i riskanalyserna avseende de fotbollsmatcher som är föremål för process mellan föreningen och Hammarby Fotboll AB å ena sidan och polismyndigheten å andra sidan är således relevanta för utgången i dessa processer. Föreningen bestrider polismyndighetens beslut att sekretessbelägga uppgifter redan av det skälet att föreningen saknar kännedom om vilken kategori av uppgifter som utelämnats. Genom att inte närmare redogöra för vilken kategori av uppgifter som utelämnats och på vilket sätt det skulle

3 KAMMARRÄTTEN DOM Sida 3 I STOCKHOLM Avdelnings Mål nr skada polismyndighetens brottsförebyggande verksamhet försvåras föreningens möjlighet att överklaga polismyndighetens beslut. Av tidigare erfarenhet synes det som om polismyndigheten sekretessbelagt bl.a. den sammanfattande bedömning av hotbilden som riskanalysen ska leda fram till. Denna bedömning leder fram till den nivå på risk för angrepp (skala 1-5) som polismyndigheten anser föreligga vid matchtillfället. Föreningen vill här peka på att det är Hammarby Fotboll som har ansvaret för att säkerheten upprätthålls inne på arenan vid matchtillfällena. För att kunna uppfylla detta ansvar är det självfallet av största vikt att Hammarby Fotboll får ta del av polismyndighetens bedömning. Föreningen vill betona att innehållet i riskanalyserna är relevant för utgången i processerna avseende eventuell ersättningsskyldighet för polismyndighetens ordningshållande vid Hammarby Fotbolls matcher. Föreningen ifrågasätter under alla omständigheter att sekretess gäller för alla de uppgifter som utelämnats ur riskanalyserna. Här vill föreningen lyfta fram att Hammarby Fotboll inte är intresserat av eventuellt förekommande namn på personer varför sådana uppgifter inte behöver lämnas ut. Däremot är Hammarby Fotboll intresserat av hur många personer som anses utgöra risksupportrar eftersom det ligger till grund för bedömningen av vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Under alla förhållanden bestrider föreningen beslutet eftersom riskanalyserna innehåller historiska uppgifter som inte kan skada framtida verksamhet.

4 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 5 DOM Sida 4 Mål nr SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Vad föreningen anfört i överklagandet föranleder inte kammarrätten att göra en annan bedömning än den som polismyndigheten har gjort. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 2). Anders Olsson kammarrättsråd ordförande Fredrik Hammarström kammarrättsråd Linda Åslin tf. kammarrättsassessor referent Christoffer Svensson föredragande

5 r% Ä i :-,-*.>* Besiut Pil 11S P M l W11 W VS l l Datum KAMMARRÄTTEN l STOCKHOLM Polismyndigheten i Stockholms län Operativa avdelningen Dianenr (åberopas vid korresp) EU It "Uo- 2 3 Administrativa enheten (OA) AA ^å C f1>-/ "7 Maria Emanuelsson Jurist Patrik Gröndal Aktbil" C -^ Hammarby IF Fotbollförening Vetrinärgränd Johanneshov 1(3; Beslut i ärende om utlämnande av allmän handling enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Beslut Polismyndigheten i Stockholms län beslutar att lämna ut delar av det begärda materialet. De uppgifter som inte lämnas ut bedöms omfattas av sekretess enligt 18 kap. l andra stycket 2 och 18 kap. 2 första stycket offentlighetsoch sekretesslagen. Begäran Patrick Gröndal har, för Hammarby IF Fotbollförenings räkning, inkommit med en begäran om att få ta del av de hot- och riskanalyser som upprättas sedan Polismyndigheten i Stockholms län började ta ut kostnad för polisbevakning 2011, avseende Djurgården IF, AIK och Hammarby IF. Polismyndighetens bedömning Tillämpliga bestämmelser 118 kap. l och 2 offentlighets- och sekretesslagen stadgas följande. 18 kap. l offentlighets- och sekretesslagen Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till 1. verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde, 2. annan verksamhet än sådan som avses i l eller i första stycket som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av en åklagarmyndighet, en polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen, eller 3. Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

6 Polismyndigheten i Stockholms län A A kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet som avses i 2 kap. 7 l eller 5 kap. l l polisdatalagen (2010:361), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas. Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till 1. sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, 2. sådan verksamhet som avses i 7 l lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, eller 3. sådan verksamhet som avses i 3 kap. 2 l kustbevakningsdatalagen (2012:145). Sekretess enligt första stycket gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän handling före år För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Bedömning 18 kap. l offentlighets- och sekretesslagen innehåller ett s.k. rakt skaderekvisit. Det innebär att huvudregeln är att uppgifter och handlingar som skyddas av denna bestämmelse är offentliga. Bara om man med en viss grad av sannolikhet kan utgå från att det är skadligt att lämna ut en uppgift eller handling kan handlingar och uppgifter sekretessbeläggas. Bestämmelsen i 18 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit. Det innebär att huvudregeln är att uppgifter och handlingar som skyddas av denna bestämmelse ska sekretessbeläggas. Bara om man med en viss grad av sannolikhet kan utgå från att det är ofarligt att lämna ut en uppgift eller handling viker sekretessen. De uppgifter som polismyndigheten har sekretessbelagt är bl.a. uppgifter som är hänförliga till Polisens arbetsmetoder i samband med offentliga tillställningar av denna eller liknande art. Om dessa uppgifter röjs skulle det allvarligt skada polismyndighetens framtida verksamhet. Vissa av de sekretessbelagda uppgifterna är också uppgifter som förekommer i polismyndighetens underrättelseverksamhet. Denna sorts uppgifter skyddas av stark sekretess och polismyndigheten anser inte att det är ofarligt för den framtida verksamheten att lämna ut dessa uppgifter. I 10 kap. 14 offentlighets- och sekretesslagen finns en möjlighet för polismyndigheten att lämna ut handlingar eller uppgifter med s.k. sekretessförbehåll. Genom förbehåll uppkommer tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 brottsbalken för den enskilde. För att handlingar ska kunna lämnas ut med förbehåll förutsätts att risk för skada, men eller annan olägenhet kan undanröjas genom det utfärdade förbehållet. Polismyndigheten anser inte de aktuella uppgifterna kan lämnas ut med förbehåll, då risken för men eller annan olägenhet inte skulle kunna undanröjas med ett förbehåll som innebär straffansvar enligt brottsbalken.

7 Polismyndigheten i Stockholms län AA De sekretessbelagda uppgifterna skydda därmed av sekretess enligt 18 kap. l andra stycket 2 och 18 kap. 2 första stycket offentlighets- och sekretesslagen. Hur du överklagar Om du vill överklaga beslutet ska du ställa överklagandeskrivelsen till Kammarrätten i Stockholm. Skriv grunden för överklagandet och vilken ändring du begär. Ange diarienummer. Skicka skrivelsen till: Polismyndigheten i Stockholms län Operativa avdelningen (OA) Stockholm Skrivelsen ska ha kommit till polismyndigheten senast inom tre (3) veckor från det att du tog emot detta beslut. POLISMYNDIGHETEN anuelsson

8 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men ska skickas eller lämnas till kammarrätten. Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-, jul-, eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas eller om det föreligger synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen vårtor man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska undertecknas av klaganden eller dennes ombud och ges in i original samt innehålla följande uppgifter; 1. den klagandes namn, personnummer/organisationsnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen 2. det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet 3. de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran örn att få prövningstillstånd 4. den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Formulär 2