Puls på röntgen e1. Erfarenheter från ett pulsprojekt på Universitetssjukhuset i Linköping. Katarina Åsberg, Magdalena Jacobson

Transkript

1 2019-e1 Puls på röntgen Erfarenheter från ett pulsprojekt på Universitetssjukhuset i Linköping Katarina Åsberg, Magdalena Jacobson

2

3 Förord Vi lever i en tid av förändring, i en tid av digitalisering och förändrade arbetssätt. Det handlar om människor, ledarskap och hälsa i en digital tid. Vi befinner oss i en tid när allt rör sig allt utom vi människor. Vi nås av larmrapporter som visar att andelen i befolkningen som har en hälsofarlig låg kondition har ökat från 27 till 46 procent på bara 20 år. Det innebär att nästan varannan person i Sverige har så dålig kondition att de inte klarar att gå 10 minuter i rask takt! Det är faktiskt lite svårt att ta in. Vi behöver ställa oss frågan Vad gör att vi mår bra? men även Vad gör vi själva för att må bra? Goda levnadsvanor, balans mellan arbete och återhämtning, mindre stress, sociala nätverk och ökad fysisk aktivitet. Balansen mellan arbetsliv och fritid är så klart väldigt viktig. Hur kan vi skapa ett arbetsliv där både verksamhet och medarbetare mår bra? Det har skett stora förändringar på relativt kort tid. Förr var musklerna vårt främsta arbetsredskap, numera är det hjärnan! Och båda är trötta efter en arbetsdag. Med Sätt Östergötland i rörelse.nu vill vi påverka rörelsenormen i samhället, och höja kunskapen om hur viktigt det är med daglig fysisk aktivitet. Vi vill visa goda exempel på hur fysisk aktivitet kan främjas på olika sätt inom olika arenor i samhället. Arbetslivet är en av de viktiga arenorna i arbetet med strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu. Med inspiration från skolans värld kom vi i kontakt med PULS-träning för ökat lärande. Än mer inspiration fick vi sedan från Anders Hansens bok Hjärnstark om hur fysisk aktivitet förbättrar koncentration, minne, kreativitet och stresstålighet. Hur de med bättre kondition processar information snabbare och har en extra växel att lägga i om det är stökigt omkring och hur de då har större möjlighet att behålla lugnet när hjulen snurrar som snabbast. Det är ganska tankeväckande att hjärna är det organ som stärks allra mest när vi rör på oss. Kan skolan så kan vi, var utgångspunkten i projektet PULS på röntgen. Ett projekt som gick direkt från ord till handling, men givetvis brottades med såväl tekniska som logistiska och kommunikativa utmaningar. Tack vare bra samarbete mellan olika aktörer, tålamod och stort engagemang gick projektet i mål. Projektets erfarenheter finns samlade i den här rapporten. Ett stort tack till Röntgenkliniken US, till alla medarbetare och till ledningen som gjorde projektet möjligt! Tack till våra samarbetspartners Korpen Östergötland, Polar och Cardimo för gott samarbete och inspirerande diskussioner. Tack till Janna Skagerström på Enheten för forskningsstöd för bollplank och kvalitetssäkring i analysarbetet. Sist men inte minst, tack till författarna som på ett föredömligt sätt har fångat de viktiga lärdomarna i projektet. Jag kan lova er spännande läsning och ni kan lära mycket av att läsa den här rapporten. Linköping, 31 januari 2019 Matti Leijon PhD, MPH, Uppdragsledare för Sätt Östergötland i Rörelse.nu

4 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsarbete beskrivs som en högrisksysselsättning med höga fysiska arbetskrav. Anställda som har hög arbetsbelastning har störst risk för fysisk inaktivitet på fritiden. Hälsofrämjande arbetsplatsinterventioner har visat sig kunna bidra till hälsosamma beteendeförändringar såsom ökad fysisk aktivitet. Denna rapport syftade till att beskriva genomförandet och upplevelser av PULS-konceptet för medarbetare på Röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping samt undersöka självrapporterad fysisk aktivitetsnivå. PULS bestod av ett 12 veckors-koncept där deltagarna erbjöds att träna med en pulssensor 2-3 gånger/vecka, på 65 procent av maxpuls under minst 20 minuter. Totalt erbjöds 55 medarbetare som arbetade dagtid, att delta i projektet. För att få kunskap om medarbetarnas upplevelser av PULS genomfördes en baslinje- och en uppföljnings-enkät (tvärsnitt) samt fokusgruppsintervjuer. Tolv medarbetare deltog i fokusgruppsintervjuer. Av de olika yrkesgrupperna på kliniken deltog vårdadministratör, röntgensjuksköterska, sjuksköterska, röntgenbiträde, sekreterare och undersköterska vid fokusgruppsintervjuerna. Resultatet visade att deltagarna överlag uttryckte en positiv attityd till att arbetsgivaren gör denna typ av satsning på ökad fysisk aktivitet och medarbetarna upplevde satsningen som relevant och behövd. Det fanns en viss motvilja bland deltagarna att ta av sin fritid för att träna på en tidpunkt som arbetsgivaren bestämt. Många uttryckte svårigheter och stress att i vardagen lyckas integrera pulsträning innan arbetsdagen. Olika hinder, bland annat årstid, familjesituation, pendling och teknikstrul med pulssensorn beskrevs ha minskat motivationen att fullfölja projektet och genomföra träningen som planerat. Projektet beskrevs av vissa som en möjlighet att komma igång och bli fysiskt aktiva. Det återspeglas bland annat i att andelen som ägnade sig åt fysisk träning minst minuter varje vecka ökade från baslinjen till 12-veckorsuppföljningen. Huvuddelen av deltagarna tillämpade aktiv transport, att cykla eller gå till jobbet, inklusive promenad till/från kollektivtrafik för att få till aktiviteten. Nästan hälften av de inbjudna deltagarna tränade med pulssensor och den beskrevs som en inspiration och betydelsefull motivator. Vissa beskrev positiva hälsoeffekter och träningsresultat som gav motivation att fortsätta vara fysisk aktiv. PULS-konceptet kan anses vara genomförbart i en hälso- och sjukvårdskontext, men anpassningar behövs för att uppnå ett högre deltagande. Majoriteten av deltagarna önskade förutsättningar för att kunna utföra träning på arbetstid, till exempel genom kompromisser att exempelvis medarbetare och arbetsgivare ger halva tiden var, att ändra schemat för patientbokningar eller att förlägga arbetstider omlott. Deltagarna uttryckte med andra ord att verksamheten behöver anpassas gällande bemanning och produktion samt att kulturen på arbetsplatsen behöver förändras för att träningen ska kunna genomföras. Stöd från arbetsgivaren upplevdes som en förutsättning för att lyckas i genomförandet.

5 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Fysisk aktivitet och hälsa... 1 Hälsofrämjande arbetsliv... 1 Om Röntgenkliniken... 2 Om projektet PULS på Röntgenkliniken... 2 Syfte... 3 Material och metod... 3 Design... 3 Enkät... 3 Deltagare... 3 Bearbetning enkäter... 4 Fokusgruppintervjuer... 4 Deltagare... 4 Genomförande... 4 Analys fokusgruppsintervjuer... 4 Resultat... 5 Medverkan i projektet... 5 Enkätsvar... 5 Uppfattningar om att delta i PULS... 5 Positivt och negativt... 6 Val av aktivitet... 7 Resultat fokusgrupper... 7 Inställning och tillvägagångssätt... 8 Motivationsfaktorer... 8 Organisatoriska förutsättningar... 9 Utvecklingsförslag Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Genomförande av PULS-projektet Genomförande av enkäter och fokusgrupper Konklusion Bilaga 1 Projektbeskrivning -Puls på röntgen

6 Bakgrund Fysisk aktivitet och hälsa Vuxna från 18 år och uppåt rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan och de individer som uppnår det har en bättre hälsa än de som är fysiskt inaktiva. Idag uppnår dock endast två av tre personer mellan år i Sverige denna rekommendation [1]. I en nypublicerad svensk studie [2] med över svenska män och kvinnor i åldrarna år påvisades en kraftig nedgång i kondition mellan Andelen personer med hälsovådligt låg kondition hade under perioden stigit från 27 procent till 46 procent, det vill säga att nästan hälften av den arbetsföra befolkningen har så dålig kondition att de inte kan gå 10 minuter i rask takt. Dessutom sågs en större nedgång i kondition bland män, yngre, lågutbildade och boende på landsbyggden. Det är välkänt att fysisk aktivitet minskar risken för sjuklighet och förtida död, hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes, fetma, cancer, osteoporos, demens och depression. De senaste årens forskning visar även goda effekter av fysisk aktivitet på människors psykiska hälsa. Till exempel har fysisk aktivitet betydelse för att förebygga stressrelaterad ohälsa. Fysisk träning kan förebygga utvecklingen av trötthet/utmattning till följd av stress, och ett antal studier visar att regelbunden träning fungerar som buffert mot stress hos vissa individer [3]. Fysisk aktivitet har dessutom visat sig ha en positiv påverkan på kognitiva förmågor till exempel kreativitet [4]. Påverkan på kognitiva förmågor kommer i direkt anslutning till aktiviteten, består en stund för att därefter klinga av [5, 6]. Hälsofrämjande arbetsliv Forskning påvisar positiva resultat för interventioner som främjar såväl minskat stillasittande som rörelse på arbetsplatsen [7]. Det finns uppföljningar som visat på positiva effekter av träning på arbetstid, både avseende hälsoaspekter men även arbetsproduktivitet. På grund av otillräckligt vetenskapligt underlag är det i dag inte möjligt att med säkerhet säga att det är en lönsam investering, i synnerhet när det gäller medarbetare som måste ersättas av en vikarie. Forskning genomförd i Folktandvården har visat att arbetstid 1 kan användas både för träning och för arbetstidsförkortning utan motsvarande minskning av produktiviteten [8]. I en studie där deltagarna delades in i tre grupper bibehölls eller ökade antalet behandlade patienter både i gruppen som fick träna på arbetstid och den som fick arbetstidsförkortning för att kunna träna på fritiden. Träningsgruppen fick också resultat i form av förbättrad självskattad arbetsförmåga, mängd utfört arbete samt minskad sjukfrånvaro. Vidare tycktes effekterna på produktivitet gradvis öka över tid i träningsgruppen, medan effekterna i gruppen som fick arbetstidsförkortning minskade över tid. Ytterligare resultat från Folktandvården visar att träning på arbetstid var förenat med sänkt kostnad för sjukfrånvaro. Kostnaderna 2 minskade i både tränings- och arbetstidsförkortningsgruppen men inte i referensgruppen, där kostnaderna istället ökade [9]. Hälso- och sjukvårdsarbete beskrivs som en högrisksysselsättning med höga fysiska arbetskrav [10]. Obalansen mellan arbetets fysiska krav och den fysiska kapaciteten hos arbetstagaren har föreslagits vara en orsak till sämre hälsa [11]. På grund av individuella variationer i fysisk kapacitet kan liknande fysiska arbetskrav uppfattas och upplevas olika av olika individer [12]. De medarbetare som hade högst arbetsbelastning visades i en meta-analys ha högst risk för att vara fysiskt inaktiva på fritiden [13]. Studier på mer än kvinnliga hälso- och sjukvårdsmedarbetare i Danmark har visat att låg fysisk kapacitet generellt ökade risken för långtidssjukskrivningar. Hälso- och sjukvårdspersonal som självrapporterade låg kondition, muskelstyrka och allmän fysisk kapacitet hade signifikant högre risk för att vara frånvarande mer än två veckor jämfört med vårdpersonal som rapporterade hög kondition, muskelstyrka och allmän fysisk kapacitet [14]. Det finns goda möjligheter för att arbetsplatsen kan vara en arena där fysisk aktivitet främjas för fysiskt och mentalt välbefinnande. Arbetet med att främja fysisk aktivitet kan ske på individ-, arbetsgrupp- och organisationsnivå och är definitivt en ledningsfråga. Ur ett arbetsgivarperspektiv kan 1 Studien följer 200 anställda som delades i tre olika grupper; den ena gruppen fick träna på arbetstid 2,5 timmar/vecka, den andra interventionsgruppen fick arbetstidsförkortning på 2,5 timmar/vecka och den tredje gruppen fick agera kontrollgrupp och arbeta som vanligt. 2 Kostnaderna under interventionsåret minskade med 22 procent i träningsgruppen, med cirka 5 procent i arbetstidsförkortningsgruppen men inte i referensgruppen, där kostnaderna istället ökade med drygt 10 procent. 1

7 det vara en strategisk satsning för att behålla medarbetare och främja att de orkar ett långt arbetsliv. Det kan också vara ett sätt att vara en attraktiv arbetsplats och därmed göra det lättare att attrahera nya medarbetare [15]. Ett koncept som har testats i skolan är schemalagd pulsträning. Exempel på projekt som beskrivits i media 3, men även är kopplade till forskning är pulsträning för elever på Vammarskolan i Valdemarsvik och Hummelstaskolan i Enköping. Koncepten bygger på tidseffektiva pass där eleverna tränar med pulsmätare och aktiviteten är slutförd när eleven uppnått en viss tid på en viss pulsnivå, vanligtvis 20 minuter. Syftet med pulsträningen är att uppnå förbättrade studieresultat (läsförståelse, språkinlärning, matematikresultat) och ökad gemenskap/vi-känsla. Fokus i aktiviteterna ligger på rörelseglädje utan betygsbedömning. Konceptet är tilltalande av praktiska skäl, då det är genomförbart i anslutning till en skoldag. Det finns även stöd från forskning som visar att tidsmässigt kortare aktivitet men med högre intensitet också bidrar till förbättrad fysisk kapacitet och hälsa [3]. Region Östergötland strävar efter att vara en hälsofrämjande arbetsplats med en positiv hälsoutveckling hos medarbetarna. En del i det arbetet handlar om att skapa förutsättningar för medarbetarna att kunna göra hälsosamma livsstilsval. Dialoger utifrån strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu 4 via Region Östergötlands Hälsoråd väckte intresset hos ledningen på Diagnostikcentrum (DC) att testa ett pulskoncept för medarbetarna på Röntgenkliniken i Linköping. Projektet PULS på röntgen är inspirerat av och modellerar på skolans pulsprojekt, men med anpassning utifrån rådande förutsättningar inom hälso- och sjukvården. Om Röntgenkliniken Röntgenkliniken i Linköping inklusive mammografienheten Linköping möter cirka 500 patienter varje dag. Verksamheten med cirka 230 medarbetare, genomför undersökningar som slätröntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi, ultraljud och mammografi samt interventionella behandlingar. Inga vårdplatser finns. Drygt hälften av medarbetarna, cirka 120 personer arbetar dagtid, men verksamheten kräver även kvälls- och nattarbete. Könsfördelningen är bland läkare cirka 50/50 kvinnor respektive män, bland sjuksköterskor 80/20, och bland undersköterskor 80/20. Arbetsuppgifterna för sjuksköterskor och undersköterskor innehåller lyft, drag och förflyttningar av patienter som ska undersökas. Läkare och administrativ personal har en stor del stillasittande tid framför skärmar. Sjukskrivningstalet på Röntgenkliniken är 7.18 procent (kort- och lågtidsfrånvaro). Yrkesgruppen läkare ligger lågt, undersköterskor högt, medan sjuksköterskegruppen är på väg uppåt. Ledningen på Röntgenkliniken har som målsättning att minska sjukskrivningstalen. Som ett led i detta arbete testade kliniken pulsbaserad träning för en utvald del av medarbetarna. I denna rapport utvärderas upplevelserna av pulsträningen, inte effekter på sjukskrivning. Om projektet PULS på Röntgenkliniken Syftet med PULS på röntgen var att testa genomförbarheten av ett pulsträningskoncept för medarbetare på Röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset (US) i Linköping. Läs mer om projektmodellen i bilaga 1. Målgrupp för projektet var medarbetare som arbetade dagtid vid Röntgenkliniken. Totalt erbjöds 55 medarbetare att vara med i projektet under februari-april Ett stratifierat urval utifrån dagtidsarbete, yrkeskategori och funktionen friskvårdsinspiratör tillämpades. Som stöd vid urvalet användes en förteckning med namn på medarbetare som arbetar dagtid, vilken erhölls från ledningen. Verksamhetens fem friskvårdsinspiratörer fick varsin plats. Medarbetarna bjöds in till att delta av ledningen via e-post. Erbjudandet om att delta krävde inget aktivt ja eller nej svar. Könsfördelningen i urvalet blev 75 procent kvinnor och 25 procent män (41/14). De utvalda medarbetarna representerade följande yrkesgrupper på röntgen: 40 procent av läkarna, 33 procent av sjuksköterskorna, 50 procent av undersköterskorna, 50 procent av vårdadministratörerna 38 procent av chefsgruppen samt 46 procent av mammografienheten (blandade yrkesgrupper). 3 Hjarnbyggarna#Om-serien 4 2

8 PULS bestod av ett 12 veckors-koncept där deltagarna erbjöds att träna med en pulssensor 2-3 gånger/vecka, på 65 procent av maxpuls under minst 20 minuter. Träningen skulle genomföras innan klockan för att de kognitiva effekterna av träningen skulle komma arbetet till gagn. Pulssensorn som användes var en Polar OH1 med optisk pulsmätningsteknik 6-LED. För att överblicka och registrera träningspassen användes pulssensorn tillsammans med applikationerna Polar Beat och Polar Flow. Samtliga träningspass där pulssensorn användes registrerades med hjälp av systemet CardiMo. Deltagarna valde fritt vilken typ av pulshöjande aktiviteter som de önskade genomföra. De träningsaktiviteter som ingick var: Aktiv transport till arbetet. Löpning, cykling, stavgång eller promenad vid arbetsplatsen. Instruktörsledda gruppträningspass i Universitetssjukhusets träningsanläggning. Individuell träning på träningsanläggningen. Individuell träning med stöd av träningsappar. Gruppträningspassen var endast avsedda för deltagare i projektet och träningen var anpassad för att deltagarna skulle uppnå träning i rätt pulszon. Vid de instruktörsledda gruppträningspassen fick deltagarna stöd i att hitta rätt pulszon och att använda pulssensorn. Friskvårdsinspiratörerna återkopplade löpande under de 12 veckorna resultat till deltagarna om uppfyllda mål avseende antal träningsdagar med minst 65 procent av maxpuls under 20 minuter. Under hösten 2017 genomfördes en pilotvecka och resultaten från den användes till att utveckla projektet. Vid uppstart fanns möjlighet för deltagarna att få hjälp med tekniken och efter halva projekttiden genomfördes en uppföljningsträff. Löpande under projektets gång har samarbete och avstämning genomförts i projektgruppen bestående av representanter från Röntgenkliniken och Centrum för verksamhetsstöd och utveckling (CVU). Syfte Syftet var att beskriva genomförandet och upplevelser av PULS-konceptet för medarbetare på Röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping samt undersöka självrapporterad fysisk aktivitetsnivå. Material och metod Design För att få kunskap om medarbetarnas upplevelser av projektet genomfördes en baslinje- och en uppföljningsenkät (tvärsnitt) samt fokusgruppsintervjuer. Vid fokusgrupper samlas data in genom gruppinteraktion runt ett på förhand givet ämne. Fokusgrupper används för att studera människors föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar genom gruppintervjuer[16]. Enkät Deltagare Enkäterna skickades till samtliga deltagare som erbjudits en plats i PULS på röntgen (55 personer). Baslinjeenkäten besvarades av 41 medarbetare (75 procent) och uppföljningsenkäten av 34 medarbetare (62 procent). Genomförande Enkäterna utformades av en projektgrupp vid Centrum för verksamhetsstöd och utveckling (CVU) inom Region Östergötland. Enkäterna skickades till deltagarna via e-post, efter ledningens godkännande. Baslinjeenkäten innehöll frågor om medarbetarnas hälsa (bl.a. sömn, stress, smärta), levnadsvanor (fysisk aktivitet) och arbetssituation samt en fråga om förväntningar på projektet PULS på röntgen. Uppföljningsenkäten efter 12 veckor repeterade frågorna om hälsa, levnadsvanor och arbetssituation, men innehöll även frågor om upplevelser av projektet. Enkäten innehöll tre öppna frågor där deltagarna ombads att beskriva vad som varit negativt respektive positivt för dem i projektet samt vad de ansåg skulle kunna utvecklas i projektet. Såväl baslinje som uppföljningsenkäten 3

9 skickades ut i direkt anslutning till att projektet startades och avslutades, i januari respektive april Bearbetning enkäter Enkätfrågorna sammanställdes med hjälp av enkätverktyget Webropol och redovisas deskriptivt. Ingen statistisk analys genomfördes. Svaren på de öppna frågorna kategoriserades utifrån innehållet i svaren. Fokusgruppintervjuer Deltagare Ett urval av medarbetarna som arbetade dagtid vid Röntgenkliniken och Mammografiavdelningen vid Universitetssjukhuset i Linköping bjöds in till att delta i fokusgruppintervjuer. Inbjudan gällde oavsett om personerna blivit utvalda som deltagare i PULS på röntgen eller inte. Ett stratifierat urval med målet att få en blandning av både deltagare och icke-deltagare samt personer med olika yrkestillhörighet genomfördes. Av de olika yrkesgrupperna deltog vårdadministratör, röntgensjuksköterska, sjuksköterska, röntgenbiträde, sekreterare och undersköterska vid fokusgruppsintervjuerna. Genomförande Totalt fick 28 medarbetare inbjudan till fokusgruppsintervjuerna. Deltagarna fördelades sedan mellan fyra olika tidsbestämda intervjutillfällen, vilket gjorde alla grupper blandade utifrån yrkeskategori. De som inte hade möjlighet att närvara på den utsatta tiden erbjöds ett femte intervjutillfälle. Enhetscheferna bjöd via e-post in deltagarna till gruppintervjuerna. Inbjudan innehöll information om syftet med intervjuerna samt information om att det var frivilligt att delta. Sjuksköterskor, undersköterskor och vårdadministratörer fick även information om intervjuerna i samband med en arbetsplatsträff. En intervjuguide utformades för studien. De huvudsakliga frågorna det söktes svar på var deltagarnas upplevelser av PULS på röntgen. Frågorna rörde sig kring huruvida deltagarna medverkat eller inte, deras upplevda hinder/möjligheter och positiva/negativa erfarenheter samt om de hade några synpunkter och tankar om utveckling av projektet. Deltagarna blev även tillfrågade om tankar kring att genomföra PULS-konceptet på en arbetsplats inom hälso- och sjukvården samt deras syn på om PULS skulle vara obligatoriskt på arbetstid. Efter att koonceptet testats under en pilotvecka genomfördes tre pilotintervjuer med totalt 14 deltagare. Efteråt genomfördes mindre förändringar av intervjuguiden. Pilotintervjuerna inkluderas inte i detta material. Intervjuerna leddes av en moderator från Centrum för verksamhetsstöd och utveckling (CVU). De båda författarna medverkade som observatörer vid två intervjuer var. Moderatorns roll var att vara samtalsledare medan observatörens roll vara att anteckna, lyssna och avslutningsvis ställa kompletterande frågor. Intervjuerna genomfördes under maj 2018 i Röntgenklinikens lokaler på deltagarnas arbetstid. Innan intervjuerna startade informerades deltagarna om syftet med intervjun, om inspelning av samtalet, att de medverkade anonymt samt att de när som helst hade möjlighet att avbryta sin medverkan. Totalt genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer med 12 deltagare. Intervjuerna varade cirka 40 minuter, de spelades in och transkriberades därefter i sin helhet. Analys fokusgruppsintervjuer Materialet analyserades med tematisk analys enligt Braun & Clarke [17]. En analys som sker i sex steg. (1) Efter transkribering läste författarna samtliga intervjuer i sin helhet och skrev en övergripande summering av innehållet i varje intervju. (2) Därefter kodades texten utifrån syftet. (3) I nästa steg skapades initiala huvudteman genom att de koder som rörde liknande områden sammanfördes till teman. (4) I nästa steg diskuterades och omdefinierades de initiala temana för att säkerställa att data speglade materialet och syftet som helhet. (5) Valda huvudteman definierades och namngavs (6) och i det sista steget valdes illustrerade citat ut till rapporten. 4

10 Båda författarna har på var sitt håll genomfört samtliga steg i analysprocessen. Detta har följts av avstämningar och diskussioner för att få samsyn kring resultatet. Vid dessa diskussioner har även en handledare med erfarenhet av kvalitativa analyser deltagit. Resultat Medverkan i projektet Totalt hämtades 34 pulssensorer (62 procent) ut. Data från systemet Cardimo, som registrerade all träning med pulssensorn, visade att 42 procent (23 personer) av deltagarna tränade med sin pulssensor vid ett eller flera tillfällen. Av de som erbjöds att delta valde 51 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att delta. Totalt var 91 procent av deltagarna kvinnor. Totalt registrerades 360 träningspass under de 12 projektveckorna, i genomsnitt 15 träningspass per person Röntgenkliniken Mammografienheten Totalt Erbjudna deltagare Medverkande Antal genomförda pass Figur 1. Antal erbjudna och medverkande deltagare samt antal genomförda pass på Röntgenkliniken och Mammografienheten. Enkätsvar I basenkäten (n=40) ställdes frågan hur deltagarnas förväntan var inför projektet. Majoriteten (80 procent) hade en positiv förväntan, medan 22 procent hade en negativ förväntan. Uppfattningar om att delta i PULS I uppföljningsenkäten fanns en fråga om hur det varit att delta, varav 25 personer besvarade frågan och fyra av fem ansåg att det varit ganska eller mycket bra, medan en av fem ansåg att det varit ganska eller mycket dåligt. 5

11 Mycket bra 12 Ganska bra 68 Ganska dåligt 4 Mycket dåligt 16 0% 20% 40% 60% 80% Figur 2. Andel av de inbjudna deltagarna om hur det varit att delta. På frågan om det varit värt besväret att delta i PULS ansåg majoriteten att det till viss del varit värt besväret. Knappt 30 procent ansåg att det absolut varit värt besväret och 20 procent att det inte alls varit värt besväret. Absolut värt besväret 28 Till viss del värt besväret 52 Inte alls värt besväret 20 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Figur 3. Andel av de inbjudna deltagarna om det varit värt besväret att delta. Positivt och negativt På den öppna frågan om vad som varit positivt i projektet PULS på röntgen (18 svar) beskrev deltagarna att projektet hade gett motivation och inspiration till att röra sig mer på olika sätt (t.ex. vardagsmotion, aktiv transport, hemmaträning och gruppträning på gym) och att det gett ny kunskap om träning med pulssensor. På den öppna frågan om vad som varit negativt (20 svar) beskrevs att träning innan arbetsdagen upplevdes som tidspressat, stressigt och svårt att få till i vardagen. Teknikstrul med pulsmätare och registreringar samt övriga personliga skäl beskrevs som hinder för att delta. På frågan om idéer om hur projektet skulle kunna utvecklas (17 svar) föreslogs träning på arbetstid som något önskvärt. Effekter på fysisk aktivitetsnivå Vid jämförelse mellan baslinje- och uppföljningsenkäten på frågan Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, t.ex. löpning, motionsgymnastik, bollsport? sågs en ökning av andelen som var fysiskt aktiva minst minuter varje vecka. 6

12 % min/ingen tid < 30 min (0.5 h) min (0.5 1 h) min (1 1.5 h) min (1.5 2 h) >120 min (2 h) Baslinje (n=41) 12 veckor (n=34) Figur 4. Andel av de inbjudna deltagarna som ägnar sig åt fysisk träning/vecka vid baslinje respektive efter 12 veckor. Vid jämförelse mellan baslinje- och uppföljningsenkäten på frågan Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, t.ex. promenader, cykling, trädgårdsarbete sågs vid uppföljning att färre var aktiva mindre än 30 min. Andelen som angav att de var aktiva minuter hade ökat. % min/ingen tid < 30 min (0.5 h) min (0.5 1 h) min (1 1.5 h) min ( h) min (2.5 5 h) > 300 min (5 h) Baslinje (n=41) 12 veckor (n=34) Figur 5. Andel av de inbjudna deltagarna som ägnar sig åt vardagsmotion/vecka vid baslinje respektive efter 12 veckor. Val av aktivitet Huvuddelen av deltagarna uppgav sig ha tillämpat aktiv transport utomhus att cykla eller gå till jobbet inklusive promenad till/från kollektivtrafik. Av 32 svaranden i uppföljningsenkäten hade 12 personer utnyttjat US:s träningsanläggning för genomförande av aktiviteterna. Resultat från fokusgruppsintervjuer Totalt deltog 12 medarbetare i fokusgruppsintervjuerna. Moderator och observatörer uppfattade en god och lättsam stämning vid samtliga intervjuer. Deltagarna visade dock viss tendens till att ha stressat till intervjutillfället och att de behövde landa i ämnet för att sätta igång sina tankar och funderingar. I den tematiska analysen av fokusgruppsintervjuerna framkom fyra huvudteman och åtta subteman. De fyra huvudtemana var; inställning och tillvägagångssätt, motivationsfaktorer, organisatoriska förutsättningar och utvecklingsförslag, se tabell 1 för samtliga teman och subteman. 7

13 Tabell 1. Teman och subteman som framkom ur analysen. Tema Inställning och tillvägagångssätt Motivationsfaktorer Organisatoriska förutsättningar Utvecklingsförslag Subtema Attityder Strategier Minskar motivation Ökar motivation Förutsättningar på arbetsplatsen Projektets struktur Träning på arbetstid Anpassningar av konceptet Inställning och tillvägagångssätt Inställning och tillvägagångssätt beskriver deltagarnas attityder samt vilken typ av strategi de haft för att ta sig an aktiviteterna i projektet. Attityder Överlag sågs en positiv attityd till att arbetsgivaren väljer att genomföra en satsning som PULS. Många uttryckte att de ser ett behov generellt av ökad rörelse i vardagen, både hos sig själva och hos andra. Dessutom beskrevs vikten av träning för att fysiskt klara det som arbetet kräver och inte få arbetsrelaterade förslitningsskador. Vi har jobbat väldigt tungt och det har visat sig, det orkar vi inte riktigt. Men det är ingen som har tänkt i de här banorna att vi måste vara lite mer tränade för att utföra de här yrkena. / / Då spelar det ingen roll hur man planerar för då finns det inga folk där som kan göra uppgifterna, för man har ont i ryggen eller ont i axlarna. (Intervju 3, intervjuperson 3) Vissa uttryckte en tveksam inställning hos kollegor, främst gällande att träningen ska ske på den egna fritiden (flextid behövde användas). Strategier Deltagare som lyckats integrera projektets aktiviteter beskrev att de hade klivit upp tidigare på morgonen och tillämpat aktiv transport, till exempel klivit av bussen tidigare och promenerat alternativt cyklat till arbetet. Vissa deltagare hade tränat hemma på egen hand och andra beskrev att de hade deltagit i de instruktörsledda passen på US. Sen gick jag ju hit på morgnarna som jag alltid har gjort, men jag gick lite extra sträcka för att få pulsen. (Intervju 1, intervjuperson 2) Motivationsfaktorer Motivationsfaktorer beskriver faktorer av olika slag som deltagarna beskriver kan ha minskat respektive ökat motivationen att medverka i projektet. En faktor som flera deltagare ansåg minskade motivationen var svårigheter att lyckas integrera pulsträning innan arbetstid i sin vardag. Det upplevdes som ett stressmoment att lyckas träna innan arbetsdagen startade. Det är ju inte meningen att man ska känna sig stressad när man springer upp i trappan här och eftersvettas när man träffar sin första patient, då tror jag man tar bort lite grann av det som är syftet. (Intervju 3, intervjuperson 2) Vissa uttryckte motstånd kopplade till årstiden, att det var mörkt och halt när projektet startade. Övriga hinder som beskrevs var tidsbrist i vardagen på grund av familjesituation, pendling och kommunikationsmöjligheter. 8

14 Jag förstår de som inte kan vara i grupperna, för de har små barn, eller bor långt ifrån och måste åka hemifrån klockan fem på morgonen / /och kanske inte har nån buss eller nåt tåg som åker. (Intervju 2, intervjuperson 1) Deltagarna beskrev olika typer av hinder gällande teknikstrul vid uppstart men även löpande under projektets gång. En viss trötthet upplevdes vid registrering och skapande av användare i olika program. Deltagarna upplevde inkörningsproblem med hantering av tekniken, framförallt med pulssensorerna. Det uppstod även problem med registrering och överföring av träningspass under projektets gång. Det var så mycket att man ska logga in där och man ska logga in där och man ska ha konto där. Det var lite oklart innan man visste att allting var ibockat. (Intervju 4, intervjuperson 2) En del pass registrerades inte, det gör ju också att folk tappar motivationen. (Intervju 2, intervjuperson 2) Projektets ramar kan ha minskat motivationen att delta för dem som redan var fysiskt aktiva. De som hade en fungerande träningsrutin fick ingen extra motivation av att träna med pulssensor innan arbetstid. Jag tränar så väldigt mycket annars, kvällar och helger och så där, så att jag tycker väl inte att det här har givit mig så mycket personligen. (Intervju 3, intervjuperson 2) Positiva effekter av att ha rört på sig (innan arbetsdagens start) bidrog till ökad motivation att fortsätta med träningen i projektet. Vissa upplevde hälsoeffekter och träningsresultat till exempel konditionsförbättringar, en känsla av att vara pigg och att de fått driv att fortsätta träna. Någon beskrev att de till en början blev tröttare av att träna på morgonen men att de ganska snart blev piggare och att det då tillförde både de själva och arbetet värde. Nu kan jag gå trappor också utan att bli så ansträngd (Intervju 2, intervjuperson 1) Pulssensorn beskrevs som en betydelsefull motivationsfaktor. Deltagarna uttryckte att det var roligt, inspirerande och lärorikt att träna med en pulssensor. Vissa beskrev att de fått mer kunskap och hade lärt känna kroppen på ett annat sätt. Även feedback och resultat via appen hade uppskattats. Det som är bra med pulsklocka är ju att den är ju anpassad för mig och den är anpassad för dig och för dig och för dig.det kanske inte krävs så mycket, det är inte det värsta fyspasset som den kan behövas för en del. (Intervju 2, intervjuperson 2) Organisatoriska förutsättningar Organisatoriska förutsättningar beskriver hur förutsättningar på arbetsplatsen påverkade deltagarna i projektet likväl som deltagarnas synpunkter på projektets struktur. Förutsättningar på arbetsplatsen Deltagarna beskrev en rad hinder i förutsättningarna på arbetsplatsen för att genomföra projektets aktiviteter. Till exempel bemanning, patientmöten, löpande produktion och kulturen på arbetsplatsen. Träning under arbetsdagen upplevdes inte som en reell möjlighet utifrån verksamhetens situation i nuläget. När det gäller kulturen på arbetsplatsen framkom det i intervjuerna tankar om att det är viktigt att komma i tid och inte belasta kollegor med sen ankomst. Fokusgruppsdeltagarna beskrev att det finns en acceptans hos kollegor att täcka upp för varandra under en kortare period, men ser inte att det skulle vara hållbart i längden. Vissa uttryckte dock att om hela enheten skulle inkluderas i projektet så skulle det vara mer jämlika förutsättningar för samtliga medarbetare. Men intervjudeltagarna var 9

15 fundersamma till vilka eventuella konsekvenser detta skulle kunna få för patienterna och den löpande verksamheten. En kort period nu, tolv veckor som vi har kört, det har vi tyckt att man accepterar det, men inte liksom för alltid skulle inte det fungera, utan då måste man vara på sin arbetstid, när den börjar måste man vara på plats. (Intervju 1, intervjuperson 1) Intervjudeltagarna beskrev att det under vintern varit mer sjukdom än vanligt, vilket hade lett till att verksamheten haft personalbrist. Ytterligare en aspekt som togs upp var att det på morgonen är oklart hur bemanningssituationen för dagen ser ut. Det behövde redas ut vilka som är på plats och hur medarbetarna behöver samarbeta för att klara patientbokningarna. Stöd från arbetsgivaren upplevdes som en förutsättning för att lyckas i genomförandet. Några beskrev att de upplevt positiv stöttning från ledningen. Projektets struktur Deltagarna efterlyste mer stöd vid uppstart av projektet och uttryckte att det var mycket att sätta sig in i början, framförallt med registrering och att hantering av tekniken. Någon gav på förslag att gemensamma sittningar skulle genomföras för att säkerställa att alla deltagare var på banan. Några beskrev att informationen var bra men att den kom för sent och andra beskrev att de hade missuppfattat syftet med projektet och träningsupplägget. Jag fattade inte heller från början att man var tvungen att köra 20 minuter och vara i den pulsen hela tiden. (Intervju 3, intervjuperson 4) Deltagarna uppskattade hjälpen från friskvårdsinspiratörerna vid uppstart, men beskrev att teknikstrulet blev en belastning även för friskvårdsinspiratörerna som skulle stötta och hjälpa kollegorna igång. Andra hade önskat mer peppning och motivation, från varandra och från friskvårdsinspiratörerna. Så lite peppning, jag hade önskat att friskvårdsinspiratörerna hade varit mera, liksom kollat med oss som var med Hur går det, vad är det som du har stött på hinder idag? (Intervju 1, intervjuperson 1) Någon av deltagarna beskrev att de uppskattat att träna tillsammans i grupp, men att det låga deltagandet på gruppträningen varit tråkigt. Även om pulssensorn var uppskattad så tyckte deltagarna att det var svårt att läsa av sin puls under pågående träning, för att försäkra sig om att träningen och pulsen låg på rätt nivå. Deltagare beskrev dock att de under projektets gång lärde sig att hitta rätt pulsnivå under träningen. Utvecklingsförslag Utvecklingsförslag beskriver förslag på förbättringar av både konceptet PULS på röntgen och i det praktiska genomförandet. Träning på arbetstid Vid frågan om vad deltagarna ansåg om denna typ av koncept inom hälso- och sjukvården uttryckte många att det skulle vara en möjlighet att satsa på mer fysisk träning för medarbetarna. Men att organisatoriska anpassningar är en förutsättning. Majoriteten av deltagarna uttryckte att träning på arbetstid är en förutsättning för att träningen ska genomföras. Att en arbetsgivare endast kan rekommendera och inte tvinga till träning på fritiden. Jag tror klinikerna får igen det av en frisk personal (Intervju 4, intervjuperson 1) Det gavs en rad olika förslag på tänkbara lösningar och anpassningar: att ge halva tiden var medarbetare och arbetsgivare, att skjuta bokningar, att dela upp tiden, gå omlott eller att ha specifika 10

16 träningsdagar vardera per vecka. Många uttryckte att det skulle behövas lite mer tid, om än inte massor, för att hinna innan arbetsdagens start. Få göra en viss del av det på arbetstid, för att eftersom vi börjar så pass tidigt på morgnarna.. att man kan göra så att man kan ta halva fritiden och halva arbetstiden, man delar på det. (Intervju 3, intervjuperson 3) Anpassningar av koncept Många uttryckte att träningen behöver anpassas för att passa personer i olika åldrar, med olika intressen och med olika träningsvana/fysik. Likaså behöver tiderna för gemensamma aktiviteter anpassas efter verksamhetens olika starttider. Erbjuda olika moment så det passar alla liksom. (Intervju 4, intervjuperson 1) 11

17 Diskussion Resultatdiskussion Utvärderingen av PULS på röntgen visar att projektet är genomförbart i en hälso- och sjukvårdskontext, men anpassningar behövs för att uppnå ett högre deltagande. Medarbetarna är positiva till att arbetsgivaren gör en satsning på fysisk aktivitet och resultatet visar att deltagarna har ökat sin fysiska aktivitet. Samtidigt deltar färre medarbetare i PULS, av olika anledningar, när träningen ska ske på fritiden. En insikt finns hos medarbetarna om behovet av träning i relation till de krav som arbetet ställer. God fysisk kapacitet i form av hög kondition och muskelstyrka har visat sig minska risken för långtidssjukskrivning bland hälso- och sjukvårdspersonal [14]. En meta-analys har visat att de anställda som har högst arbetsbelastning har störst risk för fysisk inaktivitet på fritiden [13]. Detta, tillsammans med att nästan hälften av den arbetsföra befolkningen i Sverige numera har en hälsovådligt låg kondition [2], kan ses som ett argument för att arbetsgivare bör börja fundera på att introducera fysisk träning under arbetsdagen för att behålla friska anställda [18]. PULS beskrevs av vissa som en möjlighet att komma igång och bli fysiskt aktiva och vissa beskrev effekter på hälsan och träningsresultat. Det verkar som att PULS nått de som inte var fysiskt aktiva. Det återspeglas bland annat i att andelen som ägnade sig åt fysisk träning minst minuter varje vecka ökade från baslinjen till 12-veckorsuppföljningen. Detta relaterar med tidigare studier som visat att hälsofrämjande arbetsplatsinterventioner har visat sig kunna bidra till hälsosamma beteendeförändringar såsom ökad fysisk aktivitet [19]. I PULS studerades inga hälsoeffekter, forskning visar dock att förbättrad syreupptagning leder till förbättrade kognitiva effekter och skillnaden ses hos de som går från dålig till måttlig kondition [20]. I PULS beskrev deltagare att de hade fått en förbättrad ork, vilket skulle kunna härledas till konditionsförbättringar. I fokusgruppsintervjuerna uttrycktes överlag en positiv attityd till att arbetsgivaren gör denna typ av satsning på ökad fysisk aktivitet och medarbetarna upplevde satsningen som relevant och behövd. En engagerad ledning som är synlig och involverad har visat sig kunna bidra till ett positivt arbetsklimat, där medarbetarna upplever att de arbetar på en arbetsplats där ledningen är på deras sida, och till upplevelsen av ett stödjande klimat för att leva ett hälsosamt liv [21]. Faktorer som bidrar till att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarna upplevde att stöd från arbetsgivaren var en förutsättning för att lyckas i genomförandet och peppning från friskvårdsinspiratörerna uppfattades som positivt. Det faktum att ledare på arbetsplatser visar att de står bakom hälsointerventioner och möjliggör för medarbetarna att delta i träningen har påvisats betydelsefullt i tidigare studier [22]. En systematisk genomgång [21] av hälsofrämjande arbetsplatsinterventioner på hälso- och sjukvårdspersonal visar behovet av ett helhetsperspektiv. Implementeringen beskrivs utifrån fem områden; anpassning till lokala behov på arbetsplatsen, engagerade medarbetare, starkt synligt ledarskap, kompetensutveckling av ledningen i hälsa och välbefinnande samt fokus på chefens möjlighet och förmåga att förbättra medarbetarnas hälsa och välbefinnande. I PULS var kravet att aktiviteten skulle genomföras innan klockan Detta för att de positiva effekterna av träningen skulle komma arbetet till gagn. Flertalet medarbetare beskrev dock att de hade svårt att genomföra träning innan arbetstid. Likaså beskrevs det av vissa som en omöjlighet att gå ifrån arbetet under schemalagd arbetstid, oavsett, om detta skulle vara på utflexad tid/fritid eller på betald arbetstid. Detta kan möjligtvis visa på att inte tillräcklig hänsyn har tagits till de lokala behoven på arbetsplatsen. Tidsbrist har visat sig vara ett av de största hindren till att delta i hälsofrämjande interventioner på arbetsplatsen [23]. Ytterligare organisatoriska faktorer, såsom upplevelsen av att lämna kollegor i sticket eller att inte bli avbytt har visat sig vara andra hinder för att gå ifrån arbetet för att träna, även om träningen tillåts genomföras på arbetstid [24]. Liknande upplevelser framkommer även i PULS där fokusgruppsdeltagarna framhåller att det är viktigt att vara på plats när arbetsdagen börjar, samt att det är patienterna som blir drabbade om medarbetarna inte är på plats. Fokusgruppsdeltagarna ger uttryck för att det funnits en motvilja mot att ta av sin fritid för att träna på en tidpunkt som arbetsgivaren bestämt. Att träningen ska ske utanför arbetstid har visat sig vara ett hinder till att delta, något som även bekräftas i andra studier [23, 24]. Majoriteten av medarbetarna 12

18 uttrycker i såväl fritextsvar i enkäter, som i fokusgruppsintervjuerna att de önskar förutsättningar för att kunna utföra träning på arbetstid. Men för att lyckas med det uttrycker fokusgruppsdeltagarna att en rad anpassningar då behövs göras inom bemanning och produktion samt en förändring av kulturen på arbetsplatsen. Verksamheten behöver med andra ord planeras så att medarbetarna kan komma ifrån och genomföra träningen. Genom att möjliggöra för medarbetarna att delta i programmet på arbetstid, eller i anslutning till arbetstid, skulle även individuella hinder kunna minimieras, som att behöva prioritera bort familjen vid träning innan arbetstid. Den aktivitet som genomfördes mest av deltagarna i PULS var aktiv transport att cykla eller gå till jobbet eller till/från kollektivtrafik. Detta kan möjligtvis härledas till svårigheten att få till träning innan arbetsdagens start. Aktiv transport är lågtröskelaktiviteter som relativt enkelt kan införlivas i människors dagliga liv, vidmakthållas över tid och samtidigt ge möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet[27]. Aktiv transport behöver dock inte nödvändigtvis resultera i ökad fysisk aktivitet totalt om den ersätter annan fysisk aktivitet. En tidigare studie pekar dock på att aktiv transport tenderar att genomföras som tillägg till, inte istället för, annan fysisk aktivitet och att aktiv transport därmed ökar den totala aktivitetsnivån[28]. Vissa fokusgruppsdeltagare beskrev att motivationen minskade på grund av teknikstrul med pulssensorn exempelvis genom registrering i olika program och överföring av data efter träningspass. Å andra sidan beskrevs pulssensorn och pulsmätning som något intressant och stimulerande. I en metaanalys som kombinerar resultat från 32 studier visar Kang och kollegor[29] att tillägg av stegräknare i interventioner för ökad fysisk aktivitet leder till att deltagarna i snitt går steg mer per dag. Effekten gällde oavsett ålder och interventionslängd. Däremot såg de en större effekt av stegräknaren för kvinnor samt i interventioner med ett uttalat mål om steg per dag. Resultaten från PULS visade att 3 av 7 av de inbjudna deltagarna valde att träna med pulssensorn. Fler kvinnor än män deltog. Detta ligger i linje med en review [30] om deltagande i arbetsplatsförlagda hälsofrämjande interventioner. Deltagandet i de inkluderade studierna var oftast under 50 procent, med en variation mellan procent. Förutbestämda aktiviter av arbetsgivaren har visat sig leda till minskat deltagande, jämfört med om deltagarna har fått vara med och bestämma aktiviteterna. För att lyckas med arbetsplatsinterventioner inom hälso- och sjukvården är det av stor vikt att erbjuda en rad olika aktiviteter, gruppbaserade och individuella, som medarbetarna kan och vill delta i [21]. Vid utformning av PULS på röntgen var inte medarbetarna aktivt engagerade i framtagandet av träningsaktiviteterna, utan dessa beslutades av en projektgrupp som innehöll medarbetarrepresentanter i form av friskvårdsinspiratörer. En närmare dialog med medarbetarna vid utformandet av träningsaktiviteter skulle eventuellt kunnat öka deltagandet i interventionen. Metoddiskussion Genomförande av PULS-projektet Att implementera hälsofrämjande interventioner i en organisation som hälso- och sjukvården kan vara en utmaning. Genomförande av interventioner kräver mycket logistik. Fokus behöver ligga på att säkerställa att alla deltagare har förstått innebörden av, och innehållet i interventionen. Vid implementering av PULS på röntgen har det varit svårt att nå medarbetare med praktisk information, till exempel då många inte läser mail kontinuerligt. Det har även försvårats av att röntgenkliniken bedriver verksamhet som är fördelad på två enheter i skilda byggnader och med olika chefer. Det har även funnits kommunikativa utmaningar vid samverkan då många samarbetspartners från olika organisationer har varit delaktiga i genomförandet. Det skulle vara av intresse att testa olika programupplägg för ökad fysisk aktivitet och utvärdera hur dessa fungerar i olika hälso- och sjukvårdsverksamheter (primärvård, slutenvård och administrativa verksamheter). För att lära mer om vad som fungerar och varför medarbetare väljer, alternativt väljer bort att medverka. Fortsatt behövs mer kunskap och test av olika programupplägg för ökad fysisk aktivitet och utvärdering av hur dessa fungerar i olika hälso- och sjukvårdsverksamheter. Genomförande av enkäter och fokusgrupper Vid genomförande av utvärderingen kan det ha funnits en risk att medarbetarna kände en viss press att delta eftersom det var på deras arbetsplats och tillsammans med kollegor. Deltagarna informerades dock om att de när som helst kunde välja att avbryta sin medverkan. Det är alltid viktigt att ha med sig möjligheten att de medarbetare som deltog i utvärderingen kan ha skilda uppfattningar gentemot de som valde att avstå. 13

19 Svarsfrekvensen i enkäterna var 75 respektive 62 procent, vilket anses som en godtagbar svarsfrekvens. De öppna frågorna som behandlar positiva och negativa synpunkter samt utvecklingsförslag hade dock en lägre svarsfrekvens, dessa frågor besvarades av ungefär en tredjedel av medarbetarna. Det skulle kunna uppfattas känsligt att i en enkät på arbetsplatsen besvara frågor om sin hälsa, levnadsvanor och arbetssituation. I efterhand kan det vara värt att fundera på om enkäten hade kunnat vara anonym. Enkäten innehöll dock inga tvingande frågor utan respondenterna hade möjligheten att själva välja om de ville besvara en specifik fråga eller lotsas vidare till nästa. Genom att använda en fokusgrupp fanns möjligheten att fånga gruppens samtal och interaktioner. Stämningen vid intervjuerna var bra, men grupperna upplevdes något försiktiga. Detta skulle kunna förklaras av att deltagarna inte var så insatta i projektet och därför inte hade så mycket åsikter att ge uttryck för. Det skulle även kunna vara så att det är potentiellt känsligt att uttrycka åsikter om sin arbetsplats, på sin arbetsplats och tillsammans med kollegor. Totalt erbjöds 28 medarbetare att vara med i intervjuerna. Av dessa deltog tolv personer och de fyra fokusgrupperna bestod av 2-4 deltagare, vilket kan anses vara något få. I efterhand kan det vara värt att fundera på om endast två eller tre intervjutillfällen skulle ha erbjudits för att uppnå ett högre antal deltagare per grupp. Alternativt att fokusgruppsintervjuerna skulle ha kunnat erbjudas till fler medarbetare och om de skulle ha genomförts på en neutral plats. Detta skulle dock ha kunnat försvåra rekryteringen av deltagare om det inneburit en förflyttning för att medverka. Konklusion Utvärderingen visar att medarbetarna var positiva till att arbetsgivaren genomförde en satsning på pulsträning, och projektet ledde till ökade nivåer av fysisk aktivitet. Projektet är genomförbart i en hälso- och sjukvårdskontext, men anpassningar behövs för att uppnå ett högre deltagande. Resultatet visar att färre medarbetare deltog när träningen ska ske på fritiden. Det är viktigt att skapa en kultur där medarbetarna upplever ett stödjande klimat för en hälsosam livsstil, där de vill och kan delta i aktiviteterna som erbjuds. 14