Sätt Östergötland i rörelse.nu Målbilden är ett Östergötland;

Transkript

1

2 Sätt Östergötland i rörelse.nu Målbilden är ett Östergötland; Där fler är regelbundet fysiskt aktiva, färre är stillasittande och där ojämlikheten i aktivitetsnivå mellan grupper minskar. Där kunskapen, intresset och förutsättningarna för fysisk aktivitet och rörelse ökas för alla oavsett; kön, ålder, etnicitet, inkomst, utbildning, eller funktionshinder. Där samhället erbjuder lättillgängliga, attraktiva, trygga och säkra livsmiljöer, tillgängliga offentliga utrymmen, mötesplatser och grönområden, infrastruktur och innovativa lösningar för att främja fysisk aktivitet och rörelse för alla. Där samhällsaktörer i Östergötland aktivt och långsiktigt samarbetar för att främja fysisk aktivitet och rörelse för alla. Där medborgare är reellt delaktiga och har inflytande.

3 Rörelse ska kunna vara en del av allas vardag oavsett vem du är, hur du arbetar, var du bor eller var du kommer ifrån. Olika grupper i befolkningen har olika behov, möjligheter och utmaningar när det gäller utövandet av fysisk aktivitet. Strategierna måste därför utformas för att på bästa sätt underlätta och undanröja de hinder som är mest relevanta för olika grupper med avseende på; kön, ålder, etnicitet, inkomst, utbildning eller funktionshinder. Strategier behövs som är långsiktiga och hållbara och som involverar hela livscykeln för att effektivt främja fysisk aktivitet och rörelse i livets olika perioder. Nyckeln är samverkan!

4 4

5 Målbild Arbete och försörjning Ett samhälle där arbetsgivare och andra aktörer från såväl offentlig, privat och idéburna organisationer enskilt och tillsammans med andra verkar för främjandet av fysisk aktivitet och minskat långvarigt stillasittande, för såväl de som är i arbete som för de som är sjukskrivna, i arbetslöshet eller i olika former av sysselsättning.

6 6

7 Hjärnstark Hur motion och träning stärker din Hjärna. Ny bok av Anders Hansens, överläkare i psykiatri och författare, Hjärnan verkar vara det organs som stärks allra mest när vi rör på oss. Förutom att du mår bättre av att röra på dig, så förbättras även koncentration, minne, kreativitet och stresstålighet. Du processar information snabbare alltså tänker snabbare, och blir bättre på att mobilisera tankemässiga resurser när de behövs. Du får en extra mental växel att lägga i om det är stökigt omkring dig eller behålla lugnet när hjulen snurrar som snabbast. Fysisk aktivitet till och med verkar öka din intelligens. Ex. Pulsträning Valdemarsvik (från sidan 9)

8 Ökad inlärning genom daglig pulshöjande fysisk aktivitet Bild lånad av Mats Nahlbom på Vammarskolan

9 Omedelbara effekter Bild lånad av Mats Nahlbom på Vammarskolan

10 Hjärnans öppna fönster OMEDELBARA EFFEKTER JÄMFÖRGRUPP GAV 50% AV GRUPPEN UPP EFTER 15 MINUTER 100% I PULSGRUPPEN LYCKADES PÅ 13 MINUTER. Bild lånad av Mats Nahlbom på Vammarskolan

11 Hjärnrespons Vad händer i hjärnan? Kort Mellan Långt Kortsiktig: Hjärnan syresätts, två timmars fönster omedelbart efter rörelse Mellan: BDNF veckor. Långsiktig: Hjärnsnabbhet ( klockfrekvens ) minst ett år

12 Bild lånad av Mats Nahlbom på Vammarskolan Långsiktiga effekter BDNF Brain-derived neurotrophic factor Signalprotein Ökar tillväxt och differentiering av både synapser samt hjärnceller Påverkar kognitiva förmågor såsom minne och inlärning

13 HUR NÅR VI DIT? 3-5 pulspass i veckan där eleverna är i zonen (65% och uppåt av maxpuls) i minst 20 minuter. Många inslag av koordinationsträning Tid för ombyte och förflyttning undvik stress. Frukt direkt efter aktiviteten (rekommendation) Brainbreaks för att friska upp hjärnverksamheten under dagen Bild lånad av Mats Nahlbom på Vammarskolan

14 14

15 15

16 Resultat vår friskvårdskartläggning (n=32)(av 61) Figur 1: Friskvårdsersättning per anställd/år i kr. (medelvärde 1733 kr -medianvärde 1500 kr) 16

17 Resultat vår friskvårdskartläggning (n=32) uttaget av friskvårdsersättning från 20-85% av medarbetarna 43% anger att fler ut ersättningen än tidigare år. Hälften (53%) anger att uttaget är likvärdig Endast 13% av arbetsgivarna erbjuder träning på arbetstid. Vid 22% av arbetsplatserna uppmuntras till lunchpromenader och vid 31% tillämpas sk. Walk and talk möten. För de som cyklar till jobbet eller tränar på lunchen så erbjuder nästan alla (bortsett 1) möjligheter för de anställda att duscha på arbetsplatsen. 17

18 Resultat vår friskvårdskartläggning (n=32) Mer än var fjärde (78%) arbetsgivare uppger att det finns en strategi eller motsvarande för att stimulera och/eller stimulera till ökat utnyttjande av friskvårdsinsatser och eller friskvårdsersättning. Detsamma (78%) gäller för att det finns någon person som är ansvarig/ansvariga för arbetet med friskvård inom företaget/organisationen. 18

19 Intervjuer (Sabina)..många medarbetare behöver det sociala stödet för att bli mer motiverade att delta i och utnyttja det som erbjuds i frisvårdsväg. Det verkar som att det finns en social inramning kring fysisk aktivitet, där det egna arbetslaget särskilt framstod som en stödjande grupp arbetsgivaren kan behöva ge ett aktivt stöd i form av uppmuntran där erbjudanden inte bara läggs ut på intranätet utan även kommuniceras genom öppen dialog och samtal. det räcker inte att det endast finns ett erbjudande, det behövs också ett visst strategiarbete bakom 19

20 20 Figur 2: Exempel på stödaktiviteter vid olika arbetsplatser.

21 Eller så här National strategy to reduce social inequalities in health, Norway