Alla Barn borde lyckas i skolan! 13 februari 2014 Program Anteckningar förda på seminariet:

Transkript

1 Alla Barn borde lyckas i skolan! 13 februari 2014 I samhället finns en bred enighet om att vi har ett gemensamt ansvar för att ge barn med olika bakgrund och förutsättningar en god start i livet. Skolan är grundpelaren i detta och skollagen säger att alla barn ska ges sådant stöd att de klarar skolan. Verkligheten är dock att en allt större andel av barnen inte lyckas i skolan och det är barnen med de största svårigheterna som har den kraftigaste försämringen av sina skolresultat. Detta är en allvarlig utveckling eftersom deras svårigheter riskerar att följa med och förvärras ända upp i vuxen ålder och manifestera sig i svag anknytning till arbetsmarknaden, psykisk ohälsa och olika former av utanförskap. Seminariet syftar till att belysa och diskutera hur samhällets insatser för barns utveckling kan säkerställa att alla barn kan lyckas i skolan. Med ESO-rapporten En god start om tidigt stöd i skolan som utgångspunkt synar vi om det är möjligt att tidigare identifiera barn som riskerar att hamna på efterkälken. Vilka åtgärder, generella och riktade, är lämpliga att vidta för de barn som uppvisar ett stödbehov? Seminariet belyser även vikten av skolans samverkan med föräldrarna samt hur det ser ut i skolsystemen i några jämförbara länder. Program Inledning. Moderator Lars Arrhenius, Generalsekreterare Friends Alla borde lyckas i skolan. Ek. Dr Anna Sjögren, IFAU, medförfattare till ESO- rapporten En god start om tidigt stöd i skolan Skolans samverkan med föräldrarna. Universitetslektor Lars Erikson, ÖU Paus med förfriskningar Hur ser svensk skola ut i internationell jämförelse? Undervisningsråd Mats Björnsson, Skolverket Diskussion. Kommentator Per Kornhall, debattör och författare Sammanfattning/avslutning. Anteckningar förda på seminariet: Några minuter över ett hälsades alla varmt välkomna av de tre arrangörerna: Elaine Kriisa som arbetar som versamhetsutvecklare på Sensus, Linda Eriksson, ordförande för Föräldraalliansen Sverige och Sven Winberg, ordförande för SAMBA. Sven lånade fem minuter av programtiden för att ge oss en historisk tillbakablick om utbildningsväsendet i Sverige. Vill du ta del av Svens föredrag så kontakta honom via: sven.winberg@samba.se Vill du veta mer så titta gärna in på: Därefter fick dagens aktörer presentera sig själva först ut var: Per Kornhall, dagens kommentator. Per har arbetat på Skolverket och är numera skolstrateg i Upplands Väsby. Per har författat ett antal böcker bland annat Barnexperimentet och var medförfattare till Forskning i klassrummet. Hans senaste bok heter Alla i mål en handbok om skolutveckling på evidensbaserad grund, boken kommer ut senare i vår. Sida 1 av 11

2 Lars Arrhenius, dagens moderator. Lars är jurist som arbetat i sex år som Barn och elev ombudsman på Skolinspektionen. Sedan april 2012 jobbar Lars som generalsekreterare på Friends. Lars visade en kort filmsnutt från Swing it magistern med Alice Babs för att visa på att det ändå har hänt en hel del sedan dess. Skolfrågan är het! Inte minst inför valet. Intressant att ta del av i nuläget är Leif Levins utredning om skolans kommunalisering ( Intressant är också Svend Dahl som har tittat på hur det ser ut för pojkarna i utredningen Män och jämställdhet Ett stort problem är att skolan många gånger tänker att så där är pojkar istället för att ge pojkar det stöd de skulle behöva. Per Tullberg utredning om bättre resultat i grundskolan kommer i slutet av februari. Först ut att föreläsa var ekonomie doktor Anna Sjögren, Anna Sjögren är ekonomie doktor i nationalekonomi och verksam som forskare vid IFAU och affilierad med UCLS. Anna är medförfattare till ESO- rapporten En god start om tidigt stöd i skolan. Anna ställde frågan: Hur ger vi barnen en god start? Anna kom att disponera sitt föredrag enligt följande: - Hur det går på sikt för de som vuxit upp och inte klarat skolan? Ett fokus på de svagaste grupperna visar att SKOLAN SPELAR ROLL - Kunskapsläget om hur man stöder barns utveckling - Hur det ser ut i praktiken idag - Vägen framåt Beskrivning av nuläget - 25 % klarar inte gymnasiet idag på grund av icke godkända betyg som ju inte fanns förr. - Det är de svagaste eleverna som hoppar av skolan. Skillnaderna har ökat det vill säga att det har blivit värre för dem som har det svårast. - Samma elever är överrepresenterade bland unga i aktivitetsersättning. - De som presterat minst bra är också överrepresenterade bland de som drabbas av psykisk ohälsa. Att stötta barns utvecklig Att Investera i humankapital kan låta byråkratiskt men om vi istället talar om att investera i kunskaper, färdigheter och hälsa uppskattas uttrycket bättre. Färdigheter föder färdigheter- Goda men också onda Om vi lyckas stötta barn med svaga förutsättningar tidigt behöver de inte få det svårt i skolan men frågan är om Universella satsningar eller riktat stöd är att önska. Att identifiera barn och miljöer i riskzonen är en förutsättning för att kunna hjälpa, men risk finns för stigmatisering för barnet eller att problemet förläggs hos barnet om vi inte möter barnet och ger rätt stöd. Samhället måste låta kunskap om barns dåliga förutsättningar bli vår skyldighet att agera i stället för att bli en frisedel! Sida 2 av 11

3 Satsa på alla barn Generellt förebyggande insatser via väl fungerande barn- och mödrahälsovård, samt föräldrastöd i förskola och skola är grunden. Forskningsstödet ökar för att föräldrastöd och högkvalitativ förskola bidrar till att utjämna livschanser det vill säga att skolan kan göra skillnad. Vad är kvalitet i förskola skola? - Resurser små klasser, duktiga engagerade och motiverade lärare - Undervisningstid! - Pedagogik och undervisningsmetoder - Skolans organisation, ledning och samarbete - Incitament och struktur för lärande feedback, betyg, uppföljning och utvärdering - Underlätta övergångar mildra konsekvenser (arbiträra = godtyckliga) av misslyckanden. - LÄSNING förebygg inlärningssvårigheter och uppmärksamma behov av stöd. Riktat stöd när det generella inte räcker. Det som fungerar för de flesta räcker inte för varje barn/elev. Barn med behov av riktat stöd finns i varje klassrum! - Det finns forskningsstöd för att det går att lyfta miljöer, skolor och enskilda elever med riktade satsningar - MER språkstimulans och undervisning hjälper. - Stödprogram för att förebygga psykisk ohälsa riktade mot barn, föräldrar och lärare. Att klara skolan är en nyckelkomponent! - Specialpedagogiskt stöd. - Dyslexi, dyskalkyli med mera i Finland, Heiki Lytinen, som har utvecklat datorspel, han räknade hur många bokstäver barnen kunde när de kom till skolan. Han är världens bästa dyslexi forskare. - Svensk forskning är underrepresenterad! Det behövs mer kunskap kring hur vi bäst stöttar barn med behov. Hur fungerar stödet idag? - Många verksamheter och professioner jobbar med att stötta barn men det saknas gemensamma mål och en samlad strategi och ansvarsfördelningen är oklar. - Det finns tydliga tecken på att samverkan har brister och att barnets skolgång kommer på undantag för de som har det svårast socialt. - Utvärderingar av arbetssätt och metoder och förutsättningar för effektstudier saknas. - Det saknas nationella register och samordning på en rad områden, till exempel BVC, BUP och förskola-skola - Efterfrågan finns för riktlinjer, kunskapsunderlag och återkoppling från MVC, BVC förskolan skolan Sida 3 av 11

4 Skolan - Kommuners resursfördelning tar inte tillräckligt hänsyn till miljöer och elever med behov av stöd. Ribborna för stödinsatser ser olika ut runt om i Sveriges skolor. - Bristande kunskaper om resursfördelningssystem och vilka nyckeltal som styr diagnostisering och organisation av stöd. - Nuvarande betygssystem och urvalssystem skapar höga trösklar. Bristande likvärdighet på grund av avsaknad av extern kontroll - F (IG) idag är värre än låga betyg förr. Konsekvenser av att ha svårt i skolan är allvarligare idag. - Pågående forskning pekar på problem med F (IG), kursbetyg och betygskriterier som ger stor vikt åt misslyckanden som gör det mindre lönt att jobba hårt för att komma igen. - När A A A A A E kan resultera i ett D är det lätt att tappa motivationen att jobba vidare. Anna fick en fråga utifrån sin professions som nationalekonom: Krävs det att man gör beräkningarna för vad det kostar? Svar: Vi räknar inte på kostnaderna men vi måste ha koll på den statistik som finns. vi kan inte ha ett system som förlitar sig på att allt löser sig. Universitetslektor Lars Erikson på Örebro Universitet kom för att tala om Skolans samverkan med föräldrarna. Lars valde att fokusera på: - Samarbete med föräldrar utgångspunkter i relation till uppdraget och några tendenser. Relationen mellan lärare-förälder är komplext. - Vad gör de lärare som lyckas åstadkomma ett bra samarbete med föräldrar? När vi talar om samarbete måste vi utgå från en trekant Föräldrar, lärare och elever. Demokrati och kunskapsuppdraget gör det hela lite komplicerat. Uppdraget är att fostra goda samhällsmedborgare och samtidigt ge kunskap. Föräldrar och lärare är förenade framförallt i demokratiuppdraget. Vi drivs av olika intressen, Föräldrar har partikulära och lärare har universella intressen. Föräldrar är inte utrustade för att tänka kollektivt om skolan. Vi måste skilja på elevinflytande och föräldrainflytande. I läroplaner står det att elevernas integritet skall respekteras. Föräldrainflytande har nått längre inom förskolan, där vill och ska föräldrar vara med och påverka. Förskollärare och lärare upplever ökade krav från föräldrar och att föräldrar ligger på, på ett annat sätt idag. Skolan är en familjeangelägenhet och en samhällelig angelägenhet. Sida 4 av 11

5 Lärare måste i högre grad göra rätt för sig och föräldrar tar sig rätten att utöva makt och inflytande över skolan. Lars delgav oss en 1-3 lärares syn på hur föräldrar ifrågasätter hennes jobb men sällan mekanikerns på Volvo. Hon känner sig ibland lite utlämnad. Det professionella uppdraget styrs av läroplaner, där står det att föräldrar har rätt till inflytande och information. Rättigheterna har stärkts över tid. Vad gör lärare när de bygger upp en förtroendefull relation till föräldrar? Här presenteras tre övergripande strategier: 1. Utgår från att föräldrar är intresserade och ansvarstagande. - Ej en bristuppfattning ( Föräldrar som inte kommer till föräldramöten är ointresserade och oengagerade ) - Prioriterar, bjuder in till en tidig individuell kontakt lära-känna-samtal, Introduktionssamtal - Klargör ömsesidiga förväntningar i ett kollektivt forum och följer upp det i utvecklingssamtal Vi har slutat mesa 2. Skapar en öppen och tydlig kommunikation. - Har ett öppet förhållningssätt. Jag är felbar. - Försöker få föräldrar att ställa upp på att de inte ska tala illa om mig som lärare, därför att det kan försvåra den kommunikation som läraren bygger upp med sina elever. - Försöker få föräldrar att inte alltid lita till barnets version. - Etablerar en vuxen-vuxen-relation, men skiljer på personligt och privat. 3. Placerar barnet i centrum i sin relation till föräldrarna. - Föräldrar är experter på sina barn! Nja - Hur hantera vissa föräldrars rädsla för skolan? Ghosts in the classroom (Lawrence-Lightfoot). Att komma till föräldramötet också för barnets skull - Gränssättning från lärarens, förälderns och barnets sida - Beaktar barns integritet med stöd av skrivelse i läroplaner. Vad kännetecknar relationen lärare-förälder i relation till uppdraget? - Inget privat uppdrag. Professionellt uppdrag den goda föräldern är en konstruktion. - Föräldern har partikulära intressen och läraren har universella intressen som nämnts tidigare. - Asymmetrisk relation. Läraren har ansvar för relationens kvalitet. Fotbollsexemplet Barnet har tränare och föräldrar att förhålla sig till vilket går att jämställa med utvecklingssamtalet som kan vara jobbigt för barnet/eleven för att de riskerar att hängas ut från två håll. Lars Arrhenius frågade Lars om ett fall där kommunikationen var körd i botten mellan skola och hem och om man får man lära sig detta med kommunikation idag. Sida 5 av 11

6 Lars Eriksons avhandling heter Föräldrar och skola, den finns att hämta på: vhandling.pdf Lars slår också gärna ett slag för: 3%B6r%C3%A4ldrar.Rapport.pdf Lars rekommenderade också Andy Hargreaves Move into the danger Mats Björnsson, Svensk skola i internationell belysning en översikt Mats är pensionär idag men var undervisningsråd på Skolverket dessförinnan. Mats har också varit ämnesråd/analytiker på Utbildningsdepartementet. Mats är noga med att påpeka att han här och nu inte representerar skolverk eller departement. Mats delger oss fyra frågor i sin disposition 1. Har kunskaperna hos svenska elever försämrats och kan vi lita på mätningarna? Likvärdigheten? 2. Hur ser Sverige-bilden ut brett och snabbt? 3. Lektionstid, resurser, lärarvillkor, skolledarroll. 4. Utbildning viktig men hur då? (Internationell ekonomisk debatt) Få vet vad resultaten egentligen handlar om men alla har sina teorier. Tyskland gjorde sin Pisa-resa för cirka tio år sedan. Kunskapsmätningarnas omfång har ökat markant mellan Från år 2000 har också Pisa och Pirls tillkommit. Kunskapsmätningarna visar en i stort nedåtgående trend i läsning, matematik och naturvetenskap. Vad som oroar absolut mest är det mycket låga resultatet i läsning. Övriga mätningar ger en mer positiv bild. - I huvudsak en positiv bild om man ser till samtliga indikatorer; förskola, utbildningsnivå, livslång lärande, tillgänglighet till utbildning. Den relativa trenden i Sverige och våra nordiska grannländer visar på en nedgång. Tittar vi på kurvorna i grannländerna tvärs över Östersjön så visar istället diagrammen på en uppgång. Man kan se en ökad spridning i Pisa men dock är likvärdigheten relativt sett hög i Sverige. Vi kan också se ökade könsskillnader i läsning. Sida 6 av 11

7 Är det då dystert i alla ämnen? Nej, faktiskt inte: - Engelska i topp av 13 EU länder, endast en mätning. - Medborgarkunskaper över snittet. - Naturvetenskap årskurs fyra upp, och över snittet. - Allmänt sett något bättre resultat bland 9-10-åringar än bland åringar. - Digitala förmågor. Sverigebilden i stort - Kunskapsmätningarna en i stort nedåtgående trend i läsning, matematik och naturvetenskap. Övriga mätningar ger en mer positiv bild. - I huvudsak en positiv bild om man ser till samtliga indikatorer; förskola, utbildningsnivå, livslångt lärande, tillgänglighet till utbildning. - Sverige satsar mycket resurser, från förskola till forskarutbildning. Generöst ifråga om t.ex. lokaler, måltider, skolskjuts, studiestöd. - OECD: Bra, genomtänkta universella system. Genomförandet lever inte alltid upp till de höga ambitionerna. Ex: genomströmningen, matematiken, likvärdigheten. Lite kuriosa: Vid en genomgång för några år sedan var Sverige det land som hade högsta genomsnittliga rankingen på de 145 OECD-indikatorerna men alla indikatorer hade då getts samma vikt! I Mats ppt finns mer diagram att ta del av. Andra jämförelser skola- utbildning - För elever: Färre timmar i skolan i internationell jämförelse. - För lärare: Lön, demografi, fortbildning och lärarveckotid. - Endast var sjätte vuxen svensk, år, är idag lågutbildad. USA och några till har ännu lägre andel. - Skillnader i inkomst och arbetslöshet mellan högre och lägre utbildade är betydligt större i OECD än i Sverige, i snitt. - Utbildning och humankapital - Humankapitalteori 60-talet och framåt - Vad bidrar till humankapital? - Antal utbildningsår som standardmått - Inte kvantitet utan kvalitet - PISA som mått? (Hanushek Wössman) - Vad mäts? Om icke-kognitiva faktorers betydelse. Rätt omfattande forskning visar att icke-kognitiva förmågor som uthållighet, självdisciplin, stabilitet och sociala förmågor spelar stor roll för framgång i livet. Kunskapstest ger en snäv bild.(heckman) Slutligen - 34 procent av alla examina i högskolan förra läsåret togs ut av män dvs. 66 procent av kvinnor; en internationell trend! - Attraktiviteten i att bli och vara lärare är en nyckelfråga här finns utmaningar för Sverige, och en hel del andra länder. - Ökade skillnader mellan skolor tyder på att det i sig kan dra ner kunskapsresultaten. Sida 7 av 11

8 - Är svenska elever motiverade vid PISA-test som inte inverkar på deras betyg? - Hur skapa en motiverande skola? Kan landet lagom vara bäst? - Finland har färre timmar än Sveriges elever, vi ligger lågt i en internationell jämförelse. - Färre elever i klasserna inte självklart bättre. - Lärarlöner sämre. - TALIS- rapporten kommer i juni. Mer än 4000 svenska lärare och rektorer har valts ut att delta i den internationella undersökningen. Studiens syfte är att fylla de kundskapsluckor som finns inom internationella jämförelser om lärares yrkesvardag - Hur skapar vi en motiverande skola? Per Kornhall kommenterar det som har sagts: Förskolan och vuxenskolan är mycket generös. Men konstatera att Pisa resultaten visar på det exempellösa raset nu har vi bara Chile och Mexiko under oss. Analys- Systemfel i skolan! De med svaga förutsättningar rasar igenom systemet! Föräldrars valfrihet anses viktigare än barnens kunskap. I skollagen står det att det skall finnas tillgång till, det finns inga kvalitativa krav. Lägg därtill till bristen på samlad kunskap. Stora krav på rektor, att hålla budget står över alla andra krav. Fråga till Mats: Är Pisaresultaten en signal på att något är fel? Skolan är en speciell värld inte lik arbetsmarknaden, om man som elev inte jobbar och anstränger sig så ställer det till stora besvär. Vad som har påverkat icke motivation vet inte Mats. Flum, som ketchupeffekten, plötsligt händer allt. Att anstränga sig är viktigt liksom förhållningssätt och bra miljö. Per: De pedagogiska reformerna: Lärares försök att lösa individualiseringen. Canadensiska lärare jobbar med att skapa förståelse. Svenska lärare kör en göraskola Raset vi ser i Sverige kan inte förklaras med några få faktorer. Skillnad mellan Norge och Finland- Finland satsar mycket och tidigt. Finlandsinstitutet har ett seminarium nu i vår angående jämförelse mellan nordiska länder, du finner inbjudan här: Sida 8 av 11

9 Anna: Vänta och se mentalitet! Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS har intervjuat rektorer för att höra sig för hur de ser på deras arbetssituation. Flera studier har gjorts, länkarna nedan hänvisar till två av dem: Fråga till Lars Erikson: Vad kan föräldrar göra? Många av eleverna har inga föräldrar men de allra flesta har någon vårdnadshavare. I Haninge kommun 30 % har mer än gymnasieutbildning I Danderyd 44 % högutbildade. Vilken roll ska föräldrar ha? De ska ha goda förväntningar på skolan och positiva förväntningar på sina barn. Tips från Lars är att åstadkomma mötesplatser. Lita på att föräldrar är intresserade om man skapar rätt förutsättningar. Anna: Föräldrastöd (Mexiko) hjälper föräldrar att vara bra föräldrar Det gäller att tala med föräldrar om hur viktigt det är att de talar med sina barn. Problem när skolan förväntar sig att föräldrarna skall hjälpa barnet med läsläxan. Läxor eller verktyg måste se olika ut beroende på vilken miljö föräldrarna/familjen kommer ifrån. Andel % av föräldrar som läser med sina barn sjunker. Tips från Anna: Läxfrågan: Skriv ned frågor ask me Framgång i livet betyg eller Pisa, Lars Magnus Engström visar på motorisk träning för framgång i livet. Vad händer med dem som inte får betyg i nian? Självmord kriminalitet droger Mats: Betyg är en ganska bra prediktor. I alla samhällen finns en normalfördelning. Skolan måste jobba för ett rättvist samhälle, om det stigmatiserar, var inte naiva. Högutbildade lågutbildade Maria menar att vi måste förmedla att du ändå duger! Maskrosbarnen som exempel. Praktiska utbildningar anses som mindre bra än teoretiska. Sida 9 av 11

10 Inlägg och frågor från publiken: - Diskussionen om kvaliteten i skolan utgör en allvarig kris idag. - Barnet som får höra att skolan är dålig- kan det påverka barnets motivation? Tag vara på det som erbjuds! - Skolvalet, - borde vi ha valt en annan skola? suck - Vi vuxna får inte underminera skolan! - Svenska barn tycker inte att skolan är så himla viktig jämfört med Koreanska barn som tycker att den är oerhört viktig. - En kvinna som representerar de yngsta barnen och vill lägga till närvarande föräldrar. De är borta 8-10 timmar per dag och missar enligt henne språkutvecklingen. Hon fick inget medhåll från någon i panelen, de hänvisade istället till forskning som visar på motsatsen. - En annan sade om motivation och förväntningar på skolan att ungdomar inte vill bli vuxna. Läsförståelse är ett stort problem. Numera går inte eleverna om Det blir som en stor sufflé, kommentarer? - Mats Björnson svarade att Studier har gjorts i Frankrike som visar att gå om inte bidrar så mycket till förbättringar. - Per Kornhall menar att det är direkt dåligt att gå om. Om en skola säger att barnet läser dåligt, börja jobba då! - Lars Erikson Ipad och läsning. Hör ihop och underlättar. En fråga till och ett påstående: frågor angående politik. I Svensk biståndspolitik hade man fem biståndsmål oberoende av politisk makt. Var finns samsynen gällande skolan? Kommer det att bli bättre? Svar: Elever trivs i skolan! Se också alla slutord. Kvinna i publiken berättade att 48 % har dålig kondition de befinner sig emellan sömn och vakenhet. Upplever att ni tycker att detta är en mindre betydelsefull fråga i sammanhanget. Slutord från Mats: Tror på lärarkraft och att vi ska utgå från vardagen. Tips: Statligt resurssystem som fördelar mer olika. Ekonomiska resurser så att de bästa lärarna ska arbeta på de sämsta skolorna Slutord och tips från Lars: Tala positivt om skolan! Öppna upp skolan Inför reflektionstid, säg nej till enkla lösningar/program/konsultuppdrag. Sida 10 av 11

11 Slutord och tips från Anna: LÄS LÄS LÄS! Börja i förskolan. Barnen SKA lära sig att läsa i årskurs ett. Senare jobba med att utveckla läsförståelse från ord till sammanhang. Per Kornhall Håller med Mats och vill se ett fungerande system för tidigt stöd. Lärare måste få lön för sitt arbete. EN skolkommission som tittar över skolan med mål att en gång för alla komma i ordning med de svårigheter som behöver lösas. Lars Arrhenius dagens moderator tackade alla, inte minst publiken för intressanta frågeställningar och visat intresse. Vi hade gärna tagit del av Lars kunskaper, synpunkter och goda råd angående att alla barn borde klara skolan. Vi vet att Lars har stor erfarenhet och mycket att tillföra debatten. Alla aktörer fick en varm applåd och avtackades med Sandor Marais bok Visdomsord för vardagsbruk. Vi som arrangerade seminariet vill också med dessa anteckningar visa vår uppskattning och hoppas på återhörande en vacker dag! Vid datorn Linda Eriksson Ordförande Föräldraalliansen Sverige info@foraldraalliansen.nu Sida 11 av 11