Årsredovisning 2005 Öckerö kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2005 Öckerö kommun

2 Innehåll 2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Öckerö kommun och omvärlden 6 Finansiell analys och borgensåtaganden 9 Fem år i sammandrag 40 Kultur- och fritidsnämnden 43 Samhällsbyggnadsnämnden 47 Myndighetsnämnden 10 Kommunens personal 12 Redovisningsprinciper 13 Redovisningsmodellens delar 14 Öckerö kommuns redovisning 14 Resultaträkning och finansieringsanalys 15 Balansräkning 16 Noter 49 Koncernen Öckerö kommun 50 Sammanställd redovisning 50 Resultaträkning 51 Balansräkning 52 Noter 53 Revisionsberättelse 20 Drifts- och investeringsredovisning 23 Verksamhetsberättelser 23 Kommunstyrelsen 29 Barn- och utbildningsnämnden 34 Socialnämnden

3 Politisk organisation Öckerö kommunala förvaltnings AB Öckerö Bostads AB Kommunfullmäktige Valberedningsnämnd Revisorer Överförmyndare Planutskott Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Myndighetsnämnd Valnämnd Kommunfullmäktige Befolkning var personer Antal mandat Moderata Samlingspartiet 11 Kristdemokraterna 10 Folkpartiet Liberalerna 4 Miljöpartiet de Gröna 2 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 12 Vänsterpartiet 2 Samtliga partier 41 Totalt Förändring Areal i hektar Hönö Öckerö Hälsö Björkö Knippla Hyppeln Rörö Kalvsund Fotö Grötö Summa * * 7 personer restförda 2 Politisk organisation

4 Året som gått För snart fem år sedan anställde vi en ny kommunchef och påbörjade därmed en genomgripande förändring i ledningsorganisationen samt i verksamhetsorganisationerna. Målsättningen var att få en fungerande ledning, bra organisation och kontroll på ekonomin. Även om ett sådant arbete alltid kommer att pågå känns det som att vi under detta år uppnått de mål vi satte upp när vi startade. Vi har idag en väl fungerande ledning i kommunen. Efter det att vi bolagiserat kommunens fastigheter, centraliserat städningen och mathållningen samt slagit ihop Tekniska nämnden och Miljö- och Byggnadsnämnden har vi också en väl fungerande organisation. Vi kan numera också säga att vi har bra kontroll på vår ekonomi. Detta visar inte minst de senaste två årens resultat. Den största enskilda händelsen förra året var utan tvekan folkomröstningen om fast förbindelse till kommunen. Detta var, och är fortfarande, en fråga som engagerar mycket. Till skillnad mot förra folkomröstningen så satsade kommunen denna gång mycket på att informera om konsekvenserna för och mot bro. Två Chalmersforskare anlitades för att belysa de hårda aspekterna och som motvikt anlitades två andra forskare från humanekologiska institutionen för att belysa de mjuka aspekterna. Båda forskargrupperna presenterade sitt material på seminarier på och debattviljan hos dem som kom för att lyssna var stor. Även diskussionsforum på kommunens hemsida användes mycket, så mycket faktiskt att servern inte klarade anstormningen utan fick ersättas av en server med större kapacitet. Även om diskussionerna stundtals gick hett till så är jag ändå imponerad av att debatten höll sig på en bra nivå. En undersökning visade att nästan 80% ansåg sig vara tillräckligt informerade, vilket är en mycket bra siffra i informationssammanhang. Resultatet av folkomröstningen blev att kommunen sa nej till Vägverkets förslag att bygga bro till kommunen. Detta har redan fått effekter bla i översiktsplanearbetet där broreservaten är borttagna. Vi har också märkt att vårt arbete med att få förbättrad framkomlighet på Hjuviksvägen samt en snabbfärja till Göteborg börjat ge effekt. Under året flyttade kommunförvaltningen ut ur sina gamla lokaler till tillfälliga på Öckerö hamnplan. Även om detta var baracker så upplevdes det nog av de flesta som ett lyft för arbetsmiljön. Detta säger en hel del om skicket på det gamla kommunhuset och inte minst en hel del om hur tålig personalen har varit. Trots i princip uttjänta lokaler har man kämpat vidare. Som politiker kändes det därför väldigt bra när vi äntligen kunde riva gamla kommunhuset och uppföra ett nytt med allt vad det innebär i förbättrade arbetsförhållanden. Med ett nytt kommunhus har vi också skapat en mycket bättre möjlighet för våra kommuninvånare att få bra service, inte minst genom tillskapandet av det nya medborgarkontoret. Under året fick vi avslag av regeringen på den detaljplan som skulle möjliggöra fortsatt utveckling för Öckerö hamn och verksamheterna där. Tack vare ett innovativt arbete lyckades vi dock ordna så att verksamheterna ändå kunde fortsätta att utvecklas. Inom gällande detaljplan skapades möjligheter att både flytta, vidareutveckla och expandera verksamheterna. För kommunen innebär detta ett tillskapande av nya arbetstillfällen. Den sista delen är byggandet av Stakekärrshamnen som enligt planerna skall stå färdig våren Efter detta har vi gjort klart ett arbete som påbörjades 1996 och som nu har inneburit att Öckerö hamn har fått en mer tydlig avgränsning mellan industridelen och fritidsbåtsdelen. Under året har också mycket arbete lagts ned på den nya översiktsplanen. Även om man efter ett år kan tycka att mycket är gjort kan vi i översiktplanearbetet konstatera att Öckerö kommun fortfarande har mycket stora möjligheter att utvecklas. De nya arbetstillfällen som kan komma att skapas inom kommunen kommer antagligen att ligga inom turistnäringen. Vi gör redan nu en satsning på detta för att tillvarata våra möjligheter att kunna utvecklas och bli bättre även inom detta område. De ekonomiska förutsättningarna för år 2005 var från början inte bra. Efter budgetberedningens möte i april 2004 konstaterades att siffrorna helt enkelt inte gick ihop. Istället för att göra nedskärningar i verksamheterna valde vi att lägga en underbalanserad budget på 3 Mkr. Det är därför glädjande när resultatet för år 2005 är klart och det visar på + 2 Mkr. Då har vi dessutom betalt 4 Mkr för kostnader i samband med kommunhusets flytt till och från hamnplan. Detta innebär att vi också klarar av balanskravet i kommunallagen och reglerar det negativa resultatet från år Sammantaget visar detta att vi definitivt är på rätt väg. Trots att kommunerna i Sverige gått igenom en svår ekonomisk tid så har Öckerö kommun klarat sig väl. Inget av detta hade givetvis varit möjligt om vi inte hade haft personal som ställt upp helhjärtat. Därför vill jag ta vara på tillfället och tacka för Er fina insats under året. Nu gäller det att bygga vidare på detta och fortsätta att använda varje skattekrona så effektivt som möjligt. Arne Lernhag (m) Kommunalråd Kommunstyrelsens ordförande 3

5 Öckerö kommun och omvärlden Alla delar i svensk ekonomi drar Så skriver Konjunkturinstitutet i sin konjunkturanalys från december Måttlig eller svag konjunktur präglade annars de år som inledde seklet gav starkare konjunktur: 3,7% i BNP-tillväxt. År 2005 inleddes tveksamt med sjunkande sysselsättning och totalt sett en vikande konjunktur. Lågt inflationstryck och svag efterfrågan i ekonomin låg bakom Riksbankens sänkning av reporäntan i juni till rekordlåga 1,5%. Vi lever i en tid av snabba ekonomiska svängningar och under andra halvåret 2005 rapporterades återhämtning i viktiga ekonomiska nyckeltal. Bland annat ökade antalet arbetade timmar. År 2005 blev det bästa börsåret på länge! Årets sista kvartal kännetecknades av mycket gynnsamma makroekonomiska förutsättningar för hög ekonomisk aktivitet under God efterfrågan på svenska produkter och expansiv finans- och penningpolitik ligger bakom Konjunkturinstitutets positiva scenario för den svenska ekonomin under Dilemmat... Tidigare konjunkturuppgångar har kännetecknats av tydliga och snabbare uppgång i sysselsättning som i sin tur genererat ökade skatteinkomster till den kommunala ekonomin. Stark BNP-siffra har gått hand i hand med hög sysselsättning. Detta samband synes ej längre vara självklart. Runt omkring i industrivärlden konstateras att globalisering, i alla sina aspekter, förändrat den ekonomiska lärobokens slutsatser. Tillväxt i vissa branscher, tjänster mm, motverkas av tillbakagång i andra, främst i traditionell tillverkningsindustri där ökad global konkurrens tvingar företagen till produktion i länder där kostnaden är lägst. På så sätt kan starka tillväxttal (BNP-ökning) sammanfalla med tider där konjunkturen endast lite eller måttligt skapar ökad sysselsättning. Samtidigt möjliggör användandet av ny teknik att företag kan producera mera per sysselsatt. Marginalen till nyanställning har ökat och förskjutits i tiden. Den kommunala verksamheten handlar om produktion av välfärdstjänster som finansieras via skatt på arbete. Kärnverksamheten utgörs av arbetsintensiva tjänster. Dilemmat för finansiering av kommunal verksamhet med ökade krav, volym- och kvalitetsmässigt, är att intäktssidan ej utvecklas i önskvärd takt. Utvecklingen av det sk skatteunderlaget har under flera år överskattats, vilket lett till negativa korrigeringar av kommunernas skatteintäkter i bokslutet. För att finansiera ökade välfärdstjänster måste antingen skattebasen öka alternativt sysselsättningen, fler arbetade timmar, i den privata ekonomin utvecklas positivt. Befolkningsstruktur i Öckerö kommun 31/12 respektive år Generellt för landets kommuner gäller ett kraftigt behov att bygga ut service för befolkningspyramidens topp, dvs våra allt fler äldre. Trycket är hårdast från gruppen ca 80 år och äldre ( äldre äldre ), den grupp där vårdbehovet är som störst. Se tabell nedan över denna grupps utveckling i vår kommun under 25 år. 376 fler, vilket motsvarar 139%. Per femårsintervall, 1980 =>1985=>1990 osv, är trenden successivt större ökningstakt. Eftersom vi lever allt längre kommer antalet 80 år och mer att fortsätta öka. Frågan är i vilken takt? Vad blir vårdbehovet? Och hur skall detta hanteras? Avgörande frågor för kommunsektorn. Antal äldre: 80 år och mer, förändring 5 år Siffran för de yngsta, antalet barn 0 5 år, stabiliserades under åren Se nedan. År 2003 redovisades en relativt kraftig ökning. Ökningen har fortsatt. Trendbrottet är ett faktum. Omsorgsbehovet, sett i dessa siffror, stiger igen. Siffrorna kan variera på ö-nivå. Antal barn 0 5 år, förändring 1 år Observera att efterfrågan på förskoleplatser styrs av fler faktorer än antalet barn. Maxtaxa-reformen är ett tydligt exempel där ändrad avgift påverkat efterfrågan på barnomsorg. Antal barn 6 12 år, förändring 1 år Sedan år 2000 har denna grundskolegrupp minskat med ca 226 elever. Under åren kommer minskningen att fortsätta. Ytterligare ca 100 elever kommer att lämna åldersintervallet, allt enligt SCB:s befolkningsstatistik från 31/ In- och utflyttning påverkar siffrorna. I siffrorna ligger kraftigt förändrade planeringsförutsättningar för barn- och utbildningsnämnden och där anpassning till elevunderlaget blir en viktig fråga på nämndens agenda. Kommunens planeringsförutsättningar och investeringsbehov är till stora delar beroende av befolkningsmässiga faktorer. 4 Öckerö kommun och omvärlden

6 Antal barn år, förändring 1 år Grundskolegruppen, år, har nu passerat sin topp. Stora årskullar från tidigt nittiotal har varit samlade på kommunens högstadium Brattebergsskolan. Nu följer ca år när antalet elever i grundskolans högsta klasser successivt minskar, utifrån dagens kända förutsättningar. Antal gymnasieelever år, förändring 1 år Under den kommande 3-årsperioden kommer antalet gymnasieelever att öka kraftigt. Från dagens nivå kommer siffran att öka till ca st åren Därefter minskar antalet elever successivt under en tioårsperiod. Alltefter den bild vi i dag ser över kommunens åldersklasser och i övrigt oförändrade förutsättningar. In- och utflyttning påverkar bilden. Befolkningsökning år 2005: 84 personer Ovanligt många antal döda åren resulterade i ett lågt sk födelsenetto. Det är ett positivt flyttnetto som genererar totalsiffran. Födelsenettot, skillnaden mellan födda och döda, ökade 2005 pga hög siffra för födda (138) och färre antal döda (98) än senaste åren. Överskottet på in- utflyttning stannade på måttliga 38 st. Befolkningssiffran var vid årsskiftet: Befolkningsutveckling åren Den genomsnittliga ökningen under de senaste sju åren har varit 77 st. Spridningen går från högst 104 till lägst 46 personer. Mediansiffran är 84 st. Bostäder/lägenheter En variabel som påverkar befolkningstillväxten är bostadsbyggandet. Sambandet är speciellt starkt i vår kommun med sitt attraktiva läge. Från några år med låg nivå på bostadsbyggandet under 90-talet började aktiviteten på bostadsmarknaden fr om 1998 att öka, bla som ett resultat av låg ränta och uppdämda behov. Hög efterfrågan på bostäder rapporterades under 2002 och Antalet tillkommande lägenheter stannade vid 22 st respektive 17 st pga brist på byggklara tomter iordningställdes 35 lägenheter, varav kommunens bostadsbolag svarade för ca en tredjedel. Siffran för 2005 blev 26 lägenheter, samtliga var småhus. Sysselsättning Öckerö kommuns egensysselsättning, dvs andelen av kommunens förvärvsarbetande befolkning som har sitt arbete i kommunen, är låg. Mer än hälften av de förvärvsarbetande finner sin försörjning utanför kommunen. År 2003 fanns förvärvsarbetande personer boende i Öckerö kommun. Av dessa pendlade till arbetsplatser utanför kommunen. Strävan till högre egensysselsättning, fler arbetstillfällen i kommunen, motverkas av ständig inflyttning via hus som bjuds ut på marknaden. Ekonomiskt starka hushåll förvärvar dessa hus. Pendling till arbetsplatser utanför kommunen får ytterligare tillskott. Denna process sker ständigt, vilket Vägverkets trafikmätningar bekräftar. Arbetslöshet Arbetslöshetssiffrorna under åren redovisas nedan. Uppgifterna kommer från Länsarbetsnämnden och är i ett regionalt perspektiv låga Siffrorna avser oktober månad och mäter antal arbetslösa (170) samt personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (102) i åldern år. Sifferserien speglar väl årens allmänna konjunkturutveckling. Observera uppgången i arbetslöshetssiffrorna från år 2002 till år 2004! Bakom siffrorna from 2002 döljer sig successivt fler unga (18 24 år). En utvecklingstendens som känns igen från de flesta kommuner. Siffrorna är något bättre/lägre för denna grupp år Framtiden Efter några svaga kommunalekonomiska år kan det finnas fog för den ljusare bild som de flesta prognosmakare målar upp de närmaste åren. Konjunkturen förväntas successivt ge bättre sysselsättningsläge som i sin tur ger bättre skatteunderlag och ökade skatteintäkter. När dessutom samhällsekonomin kännetecknas av låg inflation och lågt ränteläge fortsätter kostnadspressen runt om i ekonomin, vilket på olika sätt gagnar kommunernas kostnadssida. En gynnsam makroekonomisk utveckling leder till måttliga löneökningar vilket bidrar till den positiva bilden. Jarl Gustavsson, ekonomichef Öckerö kommun och omvärlden 5

7 Finansiell analys Utgångspunkten för den finansiella analysen finns i kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Resultaträkningen, finansieringsanalysen och balansräkningen utgör tillsammans underlag för den finansiella analysen både på kort och lång sikt. 1. RESULTATRÄKNING (RR) Årets resultat: plus 2,3 mkr Kommunens resultat, skillnaden mellan intäkter och kostnader, för år 2005 blev ett överskott på 2,3 mkr. Budget för året uppgick till 1,9 mkr. Negativa sk slutavräkningar i bokslutet över skatteintäkter för åren 2004 och 2005 påverkar resultatet med ca 4,5 mkr. Resultatet belastas av engångskostnad tillfälligt kommunhus på Öckerö hamnplan, 3,7 mkr. Balansresultat: plus 3,3 mkr Redovisade reavinster för året uppgick till 2,7 mkr (budget 5 mkr). Dessa skall exkluderas från årets resultat när det sk balansresultatet räknas fram. Engångskostnad, 3,7 mkr, ÖBO/kommunhus Öckerö hamnplan, skall också avräknas årets resultat. Observera att balansresultatet för 2005 skall reglera återstoden, 2,5 mkr, från 2003 års negativa balansresultat (2003: 3,4 mkr, 2004: +0,9 mkr). Ursprungliga regler för balanskravet gäller för dessa år. Kommunen har således i den delen uppfyllt balanskravet, nämligen att via positiva balansresultat åren 2004 och 2005, reglera 2003 års negativa balansresultat. Nettokostnad ett viktigt nyckeltal Intäkter som verksamheten tar in i form av avgifter/taxor, bidrag mm minskat med resultaträkningens alla kostnadsposter ger oss det vi kallar nettokostnad. Denna siffra skall sedan med marginal täckas av externa intäkter: skatteintäkter och statsbidrag. Ett av de vanligaste sk nyckeltalen i den finansiella analysen kallar vi nettokostnadsandelen, vilken visar i procent hur stor del som återstår av skatteintäkter/statsbidrag sedan verksamheten betalats. Riktpunkt brukar sättas till ca 97%, vilket för Öckerö kommuns del kan översättas med ett positivt resultat på ca 12 mkr. Denna önskvärda finansiella situation ger kommunfullmäktige ett ekonomiskt handlingsutrymme, samtidigt som egna resurser skapas för investeringsverksamhet, amortering av lån, minskning av framtida pensionsförpliktelser etc. Diagrammet nedan visar att kommunens nettokostnadsandel under en femårsperiod pendlat runt 100%, dvs resultatkravet i budget är för lågt satt. Ekonomi i balans förutsätter bättre överensstämmelse och marginal mellan verksamhet och ekonomi. Kostnadsutvecklingen avgörande för resultatet Kommunens mjuka tjänster är välfärdstjänster, vilka till sin natur är personalintensiva och där endast måttliga produktivitetsökningar kan väntas ske. Den helt dominerande kostnaden för kommunen är personalkostnader. Kostnadsutvecklingen för en kommun mellan ett år till ett annat beror till övervägande del på lönernas utvecklingstakt. Kommunen behöver därför intäkter som utvecklas minst i samma takt som lönerna. Verksamhetens nettokostnader, inkl avskrivningar och finansnetto, har under året ökat med ca 28 mkr, vilket innebär ökning med ca 6,7%. Motsvarande siffra för år 2004 var ca 9 mkr och ca 2,2%. Personalkostnad (löner, sociala avgifter, pensionskostnader) har under året ökat med 7 mkr, vilket motsvarar ca 2,4%. Motsvarande siffra var för år 2004 var 9 mkr, ca 3%. För 2005 har kommunens kostnad för köp av verksamhet (vht som annars skulle utförts i egen regi, tex barnomsorg, utbildning, vårdplatser mm) ökat med ca 14 mkr. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter är kommunens största intäktskälla. Dessa har i mkr Årets resultat % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Finansiell analys

8 jämförelse med år 2004 ökat med ca 16 mkr eller ca 4,3%. År 2005 utvecklades sysselsättningsmässigt ej som prognosmakarna trodde. Ett bevis är att ökningen i skatteintäkter blev svagare än vad som budgeterats. Redovisade skatteintäkter är ca 4,5 mkr lägre än vad som budgeterats. En annan intäktskälla av vikt är det som from år 2005 benämnes kommunalekonomisk utjämning och som samlas i ett totalbelopp bestående av diverse olika utjämningssystem. År 2005 bokfördes kommunen ca 48 mkr netto. Det är ca 4,7 mkr mer än för år Skattenettot (skatteintäkter + kommunalekonomisk utjämning) har totalt ökat med ca 21 mkr jämfört med år Ökningen år 2004 var 15 mkr. Se vidare not 4 skatteintäkter mm. Pensionsförpliktelser allmänt Kommunernas avtal utfäster en viss pension utöver vad folkpension och ATP-systemen ger. Pensionsskuldens storlek har beräknats av företaget KPA och kan sägas motsvara personalens vid mättillfället inarbetade pensionsmedel under vissa förutsättningar (inflation, ränta mm). Samtliga pensioner intjänade tom 31 december 1997 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en sk ansvarsförbindelse. Utbetalningarna redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp med ränta och inflation. År 2005 betalades ca 6 mkr ut i pension inkl löneskatt. Det finns inga medel avsatta för utbetalningar av denna gamla skuld. Nyintjänade pensioner from 1998, enligt pensionsavtalet PFA98, redovisas som en sk avsättning (=skuldföring) i balansräkningen och som kostnad i resultaträkningen i takt med intjänandet. Den del som avser den sk individuella delen av pensionsavsättningen redovisas som en kortfristig skuld eftersom den kommer att betalas ut i mars månad året efter det sk intjänandeåret. Kommunfullmäktiges beslut att betala ut den nya skulden till de pensionsförvaltare som personalen valt, innebär att den sk återlåning av pensionsmedel som skett under flera år och som använts till att finansiera bla investeringar upphör. Pensionsförmåner som intjänats from 1998 och som inte kan betalas ut som individuell del, kompletterande ålderspension och efterlevandepension, redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntan på avsättningen redovisas som en finansiell kostnad. Särskild löneskatt, motsvarande arbetsgivaravgifter vid vanlig lön, redovisas för pensioner för såväl avsättning i balansräkning, ny skuld, som pensionsförpliktelser uppsatta som ansvarsförbindelse gammal skuld. Från och med 2006 gäller det nya pensionsavtalet KAP-KA. I skrivande stund är det för tidigt att på kommunnivå redovisa prognos över pensionsutbetalningar enligt nya förutsättningar. 2. FINANSIERINGSANALYS (FA) Betalningsflöden in/ut... Finansieringsanalysen liknar resultaträkningen i så måtto att den visar vad som hänt under en tidsperiod. FA hämtar information från resultaträkningen och balansräkning. För icke-ekonomen har FA den fördelen att den är uppbyggd av flöden av pengar, dvs inbetalningar och utbetalningar, och inte som resultaträkningen innehåller poster som saknar sin motsvarighet i betalningsmässiga poster/händelser. Det senare gör RR svår att tolka, samtidigt som den visar det som alla vill få svar på: Resultatet! Det är i detta läge som FA kan hjälpa till att förklara ekonomiska sammanhang även för den som saknar insikt i kommunalekonomisk redovisning. Den modell som Öckerö kommun använder kallas sektorindelad FA (se sidan 14) och består av tre delar: drift, investering och finansiering. Inom varje sektor redovisas in- och utflöden av pengar summerat i en delsumma. FA avslutas på sista raden med periodens likviditetsförändring. Förutom informationsvärdet i siffran över likviditetsförändringen visar analysen hur förändringen har uppkommit, via driftverksamhet, investeringar och finansiering. Modellen för år 2005 visar att sektor 1, driftverksamheten, visar ett positivt betalningsflöde på ca 12 mkr. Försäljning av anläggningstillgångar bidrar till denna siffra. Investeringssektorn redovisar en delsumma, ca 8 mkr, efter det att försäljning av anläggningstillgångar har minskats med årets investeringsutgifter. Finansieringssektorn under 2005 är helt fri från transaktioner. Inga nya lån har tagits upp. Inga lån finns att amortera. På sista raden visar FA att årets förändring av likvida medel är positiv och uppgår till ca 4 mkr. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga har stärkts för andra året i rad. Ekonomienheten har ambitionen att successivt lyfta fram finansieringsanalysen som ett komplement till övriga redovisningsrapporter och nyckeltal som syftar till att klargöra Öckerö kommuns finansiella situation och utveckling. 3. BALANSRÄKNING (BR) Soliditeten mått på finansiell styrka Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga och finansiella styrka. Måttet ställer det egna kapitalet i relation till de totala tillgångarna och anger i vilken grad kommunen finansierat sina tillgångar med egna medel. En fallande soliditet är ett tecken på att åtgärder behövs för att stabilisera ekonomin. Detta kan åstadkommas genom att i ett längre perspektiv vidta åtgärder för en förbättrad resultatutveckling. Under 2005 har soliditetsmåttet trots positivt resultat minskat något. Ökningen i balansräkningens tillgångssida har ökat än mer och motverkar den svaga resultatutvecklingen. Finansiell analys 7

9 Finansiell analys Likviditeten kortsiktig betalningsberedskap När kommunens likvida flöden, inbetalningar utbetalningar, är i obalans blir följden förr eller senare att den kortsiktiga betalningsförmågan sätts på prov. Negativa/svaga årsresultat och hög investeringsnivå har tidigare år skapat en försämrad likvid situation. Utvecklingen bröts när siffrorna från ögonblicksbilden 31/ redovisades. Den förbättrade likvida situationen för kommunen kvarstod 2004 och förstärktes. Fortsatt måttlig investeringstakt och försäljning av anläggningstillgångar har ökat på kassan. Situationen är oförändrad redovisningsåret Kortsiktiga placeringar, tre månader, har lämnat avkastning något över bankavtalets villkor. Återstoden av den likvida delen av betalningen för kommunens fastigheter från Öckerö Bostads AB, efter amortering av kommunens låneskuld, är ca 16 mkr och är placerat på särskilt konto. Se finansiella nyckeltal på sidan 9. Budgetföljsamhet finansiell kontroll Facknämndernas totala budgetavvikelse uppgår till positiva 4 mkr för år Nämndernas budgetdisciplin, utfall ställt mot budget, visar på god precision. Kommunfullmäktiges målstyrning över nämndernas verksamhet sker via den sk Öckerö-modellen där uppdragshandlingen är ett centralt begrepp. Uppdragshandlingen klargör nämndernas uppgift och budgetårets mål/satsning. Ekonomistyrningen, ur nämndens perspektiv, innefattar all den kontroll och uppföljning av verksamheten som krävs för att denna bedrivs inom budgetens ramar. För en mer ingående beskrivning av nämndernas verksamhet och ekonomi hänvisas till driftsredovisningen på sidan 20 och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Facknämndernas budgetavvikelser mellan år 2001 och 2005 framgår av diagram nedan. Investeringar Budget för nya projekt år 2005 var 10 mkr och reserveringar från 2004 uppgick till ca 3,5 mkr. Totalt: ca 13,5 mk. Utfallet blev ca 12 mkr (netto). Investeringsredovisningen finns på sidan 21. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden ryms till största delen inom bostadssektorn. På balansdagen, 31 december 2005, uppgick borgen för Öckerö Bostads AB till ca tkr (ca 24 tkr per invånare). Se vidare borgensåtaganden not 20, sidan 19. I samband med att bostäder byggts har kommunen tecknat förlustansvar (40%) av det statliga bostadslånet. Vidare finns en kommunal ansvarsförbindelse för statligt kreditgaranterade bostadslån. Not 20 visar kommunens förlustansvar. Finansiell målsättning avslutande kommentar Kommunfullmäktiges finansiella målsättning, se nedan, för perioden är styrande för nämndernas verksamhet. 1. Den löpande verksamheten (driften) bör uppvisa ett positivt resultat. 2. Reinvesteringar skall finansieras med egna medel (ersätta befintliga anläggningstillgångar). Båda dessa mål ovan har uppfyllts under år Uppfylls de finansiella målen ökar förutsättningen för att ekonomin även i det långa perspektivet kan bidra till en god kvalité i verksamheten. Kommunens ekonomi skall tex klara: konjunktursvackor, förändringar i statens utjämningssystem, demografisk utveckling, ökade lönekostnader, kommande pensionsavgångar. Kommunforskning i Västsverige (Kfi) poängterar i sin finansiella genomgång av Öckerö kommun 2004 att kommunen utvecklats klart starkare än genomsnittet bland övriga kommuner i länet. För att säkra fortsatt god ekonomisk hushållning krävs dock starkare positiva resultat. Det är slutsatsen! Jarl Gustavsson, ekonomichef % Soliditetsutveckling mkr Facknämndernas budgetavvikelser Finansiell analys

10 Fem år i sammandrag Allmänt Folkmängd 31/ Antal barn 0 5 år Antal barn 6 15 år Antal ungdomar år Antal äldre: 80 år och äldre Kommunal skattesats, total, kr* 31,64 31,44 30,44 30,44 30,44 varav kommunal utdebitering 21,19 21,19 20,19 20,19 20,19 * exklusive kyrkan Personal Personalkostnader, mkr varav pensionskostnader Antal anställda per 1/ Ekonomi, mkr Nettokostnad inklusive avskrivningar och finansnetto Skattenetto (skatteintäkter, generella statsbidrag) varav skatteintäkter Årets resultat Balansresultat Avskrivningar Facknämndernas driftbudgetavvikelse Investeringar, mkr Budget, netto (10 nya projekt + 3 reserveringar) Utfall, netto Tillgångar och skulder mm Tillgångar, mkr per invånare, kr Långfristig låneskuld, mkr (bank) per invånare, kr Likvida medel, mkr Eget kapital, mkr Ansvarsförbindelse, mkr (exkl löneskatt) Borgensförbindelser, mkr per invånare, kr Finansiella nyckeltal Soliditet, % Soliditet, % (inkl ansvarsförbindelse + löneskatt) Kassalikviditet, % (minimum 100%) * Likviditetsdagar (sikta på 30 dagar) * I kortfristig skuld ingår 70 mkr amortering av lån Fem år i sammandrag 9

11 Kommunens personal Personalredovisningen nedan avser statistikuppgifter per den 1/ , vilket är enligt Sveriges Kommuner och Landstings rekommenderade mättidpunkt. Antal anställda och personalkostnader Den 1 november 2005 hade Öckerö kommun 990 anställda, en ökning med 5 personer jämfört med Totalt utgör de 990 anställda 811 helårsarbetare vilket kan jämföras med 819 helårsarbetare föregående år och 839 året dessförinnan. Personalkostnaderna, enligt tabell nedan, för år 2005 (inkl avsättning till pensionsskuld) uppgick till 314 mkr. Detta är en ökning med ca 2,5% jämfört med år 2004, se diagram. Semesterlöneskulden visar en ökning under 2005 med 2 mkr från17,4 mkr till 19,4 mkr främst på grund av ändrad redovisningsprincip. Vid en tillämpning av samma redovisningsprincip mellan åren hade den faktiska ökningen istället blivit 0,5 mkr. mkr Personalkostnader (exkl övriga personalkostnader) Pensionskostnader Av den totala pensionskostnaden som uppgick till 14,6 mkr utbetalades ca 4,9 mkr till kommunens pensionstagare. Detta är en ökning med 0,3 mkr i jämförelse med Åldersstruktur och anställningstid Genomsnittlig anställningstid för män är 13,8 år och för kvinnor 14,1 år. Personalens genomsnittsålder fortsätter att stiga och är nu 49,4 år för männen och 46,3 år för kvinnorna. Antalet anställda inom respektive åldersintervall och förvaltning visas i tabellen nedan. Antal anställda i resp åldersintervall 2005 Ålder KS BUF SF KFF SBF Totalt Totalt Samhällsbyggnadsförvaltningen har med anledning av ny organisation även i år ökat antalet anställda medan övriga förvaltningar minskat i motsvarande grad. Den nya centraliserade serviceenheten inrymmer nu förutom lokalvård även kommunens kostverksamhet. Från barn- och utbildningsförvaltningen har 34 anställda förts över och från socialförvaltningen har 11 överförts till serviceenheten. 0 Personalrörlighet Personalkostnader 2005 i mkr 2005 Nedanstående sammanställning ger en bild avseende personalomsättningens nettoförändring Andel nyanställda respektive avslutade under året i förhållande till andel fast anställda 1 november 2005 Löner arbetad tid 183,6 Löner ej arbetad tid, bl a semester, sjuklön 33,5 Kostnadsersättningar 1,6 Sociala avgifter 80,7 Pensionskostnader 14,6 Summa personalkostnader 314,0 Andel nyanställda 25,00% Andel avslutade 20,78% Nettoförändring +4,22% Av kommunens tillsvidareanställda är ca 40% 50 år eller äldre. Till och med år 2013 kommer 24% av arbetstagarna att avgå med pension. Beräkningen bygger på avgång vid 65 års ålder. 10 Kommunens personal

12 Vid oförändrad bemanningsnivå kommer det största rekryteringsbehovet att avse kategorierna lärare/förskollärare och undersköterskor/vårdbiträden. Normal personalomsättning och ökande rörlighet på arbetsmarknaden gör att rekryteringsbehovet inte kan förväntas minska. Frånvaro I nedanstående redovisning relateras den totala sjukfrånvarotiden till den tillgängliga ordinarie arbetstiden och följer därmed Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer. Långtidssjukfrånvaron redovisas som den andel av total sjukfrånvarotid som överstiger 60 dagar. Sjukfrånvaron visas även fördelad på kön, se diagram 1 nedan. Diagram 2 visar sjukfrånvaron uppdelad i tre olika åldersintervall, yngre än 29 år, år samt äldre än 50 år. Sjukfrånvaron har under 2005 ökat marginellt i förhållande till den tillgängliga arbetstiden. Den totala sjukfrånvaron var 7,93% jämfört med 2004 års 7,8%. Motsvarande siffra var för ,2%. Långtidssjukfrånvaron, mer än 60 dagar, stod 2004 för 71,91% av den totala sjukfrånvarotiden. Under 2005 sjönk denna siffra ytterligare och utgjorde 65,13% av total sjukfrånvaro. Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig tid ett annorlunda förhållningssätt i arbetet med de heltidssjukskrivna har införts. Detta till följd av regeringens införande av den 15-procentiga medfinansieringsavgiften i sjukförsäkringen. Något vi får anledning att följa upp. Nettoarbetstiden är oförändrad 71,3% jämfört med år Av den totala arbetstiden under 2005 utgjorde 27,6% någon form av frånvaro. Den högsta andelen frånvaro utgjordes av semester, 11,27%, därefter kom sjukfrånvaron med 7,93%. Diagrammet nedan visar hur olika typer av frånvaro förhåller sig till arbetad tid. % ,5 10,2 9,8 4,7 Tidsanvändning 70 10,5 9,2 4,6 71,3 10,4 7,8 4,2 71,3 11,3 7,9 4, ,31 8,57 6,85 8,19 9,12 10,61 7,33 9,38 7,78 9,23 Personalstrategi Nettoarbetstid Semester Sjukdom Föräldraledighet Studier Övrigt 4,65 4,4 4,38 3,12 2, Män 29 år Kvinnor år 50 år Den fortsatt relativt låga sjukfrånvaron beror delvis på sjukskrivningar som övergått i sjukersättning. En bidragande orsak till att långtidssjukfrånvaron minskat torde vara arbetet med de förebyggande och rehabiliterande insatser på individnivå som pågår i förvaltningarna. En annan bidragande orsak bedöms vara att Kommunens strategiska mål är att skapa förutsättningar för att vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare i syfte att behålla och rekrytera kompetent personal. Detta ska bla uppnås genom ett ledarskap som utvecklar och tar tillvara personalens kunskaper och kompetens. Ledarskapet och vårt gemensamma synsätt att arbeta med utveckling i samverkan är avgörande för att uppnå ett gott resultat. Öckerö kommun skall, genom en målmedveten personalsatsning och en aktiv strävan att uppnå en god arbetsmiljö, uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Att kännetecknas av att vara en bra arbetsgivare skapar även goda förutsättningar att möta morgondagens generationsväxling. Arbetsgivarpolicyn är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument i arbetsgivarfrågor. Kommunens personal 11

13 Redovisningsprinciper Kommunen följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller Referensgruppen i redovisningsfrågor. När det gäller beskrivning av redovisningssystemet, 2 kap 8, har kommunen dock inte kunnat färdigställa denna dokumentation. Pensionsskuld Kommunens samlade pensionsskuld uppgår till 168,8 mkr per Under avsättningar finns 10 mkr redovisat och under kortfristiga skulder finns de pensioner som tjänats in av de anställda under 2005 till 8,3 mkr. Under ansvarsförbindelser finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före Dessa räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Detta åtagandet uppgår till 150,5 mkr. Särskild löneskatt Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 5 periodiseras den särskilda löneskatten på pensionskostnader. Under avsättningar finns 2,4 mkr redovisat och under kortfristiga skulder 2 mkr. Under ansvarförbindelser finns den särskilda löneskatt som hänför sig till pensionsförpliktelser intjänade före 1998, 36,5 mkr. Kommunens skuld för särskild löneskatt uppgår till 40,9 mkr. År 2005 ändrades redovisningsprincip gällande semesterlöneskulden. Detta innebär att uttagen semester för december 2005 inte är med i uppbokningen av aktuell skuld vid årsskiftet (inarbetad semester tom dec 2005 samt uttagen semester tom nov 2005) Anledningen till ändringen är att nämnderna/förvaltningen skall få reda på sitt utfall snabbare. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningar påbörjas månaden efter färdigställandet. Avskrivningstiderna följer Kommunförbundets rekommendationer. Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter redovisas under omsättningstillgångar bla Suddaområdet, Östra Pinan, Gula villan, Norr om Statoil, Björkö Samsmarka mfl. VA-anslutningsavgifter VA-anslutningsavgifter redovisas som intäkter i resultaträkningen. Exploateringsverksamhet redovisar anslutningsavgifter över resultatet då arbetet är slutfört. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar och redovisas tillsammans med upplupen arbetsgivaravgift som en kortfristig skuld. 12 Redovisningsprinciper

14 Redovisningsmodellens delar Resultaträkningen återger driftsverksamhetens ekonomiska resultat. Här redovisas intäkterna minus kostnaderna, vilket ger förändring av kommunens eget kapital. Resultaträkningen beskriver i tre steg hur årets resultat uppkommer. Första steget visar nettokostnaden, vilket är verksamhetens intäkter, förutom skatteintäkter och finansiella intäkter, minus verksamhetens kostnader exkl finansiella kostnader. I steg två tillkommer skatteintäkter och generella statsbidrag samt finansiella intäkter och kostnader. Detta resultat anger om skatteintäkterna täcker kommunens kostnader. Steg tre är resultatet före extraordinära poster. Finns inga extraordinära poster är detta årets resultat. Det är detta resultat som bäst beskriver hur den löpande verksamheten påverkar det egna kapitalet samt ger den bästa bilden av kommunens ekonomiska utveckling. Finansieringsanalysen redovisar inbetalningar och utbetalningar, d v s hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur driftsverksamheten finansierat investeringarna samt bidragit till förändringen av likvida medel. I balansräkningen redovisas kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa har finansierats, med skulder eller eget kapital. Balansräkningens tillgångssida uppdelas i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Omsättningstillgångarna innehåller likvida medel, kortfristiga fordringar (som förfaller till betalning inom ett år), förråd och exploateringsfastigheter. Anläggningstillgångar är tillgångar med längre varaktighet, t ex byggnader, fordon, maskiner. Finansiering av tillgångar sker med eget kapital och/eller med främmande kapital (lån). Det främmande kapitalet indelas i kortfristiga och långfristiga skulder beroende på skuldernas löptid. Eget kapital är differensen mellan tillgångar och skulder. Eget kapital kan delas upp i anläggningskapital (anläggningar långfristiga skulder) och rörelsekapital (omsättningstillgångar kortfristiga skulder). Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, dvs hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Redovisningsmodellens delar 13

15 Öckerö kommun Resultaträkning mkr 2005 Budget Verksamhetens intäkter, not 1 127,4 118,6 134,7 Verksamhetens kostnader, not 2, 3 556,6 550,2 532,2 Avskrivningar, not 10 10,5 11,0 14,3 Nettokostnad 439,7 442,6 411,8 Skatteintäkter, not 4 392,0 396,5 375,8 Generella statsbidrag, not 4 48,4 46,5 43,7 Resultat före finansiella intäkter och kostnader 0,7 0,4 7,7 Finansiella intäkter, not 5 2,0 2,0 2,1 Finansiella kostnader, not 5 0,4 0,5 0,9 Resultat före extraordinära poster 2,3 1,9 8,9 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 Årets resultat, not 6 2,3 1,9 8,9 Finansieringsanalys mkr Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter 127,4 134,7 Verksamhetens kostnader 556,6 532,2 Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter/kostnader, not 7 2,9 10,2 Verksamhetens nettokostnader 432,1 407,7 Skatteintäkter/generellt statsbidrag 440,4 419,5 Finansiella intäkter 2 2,1 Finansiella kostnader 0,4 0,9 Justering för rörelsekapitalets förändring, not 8 1,9 11,7 Verksamhetsnetto 11,8 24,7 2. Investeringar Inköp av materiella tillgångar 11,6 12,7 Avyttrade materiella tillgångar 4,1 177,3 Inköp av aktier och andelar 0 34,0 Investeringsnetto 7,5 130,6 3. Finansiering Ökning långfristiga fordringar 0 50,0 Minskning långfristiga lån 0 0,0 Minskning kortfristiga lån 0 68,9 Ökning kortfristiga lån 0 0,0 Finansieringsnetto 0,0 118,9 Förändring av likvida medel (= 1+2+3), not 9 4,3 36,4 14 Öckerö kommun

16 Balansräkning mkr Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar, not ,9 135,9 Maskiner och inventarier, not 10 13,0 12,8 Pågående arbete, not 10 3,9 0,3 148,8 149,0 Finansiella anläggningstillgångar Andelar och aktier, not 11 35,1 35,1 Långfristig fordran, not 11 50,0 50,0 85,1 85,1 Summa anläggningstillgångar 233,9 234,1 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Lager 0,1 0,1 Exploateringsfastigheter, not 12 4,2 3,1 Kortfristiga fordringar, not 13 48,4 36,1 Likvida medel, not 14 58,9 54,6 Summa omsättningstillgångar 111,6 93,9 Tillgångar 345,5 328,0 Eget kapital, avsättningar och skulder EGET KAPITAL Eget kapital, not ,1 236,8 Därav årets resultat 2,3 8,9 AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser, not 16 10,0 8,4 Beräknad skuld löneskatt, not 16 2,4 2,0 Summa avsättningar 12,4 10,4 SKULDER Långfristiga skulder, not 17 0,1 0,1 Exploateringsfastighet, not 18 0,0 0,2 Kortfristiga skulder, not 19 93,9 80,5 Summa skulder 94,0 80,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 345,5 328,0 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Borgen gentemot bank, not ,8 302,6 Förlustansvar, not 20 4,8 5,6 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder, not ,5 146,2 Beräknad löneskatt som inte tagits upp bland skulder, not 21 36,5 35,5 Öckerö kommun 15

17 Öckerö kommun Noter Not 1 Verksamhetens intäkter tkr Försäljningsmedel Avgifter och ersättningar Hyror och arrenden Bidrag Försäljning verksamhet och entreprenad Övrigt Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader tkr Lönekostnader Sociala avgifter Avsättning pensionsskuld, individuell Avsättning pensionsskuld, övriga Utbetalda pensioner, ålders Utbetalda pensioner, SÅP Förvaltningsavgifter pensioner Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Anläggnings- och underhållsmaterial Inköp för försäljning Bidrag och transfereringar Entreprenader, köp av verksamhet Konsulttjänster Hyror och fastighetsservice Hyra/leasing anläggningstillgångar Bränsle, energi, vatten Förbrukningsinventarier, material Kontorsmateriel och trycksaker Rep, underhåll maskiner, inventarier Diverse främmande tjänster Tele- datakommunikation, porto Transporter Försäkringsavgifter, riskkostnader Övrigt Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Not 3 Leasing tkr Under året betalda leasingavgifter avseende Inventarier Transportmedel Framtida leasingavgifter år Framtida leasingavgifter år Framtida leasingavgifter år Not 4 Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning tkr Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning Preliminär slutavräkning Summa skatteintäkter Generella statsbidrag, utjämning Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Införandebidrag Generellt sysselsättningsstöd Nyanställningsstöd 0 34 Inkomstutjämning Regleringsavgift Kostnadsutjämningsavgift Avgift till LSS-utjämning Nivåjustering Summa generella statsbidrag, utjämning Not 5 Finansiella intäkter och kostnader tkr Finansiella intäkter Ränteintäkter, banktillgodohavanden Ränteintäkter, koncernfordran Övriga ränteintäkter Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Ränta långfristiga skulder Räntekostnad pensioner Summa finansiella kostnader Öckerö kommun

18 Not 6 Årets resultat/balansresultat tkr Enligt balanskravet Årets resultat/balansresultat Tillkommer: kostnader Öbo/kommunhus Avgår reavinst Balansresultat Not 7 Ej rörelsekapitalpåverkande intäkter/kostnader tkr Reavinster Kostnader i samb m reavinstberäkning* Återföring Hyppeln* Mellanskillnad avskrivningar* Summa ej rörelsekap.påverk. poster *Avser 2005 Not 8 Justering för rörelsekapitalets förändring tkr Minskn/ökn av expl.fast, lager mm +/ Minskn/ökn av kortfrist. fordringar, +/ Ökn/minskn pensionsskuld, +/ Ökn/minskn övr kortfrist skulder, Summa rörelsekapitalets förändring Not 9 Förändring av likvida medel Ökn/minskn av kassa och bank, +/ Not 10 Materiella anläggningstillgångar tkr Allmän markreserv Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljningar Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/utrangering Årets avskrivning Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/utrangering 0 8 Årets avskrivning Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/utrangering 29 0 Årets avskrivning Utgående bokfört värde Övriga fastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar 50 0 Försäljning/utrangering Årets avskrivning Utgående bokfört värde Summa mark, byggnader, tekn anläggn Maskiner, inventarier, fordon Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning/utrangering Årets avskrivning Utgående bokfört värde Avskrivningar, nedskrivningar Avskrivningar, byggnader Avskrivningar, inventarier Nedskrivning anläggningstillgångar Nedskrivning exploateringsprojekt Summa avskrivning, nedskrivning Pågående arbeten Larmanordning Solhöjden 70 0 Liftar Bergmans Dagcenter 34 0 Utbyggnad dagvattenledning Renovering pumpstation ledning Tillbyggnad garage Pinan Dagvattenutbyggnad Öckerö kommun 17

19 Öckerö kommun Ar-verk Hyppeln P-plats Framnäs Grötö färjeläge 51 0 Renovering av pumpstation Utbyggnad dagvattenledning Reservkraft VA-anläggning Summa pågående arbeten Not 14 Likvida medel tkr Kassa Postgiro Bank Summa likvida medel Not 11 Finansiella anläggningstillgångar tkr Aktier och andelar Öckerö Kom. Förvaltn. AB Öckerö Bostads AB Renova AB Kommentusgruppen AB 1 1 Västtrafik AB AB Jönköpingsbostäder Summa aktier och andelar Långfristig fordran Revers Öckerö Bostads AB Summa långfristig fordran Summa finansiella anl.tillgångar Not 12 Exploateringsfastigheter tkr Öckerö hamnförening Öckerö 2:51 Gula Villan Östra Pinan Markexploatering norr om Statoil Förlängning kaj Björnhuvudet 32 0 Suddaområdet Björkö Samsmarka Summa exploateringsfastigheter Not 13 Kortfristiga fordringar tkr Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Not 15 Eget kapital tkr Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Not 16 Avsättningar tkr Pensionsskuld Ingående avsättning pensionsskuld Avsättningar under året Utbetalningar Ränteuppräkn, basbeloppsuppräkn, övriga poster Utgående avsättning pensionsskuld Löneskatt Ingående avsättning löneskatt Årets avsättning löneskatt Utgående avsättning löneskatt Summa avsättningar Not 17 Långfristiga skulder tkr Skuldrevers Västtrafik AB Summa långfristiga skulder Not 18 Exploateringsfastigheter tkr Östra Pinan industriområde Summa exploateringsfastigheter Summa kortfristiga fordringar Öckerö kommun

20 Not 19 Kortfristiga skulder tkr Skuld Öckerö Bostads AB (netto) Diverse kortfristiga skulder Leverantörsskulder Moms Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter Upplupen semesterlöneskuld och okompenserad övertid Upplupna timlöner avseende december Upplupen kostnad övrigt löner 75 0 Upplupen pension individuell del Upplupen löneskatt individuell del Skuld staten avseende skatt Övrigt Summa kortfristiga skulder Not 20 Borgensförbindelser o övr ansvarsförbindelser tkr Borgensförbindelser Öckerö Bostads AB Rederi AB Gunilla FUC HSB Södra Bohuslän Renova Not 21 Ansvarsförbindelser tkr Ingående pensionsförpliktelser Utbetalningar Ränteuppräkn, basbeloppsuppräkn, övriga poster Utgående pensionsförpliktelser Ing löneskatt på pensionsförpliktelser Årets löneskatt på pensionsförpliktelser Utg löneskatt på pensionsförpliktelser Summa ansvarsförbindelser Nämndernas budgetavvikelser, tkr 2005 Kommunstyrelsen exkl centrala poster 392 Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden 898 Kultur- och fritidsnämnden 206 Samhällsbyggnadsnänden Myndighetsnämnden 25 Summa Summa borgensförbindelser Förlustansvar egna hem SBAB BKN Spintab Venantius Summa förlustansvar Öckerö kommun 19