Delårsrapport Januari - augusti 2010

Transkript

1 Delårsrapport Januari - augusti 2010

2 Innehållsförteckning Övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Förvaltningsberättelse Perioden i sammanfattning 5 Driftsredovisning 6 Investeringsredovisning 7 Personalredovisning 8 Sandvikens Kommun Finansiell analys 9-14 Redovisningsmodell 15 Redovisningsprinciper Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Kommunfullmäktige 27 Kommunstyrelse 28 Kunskapsnämnd Äldreomsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Handikappomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Bygg- och miljönämnd 39 Tillväxtnämnd Kommunstyrelsens förvaltning Gemensam finansiering 44 Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning 45 Bolagen i kommunkoncernen Finansiell analys 49 Redovisningsprinciper 50 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Revisionsberättelse 56

3 organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande I visionen för Sandvikens kommun skriver vi om Den aktiva staden med öppna mötesplatser. Vi skriver också om att göra varandra bättre. Något som illustrerar detta är att Sandvikens folkbibliotek, i september månad, utsåg till årets bibliotek. Årets bibliotekjuryn, är en brett sammansatt jury bestående av representanter från hela kultur- och mediesverige. I motiveringen står bland annat att Sandvikens folkbibliotek är ett öppet och nyfiket bibliotek som vågar prova sig fram inom många olika områden och att biblioteket är väl förankrat i den lokala kulturpolitik som präglas av att endast det bästa är gott nog åt Sandvikens innevånare. Vår bibliotekschef, som representerade kommunen vid prisutdelningen, sa bland annat att Vi arbetar målmedvetet med att ta intryck av besökarna och omvärlden. Transparens och bemötande är två viktiga ingredienser. Detta ligger helt i linje med Vision Ytterligare en sak som ligger i linje med kommunens vision är att förbättra medborgarinflytandet. Ett av verktygen för att förverkliga detta är de medborgarenkäter som Sandvikens kommun genomför. Det är femte gången som denna undersökning genomförs av kommunen. Den första genomfördes år Syftet med enkäten är, som ett led i det ständigt pågående förbättrings- och utvecklingsarbetet, att få medborgarnas synpunkter på den kommunala verksamheten. Sandvikens Stadshus AB har initierat en översyn och revidering av företagspolicy och ägardirektiv till dotterbolagen. Men det finns orosmoln. Vi skall komma ihåg att det delårsbokslut som vi ser framför oss och det resultat som redovisas innehåller ett konjunkturbidrag som Sandvikens kommun tillfälligt har under året 2010, liksom övriga svenska kommuner. För Sandvikens del uppgår det tillfälliga konjunkturbidraget till 36 mkr. De statliga bidragen till kommunen år 2010, det tillfälliga konjunkturbidraget och det generella statsbidraget tillsammans, uppgår till 56,6 mkr. Detta kan ställas i relation till bidragen under kommande år då enbart det generella statsbidraget, på drygt 20 mkr, finns kvar. Det betyder att de ekonomiska förutsättningarna är fortsatt kärva inför kommande år. Till det konstateras att kostnaderna för försörjningsstöd är fortsatt höga. När drygt åtta månader har gått av 2010 kan vi summera läget enligt följande, den positiva trenden fortsätter vad gäller ökad folkmängd och fortsatt bostadsbyggande och arbetet med visionen. Det som bekymrar är de osäkra ekonomiska förutsättningarna. Arbetet balanserad styrning fortgår. I budgeten för år 2011 används modellen för första gången, också som ett led i att styra mot Vision Befolkningsutvecklingen är positiv. För första halvåret har invånarantalet ökat med 104 personer. En ökad folkmängd bidrar till ökade skatteintäkter. Göransson Arena har fått en ny VD. Arbetet med att hitta balans mellan den föreningsideella verksamhet och den kommersiella delen har inletts. Flera stora arrangemang, Melodifestival och Offentliga Rummet, har genomförts med framgång under våren. I oktober anordnas Företagarforum under tre dagar och senare samma månad World cup i bandy. SandvikenHus AB bygger etapp 2 av Kanalgränd och de flesta lägenheterna är bokade. Detta visar på behovet av attraktiva lägenheter i de centrala delarna av Sandviken, där också prisnivån på bostadsrätterna ökat med 52 procent under den senaste femårsperioden.

4 Organisation organisation och övergripande kommentar Organisation Kommunen Överförmyndarnämnd Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Bygg- och miljönämnden Tillväxtnämnden Kunskapsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Äldreomsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämnden Handikappomsorgsnämnden Bygg-och miljöförvaltningen Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Kunskapsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Tillväxtförvaltningen Äldreomsorgsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Handikappomsorgsförvaltningen Personalkontoret Tekniska kontoret Kommunkansliet Inköpskontoret Ekonomikontoret Servicekontoret IT-kontoret Informationskontoret Sandbacka Park Kommunkoncernen Gästrike Räddningstjänstförbund 27% 24% Gästrike Återvinnare X-trafik AB 7% Kommunfullmäktige 7% Regionförbundet Gävleborg Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri 100% 9% Sandvik Utbildning AB 100% Sandvikens Specialfastigheter AB 100% Sandvikens Stadshus AB 100% 100% 100% 100% Högbo Bruks AB Sandviken Energi AB Göransson Arena AB Sandvikenhus AB 100% 100% 100% 1% 99% Sandviken Energi Elnät AB Mekkab Bångbro Kraft AB Knuten Fastigheter HB

5 förvaltningsberättelse Periden i sammanfattning Perioden i sammanfattning Trots lågkonjunktur och ekonomisk oro redovisade Sandvikens kommuns ett ekonomiskt överskott Det har haft positiv effekt för nämndernas verksamheter, som för år 2010 inte behövde vara med och täcka tidigare års kostnader. Styrning och uppföljningen av verksamheten under år 2011 kommer att ställa stora krav på nämnder och förvaltningar att omprioritera och arbeta för fortsatta effektiviseringar inom verksamheterna. De höga arbetslöshetssiffrorna består framförallt bland ungdomar. Det har medfört att behovet av försörjningsstöd ökat. De månatliga utbetalningarna har aldrig varit så höga som under det senaste halvåret. Sandvikens kommun beviljades två yrkeshögskoleutbildningar, som startade hösten Det är tvååriga utbildningar inom automation och skärande bearbetning, där regionen har stora rekryteringsbehov. Av denna anledning har också Sandvikens kommun delfinansierat en förstudie om högskoleingenjörsutbildning inom industriell materialteknik med Högskolan Dalarna som ytterst ansvariga för den nätbaserade utbildningen. Frågan om Teknikcollege har utretts och nu återstår frågan om vilka andra kommuner som Sandviken kan samverka med. Personalens sjukfrånvaro fortsätter att minska och är nu nere på 5,6 procent. Det innebär att det mål som kommunfullmäktige ställt upp för år 2011, 6 procent, redan är uppnått. Kommunen måste verka för ett bra näringslivsklimat, som skapar förutsättningar för utveckling och nyetableringar. Ett exempel är FindIT, industriell IT, som riktar sig till små och medelstora företag och där en fortsättning på projektet planeras bland annat med stöd från Region Dalarna ett tecken på att verksamheten idag sträcker sig över länsgränsen. Att väcka barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik är avgörande om regionens företag ska lyckas rekrytera kompetent personal också i framtiden. Således måste kommunen som tidigare både bromsa och gasa för att skapa goda förutsättningar för våra medborgare och företag. Vision 2025 styr kommunens verksamheter och medborgardialogen kommer att utvecklas vidare för att skapa förståelse och delaktighet också hos invånarna. Beslut om att varje elev skall få tillgång till en egen dator har fattats inom kommunen och arbetet har påbörjats på grundskolan i Österfärnebo och bland elever antagna till yrkeshögskoleutbildningarna. Datortillgången inom utbildningssidan kommer att öka. Under hösten 2010 slutförs den förstudie om Kulturskola i Folkets hus/hammargymnasiet som kommunstyrelsen beslutat om. Förskolan har behov av nya lokaler då antalet barn i förskoleåldern ökar de närmaste åren. I Österfärnebo har bygget av idrottshallen påbörjats. Invigningen är planerad till november år Samtidigt utreds frågan om det nya filialbiblioteket kan placeras i skolan. Arbetet med översiktsplanen fortskrider i enlighet med plan. Nytt är att hänsyn tas även till jämställdhetsaspekter när nu planer görs för framtiden. Kommunens ekonomi är fortsatt ansträngd, och samtliga verksamheter och nämnder sliter för att få anvisade medel att räcka till. Det är glädjande att befolkningen ökar och därmed ger en positiv effekt på skatteintäkterna.

6 Driftsredovisning förvaltningsberättelse Driftsredovisning Prognos Resultat Resultat Resultat Driftsredovisning per nämnd (mkr) jan-dec 2010 jan-aug 2010 jan-dec 2009 jan-aug 2009 Kommunfullmäktige 0,0 0,9 0,1 0,0 Kommunstyrelse 0,0 0,5 0,0 0,0 Kunskapsnämnd -3,2 10,8-12,4-0,6 Äldreomsorgsnämnd 3,0 6,3 1,6-3,7 Individ- och familjeomsorgsnämnd -8,0-4,1-0,6 1,7 Handikappomsorgsnämnd -6,6-2,8-6,3-3,6 Kultur- och fritidsnämnd -2,3-0,7 0,4-2,1 Bygg- och miljönämnd 0,0 0,4 1,9 1,7 Tillväxtnämnd 0,0 4,9 0,4 2,2 Kommunstyrelsens förvaltning -4,6 0,3 3,9 1,6 Summa nämnder -21,7 16,5-11,0-2,8 Gemensamt 42,3 38,1 28,5 10,3 Totalt 20,6 54,6 17,5 7,5

7 förvaltningsberättelse Investeringsredovisning 7 Investeringsredovisning 31 aug 31 dec 31 aug 31 dec Investeringvolym (mkr) Politisk verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Kunskapsnämnd 1,8 6,3 2,1 18,1 Äldreomsorgsnämnd 0,0 1,8 0,3 4,0 Individ- och familjeomsorgsnämnd 0,0 0,2 0,1 0,5 Handikappomsorgsnämnd 0,0 0,8 0,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnd 9,8 34,2 11,9 14,6 Bygg- och miljönämnd 0,1 0,1 0,0 0,0 Tillväxtnämnd 0,1 0,1 0,0 0,1 Kommunlednings-, service- och tekniskverksamhet 21,6 32,8 11,6 63,8 Gemensamt 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 33,4 76,3 26,0 101,1 Investeringsredovisning Kommunen Vid ingången av året uppgick investeringsplanen för 2010 till 100,7 mkr. Efter justeringen i april uppgår 2010 års investeringsplan till 101,4 mkr. De senaste fyra årens trend med sjunkande investeringsvolym har därmed brutits. Till och med augusti månad har 33,4 mkr av årets investeringsbudget förbrukats. Inför 2010 meddelade kunskapsnämnden att det fanns ett stort behov av inventarier inom både skola och förskola. Medel om totalt 4,5 mkr är avsatta under året för nyanskaffning av inventarier. Ett påbörjat projekt under 2010 inom kunskapsnämnden är en ombyggnation av lokalerna för särgymnasiet och särvux. Lokalerna är belägna inom campus, Bessemergymnasiet. Ombyggnationen är ett led i att samla skolverksamheter inom campus men även att behålla gymnasieelever inom kommunen. Projektet beräknas pågå under 2010 och Ombyggnation av Kungsgården skola har påbörjats under året, den kommer att fortlöpa under ytterligare två år, total investeringsvolym beräknas till 3,4 mkr. Avsatta medel avseende utemiljö förskolor/skolor har under 2010 används till Hedängsskolan och förskolor inom Storviks område. Inom kultur och fritidsnämndens verksamhetsområde har den omfattande renoveringen av Parkbadet fortsatt. Inledningsvis gjordes en utbyggnad för att få plats med en ny reningsanläggning. Samtidigt påbörjades en ombyggnation av omklädningsrummen där stor vikt har lagts vid att tillgänglighet för alla skall tillgodoses. Den pågående investeringen inom fastigheten är nu renovering av äventyrsbadet. Renoveringsarbetet beräknas pågå till 2012 och uppgå till cirka 48,1 mkr totalt. För att tillgodose Kulturskolans lokalbehov har en utredning och efterföljande förstudie gjorts. Totalt finns avsatta medel med 62,0 mkr avseende nya kulturskolelokaler. Nybyggnationen av idrottshallen i Österfärnebo pågår. Totalt är 11,5 mkr avsatta. Investeringsbidrag har erhållits från Gästriklands idrottsförbund med 0,4 mkr. Gatuinvesteringar i form av beläggningsarbeten har genomförts i centrala Sandviken och i Storvik. En fortsatt satsning på gatuunderhåll kommer att ske fram till år För 2010 samt kommande två år har 5 mkr per år avsatts i investeringsbudgeten för ändamålet. Kommunen är enligt lag skyldig att tillse att brandvatten finns att tillgå överallt i kommunen. Till detta har 1,0 mkr per år avsatts under totalt tre år. Utbytet av kommunens brandposter har fortsatt under 2010, arbetet är dock något försenat i tid, men skall vara färdigställt enligt tidplan. Räddningstjänstens krav gällande brandsäkerhet i kommunen har tillgodosetts genom investering i nya passersystem i kommunens förskolor. Energibesparande åtgärder har utförts för cirka 0,3 mkr. Det är tilläggsisolering på en äldreomsorgsfastighet samt fönsterfilm Stadshuset. Ytterligare åtgärder beräknas ske under året. Investering i IT-utrustning har gjorts till och med augusti för 8,7 mkr. Datorer, hårdvaror, elektronik samt infrastruktur har införskaffats. En-till-en datorerna inom skolan uppgår till 4,9 mkr och yrkeshögskolan 0,5 mkr. Nyanskaffningar av fordon uppgår till och med augusti till 3,4 mkr av total budget 5,0 mkr.

8 Personalredovisning förvaltningsberättelse Personalredovisning Väsentliga personalförhållanden Personalredovisning Antalet månadsanställda årsarbetare uppgår till motsvarande personer. Av dessa har årsarbetare tillsvidareanställning och 118 extern visstidsanställning. De motsvarar respektive 131 personer. Antalet årsarbetare har minskat med 78 jämfört med samma tidpunkt föregående år. Personalkategorierna som minskat fanns inom kök, städ och omsorg. Förutom dessa personalgrupper har intermittent anställda (timavlönade) använts i augusti motsvarande 250 årsarbetare (681 personer). Jämfört med augusti förra året var tillsvidareanställda och anställda med timlön färre medan de externt visstidsanställda var fler i augusti i år. Andelen tillsvidareanställda kvinnor är 85,5 procent. Sysselsättningsgrad - tillsvidareanställda Heltidsanställningarna uppgår till 80,8 procent. Mellan åren 2001 och 2010 har andelen heltidsanställningar ökat med nästan 11 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för män och kvinnor utgör 98,6 respektive 94,3 procent. En marginell ökning har skett av den genomsnittliga sysselsättningsgraden jämfört med samma tidpunkt föregående år. Åldersfördelning - tillsvidareanställda Inom en tioårsperiod beräknas drygt en fjärdedel (829 personer) av de anställda att uppnå 65 år. Den största andelen finns inom utbildning, omsorg och administration. Åldersfördelningen visar att 74,3 procent är 40 år eller äldre vilket är 1,3 procentenheter mer än samma tidpunkt förra året. Genomsnittsåldern är liksom förra året 47 år Åldersfördelning kvinnor och män Kvinnor Män Totalt Arbetad tid och frånvaro Den totala arbetade tiden för perioden (avser personer med anställningsförhållande med minst tre månader) uppgår till 72 procent vilket är 1 procent mer jämfört med samma period förra året. Frånvaron består av semester, sjukdom, föräldraledighet och olika former av tjänstledighet och den uppgår till 28 procent. Personalkostnader Personalkostnaden är en stor utgift för kommunen. I procent av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 58,9 procent delåret 2010 att jämföras med 60,2 procent föregående delår. Personalrörlighet - tillsvidareanställda Fler avgångna än nyanställda har bidragit till att antal anställda minskat. Under perioden januari till augusti avslutade 149 personer sin anställning. Av dessa var 63 pensionsavgångar. Under samma tid nyanställdes 101 personer varav 54 procent inom omsorg, 25 procent inom skola/barnomsorg och 13 procent inom administration. Sjukfrånvaro Nyanställda och slutat per månad Rehabiliterings- och friskvårdssatsningar har delvis bidragit till att sjukfrånvaron fortsatt att minska. För perioden januari till augusti uppgick sjukfrånvaron till 5,2 procent. Det är 0,4 procentenheter lägre jämfört med samma period föregående år Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Nya Slutat

9 sandvikens kommun Finansiell analys 9 Finansiell analys Modell för finansiell analys Sandvikens kommun använder sig av en ekonomisk analysmodell som omfattar fyra aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Syftet med analysen är att tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter avseende ekonomin i Sandvikens kommun. Analysen bidrar även med information som kan användas vid en bedömning av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal om att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i ekonomin. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens pensionsskuld. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer.

10 10 Finansiell analys sandvikens kommun Resultat Kapacitet Tabell 1: Utveckling av intäkter och kostnader 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug mkr Intäkter 276,3 286,6 276,4 290,6 274,8 Kostnader , , , , ,0 Nettokostnader , , , ,9-965,2 Skatteintäkter 1 140, , , ,3 981,9 Finansnetto -4,1-6,4-8,1 0,2 0,7 Periodens resultat 54,6 7,5 12,7 9,6 17,4 Antal invånare Nettokostnader/invånare (kr) Skatteintäkter/invånare (kr) Ett tecken på en sund utveckling av ekonomin är att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Jämfört med motsvarande period 2009 har skatteintäkterna ökat med 5,5 procent medan verksamhetens nettokostnad har ökat med 1,4 procent. Ne ttokostnads- och skatte utve ckling mkr Skatteintäkter Nettokostnad + Finansnetto Tabell 2: Olika posters andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Nettokostnad exkl avskrivningar 90,7 94,0 94,8 95,4 94,8 Avskrivningar 4,1 4,3 4,2 4,1 4,3 Finansnetto 0,4 0,6 0,6 0,2-0,1 Totalt 95,2 98,9 99,6 99,7 99,0 Ett ytterligare sätt att belysa strukturen på kommunens intäkter och kostnader är att analysera hur stor andel olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkterna. Av tabell två framgår att nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 90,7 procent av skatteintäkterna under perioden januari augusti Avskrivningarnas andel var 4,1 procent och finansnettot 0,4 procent. Tillsammans utgjorde kostnaderna 95,2 procent av kommunens skatteintäkter. Det innebär att avståndet mellan kommunens kostnader och intäkter har ökat jämfört med den gångna femårsperioden där kostnaderna näst intill varit lika stora som intäkterna. För att stärka ekonomin är det önskvärt att nettokostnaderna ligger kvar på en låg nivå under kommande år. Tabell 3: Investeringsvolym 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec Investeringsvolym (mkr) 33,4 76,3 101,1 161,2 154,7 Avskrivningar (mkr) 46,9 69,2 68,2 63,9 62,9 Avskrivningar/ Investeringar (%) 100,0 90,7 67,5 39,7 40,7 Kommunen har under perioden januari augusti i år investerat för 33,4 mkr och har för samma period en avskrivningskostnad på nästan 47 mkr. Det leder till att den procentuella andelen investeringar i förhållande till avskrivningar uppgår till 100 procent. Det bör dock noteras att dessa 33,4 mkr motsvarar endast cirka en tredjedel av den totala investeringsbudgeten för året. En investeringsnivå som kontinuerligt är högre än avskrivningarna kommer på sikt att resultera i att de årliga avskrivningarna stiger. Följden blir då att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet tas i anspråk för avskrivningar. En annan konsekvens av en hög investeringsvolym är att de finansiella kostnaderna ökar, om investeringarna finansieras genom ökad upplåning.

11 sandvikens kommun Finansiell analys 11 mkr Inve ste ringar och avskrivningar Procent Självfinansieringsgrad 200,0 150,0 100,0 50,0 0, , , , 2 6 3, 9 6 8, , 1 6 9, jan-aug Investeringar Avskrivningar Självfinansieringsgraden är ett mått som visar i vilken utsträckning de likvida medel som genereras av den löpande verksamheten räcker till att finansiera genomförda investeringar. Om genererade likvida medel är lika stora som investeringarna för perioden så är självfinansieringsgraden 100 procent. Likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar av skattepengar eller betalar leverantörsfakturor. Storleken på dessa poster kan variera vid olika mättillfällen. För att bortse från effekterna av denna variation kan den genomsnittliga självfinansieringsgraden analyseras. Denna uppgår för Sandvikens kommun under åren till 55,1 procent. Den löpande verksamheten i kommunen har för perioden januari - augusti resulterat i ett negativt nettoinflöde av likvida medel, som uppgår till -97,8 mkr. Detta framgår av kassaflödesanalysen. I tabell 9 beskrivs dessutom orsakerna närmare. Detta leder till att självfinansieringsgraden för perioden uppgår till 0 procent och innebär att kommunen har använt sig av det likvida utrymme som fanns vid årets ingång för att bland annat amortera av låneskulden. Vid periodens utgång uppgår likviditeten till 34,6 mkr. 7 6, 3 4 6, 9 3 3, 4 Tabell 4: Självfinansieringsgrad av investeringar 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec mkr Medel från den löpande verksamheten -97,8 270,6 89,3 17,6 33,0 Investeringsvolym 33,4 76,3 101,1 161,2 154,7 Självfinansieringsgrad (%) -0,0 100,0 88,3 10,9 21,3 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2 1,3 10,9 Tabell 5: Periodens resultat 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug mkr Periodens resultat 54,6 7,5 12,7 9,6 17,4 Periodens res/eget kapital (%) 6,3 0,9 1,5 1,2 2,1 Periodens res/skatteunderlag (%) 4,8 0,7 1,2 0,9 1,8 Periodens resultat för Sandvikens kommun uppgår till 54,6 mkr. Jämfört med delårsbokslutens periodresultat från den gångna femårsperioden är detta det högsta som uppnåtts. Måttet årets resultat/eget kapital kan relateras till inflationen. Om måttet är högre än inflationen innebär det att kommunen har klarat av att inflationsskydda det egna kapitalet. För perioden januari - augusti 2010 var inflationen, baserat på konsumentprisindex, 0,1 procent, och måttet årets resultat/eget kapital 6,3 procent. Det innebär att kapitalet har förstärkts under den gångna perioden, vilket stärker kommunens ekonomi och ger ett större finansiellt handlingsutrymme i framtiden. Nyckeltalet har i genomsnitt de fem senaste åren varit 2,4 procent, vilket kan jämföras med en genomsnittlig årlig inflation på 2,1 procent. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter uppgår till 4,8 procent. 8 8, janaug 10 0,0 0,0

12 12 Finansiell analys sandvikens kommun mkr 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Periodens resultat (jan - aug) 17,4 9,6 Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick i augusti 2010 till 50,3 procent, vilket är en ökning med 4,8 procentenheter sedan årsskiftet. Under åren låg soliditeten över 50 procent. Från och med 2006 till 2009 har den legat under 50 procent. Ökningen beror i huvudsak på det redovisade överskottet för perioden. De pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 852,7 mkr och har minskat med cirka 37 mkr, se närmare under tabell 10 nedan. Om hänsyn tas till denna skuld är soliditeten 3,6 procent. Detta är positivt, och det har inte varit fallet sedan 2006 då varje års pensionsskuldsökning resulterat i negativ soliditet. Detta betyder att den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse har minskat i förhållande till det egna kapitalet i kommunen. Om hela pensionsskulden skulle lyftas in i balansräkningen, skulle alltså kommunens egna kapital täcka denna skuld per den 31 augusti , Tabell 6: Soliditet 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Soliditet 50,3 45,5 44,4 43,9 49,5 Soliditet inkl pensionsskuld 3,6-1,9-1,5-0,9 3,8 Tabell 7: Skuldsättningsgrad 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Total skuldsättningsgrad 49,7 54,5 55,6 56,1 50,5 Varav avsättningsgrad 4,2 3,5 3,1 2,5 2,1 Varav kortfr skuldsättningsgrad 23,1 33,2 24,2 24,9 19,3 Varav långfr skuldsättningsgrad 22,4 17,8 28,3 28,7 29,1 7,5 54,6 Anskaffning av en tillgång kan finansieras antingen med eget kapital eller med främmande kapital, det vill säga genom att ta upp lån. När ett lån upptas ökar kontanta medel samtidigt som skulderna ökar. Andelen tillgångar som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt lång- respektive kortfristig skuldsättningsgrad. Avsättningar är att betrakta som skulder för vilka det exakta beloppet inte är känt och inte heller när betalning skall ske (pensioner intjänade från och med 1998). Kommunens totala skuldsättningsgrad är 49,7 procent. Detta är en minskning med 4,8 procentenheter sedan årsskiftet. Skuldsättningsgraden låg under första delen av decenniet under 50 procent för att sedan stiga. Det beror främst på en ökad upplåning. En låg skuldsättningsgrad bör eftersträvas. Enligt tabell 6 är soliditeten 50,3 procent. Summan av soliditeten och skuldsättningsgraden är alltid 100 procent. Tabell 8: Kommunalskatt 2010 Kr Kommun Sandvikens Gävleborg Riket Primärkommunalskatt 21,65 21,70 20,74 Total kommunalskatt exklusive kyrkoskatt 32,82 32,87 31,56 Kommun Totalt Kommun Landsting Bollnäs 32,07 20,90 11,17 Gävle 32,72 21,55 11,17 Hofors 33,52 22,65 11,17 Hudiksvall 32,82 21,65 11,17 Ljusdal 33,57 22,40 11,17 Nordanstig 33,57 22,40 11,17 Ockelbo 33,67 22,80 11,17 Ovanåker 33,07 21,90 11,17 Sandviken 32,82 21,65 11,17 Söderhamn 32,87 21,70 11,17 Källa: SCB Sandvikens kommun har år 2010 en primärkommunal skattesats på 21,65 kr. Detta är fem öre lägre än den genomsnittliga skattesatsen i länet, men 91 öre högre än riksgenomsnittet. Jämfört med 2009 har den genomsnittliga skattesatsen i riket minskat med två öre. Länsgenomsnittet är oförändrat.

13 sandvikens kommun Finansiell analys 13 Risk Kontroll Tabell 9: Likviditet 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec % Likviditet 34,6 29,2 41,1 45,5 28,6 Likviditet är mått på kommunens kortfristiga betalningsförmåga. Likviditetsmåttet ställer de tillgångar (fordringar och likvida medel) som lätt kan realiseras, i relation till kortfristiga skulder. En likviditet under 100 procent innebär att om kommunens alla kortfristiga skulder skulle förfalla idag finns inte tillräckligt med tillgångar för att betala skulderna. Pengar måste då lånas upp för att klara av betalningarna. Likviditeten har ökat från 29,2 procent vid årsskiftet till 34,3 procent augusti I princip är de totala fordringarna oförändrade, medan de likvida medlen minskat efter amorteringar av kommunens låneskuld. De kortfristiga skulderna har minskat med över 200 mkr för perioden, beroende på lägre leverantörsskulder, förutbetalda intäkter och omklassificering av långfristiga lån till kortfristig del av skulder till kreditinstitut (lån med kortare löptid än ett år). Se not 15 för närmare detaljer och förändringar under perioden. Tillsammans med de kommunala bolagen används koncernkonto för att kommunkoncernen skall kunna nyttja gemensam likviditet så fördelaktigt som möjligt. En avtalad checkkredit på 50,0 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av häftiga svängningar i penningflödet. Tabell 10: Pensionsskuld 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec mkr Avsättningar för pensioner 75,7 65,2 59,2 48,7 35,6 Ansvarsförbindelser för pensioner 852,7 898,9 873,2 857,1 773,4 Total pensionsskuld 928,4 964,1 932,4 905,8 809,0 Soliditet inkl pensionsskuld (%) 3,6-1,9-1,5-0,9 3,8 Den förpliktelse som kommunen har att i framtiden betala ut pension redovisas på två olika sätt, enligt den så kallade blandmodellen. De pensionsförpliktelser som har uppstått från och med 1998 och framåt, för anställda som arbetar och därmed får rätt till pension, redovisas löpande under intjänandeperioden som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen uppgår i augusti 2010 till 75,7 mkr, en ökning med 10,5 mkr sedan årsskiftet. I takt med att denna del sedan utbetalas kommer ingen kostnad att belasta kommunen eftersom kostnaden redan har redovisats vid tidpunkten för intjänandet. De pensionsförpliktelser som har uppstått före 1998 har inte löpande redovisats som en kostnad i kommunen. Denna del uppgår till 852,7 mkr, en minskning med 46,2 mkr sedan årsskiftet, vilket bland annat beror på förändring av antalet beräknande personer (då människor avlider). Eftersom intjänandet av dessa pensionsrätter inte har kostnadsförts tidigare innebär detta att 852,7 mkr kommer att belasta kommunen i form av kostnader, när de betalas ut. Följaktligen kommer dessa kostnader att behöva finansieras under kommande år. Under de senaste fem åren har pensionsskulden totalt ökat med 119,4 mkr. Det beror till största delen på att Sveriges kommuner och landsting har justerat beräkningsunderlagen för att de bättre skall avspegla rådande förhållanden avseende exempelvis räntenivåer och förväntad livslängd. För att möta kommande pensionsutbetalningar har kommunen under tidigare år börjat placera medel. För perioden uppgick placeringarna till ett värde av 61,2 mkr. mkr 1 200, ,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 Tabell 11: Budgetföljsamhet 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec mkr Resultat 54,6 17,5 4,9 3,1 15,5 Budget 0,0 8,1 5,0 0,0 0,0 Budgetavvikelse 54,6 9,4-0,1 3,1 15,5 * Avser perioden januari - augusti Pe nsionsskuld jan-aug Ansvarsförbindelser för pensioner Avsättningar för pensioner En viktig del i ledet att uppnå god ekonomisk hushållning är god budgetföljsamhet. Under 2000-talet har kommunen klarat av att generera positiva resultat. Undantaget är en mindre avvikelse på -0,1 mkr för De positiva avvikelserna var större i början av decenniet, på grund av ovanligt stora skatteintäktsökningar. För perioden januari till augusti 2010 redovisas ett totalt överskott på 54,6 mkr att jämföra mot, den av fullmäktige i december 2009 beslutade budgeten på 0 mkr i resultat. Gemensam finansiering, såsom skatter, pensioner och finansiell verksamhet redovisar för perioden ett resultat på 38,1 mkr. Där skatteintäkterna redovisar ett överskott på 21,4 mkr, utifrån Sveriges kommuner och landstings

14 14 Finansiell analys sandvikens kommun cirkulär, den låga räntenivån 4,7 mkr och övrigt 12,5 mkr. Nämnderna redovisar ett totalt överskott på 16,5 mkr (endast tre nämnder redovisar ett underskott för perioden). Det är viktigt att varje styrelse och nämnd följer utfallet inom de egna verksamheterna noggrant och när så erfordras vidtar åtgärder. Året 2009 var ett extremt ekonomiskt turbulent år. De åtgärder som då vidtogs ger till stor del effekt först nu år Det krävs därför ett kontinuerligt arbete inom styrelser och nämnder för att behålla en budget i balans. Det är viktigt att kommunen klarar av att hålla budgeterade ekonomiska ramar även under år då utfallet av årets skatteintäktsökning inte är gynnsamt. Tabell 12: Prognossäkerhet mkr Resultat helår verksamheter -11,0-19,7 0,6-16,3 Prognos i augusti verksamheter -21,7-29,2-17,1-14,8-20,2 Prognosavvikelse verksamheter 18,2-2,6 15,4 3,9 Resultat helår finansiering 28,5 24,6 2,6 31,7 Prognos i augusti finansiering 42,3 14,9 14,0-0,2 19,5 Prognosavvikelse finansiering 13,6 10,6 2,8 12,2 Resultat helår totalt 17,5 4,9 3,1 15,5 Prognos i augusti totalt 20,6-14,3-3,1-15,0-0,7 Prognosavvikelse totalt 31,8 8,0 18,1 16,2 Ett ytterligare sätt att analysera risk och kontroll är att mäta prognossäkerhet. Detta kan exempelvis mätas genom en jämförelse av den helårsprognos som görs i augusti och helårsresultatet. Det faktiska utfallet i Sandvikens kommun har under de senaste fem åren alltid blivit bättre än det prognostiserade utfallet. En hög prognossäkerhet är viktigt då det ger rätt underlag för att fatta beslut och indikerar att kontrollen över ekonomin är god. En följd av de senaste årens lämnade prognoser är att åtgärder vidtagits på olika nivåer inom nämndsorganisationen, respektive år. Dessa åtgärder har påverkat de årsresultat som kommunen sedan redovisats för respektive år. Avseende prognosen för finansiering bygger skatteintäkternas utveckling under året på uppgifter från Sveriges kommuner och landsting. Kommunen utgår från att dessa är tillförlitliga och gör inga egna antaganden när det gäller skatteintäktsutvecklingen. Enligt prognosen för helåret 2010 kommer verksamheterna att ge ett resultat på -21,7 mkr och finansiering ett överskott på 42,3 mkr. Det ger ett totalt resultat för kommunen på 20,6 mkr. Identifierade styrkor och svagheter Den finansiella analysens syfte är att tydliggöra ekonomiska styrkor och svagheter i kommunen. Här redovisas några områden som är viktiga att lyfta fram. Strukturen på kommunens intäkter och kostnader samt utvecklingen av dessa har under en femårsperiod varit i balans även om marginalen under åren har varit små, cirka en procent. Perioden januari till augusti 2010 uppvisar en högre marginal, nästan fem procent, vilket är positivt. Det är dock viktigt att fortsätta arbeta för en god ekonomisk hushållning i detta avseende. Därför är det önskvärt att marginalen behålls och det resultatmål som kommunfullmäktige satt upp för de kommande åren, på 20 miljoner kronor för 2012, nås. Över åren har kommunens investeringsvolym med marginal överstigit avskrivningarna. Den höga investeringsvolymen har till del finansierats genom upplåning. Detta leder till högre kostnader för avskrivningar och räntor och yttrar sig i form av låg soliditet och hög skuldsättningsgrad. Det är angeläget att på sikt få en balans mellan investerings- och avskrivningsnivåer. För perioden redovisas dock investeringar som är lägre än avskrivningarna. Kommunen står inför stora pensionsutbetalningar under kommande år vilket ställer krav, dels på att kostnaderna kan finansieras och dels på att tillräcklig likviditet finns för att klara utbetalningarna. Den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse har sjunkit under perioden. Vid en tillbakablick på hela decenniet har den dock ökat markant. Sandvikens kommun klarar av att hålla budgeten och redovisar ett positivt resultat för perioden. Det egna kapitalet har inflationsskyddats, vilket förbättrar handlingsutrymmet inför framtiden. Resultatet uppgår till 54,6 mkr medan det prognostiserade resultatet för 2010 beräknas bli 20,6 mkr. Prognossäkerheten är relativt god och bidrar till att ekonomiska beslut inte fattas på felaktiga grunder. I den ekonomiska situation som kommunen står inför de närmaste åren kommer det att fortsatt krävas omfattande åtgärder från samtliga nämnder för att upprätthålla en ekonomi i balans. Kerstin Ryding Ekonomichef

15 sandvikens kommun Redovisningsmodell 15 Redovisningsmodell Kommunens redovisningsmodell Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Här framgår att den skall innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. För att komplettera analysunderlaget används även driftredovisning. Resultaträkningen Resultaträkningen är en sammanfattning av årets intäkter och kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär det att ett överskott tillförs kommunens egna kapital. Detta i sin tur innebär att den ekonomiska ställningen förbättrats. Resultaträkningen är indelad i två delar. Den första delen benämns verksamhetens nettokostnader. Detta resultat erhålls genom att verksamhetens intäkter minskas med verksamhetens kostnader och avskrivningar. Nettokostnaden är den del av verksamhetens kostnader som återstår att finansiera genom skattemedel. I den andra delen redovisas kommunens inkomstkällor: skatter och generella statsbidrag. Här redovisas även kommunens finansiella intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader minskas med dessa intäkter vilket resulterar i årets resultat. Detta resultat visar i vilken mån kommunen lyckats täcka sina kostnader för den ordinarie löpande verksamheten med erhållna skattemedel. Det är detta resultat som överförs till balansräkningen och påverkar posten årets resultat i redovisningen av eget kapital. Genom att årets resultat förs över till balansräkningen så nollställs resultaträkningen och nästa års intäkter och kostnader kan börja redovisas. Balansräkningen Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Balansräkningen är uppdelad i tre delar; tillgångar, skulder/avsättningar och eget kapital. I balansräkningen framgår till vilket värde tillgångar är bokförda och på vilket sätt de är finansierade. Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgångar avses tillgångar vars syfte är att stadigvarande brukas i verksamheten, exempelvis fastigheter och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar som förväntas förbrukas inom ett år, så som kassa, fordringar och lager. På motsvarande sätt är skulderna uppdelade i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år medan de långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det exakta beloppet inte är känt och inte heller när den ska betalas. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och utgörs av kommunens samlade ackumulerade resultat. Eget kapital är alltså länken mellan resultaträkningen och balansräkningen. I en balansräkning är alltid värdet av tillgångarna lika stort som värdet av skulderna och det egna kapitalet tillsammans. Kassaflödesanalysen Kassaflödesanalysen beskriver flödet av likvida medel till och från kommunen under året. In- och utflödet av likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar av skattepengar, betalar leverantörsfakturor eller tar upp ett lån. Kassaflödesanalysen är uppdelad i sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. De medel som genereras från den löpande verksamheten kan användas till investeringar eller för att amortera lån. Summan av de tre sektorerna visas på raden Årets kassaflöde. Driftredovisningen För verksamheterna är det viktigt att verksamhetens kostnader täcks av verksamhetens eventuella intäkter samt det beviljade kommunbidraget. En konsekvens av detta är att stor vikt läggs vid budgetarbetet. Driftredovisningen visar resultatet för de olika verksamheterna. Här framgår i vilken mån olika verksamheter har avvikit från det budgeterade utfallet. Driftredovisningen kan ses som ett komplement till resultaträkningen. Förutom uppställningsformen är skillnaden mellan resultaträkningen och driftredovisningen att alla interna intäkter och kostnader har rensats bort från resultaträkningen medan de är med i driftredovisningen.

16 16 Redovisningsprinciper sandvikens kommun Redovisningsprinciper Allmänt Sandvikens kommun följer den kommunala redovisningslagen (KRL) på samtliga punkter utom 2 kap 7, avseende systemdokumentation och behandlingshistorik. Stora delar av den systemdokumentation som avses i KRL 2:7 är dock färdigställda. Sandvikens kommun följer i allt väsentligt de rekommendationer som utgivits av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningsprinciper samt avvikelser från rekommendationer kommenteras nedan. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde med tillägg för utgifter som höjer tillgångens standard och/eller förbättrar dess servicepotential, och med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Lånekostnader aktiveras ej. Avskrivningar påbörjas när tillgången är färdig att tas i bruk. De avskrivningstider som rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting för olika typer av tillgångar, ligger till grund för bedömningen av en tillgångs nyttjandeperiod. Inventarier vars anskaffningsvärde uppgår till mindre än kr anses vara inventarier av mindre värde och aktiveras därför inte. För att en utgift skall redovisas som en anläggningstillgång krävs dessutom att tillgången har en nyttjandeperiod på minst tre år. Finansiella anläggningstillgångar Enligt KRL 6 kap 5 får en finansiell anläggningstillgång skrivas ned till ett värde som är lägre än anskaffningsvärdet. En sådan nedskrivning skall enligt samma paragraf återföras om det inte längre finns skäl för den. Enligt rekommendation RKR 9 skall placeringsmedel som klassificeras som anläggningstillgång tas upp till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Sandvikens kommun har placerat medel i syfte att täcka utbetalningar avseende kommande pensionsavgångar. Dessa placeringar klassificeras som finansiella anläggningstillgångar och skall enligt RKR 9 alltså redovisas enligt lägsta värdets princip. Sandvikens kommun har emellertid valt att redovisa dessa placeringar till anskaffningsvärde, även i de fall där det verkliga värdet är lägre. Anledningen till detta är att villkoren i dessa placeringar garanterar kommunen minst det nominella värdet tillbaka vid förfallotidpunkten. Syftet är också att inneha värdepapperen till förfallodatum. Kommunen löper således ingen finansiell risk, trots att det verkliga värdet i vissa fall är lägre än anskaffningsvärdet. Det skulle därför inte ge en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat att redovisa placeringarna till verkligt värde i de fall detta är lägre. Med resonemanget ovan som bakgrund saknas skäl att skriva ned värdet på dessa placerade medel. Exploateringstillgångar Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgångar och värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid försäljning av exploateringstillgångar redovisas hela inkomsten som intäkt. I enlighet med matchningsprincipen redovisas då även kostnader för anskaffande och iordningställande av tomten. Osäkra fordringar Osäkra fordringar tas upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Befarade kundförluster skrivs ned löpande. Kortfristiga fordringar som har förfallit till betalning för mer än ett år sedan betraktas regelmässigt som osäkra och skrivs ner. Pensioner och särskild löneskatt på pensioner Pensionsförmåner intjänade före år 1998 och därtill hörande löneskatt redovisas som ansvarsförbindelse i balansräkningen. Motsvarande utbetalningar redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 och därtill hörande löneskatt redovisas vid tidpunkten för intjänandet som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Större delen av årets intjänade pension avser individuell del. Denna redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en kortfristig skuld i balansräkningen, tills den betalas ut året efter intjänandet. I avsättningen ingår även ränteuppräkning på pensionsskulden. Denna del redovisas i resultaträkningen som en räntekostnad. Enligt rekommendation RKR 2.1 skall pensionsförpliktelse enligt angivna förutsättningar redovisas som ansvarsförbindelse. Antalet personer för vilka kommunen vid rapporttillfället har en pensionsförpliktelse, till följd av ett visstidsförordnande eller till förtroendevald enligt pensionsreglemente, och som skall redovisas som ansvarsförbindelse har kartlagts. Beräkning av värdet för dessa personers förpliktelsers återstår.

17 sandvikens kommun Redovisningsprinciper 17 Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Semesterlöneskulden, som avser ej uttagna semesterdagar, okompenserad övertid och på dessa poster upplupna sociala avgifter, redovisas som en kortfristig skuld. I delårsbokslutet har inte semesterlöneskuld och okompenserad övertid justerats vid periodens utgång. Intjänad semester för perioden har löpande kostnadsförts för anställda med månadslön och för timanställda. Den har i motsvarande omfattning ökat kontot för upplupna semesterlöner och vid uttag av semester har kontot minskats. Semesterlöneskuldens värde för dessa grupper korrigeras därmed löpande. För anställda med uppehållstjänst och lärare sker justering endast vid årsbokslut eftersom deras intjänande period inte följer kalenderår. Effekten av en justering skulle ur kommunens perspektiv inte ge en rättvisande bild av periodens resultat i förhållande till den resultatpåverkan som sker under resterande del av året. Övriga skulder Övriga skulder redovisas till nominellt belopp. Avsättningar Avsättningar tas upp till det belopp som motsvarar uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Leasing Enligt rekommendation RKR 13.1 skall bland annat vissa upplysningar om framtida minimileaseavgifter för operationella leasingavtal lämnas. Kommunen kan för perioden inte ta fram efterfrågade uppgifter och en avvikelse från rekommendationen görs i detta avseende.

18 18 Resultaträkning sandvikens kommun Resultaträkning jan-aug jan-aug jan-aug mkr Verksamhetens intäkter not 1 276,3 286,6 276,4 Verksamhetens kostnader not , , ,4 Avskrivningar och nedskrivningar not 3-46,9-45,9-44,8 Verksamhetens nettokostnader , , ,8 Skatteintäkter not 4 954,3 949,1 949,4 Generella statsbidrag och utjämning not 4 185,9 131,5 124,2 Finansiella intäkter not 5 7,9 11,7 15,5 Finansiella kostnader not 5-12,0-18,1-23,6 Periodens resultat 54,6 7,5 12,7

19 sandvikens kommun Balansräkning 19 Balansräkning 31 aug 31 dec 31 aug mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 203, , ,8 - varav mark, byggnader och tekniska anläggningar not , , ,1 - varav maskiner och inventarier not 7 92,0 92,1 72,7 Finansiella anläggningstillgångar not 8 464,5 474,3 433,2 Summa anläggningstillgångar 1 668, , ,0 Omsättningstillgångar Förråd mm not 9 9,5 9,6 9,4 Fordringar not ,1 105,6 114,2 Kassa och bank not 11 34,6 78,4 75,7 Summa omsättningstillgångar 154,2 193,6 199,3 SUMMA TILLGÅNGAR 1 822, , ,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital not 12 Eget kapital 862,9 845,4 845,4 Periodens resultat 54,6 17,5 7,5 Summa eget kapital 917,5 862,9 852,9 Avsättningar Avsättningar för pension och liknande förpliktelser not 13 75,7 65,2 65,9 Summa avsättningar 75,7 65,2 65,9 Skulder Långfristiga skulder not ,0 337,5 412,8 Kortfristiga skulder not ,4 629,3 501,7 Summa skulder 829,4 966,8 914,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 822, , ,3 Panter och ansvarsförbindelser not 16 Panter och därmed jämförliga säkerheter 1 129, , ,0 Ansvarsförbindelser 852,7 898,9 890,1 Summa Panter och ansvarsförbindelser 1 981, , ,1

20 20 Kassaflödesanalys sandvikens kommun Kassaflödesanalys jan-aug jan-aug jan-aug mkr Den löpande verksamheten Periodens resultat 54,6 7,5 12,7 Justering för av- och nedskrivningar not 3 46,9 45,9 44,8 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster not 17 12,9 5,3 5,1 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 114,4 58,7 62,6 Förändring av förråd m.m. not 9 0,1 0,6 0,1 Förändring av kortfristiga fordringar not 10-4,5 4,0 33,3 Förändring av kortfristiga skulder not ,9 40,2-96,4 Medel från den löpande verksamheten -97,9 103,5-0,4 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar not 6, 7-33,4-26,0-49,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar not 18 7,1 21,4 22,8 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar not 8 0,0-50,2 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar not 8 0,0 6,0 0,0 Medel från investeringsverksamheten -26,3-48,8-27,0 Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder not ,7 0,1 1,0 Minskning av långfristiga skulder not 14-61,2-127,1-35,0 Ökning långfristiga fordringar not 8-104,2-58,0 0,0 Minskning långfristiga fordringar not 8 114,1 134,7 3,7 Medel från finansieringsverksamheten 80,4-50,3-30,3 Periodens kassaflöde -43,8 4,4-57,7 Likvida medel not 11 Likvida medel vid periodens början 78,4 71,3 65,8 Likvida medel vid periodens slut 34,6 75,7 8,1 Förändring likvida medel -43,8 4,4-57,7

21 sandvikens kommun Noter 21 Noter 1. VERKSAMHETENS INTÄKTER (jan-aug) (mkr) Försäljningsmedel 26,5 24,6 24,0 Taxor och avgifter 36,7 36,7 36,4 Hyror och arrenden 59,9 60,8 46,8 Bidrag 113,6 119,1 123,3 Försäljning av verksamhet och entreprenader 37,5 35,9 39,4 Reavinster försäljning av exploateringsfastigheter 0,3 0,8 1,5 Reavinster försäljning av anläggningstillgångar 1,8 8,7 5,1 Summa verksamhetens intäkter 276,3 286,6 276,4 2. VERKSAMHETENS KOSTNADER (jan-aug) (mkr) Bidrag och transfereringar -99,4-92,9-82,9 Entreprenad, köp av verksamhet och konsulter -235,6-230,1-207,4 Kostnader för arbetskraft -856,3-864,7-878,1 Lokalkostnader -32,4-33,8-31,7 Övriga verksamhetskostnader -82,7-78,5-83,9 Reaförluster från försäljning av anläggningstillgångar -4,5-7,4-0,4 Summa verksamhetens kostnader , , ,4 4. SKATTEINTÄKTER, GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING (jan-aug) (mkr) Kommunalskatteintäkter Preliminära skatteintäkter 936,2 980,8 956,8 Slutavräkning 3,9 2,5-2,4 Preliminär slutavräkning 14,2-34,2-5,0 Summa kommunalskatteintäkter 954,3 949,1 949,4 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 122,4 112,7 102,3 Strukturbidrag 1,3 1,3 1,3 Införandebidrag 3,3 6,5 9,9 Regleringsbidrag 6,3 0,0 0,0 Kommunal fastighetsavgift 40,4 38,1 32,2 Tillfälligt konjunkturstöd 24,1 0 0 Kostnadsutjämning -8,5-5,8 0,0 Utjämningsavgift LSS -3,4-9,3-10,3 Regleringsavgift 0-12,0-11,2 Summa generella statsbidrag och utjämning 185,9 131,5 124,2 3. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR (jan-aug) (mkr) Avskrivningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar -34,3-33,8-32,7 Maskiner och inventarier -12,5-12,1-12,1 Summa avskrivningar -46,8-45,9-44,8 Nedskrivningar Maskiner och inventarier -0,1 0,0 0,0 Summa nedskrivningar -0,1 0,0 0,0 5. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER (jan-aug) (mkr) Finansiella intäkter Ränteintäkter 7,9 11,7 15,5 Summa finansiella intäkter 7,9 11,7 15,5 Finansiella kostnader Räntekostnader -10,9-16,1-22,1 Räntekostnader pensionsskuld -1,0-1,8-1,3 Bankkostnader -0,1-0,2-0,2 Summa finansiella kostnader -12,0-18,1-23,6 Summa avskrivningar och nedskrivningar -46,9-45,9-44,8 Nedskrivningar av maskiner och inventarier åren avser stulna datorer.