"Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tidiga tonår avseende deras psykiska hälsa " 0.

Transkript

1 Reviderad forskningsplan avseende Insatser till föräldrar med barn i mellanstadieåldern och de tidiga tonåren. Effekter av föräldrastöd med avseende på risk- och friskfaktorer samt psykisk hälsa (HFÅ 2010/96) 0. Titel "Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tidiga tonår avseende deras psykiska hälsa " 1. Sammanfattning Yngre barn i Sverige mår i allmänhet bra. I tonåren ökar dock ohälsan, främst huvudvärk, magont, nedstämdhet, och oro. Flickor drabbas tidigare, och i större utsträckning, än pojkar. På senare år har flera utländska modeller för föräldraträning introducerats i Sverige. De har sin grund i inlärningsteori och syftar till att bryta destruktiva föräldra-barn samspel genom att öka positiva och minska negativa föräldrabeteenden. Modellerna har framförallt utvecklats för att hjälpa föräldrar till barn som tidigt uppvisar allvarliga trots- och uppförande problem. Beteendeproblemen, som oftare drabbar pojkar, medför ökad risk för svårare problem senare i livet, förorsakar mycket lidande för de berörda och stora kostnader för samhället. Tidigare metoder för att hjälpa denna grupp har haft stora brister varför utvecklingen av nya metoder varit mycket angeläget. På senare år har de nya modellerna även prövats och rekommenderats som universella insatser. En fråga som inställer sig är om dessa metoder är de mest lämpande för att förebygga den ohälsa som utvecklas senare, drabbar fler barn, oftare flickor än pojkar och har en annan karaktär (nedstämdhet, oro, psykosomatiska problem), eller om modeller med annan teoretisk förankring kan vara mer lämpade för detta. I det aktuella projektet prövas effekterna av olika föräldrastödsinsatser som görs under mellanbarndom eller i de tidiga tonåren, med avseende på kända risk och friskfaktorer samt barnen/ungdomarnas psykiska hälsa. Genom den nationella kartläggningen av den psykiska hälsan hos barn och ungdomar i Åk 6 och 9, som genomfördes hösten 2009, finns uppgifter för de aktuella kommunerna. Dessa data som kommer att jämföras med uppgifter från barn vars föräldrar deltar i föräldrastödsprogrammen. Om möjligt kommer också uppgifter som samlats in vid telefonintervjuer i två pågående studier, finansierade av Folkhälsoinstitutet [ Föräldrastöds samverkan A (Ale) till Ö (Öckerö) dnr: HFÅ 2009/218) och Sjuhärads kommunalförbund ( Samverkan kring föräldrastöd Sjuhärad/Södra Älvsborg dnr: HFÅ 2009/215] att kompletteras och användas för att få kunskap om vilka insatser som saknas och vad som behöver utvecklas till föräldrar med barn i den aktuella åldersgruppen. 1

2 Forskningsplan Yngre barn i Sverige har vid internationell jämförelse en god hälsa [1-3]. I beskrivningar av hur friska barnen känner sig, uppger barn i åk 5 idag att de är känner sig lika friska eller friskare än vad som uppgavs för 20 år sedan, vilket går i linje med hur utvecklingen ser ut för övriga befolkningen med ungdomsgruppen som ett alarmerande undantag [1]. I åk 9 har andelen som känner sig friska minskat och det är framförallt flickor som beskriver ökande upplevelse av stress, psykosomatiska besvär, nedstämdhet och oro. [1-2]. I åldersgruppen år har andelen flickor som upplever ängslan, oro eller ångest ökat från 9 till 30 % procent under en tjugoårsperiod, motsvarande siffror för pojkar är från 4 till 14% [1]. Såväl ur ett individuellt som ur ett folkhälsoperspektiv är detta en oroande utveckling. Än mer oroande är att utvecklingen tycks vara ett specifikt svenskt fenomen. Undersökningar i våra nordiska grannländer och i Europa i övrigt pekar nämligen inte på samma negativa utveckling av den psykiska hälsan hos äldre barn och tonåringar [4,3]. Under det senaste decenniet har ett flertal program för föräldraträning/stöd [5-6] som bygger på den modell som utvecklats vid Oregon Social Leraning Center (OSCL) i USA [7] introducerats i Sverige. Modellen, som har sin grund i inlärningsteori, syftar till att öka positiva föräldrabeteenden, minska hårda uppfostringsmetoder, förstärka önskvärda beteenden och släcka ut icke önskvärda beteenden hos barnen. Syftet är att hjälpa framför allt föräldrar till barn som tidigt uppvisar trots- och uppförande problem, eftersom barn som redan i förskoleåldern utvecklar allvarliga utagerande problem löper en kraftigt ökad risk att utveckla svårigheter som skolk, mobbning, missbruk och asocialitet under tonåren och senare i livet [8-10]. Detta har varit mycket angeläget då tidigare interventioner till denna grupp varit synnerligen bristfälliga [11]. I flera studier inom ramen för Folkhälsoinstitutets utlysning av medel för Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd prövas dessa metoders effektivitet när de erbjuds som universella program. Det finns anledning fråga sig hur effektiva programmen, som framförallt utvecklats för selekterade och indikerade grupper, är när de ges som universella program mot bakgrund av att de tidiga trots-/uppförandeproblem hos framför allt pojkar [10,12], som programmen utvecklats för att tackla, är relativt ovanliga [13]. Vidare finns det forskning som pekar på att debuten av trots- och uppförande problem har en avgörande betydelse för risken att utveckla svårare problematik senare i livet [14,10], uppförandeproblem som debuterar sent har en mycket bättre prognos än de som debuterar tidigt och "självläker" oftare. Ett alltför "aktivt" föräldraskap, baserat på metoder för förstärkning/utsläckning av trots hos små barn, kan därför vara kontraproduktivt och riskera att försämra relationen mellan barn och förälder. En annan fråga är om program som utvecklats med tanke på trots- och uppförandeproblem i de tidiga barnåren också är de mest lämpade när det gäller att förebygga den, som det verkar betydligt vanligare och ur folkhälsosynpunkt mer bekymmersamma, inåtvända psykiska ohälsa (psykosomatiska problem, nedstämdhet, oro och ångest) som senare i barndomen och tonåren, drabbar främst flickor [1-2]. Finns det andra föräldraprogram som kan vara mer effektiva, och tas emot bättre av föräldrarna, när det gäller att förebygga och möta 2

3 denna problematik? Att jämföra program med olika teoretisk grund är ett viktigt syfte med föreliggande ansökan. Aktivt föräldraskap är ett av de program som beskrivits som lovande för åldersgruppen år av folkhälsoinstitutet [5]. Programmet har utvecklats i USA och anpassats efter svenska förhållanden [5,15] och riktar sig till föräldrar som är rådvilla i sitt föräldraskap och önskar få stöd i att hantera vardagliga situationer [16]. Programmet utgår från psykologen Adlers teorier om utveckling och betonar vilka psykologiska och beteendemässiga mål som finns för barnet, användandet av naturliga och logiska konsekvenser, vikten av ömsesidig respekt och metoder för uppmuntran [17]. Programmets målsättning är att göra föräldrarna mer medvetna om sin egen föräldrastil, med syftet att föräldrarna skall bli mer auktoritativa (i programmet kallade aktiva ) och mindre eftergivna eller auktoritära. Connect är ett föräldrastödsprogram som bygger på anknytningsteori som utvecklats av Marlene Moretti med kollegor i Kanada [18-20]. Modellen har under de senaste åren introducerats i Sverige [21]. Till skillnad från program där olika belöningssystem har en framträdande plats tar Connect sin utgångspunkt i att i första hand skapa en bra relation eller anknytning mellan förälder och barn genom att föräldrarna tränas i att skifta perspektiv så att de bättre kan förstå varför barnet reagerar som det gör. Ledarskapsträning för tonårsföräldrar (LFT) är ett program som utvecklats av en grupp på familjemottagningen i Majorna i Göteborgs stad [22]. Programmet kallas ledarskapsträning då det tar sin utgångspunkt i att det är föräldern som har det övergripande ansvaret för föräldra-barn relationen och är den som skall ta ledningen för att relationen skall utvecklas på ett positivt sätt. Programmet har hämtat inspiration från olika teorier och några av de centrala delarna bygger på de principer för utvecklande kommunikation som beskrivs inom Marte Meo [23-24], stödjande kommunikation inom Funktionell familjeterapi [25], strukturell familjeterapi [26], kognitivt förhållningssätt [27] samt föräldraskap byggt på relation och närvaro [28-29]. Programmet, som har en manual och en utbildningsplan, används redan i flera kommuner. Det har prövats i en öppen studie utan jämförelsegrupp med lovande resultat [22]. Studier av effekten av olika föräldrastöd bygger i stor utsträckning på föräldraskattningar av barns hälsa och beteenden. Föräldrar har i forskningssammanhang ansetts som de bästa informanterna när det gäller att på ett inte allt för kostnadskrävande sätt få in uppgifter, då de har en kunskap om hur barnen fungerar i olika sammanhang [30-31]. Samtidigt visar studier att samstämmigheten mellan föräldrars och barns skattningar är låg till måttlig [32-33], och som lägst när det gäller problem som oro, ångest och nedstämdhet [34-35,31]. Utifrån detta, och barnkonventionens krav på att barn med ökande ålder ska erbjudas att delta aktivt i sådant som rör dem själva, är det viktigt att även barnen blir informanter i studier som rör barn-föräldrarelationen och barnens egen hälsa. I en nationell kartläggning som genomfördes hösten 2009 på uppdrag av socialdepartementet gjordes en totalstudie av den psykiska hälsan hos barn och ungdo- 3

4 mar i Åk 6 och 9 [36]. Denna undersökning kommer att användas som jämförelsematerial i den planerade studien, i vilken vi kommer att använda samma undersökningsinstrument. 2. Syfte Huvudsyftet med den aktuella studien är att pröva effekterna av olika föräldrastödsinsatser i mellanbarndomen eller tidiga tonåren med avseende på barnens psykiska hälsa. Ytterligare ett syfte är att jämföra gruppen barn/ungdomar vars föräldrar deltar i föräldrastödsprogrammen med barn i allmänhet med avseende på psykisk hälsa. Om det visar sig vara möjligt inom den ekonomiska ramen för den aktuella studien, kommer även data från titigare studier finansierade av FHI att kompletteras och användas med syfte att undersöka vad föräldrar till barn/ungdomar i den aktuella åldersgruppen i allmänhet känner till av det föräldrastöd som erbjuds respektive vad som behöver utvecklas. 3. Specifika frågeställningar De specifika frågeställningar som skall undersökas utifrån huvudsyftet är: Hur utvecklas den psykiska hälsan hos barn vars föräldrar deltar i föräldragrupper jämfört med barn i allmänhet? Hur beskriver barnen/ungdomarna vars föräldrar deltar i föräldraprogram själva sin psykiska hälsa? Föreligger skillnader i utvecklingen för pojkar och flickor och i så fall på vilket sätt? Hur fungerar de till svenska förhållanden anpassade modellerna med en modell som utvecklats i Sverige? Hur fungerar modeller med olika teoretisk grund jämfört med varandra, med avseende på effekter och hur de mottas av föräldrar? Om det visar sig vara möjligt inom den ekonomiska ramen för den aktuella studien, kommer även en undersökning av ytterligare några specifika frågeställningar att genomföras: Vilket behov av stöd i föräldraskapet upplever föräldrar till barn i ålder år? Hur matchar detta behov det som erbjuds i närsamhället? Hur är kunskapen om det som erbjuds? Vad skiljer föräldrar till barn i åldern år som söker föräldrastöd från de som inte gör det? 4. Metodbeskrivning Sökande kommun är Tjörns kommun, men för att möjliggöra den aktuella studien har samarbete etablerats med ytterligare fem kommuner i Västra Götaland. Inom 4

5 kommunerna bedrivs redan, eller finns beslut om att man skall införa, något eller några av de aktuella föräldrastödsprogrammen till barn i åldern år. De föräldrar som deltar i en föräldrastödsverksamhet tillfrågas, innan de påbörjar denna, om medgivande till att besvara ett antal frågeformulär om sin situation och sitt föräldraskap, samt om de ger sitt medgivande till att även deras barn besvarar en enkät. De föräldrar som går i gruppverksamhet får även besvara enkäten direkt efter grupp samt ett år efter avslutad gruppverksamhet. Frågorna till barnen utgår från de som använts i den nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa för att möjliggöra en jämförelse mellan barn till föräldrar som deltar i en föräldrastödsverksamhet och en normgrupp. De formulär som kommer att användas är: Delskalorna Hård uppfostran och positivt föräldraskap ur Parenting Practices Interview (PPI) [37] PPI har översatts till svenska och använts i studier kring selektivt föräldrastöd [38]. I en Norsk studie av universellt föräldrastöd har de aktuella delskalorna använts och befunnits ha psykometriskt sunda egenskaper samt vara förändringskänsliga [39]. The Hospital and Anxiety Depression scale (HAD) [40] har prövats i Sverige och visat sig vara en värdefull indikator på depression och ångest [41]. Känsla av sammanhang (Kasam-13) [42] är en skala för att mäta hälsobringande faktorer som har översatts och prövats under svenska förhållanden med gott resultat [43-44]. Parental locus of control (PLOC) [45] har prövats under svenska förhållanden och en delskala på tio frågor har visat sig fungera bra som ett mått för upplevt föräldrakontroll [46]. Styrkor och svårigheter (SDQ-P) [47-48] är ett internationellt mycket använt instrument för att mäta allmän psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Instrumentet innehåller fyra problemskalor (känslomässiga problem, uppförandeproblem, uppmärksamhetsproblem och kamratproblem) och en pro-social skala. SDQ finns både som föäldraskattningsformulär och som självskattningsformulär för barn och ungdomar. Hur mår Du är det paket med formulär som används i den nationella kartläggningen av barns psykiska hälsa [36], det innehåller bl. a. självskattningsversionen av SDQ. Föräldrabeteenden ur ett barnperspektiv lämpligt formulär kommer att undersökas vidare. 5

6 Trygghetsskalan (JoMM/JoMP) [49] är ett självskattningsformulär för barn i åldern 8-14 år som syftar till att mäta barnets upplevelse av hur lyhörd, tillgänglig och pålitlig föräldern är. 5. Förväntat resultat Genom projektet erhålls kunskap om effekter av de olika föräldrastödsverksamheterna med avseende på hur den psykiska hälsan utvecklas och om det föreligger skillnader beroende på teoretisk grund till modellerna eller om de översatts från andra kulturella kontexter eller utifrån svenska förhållanden. Vidare kan en jämförelse göras med utvecklingen i allmänhet för barn/ungdomar i den aktuella åldersgruppen, för att där se om och i så fall på vilket sätt det föreligger en skillnad mellan de vars föräldrar deltagit i stöd, respektive barn och ungdomar i allmänhet. Genom projektets upplägg och val av åldersgrupp kommer också mer kunskap att skapas kring psykisk hälsa och effekter av insatser där flickor rapportera mer ohälsa än pojkar. Detta är mycket angeläget, då mer parten av de studier kring föräldrastöd som gjorts ser till yngre barn, framför allt de med trots- och uppförandeproblem, vilket medfört att det i huvudsak varit pojkars psykisk hälsa som kommit förgrunden. Ytterligare ett förväntat resultat är att mer kunskap erhålls kring hur barnen/ungdomarna själva upplever sin psykiska hälsa. Detta är extra angeläget då merparten av de studier som gjorts tidigare i stor utsträckning byggt på föräldraskattningar, vilket är en brist, såväl utifrån banrkonventionens perspektiv (barns rätt att vara delaktiga), men även på grund av den låga till måttliga överrensstämmelsen mellan föräldrars och barn/ungdomars skattning skattningar av inåtvända problem, som oro och nedstämdhet och diffusa kroppsliga symtom, som huvudvärk, trötthet m.m.. 6. Förväntad betydelse av resultatet Genom projekts uppläggning, där data som tidigare insamlats från en normalpopulation jämförs med data från en grupp som deltar i olika insatser, samt att vi får information från såväl föräldrar som barn, ökar möjligheterna att få kunskap om hur föräldrastödet kan anpassas till såväl olika åldersgrupper som till familjer med olika nivå av svårigheter. Resultatet kommer också att bidra till ökad kunskap om hur det går att översätta utländska program till svenska förhållanden och i vilken utsträckning de behöver anpassas. En viktig aspekt är att vi genom projektet kommer att kunna belysa och lyfta fram behovet av insatser avsedda att förebygga den ohälsa som är vanligast hos flickor i tonåren, som diffusa kroppsliga symtom, nedstämdhet, oro och ångest. Detta bidrar till att minska den snedfördelning som finns när det gäller insatser som erbjuds föräldrar; från insatser som i allt väsentligt har utvecklats för att förebygga utåtriktade problem hos främst yngre pojkar, till att också erbjuda insatser till äldre barn/ungdomar med inåtvända problem (ff. a flickor). 6

7 9. Budget för hela projektet Budget - FHI-projekt Lön/månad År 1 År 2 År 3 År 4 Totalkostnad Doktorand Projektkoordinator (20 %) Projektledare (10 %) Forskare (15 %) SUMMA Lönekostnadspåslag (LKP) (54 %) SUMMA SUMMA löner Utbildning av gruppledare (10 pers à 15000) Övriga kostnader Förvaltningspåslag 57 % (på ) SUMMA Kommuner Samordning kommuner, handledare Administration/Marknadsföring rekrytering Utbildning och arbetskostnad (lokaler, material gruppledare i nya verksamheter) SUMMA Totalt

8 Referenser 1. Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport Socialstyrelsen, Stockholm 2. Petersen S, Bergström E, Cederblad M, Ivarsson A, Köhler L, Rydell A-M, Stenbeck M, Sundelin C, Hägglöf B (2010) Barns och ungdomars psykiska hälsa i sverige. En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Kungl. Vetenskapsakademien, Hälsoutskottet., Stockholm 3. UNICEF (2007) Child poverty in perspective: An overview of child well-being in rich countries. vol Innocenti Report Card 7. UNICEF Innocenti Research Centre, Florence 4. Lindblad FL, Lindgren C (2009) Välfärdslandets gåta - varför mår barnen inte lika bra som de har det? Carlssons Bokförlag., Stockholm 5. Bremberg S (ed) (2004) Nya verktyg för föräldrar. Statens folkhälsoinstitut, 6. Thorell LB (2009) The community parent education program (cope): Treatment effects in a clinical and a community-based sample. Clinical Child Psychology and Psychiatry 14 (3): doi: / Patterson GR, Reid JB, Dishion T (1992) Antisocial boys. Castalia, Eugene, Or 8. Farrington DP (2005) Childhood origins of antisocial behavior. Clinical Psychology and Psychotherapy 12: Moffitt TE (2003) Life-course persistent and adolescence-limited antisocial behavior: A 10-year research review and a research agenda. In: Lahey BB, Moffitt TE, Caspi A (eds) Causes of conduct disorder and juvenile delinquency. Guilford Press, New York, pp Andershed H, Andershed A-K (2005) Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Gothia, Stockholm 11. Rutter M, Giller H, Hagell A (1998) Antisocial behavior by young people. Cambridge University Press, 12. Messer J, Goodman R, Rowe R, Meltzer H, Maughan B (2006) Preadolescent conduct problems in girls and boys. Journal of American Academy Child and Adolscent Psychiatry 45 (2): Ferrer-Wreder L, Stattin H, Cass Lorente C, Tubman JG, Adamson L (2005) Framgångsrika preventionsprogram för barn- och unga - en forskningsöversikt. In. Förlagshuset Gothia, Stockholm, 14. Moffit TE, Caspi A (2001) Childhood predictors differentiate life-course persistent and adolescence-limited antisocial pathways among males and females. Development and Psychopathology 13: Popkin M (1991) Active parenting: A video-based program In: Fine M (ed) The second handbook of parent education. Academic Press, San Diego, 16. Berne S, Jones G (2006) Utvärdering av active parenting's föräldrautbildning i sverige. Aktivt föräldraskap idag 2-12 år. Examensuppsats, Göteborgs Universitet, Göteborgs 17. Mullis F (1999) Active parenting: An evaluation of two adlerian parent education programs. Journal of Individual Psychology 55 (2): Moretti MM, Obsuth I (2009) Effectiveness of an attachment-focused manualized intervention for parents of teens at risk for aggressive behaviour: The connect program. Journal of Adolescence 32 (6): Moretti M, Holland R, Moore K, McKay S (2004) An attachment-based parenting program for caregivers of severely conduct-disordered adolescents: Preliminary findings Journal of Child and Youth Care Work 19: Moretti MM, Peled M (2004) Adolescent-parent attachment: Bonds that support healthy development. Paediatrics and child health 9 (8): Harradine L (2010) Örebro blir nationellt centrum för connect Örebro Universitet. Connect/ Jörhall O (2008) Utvärdering av föräldraträningsprogramet ledraskapsträning för tonårsföräldrar. Göteborgs Stad, majorna, Göteborg 8

9 23. Aarts M (2000) Marie meo: Basic manual. Aarts Productions, Harderwijk 24. Hedenbro M, Wirtberg I (2000) Samspelets kraft, marie meo - möjlighet till utveckling. Liber, Stockholm 25. Alexander JF (1998) Blueprints for violence prevention. Functional family therapy. University of Colorado, 26. Minuchin S, Nichols MP (1995) Hela familjen. Natur och kultur, Stockholm 27. Palm A, Andersson C, Freeman A, Juhela P, Palm U (1994) Kognitivt förhållningssätt : En psykologisk teori för samverkan med patienten. Natur och kultur, Stockholm 28. Omer H (2000) Parental presence: Reclaiming a leadership role in bringing up our children. Zeig, Tucker and Co, Inc, Phoenix, Aizona 29. Trondman M (2009) Kloka möten : Om den praktiska konsten att bemöta barn och ungdomar. Studentlitteratur, Lund 30. Achenbach TM, McConaughy SH, Howell CT (1987) Child/adolescent behavioral and emotional problems: Implications of cross-informant correlations for situational specificity. Psychological Bulletin 101: Myers K, Winters NC (2002) Ten-year review of rating scales. I: Overview of scale functioning, psychometric properties, and selection. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry 41 (2): de Los Reyes A, Kazdin AE (2004) Measuring informant discrepancies in child research. Psychological Assessment 16 ( ) 33. Seiffge-Krenke I, Kollmar F (1998) Discrepancies between mothers' and fathers' perceptions of sons' and daughters' problem behaviour: A longitudinal analysis of parent -adolescent agreement on internalising and externalising problem behaviour. Journal of Child Psychology and Psychiatry 39 (5): Waaktaar T, Borge AIH, Christie HJ, Torgensen S (2005) Youth-parent consistencies on ratings of difficulties and prosocial behavior: Exploration of an at-risk sample. Scandinavian Journal of Psychology 46: Duhig AM, Renk K, Epstein MK, Phares V (2000) Interparental agreement on internalizing, externalizing, and total behavior problems: A meta-analysis. Clinical Psychology: Science and Practice 7: Socialdepartementet (2009) Nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa. Stockholm 37. Webster-Stratton C, Reid MJ, Hammond M (2001) Preventing conduct problems, promoting social competence: A parent and teacher training partnership in head start. Journal of Clinical Child & Adolescent Psychology 30 (3): Kling Å, Sundell K, Melin L, Forster M (2006) En randomiserad effektutvärdering av ett föräldraprogram för barns beteendeproblem. Forsknings och Utvecklingsenheten (FoU), Stockholms Stad 39. Reedtz C, Handegård BH, Mørch WT (In press) Promoting positive parenting practices in primary care: Outcomes in a randomized controlled risk reduction trial.. Scandinavian Journal of Psychology 40. Zigmond AS, Snaith RP (1983) The hospital anxiety and depression scale. Acta Psychiatry Scandinavica 67 (6): Lisspers J, Nygren A, Söderman E (1997) Hospital anxiety and depression scale (had): Some psychometric data for a swedish sample Acta Psychiatrica Scandinavia 96: Antonovsky A (1993) The structure and properties of the sense of coherence scale. Social Science Medicine 36: Olsson MB, Hwang PC (2002) Sense of coherence in parents of children with different developmental disabilities. Journal of Intellectual Disability Research 46 (7): Hansson K, Olsson M (2001) Sense of coherence - a human endeavour. Nordisk Psykologi 53 (3): Campis LK, Lyman RD, Prentice-Dunn S (1986) The parent locus of control scale: Developmen and validation. Journal of Clinical Child Psychology 15:

10 46. Hagekull B, Bohlin G, Hammarberg A (2001) The role of parental perceived control in child development: A longitudinal study. International Journal of Behavioral Development 25 (5): Goodman R (1999) The extended version of the strengths and difficulties questionnaire as a guide to child psychiatric caseness and consequent burden. Journal of Child Psychology and Psychiatry 40 (5): Smedje H, Broman JE, Hetta J, von Knorring A-L (1999) Psychometric properties of a swedish version of the "Strengths and difficulties questionnaire". European Child & Adolescent Psychiatry 8 (2): Kerns KA, Tomich PL, Aspelmeier JE, Contreras JM (2000) Attachment-based assessments of parent child relationships in middle childhood. Developmental Psychology 36 (5): doi: /