Sammanfattning Connect (U)
|
|
- Christoffer Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning Connect (U) Tre utvärderingar av föräldrastödsprogram på generell (universell) nivå har genomförts. I den första gjordes en randomiserad utvärdering av det anknytningsbaserade programmet Connect. Vid posttest fanns det flera indikationer på att föräldrarna kände sig mer styrkta i föräldrarollen. Vid en uppföljning ett år efter posttest existerade dessa skillnader inte längre. Aktivt Föräldraskap är ett annat föräldrastödsprogram på universell nivå. De har en promotions- snarare än en preventionsorientering. Med en kvasi-experimentell design studeras vid posttest de skillnader som fanns mellan föräldrarna som genomgått programmet och en grupp föräldrar på väntelista. Också här var det tydligt att Aktivt Föräldraskap påverkade föräldrarollen snarare än andra aspekter (barnets beteende, föräldra-barn relationen, föräldrarnas mentala hälsa). Således, gemensamt för dessa två föräldrastödsprogram är att föräldrarna kände sig styrkta i sin föräldraroll av att ha deltagit i programmen. Ömsesidig respekt är ett föräldrautbildningsprogram snarare än ett typiskt föräldrastödsprogram. Föräldrar bjuds in till en utbildning som sker i föreläsningsform. Också här användes en kvasi-experimentell design för att vid posttest undersöka de skillnader som fanns mellan föräldrarna som genomgått programmet och en grupp föräldrar på väntelista. Ömsesidig Respekt var de program som gav de bästa programeffekterna. De tydligaste effekterna var lokaliserade till tilliten att sätta gränser. Föräldrarnas nöjdhet med att delta i ett föräldraprogram (consumer satisfaction) är avgörande för programeffekter. I alla tre utvärderingarna svarade en övervägande majoritet av föräldrarna att de var mycket nöjda med att ha deltagit. Endast en mycket liten minoritet upplevde att de inte var nöjda. Fyra delstudier summeras: Rooth, H. Att betrakta sig själv och se sitt barn Föräldrastödsprogrammet Connects manual i relation till FNs konvention om barnets rättigheter. Koutakis, N. Evaluation of Active Parenting, a universal parenting program. Koutakis, N. An Effectiveness Evaluation of the Mutual Respect Parenting Program. Jaf, D., & Stattin, H. Evaluation of a Universal Parenting Program: Connect. Connect Connect är ursprungligen ett riktat program och skapades av Marlene Moretti vid Simon Fraser University i Kanada. Connect bygger på anknytningsprinciper och målet är att hjälpa föräldrar att utveckla känslighet och eftertanke i föräldraskapet. Programmet sätter fokus på relationen inte på verktygen för barnuppfostran. I Connect vill man få föräldrar att tänka på vad olika beteenden kan betyda. Man vill utveckla ett annat sätt att förstå barns beteende att bevara relationen och explicit vill programmet utveckla föräldrarnas känslighet och reflektion i föräldraskapet. Till skillnad från beteendeorienterade föräldrastödsprogram lär Connect inte föräldrarna en rad konkreta föräldraskapstekniker, och inte heller lär programmet föräldrar att göra rätta beteenden för att lösa föräldrarnas vardagliga problem med sina ungdomar. Connect hjälper
2 föräldrar att förstå de grundläggande principer om anknytningen, relationer och barns utveckling, som sedan kan användas i en mängd relaterade sammanhang. Programmet uppmuntrar föräldrar att vara reflekterande för att vara medveten om olika föräldraskapsstrategier som kan användas för att hantera vardagliga bekymmer. I utvärderingens ingångsfas jämfördes manualen i Connect-programmet i relation till FNs konvention om barnets rättigheter. Slutsatsen av denna jämförelse är att Resultatet av den här studien pekar på att Connect kan underlätta implementeringen av barns rättigheter, genom att arbeta med föräldrarnas barnsyn. I programmet framträder en föräldraroll som inte bara utgår från ett vuxenperspektiv utan också rymmer ett barnperspektiv. Detta kan bidra till att barn får utrymme att utvecklas till att fatta självständiga beslut i trygg miljö, vilket är viktigt både från folkhälsosynpunkt och med hänsyn till barns rätt till delaktighet.. I utvärderingen, som utfördes som en randomiserad studie, randomiserades föräldrar (pre = 260, post = 243), och ett år efter posttest (n = 202) till tre grupper, (1) Connect (pre = 95, post = 87), (2) Connect + kommunikationshjälp (pre = 85, post = 80), och (3) en väntelista (pre = 79, post = 76). Deltagare som randomiserades in i väntelista-gruppen gavs möjlighet att ta del av Connect programmet efter sex månader. Connect innehåller 10 sessioner om en och en halv timme per gång. Studien genomfördes på fyra olika platser (Örebro, Mora, Växjö och Orsa) som tidigare hade använt Connect i sitt ordinarie arbete. Kommunen, socialtjänsten, och skolorna samarbetade med varandra under rekryteringsprocessen. Information gavs till föräldrar vid skolmöten eller genom annons om möjligheten att delta i ett föräldrastödsprogram. Därefter arrangerades möten i alla fyra kommunerna där ytterligare information om Connect gavs till de föräldrar som var närvarande. Vid slutet av detta informationsmöte inhämtades samtycke från de föräldrar som beslutat att delta. Enkäter administrerades och föräldrarna randomiserades till de tre olika grupperna. De instrument som utnyttjades var instrument som ofta har använts tidigare i effektutvärderingar och som har goda psykometriska egenskaper. För att mäta barnens beteende användes Strength and Difficulties Questionnaire (Goodman, 2001) som innehåller mått på Hyperaktivitet-Koncentrationsbrister, Emotionella symptom, Beteendeproblem och Prosocialt beteende. Daily hassles är ett begrepp som handlar om föräldraskapets dagliga problem. I utvärderingen användes en skala som skapats av Crnic och Greenberg (1990). För att mäta olika aspekter av föräldrarollen mättes tillfredsställelsen i äktenskapet med en reviderad version av Locke - Wallace Marriage Satisfaction Scale; föräldra-barn kommunikation mättes med en reviderad version av en kommunikationsskala som utvecklats av Loeber, Farrington, Stouthamer - Loeber, & Van Kammen, 1998, och Thornberry, Huizinga, & Loeber, 1995; föräldrarnas uppfattning om de kände kontroll i föräldraskapet mättes med en subskala av locus of control (Campis, Lyman, & Prentice- Dunn, 1986; Hagekull, Bohlin, & Hammarberg, 2001); och föräldrarnas känsla av kompetens i föräldrarollen mättes med instrumentet PSOC (Johnston & Mash, 1989).
3 Föräldrarnas emotionella hälsa och emotionsreglering mättes med flera instrument. Föräldrastress mättes en skala som utvecklats av Berry och Jones (1995). Affektreglering mättes med Affect regulation checklist (ARC-P). Den skalan differentierar mellan brister i affektreglering, att föräldrar gömmer sina känslor och att de har god förmåga till adaptiv reflektion (Moretti, 2003; Penney & Moretti, 2010). En annan skala som användes mäter föräldrarnas kontroll över sin ilska gentemot barnet (Assor, Eilot, Roth, & Deci, 2009). Det fanns inga substantiella skillnader mellan de föräldrar som genomgått Connect eller Connect med en kommunikationskomponents. Av det skälet slogs dessa grupper samman till en grupp. Som redovisas i nedanstående tabell visade föräldrarna vid posttest en högre grad av upplevd föräldrakompetens, de såg i större utsträckning föräldraskapet som en belöning, de visade mer lycka, mindre depressiva symtom, och de visade, vad gällde emotionsreglering, mer av adaptiv reflektion, jämfört med väntelistans föräldrar. Connect Waitlist Means Means F p ɳ 2 Föräldra-barn relationer Kommunikation med barnet Bristande kontroll i föräldraskapet Begränsad frihet Barnet som stressor Föräldratillfredsstämmelse Partnerrelationen Föräldrakompetens Svårigheter i föräldrarollen Föräldraskapet som belöning Depressiva symtom Lyckokänsla Coping och emotionsreglering Adaptiv reflektion Adaptiv reflektion: Ilska Undertrycka känslor Undertrycka ilska Bristande emotionsreglering Bristande ilskereglering Barnet psykosociala anpassning Prosocialt beteende Hyperaktivitet-koncentrationsproblem Emotionella problem Beteendeproblem Daily hassles Daily hassles som ett problem i familjen
4 ɳ 2 =eta-square (0. 01=liten, 0. 09=medium, och 0. 25=stor effekt). Som redovisas i tabellen ovan begränsas programeffekterna till föräldratillfredsställelsen. Det finns få eller inga skillnader vad gäller barnets psykosociala beteende, coping och emotionsreglering eller för måtten på den affektiva föräldra-barn relationen. Det ska noteras att de skillnader som erhölls var relativs små. Det ska samtidigt sägas att föräldrarna uppskattade att ha genomgått Connect programmet. Så många som 67 % bedömde att programmet hade varit mycket bra och 27 % bedömde programmet som bra. På en fråga om föräldrarna skulle rekommendera Connect-programmet till andra föräldrar svarade 93% Ja. I utvärderingen gjordes tilläggsanalyser. Antagandet om att effekterna skulle främst vara knutna till de föräldrar som hade mer problem i föräldraskapen vid pretest, i jämförelse med de föräldrar som hade mindre problem, konfirmerades inte. Vidare undersöktes om programeffekterna var kraftigare för de föräldrar som deltagit oftare i programmet än de föräldrar som deltog mer sällan. Inga skillnader återfanns. Utvärderingen genomfördes i olika kommuner. I studien granskades om effekterna var bättre i vissa än i andra kommuner. Detta var inte fallet. Man kan ställa frågan om de föräldrar som deltog i föräldrastödsprogrammet Connect var en riskgrupp föräldrar eller om de mer var en normalgrupp. Dal och medarbetare (2008) rapporterade en studie där de bad föräldrar till elever i årskurs 6 att svara på SDQ skalan. Det fanns totalt 436 föräldrar som fyllde i enkäten. De var föräldrar till årskurs 6 barn i kommunerna Botkyrka och Järfälla. Detta är i grunden ett normalsampel av föräldrar och den genomsnittliga åldern på barnen i Dal och medarbetares studie liknar den genomsnittliga åldern av barnen i föreliggande utvärdering (11.8 år), vilket gör det möjligt att jämföra dessa två sampel med varandra. Nedanstående tabell redovisar medelvärden och standardavvikelser för SDQs skalor i föreliggande sampel och i Dal och medarbetares urval. Som framgår av denna tabell, fanns det inga skillnader mellan de två grupperna föräldrarna förutom på två av skalorna: barnets prosociala beteendeoch beteendeproblem. Utvärderingssamplet skattade sina barn lägre med avseende på prosociala beteenden och högre på beteendeproblem än föräldrarna i Botkyrka och Järfälla. Skillnaderna var statistiskt säkerställda men kan bedömas som små till måttliga (Cohen s d var 0.33 respektive 0.36). Slutsatsen är att de föräldrar som ingick i utvärderingsstudien i allt väsentligt var normalföräldrar. Dal et.al Denna studies sampel M SD M SD t Prosocialt beteende *** Hyperaktivitet-koncentrationsproblem Emotionella problem Beteendeproblem ***
5 En 1-årsuppföljning gjordes. När de olika grupperna jämfördes med varandra fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Eftersom många i väntelistan senare genomgick Connect resulterade detta i att den rena kontrollgruppen hade få deltagare. Detta begränsar studiens statistiska power. Slutsatsen av utvärderingen är att Connect främst påverkar föräldrarnas tillfredställelse med föräldrarollen. Connect garanterar inga långtidseffekter, men för att ge mer definitiva svar behövs ett större sampelunderlag. Aktivt Föräldraskap Aktivt Föräldraskap är ett föräldrastödsprogram som mer har en orientering mot promotion (fokus på friskfaktorer; stödja/förbättra mental hälsa; stärka välfungerandet) än prevention (fokus på riskfaktorer; motverka problem och mental ohälsa). Aktivt Föräldraskap bygger på Alfred Adler och Rudolf Dreikurs tankar om Individual Psychology och på Deci och Ryan s Self-determination theory som främst menar att människors motivation ska komma inifrån. Programmet vill öka medvetenheten hos föräldern: Vilka egenskaper och färdigheter skapar gemenskap och starka, nära relationer? Man förmedlar en syn på barnet som kompetent och kapabel. Utgångspunkten är att stärka barnets självkänsla, självförtroende, ansvar, mod och samarbete. I programmet ingår inga moment som handlar om belöningssystem eller bestraffningssystem. Ett demokratiskt förhållningssätt hemma förutsätt. Aktivt Föräldraskap består av sex sessioner med en till tre veckor mellan varje session. Varje session tar tre timmar och leds av en gruppledare. Man marknadsför sig som ett program som står för barnets rättigheter. Citat Lars H Gustafsson: ett alternativ är förstås att i istället använda program som aldrig förespråkat repressiva medel av det slaget, till exempel Vägledande samspel eller Active Parenting. Båda dessa program har också tydliga referenser till FN:s barnkonvention. En utvärdering av Aktivt Föräldraskap genomfördes i Växjö. Det var inte praktiskt möjligt att göra en randomiserad studie. Av det skälet användes en kvasi-experimentell design med preoch posttest mellan interventionsgruppen och en väntelista. Totalt 117 föräldrar deltog i utvärderingen, 77 i interventionsgruppen och 40 i kontrollgruppen. Föräldrarnas uppfattning om de kände kontroll i föräldraskapet mättes med en subskala av locus of control (Campis, Lyman, & Prentice-Dunn, 1986; Hagekull, Bohlin, & Hammarberg, 2001) och föräldrarna tillfrågades också med en annan skala om hur mycket de trodde att de kunde påverka sitt barn. Föräldrarnas positiva (försök att förstå barnet) och negativa reaktioner (emotionella utbrott på sina barns beteende mättest med skalor utvecklade av Stattin och Kerr (2001). Affektreglering mättes med Affect regulation checklist (ARC-P). Skalan differentierar mellan brister i affektreglering, att föräldrar gömmer sina känslor och att de har god förmåga till adaptiv reflektion (Moretti, 2003; Penney & Moretti, 2010). En skala som mäter föräldrarnas kontroll över sin ilska gentemot barnet (Assor, Eilot, Roth, & Deci, 2009) användes också.
6 I samverkan med företrädare för Aktivt Föräldraskap ställdes också direkta frågor som dessa företrädare upplevde skulle urskilja de föräldrar som genomgått föräldrastödsprogrammet från andra föräldrar: "Känner du dig trygg i din förmåga att sätta gränser för ditt barn?", Barn ska ha regelbundna sysslor i hushållet", "Barnen blir osäkra och ängsliga om de presenteras med alternativ för vad de ska göra", "Föräldrar bör ge sina barn full uppmärksamhet när de talar"," Att hjälpa barn att lösa sina problem är ofta bättre än att föräldrarna gör det för dem", "Det är naturligt att det är de vuxna i familjen som beslutar om hushållet"; och "Ibland är det OK att muta barnet för att få saker och ting på mitt sätt". Sista sidan i denna sammanfattning redovisar resultaten. De två skalor som vid posttest skilde föräldrarna som genomgått föräldrastödsprogrammet och föräldrarna på väntelista var föräldrarnas upplevda kontroll över barnets beteende och deras ilske reglering. Föräldrarna som genomgått Aktivt Föräldraskap kände att de hade bättre kontroll och de var bättre på att reglera sin ilska. Vad gäller de direkta frågorna till föräldrarna kände sig föräldrastödsprogrammets föräldrar mer trygga att sätta gränser, de ansåg att beslut som fattades i hushållet i mindre utsträckning endast skulle fattas av föräldrarna och de tyckte i mindre utsträckning än väntelistans föräldrar att det var OK att muta barnet. Slutsatser Slutsatserna från denna utvärdering är densamma som för föräldrastödsprogrammet Connect. Aktivt Föräldraskap gör föräldrarna styrkta i sin föräldraroll. De känner att de får en bättre kontroll, är mer aktiva som föräldrar och de blir mer trygga i att sätta gränser. Det finns litet som pekar mot att programeffekterna är mer generella än så. Igen upplevde den absoluta huvuddelen av de föräldrar som genomgått Aktivt Föräldraskap att programmet lärt dem mycket. På frågor om föräldrarna skulle rekommendera detta program till andra, om programmet hade lärt dem att öka sin förståelse för barnets beteende, om de hade lärt sig att hantera vardagliga konflikter med barnet och sätta gränser på ett respektfullt sätt, och om de upplevde sig mer känsliga för barnets behov, skattade föräldrarna sig runt 5 eller högre på en 6-gradig skala för nöjdhet. Ömsesidig respekt Ömsesidig Respekt program har tidigare utvärderats över kort tid (posttest)och över lång tid (ett år efter posttest). Båda utvärderingarna visade att programmet var kraftfullt att påverka föräldrarna på de områden som programmet fokuserar på. Vid posttest-utvärderingen fanns det statistiskt säkerställda skillnader för en tredjedel av frågorna som ställdes (interventionsgrupp gentemot kontrollgrupp i en kvasi-experimentell design). Generellt visade resultaten att undersökningsgruppens föräldrar var mer trygga i sin gränssättning än kontrollgruppens föräldrar. Även långtidsutvärderingen visade goda resultat. Det var sammanlagt 16 frågor som var kontinuerliga (går från litet till mycket) som ställdes vid 1-års uppföljningen. Det fanns statistiskt säkerställda förändringar i 11 frågor för interventionsgruppen i alla fall gick de i en positiv riktning. Det fanns statistiskt säkerställda förändringar i 1 fråga för kontrollgruppen här gick det i negativ riktning. Statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna existerade för 35% av de frågor som ställdes vid 1- års uppföljningen. Det är sällan man kan dokumentera att föräldrastöd som ges generellt har
7 effekt. Men denna intervention tycks ge effekt långsiktigt. Effekterna klingar inte av. Det är ett viktigt resultat. Ett problem i de utvärderingar som genomförts tidigare är att programmakaren, Mona Hedström i Åre, var den som gav föreläsningarna. Att den som konstruerade programmet är den som själv genomför utbildningen skapar ett beroende. Effekterna kan hänföras till Mona Hedström som person. För att göra en oberoende utvärdering utbildades gruppledare i Växjö av Mona Hedström. Gruppledare fick därefter själva genomföra föreläsningarna. Det är effekterna av dessa gruppledares insatser i Växjö som utvärderades över kort tid (från pretest till posttest). Ömsesidig Respekt MR utvärderades med hjälp av en kvasi-experimentell design med en pre-och posttest och med en interventionsgrupp och en väntelista. 114 föräldrar deltog i studien, 91 i interventionsgruppen och 23 på väntelista. Ömsesidig Respekts sex ämnesområden är gränssättning utifrån ömsesidig respekt, emotionell coaching, självkänsla, mobbing, sömn och kost. Frågor kring dessa områden konstruerades och föräldrarna besvarade dem vid pretest och posttest. F p Upplever du dig trygg i din förmåga att kunna sätta gränser för ditt barn? Hur ofta är du rädd för att hämma någon av dina barn i deras utveckling när du säger nej och sätter gränser? Tycker du att du har god kunskap om vad gränssättning har för betydelse <.001 för barns utveckling? Har du någon gång misslyckats med att hålla dig till vissa regler för dina barn, eftersom detta skulle kunna leda till konflikt? Litar du på att du kan hantera en maktkamp med ditt barn på ett utvecklande sätt? Det finns många saker man kan göra för att stärka sitt barns självkänsla Om du på stående fot skulle ge exempel, hur många saker kommer du på? Känner du dig säker på din förmåga att stödja ditt barn när han eller hon har haft en allvarlig motgång? Om dina barn skulle komma hem och säga att de är retade <.001 eller mobbade av andra barn: Har du tillit till din förmåga att kunna hantera den situationen? Känner du tillit till din förmåga att ge ditt barn goda matvanor? Som sammanfattas i tabellen ovan fanns det signifikanta skillnader mellan interventions-och väntelista gruppen för majoriteten av de utvärderade aspekterna. Föräldrarna i interventionsgruppen skattade sig högre på de mått som berör tilltro till gränssättning. Föräldrarna i interventionsgruppen ansåg att de var mer beredda att reglera sina barns beteenden, kände sig mer säkra i hur man kan stärka barns självkänsla, och kände sig mer förberedda att hantera en situation där deras barn blev mobbad, än föräldrarna i kontrollgruppen. Tre av de nio måtten uppnådde inte statistisk signifikans. Tilläggas bör att
8 föräldrarna tyckte om programmet och hade stor nytta av det och 94% sa att de gärna rekommenderade programmet till en vän. Ömsesidig Respekt visar lovande effekter. Föräldrar som går kursen Ömsesidig Respekt förändras oberoende av vilka som är kursledare. Det är en viktig slutsats. Inga icke önskvärda effekter kunde upptäckas. Av dessa skäl kan Ömsesidig Respekt vara ett gott alternativ för kommuner som vill satsa på universellt föräldrastöd. Generella slutsatser Det är mycket som pekar mot att generella eller universella föräldrastöds- eller föräldrautbildningsprogram påverkar föräldrarollen. Föräldrarna känner sig stärkta i rollen att vara förälder. De känner att de får mer kontroll över vad som händer i familjen och de behöver inte reagera hätskt eller temperamentsfullt när barnet överskrider de regler som finns i familjen. Samtidigt är det för tidigt att tro att de universella programmen har direkta effekter på barnets beteende, föräldrarnas partnerrelationer, föräldra-barn kommunikationen, föräldrarnas psykiska hälsa eller barnets beteende. Kärnan i programeffekterna i de program som utvärderats hänför sig till att bli stärkt i sin roll som förälder. Det ska samtidigt sägas att programeffekterna är små eller modesta. De är inte starka. Samtidigt säger huvuddelen föräldrar att programmen lärt dem mycket och de skulle definitivt rekommendera programmen till andra föräldrar. Det finns flera förklaringar till detta. Kanske den viktigast är att de föräldrar som väljer att delta i ett universellt föräldrastöds- eller föräldrautbildningsprogram inte är utpräglade riskföräldrar. Om föräldrar har betydande problem på hemmafronten kan riktade föräldrastödjande program minska dessa problem. Men om det stora flertalet föräldrar inte har speciellt mycket problem hemma ska man inte förvänta sig att programmen minskar problem som inte existerar i familjerna. Det behövs en ödmjuk inställning när universella program utvärderas. De flesta studier i litteraturen visar att det sker markanta förbättringar, åtminstone korttidsmässigt, när föräldrar som har ordentliga problem hemma deltar i föräldrastödsprogram. Här finns föräldrar som har mycket stora problem. De får hjälp och den hjälpen leder dem till att de kan hantera sin vardag. Universella program är till för alla föräldrar. Kanske har en del föräldrar substantiella problem hemma, men det finns också föräldrar som är nyfikna och vill veta mer. Dessa föräldrar har inte samma problemtyngd som andra föräldrar som väljer att delta i riktade föräldrastödsprogram. Det är svårt att göra utvärderingar när de förväntade effekterna (ordentliga problem hemma) är begränsade. Det är relativt lätt att utvärdera riktade (indikerade) program. Här finns föräldrar som har problem i föräldrarollen. De vill ha hjälp. De får hjälp. Utvärderingen handlar om att fastställa om problemen minskat. Enkelt och rakt. Universella program är mer problematiska. Det stora flertalet är måhända normalföräldrar. De är som föräldrar är för det mesta. Man kan inte räkna med att minska problem som inte existerar.
9 Denna utvärdering har utgått från utgångspunkten att föräldrarna har problem hemma. De vill ha hjälp. Det är kanske inte en korrekt utgångspunkt. Connect-utvärderingen visade att de föräldrar som önskade delta i detta föräldrastödsprogram inte alls var riskföräldrar. De var mer normalföräldrar. Om det inte finns mycket problem hemma så kommer inte heller problemen att minska speciellt mycket och man kommer inte att kunna visa att Connect är ett verkningsfullt föräldrastödsprogram. Framtida utvärderingar behöver sannolikt mer använda mått som har en tydligare promotionsorientering. Allt detta har betydelse för hur man i framtiden bäst ska utvärdera universella utbildningsoch föräldrastödjande program. De generella slutsatser som kan dras av denna utvärdering är: 1. Det område som man ser de tydligaste effekterna av ett universellt föräldrastöd rör tillfredsställelsen i föräldraskapet eller att man stärkts i sin föräldraroll (känsla att man har kontroll, glädje, att vara förälder är belönande) 2. Det finns litet i resultaten för föräldrastöd på universell nivå som indikerar att barnets beteende förändras, att föräldrarnas partnerrelationer förändras, eller att föräldrarnas förmåga att reglera sina emotioner förändras. 3. I termer av effektstorlekar har de universella programmen små eller modesta effekter. 4. De allra flesta föräldrar som genomgår universella föräldrastödsprogram upplever att dessa program har varit bra eller mycket bra för dem. 5. Av de tre universella program som utvärderats finns tydligaste effekter för Ömsesidig Respekt. 6. De föräldrar som deltar i universella föräldrastödsprogram är i allt väsentligt en normalgrupp av föräldrar. 7. När man diskuterar valet av specifika föräldrastödsprogram i en kommun syns det viktigt att man diskuterar innehållet i dessa program. Är de beteendeorienterade eller bygger de på andra teoretiska modeller? Är de preventionsprogram (minskar risker) eller är de promotiva program (befrämjar positiva föräldra- barn relationer), eller både. Viktigt att diskutera är också om programmens innehåll överensstämmer med de värden rörande föräldraskap som svenska föräldrar har.
10 Aktivt Föräldraskap Väntelista F p Adj Adj Adj Adj M SdE M SdE Föräldrarnas kontroll över barnets beteende Försök att förstå Emotionella utbrott Bristande ilskereglering Ilskereglering: Adaptiv Reflektion Emotionell reglering-integrativ Emotionell reglering -Ineffektiv Emotionell reglering -undertryckt Upplevd föräldraförmåga Aktivt Föräldraskap Väntelista F p Adj Adj Adj Adj M SdE M SdE Trygg i förmåga att sätta gränser Barn ska ha regelbundna sysslor Osäker och ängslig att bli ställd inför alternativ Ge barnen full uppmärksamhet Hjälp barn att lösa problem Föräldrar ska fatta beslut i hushållet OK att muta barnet
11
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merFlyktingsituation i världen
Ladnaan att må bra Förhållningssätt i mötet med föräldrar från andra kulturer Elisabet Wettergren, familjeterapeut, Borlänge Kommun Fatumo Osman, leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand Flyktingsituation
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merUtvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Läs merProgram för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten
Läs merFöräldrastödsprogram på universell nivå
Föräldrastödsprogram på universell nivå Håkan Stattin Vi måste ha en ödmjuk inställning när vi utvärderar universella program Mängder med studier har visat att det sker markanta förbättringar i riktade
Läs merFöräldrastödsprogram på universell nivå
Föräldrastödsprogram på universell nivå Håkan Stattin Från 80-talet och framåt har följande hänt: Individuell behandling. Regelrätt terapi på klinik. Arbeta med föräldrar i grupp. Användning av video,
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merProtecting YOU Protecting ME
Protecting YOU Protecting ME Max Hansson max.hansson@lnu.se Protecting YOU/Protecting ME (PY/PM) Ingen modell passar alla. En modell kan som bäst passa många. Den kunskap vi har idag om Protecting YOU/
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs merVårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder
Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer
Läs merEkendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals
Läs merATT SKOLAS TILL FÖRÄLDER
TVÅ DELSTUDIER Delstudie 1: Att skolas till förälder Intervjuer med 17 föräldrastödsledare och fem observationer från föräldraprogrammen: Family-Lab, Familjeverkstan, Aktivt föräldraskap och Copeprogrammet.
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merFöräldrastödsprogram på universell nivå. Håkan Stattin
Föräldrastödsprogram på universell nivå Håkan Stattin Vi måste ha en ödmjuk inställning när vi utvärderar universella program Mängder med studier har visat att det sker markanta förbättringar i riktade
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merLikabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24
Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola
Läs merProjektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte
Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande
Läs merInnehållsförteckning. Version
Yoksas väg Innehållsförteckning Version... 2 Förord... 1 Definition av Yoksas väg... 1 Policy för ledare i Yoksa... 2 Policy för utövare i Yoksa... 3 Policy för förädlar & anhöriga i Yoksa... 4 Taekwondo
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merBJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan
BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Läs merBFL - Bedömning för lärande istället för av lärande
BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande Formativ bedömning framåtsyftande och stödjande i syfte att Bekräfta, Uppmuntra, Ge respons för Lust, Vilja, Motivation Sju grupper Samtalsledare träffas
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merMål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar
1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merVerksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16
Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna
Läs merLikabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merKöpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11
Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merSI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät
[Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN
ÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN 2012 Likabehandlingsplan för Älvens och Ängens förskoleavdelningar För att motverka diskriminering och kränkande behandling. Inledning Denna plan är upprättad
Läs merLokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren
Läs merLIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A
LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen
Läs merMatematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor
Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som
Läs merHFS Hälsovinstmätningsprojekt
HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter
Läs merKorvettens förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-2015 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merHitta ditt personliga ledarskap. Hitta ditt personlig ledarskap
Hitta ditt personliga ledarskap Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv Var som du är Möt andra där dom är Se verkligheten som den är Lev som du lär Göran
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet
Likabehandlingsplan Förskolan Norrskenet Bakgrund Denna likabehandlingsplan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt Läroplan för förskolan (Lpfö-98)
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merFöräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser
SLUTRAPPORT (Reviderad) 2014-04-08 Malin Bergqvist Drogsamordnare Verksamhetsberedningen Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser 1 (15) Innehållsförteckning Bakgrund Uppdraget 2 2 Behovskartläggning
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merLikabehandlingsplan Kalvhagens förskola 2009
Likabehandlingsplan Kalvhagens förskola 2009 Lidingö Stad Utbildningsförvaltningen Källängens skolområde 1. Inledning Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merBalans i Livet. Balans i Kroppen
MåBra grupper Balans i Livet Balans i Kroppen Lars P Nilsson Apotekare och Mental Tränare www.larsp.se www.larsp.se - 1 av 6 - Bakgrund Trots den materiella välfärden i Sverige fortsätter ohälsan inom
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merUtveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School
Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School EIO Ledarskapsprogram Så här tycker några av deltagarna om vad programmet haft för omvälvande betydelse
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merFORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder
FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående
Läs merMariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan
Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget
Läs merFöräldrautbildningsprogrammet STRATEGI. för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12 år Agneta Hellström
Föräldrautbildningsprogrammet STRATEGI för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12 år Agneta Hellström 2011-12-31 Föräldrautbildningsprogrammet STRATEGI för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12
Läs merVerksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merVIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning
Läs merSpridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008
Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008 Anton Lager och Sven Bremberg www.fhi.se A 2009:01 A 2009:01 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-607-0 FÖRFATTARE: ANTON
Läs merLikabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016
Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016 Bakgrund och uppdrag Från 2006-04-01 gäller en lag i Sverige som syftar till att främja alla barn och elevers lika
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
Läs merMOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan
Agenda 1 Info www.agenda1info.com MOBBNINGSENKÄT XXX-skolan September år Förord Denna enkätstudie är utförd av Agenda 1 Info HB på uppdrag av skolan. Kostnaden är tillsammans med andra tjänster 1 - kr
Läs merARBETSPLAN 2014/2015
ARBETSPLAN 2014/2015 FÖR NORRA FÖRSKOLORNA ROBERTSHOLM SOLEN & MÅNEN PERSFALLET INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 NORMER OCH VÄRDEN 2 UTVECKLING OCH LÄRANDE 3 BARNS INFLYTANDE 4 FÖRSKOLA OCH HEM 5 SAMVERKAN
Läs merLikabehandlingsplan. Nordanby förskola
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Nordanby förskola November 2010 Inledning Det här är Nordanby förskolas handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och
Läs merLikabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Lackarebäcksskolan För verksamheterna grundskola, förskoleklass samt fritidshem 1( 12) Inledning Lackarebäcksskolans plan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Parkskolan- 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Parkskolan F-2 och fritidshem Vår vision Vi på Parkskolan vill ge våra barn goda kamratrelationer
Läs merArbetsplan. För Åsenskolans fritidshem. Läsåret 2014-2015
Arbetsplan För Åsenskolans fritidshem Läsåret 2014-2015 TRYGGHET OCH ARBETSRO Vi tycker det är viktigt att alla barn känner sig trygga och kan respektera varandra. Vi vill att alla barn ska känna gemenskap
Läs merNordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan
Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,
Läs merLikabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016
2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal
Läs merVIMENTIS VIP. FÖR STARTUPS & SMÅFÖRETAGARE Med hjälp utav Vimentis VIP kommer en helt ny värld att öppnas upp för dig som företagare.
FÖR STARTUPS & SMÅFÖRETAGARE Med hjälp utav Vimentis VIP kommer en helt ny värld att öppnas upp för dig som företagare. VIMENTIS VIP Tillväxtprogram med fokus på försäljning Med Vimentis VIP blir försäljningen
Läs merÖnnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.
Önnegårdens förskola - med en gemensam barnsyn. Vår gemensamma barnsyn på Önnegårdens förskola. Vår gemensamma barnsyn på Önnegården har vuxit fram ur många givande diskussioner där personalen men också
Läs merSammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin
Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken Antagen: 2014-10-30 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande
2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING AB VIDEDALSPRIVATSKOLOR FÖRSKOLAN 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 Främja och förebygga... 5 Upptäcka... 6 2 INLEDNING Arbetet med en plan mot kränkande behandling
Läs merRoligaste Sommarjobbet 2014
Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde
Läs merKORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013
KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Läs merÅterkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström
Rapport för: Mattias Söderström Denna rapport är resultatet av din Master Person Analysis. Avsikten är en tydlig och korrekt summering av dina svar från formuläret. Dina testresultat kommer att användas
Läs merLikabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*
Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* (*Bestående av förskolorna Kråkbacken, Marieberg, Nattugglan, Solbacken, Solrosen, Tuna och Ärlan. 2009-04-06 Innehåll 1 Policy Solbackens förskoleenhet
Läs merOmbyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen
Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Innehållsförteckning Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 7 Problem och brister på Kirunavägen
Läs merSida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola
1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola
Läs merSMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?
Läs merReviderad februari 2015
2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September
Läs merLikabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-
Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna
Läs mer