Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

Transkript

1 Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008 Anton Lager och Sven Bremberg A 2009:01

2 A 2009:01 ISSN: ISBN: FÖRFATTARE: ANTON LAGER OCH SVEN BREMBERG

3 3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 5 METOD... 7 RESULTAT... 8 DISKUSSION...12 MEDVERKANDE...14 REFERENSER...15

4 4 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att beskriva spridningen av föräldragrupper i förskoleoch skolåldern. Samtliga 3 storstäder ingick i kartläggningen. Därtill gjordes ett stratifierat slumpmässigt urval av 5 förortskommuner, 5 större städer och 10 övriga kommuner. Information om antalet familjer som har deltagit i föräldragruppsverksamhet under höstterminen år 2007 och vårterminen år 2008 inhämtades per e-post och telefon från folkhälsoplanerare, alkohol- och drogsamordnare samt projekt- och utbildningsansvariga för specifika metoder. Kartläggningen pekar på att 56 procent av Sveriges föräldrar bor i kommuner där evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år förekommer år Totalt bedrivs dessa grupper i en omfattning motsvarande ungefär 5 procent av en årskulls storlek, upp från omkring 3 procent år 2006 respektive 1 procent år Omkring 83 procent bor i kommuner där evidensbaserade metoder för föräldrar med barn år förekommer år Dessa grupper bedrivs i en omfattning motsvarande totalt omkring 30 procent av en årskulls storlek, upp från omkring 10 procent år 2006 respektive 1 procent år 2004.

5 5 Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Statens folkhälsoinstitut att kartlägga befintligt föräldrastöd, föräldrars efterfrågan för olika former av stöd samt värdera metoder för utbildning av utbildare. I den här delrapporten behandlas spridningen av föräldrastöd för föräldrar med barn i förskole- och skolåldern. Underlaget har bistått den särskilda utredare som utvecklar ett förslag på långsiktig nationell strategi för ett frivilligt föräldrastöd som erbjuds kontinuerligt under hela uppväxten (1). I utredarens uppdrag ingår också att ge förslag på mätbara del- och etappmål, uppföljning av dessa samt olika aktörers möjliga roll. En av de övergripande utgångspunkterna för det nationella arbetet med föräldrastöd är barnkonventionen. De länder som har ratificerat barnkonventionen har bland annat åtagit sig att ge lämpligt bistånd till föräldrar och vårdnadshavare då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran (2). Utgångspunkten i Statens folkhälsoinstituts arbete kring föräldrastöd är att metoderna ska vara av dokumenterad nytta för barnen. Denna barncentrerade utgångspunkt är i linje med barnkonventionens grundprincip om att barnens bästa ska komma i första rummet vid alla åtgärder som rör dem. Metoder med dokumenterad nytta, eller så kallade evidensbaserade metoder, är metoder eller strategier som har visats vara verksamma i studier med kontrollgrupper. Det är studier där man kan jämföra utfall i en grupp som deltagit i insatsen med utfall i en grupp som inte deltagit, men där grupperna för övrigt är lika och har behandlats på ett liknande sätt. Föräldrastöd är en insats på folkhälsoområdet som lämpar sig väl för ett evidensbaserat förhållningssätt, eftersom det är praktiskt möjligt att studera effekterna av till exempel föräldragrupper i utvärderingar med kontrollgrupper. I linje med den barncentrerade utgångspunkten bör de positiva effekterna vara dokumenterade hos barnen och inte enbart hos föräldrarna. Systematiska sammanställningar av alla internationella studier på området visar att evidensen är tydligast för tre grupper av strukturerade föräldrastödsprogram: anknytningsprogram för föräldrar med barn 0 1 år (spridningen av dessa behandlas i kommande delrapporter), samspelsprogram för föräldrar med barn omkring 2 9 år och kommunikationsprogram för föräldrar med barn omkring år. Dessa grupper av program förebygger psykisk ohälsa bland barnen (3). Samspelsprogrammen för föräldrar till barn 2 9 år bygger på att främja tre förhållningssätt hos föräldrarna: att visa positiv uppmärksamhet, att kommunicera på ett enkelt sätt och att ha en genomtänkt strategi för gränssättning. Förhållningssätten påverkas genom erfarenhetsutbyte föräldrar emellan och genom praktiska övningar. Metoderna är manualbaserade. De tydligaste effekterna består i minskade utagerande beteendeproblem hos barnen. Kommunikationsprogrammen bygger på samma principer som samspelsprogrammen, men de är avsedda för föräldrar till barn omkring år och fokuserar mer på kommunikation samt på att förebygga vissa särskilda hälsoproblem, speciellt alkohol-, narkotika- och tobaksbruk. De enskilda metoder som Statens folkhälsoinstitut rekommenderar har publicerats i rapportform år 2004 (3) och sedan dess på myndighetens hemsida (

6 6 För metoder som inte är strukturerade är det vetenskapliga stödet osäkrare (3). För förståelse av hur föräldrastödsverksamheter kommer till och sprids är det dock av intresse att följa utvecklingen av alla sorts föräldragrupper. Syftet med den här delrapporten är därför att beskriva spridningen av föräldragrupper i förskole- och skolåldern oavsett form eller regi.

7 7 Metod Kartläggningen genomfördes i september år 2008 med utgångspunkt från en kartläggning som genomfördes i slutet av år 2006 (4). För urvalet användes Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning (5). Den 31 december år 2007 bodde 17 procent av Sveriges befolkning i storstäder (3 kommuner), 16 procent i förortskommuner (38 kommuner), 28 procent i större städer (27 kommuner), och totalt 40 procent i kommuner som hörde till övriga sex kommungrupper (222 kommuner) (6). Samtliga tre storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) ingick i kartläggningen. För resten av urvalet gjordes ett stratifierat slumpmässigt urval av fem förortskommuner (Burlöv, Järfälla, Kungsbacka, Lerum och Nacka), fem större städer (Skellefteå, Sundsvall, Västerås, Örnsköldsvik och Östersund) och tio övriga kommuner (Hultsfred, Laholm, Landskrona, Ludvika, Ovanåker, Skövde, Storfors, Storuman, Ulricehamn och Värnamo). Uppgifter om antalet barn per årskull baserades på antalet barn 0 17 år i kommunen den 31 december år 2007 (6). Information om antalet familjer som har deltagit i föräldragruppsverksamhet under höstterminen år 2007 och vårterminen år 2008 i de aktuella kommunerna inhämtades per e-post och telefon från personer med övergripande bild av aktiviteter inom kommunens gränser, främst folkhälsoplanerare, alkohol- och drogsamordnare samt projekt- och utbildningsansvariga för specifika metoder. I de flesta fall har kontaktpersonerna själva validerat sina uppgifter med kollegor runt om i kommunen. I några fall har det funnits uppgifter om att en metod har använts kontinuerligt i en enskild enhet i förvaltningen eller inom kommunen, exempelvis i en familjecentral, i en förskola eller hos ett studieförbund, medan exakta uppgifter om antalet genomförda grupper eller deltagande föräldrar har saknats. Verksamhetens omfattning har då uppskattats till en grupp om tio föräldrar per termin.

8 8 Resultat Information erhölls från totalt 22 av 23 kommuner år 2008 (96 procent). Cirka 17 procent av Sveriges befolkning bor i de tre storstäderna. År 2008 förekom evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år i alla dessa tre storstäder, se tabell 1. De övriga 20 kommunerna var slumpmässigt utvalda med hänsyn till befolkning per kommungrupp. Information om förekomsten av evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år erhölls från 19 av dessa 20 kommuner, år Metoderna förekom i 9 av de 19 kommunerna, eller i 47 procent, med ett 95-procentigt konfidensintervall från 23 till 71 procent. Kartläggningen pekar sammantaget på att 56 procent av Sveriges föräldrar år 2008 bor i kommuner där evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år förekommer (0, ,83 9/19 = 0,56) med ett 95- procentigt konfidensintervall från 36 till 76 procent. I de kommuner som år 2008 har evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år varierar verksamheten i omfattning motsvarande från 2 till 20 procent av en årskulls storlek, se tabell 1. I de tre storstäderna motsvarade det genomsnittliga deltagandet 8 procent av storleken på en årskull (1 360/ = 0,08). I det övriga urvalet där uppgifter förelåg (19 av 20 kommuner) var deltagandet år 2008 sammanlagt 4 procent av årskullarnas storlek (419/ = 0,04). Kartläggningen pekar därmed på att de evidensbaserade metoderna för föräldrar med barn i åldern 2 9 år i Sverige bedrivs i en omfattning motsvarande ungefär 5 procent av en årskulls storlek år 2008 (0,17 0,08 + 0,83 0,04 = 0,05). Motsvarande siffra för år 2006 är 3 procent av en årskulls storlek (0,17 0,04 + 0,83 0,03 = 0,03). Antalet föräldrar som deltog år 2004 har tidigare skattats till i hela landet (4), vilket motsvarar knappt 1 procent av en årskulls storlek. I vissa kommuner finns uppgifter om deltagande både från år 2006 och 2008, se tabell 1. I alla tre storstäder har verksamheten ökat i omfattning sedan år Bland de övriga tolv kommuner där det fanns uppgifter om deltagande från båda åren hade deltagandet ökat i fem (42 procent), varit oförändrat i fem (42 procent), och minskat i två (17 procent). Evidensbaserade metoder för föräldrar med barn omkring år förekom år 2008 i de tre storstäderna, samt i 15 av de övriga 19 kommuner där information förelåg, se tabell 2. Sammantaget pekar kartläggningen därmed på att cirka 4/5, eller 83 procent, av Sveriges föräldrar år 2008 bor i kommuner där metoderna förekommer (0, ,83 15/19 = 0,83) med ett 95-procentigt konfidensintervall från 66 till 99 procent. I de kommuner som är aktiva varierar verksamheten år 2008 i omfattning motsvarande från 2 till 100 procent av en årskulls storlek, se tabell 2. I de tre storstäderna motsvarade det genomsnittliga deltagandet 18 procent av storleken på en årskull (2 950/ = 0,18). I det övriga urvalet där uppgifter förelåg (17 av 20 kommuner) var deltagandet år 2008 sammanlagt 32 procent av årskullarnas storlek (3 410/ = 0,32). Kartläggningen pekar därmed på att de evidensbaserade metoderna för föräldrar med barn i åldern år i Sverige bedrivs i en omfattning motsvarande ungefär 30 procent av en årskulls storlek år 2008 (0,17 0,18 + 0,83 0,32 = 0,30). Motsvarande siffra för

9 9 år 2006 är 10 procent (0,17 * 0,17 + 0,83 * 0,09 = 0,10). Antalet föräldrar som deltog år 2004 har tidigare skattats till i hela landet (4), vilket motsvarar knappt 1 procent av en årskulls storlek. I två av storstäderna har verksamheten ökat i omfattning sedan år I den tredje har verksamheten minskat. Bland de återstående tolv kommunerna där det fanns uppgifter om deltagande från båda tillfällena hade deltagandet ökat i tio (83 procent) och varit oförändrat i två (17 procent). Den vanligaste formen av andra föräldragrupper för föräldrar med de yngre barnen är grupper genom socialtjänsten. De vanligaste formerna av andra föräldragrupper för föräldrar med barn år är grupper genom studieförbund, fältassistenter och skolor samt föreläsningsserier.

10 10 Tabell 1. Föräldragruppsverksamhet för föräldrar med barn omkring 2 9 år, i 23 kommuner, vårterminen 2006/höstterminen 2006 samt höstterminen 2007/vårterminen Kommun Barn/ årskull Evidensbaserade metoder, Deltagande vt 06/ht 06 Deltagande ht 07/vt 08 Andra föräldragrupper, ht 07/vt 08 Deltagande ht 07/vt 08 Tendenser avseende evidensbaserade metoder Stockholm Komet 240 (3 %) 280 (3 %) - - Ökad spridning Göteborg COPE, Otroliga åren, Föräldrakraft, Komet 200 (4 %) 580 (11 %) ICDP i förskoleåldern, gr gm frivilligorganisationer 110 (2 %) Ökad spridning, gr gm invandrarföreningar, Familjeverkstan planeras Malmö COPE 300 (10 %) 500 (17 %) - - Ökad spridning, gr gm invandrarföreningar Västerås COPE, Komet a 90 (6 %) 110 (7 %) Gr gm skolor - Ökad spridning, Familjeverkstan diskuteras Nacka Nej 0 (0 %) 0 (0 %) Mellow Parenting gm socialtjänsten 20 (2 %) Oförändrat, föräldrastöd diskuteras Sundsvall Nej - 0 (0 %) Gr gm förskolor, gr gm socialtjänsten, Mentor 200 (18 %) Familjeverkstan startar, föräldrastöd diskuteras Kungsbacka COPE 80 (8 %) 60 (6 %) Föreläsningsserie gm Föräldrar 380 (38 %) Minskad spridning emellan Skellefteå 830 COPE 15 (2 %) 15 (2 %) Gr gm socialtjänsten 80 (10 %) Oförändrat, Familjeverkstan plan, Komet disk Järfälla 820 De otroliga åren 20 (2 %) 0 (0 %) Föräldradialog, gr gm socialtjänsten 180 (22 %) Minskad spridning, Familjeverkstan planeras Östersund 640 Komet a 0 (0 %) 50 (8 %) Gr gm familjecentral 20 (3 %) Ökad spridning Örnsköldsvik 620 Nej 0 (0 %) 0 (0 %) Gr gm förskolan, gr gm socialtjänsten, pappagrupper, gr för föräldrar med överviktiga, PREP b 170 (27 %) Oförändrat, ICDP-utbildning för personal i förskola, socialtjänst, BUP och BVC påbörjad, Familjeverkstan diskuteras Skövde c 570 Nej - 0 (0 %) Nej 0 (0 %) Föräldrastöd diskuteras Lerum 560 COPE - 80 (14 %) Gr gm socialtjänsten 60 (11 %) - Landskrona 460 Active Parenting 20 (4 %) 30 (7 %) Gr gm familjecentral d, gr gm 20 (7 %) d Ökad spridning socialtjänsten d Värnamo 410 Nej - 0 (0 %) Gr gm socialtjänsten 20 (5 %) COPE har genomförts tidigare Ulricehamn 270 COPE d 30 (11 %) - Gr gm familjecentral d, Positivt 40 (15 %) d - Föräldraskap Plus d Laholm 270 Nej 0 (0 %) 0 (0 %) Nej e 0 (0 %) e Oförändrat, COPE och Föräldrakraft har diskuterats, Familjeverkstan planeras Ludvika 270 COPE 30 (11 %) 50 (19 %) Gr gm socialtjänsten, gr gm 100 (37 %) Ökad spridning, Komet planeras bildningsförbund, seminarieserier Burlöv 200 Komet - 12 (6 %) Nej, tidigare gr gm studieförbund, 0 (0 %) COPE har genomförts tidigare ICDP gm förskolan diskuteras Hultsfred 150 Nej - 0 (0 %) Nej 0 (0 %) - Ovanåker 130 Nej 0 (0 %) 0 (0 %) Gr gm kyrkan 20 (15 %) Oförändrat Storuman 70 Nej - 0 (0 %) Nej 0 (0 %) COPE planeras Storfors 50 Komet 0 (0 %) 12 (20 %) Föräldramötesmodell gm förskolor 50 (100 %) Ökad spridning, Familjeverkstan planeras a) Metod som är ny för ht 07/vt 08, b) Evidensbaserat program för parrelationer, c) Uppgifterna uppdaterades , d) Uppgifter från vt 06/ht 06, e) Laholm har övergått till mer individuellt stöd, Notera: Om inga uppgifter föreligger anges detta med -, gr = grupper, gm = genom

11 11 Tabell 2. Föräldragruppsverksamhet för föräldrar med barn omkring år, i 23 kommuner, vårterminen 2006/höstterminen 2006 samt höstterminen 2007/vårterminen Kommun Barn/ årskull Evidensbaserade metoder, Stockholm Steg för steg, Föräldrastegen a, Komet a Deltagande vt 06/ht 06 Deltagande ht 07/vt 08 Andra föräldragrupper, ht 07/vt 08 Deltagande ht 07/vt (8 %) 140 (2 %) - - Minskad spridning Tendenser avseende evidensbaserade metoder Göteborg COPE a, ÖPP (42 %) 2600 (50 %) b, c Ledarskap för tonårsföräldrar, gr gm frivilligorganisationer 200 (4 %) Ökad spridning, Steg för steg har genomförts tidigare Malmö COPE 20 (1 %) 210 (7 %) - - Ökad spridning, gr gm invandrarföreningar Västerås COPE a, 80 (5 %) 800 (50 %) b, c Föräldramötesmodell, 160 (10 %) c Ökad spridning Föräldrastegen a, Steg för steg, ÖPP föreläsningsserier Nacka COPE a, ÖPP a 0 (0 %) 640 (53 %) b Föreläsningsserie 120 (10 %) Ökad spridning, föräldrastöd diskuteras Sundsvall Nej - 0 (0 %) Gr gm socialtjänsten - Föräldrastöd diskuteras Kungsbacka COPE a 0 (0 %) 60 (6 %) Föreläsningsserie gm Föräldrar 380 (38 %) c Ökad spridning, föräldrastöd diskuteras emellan, gr gm socialtjänsten Skellefteå 830 ÖPP a 0 (0 %) 170 (20 %) Gr gm fältassistenterna 20 (2 %) Ökad spridning, fortsatt spridning planerad Järfälla 820 Nej 0 (0 %) 0 (0 %) Gr gm skolor 250 (30 %) Oförändrat Östersund 640 Steg för steg, Nya steg a 40 (6 %) 50 (8 %) Gr gm fältassistenterna 20 (3 %) Ökad spridning 380 (61 %) 590 (95 %) Gr gm socialtjänst, gr och läger Örnsköldsvik 620 Steg för steg, Nya 90 (15 %) Ökad spridning, gr gm studieförbund steg a gm studieförbund Skövde b 570 Komet, ÖPP - 80 (14 %) Nej 0 (0 %) Föräldrastöd diskuteras Lerum 560 ÖPP b (100 %) Gr om alkohol och droger 20 (4 %) COPE planeras, ÖPP introduceras på gymnasiet Landskrona 460 Active Parenting 0 (0 %) 20 (4 %) - - Ökad spridning Värnamo 410 ÖPP - - Nej 0 (0 %) - Ulricehamn 270 Nej d 0 (0 %) - Gr gm skola d 20 (7 %) d - Laholm 270 ÖPP 190 (70 %) 190 (70 %) Nej e 0 (0 %) e Oförändrad spridning Ludvika 270 COPE 30 (11 %) 50 (19 %) Seminarieserie 50 (19 %) Ökad spridning Burlöv 200 Nej - 0 (0 %) Nej, tidigare gr gm studieförbund 0 (0 %) - Hultsfred 150 Nej - 0 (0 %) Gr gm fältassistenter/fritidsgårdar 20 (13 %) - Ovanåker 130 ÖPP a 0 (0 %) 130 (100 %) b Gr gm skola 130 (100 %) b Ökad spridning Storuman 70 Föräldrastegen, - 20 (29 %) b Nej 0 (0 %) - ÖPP Storfors 50 ÖPP a 0 (0 %) 50 (100 %) b Nej 0 (0 %) Ökad spridning a) Metod som är ny för ht 07/vt 08, b) Uppgifterna uppdaterades , b) Verksamhet på en, flertalet (50 %), respektive alla skolor, c) Uppgifterna avser endast ÖPP respektive föreläsningsserier, d) Uppgifter från vt 06/ht 06, e) Laholm har övergått till mer individuellt stöd, Notera: Om inga uppgifter föreligger anges detta med -, gr = grupper, gm = genom

12 12 Diskussion Kartläggningen pekar på att 56 procent av Sveriges föräldrar bor i kommuner där det år 2008 förekommer evidensbaserade metoder för föräldrar med barn 2 9 år, med ett konfidensintervall mellan 36 och 76 procent. I de aktiva kommunerna varierar den årliga verksamheten i omfattning motsvarande från 2 till 20 procent av storleken på en årskull. Under åren 2004, 2006 och 2008 har den samlade aktiviteten i landet ökat från uppskattningsvis 1 till 3 och 5 procent av en årskulls storlek. Kartläggningen pekar vidare på att 83 procent av Sveriges föräldrar bor i kommuner där det förekommer evidensbaserade metoder för föräldrar med barn år, med ett konfidensintervall mellan 66 och 99 procent. I de kommuner som är aktiva varierar den årliga verksamheten i omfattning motsvarande från 2 till 100 procent av storleken på en årskull. Under åren 2004, 2006 och 2008 har den samlade aktiviteten i landet för föräldrar med barn år ökat från uppskattningsvis 1 till 10 och 30 procent av en årskulls storlek. Det finns osäkerhet i uppskattningarna som beror på urvalens storlekar och andra felkällor. Vid uppskattningarna om förekomst av evidensbaserade metoder på kommunnivå har hänsyn tagits till urvalets storlek genom beräkningar av konfidensintervall. När det gäller verksamhetens omfattning i relation till årskullarnas storlek har det inte uppfattats meningsfullt att skatta osäkerheten statistiskt, eftersom urvalen är mindre och andra felkällor troligen är mer avgörande. En sådan möjlig felkälla är selektivt bortfall. Det är möjligt att de kommuner som gör satsningar på föräldrastöd är överrepresenterade bland dem som lämnat fullständiga uppgifter båda åren. En annan felkälla är att kontaktpersonerna inte alltid kan känna till all verksamhet inom kommunens gränser och därmed underskattar omfattningen. En viktig aspekt i förhållande till spridningen av föräldrastödsmetoder är föräldrars intresse. I en enkät till ett representativt urval av Sveriges föräldrar genomförd i april år 2003, angav 49 procent av föräldrar med barn 0 17 månader, 49 procent med barn 1,5 5 år, 43 procent med barn 6 12 år, och 36 procent med barn år att de var intresserade av att delta i strukturerade föräldragrupper. Skillnaderna i intresse var små mellan män och kvinnor, hög- och lågutbildade, samt över födelseland (3). Med hjälp av resultatet från enkäten går det att uppskatta målgruppens storlek för kontinuerligt, årligt återkommande föräldrastöd med utgångspunkten att det är frivilligt och att alla föräldrar som är intresserade erbjuds plats. Försök att identifiera vilka föräldrar som har särskilda behov enligt andra definitioner, exempelvis genom professionellas bedömning eller screening, kan ge osäkra resultat. Sådana metoder kan också leda till att deltagande upplevs som stigmatiserande och att stödet inte kommer viktiga målgrupper tillgodo. Den årliga målgruppen för varje kategori av program är lika stor som det årliga tillskottet av intresserade nya föräldrar. De tre evidensbaserade kategorierna av föräldrastödsprogram är anpassade för föräldrar med barn i tre olika åldrar: spädbarn, förskolebarn, samt äldre skolbarn. Det är troligt att intresset och behovet av föräldrastöd är störst bland förstagångsföräldrar, att intresset för att upprepade gånger genomgå program anpassat för en viss ålder är litet, men att intresset för att delta i program för äldre barn inte påverkas påtagligt av att man deltagit i en metod för yngre barn. Av de

13 13 barn som föddes år 2007 i Sverige var 45 procent första barnet för mamman (personlig kommunikation, SCB:s enhet för befolkningsstatistik). Om drygt 40 procent av dessa barns föräldrar är intresserade av strukturerat föräldrastöd så är den årliga målgruppen för respektive grupp av program (anknytnings-, samspels- och kommunikationsprogram) i storleksordningen 20 procent av årskullarnas storlek (0,45 0,40 = 0,18). Enligt dessa beräkningar skulle en kommun med 100 barn i varje årskull kunna tillgodose efterfrågan av föräldrastöd med en årlig genomströmning av omkring 20 föräldrar i ett anknytningsprogram för de som har spädbarn, 20 föräldrar i ett samspelsprogram för de som har förskolebarn och 20 i ett kommunikationsprogram för föräldrar med äldre skolbarn, eller en grupp à tio föräldrar per metod och termin. I flera av kommunerna har verksamheten för föräldrar med barn 2 9 år en omfattning år 2008 som närmar sig procent av årskullarnas storlek. Spridningen har sett olika ut i dessa kommuner. I Göteborg och Västerås har till exempel verksamheten expanderat genom att användningen av flera olika metoder ökat parallellt och olika stadsdelar har testat olika strategier. I Göteborg är flera av verksamheterna kopplade till utvärderingar i kontrollerade studier. Olika sammansättningar av förvaltningar håller i grupperna och man samarbetar med landsting, studieförbund och invandrarföreningar. I Malmö, Lerum, Ludvika och Storfors har verksamheten i stället kunna expandera kraftigt genom satsning på en enskild metod. Också i Malmö bedrivs ett antal av grupperna i samarbete med invandrarföreningar. Den kraftigt ökade spridningen av metoder för föräldrar med barn omkring år, beror till stora delar på spridningen av en föräldramötesmetod: Örebro Prevention Program (ÖPP). Flera av kommunerna har också verksamhet med andra metoder i relativt stor omfattning, exempelvis Malmö och Örnsköldsvik. En annan aspekt som är viktig i förhållande till spridningen av föräldrastödsmetoder, är huruvida de får positiva effekter för normalgrupper av föräldrar. Metoderna har sitt ursprung i metodik som utvecklades för att behandla familjer där barnen hade påtagliga utagerande beteendeproblem. Tack vare att principerna om positiv uppmärksamhet, klar kommunikation och genomtänkt gränssättning är universella är dock programmen effektiva också i grupper som inte kräver behandling, det visar litteraturen på området (3). I ett av forskningsexemplen erbjöds De otroliga åren, en metod som i Sverige framför allt används inom socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin med några procent av föräldrar och barn som målgrupp, till en normalgrupp av föräldrar (de 50 procent som hade högst poäng på ett screening-instrument om beteendeproblem). Den psykiska ohälsan bland barnen minskade direkt efter genomfört program och effekterna kvarstod efter sex månader (7). Den här kartläggningen, och den som genomfördes under 2006, fyller sin funktion i ett läge där kunskapen är begränsad om spridningen av de nya metoderna för föräldrastöd. För uppgifter om spridningen på kommunal nivå är kartläggningar av den här typen också nödvändiga. Kommunerna är dock belastade med ett antal förfrågningar. Det finns dessutom många sätt att organisera föräldrastöd och de kan snabbt ändras i en enskild kommun. Det är troligt att detta är något positivt, men det komplicerar kartläggningen både för den som försöker skaffa sig en bild lokalt och för den som försöker göra det nationellt. Det finns av dessa anledningar ett behov av kompletterande undersökningar som riktas direkt till ett nationellt representativt urval av föräldrar, särskilt i relation till framtida del- och etappmål och uppföljning av dessa.

14 14 Medverkande Anton Lager, folkhälsovetare, utredare, Statens folkhälsoinstitut, samt doktorand, Centre for Health Equity Studies, CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet, har genomfört datainsamlingen och skrivit utkastet till rapporten. Sven Bremberg, docent, avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut, har bidragit till texten. Analyser genomförda av författarna inom ramen för arbetet med rapporten Nya verktyg för föräldrar (3) har varit viktiga utgångspunkter för rapporten.

15 15 Referenser 1. Socialdepartementet. Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67. Stockholm: Socialdepartementet; FN:s konvention on barnets rättigheter. Hämtad från: 3. Bremberg S, red. Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. R 2004:49. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Lager A, Guldbrandsson K, Bremberg S. Spridning av nya metoder för föräldrastöd under perioden Hämtad från: 5. Sveriges Kommuner och Landsting. Kommungruppsindelning fr.o.m. 1 januari Hämtad från: 6. Statistiska centralbyrån. Sveriges befolkning 31 december Kommunala jämförelsetal. Hämtad från: 7. Patterson J, Barlow J, Mockford C, Klimes I, Pyper C, Stewart-Brown S. Improving mental health through parenting programmes. Block randomised controlled trial. Arch Dis Child 2002 Dec;87(6):472-7.