ATT SKOLAS TILL FÖRÄLDER
|
|
- Gunilla Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TVÅ DELSTUDIER Delstudie 1: Att skolas till förälder Intervjuer med 17 föräldrastödsledare och fem observationer från föräldraprogrammen: Family-Lab, Familjeverkstan, Aktivt föräldraskap och Copeprogrammet. 1 Delstudie 2: Riktat föräldrastöd till utlandsfödda? Ledare för föräldrastödsprogram och utlandsfödda ger sin syn på målsättningar, behov och information.
2 DELSTUDIE 1 ATT SKOLAS TILL FÖRÄLDER Syftet att undersöka om det fanns skillnader mellan verksamma utbildningsledare inom olika föräldrastödsprogram i Umeåregionen ifråga om intention och målsättning för föräldrastöd och vilka resultat man trodde sig uppnå. 2
3 ATT SKOLAS TILL FÖRÄLDER Delsyfte Ett mer pragmatiskt delsyfte; hur trogen är man till manual eller övrigt material i utformandet av föräldraträffarna? 3
4 FRÅGESTÄLLNINGAR Hur argumenterar olika företrädare för det innehåll som man har i sina program riktat till föräldrar och vilka är intentionerna? Vad menar man är skillnaden mellan olika föräldrastödsprogram? 4 Vilka föräldragrupper har och har inte deltagit i utbildningarna?
5 FRÅGESTÄLLNINGAR Hur arbetar man som föräldrastödsledare och vad har resultatet blivit? Vilka är de viktigaste erfarenheterna man gjort som ledare och vilka är de upplevda behoven av föräldrastödsprogram? 5
6 METOD 1. Semistrukturerade intervjuer med kursledare 20 intervjufrågor med syfte att bl.a. kartlägga hur föräldrastödsträffarna startades, vilka man vände sig till, de erfarenheter man gjort som ledare, för- och nackdelar med sitt arbetssätt. 6
7 METOD 2. Observationer från olika kurstillfällen fokus låg på ledarnas sätt att agera och kommunicera under träffarna, men också manualinnehållets inverkan på träffarna försökte lokaliseras. 7
8 URVAL Förfrågan skickades ut till alla aktiva ledare och 17 svarade att de var villiga att ställa upp. Förfrågan om observation ställdes samtidigt, men endast fem ledare svarade jakande (två Copegrupper, en från Family-lab, Familjeverkstan och Aktivt föräldraskap). 8
9 COPE-PROGRAMMET 1. Kanadensiskt ursprung (Cunningham). 2. Ett manualbaserat program. 3. Riktar sig till alla föräldrar. 4. Huvudsyftet är att stärka föräldraskapet och visa på alternativ. 5. Idealt upplägg: 8-10 träffar föräldrar. Manualstyrt. Smågrupper med gruppledare. 6. Filmsekvenser visas på varje träff, rollspel, hemuppgifter, gruppövningar. 9
10 AKTIVT FÖRÄLDRASKAP Det första programmet som lanserades i Sverige. 2. Syftet är att stärka föräldrars självförtroende. 3. Eftersträvar en aktiv föräldrastil ett mellanting mellan den undfallande och den auktoritäre föräldern (Popkin). 4. Manualbaserat. Materialet kompletteras med filmsekvenser, rollspel, gruppövningar etc. (Se Cope). 5. Man har 6 träffar och målgruppen är föräldrar till barn i åldern 0-18 år.
11 FAMILJEVERKSTAN. 1. Ett svenskt program. 2. Syftet är att stärka föräldrarollen och söka alternativ i föräldraskapet. 3. Ingen bestämd manual men filmsekvenser visas med exempel på hur föräldrar kan göra i sitt föräldraskap. 4. Man är inriktade på föräldrar med barn i åldern tre till tolv år. 11
12 FAMILY-LAB. 1. Danskt ursprung (Juul). 2. Man frånsäger sig alla former av manualer. 3. Målgruppen är konstruktivt osäkra föräldrar. 4. Föräldrar skall lära känna sina egna gränser. 5. Man har 6 föräldraträffar 6. Man tar betalt med en liten engångssumma för den litteratur som man tillhandahåller (ofta Jesper Juul) 12
13 SAMMANFATTNING 4 PROGRAM. Samtliga fyra föräldrastödsprogram har relativt gemensamma mål för sin verksamhet. vill bejaka föräldrars inneboende kapacitet. vill hitta alternativa lösningar i föräldrarollen; uppmuntra barnet, välja sina strider, uppmärksamma det positiva etc. 13
14 SAMMANFATTNING 4 PROGRAM. Copeprogrammet och Aktivt föräldraskap är manualbaserade. Familjeverkstan har ett mer löst hållet innehåll. Family-Lab frånsäger sig alla former av metoder som man menar bara används i ett manipulativt syfte. 14
15 INNEHÅLL OCH LEDARSTRATEGIER PÅ FÖRÄLDRATRÄFFARNA 15 Manual/kursmaterial viktigt för oerfarna ledare. Ledarna betonade ofta olika delar av innehållet. Ledarna tog ofta hänsyn till föräldragruppens önskemål. Man undvek att agera expert.
16 PROGRAMTROHET De intervjuade ledarna arbetade kvar i det program som man utbildat sej inom. såg ändå nödvändigheten med att det fanns flera program. 16
17 NÅGRA SAMMANFATTANDE RESULTAT Ledarna menade att man följer manualen/kursmaterialet men gör ändå egna konstruktioner utifrån praktiken (rollspel, gruppstorlek, antal träffar etc) 17 De trodde inte att det var några större skillnader mellan de olika utbildningarna ( huvudsaken är att föräldrarna kommer och träffas! )
18 NÅGRA SAMMANFATTANDE RESULTAT Man upplevde det som ett motiverande sätt att arbeta på (..att få arbeta förebyggande är helt fantastiskt ) 18 Målsättningen med arbetet var att stärka föräldrarna så att dessa skulle känna sej trygga i sin föräldraroll. ( Om föräldern mår bra mår barnet bra )
19 UTIFRÅN OBSERVATIONER KONSTATERADES att träffarna följer ungefär samma struktur på upplägg; hemläxa, diskussioner, filmvisning/bilder, diskussioner och ny uppgift/hemläxa. att den variation, i upplägg, som fanns berodde delvis på antalet deltagande föräldrar. att ledarna betonade innehållet i manualen/kursmaterialet på olika sätt men att detta ändå utgjorde strukturen på föräldraträffarna. 19
20 SLUTLIGA KONSTATERANDEN ledarna hävdade ofta sitt programs särart. man menade samtidigt att det kanske inte spelade någon roll vilket program man gick. att det viktigaste var att föräldrar träffades och började prata föräldraskap. 20
21 SLUTLIGA KONSTATERANDEN uppläggen på träffarna följde ungefär samma struktur. man försökte hålla en balans mellan kursmaterial och föräldrars önskemål. 21 det var nästan enbart kvinnor som deltog i föräldrastödsprogrammen.
22 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDSFÖDDA? LEDARE FÖR FÖRÄLDRASTÖDSPROGRAM OCH UTLANDSFÖDDA GER SIN SYN Syfte att beskriva den egna målsättningen med arbetet hos ledarna för föräldrastödsprogram riktat till utlandsfödda. 22 att belysa hur målgruppen utlandsfödda reflekterar över föräldrarollen, eventuella behov och erfarenheter av föräldrautbildning.
23 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Frågeställningar 23 Vilken målsättning har föräldrastödsledare i sitt arbete mot föräldrar med utländsk bakgrund? Vilka eventuella svårigheter och möjligheter man har funnit i arbetet med målgruppen utlandsfödda? Hur reflekterar målgruppen, utlandsfödda, över föräldrarollen?
24 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Frågeställningar 24 Vilka eventuella erfarenheter och behov av föräldrastödsutbildning har man som utlandsfödd? Vilka föreställningar har gruppen utlandsfödda om föräldraskap i Sverige?
25 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Barnen i våra hjärtan Ett samarbete mellan Studiefrämjandet, Rädda barnen och Sfi. Syftet är att stärka föräldrars roll i det mångkulturella Sverige. Men även att överbrygga kulturskillnader och öka förståelsen, hos dessa grupper, för svenska förhållandena. 25 Olika teman som kan tas upp; förändrade familjestrukturer i det nya hemlandet, barns rättigheter och behov, barnuppfostran och agalagen, demokrati, jämställdhet mm.
26 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Metod och urval Studien bygger på intervjuer med 4 olika grupper av informanter: Tematiskt strukturerade intervjuer med fem kursledare inom programmet Barnen i våra hjärtan. Teman med fokus på fr.a. innehåll, erfarenheter och potentiella svårigheter/möjligheter, lärdomar. Bekvämlighetsurval. Urvalet gjordes via kontakter med Studiefrämjandet.
27 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Metod och urval 2. Fyra fokusgruppintervjuer, sammanlagt 30, som deltog i programmet Barnen i våra hjärtan och som genomgick Sfi-utbildning. 27 Bekvämlighetsurval. Urvalet gjordes via kontakter med Studiefrämjandet.
28 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Metod och urval 3. Tematiskt strukturerade intervjuer med fem kvinnor från Somalia, som vistats i Sverige mellan år och som deltog i Familjeverkstans program. Även intervju med föräldrastödsledaren för denna grupp. 28 Bekvämlighetsurval. Urvalet gjordes genom kontakt med aktiva inom Familjepeppen.
29 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Metod och urval 4. Tematiskt strukturerade intervjuer med sex människor med utländsk bakgrund som levt i Sverige under varierad tid, 10 till 26 år. Dessa hade inte deltagit i något föräldrastödsprogram. 29 Bekvämlighetsurval. Urvalet gjordes via kursledare samt ansvariga för aktiviteter riktade till invandrare.
30 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Teman fokuserade fr.a. föräldraskap, fostran, invandrarskap och behovet av föräldrastöd. 30
31 RESULTAT Intervjuer med ledare för Barnen i våra hjärtan Viktigt med att förbereda deltagarna inför vistelsen i Sverige. 2. Det främsta syftet var att uppnå integration genom att lära sig svenska lagar och regler. 3. Fördelarna med programmet var att innehållet var designat för gruppen. 4. Svårigheter med kulturskillnader och språket.
32 RESULTAT Fokusgruppsintervjuer med deltagare i Barnen i våra hjärtan Främsta målet var att få ett arbete och på så sätt integreras. 2. Integreringen gick snabbare för deras barn. 3. Man visste inte hur svenska föräldrar gjorde gällande barnuppfostran. 4. Det fanns en rädsla att socialtjänsten skulle ta deras barn ifrån dem.
33 RESULTAT Intervjuer med fem kvinnor från Somalia som deltog i Familjeverkstans föräldraprogram Man har haft nytta av programmet. 2. Kulturkrocken det svåraste med föräldraskapet i Sverige. 3. Föräldraskapet upplevdes som mer isolerat och stressigt i Sverige. 4. Men föräldraskapet var också en spännande utmaning. 5. Man efterlyste mötesplatser för föräldrar.
34 RESULTAT Intervjuer med invandrarföräldrar som inte kommit i kontakt med något föräldrastödsprogram det viktigaste med föräldraskap var att ge trygghet. 2. betonade språkets betydelse för förståelsen av det svenska samhället. 3. föräldraskapet i Sverige är sammanknippat med prestation och höga krav. 4. några efterlyste mötesplatser för samtal om föräldraskap. 5. man hade ingen kännedom om vilka föräldrastödsprogram som fanns att tillgå och behovet av sådana varierade.
35 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Avslut ( Barnen i våra hjärtan ) Kulturkrocken sågs som ett problem (både hos ledare och deltagare). 2. Barnen i våra hjärtan fyllde en viktig funktion för föräldrarna. 3. Man ville snabbt ha ett arbete för att bli integrerade.
36 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Avslut (övriga föräldrar) 1. Kulturkrocken sågs som ett problem (och möjlighet) Integrering: de flesta av de intervjuade saknade kontakt med svenskar på fritiden trots att man hade arbetat länge i Sverige.
37 RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Fördelar och nackdelar med riktade program; 1. Fördelar: att man kan få stöd från andra föräldrar utifrån gemensamma livssituationer Nackdelar: att riktade föräldrastödssatsningar kan bidra till att deltagarna blir inlåsta i en problemkategori.
Det kanadensiska föräldrautbildningsprogrammet COPE (The Community Parent Education
1 INFORMATION OM COPE Det kanadensiska föräldrautbildningsprogrammet COPE (The Community Parent Education Program) har utarbetats av professor Charles Cunningham vid Chedoke Child and Family Center i Ontario.
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs mer- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt
På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars
Läs merProjektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte
Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merFÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM
FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-
Läs merInsatser som genomfördes 2015
2016-01-12 Ansökan om medel för att genomföra verksamhetssatsningar inom IFF för integrationsinsatser 2016 Bakgrund: Kommunen har tilldelats 56,3 mkr och varje förvaltning som bedriver verksamhet som påverkas
Läs merUtbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merDEMOKRATINATTA. Hur gick det?
DEMOKRATINATTA Tänk dig en eftermiddag/kväll med många spännande föreläsningar, möten och workshops. Tänk dig att få ställa politikerna mot väggen och berätta om vad just DU tycker ska bli bättre i Borås.
Läs mer1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap
TRANSFER: CIRKUS & MANAGEMENT ETT UTBILDNINGSPROJEKT Som ett led i forskningsprojektet, och som en utveckling av undervisningen på respektive högskola, beslöt vi att se vad som hände om vi sammanförde
Läs merTill dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun
Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram
Läs merVerksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola
KUMLA KOMMUN Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola Förutsättningar Barn antal, inskrivna i dag 58 st. Avdelningar- en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3, två syskonavdelningar
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merVerksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan
Utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR Läroplan för grundskolan Målområden Läroplan för förskolan Målområden Läroplan för gymnasieskola
Läs merVill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?
Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom socialpsykiatrin. Att arbeta som peer supporter innebär att du
Läs merFöräldrastöd i Halland
Föräldrastöd i Halland en kartläggning av metoder i de halländska kommunerna Författare: Karin Jansson, Region Halland Region Halland Innehåll Inledning... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Begreppet föräldrastöd...
Läs merBarnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost
Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl
Läs merRedovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning
Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merBakgrund: lsoinstitutet- Preventionscentrum i Stockholm Efterfrågan. Folkhälsoinstitutet. gruppverksamhet -
Bakgrund: Folkhälsoinstitutet lsoinstitutet- Preventionscentrum i Stockholm Efterfrågan gruppverksamhet - allmän n målgrupp? m Målgruppen: Allmän n målgrupp, m barn 3-123 år Teoretiska grunden: Inlärningspsykologi,
Läs merGRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola
GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder
Läs merKvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs merFäre Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27
! Färe Montessoriförskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen reviderades 2015-04-27 Planen revideras årligen vid vårterminens studiedag senast 2016-04-30 Ansvarig:
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merEtt projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och
Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merArbetsplan 2014/Förskola
Arbetsplan 2014/Förskola Förskoleområde B, Gullviksborgs förskola Upprättad av Barbro Romero/förskolechef jan 2014 Förvaltning: Förskoleförvaltningen, område B Enhet: Gullviksborgs förskola Förbättringsområden
Läs merMentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers
Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets
Läs merSundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan
skolor Sundsvalls Undervisning i modersmål Barn- och utbildningsförvaltningen Kursplan Kursplan i modermålsundervisning Syfte och roll: att stärka den personliga och kulturella identiteten och för den
Läs merDISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.
DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merFoto: Ing-Marie Fransson. Kulturgaranti för barn och ungdom. bild dans musik litteratur film teater
Foto: Ing-Marie Fransson Kulturgaranti för barn och ungdom bild dans musik litteratur film teater Kulturgarantin alla barns rätt till kultur Vimmerby kommun garanterar alla barn i förskolan och skolan
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merPOLICY - Umeå City IBF -
POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merTHSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1
1 ( 6) THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1 Sändlista Kurskod Examinator Marisol Arias Abrahamsson Johan Holtström THSP41 Marisol Arias Abrahamsson Kursen gavs Årskurs 2 Termin Period 2
Läs merKvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014
Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merHitta ditt personliga ledarskap. Hitta ditt personlig ledarskap
Hitta ditt personliga ledarskap Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv Var som du är Möt andra där dom är Se verkligheten som den är Lev som du lär Göran
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 Björbo Dala-Floda förskola GAGNEFS KOMMUN Else-Britt Johansson Årets verksamhet. Året 2013-2014 har vi arbetat särskilt med att - Utveckla vårt arbete då det gäller uppföljning utvärdering
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merSkogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är
Lokal arbetsplan verksamhetsåret 2015-2016 150901 Förskolan Skogsbacken avdelning:flugan 1 Vår förskola Förskolan Skogsbacken ligger på Tallåsvägen, centralt belägen i Vilhelmina tätort med närhet till
Läs merUppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016
Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande
2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för
Läs merLillbergets- och Kilsmyrans förskolor ligger i centrala Söderhamn, norr om ån, i ett område med närhet till skog och med stora lekytor utomhus.
Lillbergets- och Kilsmyrans förskolor ligger i centrala Söderhamn, norr om ån, i ett område med närhet till skog och med stora lekytor utomhus. Förskolorna består av nio avdelningar med ett väl fungerande
Läs merVill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?
Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom psykiatrin. Peer support innebär att du som har egen erfarenhet av psykisk
Läs merEn presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,
Läs merGuide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Läs merRehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering
Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merLokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola
Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola 2010 Organisation Mimers Vittjärv AB driver förskolan Vittjärvsgården och grundskolan Mimers Brunn. Verksamheten förvaltas av en styrelse bestående av dels
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merMellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015
Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 1 Vår vision Till Mellanvångens förskola går barn, föräldrar och personal med glädje. Var och en ska känna sig trygg och bli
Läs mer1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4
Innehåll 1. Bakgrund och planering... 2 2. Deltagare... 3 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 4. Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats... 5 5. Reflektioner...
Läs merSvensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola
Läs merUtvärdering av Projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus
Läs merRapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne
Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt
Läs merBorgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Läs merKvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Läs merRiksskatteverket Bortfallsanalys - Gäldenärsenkäten 2002
Riksskatteverket Bortfallsanalys - Gäldenärsenkäten 2002 Projekt nr 13345 Göteborg 2003-01-10 Kundansvarig: Jonas Persson Information om Gäldenärsenkäten Riksskatteverket genomförde under vintern 2001-2002
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens
Läs merVolontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263
Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA
2015-06-22 KVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA Område/förskola/arbetslag: Ansvarig förskolechef: Klippans förskola, Bredaryd Evelina Josefsson 1 Sammanfattande bedömning Max 1 A4-sida. Rektors/arbetslagets
Läs merUtvärdering av brukarundersökning inom Äldreomsorgen och Handikappomsorgen, hösten 2004
Socialförvaltningen Jan Borgehed Tel. 0477-443 19 Jan.borgehed@tingsryd.se 2004-11-17 Utvärdering av brukarundersökning inom Äldreomsorgen och Handikappomsorgen, hösten 2004 Bakgrund/genomförande Ett av
Läs merArbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin
Köpings kommun Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2015 2016 Administratör [Välj datum] Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merUtvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut
Utvärdering av utbildningsprojektet Vägen Ut Inledning Bakgrund Verksamheterna Socialtjänst- Socialbidrag och Myndigheten för bostadssamordning inom Uppsala kommun har under de senaste åren genomförts
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2012
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2012 Utvärderingsenkäterna som skickas ut efter en sommar på terapikolonier har som syfte att få information
Läs merFamiljedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Sammanfattning Som ansvarig förskolechef kan jag utifrån både verksamhetsbesök, föräldraenkät, föräldrasamtal och kvalitetsredovisningen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skutans förskola Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Mål 5 Metoder/strategier. 5-6-7 Ledningens ansvar
Läs merPSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER
Psykoterapienheten, Växjö 2004-05-26 PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER Praktisk Tjänstgöring för Psykologer (PTP) Marie Kristensson Svärdh Verksamhetschef, Samordnare för PTP-programmet Postadress
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merLokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids
Lokal arbetsplan Läsåret 12/13 Stavreskolans Äldrefritids Innehållsförteckning Inledning......sidan 2 Vision...sidan2 Fritidshemmets uppdrag...sidan 3 Normer och värden...sidan 3 Jämställdhet mellan flickor
Läs merHållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014. Rapport 2014:9
Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014 Rapport 2014:9 2014-08-18 KK 2012/100494 1 (6) Enheten för kommunikation Anna-Carin Carlsson, 010-730 90 67 arbetsmiljoverket@av.se
Läs merFrilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-15-Vt-16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23 Målnummer: UM623-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-17 Rubrik: Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot att meddela ett återreseförbud
Läs merKVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA. Rauni Lundgren förskolechef
KVALITETSRAPPORT HT 12 VT 13 BULLERBYNS FÖRSKOLA Rauni Lundgren förskolechef Innehåll BULLERBYNS FÖRSKOLA... 3 1 Grundfakta om... 3 2 Underlag och rutiner för framtagande av kvalitetsrapport... 4 3 Åtgärder
Läs merRapport Våra Viktiga Barn 2014
Rapport Våra Viktiga Barn 2014 Bakgrund Verksamheten Våra viktiga barn (tidigare e12 ) startade 2004, på initiativ av två gruppträningsinstruktörer, Eva Måbäck och Jaana Gille, tillsammans med Eva Scharin
Läs merBarn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus
Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN för Orion Raketen förskolor Saturnus 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor;
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merFörstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun
Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga...
Läs mer