Förebyggandets konst - Föräldrastöd, avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng The Art of Prevention - Parental Support, Second Cycle, 7.

Transkript

1 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskap och medicin Förebyggandets konst - Föräldrastöd, avancerad nivå, 7,5 högskolepoäng The Art of Prevention - Parental Support, Second Cycle, 7.5 Credits Kurskod: FH402U Utbildningsområde: Övriga områden Huvudområde: Folkhälsovetenskap Högskolepoäng: 7,5 Ämnesgrupp (SCB): Folkhälsovetenskap Utbildningsnivå: Avancerad nivå Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2014 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Kursens mål Efter avslutad kurs har studenten minst uppnått följande lärandemål, Kunskap och förståelse - ha fördjupade kunskaper om familjeinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete med familjen som arena - känna till metoder som vetenskapligt visat sig ha effekt, när det gäller ett kvalitativt och genomarbetat föräldrastöd - ha fördjupade kunskaper om hur föräldrastödsprogram byggs upp från teoretiska överväganden till faktisk implementering och utvärdering - ha fördjupad kunskap om den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd "En vinst för alla" och barnkonventionens betydelse. Färdighet och förmåga - kan identifiera lämpliga strategier för olika föräldra-och familjestödjande insatser - kan arbeta med en sådan insats från identifiering och planering till genomförande och utvärdering - kunna redogöra för strategier för framgångsrik marknadsföring av föräldrastödsinsatser - kunna redogöra för kostnader och vinster med att arbeta med föräldrastöd (hälsoekonomi) - kunna identifiera styrkor och svagheter i olika undersökningsdesigner inom forskning - kunna tillämpa teoretisk kunskap om familj och föräldraskap i praktiken - kunna utifrån ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt dra rimliga slutsatser av empiriska studier inom preventionsområdet. Värderingsförmåga och förhållningssätt - värdera och kritiskt diskutera de vanligaste metoderna för planering, genomförande och utvärdering av föräldrastödjande insatser - självständigt reflektera över metoder för att överbrygga gapet mellan teori och praktik inom området - kunna analysera familjens situation i termer av risk och skyddsfaktorer - kunna värdera, bedöma och resonera om föräldrastödjande insatser utifrån en förståelse för

2 2(5) genus, socioekonomiska villkor och etniska faktorers betydelse för jämlikt och jämställt föräldraskap. Kursens huvudsakliga innehåll Utbildningen bygger på aktuell forskning och vilar på vetenskaplig grund. Den nationella strategin har fokus på ett universellt föräldrastöd, det vill säga alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Utbildningen genomsyras av ett barnrättsperspektiv och det gemensamma, jämställda föräldraskapet och ansvarstagandet för barnet. Kursen ger en kompetensförstärkning och stöd för lokal utveckling av samlad strategi för föräldrastöd. Utbildningen ger kunskap om risk- och skyddsfaktorer och familjens betydelse för barns och ungas hälsa. Metoder och verktyg till hjälp vid planering, marknadsföring, implementering, dokumentation och utvärdering av föräldrastödsarbete på lokal och regional nivå. Hälsoekonomiska aspekter på föräldrastöd belyses. Olika hälsofrämjande och förebyggande föräldrastödsinsatser med vetenskapligt stöd behandlas med särskilt fokus på universella insatser. Vikten av hållbara strukturer för att erbjuda ett kvalitativt och genomarbetat föräldrastöd på lokal och regional nivå belyses liksom hur effektiv samverkan mellan professioner och verksamhetsområden kan organiseras och genomföras. Kursen på avancerad nivå ger en fördjupad teoretisk kunskap om olika föräldrastödjande insatser. Den ger en internationell orientering av forskningen inom fältet genom studier och utvalda delar av den internationella vetenskapliga litteraturen. Genom uppgifter, litteratur och seminarier bidrar kursen till en ökad kompetens att identifiera, planera, genomföra och utvärdera föräldra-och familjestödjande insatser. Kursen ger även möjlighet att vidareutveckla kompetensen att skiva vetenskapligt. Studieformer Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, läsning av kurslitteratur, självstudier, handledning och aktivt deltagande i olika uppgifter som främjar lärande. Föreläsningarna ger grunderna inom föräldrastödjande arbetet. Dessa sker vid fyra dagar på Örebro universitet och genom föreläsningar som blir tillgängliga på Blackboard. Obligatorisk närvaro gäller för föreläsningarna på Örebro universitet. Inlämningsuppgifter genomförs i grupp på hemorten. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Examination, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Examination sker genom två inlämningsuppgifter i grupp och en individuell skriftlig examinationsuppgift. Den som blivit underkänd har rätt till omtentamen. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Examination Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå

3 3(5) och avancerad nivå. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter För betyget godkänd (G) krävs godkänt på de två gruppuppgifterna samt på den skriftliga examinationsuppgiften. För betyget väl godkänd (VG) krävs godkänt på de två gruppuppgifterna samt väl godkänd (VG) på den skriftliga examinationsuppgiften. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Blair, Mitch, Stewart-Brown, Sarah, Hjern, Anders & Bremberg, Sven (red) (2013) Barnhälsovetenskap Lund: Studentlitteratur, 200 sidor Bremberg, Sven (2009) A perfect 10: Why Sweden comes out on top in ECD programming Paediatrics & Child Health. 14(10): Bremberg, Sven (2012) Parent support in Sweden: a country report Dublin: European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions. Bremberg, Sven & Eriksson, Lilly (red.) (2010) Investera i barns hälsa Stockholm: Gothia förlag, 224 sidor Bremberg S (2004) Nya verktyg för föräldrar - förslag till nya former av föräldrastöd Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 380 sidor, Broberg, Anders & Almqvist, Kjerstin & Tjus, Tomas (2004) Klinisk barnpsykologi Stockholm: Natur och Kultur, 367 sidor, 113 sidor (kapitel 1-5) Bäck-Wiklund, Margareta & Johansson, Thomas (2012) Nätverksfamiljen Stockholm: Natur och Kultur, (kapitel 3-4, 6-7, 13-14) Eriksson C, Fröding K, Hulldin J, Jensen J, Larsson M, Tinnfält A, Pettersson C, Broman I & Ljung C (2014) Kompetenta familjer med ungdomar - ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors Örebro universitet: Studier i folkhälsovetenskap 2014:1, 172 sidor Folkhälsomyndigheten (2014) Föräldrar spelar roll. Handbok i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete (andra upplagan) Stockholm: Folkhälsomyndigheten, 67 sidor Forster, Martin (2009) Fem gånger mer kärlek Stockholm: Natur och Kultur, 277 sidor Johansson, Thomas (2009) Familjeliv Malmö: Liber, 188 sidor Miller, Sue (2010) Supporting Parents. Improving outcomes for children, families and communities Bedshire, England: Open University Press, 154 sidor

4 4(5) Regeringens skrivelse (2014) Ett strärkt föräldrastöd - för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor 49 sidor, Skr. 2013/14:87 Regeringskansliet (2014) Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Stockholm: Regeringskansliet, 78 sidor Rooth, Hetty Att betrakta sig själv och se sitt barn Föräldrastödsprogrammet Connects manual i relation till FNs konvention om barnets rättigheter. Rapport juni 2012 Roselius, Maria & Sundell, Knut (2008) Att förändra social arbete. Forskare och praktiker om implementering Stockholm: Gothia, ca 100 sidor, (kapitel 1-3, 6-7, 11) Socialdepartementet (2013) Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: En vinst för alla S SOU 2008:131 (2008) Föräldrastöd - en vinst för alla: Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap: Betänkande Stockholm: Fritzes Statens folkhälsoinstitut (2013) Så arbetar kommuner, landsting och ideella organisationer med föräldrastöd Östersund: Statens folkhälsoinstitut Referenslitteratur Anttila, Sten m.fl. (2010) Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt Stockholm, SBU, rapport 202, 301 sidor Brown, S., Waterston, T. and Crowther, R. (2010) Child public health ( ) Oxford: Oxford University Press Ferrer-Wreder, Laura & Stattin, Håkan & Cass Lorente, Calolyn & Tubman, Jonathan G & Adamson, Lena (2005) Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt Stockholm: Förlagshuset Gothia, 486 sidor Lagerberg Dagmar & Sundelin Claes (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat Stockholm: Gothia, 382 sidor Ribbens McCarthy, Jane & Edwards, Rosalind (2011) Key Concepts in Family Studies. London: Sage, 247 sidor Sundell, Knut (red) (2012) Att göra effektutvärderingar Stockholm: Socialstyrelsen och Gothia Förlag Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Artiklar och rapporter, främst från svensk forskning, omfattande ca 200 sidor tillkommer. Vetenskapliga artiklar: Axberg, Ulf & Broberg, Anders G, (2012). Evaluation of ''The Incredible Years'' in Sweden: The transferability of an American parent-training program to Sweden. Scandinavian Journal of Psychology, 2012, 53, Castro, F. G., Barrera Jr, M., & Holleran Steiker, L. K. (2010). Issues and challenges in the design of culturally adapted evidence-based interventions. Annual Review of Clinical Psychology, 6,

5 5(5) Glatz, Therese & Stattin, Håkan (2013). Exploring parents' experiences and reactions to adolescents' hyperactivity, impulsivity, and attention problems. Journal of Marriage and Family, 75(4), Glatz, Therse & Stattin, Håkan & Kerr, Margret (2012). A Test of Cognitive Dissonance Theory to Explain Parents' Reactions to Youths' Alcohol Intoxication. Family Relations, 61, Laura Ferrer-Wreder & Lena Adamson & Karol L. Kumpfer & Kyle Eichas (2012). Advancing Intervention Science Through Effectiveness Research: A Global Perspective. Child Youth Care Forum 41: Laura Ferrer-Wreder & Knut Sundell & Shahram Mansoory (2012). Tinkering with Perfection: Theory Development in the Intervention Cultural Adaptation Field. Child Youth Care Forum 41: Kaminski, J. W. & Valle, L. A.& Filene, J. H., & Boyle, C. L. (2008). A meta-analytic review of components associated with parent training program effectiveness. Journal of Abnormal Child Psychology, 36(4), Karol L. Kumpfer & Jing Xie & Robert O'Driscoll (2012). Effectiveness of a Culturally Adapted Strengthening Families Program Years for High-Risk Irish Families. Child Youth Care Forum (2012) 41: Kerr Margaret & Stattin, Håkan & Burk William J. (2010). A Reinterpretation of Parental Monitoring in Longitudinal Perspective. Journal of Research on Adolescence, 20(1), Plantin, L., & Daneback, K. (2010). Föräldraskap och Internet. Nya mötesplatser och informationsvägar kring det senmoderna föräldraskapet. Socialvetenskaplig tidskrift,(2), Stattin, Håkan &, Kerr, Margret & Bergman, Lars R. (2010). On the utility of Moffitt's typology trajectories in long-term perspective. European Journal of Criminology, 7, Stewart-Brown, Sarah. (2008). Improving parenting: the why and the how. Archives of Disease in Childhood, 93(2), Stewart-Brown, Sarah & Scharder-McMillian A (2011) Parenting for mental health: what does the evidence say we need to do? Report of Workpackage 2 of the DataPrev project. Health Promotion International, 26 ( ) Stewart-Brown, Sarah (2011) Could parenting programmes lead to lower health care costs in future generations by reducing aggressive behavour? Canadian Medical Association Journal, ( ) Trifan, T. & Stattin, Håkan & Tilton-Weaver, Laura & Kerr, Margret. (in press). Has authoritarian parenting declined the last 50 years. Journal of Marriage and Family.