ENGAGERA FÖRÄLDRAR SOM HJÄLP VID BARNENS LÄRANDE I NATURVETENSKAP OCH TEKNIK: MATERIAL FÖR TRÄNING OCH UTFORMNING AV FAMILJEWORKSHOPS

Transkript

1 ENGAGERA FÖRÄLDRAR SOM HJÄLP VID BARNENS LÄRANDE I NATURVETENSKAP OCH TEKNIK: MATERIAL FÖR TRÄNING OCH UTFORMNING AV FAMILJEWORKSHOPS Camilla Rossi - Linnemann Erica Locatelli Maria Xanthoudaki Heather King I SAMARBETE MED: Valentina Daelli Justin Dillon Rooske Franse Mia Gulliksson Eva Jonsson Miha Kos Helena Lilja Tomas Meiser Vesna Paijc Paola Rodari Tim Scholten Jasja van Leeuwen Luka Vidic Ondrej Votruba Sabina Založnik Vidic 1

2 PROJECT COORDINATOR PARTNER INSTITUTIONS Publicerad 2013 FEAST-projektet Citera och reproducera inte utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Denna publikation är en produkt från FEAST Facilitating Engagement of Adults in Science and Technology Det här projektet har drivits med bidrag från Europeiska kommissionen. Denna publikation innehåller endast författarens åsikter, och Kommissionen kan inte hållas ansvarig för eventuell användning av dess innehåll. Projektets referensnummer: LLP BEGRUNDTVIG-GMP Detta arbete hade inte varit möjligt att genomföra utan engagemanget, idéerna och åtgärderna från FEAST-projektets partners. Vårt djupaste tack går till alla de som bidragit till utvecklandet av FEAST: I alfabetisk ordning: Sabrina Aguanno MUST (Milan, Italy) Stefano Buratti MUST (Milan, Italy) Valentina Daelli Sissa Medialab (Trieste, Italy) Justin Dillon King s College London (London, UK) Rooske Franse Science Center NEMO (Amsterdam, the Netherlands) Aliki Giannakopoulou Science Center NEMO (Amsterdam, the Netherlands) Mia Gulliksson Teknikens Hus (Luleå, Sweden) Eva Jonsson Teknikens Hus (Luleå, Sweden) Heather King King s College London (London, UK) Miha Kos Hiša eksperimentov (Ljubljana, Slovenia) Helena Lilja Teknikens Hus (Luleå, Sweden) Erica Locatelli MUST (Milan, Italy) Luisa Marino Ecsite (Belgium) Marzia Mazzonetto Ecsite (Belgium) Tomas Meiser Techmania Science Center (Plzen, Czech Republic) Vesna Pajic Hiša eksperimentov (Ljubljana, Slovenia) Mathias Reuter MUST (Milan, Italy) Paola Rodari Sissa Medialab (Trieste, Italy) Camilla Rossi-Linnemann MUST (Milan, Italy) Francesca Salgarello MUST (Milan, Italy) Tim Scholten Science Center NEMO (Amsterdam, the Netherlands) Marjolein Van Breemen Science Center NEMO (Amsterdam, the Netherlands) Katja van der Geer Science Center NEMO (Amsterdam, the Netherlands) Jasja van Leeuwen Science Center NEMO (Amsterdam, the Netherlands) Luka Vidic Hiša eksperimentov (Ljubljana, Slovenia) Ondrej Votruba Techmania Science Center (Plzen, Czech Republic) Maria Xanthoudaki MUST (Milan, Italy) Sabina Založnik Vidic Hiša eksperimentov (Ljubljana, Slovenia) Vi tackar också all personal hos våra samarbetsinstitutioner och till de familjer som deltagit i projektaktiviteterna i de olika länderna. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING SUMMERING DOKUMENTETS STRUKTUR sid. 4 sid. 5 sid FÖRÄLDRARS ENGAGEMANG VID INLÄRNING I NATURVETENSKAP OCH TEKNIK: LITTERATURÖVERSIKT FEAST-METODIK OCH CHECKLISTOR FÖR PRAKTISK OBSERVATION FEAST:S WORKSHOPS: BESKRIVNINGAR OCH PRINCIPER sid. 7 sid. 11 sid. 16 WS1 PRATA OM VETENSKAP: FLYTA OCH SJUNKA sid. 17 WS2 FARKOSTER SOM RULLAR: MEKANIK sid. 20 WS3 RYMDRESAN: RYMDEN sid. 22 WS4 MOBILT FÖRÄLDRAMÖTE : LJUD sid. 24 WS5 EN ROBOT I FAMILJEN: ROBOTIK sid. 26 BILAGA BILAGA A LITTERATURÖVERSIKT OM METODIK FÖR FÖRÄLDRAUTBILDNING B REFERENSER 3 sid. 28 sid. 39

4 FRAMÅT Det EU-finansierade FEAST-konsortiets mål är att stödja de vuxnas engagemang i vetenskap och teknologi. Mer specifikt är målet med FEAST att förstärka rollen som vuxna spelar när de, som föräldrar och vårdnadshavare, stödjer sina barns engagemang i vetenskap och teknologi på informella vetenskapsinstitutioner, såsom museum och vetenskapscentrum. Konsortiet koordineras av Ecsite, det europeiska nätverket för vetenskapscentrum och museum, och involverar ytterligare sju partners från Tjeckien, Italien, Sverige, Slovenien, Storbritannien och Nederländerna. Fem av våra partners är internationellt respekterade informella vetenskapsinstitutioner som har betydande praktisk erfarenhet i att utveckla inspirerande utställningar och nydanande utbildningsprogram för sina besökare. Följande material utvecklades för att hjälpa museipedagoger som vill vidareutveckla sin förmåga att stötta föräldrar och vårdnadshavare i sin roll som lärare för sina barn. Materialet utgår från det forsknings- och experimentarbete som konsortiet har utfört under två år, och innefattar de reflektioner som kommit ut av de många diskussioner som förts mellan partnerna som en del i förberedelserna inför FEAST:s internationella utbildningskurs. 4

5 SUMMERING Föräldrar och vårdnadshavare är viktiga när det gäller att hjälpa sina barns förståelse för, och engagemang i, vetenskap. Genom att stötta föräldrarna kan vi hjälpa dem att förmedla sina barns inlärning, men också att ta till sig ny kunskap, ny kompetens och nya attityder för att förstärka deras eget deltagande som vetenskapligt bildade medborgare i ett vetenskaps- och tekniktätt samhälle. Efterforskning visar att familjer kommer till informella utbildningsinstitutioner av olika anledningar. Medan de är där delar familjen med sig av personliga berättelser, lär sig nya vokabulär och skapar en gemensam förståelse för deras delade upplevelse. Många vuxna stöttar också aktivt sina barns inlärning i samband med utställningar och program genom att erbjuda uppmuntran, inbjuda till praktiskt engagemang och ge förklaringar. Men många vuxna verkar sakna tilltro till att ge uttryckligt stöd, och ses i stället stå i bakgrunden och låter institutionens pedagogere hjälpa till. Bland orsakerna till detta finns bland annat skepsis inför sin egen kunskap om vetenskap, att de inte tror på sin egen kompetens att hjälpa och bristfällig förståelse av värdet av att leka och utforskandets natur. Museer och science centerkan underlätta föräldraengagemanget genom att ge uttrycklig vägledning och stöd. De kan hjälpa föräldrarna att förstå och reflektera över den nyckelroll de har i att stödja sina barns inlärning. De kan hjälpa föräldrar att engagera sig i barnens utforskningsprocess då de ställer frågor, funderar på sina tidigare kunskaper, förutspår vad som kommer att hända och kommer på förklaringar för olika fenomen. Föräldrar kan också lära sig enkla hjälptekniker som att ställa öppna frågor och frågor med interrogativa pronomen (vem? varför? var?). Föräldrar och barn kan också uppmuntras till att engagera sig i gemensamma efterforskningar och därefter i sina egna personliga läroresor, som anpassas efter familjens specifika behov och intressen. Utöver att dela med sig av sin hjälpexpertis kan museer och sceince center bygga vidare på förälderns tidigare kunskap och erfarenhet för att fördjupa deras kunskap om vetenskapen. Med större självsäkerhet i och med sin förståelse av vetenskapen är det troligt att föräldern känner sig mer lämpad till att diskutera vetenskapsfrågor och vetenskapliga sätt att arbeta med sina barn på. Institutionerna kan också förse familjerna med aktiviteter och material som de kan hålla på med hemma, och på så vis få en kontinuerlig vetenskaplig diskussion. Slutligen kan museer och sceince center främja de vuxnas engagemang med barnen genom att tänka på hur de utformar sina program och aktiviteter. De bör se till att möblerna och utrustningen passar för alla åldrar. Aktiviteterna bör vara av olika svårighetsgrad för att tillgodose de olika behoven i olika åldrar och intressen. Museipedagogerna bör använda ett språk som är passande både för vuxna och barn. De fem FEAST-workshoparna som presenteras i detta dokument använder sig av många av dessa grepp. Tillsammans kan de sägas utgöra en full repertoar av god praxis när det handlar om att underlätta för de vuxnas engagemang med barn i vetenskapssammanhang. De utgör en värdefull resurs av beprövade och testade aktiviteter som beskrivs här på ett sätt som gör det möjligt för andra institutioner att ta till sig och anpassa dem. Vi hoppas också att de utvecklar sina egna aktiviteter som fortsätter att stödja FEAST:s mål. 5

6 DOKUMENTETS STRUKTUR Kapitel 1 introducerar den teoretiska grunden för vårt arbete när vi undersöker hur kulturella institutioner ytterligare kan hjälpa barnens inlärningen genom att stötta föräldrarna och vårdnadshavarna att iklä sig rollen som lärare. Den återspeglar den roll som föräldrarna har när det gäller att stötta barnens inlärning, och vilka olika typer av medel som föräldrarna kan använda. Den bjuder också på insikter i hur institutioner kan främja föräldrarnas engagemang. Kapitel 2 består av två praktiska checklistor: En metodisk checklista, som summerar FEAST:s principer. Denna lista är ett användbart verktyg för reflektion, och är också relevant för de som vill sprida och försvara idén om att sceince center och museer kan stötta föräldrarna till att på ett framgångsrikt sätt iklä sig rollen som vetenskapslärare för sina egna barn. En checklista för observation/reflektion som lätt kan skrivas ut och användas som ett verktyg för självutvärdering för de som ska utveckla och arrangera nya aktiviteter och workshops. Kapitel 3 presenterar de fem workshops som utvecklats och testats av de sceince center och museer som FEAST samarbetat med, och tar upp följande ämnen: 1. Flyta och sjunka; 2. Mekanik och fordon; 3. Ljud; 4. Astronomi; 5. Robotik. Underkapitlen beskriver principerna bakom varje workshop, och belyser några av de mer specifika praktiska lösningarna som utvecklats för att stötta föräldrarna i deras lärarroll. Dessa principer hjälper också "förklarare" 1 och museipedagogen att reflektera över hur de metodiska rekommendationerna som listas i kapitel 2 kan implementeras rent praktiskt. För att hjälpa de som eventuellt önskar att kopiera någon workshop innehåller dokumentet en kort beskrivning av alla workshops tillsammans med praktiska tips och Internetlänkar till mer detaljerade aktivitetsbeskrivningar, material och möjliga anpassningar för olika institutionella kontexter. Bilaga A innehåller en kommenterad litteraturöversikt om metodik för föräldrautlärning. I detta dokument diskuteras de viktigaste metodiska aspekterna i ett antal studier i detalj för att kunna belysa hur tidigare arbeten har bidragit till utvecklandet av en gemensam metodik för FEAST:s workshops. De viktigaste uppsatserna är individuellt kommenterade, och uppmärksammar deras metodiska insikter när det gäller konceptualisering av engagemangsnivåer eller förslag till utformning av program. Sedan belyses uttryckligen de metodiska slutsatser som dras för FEAST:s workshops. Bilaga B innehåller en fullständig lista över referenser till alla forskningsrapporter och andra citerade publikationer. 1 I detta dokument används ordet förklarare istället för det engelska ordet explainer. Vi menar här en person som bistår besökarna i utställningarna och verkstäder på science centret eller museet. Ibland används även ordet museipedagog eller workshopledare. 6

7 1 FÖRÄLDRARS ENGAGEMANG I VETENSKAPSINLÄRNING: LITTERATURÖVERSIKT 7 VARFÖR FOKUSERA PÅ FÖRÄLDRAR? Föräldrar och vårdnadshavare är viktiga när det gäller att hjälpa sina barns förståelse för, och engagemang i, vetenskap. Genom att stötta föräldrarna kan vi hjälpa dem att förenkla sina barns inlärning, men också att ta till sig ny kunskap, ny kompetens och nya attityder för att förstärka deras eget deltagande som vetenskapligt bildade medborgare i ett naturvetenskaps- och tekniktätt samhälle. FAMILJENS ROLL I BARNENS INLÄRNING Forskning visar att familjer som aktivt arbetar på att skapa sig en gemensam förståelse för sina upplevelser på ett museum eller ett science center: delar med sig av sina personliga berättelser, och de övar på nya vokabulär (Ash, 2003; McManus, 1989). Besöken befäster också vissa familjevärderingar (Moussouru, 1997). En förälders engagemang i sitt barns utbildning beror på hur de ser på sina egna kunskaper och förmedlingskompetens, och i vilken utsträckning som de uppmuntras att engagera sig (Hoover-Dempsey och Sandler, 1997). Olika föräldraroller anammas vid olika tillfällen eller i olika miljöer. Men två breda typer karaktäriserar spektrumets två ändar: att lämna barnens utbildning till en museipedagog, och själv stå ibakgrunden, och att vara väsentligt engagerad i sitt barns utbildning. I museimiljöer har man sett att föräldrar intar ett av tre lägen: en neutral hållning (stå ibakgrunden och titta på), en neutral hållning som ibland avbryts av lite modellerande eller för att underlätta i samspelet, eller en övervakande hållning, där de hämmar och avbryter leken med kommentarer som "vi kan inte tillbringa all vår tid här" (Wood och Wolf, 2010). I en vidare studie som utforskar föräldrarnas syn på inlärning, och framförallt lekens värde, fann forskarna att färre än 1 av 6 tyckte att lek var ett sätt att lära sig. Många föräldrar brast också isjälvförtroende när det handlade om att veta hur de kunde leka med sina barn på bästa sätt (Downey, Krantz och Skidmore, 2010). Men det är, bortsett från ovanstående studier, viktigt att vi, när vi tänker på föräldraengagemang i vår egna informella omgivning, inte dömer ut beteendet för fort, eller för negativt. Som Wood och Wolf (2010: 48) sammanfattar:

8 "När en förälder står i bakgrunden, eller inte verkar interagera i utställningens inramning, ska det inte nödvändigtvis tolkas som icke-engagemang. Inte heller ska föräldern ses som oförberedd eller oförmögen att handla. Det är absolut möjligt att familjeinlärningen fortfarande äger rum, men att förstå förälderns motivering och val kan ge utformingen och utvecklingen av utställningar eller individuella element en ny riktning." FORMER AV FÖRÄLDRAMEDLING Även om många föräldrar må vara tystlåtna om sitt inlärningsstöd, är de som iklär sig en mer aktiv roll medvetna om sina handlingar. Med andra ord, föräldrar kan på ett korrekt sätt beskriva de sätt på vilka de stöttar sina barns inlärning. Till exempel upptäckte Swartz och Crowley (2004) att när de frågade föräldrarna om deras beteende så tittade de på sina barn (och interagerade inte med dem), de uppmuntrade dem (men gav inget specifikt stöd), de vägledde sina barn i utställningarnas grepp och gav dem instruktioner, de beskrev viktiga bevis inom utställningen, och slutligen, när de erbjöd som mest stöd, förklarade föräldrarna för sina barn hur utställningen kunde kopplas samman med barnets tidigare erfarenheter genom att göra bland annat kausala och analogiska kopplingar. Swartz och Crowley (2004) har karaktäriserat fem olika sätt som föräldrar angriper museiinlärning på: Fokus på att ha kul föräldrarna låter i första hand sina barn leka. Upptäcka på egen hand föräldrarna lägger stor vikt vid att låta sina barn styra. Tillbaka till grunderna föräldrarna fokuserar på att hjälpa sina barn att lära sig de grundläggande kompetenserna och vokabulären. Lära sig tillsammans föräldrarna ser sig själva som vägledare i sina barns inlärning. Förklaringar överallt föräldrarna använder förklaringen för att hjälpa sina barn att reflektera över sina erfarenheter och göra kopplingar till den vidare världen. Av dessa sätt visar forskningen att användandet av förklarande konversationer är det mest effektiva om man vill stötta barnens inlärning (Tare et al., 2011). En vidare studie visade att barn vars mammor ställer öppna frågor med interrogativa pronomen (som vad, var och varför?) kunde komma ihåg mer från sina upplevelser än barn vars föräldrar ställde ledande frågor (Benjamin, Haden och Wilkerson, 2010). Forskarna säger också att om föräldrarna pratar om den delade erfarenheten när de kommer hem underlättar det för händelsen att etsa sig fast i barnens minne. Andra forskare har upptäckt att föräldrastödet minskar i takt med att barnets kunskaper ökar. Med andra ord stöttar föräldrar till "nybörjarbarn" dem att lära sig mer, medan föräldrar till "expertbarn" endast testar deras befintliga kunskaper, och tar inte deras inlärning vidare (Palmquist och Crowley, 2007). Frågan är då alltså hur man bäst stöttar föräldrar och barn som redan har kunskaper inom ett visst ämne. 8

9 VAD KAN INFORMELLA VETENSKAPSINSTITUTIONER GÖRA FÖR ATT STÖTTA FÖRÄLDRARS ENGAGEMANG? Institutioner kan erbjuda uttryckligt stöd och vägledning för föräldrarna. Till exempel visade sig barn som vägleddes av föräldrar som hade sett en instruktionsfilm vara mer benägna att ägna sig mer åt förklarande på hög nivå, jämfört med de barn vars föräldrar inte hade sett filmen (van Schijndel m.fl., 2010). En workshop som utformats för familjegrupper som besökte ExploratoriumExperimentariet, där föräldrar och barn fick hjälp med att utveckla sina egna frågor, experiment och förklaringar, visade sig också vara effektiv när det gällde familjernas fortsatta engagemang med utställningarna (Allen och Gutwill, 2009). Institutionerna kan också dela med sig av sin egen expertis när det handlar om att stötta frågebaserad inlärning. I den kontext som finns runt museum och sceince center är frågeställningsmetoden ett sätt att angripa besökarens inlärning, baserat på dennes egen nyfikenhet, förundran eller önskan om att förstå en observation eller lösa ett problem. För att stötta frågeställningsupplevelser uppmuntras besökarna av lärarna att reflektera över sina egna observationer, hitta på nya frågor, experimentera och att tolka informationen. För att hjälpa föräldrarna i sina ansträngningar med att underlätta frågeställningen uppmanas museipedagogerna att demonstrera och dela med sig av följande frågeställningsbaserade underlättningstekniker: Använda öppna frågor som uppmuntrar till detaljerade observationer, praktisk utforskning och reflektivt tänkande. Föreslå nya aspekter av fenomenet som kan observeras, och försöka att uppmuntra vidare experiment och tänkande. Lyssna noggrant till ett barns idéer, kommentarer och frågor, och föra en dialog för att överväga möjliga svar. Förstå att dialog och diskussion är användbara verktyg för att utvärdera idéers giltighet och för att uppmuntra kritisk reflektion. Ha eventuella missuppfattningar (dessa är användbara för att kunna sätta fingret på förståelsesvårigheter) i åtanke och dela med dig av alternativa idéer och information som kan motsäga och utmana barnets ursprungliga uppfattning. Uppmuntra barnen att ta mer och mer ansvar för sina utforskningar så att de sedan "äger" frågeställningsupplevelsen. Utöver att stötta föräldrar att ta till sig liknande kompetenser för att främja frågeställningen måste också praktiska överväganden göras. I till exempel en utställningsformgivningskontext vill Borun m fl. (1997) uppmana till att utställningar ska vara: mångsidiga, så att en familj kan samlas kring en utställningsdel. fleranvändarvänliga, så att flera handuppsättningar på ett bekvämt sätt kan komma åt på samma gång. 9

10 mångbottnade, så att interaktionen kan vara både komplex och enkel, men fortfarande gynna en gruppdiskussion. multimodala för att tilltala olika kunskapsnivåer och engagemangsstilar. lättlästa, med text som arrangerats i lättförståeliga bitar. relevanta, med explicita kopplingar till besökarnas befintliga kunskaper och erfarenheter. En liknande uppsättning av riktlinjer kan tänkas informera om utformningen av utbildningsprogram. Aktiviteter ska därför: äga rum i ett tillräckligt stort utrymme, och med en möblering som passar alla i familjen. vara mångbottnade, engagemangsnivån kan vara komplex eller enkel, men fortfarande gynna en gruppdiskussion. komma med tydliga instruktioner för både vuxna och barn som deltar. göra kopplingar till besökarnas befintliga kunskaper och erfarenheter. AVRUNDNING För att stötta de vuxnas engagemang i vetenskap, och i sin tur deras underlättande vid barnens inlärning, behöver vi tänka på att de vuxna kommer till en informell utbildningsinstitution med olika motiv och perspektiv. Deras motiv kan vara format efter deras familjs specifika intressen, efter en generell önskan om att lära sig "något" eller helt enkelt efter önskan om att göra en utflykt tillsammans. Deras perspektiv på hur de kan stötta sina barns engagemang i naturvetenskap och teknik beror på hur de ser på sig själva i föräldrarollen, och på hur de ser på sina egna kunskaper i ämnet och på sin kompetens när det gäller att underlätta för barnen. En mängd olika angreppssätt kan anammas för att underlätta och främja föräldraengagemanget. Bland dessa finns att se över programmens utformning så att det tilltalar alla, se till att föräldrarna förstår syftet och sin roll som lärare, och att aktivt föra fram fördelarna med den frågeställningsbaserade pedagogiken. Genom att besöka ett museum eller ett science center med hela familjen visar föräldrarna klart och tydligt att de vill ha en upplevelse som gynnar deras barn på något vis. Genom att beskriva besökarnas beteende är forskarna överens om att föräldrar generellt sett gör medvetna val om vad deras barn är intresserade av, och vilken innehållsnivå han eller hon kan hantera på bästa sätt. Kort sagt: föräldrarna försöker oftast att förmedla upplevelsen så gott de kan. Det är DIN uppgift att stötta och förbättra denna förmedling. 10

11 2 FEAST-METODIK OCH CHECKLISTOR FÖR PRAKTISK OBSERVATION Detta kapitel består av två praktiska checklistor som "förklarare" och museipedagoger kan skriva ut och använda som stöd i sitt dagliga arbete och för reflektion: FEAST:s metodiska checklista Denna lista summerar FEAST-metodiken. Den är ett användbart verktyg för att ge stöd åt reflektion över hur man rent praktiskt ska hjälpa föräldrar att på ett framgångsrikt sätt iklä sig rollen som vetenskapslärare för sina egna barn. FEAST:s resultat antyder att workshoparnas utformare och lärare bör ha dessa rekommendationer i åtanke när de utvecklar workshops för vuxna och barn. Dessutom refererar kapitel 4, som består av beskrivningar av testade workshops inom FEAST, till denna lista, och presenterar ett antal utformningsalternativ för workshops som exempel på hur dessa rekommendationer kan tillämpas rent praktiskt. FEAST:s praktiska observations- och självreflektionschecklista Denna lista kan lätt skrivas ut och användas som ett verktyg för självutvärdering för de som ska utveckla och arrangera nya aktiviteter och workshops. Den kan användas för att planera och övervaka effektiviteten av familjeworkshops. Frågorna och reflektionerna är baserade på den metodiska checklistan och på etablerad god praxis när det gäller undervisning och inlärning i informella omgivningar (Bell m fl., 2009; King m fl., 2007) 11

12 FEAST:S METODISKA CHECKLISTA 1 Hjälp föräldrarna att förstå den nyckelroll de har i att stötta sina barns inlärning. Bekräfta för föräldrarna att de har en unik kunskap om sina barns intressen och kunskaper, och att de redan medvetet eller omedvetet agerar som stöd för barnens inlärning. 2 Hjälp föräldrarna att reflektera över sin roll som förmedlare. Se till att föräldrarna förstår syftet med sitt egna engagemang, och på så sätt kan utveckla sin kompetens som förmedlare. 3 Utrusta föräldrarna med kunskap för att förbättra sitt egna och sina barns engagemang i ämnet. Hjälp föräldrarna att engagera sig med barnen i frågeställningsprocessen genom att uppmuntra dem till att: göra iakttagelser, ställa frågor, värdera informationskällor, reflektera över sina tidigare kunskaper, planera undersökningar, samla, analysera och tolka information, föreslå förklaringar och förutsägelser. Förse dem med inspiration om vilka inlärningsmetoder som finns tillgängliga, exempelvis som att ställa öppna frågor och frågor med interragotiva pronomen (vad? var? varför?). 4 Öka föräldrarnas intresse och deras kunskaper inom ämnet. Förse föräldrar med innehållsinformation och/eller nya kunskaper för att stötta dem i deras egna, personliga inlärning: att förbättra de vuxnas kunskaper och kompetenser kommer att ge dem självförtroende och kompetens att stötta sina barns inlärning. En workshop ska innehålla information på olika nivåer och av olika svårighetsgrad så att de olika lärobehoven hos vuxna och barn kan tillgodoses. 5 Stöd samarbetet mellan förälder och barn. Utforma aktiviteterna och utrymmena så att det uppmuntrar till ett aktivt engagemang från både barn och vuxna. Var uppmärksam och ha i åtanke att varje individ är unik och att familjedynamiken kan variera: reagera som varje situation kräver. 6 Uppmuntra arbete där varje familjemedlem kan hitta sin egen roll. Hjälp föräldrarna att hitta en god balans mellan den aktiva och den stöttande rollen (iakttagande, inspirerande, diskuterande, förklarande o.s.v.) genom att uppmuntra dem att antingen vara med i en aktivitet och/eller ge barnet mer plats. 7 Använd föräldrarnas och barnens befintliga kunskap som en utgångspunkt för undersökningar. Värdesätt de insikter som felaktiga svar och missuppfattningar kan ge upphov till. Misstag och förvirringar kan användas som en resurs för att utforska anledningarna till varför en del svar är bättre än andra. Tänk utanför ramarna. Fantasi, känslor och personliga åsikter är också användbara verktyg för att bygga upp en gemensam och personlig förståelse. 8 9 Stöd engagemanget i frågeställnings- och efterforskningsprocessen. Uppmuntra deltagarna att iklä sig rollen som en "forskare" som på sitt egna sätt ger sig ut på en personlig läroresa som stödjer upplevelser med öppna slut, med individuella och icke-standardiserade resultat. Workshopaktiviteternas prioritet är inte att "lära ut" kunskaper inom ämnet, utan snarare att engagera deltagarna i inlärningsprocessen. Uppmuntra praktiska experiment och konversation. Att experimentera och konversera brukar främja lagarbete och gör det enklare för familjemedlemmarna (inklusive föräldrarna) att hitta en passande samarbetsroll. Konversation kan också främja utforskningen, förbättra förhandlingskompetensen och stötta styrkandet av idéer och val. 12

13 10 Förbättra inlärningen genom att sammankoppla den med familjelivet. Fundera på hur familjerna kan fortsätta konversationerna och aktiviteterna där hemma. Föreslå olika sätt på vilka de kan bygga vidare på den (förhoppningsvis!) positiva familjedynamiken som grundlades under workshopen. 13

14 FEAST:S PRAKTISKA OBSERVATIONS- OCH SJÄLVREFLEKTIONSCHECKLISTA FRÅGA DIG SJÄLV/TÄNK PÅ: DINA ANTECKNINGAR: Hur börjar aktiviteten: vilken input/introduktion ges (om någon ges)? hur fördelas deltagarna i workshopens rum? Hur utvecklas det "byggmaterial" som workshopens ledare ger under aktivitetens gång? Vilken/vilka typer av roll/roller förväntar sig workshopena av föräldrarna? Vilken typ av underlättande färdigheter delas explicit med föräldrarna? Delar workshopens ledare med sig av, eller visar, principerna för problembaserat lärande? Vilka strategier används för att bjuda in och uppmuntra föräldrar till engagemang och stöd för aktivt samarbete och en dialog mellan föräldrar och barn? Förståelse för bredare kontextuella frågor: hur svarar föräldrarna pojkar och flickor? hur svarar föräldrarna de barn som är experter på ämnet? Vilka frågor ställer ledaren av workshopen? Vilken roll har ledaren av workshopen? när det gäller att hantera fel och frustrationer när det gäller att uppmuntra vidare experiment/utforskning och alternativa/nya lösningar o.s.v. när det handlar om att ge kunskaper inom ämnet när det handlar om att reflektera över vad som hände 14

15 Vad är det som fångar gruppens uppmärksamhet? (och när? hur mycket?) experimentet/uppgiften/processen barnet föräldern ledaren av workshopen det slutliga målet Uppmuntrar/möjliggör workshopen lek och experiment? aktivt och gemensamt engagemang? (från både barn och vuxna) Kan föräldrarna ses använda sina nya kompetenser inom problembaserat lärande? På vilka sätt? Uppvisar föräldrar och barn en ny förståelse för det vetenskapliga innehållet? Stöds andra inlärningsaspekter (som inte fokuserar på innehåll och kompetens) av workshopen, som till exempel: fantasiutveckling känsloutveckling estetisk uppskattning stimulans av sinnena Finns det utrymme för att ändra planerna under aktivitetens gång? För en avvikelse? För improvisation? Om ja, vad beror dessa på? Hur avslutas aktiviteten? vad är avrundningens fokus? (ämneskunskap, resultat, känslor, underhållning, deltagande, o.s.v.) vilka aspekter av aktiviteten diskuteras? avsätts någon tid till "vad vi tar med oss hem"? Vilka är workshopens starkaste aspekter? Vilka är de svagaste aspekterna? 15

16 3 FEAST-WORKSHOPS: BESKRIVNINGAR OCH PRINCIPER FEAST-workshoparna har som målsättning att uppmuntra föräldrar att bli en aktiv del av sina barns naturvetenskapliga inlärning och samtidigt utrusta dem med en kompetens som sträcker sig bortom museibesöket. Workshopen är dessutom planerad med målet att utveckla specifika verktyg och metoder som kan hjälpa museets "förklarare" att berika och stärka arbetet med familjer. Att erkänna den roll som familjerna spelar är viktigt för att förstå hur unga människor engagerar sig (eller inte) i vetenskap. Till exempel kan en förälders egna känslor gentemot vetenskap, och deras engagemangsnivå när det handlar om vetenskapsorienterade frågor, påverka deras barns inställning till vetenskap. Att skapa förutsättningar för föräldrarna att känna sig kompetenta, självsäkra och medvetna om både vetenskapens värde och hur viktig deras egen roll är när det handlar om att forma unga människors syn har varit FEAST-projektets stora utmaning. De workshops som nämns nedan har alla utformats med detta scenario i åtanke. De fem workshoparna skiljer sig åt i angreppssätt och format, men alla bygger på en förståelse för inlärning, underlättning och hur familjer interagerar internt. Detta kapitel ger en överblick över varje workshops principer och praktiska angreppssätt. Det presenterar aktiviteterna på ett sådant sätt att de kan anammas och anpassas för att användas av andra informella vetenskapsinstitutioner. Men viktigast är att den belyser den viktigaste metodiska rekommendationerna som slagits fast av FEAST (se FEAST:s metodikchecklista i kapitel 2). För varje workshop finns: En kort översikt över workshopens aktiviteter. Viktiga metodiska principer som styr workshopens principer och övningar. Saker att tänka på vid arrangerandet av denna workshop. Länkar till mer detaljerade beskrivningar, och tillhörande workshopmaterial. 16

17 WS.1 PRATA OM VETENSKAP: FLYTA OCH SJUNKA Utvecklat av sceince center NEMO, Amsterdam, Nederländerna KORT ÖVERSIKT ÖVER WORKSHOPENS AKTIVITETER I denna workshop undersöker föräldern och barnet fenomenet "flyta och sjunka", och arbetar tillsammans i ett team. Aktiviteterna är baserade på vanliga missuppfattningar när det gäller att flyta och sjunka. Först får föräldrarna lyssna på en teoretisk introduktion till hur barn lär sig med fokus på naturvetenskap, medan barnen deltar i en underhållande demonstration på en annan plats. Sedan sammanförs föräldrar och barn igen för att delta i en frågesport där det gäller att förutspå vilka föremål som kommer att sjunka eller flyta i tio olika situationer. Det som vid en första anblick kan verka enkelt visar sig snart vara spännande och utmanande, inte bara för barnen, utan för föräldrarna också. Varje familj väljer tre av tio situationer och får testa och förfina sina ursprungliga svar genom att experimentera sig fram. Aktiviteten är uppbyggd kring ett angreppssätt i fyra steg: förutspå, förklara, experimentera och reflektera. Vuxna och barn använder en mall i form av ett anteckningsblock för att referera till denna modell. Workshopen avslutas med reflektioner över de mest överraskande upptäckterna, och med en förklarande demonstration av Arkimedesprincip. Att kunna denna naturlag och experimenten kommer att hjälpa föräldrarna och barnen att fortsätta sina upptäckter där hemma. 17

18 VIKTIGA METODISKA PRINCIPER SOM STYR WORKSHOPENS BAKGRUND OCH ÖVNINGAR Öka föräldrarnas intresse och deras kunskaper inom ämnet. Ämnet som valts syftar till att vara attraktivt för barn, men samtidigt också vara tillräckligt utmanande för föräldrarna. Workshopen är baserad på missuppfattningar (som även vuxna har) om fenomen i samband med att flyta och sjunka. Det som vid en första anblick verkar enkelt visar sig snart bli intressant att undersöka och fundera på även för föräldrarna. Underfrågesporten "tvingas" föräldrarna att förutspå om en kloss sjunker eller flyter i en viss situation. Denna aktivitet stimulerar dem att själva fundera på fenomenet. Under ett kort ögonblick får de kliva ur rollen som barnets läromästare och istället fokusera på sin egen kunskap och inlärning. Frågesporten handlar inte om att kora vem som vet mest, utan är mer ett sätt att tydliggöra missuppfattningarna. Hjälp föräldrarna att förstå den nyckelroll de har i att stödja sina barns inlärning. Före workshopen får föräldrarna en teoretisk introduktion till barns lärande. Där betonas det att nästan alla tänker eller vet något om naturvetenskap eller teknisk. Denna kunskap får vi genom erfarenhet och via teori. För att verkligen förstå hur något fungerar måste man integrera den nya informationen med den befintliga kunskapen. Att kombinera den nya och den befintliga kunskaper är en svår process som inte sker av sig självt. Den kräver lite arbete. Barn behöver hjälp med detta av en lärare eller förälder. Utrusta föräldrarna med kunskap för att förbättra sitt egna och sina barns engagemang i ämnet. Workshopen fokuserar på de utforskande inlärningskompetenserna i att förutspå, förklara, experimentera och reflektera. Inom den teoretiska presentationens kontext introduceras dessa fyra kompetenser för föräldrarna innan workshopen. Under själva workshopen påminner "förklararen" föräldrarna om dessa fyra kompetenser och vad de, som föräldrar, kan göra för att stötta sitt barns inlärning i varje steg. Workshopen är utformad för att hjälpa föräldrarna och deras barn att uttrycka sin kunskap från tidigare erfarenheter (icke-verbal kunskap) i ord. Föräldrar och barn som inte är vana vid att prata om vetenskap tillsammans kan uppleva och utöva det sätt som en utvecklande förklaring syftar till att integrera ny kunskap med befintlig. Stöd samarbetet mellan förälder och barn. Föräldern och barnet arbetar tillsammans i ett lag. Detta gör så att föräldrarna kan ge sitt barn full uppmärksamhet. För varje steg (del av workshopen) tydliggörs förälderns roll. På det viset uppmuntras förälderns engagemang tydligt under workshopen. Workshopdelen "förklara" stimulerar föräldrarna till att bli medvetna om barnets perspektiv medan de utför experimenten tillsammans lite senare. I och med att barnen och föräldrarna får välja sina tre favoritexperiment får de utrymme att arbeta med sina egna specifika intressen och frågeställningar. 18

19 SAKER ATT TÄNKA PÅ VID ARRANGERANDET AV DENNA WORKSHOP Meddela föräldrarna i förväg (via e-post, på museet eller på hemsidan) om workshopens syfte för att vara säker på att den lever upp till föräldrarnas förväntningar. Denna workshop fokuserar mer på de utvecklade kompetenserna i tänkande och talande än på att betona vetenskapen bakom att flyta och sjunka. Se till att föräldrarna känner sig säkra nog för att kunna göra misstag. Frågesporten handlar inte om att ha rätt eller fel. Det är snarare ett sätt att få reda på vad de redan vet om att flyta och sjunka. Se till att samla in frågeformulären från föräldrarna för att förhindra att de jämför sina svar med barnens, vilket kan göra de sistnämnda upprörda. Genom att förutspå, förklara och experimentera har både förälder och barn startat en tankeprocess. Vi förväntar oss inte, när workshopen är slut, att de ska förstå allt om fenomenet. Istället hoppas vi att både de vuxna och barnen har intresset och tankekompetensen som krävs för att fortsätta att utforska vetenskapsfenomen tillsammans där hemma. Demonstrationen i slutet av workshopen ser till att allt tänkande och experimenterande som barnen och föräldrarna har utfört summeras i en sammanfattning på ett tillfredsställande sätt. Demonstrationen ska vara lättsam, rolig och underhållande. DETALJERADE BESKRIVNINGAR OCH TILLHÖRANDE WORKSHOPMATERIAL: 19

20 WS.2 FARKOSTER SOM RULLAR: MEKANIK Utvecklat av Teknikens Hus, Luleå, Sverige KORT ÖVERBLICK ÖVER WORKSHOPENS AKTIVITETER I den här workshopen försöker barn och föräldrar lösa en utmaning tillsammans: bygg en gravitationsbil och testa den på ett lutande plan. Först introduceras föräldrarna till workshopen och får en kort introduktion. Om metoden för problemlösning och tips på hur de ska samarbeta med sina barn i den här processen: Utmaning Konstruerande Testa Bygga Testa igen Reflektera och dela kunskap. Samtidigt ges barnen en introduktion till materialet i ett separat rum. Här får barnen möjlighet att bekanta sig med materialet och prata om utmaningen Bygg en gravitationsbil och testa den på det lutande planet. Barnen börjar bygga med fokus på hjulupphängningen. Därefter börjar barnen och föräldrarna tillsammans använda materialet för att uppfinna och bygga en farkost. Under tiden de jobbar kommer de att börja bekanta sig med Newtons s rörelselag även om de inte är medvetna om det. De testar sina farkoster på det lutande planet och reflekterar och delar sona upptäckter. Om de vill kan de gå vidare och försöka förbättra sina farkoster genom att t ex addera en motor. Därefter jobbar barnen och föräldrarna återigen i olika lokaler. Barnen ges möjlighet att färdigställa sina farkoster och att dekorera dem om de vill. Föräldrarna ges en kort föreläsning om några av de vetenskapliga begreppen som finns bakom denna workshop. Ett förslag är att berätta om Newtons lagar som är grunden för Newtons mekanik. Workshopen avslutas med att hela gruppen diskuterar och delar sina resultat och upptäckter med varandra. 20

21 VIKTIGA METODISKA PRINCIPER SOM STYR WORKSHOPENS BAKGRUND OCH ÖVNINGAR Stöd engagemanget i frågeställnings- och efterforskningsprocessen Workshopens aktiviteter baserar sig på en utmaning, men de är open ended så det finns inget rätt eller fel sätt att lösa utmaningen. När barnet och föräldern jobbar med att lösa utmaningen så jobbar de med kollaborativt lärande där de har roligt och upptäcker nya saker tillsammans genom att praktiskt lösa problem, bygga, undersöka och förbättra. Öka föräldrarnas intresse och deras kunskaper inom ämnet. De separata genomgångarna då föräldrarna introduceras, till både workshopens problemlösnings metod och de specifika vetenskapliga principerna, ger dem möjlighet att fördjupa deras personliga kunskaper och utlärningstekniker. Utrusta föräldrarna med kunskap för att förbättra sitt eget och sina barns engagemang i ämnet. Förklararen leder diskussionen och skapar motivation och konversation genom att använda sig av reflekterande och konstruktiva frågor som Vad händer om, Kan du, Hur. Uppmuntra praktiska experiment och konversation Stunden för reflektion i slutet av workshopen ger barn och föräldrar möjlighet att se olika lösningar på utmaningen och att prata om vetenskapen bakom. Den ger dem också möjlighet att bli mer medvetna om processen där man lär sig tillsammans. Förbättra inlärningen genom att sammakoppla den med familjelivet Den vetenskapliga introduktionen för föräldrarna hjälper dem att fortsätta tänka på ämnet och utforska mer hemma. Familjerna kan få med sig material kit hem och detta uppmuntrar till ett fortsatt lärande och utforskande i hemmet och vardagen. SAKER ATT TÄNKA PÅ VID ARRANGERANDET AV DENNA WORKSHOP Workshopen kräver mycket material. Det är viktigt att de som håller i workshopen är bekanta med materialet själva. För att kunna använda reflekterande och konstruktiva frågor är det viktigt att den som håller I workshopen själv har byggt flera farkoster och känner sig säker på detta. Det finns några viktiga säkerhetsaspekter att ta hänsyn till: - använd alltid glasögon när propeller används. - var försiktig med smältlimmet, det är mycket varmt. DETALJERADE BESKRIVNINGAR OCH TILLHÖRANDE WORKSHOPMATERIAL: 21

22 WS.3 RYMDRESAN: RYMDEN Utvecklat av Techmania Science Center, Plzen, Tjeckien KORT ÖVERSIKT ÖVER WORKSHOPENS AKTIVITETER Grunden för denna astronomiworkshop är att föräldrar och barn ska klara av uppdraget att flyga från Jorden till en annan planets måne. I början av workshopen arbetar föräldrarna och barnen var för sig. Medan föräldrarna får lyssna på en halvtimmeslång teoretisk introduktion och bekanta sig med workshopens upplägg får barnen gå på "astronautträning", där de utsätts för fysiska övningar och reaktionstidstester. Denna träning sätter igång deras fantasi och förbereder dem för vad som komma skall. I de efterföljande stegen arbetar föräldrar och barn med uppdraget tillsammans i team. De använder ett teleskop för att hitta sin planet, bygger en rymddräkt, bygger en raket och skjuter upp den, landar på planetens måne och tar slutligen bilder på månens yta med planeten i bakgrunden. VIKTIGA METODISKA PRINCIPER SOM STYR WORKSHOPENS BAKGRUND OCH ÖVNINGAR Förbättra inlärningen genom att sammankoppla den med familjelivet. Uppdragets berättande kontext stimulerar både föräldrarnas och barnens fantasi. Ämnet rymden tilltalar både åldersgrupperna och kan redan vara en del av familjens upplevelser, i form av böcker, filmer, skoluppgifter osv. Att ämnet är bekant och tilltalande gör att det finns stora möjligheter till vidare diskussioner och efterforskningar där hemma. Berättandet och referenserna till fantasin hjälper till att motivera barnen och hålla kvar deras uppmärksamhet. Att använda historier kan vara ett tips för föräldrar om de vill introducera andra vetenskapsrelaterade aktiviteter där hemma. Allt som teamet tillverkar under workshopen får de ta med hem. Där kan familjerna förbättra sina byggen, eller kanske bygga nya och bättre. 22

23 Utrusta föräldrarna med kunskap för att förbättra sitt egna och sina barns engagemang i ämnet. Den inledande halvtimmeslånga teoretiska introduktionen för föräldrarna ser till att de är medvetna om den aktiva roll som de förväntas ta och hjälper dem att känna sig trygga i att leda aktiviteterna. Föräldrarna får informationsmaterial (att ta med hem) om vetenskapen bakom de uppdrag som ingår i workshopen. Detta gör att de lättare kan förklara och utforska vidare tillsammans med sina barn. "Förklararen" beskriver hela tiden procedurerna med hjälp av PowerPoint-presentationer med ytterligare information. Han delar också ut material och håller sig i närheten för att hjälpa eller komma med förslag och är på så vis en lättnad och en stödperson för föräldrarna. Stöd samarbetet mellan förälder och barn. Föräldrar och barn ombeds att utföra de praktiska uppdragen tillsammans. Workshopen är utformad så att förälder och barn behandlas lika och agerar som jämställda samarbetspartners. Uppmuntra arbete där varje familjemedlem kan hitta sin egen roll. Den berättande kontexten bestämmer några specifika roller: "förklararen" är berättare, föräldern är uppdragets ledare och barnet är astronauten. Detta hjälper också till att definiera läranderollerna inom ramen för fantasin. En av aktiviteterna går ut på att föräldrarna dekorerar en rymddräkt till sitt barn, medan barnet dekorerar en keps till sin förälder. Denna aktivitet gör att förälder och barn får arbeta med ett liknande uppdrag, men med olika föremål, utan att störa varandra. Dessutom gör utbytet av resultaten att det skapas en laganda. SAKER ATT TÄNKA PÅ VID ARRANGERANDET AV DENNA WORKSHOP Denna workshop kräver mycket tid och förberedelser. Det är viktigt att "förklararna" är bekanta med historien och uppdragets praktiska upplägg innan workshopen börjar. Teleskopen som finns på de rekommenderade hemsidorna är ganska billiga och ger möjlighet att visa hur linser fungerar. Dock kan andra typer av teleskop också användas. Det är viktigt att notera att det är förenat med fara att titta direkt på solen genom teleskopet. Ta dig tid att bekanta dig med Stellarium-programmet som används för att skriva ut bilderna på planeterna. DETALJERADE BESKRIVNINGAR OCH TILLHÖRANDE WORKSHOPMATERIAL: 23

24 WS.4 MOBILT FÖRÄLDRAMÖTE : LJUD Utvecklat av Hiša Eksperimentov, Ljubljana, Slovenien KORT ÖVERBLICK ÖVER WORKSHOPENS AKTIVITETER Denna workshop består av två separata tillfällen, som äger rum med en veckas mellanrum. Ämnet som valts är ljud och dess egenskaper, men samma struktur skulle kunna appliceras på ett annat ämne. Vid det första tillfället träffas föräldrarna på science centret och interagerar med en rad utställningsdelar på temat ljud. Science center personal finns på plats för att dela med sig av sina kunskaper i ämnet ljud. Föräldrarna deltar sedan i en workshop för att bygga några enkla experiment kring samma ämne. Vid det andra tillfället besöker föräldrarna science centret tillsammans med sina barn. Först får de titta på vetenskapsshowen "Soundology". Föräldrarna uppmuntras sedan att ta på sig rollen som "förklarare" och leda sina barn till att interagera med utställningsdelarna som handlar om ljud.. VIKTIGA METODISKA PRINCIPER SOM STYR WORKSHOPENS BAKGRUND OCH ÖVNINGAR Hjälp föräldrarna att förstå den nyckelroll de har i att stödja sina barns inlärning. Vid det andra tillfället tar föräldrarna på sig rollen som underlättare. Eftersom de är bekanta med utställningarna, ämnet och experimenten kan de på ett tryggt sätt vägleda sina barn genom workshopen. Föräldrarna lär sig hur viktigt det är att aktivt ta del av sina barns utbildning genom att göra det på science centret. 24

25 Öka föräldrarnas intresse och deras kunskaper inom ämnet. Vid det första tillfället utforskar föräldrarna utställningarna utan sina barn, och får en djupare förståelse för ämnet. Genom att ge dem tid för deras egen inlärning och genom att ta tillfället i akt att föra vuxna samtal med andra vuxna, personal och med "förklararna" får föräldrarna mer kunskap och förståelse. Föräldrarna får också en praktisk guide, som innehåller instruktioner om hur man gör enkla experiment i hemmet, vilket stimulerar dem till att utforska ämnet ytterligare. Utrusta föräldrarna med kunskap för att förbättra sitt egna och sina barns engagemang iämnet. Föräldrarna befäster den nya kunskapen med hjälp av vetenskapsshowen "Soundology". De får också ny kommunikationskompetens genom att presentera utställningarna för sina barn. Förbättra inlärningen genom att sammankoppla den med familjelivet. Efter att ha utforskat utställningarna bjuds föräldrarna in till att bygga enkla experiment och de får mer information inom ämnet ljud. De jämför situationer i science centret med vardagslivet genom experimenten och de nya kunskaperna. Föräldrarna kan rekryteras genom skolbaserade aktiviteter. På det sättet deltar de i vad som skulle kunna vara ett strukturerat, formellt möte (exempelvis ett föräldramöte i skolan) i en informell omgivning. Denna modell skapar kopplingar mellan formella och informella läroinstitutioner, och styrker det utbildningsnätverk som stöttar föräldrar i barnens intellektuella uppfostran genom samarbete. SAKER ATT TÄNKA PÅ VID ARRANGERANDET AV DENNA WORKSHOP Att redan ha ljudbaserade utställningar på plats förenklar den här aktiviteten betydligt, men det är möjligt att bygga enkla utställningar för att illustrera de huvudsakliga frågorna. Att erbjuda en vetenskapsshow/teater kan bara väldigt effektivt om personalen har lämplig utbildning. Men det finns givetvis andra sätt att angripa ämnesintroduktionen på ett engagerande vis. Om det inte redan är norm på institutionen att arrangera träffar mellan föräldrar och lärare så kan det vara värt att överväga att rekrytera och involvera föräldrar till de två mötena. DETALJERADE BESKRIVNINGAR OCH TILLHÖRANDE WORKSHOPMATERIAL: 25

26 WS.5 EN ROBOT I FAMILJEN: ROBOTIK Utvecklat av National Museum of Science and Technology Leonardo da Vinci, Milano, Italien KORT ÖVERBLICK ÖVER WORKSHOPENS AKTIVITETER Den här workshopen använder temat robotik som en sporre för att uppmuntra vuxna (föräldrar) och barn till samarbete. Syftet är att ge grundkunskaper om robotik genom en praktisk bygg- och programmeringsupplevelse. Workshopen börjar med en gruppdiskussion om robotidén, och med en demonstration om vikten av enkla och tydliga programmeringsinstruktioner. Familjegrupper ombeds att bygga en robot som kan förflyttas längs en bana så snabbt som möjligt med hjälp av specialutvecklad programvara och legobitar. "Förklararen" ger gruppen en översikt över de grundläggande kommandona i programvaran, så att alla deltagande familjer kan arbeta självständigt med deras egna robot och dator. När robotarna är klara börjar tävlingen den snabbaste och mest effektiva roboten vinner. Två olika tävlingar (med olika svårighetsnivåer) har tagits fram för familjer med barn mellan 7-9 och 9-11 år. Under aktivitetens sista del analyserar och jämför grupperna sina olika sätt att klara av uppgiften. 26

27 VIKTIGA METODISKA PRINCIPER SOM STYR WORKSHOPENS BAKGRUND OCH ÖVNINGAR Stöd samarbetet mellan förälder och barn. Valet av ett ämne som är obekant (men attraktivt) för både föräldrar och barn hjälper till att dra igång aktiviteterna med liknande kunskapsnivå hos både vuxna och barn. Detta uppmuntrar det samspel mellan vuxen och barn som inte funnits i familjerutinerna tidigare, i motsats till förälderns typiska roll som "expert". Föräldrar och barn bjuds in till att bilda ett lag för att delta i tävlingen. "Förklararna" ser till att tävlingen inte orsakar frustration, utan ser den istället som ett sätt att skapa emotionellt engagemang. Den skapar också en känsla av deltagarna äger både sina ansträngningar och den färdiga roboten. Uppmuntra arbete där varje familjemedlem kan hitta sin egen roll. "Förklararna" vägleder föräldrarna så att de känner sig bekväma i sin roll som "klasskamrat". Detta sker genom att föreslå att de "spelar med" tillsammans med sina barn, och att de är öppna för att ta emot förslag från dem. Hur som helst leder aktiviteten till att föräldrarna spontant tar på sig rollen som lärare när det handlar om att använda logik och att förfina byggkompetensen. Deras vuxenkompetens är viktig för att workshopen ska bli lyckad. Förbättra inlärningen genom att sammankoppla den med familjelivet. Valet av tema i relation till nutida forskning och högteknologi kan låta utmanande, men det låter också familjerna relatera till de vardagliga nyheterna i tidningar, på tv och så vidare. Detta kan förstärka dialogen och uppkomsten av "vetenskapskonversationer". Använd föräldrarnas och barnens befintliga kunskap som en utgångspunkt för undersökningar. För att lösa de föreslagna utmaningarna, och för att ge sig in på denna delvis okända mark, kan familjerna utnyttja sin redan befintliga kunskap. Aktiviteten är genomgående tvärvetenskaplig, vilket säkerställer att varje familjemedlem kan referera till sina egna intressen och kunskaper. SAKER ATT TÄNKA PÅ VID ARRANGERANDET AV DENNA WORKSHOP Workshopen kräver NXT Mindstorm-legopaket och datorer. "Förklarare" som vill använda lego-programvaran och robotar måste se till att få tid för att träna på egen hand. Programvaran är ganska intuitiv, men ju mer bekanta "förklararna" är med det, desto mer kan de hjälpa familjerna att lära sig den, och att hitta personliga lösningar. Det behövs ett legopaket för varje familjegrupp (2-4 personer). Det behövs 1 "förklarare" per 3 grupper när de arbetar med den lite svårare utmaningen, och 1 "förklarare" per 5 grupper i den lite enklare utmaningen. DETALJERADE BESKRIVNINGAR OCH TILLHÖRANDE WORKSHOPMATERIAL: 27