KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida

Transkript

1 Plats och tid Förbundskontoret, klockan Omfattning 1-10 Beslutande Ledamöter Dzenita Abaza (S), ordförande Susanne Eliasson (M) Björn Andreen (M) Kristina Sjöström (S) Sören Bondesson (S) Övriga deltagande Tjänstepersoner m.fl. Joachim Håkansson, förbundschef Chatharina Gustafsson, administrativ chef Carina Cerafiani, ekonomichef Hans Gustavsson, kvalitets- och verksamhetsutvecklare 7 Ingegerd Andersson, sekreterare Datum för justering Underskrifter Sekreterare Ingegerd Andersson Ordförande Dzenita Abaza Justerande Susanne Eliasson Datum för anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag på Kalmarsunds gymnasieförbunds anslagstavla

2 GYF 2019/ Arbetsmiljöpolicy för hälsofrämjande arbetsmiljö Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Bakgrund Nuvarande arbetsmiljöpolicy fastställdes av styrelsen Policyn togs fram i samverkan mellan förbundskontoret, fackliga företrädare och chefer med arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), AFS 2001:1, som grund. Utgångspunkten var en gemensam målbild av hur chefer, skyddsombud och arbetstagare vill att arbetsförhållandena ska vara i Kalmarsunds gymnasieförbund. I mars 2016 kom en ny föreskrift från arbetsmiljöverket, AFS 2015:4, om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Förbundet har i samverkan mellan fackliga företrädare och chefer reviderat Arbetsmiljöpolicyn för att den även ska omfatta OSA samt med utgångspunkt från de förbättringsområden som identifierats i förbundets årliga uppföljningar av SAM. Ekonomisk konsekvens Revidering av arbetsmiljöpolicyn medför inte några ekonomiska konsekvenser utöver budgetram. Beslut Arbetsutskottet förslår att styrelsen godkänner reviderad arbetsmiljöpolicy daterad

3 GYF 2019/ Ekonomisk läge 2019 inklusive åtgärder Förbundschef Joachim Håkansson, ekonomichef Carina Cerafiani och administrativ chef Chatharina Gustafsson informerar om gymnasieförbundets ekonomiska läge 2019 inklusive åtgärder. Sedan 1995 har gymnasieförbundet haft plusresultat, förutom 2013 som visade ett minusresultat på 0,5 mkr. Bokslut 2018 visar på ett underskott på minus 21 mkr och ingångsvärdet den 1 januari 2019 är minus 24 mkr. Orsakerna är bland annat: - Urholkad elevpeng - Extra utbetalningar till friskolor på grund av underskott - Kraftigt minskade intäkter från Migrationsverket - Högre interkommunala kostnader - Inga extraordinära intäkter - Ej optimal organisation, till exempel för många extradelningar och programfördjupningar i förhållande till antal elever. Jämfört med Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) är den genomsnittliga kostnaden för en gymnasieplats i riket 133,6 tkr och förbundet får idag 94,4 tkr per elev och år. Under våren 2018 äskade gymnasieförbundet en nivåhöjning av medlemsbidraget med 24,5 mkr hos medlemskommunerna. Vid möte kom medlemkommunernas representanter överens om en permanent nivåhöjning av medlemsbidraget med 14 mkr. Till detta tillkommer i vanlig ordning statsbidrag, löneökningar och volymökning av antal elever inför år Två möten med medlemskommunerna är inplanerade under våren för att diskutera ännu en nivåhöjning av elevpengen samt kommunernas hantering av statsbidragen. Ett gediget åtgärdspaket har tagits fram för 2019/2020 vilket presenteras för arbetsutskottets medlemmar. Flera åtgärder har redan vidtagits för besparing under december 2018 och januari Bland annat infördes anställningsstopp från och med den 24 januari Gymnasieförbundet nödgas även säga upp fyra tillsvidareanställda på grund av arbetsbrist. Därutöver avslutas 18,1 visstidsanställningar. I nuläget har förbundet identifierat potentiella områden som omfattar en besparing om ca 9 mkr på helårsbasis. Det återstår således ytterligare besparingar på ca 14 mkr för år en ges till styrelsen vid styrelsemöte

4 GYF 2019/ Statsbidraget Utbildningsplikten medlemskommunernas hantering Ekonomichef Carina Cerafiani informerar om gymnasieförbundets hantering av statsbidragen, specifikt Utbildningsplikten. Utbildningsplikten trädde ikraft i samband med att ett nytt regelverk för nyanländas etablering infördes den 1 januari Syftet med utbildningsplikten är att stärka nyanländas etablering samt förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Kommunerna ersätts för den merkostnad som kan uppstå av att anpassa och utöka vuxenutbildningen, för nyanlända som har kort utbildning och som därför inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet Sedan år 2013 har budgeten för Kalmarsunds gymnasieförbund även omfattat de riktade statsbidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och som omfattar bidrag till gymnasie- och komvuxverksamhet. Muntligen kommuniceras detta via förbundets årliga presentation för medlemskommuner under maj månad varje år. Medlemskommunerna har även varje år, från år 2015, vid beslut om budgeten i fullmäktige fattat beslut om att reduceringar/utökningar av statsbidragen ska korrigeras enligt det slutgiltiga cirkuläret från SKL inför det kommande budgetåret. De två senaste bidragen, Rätt till Komvux och Utbildningsplikten, inom vuxenutbildningen har dock lett till vissa frågetecken gällande fördelningen mellan medlemskommunerna och Kalmarsunds gymnasieförbund. Gällande Utbildningsplikten så har inga medel betalats ut till förbundet. För 2018 års utbildningsinsatser ställde gymnasieförbundet ut en faktura, dock endast för en del av det totala bidraget för utbildningsplikten. Beräkningen baserades sig på budgetomslutningen för Axel Weüdelskolan respektive Kunskapsnavet. Detta gav en andel för Axel Weüdelskolan om 62 % av det totala inkomna bidraget. Det totala bidraget beräknades till kr (4 800 kr per individ baserat på att det i oktober 2018 fanns 400 individer i etableringen i Kalmar kommun). Detta innebar att kr borde tillfallit Kalmarsunds gymnasieförbund. Ska den redan antagna praxis tillämpas, det vill säga att hela beloppet tillfaller gymnasieförbundet för alla medlemskommuner, så beräknas bidraget för alla fyra medlemskommuner till kr år 2019.

5 Inget bidrag för utbildningsplikten återfinns i Kalmarsunds gymnasieförbunds budget 2019 och konsekvensen blir att Axel Weüdelskolan inte kommer kunna möta den intention som det riktade statsbidraget har. Arbetsförmedlingen och Axel Weüdelskolan får lägga sin samverkan åt sidan gällande elevers möjligheter till heltidsstudier (SFI i kombination med högre studier). En ytterligare effekt blir att skolan behöver sakta ner elevernas möjligheter till snabbare väg genom utbildningssystemet och deras möjlighet till egen försörjning. Sammantaget visar nuvarande redovisning att statsbidragen totalt sett uppgår till ett nettobelopp om tkr. En viss justering kommer att ske efter att förbundet mottagit medlemkommunernas nya befolkningsprognos under mars/april Förbundet anser att det är av yttersta vikt att statsbidragen hanteras på samma sätt oavsett om det avser gymnasie- eller komvuxverksamhet eller om det innebär plus eller minus i kassan. En förändrad hantering av statsbidrag det vill säga att statsbidrag inte ska ingå i medlemsbidraget så innebär det exempelvis att besparingen på 4,7 miljoner kronor (statsbidraget Effektiviseringen av gymnasieskolan 2011 ) som idag reducerar medlemsbidraget skulle försvinna, det vill säga det blir en kraftig bidragökning för medlemskommuner gällande gymnasiet.

6 GYF 2019/ Navigatorskolan en variant inom Introduktionsprogrammet, individuellt alternativ Förbundschef Joachim Håkansson informerar om Navigatorskolan som är en variant inom Introduktionsprogrammet, individuellt alternativ. Navigatorskolan inledde sin verksamhet i januari 2013 som ett samarbete mellan socialförvaltningen i Kalmar kommun, som skulle vara huvudman, och Kalmarsunds gymnasieförbund. Det var då ett treårigt projekt i huvudsak finansierat av Samordningsförbundet i Kalmar län. Syfte med projektet var att fånga upp ungdomar i gymnasieålder, år, som riskerar att helt hamna utanför studier och arbetsmarknad på grund av att de ej fungerat i den traditionella skolan. I januari 2016 övertog Kalmarsunds gymnasieförbund hela ansvaret och hela kostnaden för Navigatorskolan. Socialförvaltningen i Kalmar kommun, som var initiativtagare, ansågs sig inte ha råd att vara med som delfinansiär och samarbetspartners. Sedan Navigatorskolan startade har cirka elever varit inskrivna varje år. Sammanlagt har 65 elever varit inskrivna på skolan. Huvuddelen av eleverna har deltagit i verksamheten kortare tid än ett år. Av dessa 65 elever är det fem (8 procent) som blivit behöriga till ett nationellt program, det är också de eleverna som fått de flesta betygen. På det övriga individuella alternativet på introduktionsprogrammet har 27 procent av eleverna blivit behöriga till ett nationellt program under motsvarande tid. Nästan 80 procent (50 stycken) av eleverna har tagit färre än fem betyg. Nästan hälften (30 stycken) har inte fått något betyg alls. Av de 20 elever som senast slutat från Navigatorskolan har fem elever övergått till annan utbildning på introduktionsprogram (både inom och utanför förbundet). Tre elever har övergått till vuxenutbildning. Sedan starten år 2013 har gymnasieförbundets kostnader ökat från kronor till kronor. Vid starten år 2013 var elevpengen kronor/elev. År 2019 är elevpengen kronor/elev. Elevpengen för övriga elever inom samma program ligger i dag på kronor.

7 Mot bakgrund av studieresultaten är det svårt att se att skolan varit framgångsrik i att förbereda ungdomarna för annan utbildning eller för att bli anställningsbara. I vilken omfattning tiden på Navigatorskolan haft annan betydelse för eleverna än studieresultat är emellertid svårare att bedöma. I projektansökan 2013 framhölls att den tänkta målgruppen för projektet var ett förvaltningsövergripande kommunalt ansvar att hjälpa och att den bästa lösningen vore att Socialtjänsten i Kalmar och Kalmarsunds gymnasieförbund delar på ansvarstagandet att efter projettiden driva en Navigatorskola. De relativt låga studieresultaten talar också för att verksamheten vid Navigatorskolan till stora delar är socialtjänst och att eleverna där även fortsättningsvis borde vara ett förvaltningsövergripande kommunalt ansvar att hjälpa. en ges till styrelsen vid styrelsemöte

8 GYF 2018/ Statistik över antal gymnasieelever som går ut skolan med examensbevis samt statistik på uppnådda resultat Vid arbetsutskottets möte efterfrågade Sören Bondesson (S) statistik om antal gymnasieelever som går ut skolan med examensbevis samt statistik på uppnådda resultat. Han önskade statistiken uppdelad på respektive medlemskommun. Ordföranden gav förbundskontoret i uppdrag att ta fram och redovisa statistik till arbetsutskottets möte i februari Förbundschef Joachim Håkansson redovisar gymnasieförbundets statistik mellan år 2014 till 2018 jämfört med riket. Totalt sett ligger förbundets elever med examensbevis högre än riket både vad det gäller högskoleförberedande program och yrkesprogram. Förbundschefen redovisar också statistik för respektive medlemskommun. Där har siffrorna varierat under åren. Vid jämförelse med riket 2018 ligger Borgholm, Mörbylånga och Torsås högre medan Kalmar hamnar på samma resultat som riket. Även elevernas genomsnittsbetyg redovisas för de ungdomar som är folkbokförda i respektive medlemskommun.

9 GYF 2018/ Medarbetarenkät 2018 Administrativ chef Chatharina Gustafsson redovisar resultatet av medarbetarenkäten 2018 som genomfördes under veckorna Enkäten görs vartannat år i samarbete med Kalmar kommun. Hela gymnasieförbundet hade en svarsfrekvens på 84,9 %, vilket är bättre jämfört med år 2016 (80,4 %). Syftet med undersökningen är att ge kunskap om hur medarbetarna ser på sitt uppdrag och hur de värderar olika delar av sina arbetsförhållanden. Den ska ge underlag till kommande förbättringsarbeten på arbetsplatserna. Gymnasieförbundet fick genomgående bra resultat. Liksom år 2016 var det frågeområde arbetsmotivation som fick högst värde i förbundet. Övriga områden med höga värden var kommunikation och arbetsgemenskap, kompetens och utveckling, medarbetarskap samt information. Fortsatta utvecklingsområden inom förbundet är ledarskap, arbetssätt och mål samt arbetsbelastning.

10 GYF 2019/ Kontaktpolitikerbesök - Utvärdering En utvärdering har gjorts av kontaktpolitikerbesöken. Enkät skickades ut till samtliga rektorer för att ta reda på hur de uppfattat besöken och kontakten med politikerna under den gångna mandatperioden. 11 av 15 rektorer svarade på enkäten. Totalt 8 frågor. Frågorna utgick från de mål och riktlinjer som styrelsen beslutade om Kvalitets- och verksamhetsutvecklare Hans Gustavsson redovisar resultaten. Analysen visade på att det finns förbättringar att göra inför kommande mandatperiod, till expempel: - Att följa Mål, uppdrag och riktlinjer - Att politikerna uttrycker önskemål inför mötet - Högre närvaro bland förtroendevalda - Att politikerna är förberedda inför besöken - Att politikerna delas upp per skola i stället för skolenhet.

11 GYF 2019/ Redovisning av enkät till förtroendevalda om mandatperioden Gymnasieförbundets ambition är att styrelseadministrationen ska vara professionell med väl genomförda möten. Därav skickades enkät ut till de som varit förtroendevalda under mandatperioden för att få deras synpunkter inför fortsatt planering. 17 av 22 förtroendevalda svarade på enkäten. Frågor ställdes om förbundskontorets service, styrelsens arbetssätt med digitala handlingar och Ipads, skriftliga underlag inför beslut, föredragningars innehåll och längd med mera, totalt 10 frågor. Styrelsesekreterare Ingegerd Andersson redovisar resultaten. Enkätsvaren visade genomgående ett väldigt bra resultat. en ges till styrelsen vid styrelsemöte

12 GYF 2018/ Sammanställning av ärenden gällande kränkning av elev en ges till styrelsen vid styrelsemöte från förbundschefen en ges till styrelsen vid styrelsemöte