Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 1 (2) Datum Handläggare Ingegerd Andersson Styrelsesekreterare Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Kallelse/föredragningslista Tid Torsdagen den 30 augusti 2018, klockan Gruppmöten direkt efter styrelsens möte (diskussion om budget 2019) Plats Förbundskontoret, Stagneliusgatan 33, stora sammanträdesrummet. Enligt uppdrag Ingegerd Andersson Styrelsesekreterare Föredragningslista 1. Mötets öppnande 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning 4. Presentation av ny rektor Beslutsärenden 5. Avräkning av friskolebidrag 2018 Ingen föredragning inför beslut 6. Anmälningsärenden 7. Anmälan av delegationsbeslut Informationsärenden 8. Åtgärdsplan för Ung Företagsamhet Föredragande: Verksamhetsområdeschef Christian Sandahl (20 min) 9. Kvalitetsuppföljningar: - Trivselenkät vårterminen Kursutvärderingar läsåret 2017/2018 Föredragande: Kvalitets- och verksamhetsutvecklare Hans Gustavsson (25 min) 10. Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats Föredragande: Administrativ chef Chatharina Gustafsson (15 min) Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, Kalmar Telefon E-post gymnasieforbundet@gyf.se

2 2 (2) Kalmarsunds gymnasieförbund Datum Sammanställning av ärenden gällande kränkning av elev (jan-juni 2018) Föredragande: Förbundschef Joachim Håkansson (10 min) 12. Lägesrapport kring nyanlända och asylsökande Föredragande: Förbundschef Joachim Håkansson (10 min) 13. Information från förbundschefen (15 min) Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, Kalmar Telefon E-post

3 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Plats och tid Förbundskontoret, klockan Omfattning Beslutande Ledamöter Dzenita Abaza (S), ordförande Sven Stenson (M) Sören Bondesson (S) Björn Andreen (M), ersättare för Jan-Olof Forslund (S) Övriga deltagande Tjänstepersoner m.fl. Joachim Håkansson, förbundschef Chatharina Gustafsson, administrativ chef Carina Cerafiani, ekonomichef Ida Söderman Halilkanovic, HR-specialist 44 Hans Gustavsson, kvalitets- och verksamhetsutvecklare 47 Ingegerd Andersson, sekreterare Datum för justering Underskrifter Sekreterare Ingegerd Andersson Ordförande Dzenita Abaza Justerande Björn Andreen Datum för anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag på Kalmar kommuns anslagstavla

4 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2018/ Avräkning av friskolebidrag 2018 Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Bakgrund Friskolebidraget skall beräknas på samma grunder som förbundet tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten, gymnasieförordningen 2010:2039. Enligt Kammarrätten i Jönköping prejudicerande dom, mål nr , ska en ökning av friskolebidraget ske när de kommunala skolorna har visat underskott under en avstämningsperiod om tre år. Ökningen av friskolebidraget baserar sig på det första av de tre åren och sker så länge som skolorna inom förbundet visar ett negativt resultat. Ekonomisk konsekvens Förbundskontoret har arbetat fram en beräkningsmodell för eventuell utbetalning till friskolorna. Modellen utgår från de aktuella årens redovisade kostnader. För att få fram årskostnaden för gymnasieverksamheten måste dock korrigering utföras för vissa verksamhetskostnader/intäkter. Korrigeringen är nödvändig eftersom några av verksamhetsdelarna är sökbara för friskolorna exempelvis tilläggsbidragen men även på grund av den verksamhet som ska ersättas med schablonbelopp enligt rådande rekommendationer, exempelvis administration. Detta innebär att modellen utgår från samma princip som vid beräkning av friskolebidrag inför varje nytt år. Modellen innebär vidare att förbundet använder sig av hela gymnasieverksamheten som avstämningspunkt. I modellen konstateras om hela gymnasieverksamheten går plus eller minus, inklusive de övergripande verksamheter som ingår i friskolebidraget. Ett plusresultat föranleder ingen åtgärd, resultatet ingår i återställandet av resultatet under en treårsperiod. Vid ett minusresultat för gymnasieverksamheten, om inte underskottet återställs inom de tre efterföljande åren, beräknas beloppet fram för de programmen som går med underskott, beloppet beräknas per elev. Detta innebär för år 2018 att förbundet kan stämma av och betala ut eventuella tilläggsbidrag fram till år Övriga förutsättningar i beräkningsmodellen är: - Förbundets administration har ersatts med en schablon av 3 %. - Momskompensation om 6 % har inkluderats. - Program som är under utrangering är borträknade. Hantverksprogrammet textil & design, Humanistiska programmet och Industritekniska programmet. Justerare Utdragsbestyrkande

5 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Verksamhet som friskolorna kan ansöka om, exempelvis modersmålsundervisning, tilläggsbelopp som till exempel elevassistenter med flera är borträknad. - Räknar med verkligt elevantal. - Program som förbundet inte bedriver genererar inget underlag till beräkning. Beslut Arbetsutskottet beslutar att utbetalning sker enligt redovisad beräkningsmodell. Arbetsutskottet beslutar att utbetalning sker för åren till verksamma friskolor Därefter sker avräkning årligen. Justerare Utdragsbestyrkande

6 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2018/ Riktlinjer för rehabilitering Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Bakgrund Kalmarsunds gymnasieförbund har ett ansvar som arbetsgivare att bedriva ett organiserat och effektivt arbetslivsinriktat rehabiliteringsarbete. I rehabiliteringsprocessen kan det vara många olika aktörer involverade. Arbetsgivaren har en skyldighet att dokumentera rehabiliteringsarbetet. Från och med 1 juli 2018 trädde nya regler kring handlingsplan för återgång i arbete ikraft vilket ställer ännu större krav på att arbetsgivaren planerar, dokumenterar och följer upp rehabiliteringsärenden. De nya reglerna syftar till att stärka individens möjlighet för en tidigare återgång i arbete. Tidiga insatser underlättar återgång i arbete och förkortar ofta behovet av sjukskrivning. Den 25 maj 2018 trädde även nya dataskyddsförordningen GDPR ikraft. Arbetsgivaren ska hantera personuppgifter på ett korrekt sätt. I rehabiliteringsprocessen förekommer många personuppgifter av känslig karaktär. Kriterier för att kartlägga rehabiliteringsbehov Enligt Kalmarsunds gymnasieförbunds rehabiliteringsprocess ska behovet av rehabilitering kartläggas om en eller flera av punkterna enligt nedan är uppfyllda: - När medarbetaren till följd av sjukdom är helt eller delvis frånvarande från sitt arbete under två veckor i följd. (Rehabiliteringsbehovet kan klarläggas tidigare om det är möjligt.) - När medarbetaren har upprepad korttidsfrånvaro, det vill säga minst sex tillfällen under en 12-månadersperiod. - När medarbetaren själv begär det. - När medarbetaren, utan att vara sjukskriven, på olika sätt signalerar att allt inte står rätt till. Närmaste chef får automatiskt en påminnelse via mail när medarbetaren uppfyller något av de två första kriterierna. För att fånga upp tidiga signaler och sätta in tidigare insatser föreslår förbundskontoret att kriteriet för att kartlägga rehabiliteringsbehov vid sex sjukfrånvarotillfällen ändras till fyra sjukfrånvarotillfällen under en 12-månadersperiod. Dokumentation För dokumentation vid rehabilitering finns idag ett digitalt chefsverktyg, Adato, som kan användas. I dagsläget är delar av ärenden dokumenterade i systemet, andra delar har dokumenterats på annat sätt. Justerare Utdragsbestyrkande

7 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Genom att alla chefer i Kalmarsunds gymnasieförbund använder Adato för all dokumentation vid rehabilitering samlar arbetsgivaren informationen i ett och samma register. Arbetsgivaren säkerställer därmed att de nya reglerna kring handlingsplan för återgång i arbete efterföljs. Arbetsgivaren hanterar de känsliga personuppgifterna enligt GDPR och förbundets dokumenthanteringsplan. Arbetsgivaren skapar också de bästa förutsättningarna för stödfunktioner som exempelvis HR eller Arbetsmiljöenheten att kunna konsultera på ett korrekt och skyndsamt sätt i rehabiliteringsärenden då all information finns tillgänglig och samlad. I Adato finns även ett statistikverktyg vilket, vid komplett användning, kan användas som underlag för att underlätta ett aktivt arbete med förebyggande åtgärder och uppföljningar på övergripande nivå. Ekonomisk konsekvens Inga ekonomiska konsekvenser. Beslut Arbetsutskottet beslutar att utredning av rehabiliteringsbehov föreligger när medarbetaren haft fyra tillfällen med korttidssjukfrånvaro under en 12-månadersperiod. Arbetsutskottet beslutar att det digitala chefsverktyget Adato används för all dokumentation vid rehabilitering. Beslutsexpediering Chefer/rektorer Central samverkansgrupp Personalredogörare Justerare Utdragsbestyrkande

8 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2018/ Uppdrag att besvara remiss från Regionförbundet Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Bakgrund Remiss daterad har inkommit från Regionförbundet i Kalmar län gällande uppdaterad regional digital agenda för Kalmar län Kalmarsunds gymnasieförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter senast 28 september Uppdateringen avser följande områden: 1. Kompetens 1.1 Öka vuxna medborgares digitala kompetens och möjliggöra ett digitalt innanförskap 1:2 Öka samarbete och samordning mellan aktörerna inom skolområdet för att skapa bättre förutsättningar att nyttja digitaliseringens möjligheter 1:3 Skolområdet blir bättre på att använda digitaliseringens möjlighet för lärande 1:4 Öka antalet, samt öka jämställdheten, vad gäller de som söker sig till utbildningar som leder till arbeten som kräver IT-kunnande 1:5 Öka den digitala kompetensen i offentlig sektor 2. Näringsliv 3. ehälsa 4. Infrastruktur 5 Kommunal E-utveckling 6. Gemensamt Beslut Arbetsutskottet ger förbundschefen i uppdrag att besvara remissen. Beslutsexpediering Förbundschefen Justerare Utdragsbestyrkande

9 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2017/ Åtgärdsplan för Ung Företagsamhet Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte Justerare Utdragsbestyrkande

10 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2018/ Kvalitetsuppföljningar Information Kvalitets- och verksamhetsutvecklare Hans Gustavsson redogör för nedanstående kvalitetsuppföljningar: Trivselenkät vårterminen 2018 Trivselenkäten innehåller 45 frågor som berör undervisning, stöd och hjälp, grundläggande värden, delaktighet, trygghet och trivsel, skolmaten samt ett helhetsomdöme. Skalan är Enkäten har besvarats av elever. Samtliga verksamhetsmål i budgetdokumentet 2018 kopplade till trivselenkäten har uppfyllts: Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det 7,9 (mål 7,5) I min skola respekterar vi varandras olikheter 7,7 (mål 7,0) Jag känner mig trygg i skolan 8,4 (mål 7,9) Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna 7,3 (mål 6,2) Som helhet fungerar vår skola bra 8,2 (mål 7,2) Undervisningen håller hög kvalitet 8,2 (mål 7,6) På påståendena som handlar om kränkning är det 95 % som säger att de inte har blivit utsatta för kränkning eller mobbing. Enkätsvaren visar att de flesta kränkningarna/mobbing sker i klassrummet och i korridoren och att det flest är andra elever som har kränkt/mobbat. En liten andel känner sig kränkt av lärare och övrig personal. Kursutvärderingar, läsåret 2017/2018 Kursutvärderingen består av 13 frågor och är på en skala från 1 till 6. Svarsfrekvensen var ca 43 % ( svar). Medelvärdet på samtliga frågor är 4,7 vilket är ett väldigt bra resultat och ligger på samma nivå som föregående år. Gymnasieförbundets mål att elever ska känna att de har inflytande över utbildningen fick värdet 4,4. Därmed är förbundets mål uppnått. Sammanfattning Analysen av enkäterna visar att det finns förbättringsområden inom inflytande, bland annat gällande deltagande i planering och utformning av ordningsregler, vissa aspekter inom elevhälsan samt förbundets förmåga att upptäcka och hantera kränkningar. Samtliga budgetmål som är kopplade till enkäterna är nådda. Sammantaget är det ett mycket bra resultat av både trivselenkäten som kursutvärderingen. De visar på att eleverna trivs på förbundets skolor och känner sig trygga, att de anser att Justerare Utdragsbestyrkande

11 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida skolorna håller en hög utbildningskvalité, att lärarna är rättvisa vid betygsättningen. Det visar även på att det finns en hög medvetenhet kring jämställdhetsfrågor. Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte Justerare Utdragsbestyrkande

12 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2018/ Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte Justerare Utdragsbestyrkande

13 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2018/ Nya utbildningar vid Axel Weüdelskolan Information Styrelsen för vuxenutbildningen i Kalmar, Mörbylånga och Torsås har vid ett styrelsemöte i juni, fattat ett inriktningsbeslut om att fråga Kalmarsunds gymnasieförbund om intresse finns att överta vård- och omsorgsutbildningar som ligger i Kunskapsnavets egen regi. Förbundschef Joachim Håkansson har kontaktats av rektor för Kunskapsnavet, Birgitta Agnesson, tillsammans med enhetschef Hillevi Österbo från kommunledningskontoret, för vidare dialog i frågan. Ärendet lyfts därför under augusti månad i såväl arbetsutskottet som i centrala samverkansgruppen. Därefter kommer avtal att tas fram för en eventuell verksamhetsövergång. Målsättningen är att det ska var klart till årsskiftet. Inför övertagande av personal kommer information att ges både i arbetsutskottet och centrala samverkansgruppen. Arbetsutskottet ställer sig positiva till detta. Justerare Utdragsbestyrkande

14 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Lägesrapport Avtalsrörelsen Information Administrativ chef Chatharina Gustafsson informerar om att lärarfackens avtal inte är klara. Parterna, lärarfacken och SKL (Sveriges kommuner och landsting), är inte överens i frågor om turordning och arbetsmiljö. De har nu tillsatt två medlare i förhandlingarna. Det har ännu inte skett några löneutbetalningar utifrån påslag för arbetstagare där avtalen har varit klara. Arbetsgivaren ville först invänta lärarfackens avtal. När det nu drar ut på tiden har dialog inletts med Kalmar kommun om att utbetalning ska ske till övriga anställda och förbund. Justerare Utdragsbestyrkande

15 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2018/ Sammanställning av ärenden gällande kränkning av elev Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte Information från förbundschefen Informationen ges till styrelsen vid styrelsemöte Justerare Utdragsbestyrkande

16

17

18 Datum Ärendebeteckning 1 (1) GYF 2018/ Handläggare Roger Tordhall Controller roger.tordhall@gyf.se Avräkning av friskolebidrag Bilaga Utbetalning till respektive friskola och år Gymnasieverksamheten , , , , , , , ,7 Kalmars Praktiska Gymnasium ,0 0, , , , , , ,0 Friskolor i andra kommuner ,6 0, , , , , , ,2 SYAB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Calmar internationella skola ,3 0, , , , , ,3 0,0 Ingelstorpsgymnasiet 0,0 0,0 0, , ,5 0,0 0,0 0,0 Helgesbosgymnasiet 0,0 0,0 0, ,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Plusgymnasiet ,0 0, , , , ,6 0,0 0,0 Dag Hammarskölds gymnasiet ,7 0, , , , , ,4 0,0 Östersjögymnasiet ,9 0, , , ,8 0,0 0,0 0,0 Fria Läroverken i Kalmar ,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utbetalning friskolor Utbetalning friskolor Utbetalning friskolor

19 1 (2) KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Handläggare lngegerd Andersson Styrelsesekreterare Datum Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Anmälningsärenden 1. Mötesanteckningar från möte mellan styrelsens arbetsutskott och medlemskommunernas arbetsutskott. GYF 2018/ Beslut från Torsås kommunstyrelses arbetsutskott Reviderad budget 2019 och ekonomisk planering för Kalmarsunds gymnasieförbund. GYF 2018/ Beslut från Skolverket om särskild variant inom det estetiska området vid Dag Hammarskjöld gymnasiet. GYF 2018/ Beslut från Skolverket om nationellt godkänd idrottsutbildning för golf vid Calmare Internationella Skola. GYF 2018/ Beslut från Skolverket om nationellt godkänd idrottsutbildning för fotboll, Kalmarsunds gymnasieförbund. GYF 2017/ lnformationsbrev från Skolinspektionen - Skolinspektionen granskar studie- och yrkesvägledningen på gymnasiala yrkesprogram, Stagneliusskolan 2, handels- och ekonomiprogrammet. GYF 2018/ Beslut från Torsås kommunfullmäktige Godkännande av Kalmarsunds gymnasieförbunds årsredovisning 2017 samt ansvarsfrihet. GYF 2017/ Beslut från Mörbylånga kommunfullmäktige Godkännande av Kalmarsunds gymnasieförbunds årsredovisning GYF 2017/ Beslut från Mörbylånga kommunfullmäktige Beslut om ansvarsfrihet GYF 2017/ Beslut från Kalmar kommunfullmäktige Godkännande av årsredovisning 2017 och ansvarsfrihet. GYF 2017/ Beslut från Borgholms kommunfullmäktige Godkännande av årsredovisning 2017 och ansvarsfrihet. GYF 2017/ Förbundskontorets tilläggsbeslut gällande ansökan till verksamhetsutvecklingsfonden GYF 2018/ Besöksadress Stagneliusgatan 33 I Postadress Box 865, Kalmar I Telefon I E-postgymnasleforbundet@gyf.seJwww.gyf.se

20 2(2) Kalmarsunds gymnasieförbund Datum Beslut efter kvalitetsgranskning av utmanande undervisning för högpresterande elever vid Jenny Nyströmsskolan 3. GYF 2018/ Resultat från Skolinspektionens ombedömning av nationella prov 2017 gällande Lars Kaggskolan skolenhet 1, naturvetenskapsprogrammet. GYF 2018/ Redovisning till Skolinspektionen om vilka åtgärder som vidtagits efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot nationella mål. GYF 2017/ Förbundskontorets beslut om asylsökandes rätt till utbildning på gymnasiet samt förtydligande gällande nyanlända ungdomars rätt till utbildning i gymnasiet. GYF 2018/ Protokoll från centrala skyddskommitten Protokoll från centrala samverkansgruppen Besöksadress Stagneliusgatan 33 I Postadress Box 865, Kalmar I Telefon I E-postgymnasieforbundet@gyf.seIwww.gyf.se

21 I (5) Mötesanteckningar Möte mellan styrelsens arbetsutskott i Kalmarsunds gymnasieförbund och medlemskommunernas arbetsutskott. Plats och tid: Förbundskontoret, klockan Närvarande: Borgholms kommun Ilko Corkovic (S) Marcel van Luijn (M) Lars-Gunnar Fagerberg, ekonomichef Kalmar kommun Ingemar Einarsson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Bertil Dahl (V) Carl-Henrik Sölvinger (L) Jonas Sverken, förvaltningschef Jonas Agerhed, budgetchef Mörbylånga kommun Anna-Kajsa Arnesson (C) Matilda Wärenfalk (S) Bength Andersson (S) David Idermark, verksamhetsområdeschef Barn och ungdom Åsa Bejvall, ekonomichef Torsås kommun Martin Kirchberg (SD) Sten Bondesson (C) Håkan Petersson, kommunchef Thomas Danielsson, ekonomichef Kalmarsunds gymnasieförbund Dzenita Abaza (S) Matilda Wärenfalk (S} Sören Bondesson (S) Jan-Olof Forslund (S} Joachim Håkansson, förbundschef Carina Cerafiani, ekonomichef

22 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND 2 (5) Inledning Ordförande Dzenita Abaza (S) hälsar alla välkomna till mötet och inleder med att berätta övergripande om gymnasieförbundets väsentliga händelser 2017 samt framtida utmaningar. Förbundschef Joachim Håkansson och ekonomichef Carina Cerafiani ger en tillbakablick samt ger information om aktuellt läge och framtidens utmaningar. Tillbakablick/aktuellt läge Gymnasieförbundets uppdrag är att erbjuda ett stort utbildningsutbud av program och inriktningar i ett nära geografiskt läge i medlemskommunema. För att gymnasieförbundet ska kunna behålla hög kvalitet, ha en fortsatt god ekonomisk hushållning samt möjlighet att klara framtidens utmaningar krävs ett anpassat medlemsbidrag. Förbundschef Joachim Håkansson och ekonomichef Carina Cerafiani har därför besökt medlemskommunema under mars/april månad för att diskutera en generell anpassad höjning av medlemsbidraget. Gymnasieförbundet har lyckats väl i sin roll som utbildare. Antal elever som går ut med examensbevis har ökat varje år sedan 2014 och förbundet ligger högre jämfört med riket. Gymnasieförbundets resultat för 2017 uppgick till 2 mkr. Förbundet har en god ekonomisk hushållning vilket innebär att förbundet klarar balanskravet, har inga långfristiga skulder, självfinansierar sina investeringar, har stabil soliditet och god likviditet. Under åren gjordes kostymanpassningar med 140,5 mkr. Förbundet nödgades till utfasning och nedläggning av utbildningar. Antalet tjänster reducerades med 140 personal. Flera lokaler ställdes av. Förbundet hade också en kraftig ökning av nyanlända samtidigt som förbundet satsade stort på digital kompetens. Budgetprognosen efter fyra månader år 2018, visar en resultatprognos på minus 20,8 mkr. Framtidens utmaningar Framöver ser förbundet dock stora ekonomiska svårigheter på grund av urholkad elevpeng, nya reformer/lagar, ersättning till friskolorna, finanseringen av språk.introduktionen, ökat lokalbehov samt hantering av generella statsbidrag. De nyanlända/språkintroduktion Idag är det ca 3 70 elever på språkintroduktionsprogrammen. Från Migrationsverket erhåller förbundet 116 tkr/elev för elever som påbörjat sin utbildning när de var under 18 år. Just nu pågår en diskussion med Migrationsverket om förbundet som huvudman kan rekvirera ersättning. I nödfall måste medlemskommunema komma in med fullmakt för att ersättning ska komma förbundet till del.

23 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND 3 (5) För de elever som är över 18 år, f'ar förbundet ingen ersättning från Migrationsverket. Ytterligare ett problem är att när elever får permanent uppehålltillstånd, tar det två år innan det kommer in i det statistikunderlag som budgeten baseras på. Detta kan även innebära att eleverna vid det tillfället är över 19 år och faller då utanför medlemsbidraget. Lagförändringar De statliga utredningarna kommer att innebära ökade verksamhets- och administrationskostnader. En attraktiv gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska, påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77), Det stämmer! Öka,d transparens och mer lika, villkor (2016:66) samt En ändamålsenlig kommunal redovisning (2016:24). Ersättning till friskolorna Enligt gällande Kammarrättsdomar ska en ökning av friskolebidraget ske när de kommunala skolorna visat underskott under en avstämningsperiod om tre år. En modell för eventuell utbetalning till friskolorna är framtagen och kommer upp för beslut i styrelsen i augusti För gymnasieförbundets del handlar det om miljonbelopp. Detta är ytterligare en av anledningarna till att förbundet måste se över medlemsbidraget och den urholkade elevpengen. Loka,lbehov Fram till år 2025 kommer elevkullarna att öka till gymnasiet med ca 700. Storken 4 är reserverat för gymnasieförbundets verksamhet hösten Fastighetsägare är KIF AB. Ett förslag på ramhyresavtal har tagits fram, vilket styrelsen ska ta beslut om i maj Pris för hyra är kr/kvm. Hyrestrappa med reducering av hyran år ett med 30 %, år två med 20 % och år tre med 10 %. Öka.de pensionskostnader Från år 2016 till 2022 kommer pensionskostnaderna att öka med nästan 9 mkr. Orsaken är lärarlönesatsningama som resulterar i högre pensionskostnader. Jämförelse kostnadsnivå Enligt Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) är den genomsnittliga kostnaden för en gymnasieplats kronor. Förbundet ligger idag på kronor per elev och år. Frågan är hur länge gymnasieförbundet kan i hålla en sådan låg nivå utan att det påverkar kvaliteten. Ekonomichefen har jämfört fyra olika kostnadsnivåer baserade på interkommunala ersättningar, riksprislistan, rikets nivå per invånare samt rikets nivå per elev. Samtliga jämförelser visar att förbundet har ett för lågt medlemsbidrag motsvarande ca mkr/år. Ett genomsnitt baserat på jämförelserna av de olika kostnadsnivåerna skulle motsvara en utökning av medlemsbidraget på kronor per åring. Därutöver finns ett flertal

24 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND 4 (5) framtida utmaningar, bland annat finansiering av nyanlända (språkintroduktion), ersättning till friskolor, ökat lokalbehov och hantering av generella statsbidrag. Budget 2019 Budgetförslag inför år 2019 utgår från 2018 års budget inklusive löneökningar samt justering för ökning av antalet åringar, förändringar av statsbidrag samt förslag till justerat medlemsbidrag enligt förbundets kartläggning. Jämfört med det antal åringar som legat till grund för 2018 års budget beräknas antalet öka med 98 till Med hänsyn till denna prognos ökar därmed budgeten med tkr inför nästa år. Till detta kommer justering för statsbidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och som omfattar bidrag till gymnasie- och komvuxverksamhet. För statsbidrag som omfattar gymnasie- och komvuxverksamhet beräknas bidragen enligt den totala befolkningsprognosen för varje kommun. För statsbidrag som fördelas mellan grundskola och gymnasieverksamheten beräknas de procentuellt efter andel 6-15 åringar i förhållande till andel åringar för varje kommun. Volymökning Budget 2019 = +8,9 mkr (98 st) Budget 2020, = 3,3 mkr (34 st) Budget 2021, = 6,4 mkr (75 st) Utöver befolkningsökningen tillkommer löneökningar 8,4 mkr, statsbidrag 2, 1 mkr, nivåhöjning 24,5 mkr. Sammanfattning Gymnasieförbundet anhåller om 24 mkr i anpassat medlemsbidrag som nivåhöjning, utöver de medel som är löner och statsbidrag enligt ovanstående. Gymnasieförbundets önskemål är att utökningen av medlemsbidraget på 24 mkr redan sker år 2019 men har till dagens möte även tagit fram olika alternativ för stegvis nivåanpassning. Alternativ 1, linjärt: Stegvis nivåanpassning på tre år fördelas år %, år 2020 med 33 % och år 2021 med 34 % (ca 8 mkr/år). Alternativ 2: Stegvis nivåanpassning på 2 år, fördelas år 2019 med 60 % och år 2020 med 40%.

25 K.ALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND 5 (5) Överläggning Ilko Corkovic (S) anser att begäran om 24 mkr ligger för högt och menar att gymnasieförbundet ska ligga under riksgenomsnittet, åtminstone 5 % under. Ilko föreslår att representanterna tittar vidare på tvåstegsalternativet. Johan Persson (S) menar att 24 mkr inte är realistiskt. Han inser dock att en justering av medlemsbidraget behöver göras men att nivån är för hög och menar att en höjning med mkr är mer realistiskt för nästa år. Han anser också att förbundet ska ligga lägre kostnadsmässigt jämfört med riket. Han förespråkar inte något av de olika alternativen utan vill betala ut under 1 år, med tanke på valår och att nya politiker väljs inför år Marcel van Luijn (M) menar att politiken tar många beslut som sträcker sig över 5-6 år, trots valet i höst. Han tycker att förbundet måste fä möjlighet till en långsiktighet för att kunna kvalitetssäkra utbildningarna. Dzenita Abaza (S) menar att verksamheten är väldigt ansträngd efter stora kostymanpassningar. Det går inte att upprätthålla en god kvalitet eller att locka personal till förbundet med tanke på de utmaningar förbundet står inför. Förbundschef Joachim Håkansson och ekonomichef Carina Cerafiani uttrycker önskemål om att bidraget betalas ut för 1 år. Förbundet kan då fä bättre förutsättningar att anpassa sig för framtidens utmaningar såsom lagförändringar och utbetalningar till friskolorna med mera. 14 mkr f'ar anses som en kvalitetsförbättring men utifrån den ambition och målsättningar som förbundet har, räcker det inte till. Överenskommelse Efter överläggning kommer medlemkommunemas representanter överens om en permanent nivåhöjning av medlemsbidraget med 14 mkr. Till detta tillkommer i vanlig ordning statsbidrag, löneökningar och volymökning av antal elever inför år Ett reviderat budgetdokument för 2019 kommer att skickas ut till medlemskommunerna inom kort. Dzenita Abaza (S) tackar alla för ett gott samarbete och avslutar mötet. vi /J;J#W Ingegerd Andersson Styrelsesekreterare

26 1 (8) Datum ; rev Ärendebeteckning GYF 2018/ Handläggare Carina Cerafiani Medlemskommunema i Kalmarsunds gymnasieförbund Reviderad Budget 2019 och ekonomisk planering för Kalmarsunds gymnasieförbund Medlemsbidraget för Kalmarsunds gymnasieförbund baseras och justeras genom antalet åringar i medlemskommunema med en uppräkning för löneökningar varje år. Övriga driftkostnader har inte fått någon budgeterad indexuppräkning sedan förbundet bildades vilket har inneburit att förbundet haft och har en årlig inbyggd effektiviseringsnivå. Förbundet har under perioden effektiviserat genom utfasning av program och inriktnigar, flytt av utbildningar, sammanslagning av olika inriktnigar samt ökad samläsning. I och med ovanstående har Kalmarsunds gymnasieförbund reducerat antalet tjänster med ca 150 st. Detta, i samband men de senaste årens kostymanpassningar i storleksordningen mkr per år, har lett till att förbundet numera och inför år 2019 har ett urholkat medlemsbidrag. Medlemsbidraget, beräknat per invånare år, är nu på en nivå som är långt ifrån den genomsnittliga kostnaden för en gymnasieplats i riket. Aktuellt läge Under det kommande decenniet ökar antalet åringar inom medlemskommunema, vilket innebär att den potentiella målgruppen till gymnasieskolan blir större. Enligt befolkningsprognosen i medlemskommunema kommer antalet åringar att öka med en procentuell ökning för ålderskategorin med ca 20 % fram till år Elevökningen innebär ett flertal utmaningar för gymnasieförbundet inom en snar framtid med ökade kostnader inom bland annat personalkostnader, administration, elevhälsa och lokaler. Inför 2019 kommer förbundet att överta en ny fastighet på ca 5300 kvm, Storken 4, för att samla ihop förbundets verksamheter i samband med att elevantalet ökar. Detta kommer innebära en ökning av förbundets årliga fasta kostnader med ca 8 mkr. Till den ökade lokalkostnaden kommer de kostnader som förbundet haft för ensamkommande elever. Antalet ökade kraftigt med mer än 300 elever under bara två år. En del av dessa kostnader har visserligen finansierats genom migrationsverket men en stor del och en ökande andel är numera ofinansierad på grund av åldersuppskrivningar av eleverna. FÖRBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, Kalmar Tel Fax E-post gymnasieforbundet@gyf.se Hemsida Org nr

27 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum ; rev (8) Ärendebeteckning GYF 2018/ Utöver detta kommer även nya lagar och :förordningar gällande möjlighet till uppehållstillstånd för elever på gymnasial nivå samt stärkt möjlighet till utbildning i gymnasieskolan för asylsökande elever som fyllt 18 år. Detta innebär ytterligare en i stort sett ofinansierad elevgrupp och som faller utanför det ordinarie underlaget :för medlemsbidrag, vilket därmed urholkar medlemsbidraget ytterligare. Utöver ovanstående står gymnasieförbundet inför eventuella lagförändringar som kommer att påverka ekonomin. Storleken på de ekonomiska konsekvenserna är svåra att beräkna men :förslagen kommer innebära ökade kostnader både för kärnverksamheten och för den administrativa verksamheten ("En attraktiv gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och.fullfölja en gymnasieutbildning", "Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor") En annan ekonomisk utmaning under den kommande perioden är pensionskostnaderna för lärarlönesatsningarna, lärarlönelyftet och karriärstjänster ( 1 :e lärarreformen). Även om löneökningarna för satsningarna har varit fullt finansierade av staten så finns ingen ersättning :för den ökning av pensionskostnaderna som satsningar faktiskt innebär. Kalmarsunds gymnasieförbund har under de senaste åren slimmat organisationen vad gäller personal, lokaler och programutbud så långt det är möjligt med bibehållen kvalite. Ytterligare effektiviseringar bidrar till en än mer urholkad elevpeng och är inte möjlig utan betydande negativa konsekvenser på de pedagogiska :förutsättningarna. Det kommer att påverka organisationens möjligheter till att erbjuda en bra lärartäthet, elevhälsa, övriga stödfunktioner mm, vilket kommer att påverka kvaliteten i elevernas måluppfyllelse. På grund av ovanstående, har :förbundet under våren 2018 kartlagt sina kostnadsnivåer för att visualisera effektivitet och skillnader mellan GYF och bland annat riket. Utredningen visar att förbundet i förhållande till riket har en västenligt lägre kostnadsnivå både i jämförelse per elev och per invånare. Den låga kostnaden per elev är ett direkt resultat av de senaste årens kostymanpassningar som innebär att förbundet numera har en urholkad elevpeng som inte står i paritet till de faktiska och skäliga kostnaderna som programmen uppgår till. Kartläggningen visar att förbundet saknar i genomsnitt ca 24 mkr, exklusive årlig löneökning och volymökning av invånare, för att ha samma förutsättningar att bedriva undervisningen som genomsnittet i riket. En anpassning av medlemsbidraget i denna storleksordning innebär en nivåhöjning av medlemsbidraget per åring om 5,7 tkr. Detta skulle medföra att kommunbidraget för år 2019, utöver ordinarie budgetjusteringar, ökar med 2,6 mkr för Borgholm, för Kalmar 16,5 mkr, för Torsås 1,8 mkr och 3,7 mkr för Mörbylånga. Utan ett anpassat medlemsbidrag kommer förbundet i framtiden inte kunna bibehålla den höga kvaliteten i undervisningen. Förbundet kommer inte heller att kunna erbjuda det breda urvalet av utbildningar,

28 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum ; rev Årendebeteckning 3 (8) GYF 2018/ programfördjupningar och individuella val som :förbundet hittills har kunnat. Gruppstorlekarna kommer att öka vilket påverkar inte minst elever med kognitiva svårigheter. Budget för 2018 I den av medlemskommunema godkända budgeten för 2018 för gymnasieskolan, beräknades en ökning av antalet åringar med 178 till I verkligheten ökade antalet åringar med ytterligare 19 till Med hänsyn till de verkliga befolkningssiffromas fördelning mellan medlemskommunema görs en omfördelning av kommunbidragen för gymnasieskolan. Detta medför att kommunbidraget ökar med tkr för Kalmar, tkr för Torsås samt minskar med tkr för Borgholm och tkr för Mörbylånga. Budget för 2019 Budgetförslag inför år 2019 utgår från 2018 års budget inklusive löneökningar samt justering för ökning av antalet åringar, förändringar av statsbidrag samt reviderat förslag till justerat medlems bidrag enligt förbundets kartläggning med tkr. Jämfört med det antal åringar som legat till grund för 2018 års budget beräknas antalet öka med 98 till Med hänsyn till denna prognos ökar därmed budgeten med tkr inför nästa år. Till detta kommer justering för statsbidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och som omfattar bidrag till gymnasie- och komvuxverksamhet. För statsbidrag som omfattar gymnasie- och komvuxverksamhet beräknas bidragen enligt den totala befolkningsprognosen för varje kommun U ,1.11"'1,..-- c,ir1jii FerlndrJng,\t.11 dr.q1019 FörJntfiing a ;1nt.li.t lril'lll!l,H Mvlhäjrint RW'dlel'l\'\btdr

29 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum ; rev Ärendebeteckning 4 (8) GYF 2018/ För statsbidrag som fördelas mellan grundskola och gymnasieverksamheten beräknas de procentuellt efter andel 6-15 åringar i förhållande till andel åringar för varje kommun. Statsbidrag som omfattas år 2019 är; Införande aktivitetskrav Komvux Nationella prov Komvux Justerat krav Komvux Tydligare krav Komvux Rätt till Komvux Lärarlegitimation Stärkta förutsättningar för elever (SOU 2011 :30) Nya skollagen Rektorsutbildning Den nya gymnasiesärskolan Ungdomar utanför gymnasieskolan Effektiviseringar nya gymnasieskolan Skolkommissionen Skolkostnadsutredningen Offentlighetsprincipen Genomströmning Branschskolor I budget 2019 har gymnasieförbundet först reducerat de statsbidrag som gällde för året 2018 med tkr för att sedan justera med de aktuella statsbidragen för år Utfallet för statsbidragen, både för Komvux och för gymnasiet, innebär sammantaget en utökning av medlemsbidraget med tkr inför Utfallet för enbart gymnasiet innebär dock, precis som föregående år, ett negativ utfall eftersom statsbidraget för effektiviseringen av gymnasieskolan fortfarande kvarstår som ett minusbelopp. För år 2020 och år 2021 beräknas statsbidragen vara kvar på ungefär samma nivå som år 2019 och innebär därför inte några större förändringar av medlemsbidraget. Sammantaget innebär detta en budgetram för år 2019 som uppgår till tkr. Utveckling de kommande tre åren Under planeringsperiod för åren 2020 och 2021 fortsätter antalet elever att öka vilket innebär en stabilisering och ökning av medlemsbidraget framöver. Antalet åringar beräknas öka med 34 till inför budgetåret 2020 för att sedan öka med ytterligare 75 till budgetåret Prognosen för de kommande tio åren innebär totalt en möjlig elevökning med 20 %. Mörbylånga och Kalmar kommun har en prognostiserad ökning med 24 % respektive 36 %. Torsås kommun prognostiserar en lite lägre ökning på 6 % medan Borgholms kommun har en negativ befolkningsprognos på 11 %.

30 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum ; rev (8) Ärendebeteckning GYF 2018/ Förslag till beslut Medlemskommunema beslutar att att att fastställa gymnasieförbundets budgetram för 2019 till tkr, godkänna kommunbidragens fördelning mellan medlemskommunema enligt bilaga 1, samt reduceringar/utökningar av statsbidragen korrigeras enligt det slutgiltiga cirkuläret från SKL inför år Befolknlngsprognos an/al tlrlngar ,H l I l -1 l', I ( I h I I I '- r I _j_

31 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND 6 (8) Datum Ärendebeteckning ; GYF 2018/ rev Bilaga 1 BERÄKNING AV KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUNDS RAMAR FÖR 2019 ÅRS DRIFTBUDGET TOTAL BUDGETRAM/DRIFTBIDRAG (tkr) Bo111holm Kalmar Mörbylinga Tords Summa KOMMUN BIDRAG år 2016 Vuxenutbildningen inkl statsbidrag 7553 Gymnasieutbildning inkl statsbidrag Digital komeetens 1081 Totalt BUDGETRAM år 2017 Vuxenutbildning 7624 Vuxenutbildning- Statsbidrag 578 Gymnasieutbildning Gymnasieutbildning- Statsbidrag -361 Digital komeetens 1078 Totalt BUDGETRAM år 2018 Vuxenutbildning 7800 vuxenutbildning- Statsbidrag 570 Gymnasieutbildning Gymnasieutbildning -Statsbidrag -372 Di1ital komeetens 0 Totalt BUDGETRAM år 2019 Vu,cenutbildning 8126 Vuxenutbildning- Statsbidrag 562 Gymnasieutbildning Gymnasieutbildning -Statsbidrag -320 Totalt S Vuanutblldnfngens nettokostnad«fdrdelos s6 hiir: Borr,holm Ölands gymnasiums nettokostnader+ del i gemensam verlcsamhet Kalmar = 78 % av Axel Weiidelskalans nettokostnader+ del I gemensam verksamhet MOrbyfdnga a 11 "av AKel WeOdelskolans nettokostnader+ del I gemetuam vertsamhet Totsds 11 1' av Axel WeOde/.skolans nettokostnader+ del; gemensam verlcsamhet Spec,Pkatlon STATSBIDRAG 2019 (kr) Borgholm Kalmar MörbY!An1a Tords Summa Införande aktivitetskrav komvux Nationella prov KOMVUX Tydligare krav Komvux Justerat krav Komvux Rätt till komvux tatsbldl'III via kommunt!r - Vuxenutblldnlng Genomströmning Branschskolor 3234,3 Lärarlegitimationen kolkommlssionen Skolkostnadsutredningen Offentlighetsprincipen 0 Stärkta förutsättningar för elever (SOU 2011:30) 3405 Nya skollagen Rektorsutblldning 3405 Den nya gymnasiesärskolan Ungdomar utanför gymnasieskolan Effektlvlserin ar nra ll)'.mnasleskolan Statsbidrag via kommunt!r- Gymnasieskola ,5 4576,5 2128,

32 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum ; rev Ärendebeteckning 7 (8) GYF 2018/ Spec. beräkning GYMNASIESKOLA Bilaga 2 År2018 Förgående års budgetram Förgående års budgetram (Inkl löneöknlng2018) 1/i-19-dringar-prognos dl/j mellan prognos 17 & prognos 18 Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsls Summa : 1.18,FOriJndrad bud ( r} 'SUMMA BUDGETRAM ,s,, 66,9" 145B ;2" 7,11' ; 100" årlngar: Verkligt (avstämning ) Förlindrad bud / r} Förändring/ Justerat medlemsbklrag SUMMA JusmtAT MEDLEMSSIORAG Procentuellt antal drlngar efter Justering FiJröndrllllJ andel ,71' 67,8" l, 0,9" ,0" 7,5% 3" 0,5" " År 2019 Förgå ende års budgetram Förgående års budgetram {inkl löneökning 2019) llrlngar-pragnos dl/j mellan prognos 18 & prognos 19 Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Förondrot antal inv6nore mellan 6ren ( r) Justerad medlemsbidrag 5,7 tkr per inv ( r) SUMMA BUDGETRAM Procentuellt antal åringar Föriindring fr6n fg 6r ,S" 67,2,r; filJ7 1S,01!, 7,4J ,0% ÅrZOZ0 Förgåendeårs budgetram åringar-prognos diff mellan prognos 19 & prognos 20 Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Föriindrot antal inv6nore mellan 6,en ( r) SUMMA BUDGETRAM Förondring fr6n fg 6r n U 3249 År2021 Förgående års budgetram åringar-prognos dlff mellan prognos 19 & prognos 20 Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa Förondrad bud ( r} SUMMA BUDGETRAM Förondring fn}n fg år Gymnasiesko/ans kostnader+ del i gemensam administrotton fördelas i fämållonde It/I antalet åringarden l januari verlcsamhets6ret filj

33 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum ; rev (8) Ärendebeteckning GYF 2018/ Fördelning Gymnasieskola/Vuxenutbildning VUXENIJlBllDNING (tkr) Gemensam verksamhet GYMNASIESKOlA Ölands Gymnasium Axel Weudelskolan Personalkostnader enligt årsbudgeten för 2018 Löneökningar år 2019 Kapitalkostnader, övriga kostnader och 2018 års resultat. enligt årsbudgeten för 2018 *0% Övriga intäkter enligt årsbudgeten för 2018 *0% ' ' sn Korrigering för statsbidrag och digital kompetens Delsumma Korrigering fördelning gememam verksamhet enl 6r % av gemensam verksamhet fördelas till gymnasieskola 2 % av gemensam verksamhet fördelas tillvuxenutbildnlng n 591n n Delsumma Effekt av förändring av antalet åringar Justerad medlemsbidraa Ram för nettodriftkostnad (exkl. statsbldra11) (XX) Budget2018 Budget 2019 Prognos 1 lc12-31 Prognos Borgholm 450 Mörbylånga Torsås Kalmar Budget2020 Budget2021 Prognos Prognos

34 . ' TORSÅS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄ M'l:l Wl:.l::--:--. Sammanträdesdatum M GYMNAS!EFÖRuUND o fji O bf. D-P tf:'öykn AU 157/18 18/KS0103 Reviderad Budget 2019 och ekonomisk planering för Kalmarsunds Gymnasieförbund Ärendebeskrivning Medlemsbidraget för Kalmarsunds Gymnasieförbund baseras och justeras genom antalet åringar i medlemskommunema med en uppräkning för löneökningar varje år. Övriga driftkostnader har inte fått någon budgeterad indexuppräkning sedan förbundet bildades vilket har inneburit att förbundet haft och har en årlig inbyggd effekt:iviseringsnivå. Förbundet har under perioden effektiviserat genom utfasning av program och inriktning, flytt av utbildningar, sammanslagning av olika inriktningar samt ökad samläsning. I och med ovanstående har Kalmarsunds Gymnasieförbund reducerat antalet tjänster med cirka 150 st. Detta i samband med de senaste årens kostymanpassningar i storleksordning mnkr per år, har lett till att förbundet numera och inför år 2019 har ett urholkat medlemsbidrag. Medlemsbidraget, beräknat per invånare år, är nu på en nivå som är långt ifrån den genomsnittliga kostnaden för en gymnasieplats i riket. Under det kommande decenniet ökar antalet åringar inom medletnskommunema, vilket innebär att den potentiella målgruppen till gymnasieskolan blir större. Elevökningen innebär ett flertal utmaningar för gymnasieförbundet inom en snar framtid med ökade kostnader inom bland annat personalkostnader, administration, elevhälsa och lokaler. Till den ökade lokalkostnaden kommer de kostnader som förbundet haft för ensamkommande elever. Antalet ökade kraftigt med mer än 300 elever under bara två är. Utöver detta kommer även nya lagar och förordningar gällande möjlighet till uppehållstillstånd för elever på gymnasial nivå samt stärkt möjlighet till utbildning i gymnasieskolan för asylsökande elever som fyllt 18 år. Utöver detta står gymnasieförbundet inför eventuella lagförändringar som kommer att påverka ekonomin. En annan ekonomisk utmaning under den kommande perioden är pensionskostnaderna för lärarlönesatsningama, lärarlönelyftet och karriärtjänster (1 :e lärarreform.en). Fortsättning

35 TORSÅS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sid 9 av 35 Fortsättning 157/18, Reviderad Budget 2019 och ekonomisk planering för Kalmarsunds Gymnasieförbund Utan ett anpassat medlems bidrag kommer förbundet i framtiden inte kunna bibehålla den hö ga kvaliteten i undervisning. Förbundet kommer inte heller att kunna erbjuda det breda urvalet av utbildnin gar, program.fördjupningar och individuella val som förbundet hittills har kunnat. Gruppstorlekarna kommer att öka vilket påverkar inte minst elever med kognitiva svårigheter. Kartläggningen visar att förbundet saknar i genomsnitt cirka 24 mnkr, exklusive årlig löneökning och vol ym ökning av invånare, för att ha samma förutsättningar att bedriva undervisningen som genomsnittet i riket. En anpassning av medlemsbidraget i denna storleksordning innebär en nivåhöjning av medlems bidraget per åring om 5, 7 tkr. Detta skulle medföra att kommunbidraget för år 2019, utöver ordinarie budgetjusteringar, ökar med 2,6 mnkr för Borgholm, för Kalmar 16,5 mnkr, för Torsås 1,8 mnkr och 3,7 mnkr för Mörbylån ga. Budget för 2018 I den av medlemskommunerna godkända budgeten för 2018 för gymnasieskolan, beräknades en ökning av antalet årin gar med 178 till I verkligheten ökade antalet åringar med ytterligare 19 till Med hänsyn till de verkli ga befolknin gs siffromas fördelning mellan medlemskommunerna görs en omfördelning av kommunbidragen för gymnasieskolan. Detta medför att kommunbidraget ökar med tkr för Kalmar, tkr för Torsås samt minskar med tkr för Borgholm och tkr för Mörbylånga. Reviderad Budget för 2019 Budgetförslag inför år 2019 utgår från 2018 års budget inklusive löneöknin gar samt justering för ökning av antalet åringar, förändrin ga r av statsbidrag samt förslag till justerat medlemsbidrag enligt förbundets kartläggning. Prognosen för de kommande tio åren innebär totalt en möjlig elevökning med 20 procent. Mörbylån ga och Kalmar kommun har en prognostiserad ökning med 24 procent respektive 36 procent. Torsås kommun prognostiserar en lite lägre ökning på 6 procent medan Borgholms kommun har en negativ befolknin gs prognos på 11 procent Fortsättning Justerandes signaturer

36 TORSÅS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdes datum Sid 10 av 35 Fortsättning 157/18, Reviderad Budget 2019 och ekonomisk planering för Kalmarsunds Gymnasieförbund På mötet den 25:e maj 2018 med samverkanskommunema sammanfattades läget av Johan Persson, kommunalråd Kalmar kommun. Att efter samråd med kommunalråden i de andra samverkanskommunema är inställningen att kommunbidraget för 2019 ökas med 14 miljoner istället för äskade 24 miljoner. Beslutet gäller endast för 2019 då det är val i höst och inget längre beslut tas. Efter ett år görs en utvärdering av verksamhetens utfall efter tillskottet av 14 miljoner och ett nytt möte med samverkanskommunerna hålls för kommande års behov av tillskott. För Torsås kommun innebär beloppet 14 miljoner istället för 24 miljoner att beloppet 1,8 miljoner istället blir 1 miljon. Påverkan på Torsås kommun är för 2018 en ökad kostnad beroende på tillkommande åringar gentemot prognostiserat med 1, 72 miljoner, samt en reviderad Budget för 2019 om 1 miljon. Arbetsutskottet beslutar: att delge Kalmarsunds Gymnasieförbund ekonomichefens skrivelse samt att därefter återkomma med ärendet i budgetberedningen för Sändlista Kalmarsunds Gymnasieförbund Budgetberedningen Utdragsbestyrkande,- '!I öjtn 6 /f

37 Skapad Pn>jcktnam11 f 1örfattare Thomas Danidsson J 1 örvaltning Förvaltnin_g för ledning och admin Dm Sida i.sol'o.3 1 I{lkumentt,}1 Kalmarsunds gymnasieförbund Aktuellt läge Under det kommande decenniet ökar antalet åringar inom medlemskommunerna, vilket innebär att den potentiella målgruppen till gymnasieskolan blir större. Enligt befolkningsprognosen i medlemskommunerna kommer antalet åringar att öka med en procentuell ökning för ålderskategorin med ca 20 % fram till år Elevökningen innebär ett flertal utmaningar bland annat personalkostnader, administration, elevhälsa och lokaler. En annan ekonomisk utmaning under den kommande perioden är pensionskostnaderna för lärarlönesatsningarna, lärarlönelyftet och karriärstjänster ( 1 :e lärarreformen). Kartläggningen visar att förbundet saknar i genomsnitt ca 24 mkr, exklusive årlig löneökning och volymökning av invånare, för att ha samma förutsättningar att bedriva undervisningen som genomsnittet i riket. En anpassning av medlemsbidraget i denna storleksordning innebär en nivåhöjning av medlemsbidraget per åring om 5, 7 tkr. Detta skulle medföra att kommunbidraget för år 2019, utöver ordinarie budgetjusteringar, ökar med 2,6 mkr för Borgholm, för Kalmar 16,5 mkr, för Torsås 1,8 mkr och 3, 7 mkr för Mörbylånga. Budget för 2018 I den av medlemskommunerna godkända budgeten för 2018 för gymnasieskolan, beräknades en ökning av antalet åringar med 178 till I verkligheten ökade antalet åringar med ytterligare 19 till Med hänsyn till de verkliga befolkningssiffrornas fördelning mellan medlemskommunerna görs en omfördelning av kommunbidragen för gymnasieskolan. Detta medför att kommunbidraget ökar med tkr för Kalmar, tkr för Torsås samt minskar med tkr för Borgholm och tkr för Mörbylånga. Torsås kornmun, :\llfargatan 26, Box 503, Torsås Hemsida: \\'1,YWJQJ;.il, ' e-post: info@t_9j; fl.!le. J, telefon:

38 Torsås ) kommun Skapad Projektnamn I 'örfat:tare Thomas Danielsson J 1 i'irvaltning Förvaltning för ledlning och admin Dnr Dol-un1entt)11 Sida,2 Reviderad Budget för 2019 Budgetförslag inför år2019 utgår från 2018 års budget inklusive löneökningar samt justering för ökning av antalet åringar, förändringar av statsbidrag samt förslag till justerat medlemsbidrag enligt förbundets kartläggning. Prognosen för de kommande tio åren innebär totalt en möjlig elevökning med 20 %. Mörbylånga och Kalmar kommun har en prognostiserad ökning med 24 % respektive 36 %. Torsås kommun prognostiserar en lite lägre ökning på 6 % medan Borgholms kommun har en negativ befolkningsprognos på 11 %. På mötet den 25:e maj 2018 med samverkanskommunema sammanfattades läget av Johan Persson, kommunalråd Kalmar kommun. Att efter samråd med kommunalråden i de andra samverkanskommunerna är inställningen att kommunbidraget för 2019 ökas rned 14 miljoner istället för äskade 24 miljoner. Beslutet gäller endast för 2019 då det är val i höst och inget längre beslut tas. Efter ett år görs en utvärdering av verksamhetens utfall efter tillskottet av 14 miljoner och ett nytt möte med samverkanskommunerna hålls för kommande års behov av tillskott. För Torsås kommun innebär beloppet 14 miljoner istället för 24 miljoner att beloppet 1,8 miljoner istället blir 1 miljon. Påverkan på Torsås kommun är för 2018 en ökad kostnad beroende på tillkommande åringar gentemot prognostiserat med 1,72 miljoner, samt en reviderad Budget för 2019 om 1 miljon. Torsås Thomas Danielsson Ekonomichef Torsås kornmun, Allfarg;itan 26, Box 503, Torsås Hemsida: Y':-Y.',Yj:9_1;s,g;,_, e-post: info@jm: a._sg, telefon:

39 Skowerket Stiftelsen Kalmar Waldorfskola Ståthållaregatan 50 A Kalmar KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Beslut ( 4) Årendenummer Beslut om särskild variant inom det estetiska området Skolverket beslutar att godkänna särskild variant inom det estetiska området av naturvetenskapsprogrammet vid Dag Hammarskjöld Gymnasiet, fristående gymnasieskola i Kalmar kommun. Utbildningen ska omfatta följande ämnen och kurser inom det utrymme som motsvarar inriktning och programfördjupning: eurytmi; 100 poäng, musik; musik, 100 poäng, bild; bild och form 1 b, 100 poäng, estetisk kommunikation; estetisk kommunikation 1, 100 poäng, kemi; kemi 2, 100 poäng och biologi; biologi 2, 100 poäng. Valbara kurser: konsthantverk; konsthantverk 1, 100 poäng. Den sökande kommer att använda sig av behörighetskrav enligt följande: Godkänt fårdighetsprov. Den sökande kommer att använda sig av urvalsgrunder enligt följande: Resultat av fårdighetsprov tillsammans med betyg. Studievägskod: NAWALVE Grundbelopp som hemkommunen ska betala: kronor per elev och år. I beloppet ingår ersättning för måltider. I de fall hemkommunen inte tillhandahåller kostnadsfria skolmåltider kan hemkommunen reducera det av Skolverket fastställda beloppet i enlighet med riksprislistan för aktuellt program (se gällande SKOLFS). Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen ( 1993: 167) om skolindex. I beloppet ingår ersättning för mervärdesskatt. Skolverkets beslut om särskild variant ska gälla för fyra antagningsomgångar, från och med läsåret 2019/20. Motivering Ärendet Stiftelsen Kalmar Waldorfskola har den 30 januari 2018 ansökt om särskild variant inom det estetiska området av naturvetenskapsprogrammet vid Dag Hammarskjöld Gymnasiet, fristående skola i Kalmar kommun. Ansökan omfattar följande kurser inom det utrymme som motsvarar inriktning och programfördjupning: konsthantverk; konsthantverk 1, 100 poäng, eurytmi; 100 poäng, musik; musik, 100 poäng, bild; bild och form lb, 100 poäng, estetisk kommunikation; Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon vx Fax: 0B skolverket@skolverket.se

40 Beslut ( 4) Arendenummer estetisk kommunikation 1, 100 poäng, kemi; kemi 2, 100 poäng och biologi; biologi 2, 100 poäng. Beskrivning av utbildningen enligt ansökan Utbildningen bygger på waldorfpedagogiken, som har som mål att utveckla hela människan och syftar till att stimulera elevernas kreativa och fria tänkande. För att nå detta mål betonas vikten av en balanserad blandning mellan teoretiskt, praktiskt och estetiskt arbete. Praktiska moment i naturvetenskapliga ätnnen kan utvecklas genom samverkan med estetiska ätnnen. Ett av utbildningens waldorfpedagogiska mål är helhetstänkande och det finns talrika exempel på sammanhang som kräver det. Inom t.ex. bild, musik, drama eller hantverk övas ständigt förmågan att passa in enskilda bidrag i helheten och att se hur helheten kan påverkas av enskilda insatser. Ämnesbredden på programmet ger eleven möjlighet att få insikt i nya kompetensområden och därigenom stärka tilliten till den egna förmågan. Beskrivning av motivet för särskild variant enligt ansökan Eleverna får genom skolans särskilda variant en bred bas att söka vidare eftergymnasiala utbildningar, främst inom det naturvetenskapliga området. Skolan ser som sitt uppdrag att förbereda eleverna för högskolan. Att utveckla trygga, självständiga och kreativa samhällsmedborgare är också något som betonas i skolans pedagogik och som skolan ser som en mycket viktigt uppgift. Beräknad utbildningskostnad enligt ansökan kronor per elev och år. Behörighetskrav och urvalsgrunder enligt ansökan Särskilda förkunskapskrav: Godkänt färdighetsprov. Urval: Resultat av färdighetsprov tillsammans med betyg. Bestämmelser Enligt 5 kap. 1 gymnasieförordningen är en särskild variant en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet för ett program. Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon vx Fax: 0B skolverket@skolverketse

41 Skolverket Beslut ( 4) Ärendenummer Enligt 5 kap. 3 gymnasieförordningen ska en särskild variant inom det estetiska området godkännas om villkoren i 1 är uppfyllda och om 1. utbildningen är av hög kvalitet 2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det estetiska området, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8. Av 5 kap. 7 gymnasieförordningen framgår att för behörighet till en särskild variant i gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för varianten. För behörighet till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för varianten. Av 5 kap. 8 gymnasieförordningen framgår att vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot. Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot. Skäl för beslutet För att Skolverket ska godkänna en särskild variant inom det estetiska området måste villkoren i ovanstående bestämmelser vara uppfyllda. Enligt Skolverkets bedömning har den sökande visat att förutsättningarna för särskild variant inom det estetiska området är uppfyllda. Skolverket har vid bedömningen av utbildningens kostnad utgått från kostnaderna för det aktuella programmet i de kommuner som ingått i underlaget för den så kallade riksprislistan. Den av den sökande angivna kostnaden överstiger den högsta kostnaden för programmet i dessa kommuner. Kostnaden är därför inte rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning. Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon vx Fax: skolverket@skolverkelse

42 Skotverket Beslut ( 4) Årendenummer Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Torun Rudin efter föredragning av undervisningsrådet Eva Eriksson. Skolverkets beslut får enligt 14 kap. 1 gymnasieförordningen (2010:2039) inte överklagas. Övrig information Enligt 2 kap. 5 gymnasieförordningen beslutar Skolverket om godkännande av särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning även för en enskild huvudman. En kopia av beslutet skickas till Skolinspektionen. Skolinspektionen prövar därefter vid behov om huvudmannen ska godkännas samt om huvudmannen ska få anordna utbildningen. Kopia till Skolinspektionen och Kalmar kommun Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon vx Fax: OB skolverket@skolverkelse

43 Cis Kalmar AB Malmbrogatan Kalmar KALMARS UNOS GYMNASIEFÖRBUND Beslut ( 2) Årendenummer Beslut om nationellt godkänd idrottsutbildning Skolverket beslutar att godkänna nationell idrottsutbildning för golf vid Calmare Internationella Skola, fristående gymnasieskola i Kalmar kommun. Det sammanlagda antalet platser som utbildningen totalt får omfatta är högst 18 vilket innebär cirka 6 antagningsplatser per år. Skolverkets beslut om nationell idrottsutbildning ska gälla för fyra antagningsomgångar, från och med läsåret 2019/20. Motivering Ärendet Cis Kalmar AB har den 23 januari 2018 ansökt om nationellt godkänd idrottsutbildning inom golf vid Calmare Internationella Skola, fristående skola i Kalmar kommun. Tlllstyrkan av specialidrottsförbund Utbildningen tillstyrks av Svenska Golfförbundet. Bestämmelser Enligt 5 kap. 27 gymnasieförordningen får en utbildning där ämnet specialidrott ingår godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet. Enligt 5 kap. 30 gymnasieförordningen ska den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap. Enligt 5 kap. 31 gymnasieförordningen får ämnesplanen för specialidrott bara tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng. Skäl för beslutet För att Skolverket ska bevilja en nationellt godkänd idrottsutbildning måste villkoren i ovanstående bestämmelser vara uppfyllda. Postadress: Stockholm Besöksadress: Flemlnggatan 14 Telefon vx Fax: skotverket@skotverketse

44 Skolverket Beslut ( 2) Årendenummer Enligt Skolverkets bedömning har sökanden visat att förutsättningarna för nationellt godkänd idrottsutbildning är uppfyllda. Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Torun Rudin efter föredragning av undervisningsrådet Lars Hanisch. Skolverkets beslut får enligt 14 kap. 1 gymnasieförordningen (2010:2039) inte överklagas. Övrig information Enligt 2 kap. 5 gymnasieförordningen beslutar Skolverket om godkännande av särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning även för en enskild huvudman. En kopia av beslutet skickas till Skolinspektionen. Skolinspektionen prövar därefter vid behov om huvudmannen ska godkännas samt om huvudmannen ska få anordna utbildningen. Kopia till Skolinspektionen och Kalmar kommun Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon vx Fax: skolverket@skolverkelse

45 KALMARS UNOS GYMNASIEFÖRBUND Z 5 Beslut Kalmarsunds Gymnasieförbund Box Kalmar (2) Dnr :673 Beslut om nationellt godkänd idrottsutbildning Skolverket omprövar tidigare beslut. Skolverket beslutar med ändring av sitt beslut den 26 mars 2018 (dnr ) att Kalmarsunds Gymnasieförbund får bedriva nationellt godkänd idrottsutbildning för fotboll vid Jenny Nyströmsskolan 4 BF, VO och Stagneliusskolan 2, Ek, HA samt Stagneliusskolan 3, SA i Kalmar kommun. Skolverkets beslut om nationellt godkänd idrottsutbildning ska gälla för fyra antagningsomgångar, från och med läsåret 2019 /20. Motivering Ärendet Skolverket har den 26 mars 2018 (dnr ) godkänt att Kalmarsunds Gymnasieförbund får bedriva nationell idrottsutbildning för fotboll vid Jenny Nyströmsskolan 4 BF, VO och Stagneliusskolan 3, SA i Kalmar kommun. Den 28 mars 2018 inkom Kalmarsunds Gymnasieförbund med en begäran om omprövning av vid vilka skolenheter utbildningen får bedrivas. Motivet till omprövningen är att ett av de program som ansökan avser tillhör en skolenhet som av misstag inte angavs i ansökan. Bestämmelser Av 27 förvaltningslagen (1986:223) framgår att om en myndighet finner att ett beslut, som den har meddelat i första instans, är uppenbart oriktigt, på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir det nackdel för någon enskild part. Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

46 Beslut (2) Dnr :673 Skäl för beslutet Enligt Skolverkets bedömning är ändring av skolenhet endast organisatorisk och förutsättnin ga rna för nationellt godkänd idrottsutbildning är uppfyllda. 'I"o1:un R.udin Beslutande Skolverkets beslut får enligt 14 kap. 1 gymnasieförordningen (2010:2039) inte överklagas.

47 Skolinspektionen granskar studie- och yrkesvägledningen på gymnasiala yrkesprogram t Anna Gabrielsson - Göteborg <anna.elisabeth.gabrielsson@skolinspektionen.se> on :26 Till:gymnasieforbundet <gymnasieforbundet@gyf.se>; lnformationsbrev till huvudman och rektor KALMARS UNOS GYMNASlEFÖRBUND Dnr : Kalmarsunds gymnasieförbund gymnasieforbundet@gyf.se Michael Grenstadius michael.grenstadius@ksgyf.se Skolinspektionen granskar studie- och yrkesvägledningen på gymnasiala yrkesprogram Under 2018/2019, någon gång mellan oktober och januari, kommer Skolinspektionen att besöka Stagneliusskolan 2 EK, HA, med Kalmarsunds gymnasieförbund som huvudman, för en tematisk kvalitetsgranskning. Vi kommer då att granska studie- och yrkesvägledningen vid handels- och administrationsprogrammet. Sammantaget omfattar granskningen 30 gymnasieskolor och deras huvudmän. Både kommunala och fristående gymnasieskolor ingår i granskningen. För varje skola är det något av följande program som granskas: fordon- och teknikprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet eller handels- och administrationsprogrammet. Vad är en tematisk kvalitetsgranskning? Skolinspektionen har i uppdrag att tematiskt granska kvaliteten i sådan utbildning och pedagogisk verksamhet som står under myndighetens tillsyn. Granskningarna genomförs med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800). Myndigheten granskar områden där vi vet att det kan finnas behov av utveckling och syftet är att bidra till en bättre utbildning och undervisning. Nationella mål och riktlinjer är givna utgångspunkter vid granskningen, men även aktuell forskning och beprövad erfarenhet tas tillvara. Syftet med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar är att de ska leda till utveckling, både i de verksamheter som granskas och i landets samtliga verksamheter. Vad handlar denna kvalitetsgranskning om? Studie- och yrkesvägledning har en central roll i att ge elever förutsättningar för att fatta viktiga beslut om framtida studier och yrkesliv. En viktig del i detta uppdrag är att vidga elevernas

48 perspektiv och motverka begränsningar i val utifrån föreställningar om kön och social eller kulturell bakgrund. Kvalitetsgranskningen syftar därför till att bedöma huruvida eleverna får en studie- och yrkesvägledning som utgår från deras behov och förmår vidga deras perspektiv på sin studie- och yrkesvalsprocess. Granskningen utgår från följande frågeställningar: 1. I vilken utsträckning tar rektor och personal ansvar för att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat inom den ordinarie undervisningen? 2. I vilken utsträckning utgår studie- och yrkesvägledningen från elevernas behov för att bilda en helhet för eleven och stödja dennes studie- och yrkesvalsprocess? 3. I vilken utsträckning ges eleverna allsidiga kunskaper om arbetsmarknaden som förmår vidga elevernas perspektiv och motverka begränsningar i studie- och yrkesval utifrån föreställningar om kön och social eller kulturell bakgrund? 4. I vilken utsträckning tar huvudmannen ansvar för att rektor ges goda förutsättningar för arbetet med studie- och yrkes vägledning på skolenheten? Hur genomförs granskningen? För Skolinspektionen är det viktigt att få en korrekt bild i den utvalda kommunen och verksamheten avseende studie- och yrkesvägledningen på yrkesprogrammen. Inför besöket har de inspektörer som ska granska verksamheten tagit del av de dokument som begärts in från huvudman och rektor om arbetet med studie- och yrkesvägledning vid den aktuella skolan och yrkesprogrammet. Besöket kommer att genomföras under två dagar och består av intervjuer med elever i årskurs 2, studie- och yrkesvägledare, lärare, rektor och företrädare för huvudmannen. Vad händer sedan? När Skolinspektionen fått en bild av kvaliteten inom det granskade området skrivs ett beslut. Beslutet innehåller en beskrivning av styrkor och svagheter i verksamheten och i beslutet anges också inom vilka områden eventuella utvecklingsinsatser behöver genomföras. När alla utvalda skolor och huvudmän granskats, sammanfattar myndigheten alla resultat i en övergripande rapport. Både besluten till skolor och huvudmän och den övergripande rapporten blir offentliga handlingar, som läggs ut på Skolinspektionens webbplats så snart de är beslutade. Inför granskningen De inspektörer som ska ansvara för granskningen kommer att kontakta er med uppgift om tidpunkt för granskningen vid just er verksamhet. Besöken påbörjas tidigast vecka 41. Vi kommer inför besöket att begära in en viss dokumentation, dock i begränsad omfattning. Redan nu vill vi informera om att ett av våra underlag för granskningen utgörs av två olika verksamhetsredogörelser. Dessa ska i korthet besvaras av huvudman respektive rektor. Mer information samt länkar till redogörelserna kommer att skickas ut under vecka 34 via . Har du frågor? Du kan få mer information på webbplatsen Har du frågor om granskningen är du också välkommen att kontakta projektledaren för granskningen.anna Gabrielsson, tfn: , e-post: anna.elisabeth.gabrielsson@skolinspektionen.se

49 Vänligen notera att vi som arbetar med granskningen har semester från och med vecka 27 och återkommer vecka 33. Under denna period har vi inte möjlighet att svara på frågor via telefon eller e-post. All e-post som inkommer besvaras dock så snart vi är tillbaka efter ledigheten. Med vänlig hälsning, Anna Gabrielsson Projektledare Skolinspektionen. Box 2320, Göteborg. Telefon:

50 TORSÅS KOMMUN Kommunfullmäktige I : SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KALMARS UNOS GYMNASIEFÖRBUND e f-f/ osty D-p! 3f n AU 118/18 17/KS0165 Årsredovisning 2017, Kalmarsunds Gymnasieförbund Ärendebeskrivning Kalmarsunds Gymnasieförbunds resultat för 2017 uppgår till 2 mnkr. Skolenheternas samlade resultat visar ett överskott om 3,8 mnkr. Vid bokslutsavstämning är 2016 uppgick motsvarande resultat till ett överskott om 3, 1 tnnkr. Totalt sätt är årets resultat en förbättring med 5,3 mnkr sedan prognosen vid delårsbokslutet. Anledningen till det förbättrade utfallet besår till största delen av tre delar; skolenheterna, kostverksamhet och de interkommunala ersättningarna som alla förbättrat sina utfall i jämförelse mot delårsbokslutet. Måluppfyllelsen för gymnasieförbundet olika mål inom de prioriterade områdena uppgår till 84 procent. Kommunfullmäktiges utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivs i kommunalförbundet Kalmarsunds Gymnasieförbund, av dessa förbundsstyrelse. Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvara också för att det finns tillräcklig intern kontroll. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivs enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Revisorerna bedömer att: Styrelsen i kommunalförbundet Kalmarsunds Gymnasieförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Styrelsens interna kontroll är tillräcklig. Resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksatnhetsmål som styrelsen har uppställt. Fortsättning

51 TORSÅS KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sid59av83 Fortsättning 105/18, Årsredovisning 2017, Kalmarsunds Gymnasieförbund Revisorerna tillstyrker att respektive kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelsen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Granskning av årsredovisning 2017 samt årsredovisning 2017 föreligger. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: föreslår kommunfullmäktige besluta: att godkänna årsredovisningen för 2017, att notera revisionsrapporten - Granskning av årsredovisning 2017, att bevilja direktionen/ styrelsen och de enskilda förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att godkänna årsredovisningen för 2017, att notera revisionsrapporten - Granskning av årsredovisning 2017, att bevilja direktionen/ styrelsen och de enskilda förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet. Kommunfullmäktige beslutar: att godkänna årsredovisningen för 201 7, att notera revisionsrapporten - Granskning av årsredovisning 2017, att bevilja direktionen/ styrelsen och de enskilda förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet. Sändlista Kalmarsunds Gymnasieförbund I Utdragsbestyrkande ay ffr I #tmm1 /X/von/

52 Mörbylånga Wkommun Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KALMARS UNOS GYMNASIEFÖRBUND U Dnr 2018/ Kalmarsunds Gymnasieförbund - Årsredovisning 2017 Sammanfattning av ärendet Kalmarsunds Gymnasieförbund har överlämnat sin årsredovisning för 2017 till Mörbylånga kommun för godkännande och för beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen. Beslutsunderlag Årsredovisning Granskningsrapport Revisionsberättelse Tjänsteskrivelse daterad den 24 april Kommunledningsutskottets förslag till beslut den 16 maj Kommunstyrelsens 127/2018 med förslag till beslut. Kommunfullmäktiges beslut 1. Årsredovisning 2017 för Kalmarsunds Gymnasieförbund godkänns. J Expedieras till: Kalmarsunds Gymnasieförbund, Box 865, Kalmar

53 r?7l Mörbylånga Wkommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KALMARS UNOS GYMNASlEFÖRBUNO Dnr 2018/ Kalmarsunds Gymnasieförbund - Beslut om ansvarsfrihet för år 2017 Kommunfullmäktiges beslut 1. Bevilja Kalmarsunds Gymnasieförbunds ledamöter och ersättare ansvarsfrihet för år Jäv Jäv anmäls av Matilda Wärenfalk (S), Gerd Åstrand (C) och Bo Blad (S). J Expedieras till: Kalmarsunds Gymnasieförbund, Box 865, Kalmar Justerandes sign

54 Kalmar kommun Kommunfullmäktige UTDRAG Sammanträdesdatum KALMARS UNOS GYMNASIEFÖRBUND Z Kalmarsunds Gymnasieförbunds revisionsberättelse och årsredovisning 2017 Dnr KS 2018/0427 Handlingar Revisionsberättelse den 4 april Granskning av årsredovisning. Kommunstyrelsens protokoll den 2 maj 2018, 78. Bakgrund Kalmarsunds Gymnasieförbund har överlämnat sin årsredovisning till kommunfullmäktige i de fyra medlemskommunerna. Revisorerna föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna årsredovisningen och bevilja styrelsen ( förbunds direktionen) ansvarsfrihet. Kommunstyrelsen har föreslagit att Kalmar kommun för sin del beviljar styrelsen (förbundsdirektionen) för Kalmarsunds Gymnasieförbund och enskilda förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet för 2017 och godkänner årsredovisningen Beslut Kalmar kommun beviljar för sin del styrelsen (förbundsdirektionen) för Kalmarsunds G ym nasieförbund och enskilda förtroendevalda i detta organ ansvarsfrihet för 2017 och godkänner årsredovisningen Jäv På grund av jäv deltar inte Björn Brändewall (L) i handläggningen av detta ärende. Sekreterare Jonas Sverken Anslaget på kommunens anslagstavla den 12 juni 2018.

55 2 (2) Kommunfullmäktige UTDRAG Sammanträdesdatum Justeras Roger Kaliff ordförande Dzenita Abaza Anna-Britt Wejdsten

56 UTDRAG UR Sammanträdesprotokoll KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2018/ KS Godkännande av årsredovisning 2017, Kalmarsunds Gymnasieförbund Styrelsen för Kalmarsunds Gymnasieförbund överlämnar efter godkännande årsredovisningen till medlemskommunerna. Av beslutet framgår att förbundets resultat för år 2017 uppgår till 2 mkr. Skolenheternas samlade resultat visar ett överskott om 3,8 mkr. Vid bokslutsavstämningen år 2016 uppgick motsvarande resultat till ett överskott om 3, 1 mkr. Totalt sett är årets resultat en förbättring med 5,3 mkr sedan prognosen vid delårsbokslutet. Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att godkänna årsredovisning 2017 för Kalmarsunds Gymnasieförbund. I revisionsberättelse tillstyrker revisorerna att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för gymnasieförbundets styrelse samt för de enskilda ledamöterna i densamma. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att att godkänna årsredovisning 2017 för Kalmarsunds Gymnasieförbund. bevilja ansvarsfrihet 2017 för styrelsen och de enskilda ledamöterna. Jäv Eva Wahlgren (C), Björn Andreen (M), Jan-Olof Forslund (S). Utdragsbestyrkande

57 G' """ ] RS "' {/Aö,i, 1SJE(CI,., J' '9 -:::, Q '1/1@ 0& Datum Ärendebeteckning GYF 2018/ Handläggare Hans Gustavsson Beslut gällande ansökan till verksamhetsutvecklingsfonden tilläggsbeslut PROJEKT UPPGIFTSLÄMNARE SÖKT SÖKT BEVILJAT BEVILJAT DRIFT INVEST. DRIFT INVEST. Normkritik i vardagen Jenny Herlin ANMÄRKNING

58 Skolinspektionen KALMARS UNOS GYMNASIEFÖRRUND Beslut Kalmarsunds gyrnnasieförbund gymnasleforbundet@gyf.se Dnr :7328 Beslut efter kvalitetsgranskning av utmanande undervisning för högpresterande elever vid Jenny Nyströmsskolan 3 i Kalmar kommun

59 Skolinspektionen 2 (17) Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av utmanande undervisning för högpresterande elever. Det övergripande syftet med denna kvalitetsgranskning är att granska i vilken utsträckning de besökta skolorna ger högpresterande elever en god och utmanande undervisning samt stöd och stimulans för att fortsätta prestera på hög nivå. Särskilt betonas aspekter som kan beskrivas som stödjande, uppmuntrande och utmanande. Vidare granskas de förutsättningar för en god, utmanande, stödjande och stimulerande undervisning som kan kopplas till gymnasieskolans övergripande organisation och arbetssätt relaterat till den aktuella målgruppen. De övergripande frågeställningarna är: 1. I vilken utsträckning genomförs en god utmanande undervisning med allmändidaktiska kvaliteteri för högpresterande elever? 2. I vilken utsträckning ger gymnasieskolans övergripande organisation och arbetssätt förutsättningar för en god utmanande undervisning för högpresterande elever? Granskningen har genomförts i 23 gymnasieskolor, i urvalet ingår såväl enskilda som kommunala huvudmän. Jenny Nyströmsskolan 3, i Kalmar kommun med Kalmarsunds gymnasieförbund som huvudman, ingår i denna granskning. Skolinspektionen besökte Jenny Nyströmsskolan 3 den maj Besöket genomfördes av Therese Mineur och Anna Alm. Intervjuer med elever, lärare, elevhälsa, studie- och yrkesvägledare och rektor samt tre lektionsobservationer har genomförts. Elevintervjuerna har genomförts i två grupper, den ena gruppen har bestått av elever som identifierar sig som pojkar och den andra gruppen har bestått av elever som identifierar sig som flickor. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. 1 Med allmiindidaktiska kvaliteter avses en mer generell granskning av hur undervisningen genomförs och om den håller god kvalitet.

60 Skolinspektionen 3 (17) Identifierade utvecklingsområden Här följer de åtgärder som Skolinspektionen anser att huvudmannen behöver vidta för att höja kvaliteten i verksamheten. Huvudmannen behöver: Se till att rektorn, personal i elevhälsan och lärare arbetar främjande och förebyggande för att motverka prestationsrelaterad stress bland högpresterande elever. I detta arbete ingår att organisera undervisningen på ett sätt som förebygger prestationsrelaterad stress. Skolinspektionens bedömningar 1. I vilken utsträckning genomförs en god utmanande undervisning med allmändidaktiska kvaliteter för högpresterande elever? Skolinspektionen bedömer att det på Jenny Nyströmsskolan 3 i huvudsak bedrivs en utmanande undervisning av allmändidaktiskt god kvalitet för högpresterande elever. De högpresterande eleverna beskriver generellt sina lärare som uppmuntrande och omtänksamma, och enligt eleverna bidrar det till ett positivt klimat mellan elever och lärare. Elever uppger också att de upplever att flera av deras lärare bedriver en undervisning som är både stimulerande, stödjande och utmanande, vilket även visat sig i samband med Skolinspektionens observationer. Vidare säger elever att flertalet lärare kommunicerar syfte, mål och förväntningar på ett klargörande sätt samt ger en fortlöpande återkoppling som är både formativ och summativ till sin karaktär. Stödjande och uppmuntrande lämndemiljö Granskningen visar att högpresterande elever på Jenny Nyströmsskolan 3 erbjuds en stödjande och uppmuntrande lärandemiljö. Detta i meningen att lärare skapar motivation bland eleverna samt en tilltro till elevernas egen förmåga, genom att uppvisa höga och ändamålsenliga förväntningar. Vidare omfattas ett vägledande stöd och en positiv respons från lärare som uppmuntrar eleverna till fortsatt utveckling av sina förmågor. Elever berättar i intervju att deras lärare förväntar sig av dem att de ska göra sitt bästa i skolan. Elever säger också att deras lärare visar att de tror på dem och stöttar dem samt ger återkoppling för att de ska kunna göra sitt bästa. Även om flertalet elever uppger att deras lärare har höga förväntningar på dem finns det

61 Skolinspektionen 4 (17) också elever som säger att en del lärare är otydliga i sina förväntningar på eleverna. Däremot säger eleverna att deras lärare i stort sett alltid är positivt inställda till att eleverna föreslår alternativa lösningar på ett problem. Elever säger också att deras lärare är intresserade av att lyssna till elevers förslag och diskutera med dem. Någon elev säger att så länge eleverna har argument för sina uppfattningar och dessa argument tydligt framgår så är läraren positiv. I intervju med lärare beskriver flera lärare att de arbetar med att stötta eleverna i sin tilltro till den egna förmågan genom att ge en respons till eleverna som utgår från elevernas styrkor. Lärare säger också att de låter elever berika undervisningen genom att använda dem som en resurs i undervisningen, inom specifika områden som elever kan mycket inom. Flera elever berättar i intervju att deras lärare brukar ge ett vägledande stöd. Elever säger exempelvis att lärare inte brukar ge dem svaret direkt om det är något de behöver hjälp med. Enligt eleverna brukar lärare fråga hur eleverna tänker och ställa vägledande frågor samt diskutera olika sätt att tänka kring frågan. I samband med Skolinspektionens lektionsobservationer framkommer flera exempel då lärare resonerar med elever om olika lösningar på en uppgift. Lärare ber också elever förklara hur de har tänkt och varför de tror att en lösning är den rätta. Rektorn beskriver i intervju att hans bild är att elever verkligen känner att de får hjälp av sina lärare, att eleverna känner sig sedda och att de blir uppmuntrade. Individanpassningar och utmaningar Granskningen visar att högpresterande elever på Jenny Nyströmsskolan 3 till övervägande del får en undervisning som är utmanande och stimulerande men också anpassad efter elevers olika behov och förutsättningar. I detta ingår också att lärare delvis varierar undervisningen genom olika arbetssätt och arbetsformer. Elever ger i intervju flera exempel på ämnen där de blir utmanade och stimulerade. Elever berättar att det kan handla både om att lärare delar med sig av sin kunskap och att eleverna får svar på sina frågor under tiden som lärare har en genomgång. Enligt eleverna handlar utmaningar också om att uppgifterna kräver att eleverna behöver tänka själva. Någon elev beskriver att en del uppgifter är upplagda så att de går mer på djupet inom ett område. Eleverna berättar vidare att det ofta finns uppgifter att välja mellan som är på olika betygsnivåer, alternativt uppgifter där eleverna kan arbeta vidare inom samma uppgift för att nå en högre nivå. I intervju med lärare ges också flera exempel på hur lärare arbetar för att skapa utmanande och stimulerande uppgifter. Exempelvis säger

62 Skolinspektionen 5 (17) lärare att de erbjuder flexibla uppgifter och uppgifter som kräver reflektioner på en avancerad nivå utan att det finns svar som handlar om rätt eller fel. Även rektorn ger i samband med intervju flera exempel på hur lärare arbetar med att skapa en undervisning som är anpassad för högpresterande elever. Enligt rektorn sker det genom att lärare utformar uppgifter som är individanpassade. Vidare säger rektorn att lärare låter eleverna lösa uppgifter på olika sätt, exempelvis genom att arbeta med dilemman och lösa uppgifter med olika grad av komplexitet. Elever berättar i intervju att det i undervisningen ofta ingår att lärare och elever har långa diskussioner. Även lärare berättar i intervju att de arbetar med diskussioner på olika sätt. De för både diskussioner i helklass och genom att elever först får tänka enskilt, sedan diskutera i par för att slutligen föra en gemensam diskussion alla i klassen, en modell som ofta går under beteckningen EPA (enskilt, par, alla). I samband med att Skolinspektionen genomförde en lektionsobservation användes EP A. Under det observerade tillfället får eleverna först fem minuter på sig att tänka själv kring en given frågeställning. Därefter får eleverna diskutera tillsammans med de klasskamrater som de sitter närmast. Under tiden som eleverna diskuterar ställer läraren vägledande frågor till eleverna om hur de resonerar och hur de har kommit fram till den slutsats som de har gjort. Läraren ber också elever att fundera mer kring en del av de förhållanden som ingår i frågeställningen. Efter ytterligare fem minuter får varje grupp redovisa sina slutsatser och därefter följer en diskussion om varför eleverna har resonerat som de har gjort. Momentet avslutas med att lärare och elever tillsammans undersöker frågeställningen genom ett konkret test. I samband med intervju berättar elever också att det finns ämnen där de inte blir utmanade. Elever berättar att i ett par ämnen har de inte lärt sig något nytt på länge. Skäl som eleverna anger till att de inte lär sig något handlar om att uppgifter är utformade så att eleverna ska prestera sådant som de redan kan, utan att det innefattar ny kunskap. Någon elev beskriver att en konsekvens av atthen inte mött en utmanande undervisning i ett par ämnen har blivit att eleven slutat lyssna på de lektionerna. Elever säger också att i ett par ämnen är uppgifterna för lätta och de blir snabbt klara. Enligt eleverna är inte heller de uppgifterna som följer efter att de har blivit klara med den första uppgiften på en mer avancerad nivå. Rektorn säger i intervju att lärare har kommit olika långt när det gäller att anpassa uppgifter efter olika elever. När Skolinspektionen berättar att elever har beskrivit att de inte blir utmanade i ett par ämnen svarar rektorn att det som eleverna säger kan stämma.

63 Skolinspektionen 6 (17) Pedagogiskt ledarskap Granskningen visar att flertalet lärare på Jenny Nyströmsskolan 3 utövar ett pedagogiskt ledarskap i klassrummet som innebär att de kommunicerar syfte och mål med undervisningen i relation till kunskapskraven, samt skapar en struktur i undervisningen och ger eleverna visst stöd i att skapa en överblick och ett sammanhang av det som sker i undervisningen. Elever berättar i intervju att lärare i de flesta ämnen arbetar med att skapa ett sammanhang mellan hur olika delar inom ett område hänger ihop. Enligt eleverna går lärare igenom kunskapskraven genom att redovisa dem på tavlan. Eleverna uppger också att någon lärare arbetar med att tolka kunskapskraven tillsammans med eleverna samt lämnar utexetnpeluppgifter som eleverna får tolka kraven mot. Elever berättar att någon lärare brukar ta exempel från en verklig situation, och enligt eleverna hjälper det dem att sätta in saker i ett sammanhang. I intervju med lärare framkommer flera olika exempel på hur de arbetar med att kommunicera syfte och mål med undervisningen. Lärare säger att alla uppgifter måste ha ett syfte och när de presenterar en ny uppgift för eleverna berättar de också vilka färdigheter som eleverna får träna på. En lärare uppger att hen inleder alla lektioner med att besvara vad, hur och varför de ska arbeta med det som de ska göra under lektionen. I samband med Skolinspektionens lektionsobservationer inleder lärare lektionerna med att beskriva syfte och mål med respektive lektion. Vid ett av observationstillfällena arbetar eleverna med en provuppgift som har löpt över flera lektioner. I det kompendium som eleverna har fått i samband med att uppgiften påbörjades framgår uppgiftens syfte, samt instruktioner för uppgiftens genomförande och vilka krav som föreligger avseende exempelvis referenser. I kompendiet ingår också exempel och en bedömningsmatris, som anger förmågor och centralt innehåll samt betygsnivåer. I intervju med elever beskriver elever att det finns något ämne där syfte, krav och sammanhang inte är tydligt för dem. Elever berättar att det inte finns någon översikt över det som ska ske i undervisningen, det finns inget sammanhang och läraren har enligt eleverna inte koll på vad eleverna ska göra under lektionerna. Elever beskriver vidare lektionerna som röriga och säger att de har missat mycket i ett ämne. Enligt eleverna har de vidarebefordrat sina synpunkter till mentorer och till rektorn, men det har inte lett till någon direkt förändring. Eleverna uppger dock att de också har haft mycket kommunikation med berörd lärare. Eleverna säger att även om det inte har fungerat på de lektionerna har det var varit bra att de har kunnat prata med läraren om detta. I intervju med rektorn

64 Skolinspektionen 7 (17) säger rektorn att elever har delgett sina synpunkter på tydligheten och strukturen i något ämne, och enligt rektorn har de på skolan arbetat för att få till en utvärdering av undervisningen. Återkoppling, 1 eflektion och utvärdering Granskningen visar att flertalet lärare vid Jenny Nyströmsskolan 3 ger elever en fortlöpande återkoppling som omfattas av respons på vad eleverna behöver utveckla samt ger eleverna information om deras kunskapsnivå i förhållande till kunskapskraven. Vidare ger flertalet lärare tillfälle för eleverna att ge respons på undervisningens innehåll och arbetssätt. I r I f Elever uppger i intervju att de oftast efter varje prov får reda på hur de ligger till i förhållande till betygskraven och vad det är som de behöver förbättra. Elever berättar också att de i några ämnen har en matris som de delar med läraren där det framgår vilka delar som de har klarat och vilka delar som de behöver visa ytterligare kunskaper i. Elever berättar också att de brukar få en uppgift rättad av läraren och sedan får de tillbaka uppgiften för att själv rätta till och förbättra texten. Därefter lämnar de in uppgiften igen till läraren för att få den bedömd. Vidare berättar elever att de i något ämne arbetar med att själv göra bedömningar av sina uppgifter innan de får se hur läraren har bedömt uppgiften för att sedan jämföra bedömningarna som har gjorts. Någon elev säger att när de granskar sina egna uppgifter och arbetar med att utveckla dem vidare så innebär det sättet att arbeta också en extra utmaning. Liksom eleverna berättar lärare i intervju att de arbetar med att låta eleverna göra självbedömningar och bedöma exempeluppgifter. Genom att arbeta med exempel säger lärare att elever också lär sig att läsa och förstå bedömningsmatrisema. Lärare säger vidare att de ger eleverna kommentarer både skriftligt och muntligt i förhållande till matriserna för att eleverna ska se vad de redan kan och vad de ännu inte kan i förhållande till kunskapskraven. Rektorn uppger i intervju att lärare arbetar med självskattningsverktyg och att lärare har ständiga avstämningar med eleverna om hur de ligger till. Elever berättar i samband med intervju att det finns ett par ämnen där det är otydligt för eleverna vad de ska kunna. Enligt eleverna behöver några lärare bli tydligare med att ge besked om hur allt bedöms och även ge konkret respons till eleverna om hur de ligger till. Elever säger att de blir stressade av att lärare inte är tydliga med vad som krävs för ett visst betyg. Elever uppger också att det i något ämne är otydligt för dem varför de har fått ett visst betyg och i en del fall har de ifrågasatt betygssättningen. Vidare säger elever att de inte ges tillräckliga möjligheter att nå ett högt betyg i något ämne eftersom de inte får träna på A-

65 Skolinspektionen 8 (17) uppgifter. Uppgifter på A-nivå kommer enbart på proven, enligt eleverna. I intervju med rektorn säger rektorn att en del lärare inte har kommit lika långt som sina kollegor i arbetet med bedömning och betygssättning. Rektorn säger sig även känna igen att eleverna har framfört kritik mot att de inte har fått möjlighet att träna på A-uppgifter, men rektorn säger att han har diskuterat med lärare att elever måste få möjlighet att också träna på A-uppgifter. I intervju uppger elever att de i flera ämnen arbetar med kursutvärderingar och att de ibland, men inte alltid, får reda på resultaten av utvärderingarna. Elever berättar att de via digitala formulär får besvara frågor om vad som är bra eller dåligt och vad det är som de vill ska förändras. Även lärare uppger i intervju att de arbetar med att låta eleverna utvärdera undervisningen. Någon lärare säger att hen brukar ge eleverna korta frågor, så kallade "exit tickets" efter en lektion. 2. I vilken utsträckning ger gymnasieskolans övergripande organisation och arbetssätt förutsättningar för en god utmanande undervisning av högpresterande elever? Skolinspektionen bedömer att arbetet med att ge förutsättningar för att skapa en god och utmanande undervisning för högpresterande elever vid Jenny Nyströmsskolan 3 bedrivs i huvudsak med god kvalitet. Skolans organisation är utformad så att lärare kan samverka genom diskussioner och kunskapsutbyte avseende utmanande undervisning, vilket lärare också beskriver i intervju. Vidare förekommer en del insatser och aktiviteter på skolnivå för att bibehålla och utveckla elevers motivation till studier. Däremot bedömer Skolinspektionen att kvaliteten behöver höjas i skolans övergripande arbete med att främja och förebygga prestationsrelaterad stress bland högpresterande elever. Enligt all intervjuad personal arbetar skolan företrädesvis på ett åtgärdande sätt med frågor som relaterar till elevers stress och psykiska hälsa/ohälsa. I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område. Huvudmannen behöver: Se till att rektorn, personal i elevhälsan och lärare arbetar främjande och förebyggande för att motverka prestationsrelaterad stress bland högpresterande elever. I detta arbete ingår att organisera undervisningen på ett sätt som förebygger prestationsrelaterad stress.

66 Skolinspektionen 9 (17) Nedan beskrivs först de områden som fungerar väl, därefter följer ett avsnitt där utvecklingsområdet motiveras. Lärares samverkan Granskningen visar att den övergripande organisationen på Jenny Nyströmsskolan 3 är utformad på ett sätt som möjliggör för lärare att samverka genom diskussioner och kunskapsutbyte avseende utmanande undervisning för högpresterande elever. Lärare uppger i intervju att de diskuterar olika arbetssätt i sina respektive ämneslag. Enligt lärarna har de ämneslagsträffar i princip var tredje vecka, men lärare berättar att de framöver ska ha ämneslagsträffar varje vecka. Lärare berättar också att de har fått en bra kompetensutveckling som har lett till att det har blivit bättre didaktiska samtal lärare emellan. Samtal som också innefattar undervisning för högpresterande elever. Lärare berättar att kollegor delar med sig av sina kunskaper till varandra, vilket de beskriver som en del av en generös delningskultur på skolan. Rektorn säger i intervju att han har märkt att lärare har träffats för sällan i sina ämneslag och att det har lett till att delaktigheten i samtalen har blivit lidande, liksom den pedagogiska utvecklingen. På en fråga till rektorn om huruvidalärare diskuterar pedagogiska frågor sinsemellan svarar rektorn att det ser olika ut bland olika lärare. Lärare berättar i intervju att alla de kompetensutvecklingsinsatser som har förekommit på skolan har berört inkludering på något sätt, även om kompetensutvecklingen har utgjorts av olika kompetensutvecklingsspår. Enligt lärarna har de olika spåren handlat om Skolverkets kompetensutvecklingsinsats läslyftet samt mattelyftet. Vidare har det förekommit kompetensutvecklingsspår som specifikt har handlat om inkluderande undervisning samt om betyg och bedömning. Lärare uppger att de i samband med kompetensutvecklingen har besökt varandras lektioner och de berättar vidare att rektorn har besökt deras lektioner. Även rektorn berättar i samband med intervju att lärare har besökt varandras lektioner som en del i kompetensutvecklingen. Rektorn lyfter fram inslag i kompetensutvecklingen, såsom kamratrespons och tydlighet avseende syfte och mål med lektioner, som särskilt positiva för högpresterande elever. Avseende samverkan mellan lärare och personal i elevhälsan uppger lärare att deras samverkan handlar om att de träffas på möten och att det finns möjlighet att uppsöka elevhälsan vid så kallade öppna elevhälsoträffar. Lärare säger att de enbart söker upp elevhälsan när det är något som inte fungerar för någon elev eller då någon elev har hög frånvaro. I intervju med personal i elevhälsan säger

67 Skolinspektionen 10(17} de att de inte vet om det bedrivs något arbete på skolan för att utveckla undervisningen till att bli mer utmanande. Personal ur elevhälsan berättar att det inte har kommit så många lärare till deras öppna elevhälsoträffar. Vidare säger personal i elevhälsan att meningen är att lärare ska se elevhälsoträffarna som en möjlighet för lärarna att prata med personal i elevhälsan, men informationen till lärarna har inte varit tillräckligt tydlig. Personal i elevhälsan uppger att rektorn har en viktig roll och behöver vara tydlig för att det ska kunna bli ett bra samarbete mellan lärare och personal i elevhälsan. De säger också att rektorn är positiv till att elevhälsans personal ska integreras mer i arbetet med undervisningen framöver. Skolans arbete med att utveckla högpresterande elevers motivation får studier Granskningen visar att det pågår ett visst övergripande arbete på Jenny Nyströmsskolan 3 med att bibehålla och främja elevers motivation till studier och fortsatt goda prestationer. I intervju med elever berättar eleverna att det förekommer viss kontakt med universitet och att de har erfarenhet av studiebesök. Även lärare berättar i intervju att de har visst samarbete med lliliversitetet, både i form av studiebesök och i samband med att elever gör sitt gymnasiearbete. Lärare berättar vidare att elever erbjuds möjlighet att delta i skolornas matematiktävling, olympiska spelen i naturvetenskap och att de årligen anordnar Nobelfest inom det naturvetenskapliga programmet på skolan, med inbjudna föredragshållare. Enligt lärare finns det också möjlighet för eleverna att läsa kurser i ett högre tempo, men det har inte varit aktuellt på senare tid eftersom det inte har efterfrågats av elever. Någon elev uppger dock att hen gärna hade genomfört en prövning i något funne men det har varit otydligt i fråga om vad som gäller vid prövning och därför har det aldrig blivit av. Även rektorn säger i intervju att rutinerna kring prövning nog inte har varit så tydliga, även om möjligheten finns. Elever uppger i intervju att de har möjlighet att få stöd av lärare utanför lektionstid, i vad de kallar "Studiehallen" där det alltid finns personal som kan vara behjälpliga. Elever säger också att i samband med nationella prov anordnas så kallad "mattestuga" och då brukar många elever söka sig dit, både elever som är högpresterande och elever som behöver mycket stöd. Enligt eleverna blir diskussionerna i "mattestugan" ofta elevstyrda. Även rektorn berättar i intervju att högpresterande elever utnyttjar möjligheten till att få stöd i "Studiehallen". Enligt rektorn är "Studiehallen" bemannad både med lärare och speciallärare men till nästa läsår ska bemanningen stärkas ytterligare genom att lärare med olika kompetenser har anställts.

68 Skolinspektionen 11 (17) Utvecklingsområde: Ett skolövergripande arbete behöver utvecklas i syfte att främja och forebygga prestationsrelaterad stress Granskningen visar att personalen på Jenny Nyströmsskolan 3 behöver utveckla det främjande och förebyggande arbetet, liksom organiseringen av undervisningen, på ett sätt som motverkar prestationsrelaterad stress bland högpresterande elever. I intervju med elever berättar flera elever, men inte alla, att de tidvis känner sig stressade. Några elever säger att de känner sig mer eller mindre stressade i olika perioder. Många elever säger att de känner sig stressade inför proven. I intervju med lärare säger lärarna att de tror att elever känner sig stressade och att eleverna tycker att det ofta kör ihop sig för dem. Även personal i elevhälsan uppger i intervju att deras bild är att högpresterande elever är stressade. Enligt personal i elevhälsan tar de reda på hur eleverna mår genom att låta eleverna besvara en trivselenkät varje år. Rektorn uppger i intervju att han tror att merparten av eleverna mår bra, men han tror också att många elever är stressade. Enligt rektorn är det dock svårt att veta om det är en positiv eller negativ stress för eleverna. Skäl som eleverna anger i intervju till att de känner sig stressade är att en del lärare inte ger tillräcklig information om vad eleverna behöver göra i en kurs och vad som krävs för ett visst betyg. Vidare uttrycker någon elev att det är stressande att inte få reda på hur man ligger till i något ämne. Någon elev säger att det blir stressande när hen sitter hemma och skriver på en uppgift men inte vet om det är tillräckligt. På en fråga till eleverna om vad skolan kan göra för att eleverna inte ska bli stressade svarar elever att vissa lärare behöver bli tydligare med att ge besked om hur allt bedöms och även ge konkret respons till eleverna om hur de ligger till. Vidare säger elever att de blir stressade av att prov i olika ämnen infaller samtidigt, eftersom takten är densamma i olika ämnen. Lärare säger i intervju att de försöker prata med eleverna för att det inte ska bli för mycket examinationsuppgifter samtidigt, men det finns inget provschema på skolan utan mycket av planeringen blir upp till eleverna. Även eleverna berättar att lärare ofta är lyhörda och försöker ändra i planeringen för att det inte ska bli för mycket prov samtidigt för eleverna. De flesta eleverna säger att det inte finns någon gemensam provplanering i deras klass. Men i en av klasserna berättar eleverna att de har tagit initiativ till att göra en klasskalender där de skriver in prov och då tittar lärare i kalendern för att det inte ska bh för mycket samtidigt. Rektorn säger i samband med intervju att det ibland blir anhopningar för eleverna innan loven och att det är något som de behöver hantera på skolan, både i fråga om hur examinationerna ser ut och var de ligger över terminen.

69 Skolinspektionen 12 (17) Såväl elever som lärare och personal i elevhälsan uppger i intervju att elever får viss genomgång i studieteknik. Elever säger att studieteknik är något som de har pratat lite om på deras klasstid och att det också har förekommit någon information i aulan. Lärare berättar att de går igenom studieteknik i vissa kurser. Enligt lärare arbetar de vidare med lästeknik i svenskan, och tack vare läslyftet har det arbetet även kommit in i andra ämnen. Personal i elevhälsan säger i intervju att många lärare pratar om studieteknik i sina kurser och elevhälsan är även behjälpliga i arbetet kring studieteknik, däremot bedrivs det inget arbete på en övergripande nivå på skolan. Rektorn uppger i intervju att de behöver prata mer om studieplanering och studieteknik på skolan och att elevhälsans olika funktioner ska vara en del i arbetslagen. Personalen som har intervjuats beskriver i intervju att mycket av det arbete som handlar om elevers stress bedrivs på individnivå och är ofta reaktivt till sin karaktär. Lärare uppger i intervju att de har ett samarbete med elevhälsan när det behövs. Någon lärare säger att hen endast använder sig av elevhälsan när det blivit för mycket för någon elev. Personal i elevhälsan säger i intervju att de pratar om elevers stress, exempelvis i samband med deras elevhälsomöten, men de samtalen är på individnivå och ofta har det gått alldeles för lång tid när dessa samtal förs. När personal i elevhälsan blir tillfrågade i intervju om vilka förebyggande insatser som görs svarar de att insatserna handlar om att hantera symptomen på stress och att eleverna ska lära sig att hantera stress, men det görs inga insatser för att komma åt problemet som orsakar stress såsom organiseringen av utbildningen. Rektorn uppger i intervju att det förebyggande arbetet på skolan behöver bli bättre. Enligt rektorn behöver elevhälsan skapa aktiviteter som motverkar stress men elevhälsan behöver också delta mer under klasstid och föra dialog med lärarna. Rektorn säger vidare att elevhälsans olika funktioner ska vara ute mer bland eleverna framöver. Personal i elevhälsan säger att de planerar för att arbeta kontinuerligt i klasserna tillsammans med mentorerna, utifrån ett specifikt material. Enligt personal i elevhälsan är dock inte detta arbete implementerat ännu.

70 Skolinspektionen 13 (17) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 1 februari 2019 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box 156, Lund. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen ( dnr :7328) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har Hann Sjögren deltagit. På Skolinspektionens vägnar Andres Brink Pinto Beslutfattare Therese Mineur Föredragande Mer information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens hemsida:

71 Skolinspektionen 14 (17) Bilaga 1: Bakgrundsuppgifter om verksamheten Jenny Nyströmsskolan ligger i Kalmars kommun och huvudman är Kalmarsunds gymnasieförbund, som bildats av Torsås, Mörbylånga, Borgholms och Kalmars kommuner. Jenny Nyströmsskolan är indelad i fyra rektorsområden som leds av vars en rektor. I Skolinspektionens granskning ingår Jenny Nyströmsskolan 3, som läsåret 2017/18 hade totalt 110 elever, varav 108 elever gick naturvetenskapligt program. Rektor redovisar att elever som antogs till skolans naturvetenskapliga program hade ett genomsnittligt meritvärde på 271 poäng hösten 2016 och 255 poäng hösten Skolverkets statistik visar att läsåret 2014/2015 var andelen avgångselever på programmet med gymnasieexamen totalt 86,5 procent. Det saknas senare nationell statistik över resultat på skolan, liksom genomsnittlig betygspoäng för avgångselever.

72 Skolinspektionen 15 (17) Bilaga 2: Författningsstöd för kvalitetsgranskningen Utmanande undervisning för högpresterande elever Skollagen 1 kap. 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 2kap. 25 Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165, s. 276) framgår att skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och att en utgångspunkt är att lärande och hälsa på många sätt påverkas av samma faktorer. 3 kap. 3 Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättn:ing har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling års läroplan för gymnasieskolan 1 Skolans värdegrund och uppgifter, 1.1 Grundläggande värden Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Skolan ska

73 Skolinspektionen 16 (17) aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. 2 Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Kunskaper, Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt. Läraren ska utgå frän den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära. Läraren ska också organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv och samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer samt planera och utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna. 2.5 Bedömning och betyg Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna. 2.6 Rektorns ansvar Rektorn har ett särskilt ansvar för att undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar samt att lärare får möjlighet till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.

74 Skolinspektionen 17 (17) Bilaga 3: Mall för huvudmannens redovisning till Skolinspektionen {Jw 1: 5c till Rllt rl/d:l,m, i INl,d (lirfr:h rnr edifarsbgattnde/ljt 11tt,,,,.. 1>lmttl BfMm- 111eTW1t1e ete.aer-. I d6öa IW.bete iagh' am- OPfimiaeM n fil stt siiff 'Sdni jirab.er. ttd1enst lt4bjnlll. Redovisa vilka åtgärder som genomförts: Beskriv hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Beskriv de effekter som förväntas på längre sikt: Beskriv eventuella ytterligare åtgärder som planeras:

75 r'\ Skolinspektionen KALMARS UNOS GYMNASIEFÖRBUND Information Dnr :342 1 (2) KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND BOX KALMAR Resultat från Skolinspektionens ombedömning av nationella prov 2017 Detta brev skickas till er i egenskap av huvudman för skolenheter som deltagit i Skolinspektionens ombedömning av nationella prov som skrevs under vårterminen Med brevet följer en sammanställning av resultaten för de av huvudmannens skolenheter som ingått i ombedömningen av nationella prov och fått ett resultat. I sammanställningen redovisas utvalda delar av skolenheternas resultat. Till varje skolenhet som medverkat i ombedömningen av nationella prov och som uppfylller de kriterier som krävs för att få ett resultat från ombedömningen skickas skolenhetsrapporter. I dem finns mer detaljerade resultat och, om skolenheten angett och givit medgivande, även information om skolenhetens bedömningsprocesser. Skolenhetsrapporterna finns tillgängliga på Skolverkets hemsida, För att underlätta tolkningen av resultaten i sammanställningen följer ett tolkningsstöd. Ett mer utförligt analysstöd finns på Skolverkets hemsida. Hur kan skolenheter och huvudmän använda resultaten? Sammanställningen ger en överblick över hur huvudmannens skolenheters bedömning och betygssättning förhåller sig till varandra och till samtliga skolenheter som medverkat i ombedömningen av samma delprov. Det gör att resultaten kan användas som ett värdefullt underlag i skolenheters och huvudmäns systematiska kvalitetsarbete för att främja en likvärdig bedömning och betygssättning. Önskas ytterligare råd och vägledning kring hur resultaten kan användas, se det analysstöd som finns på Skolverkets hemsida. På Skolverkets hemsida finns även stöd kring hur skolor kan arbeta med bedömning och betygssättning. Hur använder Skolinspektionen resultaten från ombedömningen? Resultaten utgör ett av de underlag som granskas inför tillsyn av skolenheter och huvudmän. Det är alltid processerna för bedömning och betygssättning som granskas vid Skolinspektionens tillsyn, inte provbetygen i sig. Inga lagstadgade eller andra reglerade gränser finns för hur stora avvikelserna kan eller bör vara mellan olika skolenheter när det gäller bedömningen av nationella prov. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

76 Skolinspektionen Dnr 2017:342 2 (2) Ytterligare frågor om ombedömningen? Vid frågor kring ombedömningen kontakta gärna oss på Skolinspektionen via e post: ombedomning@skolinspektionen.se eller telefon:

77 I". Skolinspektionen (4) Resultat från ombedömningen av nationella prov 2017, sammanställning för huvudman: KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND I denna rapport presenteras en sammanställning av resultatet för de av huvudmannens skolenheter som medverkat i ombedömningen av de nationella prov som genomfördes under vårterminen Sammanställningen redovisas längre ned i detta dokument. Varje skolenhets resultat presenteras mer utförligt i skolenhetsrapporter som finns tillgängliga på Skolverkets hemsida. För mer information, se Om Skolinspektionens ombedömning av nationella prov Sedan 2009 har Skolinspektionen haft i uppdrag av regeringen att genomföra ombedömning av de nationella proven. Därför samlar Skolinspektionen varje år in kopior på ett stort antal delprov med bedömda elevlösningar från de nationella proven. Proven avidentifieras och bedöms sedan på nytt av ämnesbehöriga och erfarna lärare. Syftet med ombedömningen är att främja en likvärdig bedömning av proven och inte att uttala sig om enskilda provbetyg, därför kan ombedömningen aldrig leda till att ett provbetyg som satts av skolenheter ändras. Urvalet av skolenheter för ombedömning sker bland de huvudmän som följande år ingår i Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Att tolka och förstå resultaten Huvudmannasarnrnanställningen kan användas till att se och jämföra hur huvudmannens olika skolenheters resultat från ombedömningen förhåller sig till varandra. För att en skolenhet ska ingå i resultatet krävs att minst 10 delprov ombedömts i ett givet ämne eller kurs den aktuella terminen samt att minst hälften av det totala antalet delprov som begärts in ifrån skolenheten ombedömts. Det innebär att samtliga av huvudmannens skolenheter som varit föremål för ombedömningen inte nödvändigtvis finns med i huvudmannasamrnanställningen. I tabellen nedan går att utläsa resultatet för vardera av huvudmannens skolenheter. I de tre kolumnerna längst till höger redovisas hur skolenhetens bedömningar förhåller sig till ombedömarnas. De fetrnarkerade siffrorna anger skolenhetens resultat och de kursiverade siffrorna anger den genomsnittliga andelen

78 Skolinspektionen (4) avvikelser för samtliga skolenheter som deltagit i ombedömningen av det aktuella delprovet. En stjärna (*) markerar att skolenhetens andel avvikelser är minst tio procentenheter högre än genomsnittet för det aktuella provet. Stjärnmarkeringen är ett stöd för att urskilja större skillnader. Procenttalen i tabellen är avrundade till heltal. Betydande avvikelse definieras som att det skiljer två betygssteg eller mer mellan de två bedömningarna för delprov där delprovsbetyg A-F sätts. För delprov där delprovsbetyg inte sätts jämförs istället antal belägg (poäng). Hur många beläggs skillnad som krävs mellan de två bedömningarna för att avvikelsen ska redovisas som betydande avvikelse beror på hur många belägg som totalt sett kan uppnås på delprovet. Den beräkningsmodell som används beskrivs närmare i det mer omfattande analysstöd som finns tillgängligt på Skolverkets hemsida. Liknande bedömning innebär att skolenheten och ombedömaren antingen gett samma betyg eller antal belägg alternativt, att det max skiljer ett betygssteg eller ett fåtal belägg mellan bedömningarna. I tabellen järn.förs skolenhetens andel betydande avvikelser med den genomsnittliga andelen betydande avvikelser för samtliga deltagande skolenheter för det aktuella delprovet och terminen. Det gör att andelen betydande avvikelser mellan huvudmannens skolenheter kan jämföras dels med varandra och dels med hur de förhåller sig till den genomsnittliga andelen avvikelser. Avviker någon skolenhet, sett till någon av dessa aspekter, kan det ses som en indikation på bristande likvärdighet och att det är lämpligt att se över processerna för bedömning och betygsättning, både på huvudrnannanivå och skolenhetsnivå. Det kan både handla om bristande likvärdighet i form av betydande skillnad mellan huvudmannens skolenheter men det kan också handla om att huvudmannens skolenheter gör bedömningar som skiljer sig betydligt från genomsnittets. Att en skolenhets bedömning av proven skiljer sig från genomsnittet betyder inte att skolenhetens bedömningar är felaktiga. Olika bedömare tolkar provens bedömningsanvisningar olika och de delprov som väljs ut för ombedömning är till stor del sådana där det inte finns tydliga "rätt eller fel-svar" på uppgifterna. Därför är det alltid viktigt att tolka resultaten med försiktighet. En hög avvikelsegrad kan dock vara en indikation på att skolenheten behöver utveckla sina processer för bedömning och betygssättning. Avvikelsegraden är inte jämförbar mellan olika ämnen och delprov, eftersom proven är konstruerade på olika sätt. Hur många skolenheter som varit med i ombedömningen varierar per ämne och årskurs. Observera att ombedömning görs av delprov och inte av de nationella proven i dess helhet.

79 Skolinspektionen (4) Sammanställning av resultat från ombedömning av nationella prov För vardera av huvudmannens skolenheter som fått ett resultat från ombedömningen redovisas i tabellen nedan andelen prov där skolenheten i förhållande till ombedömarna gjort en betydligt högre bedömning, en liknande bedömning samt en betydligt lägre bedömning. Betydligt högre eller lägre bedömning innebär att det skiljer minst två betygssteg och liknande bedömning innebär samma betyg eller ett betygsstegs skillnad. Vid tolkning av resultaten, fokusera på hur skolenhetens andel avvikelser förhåller sig till den genomsnittliga andelen avvikelser. Procenttalen i tabellen är avrundade till heltal. Fetmarkerade siffror: skolenhetens resultat Kursiverade siffror: genomsnittlig andel avvikelser för samtliga skolenheter som deltagit i ombedömningen av det aktuella delprovet Stjärna(*): skolenhetens andel avvikelser är minst tio procentenheter högre än genomsnittet för det aktuella provet Sammanställning av resultat från ombedömningen: Skolenhet Lars Kaggskolan 1 NA, HV, Lars Kaggskolan 1 NA, HV, Årskurs, ämne och delprov gy, eng 5, delprov C, VT2017 gy, svl/sval, delprov C, VT2017 Andel prov där skolenheten i förhållande till ombedömarna har gjort en: Betydligt Liknande Betydligt lägre högre bedömning bedömning bedömning 3% 14% 90%81% 6% 6% 2% 12% 82%80% 15% 9%

80 . kolinspektionen (4)

81 Datum Ärendebeteckning GYF 2017 / Handläggare Hans Gustavsson Skolinspektionen Box 2320, Göteborg Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av Skolinspektionens beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot nationella mål (Dnr :11447) Skolinspektionens identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område. Huvudmannens uppföljning av gymnasieskolan Huvudmannen behöver följa upp den arbetsplatsförlagda utbildningen Skolinspektionen bedömer att Kalmarsunds gymnasieförbund behöver utveckla uppföljningen av den delen av gymnasieutbildningen som är förlagd till en arbetsplats (APL). Huvudmannen bör följa upp verksamheten systematiskt för att säkerställa att elevernas behov blir tillgodosedda och att utbildningen ges med hög kvalitet. Granskningen visar att elevernas APL följs upp inom ramen för de träffar med branschråd som förbundsstyrelsens presidium genomför samt i utbildningarnas programråd. Uppföljningen av elevernas APL ingår dock inte i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, Det framgår till exempel av intervjun med rektorerna att huvudmannen inte efterfrågar kvalitativa uppföljningar avseende elevernas APL och att APL inte heller är föremål för diskussioner under de resultatdialoger som rektor och huvudmannen genomför. Av den anledningen finns det risk för att information om eventuella utvecklingsbehov gällande elevernas APL inte når fram till styrelsen, som därmed inte heller har möjlighet att fatta beslut om förbättringsåtgärder. Redovisning av vidtagna åtgärder Genomförda åtgärder: Förbundsledningen har tillsammans med rektorerna identifierat ett antal nyckeltal som kommer att redovisas till förbundsledningen vid resultatdialoger (2 ggr/år). Redovisningen bygger på de uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna och avstämning, uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt genom skolvisa resultatdialoger, delårsrapporter, årsredovisning och enheternas kvalitetsredovisningar. Frågorna som ska besvaras är: FORBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, Kalmar Tel E-post gymnasieforbundet@gyf.se Hemsida Org nr

82 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (2) Ärendebeteckning GYF 2017/ Hur stor andel av gymnasieleverna på yrkesprogram som avslutade sina studier under vårterminen fick minst 15 veckor APL? 2. Hur stor andel av gymnasiesärskoleelever på yrkesprogram som avslutade sina studier under vårterminen fick minst 22 veckor APL? 3. Hur stor andel av läsårets APL- platser uppfyller utbildningens krav när det gäller innehållet i utbildningen? 4. Hur stor andel av läsårets APL- platser uppfyller utbildningens krav när det gäller värdegrunds:frågor? 5. Har skolan, under det gån gn a läsåret erbjudit handledarutbildning, till exempel Skolverkets webbaserade handledarutbildning, till alla APL-arbetsplatser? Den årliga återkoppling till :förbundsstyrelsen sker via en sammanfattning av skolornas rapport i gymnasieförbundets årsredovisning. Beskrivning av hur verksamhetens kvalitet utvecklats avseende utvecklingsområdet: Medvetenheten hos styrelsen kring APL och dess betydelse för utbildningens kvalite har höjts. Tydlig uppföljning av konkreta nyckeltal medför bättre analys och bättre beslutsunderlag för att höja kvaliteten på utbildningarna. Den nya rutinen är förankrad hos såväl rektorerna som huvudmannen. På den korta tid som förflutit sedan Skolinspektionens granskningsbeslut har vi inte kunnat utläsa några effekter på elevernas kunskapsresultat. Beskrivning av de effekter som förväntas på längre sikt: Genom tydliga redovisningsrutiner kommer huvudmannen att fä en heltäckande bild av skolenheternas utvecklingsbehov av det arbetsplatsförlagda lärandet. Möjligheterna till en effektiv styrning har därmed förbättrats. Beskrivning av eventuella ytterligare åtgärder som planeras: Inga ytterligare åtgärder planeras. Ansvarig uppgiftslämnare, namn och befattning: /joachlmsson Förbundschef

83 KALMARSUNOS GYMNASIEFÖRBUNO Handläggare Sven-Göthe Lidheim Antagningshandläggare BESLUT Datum Ärendebeteckning GYF 2018/ Asylsökandes rätt till utbildning på gymnasiet Lag och förordning är tydlig när det gäller att asylsökande har rätt att påbörja gymnasieutbildning fram till det att de fyller 18 år. Asylsökande elever under 18 år jämställs i behörighetshänseende med sökande bosatt i Sverige. För gruppen över 18 år är regelverket mera oklart då staten överlåter vissa beslut till kommunerna. Kalmarsunds gymnasieförbund har under våren och sommaren utrett frågan om finansiering för studier för denna målgrupp och fattat beslut enligt nedan. En asylsökande boende i en medlemskommun som påbörjat studier på ett anvisat introduktionsprogram före 18 års ålder har rätt att fullfölja introduktionsprogrammet enligt upprättad individuell studieplan. En asylsökande boende i en medlemskommun som påbörjat studier på ett anvisat introduktionsprogram har rätt att tas emot som sökande och prövas för antagning till utbildning på ett nationellt program till och med första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år förutsatt behörighet till aktuellt program. Detta gäller även boende i kommuner med vilka Kalmarsunds gymnasieförbund har samverkansavtal för denna målgrupp. En asylsökande boende i en medlemskommun som påbörjat studier på ett nationellt program före 18 års ålder har rätt att fullfölja programmet. En asylsökande som inte påbörjat någon form av gymnasiestudier före 18 års ålder är obehörig till gymnasieskolan. För asylsökande som flyttar till annan kommun och är berättigade till utbildning så tar den nya kommunen över ansvaret och eleven ska erbjudas att fullfölja påbörjad utbildning där. Samverkansavtalet inom sydost har för vissa kommuner kompletterats med ett tillägg för att öka möjligheten till denna målgrupp inom regionen. Med asylsökande avses här de ungdomar som är i utredningsfas och inte fått tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. FÖR KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND - Joachim"l=iåk:::-on Förbundschef - J Bilaga Förtydligande kring nyanlända ungdomars rätt till gymnasieutbildning Besöksadress Stagneliusgatan 33 I Postadress Box 865, Kalmar I Telefon I E-post gymnasleforbundet@gyf.se I

84 1 () KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Handläggare Sven-Göthe Lidheim Antagningshandläggare BILAGA Datum Ärendebeteckning GYF 2018/ Förtydligande gällande nyanlända ungdomars rätt till utbildning i gymnasiet Bestämmelserna för asylsökande elever gäller för både gymnasieskola. För asylsökande elever gäller skollagen 29 kap 2-4. Asylsökande elever under 18 år jämställs i behörighetshänseende med sökande bosatta i Sverige. Även för asylsökande elever ska samtliga behörighetskrav tillämpas. Asylsökande, under 18 år, har rätt att bli mottagen både i kommunal och fristående gymnasieskola på samma sätt som sökande bosatta i Sverige. En asylsökande elev ska bifoga kopia av sitt LMA-kort 1 som utfärdas av Migrations verket. PUT (permanent uppehållstillstånd) En sökande som erhåller permanent uppehållstillstånd (PUT) har i behörighetshänseende samma rättigheter till utbildning som en övrig folkbokförd medborgare, vilket innebär att den sökande kan påbörja gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. TUT (tidsbegränsat uppehållstillstånd) Den sökande jämställs med en person som har erhållit PUT vad avser rätten till utbildning. Det innebär att den sökande kan påbörja gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Noterbart är att om eleven med TUT påbörjar språkintroduktion vid exempelvis 19 års ålder så innebär det att eleven har rätt till utbildning enligt det som har beslutats i den individuella studieplanen när eleven började, vilken normalt omfattar ett år. Om eleven uppnår behörighet till nationellt program avseende kunskaperna inför hösten följande år, det år eleven fyller 20 år, så är eleven inte behörig att antas till gymnasiets nationella program. Asylsökande med TF nr Under 18 år För att kunna tas in på ett gymnasieprogram, som asylsökande, ska utbildningen påbörjas innan den sökande har fyllt 18 år. Sökande ska uppvisa LMA kort 1 där giltighetstiden måste sträcka sig över tidpunkten då sökt utbildning påbörjas. 1 LMA-kortet (Lagen om Mottagande av Asylsökande) innehåller foto, personuppgifter, information om uppehållstillstånd samt dossiemummer och telefonnummer till handläggare på Migrationsverket. Kortets giltighetstid kan variera. Besöksadress Stagneliusgatan 33 I Postadress Box 865, Kalmar I Telefon I E-postgymnasieforbundet@gyf.seIwww.gyf.se

85 2(: Kalmarsunds gymnasieförbund Datum Ärendebeteckning GYF 2018/ Fortsatta studier efter 18-ärsdagen En asylsökande boende i en medlemskommun 2 som påbörjat studier på ett anvisat introduktionsprogram före 18 års ålder har rätt att fullfölja det enligt upprättad individuell studieplan. En asylsökande boende i en medlemskommun 2 som påbörjat studier på ett anvisat introduktionsprogram har rätt att tas emot som sökande och prövas för antagning till utbildning på ett nationellt program till och med första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år förutsatt behörighet till aktuellt program. En asylsökande boende i en medlemskommun 2 som påbörjat studier på ett nationellt program före 18 års ålder har rätt att fullfölja programmet. Om eleven som påbörjat studier på ett introduktionsprogram före 18 års ålder flyttar till annan kommun ska den individuella studieplanen för utbildningen ligga till grund för den utbildning som ska erbjudas i den nya kommunen. Över 18 är och som inte tidigare påbörjat gymnasieutbildning Asylsökande som har fyllt 18 år och som inte har påbörjat studier i gymnasieskolan före sin 18-årsdag är inte behörig till gymnasieutbildning inom gymnasieskolan. 2 Med medlemskommun kan i detta avseende även gälla kommuner med vilka Kalmarsunds gymnasieförbud har tecknat separat samverkansavtal för denna målgrupp. Besöksadress Stagnellusgatan 33 I Postadress Box 865, Kalmar I Telefon I E-postgymnasleforbundet@gyf.seIwww.gyf.se

86 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central skyddskommitte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (6) Plats och tid Omfattning Förbundskontoret, klockan Närvarande För arbetsgivarsidan: Joachim Håkansson Chatharina Gustafsson Ida Södennan Halilkanovic' Ordförande Administrativ chef HR-specialist För arbetstagarsidan: Jonas Hallen Gunilla Göransson W ahlmark Ann-Katrin Wijk Bodil Sjöblom Anders Jonsson Adjungerad: Ann-Charlotte Anderberg Kjell-Ove Lennartsson Sveriges Skolledarförbund Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Vision Centralt huvudskyddsombud Planeringschef 7 F öretagssköterska, Arbetsmiljöenheten 1-6 Sekreterare Ordförande l!"-r hkla Söderman Ha kanovic' = _ _ Joachim Håkansson Justerande

87 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central skyddskommitte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (6) 1 Godkännande av dagordning Dagordningen uppläses och godkänns efter tillägg av Anders Jonsson, centralt huvudskyddsombud, under övriga frågor med 8.1 Rutiner för elevskyddsombud, förslag på en förbundsövergripande rutin. 2 Protokollsjusterare Jonas Hallen, Sveriges skolledarförbund, utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. 3 Föregående mötesprotokoll Ordföranden gör en genomgång av föregående mötesprotokoll. Protokollet läggs efter godkännande till handlingarna. 4 Arbetsmiljöenheten informerar Kjell-Ove Lennartsson, företagssköterska, informerar om nyheter inom arbetsmiljöområdet samt arbetsmiljöenhetens (AME) aktiviteter och verksamhet. Myndigheten för arbetsmiljökunskap Den nya myndighetens uppdrag kommer att bli att bidra till att förbereda Sverige för att ännu bättre tillvarata möjligheterna samt bemöta utmaningarna inom dagens och framtidens arbetsliv. Myndigheten för arbetsmiljökunskaps vision är "[... ] att vi ska vara en motor för förbättringar inom arbetslivet samt främja ett arbetsmiljöarbete som ständigt ligger steget före". Nytt från arbetsmiljöenheten Arbetsmiljöenheten och personalenheten i Kalmar kommun blir en enhet från och med 1/ Syftet är att samla kompetensen och på så sätt :få en mer samlad kraft kring hur de arbetar med Human Resource Management i kommunen. Nya lokaler för AME Arbetsmiljöenheten flyttar till statshuset v.25. Huvudentren i statshuset blir ny ingång. Gymmet på arbetsmiljöenheten stänger till dess att de hittat en ersättningslokal. Information kommer på Piren längre fram.

88 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central skyddskommitte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (6) Sida Nytt från Arbetsmiljöverket Nu inleder Arbetsmiljöverket en riksomfattande inspektion av HVB och LSS för att förebygga ohälsa och ohälsa och olycksfall. Närmare 800 inspektioner över hela landet inom HVB-hem och LSS-boende kommer genomföras och tillsynen pågår i tre år. I Arbetsmiljöverkets inspektion fokuseras det främst på det förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbetet mot hot och våld. Skyddsronder med olika fokus Skyddsronder kan ha olika fokus beroende på vad i verksamheten som ska undersökas, till exempel: - Fysisk arbetsmiljö - Organisatorisk och social arbetsmiljö - Digital arbetsmiljö Kjell-Ove Lennartsson tipsar om att material att utgå ifrån till skyddsronderna finns på Suntarbetslivs hemsida. Övrigt Arbetsmiljöenheten hjälper föreningen "Hjärtsäkra Kalmar" att kartlägga behov av utbildning i HLR och hjärtstartare. 5 Handlingsplaner årlig uppföljning Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 2017 Ida Söderman Halilkanovic', HR-specialist redogör på en övergripande nivå för de inlämnade handlingsplanerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Nytt för i år är att handlingsplanerna arbetats med digitalt. Alla enheter har lämnat in sina handlingsplaner. 6 Processplan SAM Chatharina Gustafsson, administrativ chef redogör för processplan med tidsatta aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet på central nivå. Höstterminen 2017 Framtagning av personalpolitiskt program Framtagning av kompetensförsörjningsplan Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete för chefer och skyddsombud

89 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central skyddskommitte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (6) Sida Vårterminen 2018 Implementering personalpolitiskt program, medarbetarskap Handlingsplan rehabilitering Riktlinjer för det digitala rehabiliteringssystemet Adato Uppdatering av rehabiliteringsprocessen Höstterminen 2018 Implementering personalpolitiskt program, ledarskap Uppsamlingsheat, utbildning SAM Revidering av arbetsmiljöpolicy (OSA) Vårterminen 2019 Implementering personalpolitiskt program, hållbart arbetsliv Återkoppling utbildning SAM Rehabiliteringsutbildning chefer Förslag från arbetsgivaren är att revideringen av arbetsmiljöpolicyn ska genomföras i partsammansatt grupp, arbetsgivaren och central skyddskommitte. När det gäller revidering av YLS-dokument så föreslår arbetsgivaren att HR ser över dem och sedan rar skyddskommitten fungera som referensgrupp. Revidering av samverkansavtalet föreslår arbetsgivaren ska ske efter att Kalmar kommun har reviderat sitt samverkansavtal. Ann-Katrin Wijk, Lärarnas Riksförbund, anser att vissa delar av det nuvarande samverkansavtalet behöver tas bort då organisationen ser annorlunda ut idag. CSK kan redan skicka in förslag på ändringar till Chatharina Gustafsson, administrativ chef som tar med förslagen när det blir dags att revidera samverkansavtalet. Anders Jonsson, centralt huvudskyddsombud, har förberett en enkät i syfte att följa upp höstens utbildning för chefer och skyddsombud i systematiskt arbetsmiljöarbete för att se hur processerna efter utbildningen fortlöpt. Anders Jonsson påpekar att det framkommit önskemål efter utbildningsinsatsen om en fördjupning i organisatorisk och social arbetsmiljö. Chatharina Gustafsson, administrativ cheflägger till "utbildning av OSA" i samband med återkoppling av utbildningen i SAM. Kjell-Ove Lennartsson, företagssköterska påminner om att det finns psykologer på arbetsmiljöenheten som kan hjälpa till med utbildningsinsats när det gäller organisatorisk och social arbetsmiljö. 7 Riskanalyser Campus Storken 4 Ann-Charlotte Anderberg, planeringschef redogör för att fas 1 i projektet med flytt till Campus Storken 4 är avklarat. Lokalprogram och ritningar är framtagna. Riskbedömningar ska genomföras på olika nivåer och för olika verksam.heter: o Nivåer - Fysisk flytt - Placering/läge

90 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central skyddskommitte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (6) Sida o - Lokalt - Centralt Verksamheter AST (Lokalt) GS (Lokalt) FK (Lokalt) Kosten (Lokalt) Undervisning (alla)(centralt) Ann-Charlotte Anderberg föreslår att de riskbedömningarna som ska göras lokalt genomförs i de samansatta referensgrupperna tillsammans med lokala skyddsombud och att de riskbedörnningar som ska genomföras centralt görs i projektgruppen förstärkt med huvudskyddsombud och elevskyddsombud. Allt innehåll sammanställs och samordnas dock centralt. Riskbedörnningarna planeras att genomföras efter årsskiftet 2018/2019. Ander Jonsson, centralt huvudskyddsombud, framhåller att det är viktigt att diskussionerna på lokalt plan påbörjas redan nu då det kan bidra till ett bättre underlag när riskbedömningarna väl ska genomföras. Ann- Charlotte Anderberg, planeringschef förklarar att de redan är igång då referensgrupperna redan är inne i processen. Anders Jonsson, centralt huvudskyddsombud, påpekar att det också är av stor vikt att de lokala skyddsombuden är med redan i början av processen. Ann-Charlotte Anderberg tar med sig synpunkterna. 8 Övriga frågor 8.1 Rutiner för elevskyddsombud, förslag på en förbundsövergripande rutin Anders Jonsson, centralt huvudskyddsombud, vill lyfta frågan om organisation och rutiner för elevskyddsombud då han menar att det är viktigt med en samsyn och arbetar på samma sätt inom förbundet. Som ett första steg samordnas en gemensam utbildning för elevskyddsombud i systematiskt arbetsmiljöarbete till hösten. Chatharina Gustafsson, administrativ chef, lyfter fram det förbundsövergripande VLSdokurnentet "Organisation, skyddsombud" där elevskyddsombudens uppgifter och roll definieras. Där står också att verksamhetsområdeschef ansvarar för att elevskyddsombuden far grundläggande utbildning i SAM. Anders Jonsson, centralt huvudskyddsombud menar att det är viktigt att dokumentet levandegörs och efterföljs. Ordförande tar med informationen till verksamhetsornrådeschefen som i samråd med berörda parter far arbeta vidare med frågan.

91 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central skyddskommitte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (6) 8.2 Nästa sammanträde Nästa sammanträde är den 5 september klockan 8.30 på Förbundskontoret.

92 Tidplan aktiviteter C\ 1s1Ht).,(. C) HT-17 ppp KFP Utbildning SAM - VT-18 - HT-18 VT-19 Implementering PPP, Ledarskap Uppsamlingsheat utbildning SAM Revidering Arbetsmiljöpolicy (OSA) Implementering PPP, Medarbetarskap Handlingsplan rehabilitering Riktlinjer för Adato Rehabiliteringsprocessen Implementering PPP, Hållbart arbetsliv Återkoppling utbildning SAM inkl OSA Rehabiliteringsutbildning chefer Nytt/reviderat samverkansavtal Synkas med Kalmar kommun

93 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central samverkansgrupp SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (4) Sida Plats och tid Omfattning Förbundskontoret, klockan Närvarande För arbetsgivarsidan: Joachim Håkansson Christian Sandahl Ida Söderman Halilkanovic' För arbetstagarsidan: Gunilla Göransson W ahlmark Jonas Hallen Jane Lindström Bodil Sjöblom Ann-Katrin Wijk Ordförande V erksamhetsområdeschef HR-specialist Lärarförbundet Sveriges Skolledarförbund Kommunal Vision Lärarnas Riksförbund Adjungerad: Ann-Charlotte Anderberg, planeringschef Sekreterare da Söderman Halilkanovic Ordförande Justerande