Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 2014/15

Transkript

1 NR C 129 OKTOBER 2015 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 20 Mätningar inom Urbanmätnätet Malin Fredricsson, Karin Persson, Martin Ferm

2 Författare: Karin Persson m.fl. Fotograf: Karin Persson Rapportnummer: C 129 Upplaga: Finns endast som PDF-fil för egen utskrift IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box , Stockholm Tel: Fax: Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

3 Förord Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer vid IVL deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Karin Sjöberg Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket. IVL Analys: Vania Andersson, Sara Bodholm, Carin Hedqvist Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Karin Hallgren, Erika Rehngren Installationsarbeten och stationsservice: Henrik Fallgren, Kjell Peterson Datorsupport: Håkan Blomgren Utvärdering och Rapportering: Karin Persson Malin Fredricsson Martin Ferm

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Timvis provtagning av NO X och NO Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO Månadsvis provtagning av NO 2, NO X, SO 2 och ozon Dygnsprovtagning av PM 10 och PM Månads- och veckoprovtagning av PM 10 och PM Veckovis provtagning av lättflyktiga kolväten (VOC) Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Val av mätpunkter inom tätorterna Projektets omfattning Mätningar under 2014, sommarhalvår och helår Mätningar under vinterhalvår Bakgrundsinformation Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Mätningar i bakgrundsluft Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO Månadsvisa mätningar av NO Kontinuerliga mätningar av O Mätdataredovisning Svaveldioxid (SO 2) Kvävedioxid (NO 2) Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) Lättflyktiga kolväten (VOC) Benso(a)pyren och metaller Ozon (O 3) Trender av luftföroreningar SO 2 och sot NO

5 7.3 PM Bensen Koncentrationer och emissionsfaktorer för PM 2.5 och PM 10 från två vägsträckor i Sverige IVL:s förbättrade diffusionsprovtagare för NO X Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Månadsmedelvärden från mätningar med diffusionsprovtagare Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO 2 och PM 10 Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

6 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, har avslutat sitt 29:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2014 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Under år 2014 och vinterhalvåret 20 deltog 25 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar i Urbanmätnätet. Totalt 17 kommuner valde att mäta hela året Mätningarna har innefattat dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2), svaveldioxid (SO 2), partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) samt månads-/veckoprovtagning med diffusionsprovtagare avseende NO 2, SO 2, ozon (O 3) och lättflyktiga kolväten (VOC). I två kommuner utfördes timvisa mätningar av kväveoxider (NOx, NO+NO 2). Vidare utfördes under 2013 analys av metaller och PAH på PM 10 filter från två kommuner. Samtliga uppmätta årsmedelvärden av NO 2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m 3 ) som övre och nedre utvärderingströskeln (ÖUT, NUT) (32 µg/m 3 respektive 26 µg/m 3 ) för årsmedelvärde, undantaget Örnsköldsvik där NUT överskreds och ÖUT tangerades för årsmedelvärdet. I Örnsköldsvik överskreds även MKN för dygnsmedelvärde (60µg/m 3 ), med 8 dygn jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår, och timmedelvärde (90 µg/m 3 ), under 182 timmar jämfört med tillåtna 175 timmar under ett kalenderår. Den genomsnittliga minskningen av NO 2 i urban bakgrund har beräknats till cirka 42 % mellan 1986/87 och 20, statistiskt säkerställt genom Mann-Kendall-analys. Under år 2014 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) i såväl urban bakgrund som gaturum. MKN för dygnsmedelvärden (>50 µg/m 3 under fler än 35 dygn) överträddes under 2014 i Visby. Övriga deltagande kommuner underskred både MKN och ÖUT. Drygt 70 procent av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överskreds under 2014 och vinterhalvåret 20 inträffade under mars och april. En Mann-Kendall-analys med mätdata från de kommuner som mätt PM 10 i tätorters gaturum under minst 4 år visar på en nedåtgående tendens för kalenderår med störst minskning i södra Sverige, men utan statistisk signifikans. Mätningar av PM 2.5 utfördes under 2014 i 9 kommuner inom Urbanmätnätet. Årsmedelvärdena låg långt under MKN (25 µg/m 3 ), ÖUT (17 µg/m 3 ) och NUT (12 µg/m 3 ) med undantag av Linköping som låg strax under NUT och därmed överskred miljökvalitetsmålets precisering (10 µg/m 3 ). Halterna av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN, ÖUT och NUT för kalenderår Miljökvalitetsmålets precisering (1 µg/m 3 ) överskreds i gaturum i Sunne under kalenderåret Den genomsnittliga trenden för bensen, baserat på mätdata från de 10-tal kommuner som mätt 15 vinterhalvår eller fler, var cirka 65 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett har varit oförändrade. För de kommuner; Sunne (2012) och Arvika (2013), som er 2014 analyserade sina PM 10- filter med avseende på metaller och PAH, låg halterna av såväl benso(a)pyren som kadmium, nickel, bly och arsenik klart under MKN, ÖUT och NUT, men miljökvalitetsmålets precisering för benso(a)pyren (0.1 ng/m 3 )överskreds i båda tätorterna. 1

7 1 Inledning Denna rapport är den 29:e i ordningen av årsredovisningar inom Urbanmätnätet, ett projekt som bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. I rapporten presenteras bearbetade resultat, i form av tabeller och figurer, för år 2014 samt vinterhalvåret 20. Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till en ökad kunskap om luftkvalitetssituationen i Sverige. Data från Urbanmätnätet ligger bland annat till grund för den empiriska Urbanmodellen, som används för prognostisering av luftkvalitetssituationen och beräkning av den nationella befolkningsexponering för såväl NO 2 som partiklar. Urbanmodellen är en s.k land-use regression modell (Gustafsson, m.fl. 2015). Databasen som genererats utgör även ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen med avseende på luftkvalitet i landet. Målsättningen med projektet är, och har hela tiden varit, att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav och behov har Urbanmätnätet successivt förändrat utförande, nya komponenter har införts och tidsupplösningen i mätningarna har i vissa fall förändrats. I början av projektet, vilket startade under vinterhalvåret 1986/87, föreskrev dåvarande gränsvärden mätningar av dygnsmedelvärden under vinterhalvår, och inom Urbanmätnätet erbjöds dygnsmätningar av NO 2, SO 2 och sot under vinterhalvår. Sedan miljökvalitetsnormernas införande 1999 ska mätningar av luftföroreningar baseras på kalenderårsvisa mätningar som tim- eller dygnsmedelvärden för kontinuerliga mätningar, men för kommuner med lägre haltnivåer kan det räcka med indikativa mätningar med lägre tidsupplösning. Urbanmätnätet erbjuder därmed såväl kontinuerliga som indikativa mätningar, och möjlighet finns att mäta med varierande tidsupplösning, allt från timmedelvärden till månadsmedelvärden, för merparten av de reglerade luftföroreningarna. Mätningarna kan utföras med allt från kontinuerligt registrerande instrument, såsom kemiluminiscensinstrument för NOx (NO+NO 2), till diffusionsprovtagare för enklare och billigare mätningar. Diffusionsprovtagare, som är utvecklade av IVL, finns för de flesta reglerade luftföroreningarna och den senast framtagna är den för NOx (NO+NO 2), se vidare i kapitel 9. En annan viktig målsättning är att genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka möjligheterna till jämförelse mellan olika kommuners luftkvalitetssituation. Sedan Urbanmätnätet startade har 45 % av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har varit med i stort sett samtliga 29 vinterhalvår. Data från Urbanmätnätet utgör även en betydande andel av de luftkvalitetsdata som Sverige årligen rapporterar till EU. 2

8 2 Målsättning Inom Urbanmätnätet tillämpas samordnade mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t.ex. storlek, läge i landet och invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt; underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav; ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter. Projektet ger också underlag för såväl nationellt som internationellt miljövårdsarbete som forskningsprojekt bland annat kring hälsopåverkan från luftföroreningar. 3 Undersökningsmetodik Merparten av de analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet omfattas av IVL:s ackreditering enligt SWEDAC Detta innebär att även rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVL:s laboratorium, i syfte att erhålla en hög grad av jämförbarhet mellan resultaten. Samtliga mätmetoder inom Urbanmätnätet finns samlade och beskrivna i Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar som finns att hämta på IVL:s hemsida ( Dokumentet beskriver även den övergripande kvalitetssäkringen av IVL:s mät- och analysmetoder, mätningar och resultat. 3

9 3.1 Timvis provtagning av NO X och NO 2 För mätningar av NO x (NO 2, NO) används kemiluminiscensinstrument av typ Thermo Fisher Scientific 42i som överensstämmer med referensmetoden SS-EN 14211:2005 i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11). 3.2 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO 2 och, i förekommande fall, kopplat parallellt med detta en flaska för absorption av SO Månadsvis provtagning av NO 2, NO X, SO 2 och ozon Månadsvisa mätningar av NO 2, NOx (se vidare kapitel 9), SO 2 och O 3 genomförs med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Metoden kräver inte någon pumpning av provluft och är därför enkel att sätta upp och använda. Ackrediterad analys av de insända proverna sker vid IVL:s laboratorium enligt rutiner i kvalitetsmanualen. 3.4 Dygnsprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M. m.fl., 2001). Analys av de insända proverna sker genom vägning av filter före och efter provtagning, dvs. gravimetriskt i likhet med referensmetoden, under standardiserade förhållande avseende temperatur och luftfuktighet enligt krav i SS-EN i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11). 3.5 Månads- och veckoprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Månads- och veckomätning sker genom en intermittent provtagning, vilket innebär att man med regelbundna intervall tar luftprov som skall vara representativa för en längre period. IVL:s intermittenta provtagare består av samma system som för dygnsprovtagningen, men med endast ett, alternativt två, provtagningshuvuden för PM 10, PM Veckovis provtagning av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996), vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat, 4

10 etylbensen, (m+p)-xylen, o-xylen och nonan. Ackrediterad analys med gaskromatografi sker vid IVL:s laboratorium. 3.7 Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Filter från PM 10 -provtagning poolas till månadsprover och PAH extraheras ur partikelfasen från PM 10-filter och analyseras med vätskekromatografi (HPLC) med fluorescensdetektor (FLD) eller med gaskromatografi med masspektroskopi (GC/MS). Ackrediterad analys utförs på IVL med ICPMS - teknik (Inductively coupled plasma mass spectrometry). 3.8 Val av mätpunkter inom tätorterna Enligt miljökvalitetsnormerna (MKN) (SFS 2010: 477) ska de uppsatta haltnivåerna klaras i alla miljöer. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2013:11) föreskrivs att om man endast har en mätplats med kontinuerliga mätningar i en tätort så ska den vara placerad i gaturum. Vid tillgång till två mätplatser ska en vara placerad i gaturum och en i urban bakgrund. Om man har flera kontinuerliga mätplatser ska majoriteten vara placerade i gaturum. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, d.v.s. där det är hög trafikbelastning och dålig luftomblandning. Sådana situationer kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. Mätningarna ska även representera platser utomhus där människor vistas. För en gaturumsstation ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart: representativ för luftkvaliteten för en gatusträcka som är minst 100 meter lång; luftintaget placeras mellan 1.5 och 4 meter över marknivå; flödet runt luftintaget ska vara fritt; utrustningen ska placeras minst 25 meter från större vägkorsning, men högst 10 meter från trottoarkant. Vid mätningar i gaturum bör man betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika orter och olika gaturum i samma tätort under olika tidsperioder. För den urbana bakgrundstationen ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart: representativ för luftkvaliteten i ett område på flera kvadratkilometer; centralt läge (innerstadskärnan); 5

11 hög persontäthet, dvs. platsen skall representera exponeringen för många personer; fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande; provluftsintaget placeras 4-8 meter över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. Vid placering av mätutrustning ska även följande beaktas: störande källor; säkerhet för allmänhet och ansvarig personal; tillgänglighet; tillgång till elektricitet och telekommunikation; synlighet i förhållande till omgivningen; samordning av olika mätplatser och planeringskrav; utrustningen ska skyddas från nedsmutsning, nederbörd, direkt solsken och kraftiga temperaturväxlingar. Undersökningarna inom Urbanmätnätet hade från början utgångspunkten att resultaten från mätningarna i de olika tätorterna skulle vara jämförbara samt kunna användas för att beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs genom att mäta i urban bakgrund. För att uppfylla kraven i enlighet med MKN utförs numer dock merparten av mätningarna i gaturum. 4 Projektets omfattning Under år 2014 och vinterhalvåret 20 deltog 25 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar i Urbanmätnätet. Totalt 17 kommuner valde att mäta hela år De medverkande kommunerna och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår (april-september) 2014, vinterhalvår (oktober 2014 mars 2015) samt perioden november april Nedan sammanfattas projektets omfattning av mätningar under kalenderår 2014 och vinterhalvår 20. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. 6

12 4.1 Mätningar under 2014, sommarhalvår och helår I Tabell 4.1 visas en sammanställning över mätomfattningen under 2014 tillsammans med mätdatatillgängligheten. Mätningar av PM 10 utfördes under 2014 på totalt 16 platser, varav sju med intermittent månadsprovtagning. Av de 16 mätplatserna var 8 placerade i gaturum, 7 i urban bakgrund och 1 i regional bakgrund. PM 2.5 mättes vid 9 stationer, 3 i gaturum, 5 i urban bakgrund, och 1 i regional bakgrund. Merparten av dessa mätningar utfördes med intermittent månadsprovtagning på samma platser där PM 10 mättes. En av kommunerna, Landskrona, mätte PM 2.5 dygnsvis i urban bakgrund. Mätning av NO 2 skedde vid totalt 29 stationer (15 kommuner). Vid 3 stationer mättes aktivt, 1 med dygnsvis- och 2 med timvis provtagning. Vid resterande stationer mättes med diffusionsprovtagare månads- eller veckovis. Endast i Trelleborg mättes SO 2 dygnsvis, och i ytterligare två kommuner (3 stationer) mättes SO 2 med diffusionsprovtagare. Månadsvisa mätningar av O 3 genomfördes i 1 kommuns urbana samt 2 kommuners regionala bakgrund (totalt 4 stationer) under Årsvisa mätningar av VOC under 2014 utfördes vid totalt 10 stationer. Av dessa utfördes 5 vardera i gaturum respektive urban bakgrund. Merparten av de årstäckande mätningarna utfördes veckovis under 20 veckor jämnt fördelat under året. Kvalitetskraven, enligt miljökvalitetsnormen för bensen, tillåter en tidstäckning på 35 % av ett kalenderår, dvs. cirka 18 veckor, jämnt fördelat över året. Under projektet utfördes även analys av PM 10 filter avseende PAH och metaller för Sunne 2012 och Arvika De genomsnittliga datatillgängligheterna låg över 90 %, med undantag för den dygnvisa provtagningen av SO 2 och NO2 (87 respektive 89%) och provtagningen av PM 2.5 (86%). Tabell 4.1 Mätomfattning (antal stationer) och mätdatatillgänglighet under År 2014 PM 10 PM 2.5 NO 2- dygn/timme NO 2- diffusion SO 2 dygn SO 2- diffusion O 3- diffusion Bensen gaturum urban bakgrund regional bakgrund datatillgänglighet 90 % 86 % 89 % 99 % 87 % 99 % 100 % 97 % 7

13 Figur 4.1 Deltagande kommuner i Urbanmätnätet år 2014 och vinterhalvåret 20. Röda prickar motsvarar tätortsmätningar och svarta prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet 1 samt Luft- och nederbördskemiska nätet (Hoburgen) ( 1 European Monitoring and Evaluation Programme, är ett internationellt program inom UN-ECE:s Konvention om Långväga Gränsöverskridande Luftföroreningar. IVL ansvarar, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, för merparten av övervakningen inom EMEP i Sverige. 8

14 4.2 Mätningar under vinterhalvår 20 I Tabell 4.2 visas en sammanställning över mätomfattningen under vinterhalvåret 20 tillsammans med mätdatatillgängligheten. I sammanställningen nedan ingår bara de stationer som endast har mätt under vinterhalvåret 20 och inte de som mätt under både kalenderår 2014 och Vinterhalvårsmedelvärdena för såväl de vinterhalvårsvisa som de årsvis mätande stationerna presenteras i Tabell I 7 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM 10, varav 4 i gaturum och 3 i urban bakgrund. Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes på 4 stationer, 3 i urban bakgrund och 1 i gaturum. I ytterligare 5 kommuner utfördes mätningar av NO 2 med diffusionsprovtagare, 2 i urban bakgrund och 3 i gaturum samt 6 stationer i regional bakgrund. Vid 1 station i Huddinge och 1 station i Timrå mättes dygnsmedelvärden av sot i urban bakgrund. I 2 tätorter mättes dygnsmedelvärden av SO 2 i urban bakgrund. I totalt 7 kommuner mättes SO 2 månadsvis med diffusionsprovtagning, 1 i gaturum, 5 i urban bakgrund samt 6 i regional bakgrund. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 vid 2 stationer i urban bakgrund och vid 6 regionala bakgrundsstationer. Vid 9 kommuner med varsin mätstation genomfördes också veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), 3 i gaturum och 6 i urban bakgrund. Mätdatatillgängligheten för vinterhalvåret 20 låg generellt över 90 %, med undantag av dygnsvis provtagning av SO 2. Tabell 4.2 Mätomfattning (antal stationer som endast mätte oktober mars/april), och mätdatatillgänglighet under vinterhalvåret 20. Sotdygn SO 2- dygn SO 2- diffusion NO 2- dygn NO 2- diffusion O 3- diffusion Vh 20 PM 10 gaturum urban bakgrund regional bakgrund datatillgänglighet 94 % 100 % 87 % 100 % 92 % 96 % 100 % 97 % bensen 9

15 5 Bakgrundsinformation 5.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) inbegriper förekomst och halt i luft av NO 2, SO 2, partiklar (PM 10 och PM 2.5), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O 3), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (Ni) och kadmium (Cd). Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 (partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 2.5 µm) föreligger dels som ett exponeringsminskningsmått, vilket faller inom ramen för Naturvårdsverkets övervakningsansvar, dels som ett målvärde, som sedan ska övergå till ett gränsvärde. För att kunna styra detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer finns det övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT och NUT) att utgå ifrån. Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar finns beskrivna i Bilaga 1. Av förordningen framgår vidare att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med > invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom kontinuerliga mätningar. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. För enskilda kommuner gäller det även då halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT). Om den övre utvärderingströskeln underskrids är det generellt tillräckligt att kontrollen sker genom indikativ mätning, beräkning eller objektiv skattning. Kommuner med färre än invånare får tillämpa objektiv skattning om halterna ligger under MKN. Kontrollen kan också ske genom samverkan mellan flera kommuner. För ett samverkansområde gäller att antalet kontinuerliga mätstationer styrs dels av antalet invånare i samverkansområdet, dels av om förekommande halter överskrider ÖUT eller NUT (NFS 2013:11). För halter över NUT ska mätningarna inom samverkansområdet ske kontinuerligt, kravet på antalet kontinuerliga mätstationer kan minskas med upp till 50 %, beroende på storlek på samverkansområde. Så är även fallet då ett samverkansområde kombinerar/kompletterar sina kontinuerliga mätningar med modellberäkningar och/eller indikativa mätningar. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljökvalitetsmål ( för flera luftföroreningar. Miljökvalitetsmålen innebär i flera fall mer långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Normerna kan därmed ses som styrmedel för att uppnå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen är, till skillnad från miljökvalitetsnormerna, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. Miljökvalitetsmålen består dels av generationsmål, vilka anger inriktning för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen 10

16 ska nås, dels av etappmål, vilka ska identifiera en önskad samhällsomställning och ange steg på vägen för att nå generationsmålen och miljökvalitetsmålen. Genom miljökvalitetsmålens preciseringar (DS 2012:13) (benämns fortsättningsvis i rapporten miljömål ) förtydligas innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås, och dessa ska användas i uppföljningsarbetet av målen. Preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft finns för bensen, benso(a)pyren, butadien, formaldehyd, PM 10, PM 2.5, ozon och NO 2, se Bilaga Mätningar i bakgrundsluft Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 IVL genomför, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna av sot och NO 2 vid EMEP-stationerna sker på samma sätt som inom URBAN-projektet. Dygnsvisa mätningar av SO 2 sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack. Mätstationernas placering visas i Figur Månadsvisa mätningar av NO 2 Resultat för månadsmedelvärden av NO 2 i bakgrundsluft från mätplatserna inom Krondroppsnätet och Luft och Nederbördskemiska nätet under år 2014 ingår som underlag till bakgrunden (interpolerad bakgrundshalt) i Figur Kontinuerliga mätningar av O 3 IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs vid totalt 8 stationer med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UV-fotometri. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Stockholms universitet (ACES). Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964). Mätstationernas placering visas i Figur

17 6 Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminärt validerade resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVL:s hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan ( för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel med tillhörande bilagor (2-4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. Jämförelser görs mellan uppmätta halter av olika föroreningar i luft och miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft för såväl kalenderårs- som vinterhalvårsmedelvärden. Miljökvalitetsnormerna är dock baserade på kalenderårsmätningar. I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelvärden av PM 10 och NO 2 har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning för NO 2 har valts till motsvarande den nedre utvärderingströskeln (NUT) för dygnsmedelvärden, d.v.s. >36 μg/m 3. Till följd av det stora antalet överskridanden av utvärderingströsklarna för PM 10 har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden, dvs. > 50 μg/m 3. Mätvärden framtagna inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature (20 o C) and Pressure (1013 mbar)). Avseende PM 10 gäller halterna för rådande tryck och temperatur i enlighet med EU-direktivet (2008/50/EG). Resultaten från de svenska EMEP - stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid (vintertid), d.v.s. kalenderdygn. 6.1 Svaveldioxid (SO 2 ) Årsmedelvärdena 2014 låg på en något högre nivå jämfört med 2013, skillnaden var störst i Ystad vid Bornholmsterminalen där årsmedelvärdet var ca 60 procent högre. Vinterhalvårsmedelvärdena 20 låg generellt i samma nivå eller något lägre i förhållande till föregående vinterhalvår. Av redovisningen i Tabell 6.1 och 6.2 framgår att samtliga års- och vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskred MKN (20 µg/m 3 ), som årsmedelvärde, med god marginal. Det är främst i hamnstäder som Ystad och Trelleborg som halterna är förhöjda till följd av utsläpp från fartyg, men även här utgjorde det högsta årsmedelvärdet (Trelleborg) som mest 6 % av MKN och 12% av miljömålet för år. 12

18 Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av SO2 (µg/m 3 ) i tätorter och på landsbygd år Tätort Gaturum Medelvärde 98-percentil (dygn) Max 24-hmedelvärde Antal värden Ystad, Bornholmsterminalen* Ängelholm, Järnvägsgatan* Urban bakgrund Trelleborg Ystad, Östra Förstaden* 2 49 Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö *diffusionsprovtagare Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av SO2 (µg/m 3 ) i tätorter och på landsbygd vinterhalvåret Tätort Gaturum Medelvärde 98-percentil (dygn) Max 24-hmedelvärde Antal värden Kramfors, Limstagatan a * Urban bakgrund Huddinge, Skogås Köping a * Linköping, Djurgårdsgatan* Timrå a * Trelleborg Regional bakgrund Landskrona, Ven* Landskrona, Rönneberga* Linköping, Gävbo* Linköping, Östra Harg* Timrå, Högen a * Timrå, Sunds udde a * a nov-mars, *diffusionsprovtagare 13

19 6.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Resultaten från mätningarna av NO 2 i gaturum och urban bakgrund åskådliggörs i form av årsmedelvärden i Figur 6.1. Halterna av NO 2 i regional bakgrundsluft illustreras utifrån uppmätta halter inom Urbanmätnätet, Krondropps-, Luft- och nederbördskemiska samt EMEP-nätet. Bakgrundsbelastningen av NO2 är generellt högst i sydvästra Sverige och i Stockholmsregionen. I Tabell 6.3 presenteras samtliga uppmätta årsmedelvärden under 2014 och i Tabell 6.4 presenteras vinterhalvårsmedelvärden för vintern Halterna av NO 2 under år 2014 var generellt något lägre eller i samma nivå som under De uppmätta halterna i Örnsköldsvik tangerade ÖUT som årsmedelvärde under kalenderåret 2014 samt överskred MKN för dygnsmedelvärde, 60 µg/m 3, under 8 dygn, jämfört med tillåtna 7 dygn per kalenderår, se Tabell 6.3. MKN för timmedelvärde (90 µg/m 3 ) överskreds 182 timmar jämfört med tillåtna 175 (Tabell 6.5), vilket är 20 fler överskridanden än Nivåerna för dygnsmedelvärden överskreds i övrigt inte i någon annan kommun under 2014, undantaget i Trelleborg och Sunne som överskred NUT under ett dygn. Miljömålet (20 µg/m 3, som årsmedelvärde) överskreds i gaturum i Karlstad på Hamngatan och i gaturum i Örnsköldsvik för kalenderåret 2014, se Tabell 6.4 och Figur 6.2. I Bilaga 4 presenteras, för respektive kommun, samtliga enskilda dygn med överskridanden av NUT som dygnsmedelvärde för NO 2. 14

20 Figur 6.1 Uppmätta årsmedelvärden (2014) av NO 2 i tätorternas urbana bakgrund (gröna staplar) och gaturum (röda staplar). Halterna av NO 2 i bakgrundsluft illustreras utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet och landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och nederbördskemiska samt EMEP-nätet. 15

21 Tabell 6.3 Resultat från mätningarna av NO 2 (µg/m 3 ) i tätorter och på landsbygd år Tätort Medelvärde 98- percentil (dygn) Max 24-hmedelvärde Antal värden Gaturum Burlöv, Bågevägen* Burlöv, Lidl* Burlöv, Lundavägen* Burlöv, Åkarp* Burlöv, Arlövs livs* Karlstad, Drottninggatan* Karlstad, Hamngatan* Landskrona, Eriksgatan* Lessebo, Storgatan* Antal dygn >60 µg/m 3 Antal dygn >48 µg/m 3 Antal dygn >36 µg/m 3 Ljungby, Oxtorget* a Sunne, Storgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan* Växjö, Storgatan* Ystad, Bornholmsterminalen* Ystad, Färjeterminalen* Ystad, Lantmännen* Ystad, SDG, Skogshydda* Ängelholm, Järnvägsgatan* Örnsköldsvik, Centralesplanaden** Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset* Kalmar* Karlstad, Rådhuset* Trelleborg Växjö* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, centrum* Älmhult* Regional bakgrund Landskrona, Rönneberga* Landskrona, Ven* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Hoburgen* Råö Vavihill a mars-december 2014, *diffusionsprovtagare, ** kemiluminiscensintrument 16

22 Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av NO 2 (µg/m 3 ) i tätorter vinterhalvåret 20. Tätort Gaturum Medelvärde 98- percentil (dygn) Max 24-hmedelvärde Antal värden Burlöv, Bågevägen* 18 6 Burlöv, Lidl a * 16 5 Burlöv, Lundavägen * 17 6 Burlöv, Åkarp* 16 6 Burlöv, Arlövs livs* 22 6 Antal dygn >60 µg/m 3 Antal dygn >48 µg/m 3 Boden, Stadshuset Karlstad, Drottninggatan * 17 6 Karlstad, Hamngatan * 32 5 Kramfors, Limstagatan a * 17 5 Köping, Torggatan a * 18 5 Landskrona, Eriksgatan* 17 6 Ljungby, Oxtorget* Motala, Gamla Stan a * Antal dygn >36 µg/m 3 Växjö, Storgatan* Örnsköldsvik, Centralesplanaden** Urban bakgrund Huddinge, Skogås Höganäs, Tivolihuset* 10 6 Karlstad, Rådhuset* 15 6 Köping a * Linköping, Djurgårdsgatan* 13 6 Timrå Trelleborg Växjö* 10 6 Älmhult* Östersund Regional bakgrund Landskrona, Rönneberga* Landskrona, Ven* Linköping, Gävbo* Linköping, Östra Harg* Timrå, Högen a * Timrå, Sunds udde a * a nov-mars, *diffusionsprovtagare,**kemiluminiscensintrument. 17

23 Tabell 6.5 Antal timmars överskridande i de kommuner som mätt NO 2 timvis med kemiluminiscensinstrument jämfört med de tillåtna 175 timmarna per kalenderår för MKN (90 µg/m 3 ), ÖUT (72 µg/m 3 ) och NUT (54 µg/m 3 ). Antal timmar > 90 µg/m 3 Antal timmar > 72 µg/m 3 Antal timmar > 54 µg/m 3 Sunne, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden MKN/ÖUT/NUT Figur 6.2 NO 2 som års- (2014) (fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärde (20) (randiga staplar) jämfört med NUT för årsmedelvärde och miljökvalitetsmålets precisering för NO 2 i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar). 18

24 6.3 Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) I Tabellerna 6.6 och 6.7 presenteras samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden (november april, om inget annat anges) under 2014 respektive 20. För de kommuner som mätt kalenderår 2014 samt mäter under 2015 presenteras såväl resultat för år 2014 som vinterhalvåret 20 (november - april). Årsmedelvärdena av PM 10 under 2014 var generellt något högre än under Största skillnaden observerades i Höganäs, där årsmedelvärdet var 25 procent högre Vinterhalvårsmedelvärdena under vinterhalvåret 20 var i de flesta kommuner något högre än under 20. Tabell 6.6 Resultat från mätningarna av PM 10 (µg/m 3 ) i tätorter och på landsbygd år Tätort Medelvärde 90- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Gaturum Burlöv, Lundavägen* Kristinehamn, Västerlånggatan Antal dygn >50 µg/m 3 Antal dygn >35 µg/m 3 Antal dygn >25 µg/m 3 Lessebo, Storgatan* Ljungby, Oxtorget a Uppvidinge, Järnvägsgatan* 12 9 Visby, N. Hansegatan b Växjö, Storgatan Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kalmar Linköping* Trelleborg b Växjö* Ystad, Östra Förstaden Älmhult* Regional bakgrund Asa* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill a endast mars-december, b få värden, *intermittent provtagning 19

25 Tabell 6.7 Resultat från mätningarna av PM 10 (µg/m 3 ) i tätorter och på landsbygd vinterhalvåret 20. Tätort Gaturum Boden, Stadshuset- Kungsgatan Medelvärde 90- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn >50 µg/m 3 Antal dygn >35 µg/m 3 Antal dygn >25 µg/m Burlöv, Lundavägen* Kramfors, Limstagatan Sunne, Storgatan Visby, N. Hansegatan Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Linköping* Köping Motala Timrå Trelleborg Växjö* 14 6 Ystad, Östra Förstaden* 21 6 Älmhult* 16 6 Östersund Regional bakgrund Asa* Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö *intermittent provtagning 20

26 Under år 2014 och vinterhalvåret 20 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) i såväl urban bakgrund som gaturum, undantaget Visby där MKN tangerades under vinterhalvår 20. I tre kommuner överskreds NUT under vinterhalvåret 20 (Örnsköldsvik, Burlöv och Ystad) och tangerades i en kommun (Sunne), se Figur 6.3. Figur 6.3 Uppmätta årsmedelvärden 2014 (fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärden (november-april) 20 (randiga staplar) av PM 10 i gaturum (röda staplar) samt i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med ÖUT och NUT för årsmedelvärde. I Figur 6.4 visas antalet dygn då MKN, ÖUT och NUT för dygnsmedelvärden överskreds för respektive kommun under kalenderår 2014 jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år, 35 stycken. MKN för dygnsmedelvärden (>50 µg/m 3 under fler än 35 dygn) överträddes under 2014 i Visby. Övriga deltagande kommuner underskred både MKN och ÖUT. NUT överskreds mer än 35 dygn under 2014 i samtliga kommuner med dygnsvisa mätningar med undantag av Ljungby och Trelleborg. Av de kommuner som mätte under vinterhalvåret 20 hade Visby flest dygns överskridande av MKN, 45 stycken, varav 35 inträffade under 2015 (januari april). Drygt 70 procent av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överskreds under 2014 och vinterhalvåret 20 inträffade under mars och april, se Bilaga 4. Flertalet av övriga överskridanden inträffade under februari (2014 och 2015), främst i södra Sverige (15 %). 21

27 Årsmedelvärden av PM 10 i urban bakgrund och gaturum åskådliggörs geografiskt i Figur 6.5. Bakgrundsbelastningen av PM 10 är högst i södra Sverige. Figur 6.4 Antalet dygn med PM 10 -halt >50 (=MKN, blå staplar), >35 (=ÖUT, röda staplar) och >25 µg/m 3 (=NUT, gröna staplar) under kalenderår 2014 i gaturum och i urban bakgrund jämfört med antal tillåtna dygn för MKN, ÖUT och NUT (35 st/år). 22

28 Figur 6.5 Uppmätta årsmedelvärden (2014) av PM 10 i tätorternas urbana bakgrund (grön stapel) respektive gaturum (röd stapel). De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden och härrör från beräkningar med EMEP-modell och mätningar på EMEP-stationerna för kalenderår

29 Mätningar av PM 2.5 har utförts i 9 kommuner under 2014 inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i urban bakgrund i en kommun (Landskrona) och resten månadseller veckovis med intermittent provtagning. Mätningar utförs även inom den nationella miljöövervakningen i urban bakgrund i Burlöv, Stockholm och Umeå. Årsmedelvärdena i urban bakgrund låg mellan 4 och 11 µg/m 3, vilket i de flesta fall var högre än under 2013, undantaget i Växjö och Ystad där årsmedelvärdet 2014 var högre än föregående år. I landsbygdsluft låg halterna mellan 3 och 8 µg/m 3, se Tabell 6.8, vilket var högre än Årsmedelvärdena låg långt under MKN (25 µg/m 3 ), ÖUT (17 µg/m 3 ) och NUT (12 µg/m 3 ) med undantag av Linköping som låg strax under NUT och därmed överskred miljömålet (10 µg/m 3 ). Miljömålet tangerades även vid Svenshögskolan i Burlöv, se Figur 6.6. Tabell 6.8 Resultat från mätningarna av PM 2.5 (µg/m 3 ) i tätorter och på landsbygd år Tätort Gaturum Medelvärde Max 24- medelvärde Antal värden Burlöv, Lundavägen* Lessebo, Storgatan a * Uppvidinge, Järnvägsgatan* Urban Bakgrund Antal dygn>25 µg/m 3 Burlöv, Svenshögsskolan*** Landskrona Linköping** Stockholm Olaus Petri*** Umeå, Mården*** Växjö* Ystad Östra Förstaden* Älmhult a * Regional bakgrund Asa Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö a få data* månadsvisprovtagning, ** veckovisprovtagning, *** ingår i den nationella övervakningen av PM2.5 som IVL utför på uppdrag av enheten för Luft och Klimat vid Naturvårdsverket. För de 7 kommuner som även mätte PM 10 vid samma mätplats i tätort var kvoten mellan PM 10 och PM 2.5 i genomsnitt 2, men varierade mellan 1.3 i Linköping och 3.9 i Ystad. För bakgrundsstationerna i Asa, Aspvreten, Bredkälen och Råö låg kvoten mellan 1.3 och 2.2 under

30 Figur 6.6 Årsmedelvärden 2014 av PM 2.5 i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar) och på landsbygd (gröna staplar) jämfört med NUT och miljökvalitetsmålets precisering för årsmedelvärde. Vinterhalvåret 20 var det endast 2 kommuner, Huddinge och Timrå, som mätte sot inom Urbanmätnätet. Mätningarna utfördes i urban bakgrund, se Tabell 6.9. Vinterhalvårsmedelvärdet av sot låg i Huddinge på 1.2 µg/m 3 och i Timrå 1.9 µg/m 3. Årsmedelvärdena av sot i luft på landsbygd låg på cirka 1 µg/m 3. Bredkälen uppmätte samma haltnivåer som året innan, medan halten vid Råö och Vavihill var något högre 2014 jämfört med Tabell 6.9 Resultat från mätningarna av sot i tätort och på landsbygd (EMEP) år 2014 och vintern Station Medelvärde Max 24h- medelvärde Antal värden Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Urban bakgrund 20 Medelvärde Max 24h- medelvärde Antal Huddinge Skogås Timrå* *november-mars 25

31 6.4 Lättflyktiga kolväten (VOC) Resultaten från mätningar av VOC, i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.10 och För kalenderåret 2014 var halterna i samma nivå som Detsamma gäller vid jämförelsen mellan vinterhalvår 20 och 20. Halterna av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN, ÖUT och NUT för kalenderår 2014 och vinterhalvår 20. Miljömålet (1 µg/m 3 ) överskreds i gaturum i Sunne under kalenderåret För vinterhalvåret 20 överskreds eller tangerades miljömålet i tre kommuner, i gaturum i Karlstad och Kramfors samt i urban bakgrund i Köping, se Figur 6.8. Noteras bör att vinterhalvårsmedelvärden generellt är % högre än årsmedelvärdena (Persson, K., Haeger-Eugensson, M. 2006) och att jämförelse av vinterhalvårsmedelvärde med MKN inte är helt korrekt då MKN gäller för kalenderår. Figur 6.8 Uppmätta årsmedelvärden (2014) av bensen i tätorternas gaturum och urbana bakgrund. 26

32 Tabell 6.10 Årsmedelvärden av VOC (µg/m 3 ) i tätorter i gaturum och urban bakgrund inom Urbanmätnätet år Tätort Gaturum Bensen Toluen Oktan m-, p- Xylen o- Xylen Nonan Karlstad, Hamngatan Landskrona, Eriksgatan Sunne, Storgatan Ystad, Bornholmsterminalen Ängelholm, Järnvägsgatan Urban bakgrund Linköping Karlstad, Rådhuset Trelleborg Ystad, Östra Förstaden Älmhult Tabell 6.11 Vinterhalvårsmedelvärde av VOC (µg/m 3 ) i tätorter och urban bakgrund inom Urbanmätnätet vintern 20. Tätort Gaturum Boden, Stadshuset- Kungsgatan Bensen Toluen Oktan Butylacetat Etyl- Bensen Butylacetat Etylbensen m-p- Xylen o- Xylen nonan Karlstad, Hamngatan Kramfors, Limstagatan Urban bakgrund Köping Linköping Timrå Trelleborg Älmhult Östersund

33 6.5 Benso(a)pyren och metaller Under 2014 analyserades PM 10 filter med avseende på benso(a)pyren och metallerna arsenik (As), bly (Pb), kadmium (Cd) och nickel (Ni) för Sunne 2012 och Arvika Halten av benso(a)pyren från de platserna låg klart under MKN, ÖUT och NUT för årsmedelvärde, men miljömålet (0.1 ng/m 3 ) överskreds på de urbana bakgrundsstationerna, och tangerades i Vavihill 2014, se Tabell Tabell 6.12 Uppmätta halter av benso(a)pyren och summa PAH (fenatren, antracen, fluoranten, pyren, benso(ah)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen, benso(ghi)preylen, indeno(1,2,3)pyren) från analys på PM 10 filter. Station Benso(a)pyren Summa PAH ng/m 3 ng/m 3 Urban bakgrund Sunne, Storgatan Arvika, Östra Esplanaden Regional bakgrund Aspvreten Råö Vavihill MKN 1.0 ÖUT 0.6 NUT 0.4 Miljökvalitetsmålet precisering 0.1 I Figur 6.9 jämförs de uppmätta halter från Sunne 2012 och Arvika 2013 med några urbana bakgrundstationer för 2012 och 2013 samt bakgrundsstationerna från Den högsta halten uppvisades i Arvika Halterna vid bakgrundstationerna är lägre än halterna i urban bakgrund. Under 2013 låg dock halten i Ystad i samma nivå som i Aspvreten och Råö, och 2014 uppmättes högre halter än normalt i Vavihill. Figur 6.9 Årsmedelvärde av benso(a)pyren i luft i Kalmar och Sunne 2012, Ystad, Skellefteå och Arvika 2013 samt bakgrundstationerna Aspvreten och Råö

34 Årsmedelvärdet av metallerna presenteras i Tabell 6.13 tillsammans med metallhalter vid bakgrundsstationerna för På samtliga platser låg halterna långt under NUT. Tabell 6.13 Uppmätta halter av bly, kadmium, nickel och arsenik (analys på PM 10 filter). Bly ng/m 3 Kadmium ng/m 3 Nickel ng/m 3 Arsenik ng/m 3 Urban bakgrund Sunne, Storgatan Arvika, Östra Esplanaden Regional bakgrund Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill MKN ÖUT NUT Ozon (O 3 ) Månadsmedelvärden av O 3 från de regionala och urbana mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.14 presenteras halterna av ozon som sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden från de regionala bakgrundsmätningarna tillsammans med medelvärden från mätningarna i urban bakgrundsluft samt resultaten från de svenska EMEP-stationerna. För Karlstads och Linköpings kommuner, som mäter både i regional och urban bakgrund, kan ses att skillnaden mellan dessa miljöer är liten för såväl års- som vinter- och sommarhalvårsmedelvärden. De uppmätta halterna av ozon inom Urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden och är därför ej direkt jämförbara med MKN och miljömål, som baseras på timmedelvärden. Mätningarna på landsbygd vid EMEP-stationerna visar dock att under 2014 överskreds MKN (120 µg/m 3 som maximalt glidande 8- timmarsmedelvärde) vid de flesta av bakgrundsstationerna och miljömålen för maximalt timmedelvärde (80 µg/m 3 ) och maximalt 8-timmarsmedelvärde (70 µg/m 3 ) vid samtliga stationer i landet. 29

35 Tabell 6.14 Sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av O 3 i regionaloch urban bakgrund samt i landsbygdsbakgrundsluft (EMEP-stationer) 2014 respektive 20. Max timmv Max glidan de 8- timmv Antal dagar med glidande 8-timmv >120 µg/m 3 Antal Antal Station värden värden Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Esrange Grimsö Hoburgen* Norra Kvill Råö Vavihill Vindeln Sommarhalvårs mv Årsmedelvärde Vinterhalvårs mv Antal värden Regional bakgrund Karlstad, Randviken* Landskrona, Rönneberga* Landskrona, Ven* Linköping, Gävbo* 44 6 Linköping, Östra Harg* 48 6 Ystad, Öja* 66 5 Urban bakgrund Linköping, Djurgårdsg.* 45 6 Karlstad, Rådhuset* *diffusionsprovtagare 30

36 7 Trender av luftföroreningar I detta kapitel presenteras genomsnittlig haltutveckling för respektive komponent i de deltagande kommunerna. Kompletta tidsserier av vinterhalvårsmedelvärden avseende NO 2, SO 2, PM 10 och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under vinterhalvåret 20 återfinns i Bilaga 5 i form av stapeldiagram. 7.1 SO 2 och sot Allt färre kommuner mäter SO 2 och sot eftersom behovet av mätningar minskat till följd av låga halter. Under vintern 20 mätte 5 kommuner SO 2 i urban bakgrund, främst på månadsbas med diffusionsprovtagare, och endast 2 kommuner mätte sot dygnsvis. Halterna av SO 2 och sot är fortsatt låga. Det genomsnittliga vinterhalvårsmedelvärdet av SO 2 för alla deltagande kommuner vid starten av projektet (1986/87) var cirka 12 µg/m 3 och låg för vintern 20 på mellan 0.5 och 2.6 µg/m 3 för de deltagande kommunerna. 7.2 NO 2 Figur 7.1 baseras på en Mann-Kendall-analys av vinterhalvårsmedelvärden av NO2 för samtliga kommuner som deltagit i Urbanmätnätet mer än 5 vinterhalvår med mätningar i urban bakgrund, totalt 49 kommuner. Den genomsnittliga minskningen av NO 2 i urban bakgrund beräknas till cirka 42 % mellan 1986/87 och 20, statistiskt säkerställt. Skillnaden i trend är relativt liten för olika delar av Sverige där det i norra och mellersta Sverige uppvisas en något mindre minskning och i södra Sverige än något högre än 42 % µg/m Figur 7.1 Genomsnittliga vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 i urban bakgrund baserat på mätdata från 49 kommuner som mätt fler än 5 vinterhalvår inom Urbanmätnätet. 31

37 PM10 (µg/m 3 ) IVL-rapport C 129 Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 20 De senaste åren har halterna av NO2 i svenska tätorters urbana bakgrund legat på en relativt oförändrad nivå, runt cirka µg/m 3. Den nedåtgående trenden för NO 2-halten har avstannat sedan början av 2000-talet och orsakerna till det är, förutom det ökade trafikarbetet, bland annat en ökad andel dieselfordon och modern dieselteknik som genererar en högre andel NO 2 i NO x- utsläppen än vad gamla dieselfordon och bensinbilar gör. 7.3 PM 10 Mätningar av PM 10 har erbjudits inom Urbanmätnätet sedan vinterhalvåret 20 (endast ett fåtal kommuner mätte första säsongen) och ett tiotal kommuner har mätt PM 10 i urban bakgrund under minst 8 vinterhalvår mellan 2001/2002 och 2014/2015. En Mann-Kendall-analys med mätdata från de kommuner som mätt vinterhalvår under minst 4 år visar på en ytterst liten nedåtgående trend, men utan statistisk signifikans. Merparten av mätningarna sker numer i gaturum under kalenderår, vilket även är vad Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) föreskriver. En Mann-Kendall-analys med mätdata från de kommuner som mätt PM 10 i tätorters gaturum under minst 4 år visar på en något större nedåtgående tendens för kalenderår jämfört med vinterhalvår, med störst minskning i södra Sverige, men utan statistisk signifikans, se Figur Figur 7.2 Genomsnittlig halt av PM 10 som årsmedelvärde för de 8 kommuner som mätt PM 10 i gaturum under minst 4 kalenderår mellan 2004 och Bensen I Figur 7.3 illustreras en genomsnittlig trend för bensen baserat på mätdata från de 10- tal kommuner som mätt 15 vinterhalvår eller fler av de totalt 22 år som mätningar av bensen har pågått inom Urbanmätnätet. Den genomsnittliga minskningen för dessa kommuner har sedan 19 varit cirka 65 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett har varit oförändrade. Det genomsnittliga vinterhalvårsmedelvärdet för 32

38 (µg/m 3 ) IVL-rapport C 129 Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern låg i nivå med 20 och var bland de lägsta hittills, medan vinterhalvåret 20 låg i nivå med vinterhalvåren Figur 7.3 Haltutveckling av bensen i urban bakgrund under vinterhalvåren

39 8 Koncentrationer och emissionsfaktorer för PM 2.5 och PM 10 från två vägsträckor i Sverige Detta är ett referat av en nyligen publicerad artikel (Ferm och Sjöberg, 2015) från ett uppdrag för dåvarande Vägverket. Emissionsuppskattningar av PM 2.5 och PM 10 från två Europavägar har gjorts med hjälp av miljöövervakningsdata från Göteborg ( ) och Umeå ( ). NO 2, NO X, PM 2.5 och PM 10 har mätts på timbasis vid vägkanterna samt vid en urban bakgrundsstation i varje stad. Dessutom har trafikräkning gjorts i varje körfält (3 i varje riktning i Göteborg och 2 i Umeå), se Figur 8.1. Meteorologi har även mätts på de urbana bakgrundsstationerna. Befintliga mätprogram har kompletterats med en del PM-mätningar. Emissionsuppskattningar av partiklar EF PMx har gjorts genom att använda NO X som spårgas. ΔPMX EF PMx = EFNOx ΔNOX Emissionsfaktorn för NO X har uppskattats ur trafikflöde, hastighet och fordonskategori genom en modell innehållande uppgifter om den svenska fordonsparken (HBEFA3.1). Δ i formeln står för haltskillnaden mellan vägkanten och den urbana bakgrundsstationen. Långtidsmedelvärden beräknades inte på sedvanligt sätt ur timvisa emissionsfaktorer. I stället användes medelvärden av koncentrationsökningarna av partiklar och NO X, såsom formeln visar, eftersom mer koncistenta värden erhölls med denna beräkning. Trots att de beräknade emissionerna av NO X minskade kraftigt under dessa år p.g.a. att fordonsflottan förnyats så kunde vi inte se några minskande halter av NO X i luften vid vägkanterna, vilket kan bero på att nyare bilar inte släpper ut så mycket mindre mängd kväveoxider som man tidigare trott. Emissionsfaktorn för PM 10 (EF PM10) blev högre från torra vägbanor än från blöta, medan EF PM2,5 inte verkade påverkas av vägens fuktighet. PM 2.5 kommer främst från avgasröret och slitage från bromsarna, medan skillnaden mellan partikelfraktionerna (PM 2,5-10) kommer från vägbanan (slitage, vägdamm, sandning och saltning). EF PM10 hade två årliga maxima varje år i bägge städerna, ett mindre på hösten strax efter det att dubbdäck tilläts och ett större på våren innan dubbdäcken förbjöds. Ökningen av partikelemissionen under dubbdäckssäsongen motsvarar ungefär 1 % av vägslitaget. Andra faktorer, såsom sandning och saltning, kan också bidra till ökad partikelemission under dubbdäckssäsongen. De genomsnittliga emissionsfaktorerna för 5 år i Göteborg och 7 år i Umeå blev identiska: 0,06 g per fordonskilometer för PM 10 och 0,02 g/fkm för PM 2.5. Andelen tung trafik var drygt 9 % i bägge städerna. Resultaten visade även att tung trafik emitterar både mer NO X, PM 2.5 och PM 10 än lättare fordon. Artikeln behandlar inte enbart emissionsfaktorer för PM 2.5 and PM 10 utan även halter av dessa. PM 2.5 långdistanstransporteras med luften. Vid E6 i Göteborg kommer i 34

40 genomsnitt ca 80 % av PM 2.5-partiklarna från avlägsna källor (regional bakgrund) nästan ingenting från staden och 18 % från E6. I Umeå som ligger längre ifrån kontinenten kommer ca 30 % från långväga källor. Siffran kan dock vara underskattad eftersom den närmaste regionala bakgrundsstationen till Umeå, Bredkälen, ligger relativt långt där ifrån. Ungefär 34 % kommer från staden. Resterande 36 % kommer ifrån E4:an. PM 10-fraktionen innehåller även större partiklar och är därför av mer lokalt ursprung. Motsvarande källbidrag för PM 10 är: 62 % kommer från avlägsna källor 12 % från staden och 26 % från E6 i Göteborg. I Umeå kommer 17 % från avlägsna källor 31 % från staden och 52 % från E4:an. Den höga regionala bakgrunden gör det svårt att väsentligt minska partikelhalterna, speciellt i Göteborg och i synnerhet för PM 2.5. Den regionala bakgrunden av NO 2 och NO X är mycket liten i förhållande till halterna vid vägkanterna. Vid Europavägarnas kant kommer det mesta från den intilliggande vägen. Enda undantaget är NO 2 i Göteborg där bidraget från staden är något större än från E6, vilket kan bero på att staden har Nordens största hamn (Haeger-Eugensson m. fl. 2010). Trots att trafikflödet längs E4 i Umeå bara är en fjärdedel av den längs E6 i Göteborg så är årsmedelvärdena av halterna NO 2, NO X, PM 2.5 och PM 10 nästan identiska vid de bägge vägarna. Det som styr halterna förutom emissionerna från trafiken är luftens omblandning (dispersion). Genom att dividera den beräknade NO X emissionen från vägen [g/km/h] med haltökningen vid vägkanten (jämfört med den urbana bakrunden) [µg/m 3 ] så får man ett mått på luftens dispersion [m 2 /s]. Vid både E4 och E6 är omblandningen tre gånger så hög på sommaren som på vintern. Det betyder att för en given emission blir haltökningen bara hälften så hög på sommaren som på vintern. Samma sak gäller jämförelsen mellan dag och natt, då haltökningen är hälften så hög på dagen som på natten. Det är därför bra att trafikflödet är lågt på natten. Trafikflödena är i stort sett desamma alla arbetsdagar, men halterna varierar betydligt från dag till dag på grund av meteorologin. Artikeln finns att läsa i sin helhet under: Figur 8.1 E6 i Göteborg (till vänster) och E4 i Umeå (till höger). De röda prickarna visar mätstationernas placering. 35

41 9 IVL:s förbättrade diffusionsprovtagare för NO X Det finns idag ingen miljökvalitetsnorm för kvävemonoxid (NO) i tätorter, men eftersom det är en primär förorening och ett förstadie till NO 2, så är det viktigt att mäta den. Det finns dock en miljökvalitetsnorm för NO X för skydd av växtlighet. När man vill validera modellberäkningar är det bra med haltmätningar av NO X eftersom man då blir oberoende av kemiska reaktioner och bara behöver kunskap om emissioner och dispersion. NO utgör den största andelen av kvävoxider i avgaser. Andelen NO 2 av NO X i bilarnas avgaser har dock ökat de senaste decennierna. Bensinfordon har lägre andel NO 2- utsläpp i förhållande till NO X än dieselfordon och då speciellt gällande tunga fordon. I luften ökar kvoten NO 2/ NO X med avståndet från källan på grund av att NO oxideras, främst av ozon. Kvoten når aldrig riktigt värdet 1 eftersom NO 2 fotolyseras av solljus som reducerar NO 2 till NO. När man avlägsnar sig från en källa närmar man sig dessutom hela tiden nya källor (Ferm m.fl. 2008). Den ökande NO 2- andelen i utsläppen har medfört att NO 2-halterna i våra städer inte minskat så kraftigt som man hoppats. NO X kan användas som spårämne för trafik när man beräknar emissionsfaktorer för partiklar. En artikel om emissioner av NO X, PM 2,5 och PM 10 från E4 och E6 som löper genom Umeå respektive Göteborg har nyligen skrivits (Ferm och Sjöberg 2015, se kapitel 8). Kvoten mellan tillskotten av PM 10 och NO X var ca 0,11 som årsmedelvärde vid E6 i Göteborg och E4 i Umeå, varav 0,04 utgjorde PM 2,5. Den nya diffusionsprovtagaren mäter både NO och NO 2 direkt och inte som tidigare NO= NO X NO 2 (IVL, 1994). Det innebär att analysen blir betydligt noggrannare. Exponeringstiden är inte heller som tidigare begränsad till 1 2 veckor. Man kan ta månadsprov som med SO 2, O 3 och övriga oorganiska luftföroreningar. Man behöver nu bara en provtagare och inte som tidigare 2 stycken. Tekniken har jämförts med kemiluminiscenta instrument på 3 platser: Örnsköldsvik (gaturum), Femman (urban bakgrundsstation i Göteborg) och Gårda (gaturum vid E4 i Göteborg), se Figur

42 60 NO 50 NO 2 50 y = 1.03x R² = y = 0.96x R² = 0.90 diffusiv NO µg/m Ö-vik Gårda Femman diffusiv NO 2 µg/m Ö-vik Gårda Femman 10 Linear () 10 Linear () kemiluminiscent NO µg/m kemiluminiscent NOx - NO µg/m 3 Figur 9.1 Jämförelse mellan diffusiv mätning av NO och NO 2 och kemiluminiscensinstrument. 37

43 10 Referenser DS 2012:13 Regeringskansliet. Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Ferm M., Lindskog A., Svanberg P.-A. och Boström C.-Å. (1994) Ny mätteknik för luftföroreningar. Kemisk Tidskrift 1, Ferm, M. and Svanberg, P-A. (1998) Cost-efficient techniques for urban- and background measurements of SO 2 and NO 2. Atmospheric Environment, Vol. 32, No. 8 pp , Ferm M. (1998) Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp Ferm M., Gudmundsson A. and Persson K. (2001) Measurements of PM 10 and PM 2.5 within the Swedish urban network. Proc. from NOSA Aerosol Symposium Lund, Sweden 8-9 November Ferm M., Johansson C. och Persson K. (2008). Samband mellan kväveoxider och ozon i tätorter. Haltmätningar med diffusionsprovtagare. IVL rapport B1768. Ferm M. and Sjöberg K. (2015) Concentrations and emission factors for PM 2.5 and PM 10 from road traffic in Sweden. Atmospheric Environment 119, Open access kan laddas ned från: Gustafsson, M., Orru, H., Forsberg, B., Åström, S, Teike, H., Sjöberg, K. (2015). Quantification of population exposure to NO 2, PM 2.5 and PM 10 and estimated health impacts in Sweden IVL-rapport B Haeger-Eugensson M., Moldanova J., Ferm M., Jerksjö M. and Fridell E. (2010) On the increasing levels of NO 2 in some cities The role of primary emissions and shipping. IVL report B1886. ISO/DIS 13964, Ambient air-determination of ozone Ultravioletphotometric method. IVL (1994) Halter av SO 2, sot, NO 2 och VOC i utomhusluft i svenska tätorter, samt SO 2 och NO 2 på landsbygd, vintern IVL-rapport L94/143. Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. (1996) Diffusive monitoring of C6-C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp NFS 2013:11, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av Luftkvalitet (beslutade den 17 december 2013). 38

44 Persson, K. Haeger-Eugensson, M.( 2006). Relation mellan halter av luftföroreningar i olika miljöer. För Naturvårdsverket. IVL-rapport U SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen (utfärdad den 27 maj 2010). 39

45 Innehållsförteckning BILAGA 1 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B1.1-10

46 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B 1.1 Miljökvalitetsnorm för NO 2 i utomhusluft. För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 90 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil) 1 dygn 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde För skydd av vegetation 1 år 30 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde av NO x Tabell B 1.2 Miljökvalitetsnormer för SO 2 i utomhusluft. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 200 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil) 1 dygn 100 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil) För skydd av ekosystem: 1 vinterhalvår 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde 1 år 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.3 Miljökvalitetsnormer för PM 10 i utomhusluft. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 dygn 50 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (90- percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.4 Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 i utomhusluft, värden som ska eftersträvas till och med den 31 december 2014 och inte får överskridas från och med den 1 januari För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 år 25 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.5 Miljökvalitetsnormen för bensen utomhusluft. Medelvärdestid Värde Anmärkning Bensen 1 år 5 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde

47 Tabell B 1.6 Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid i utomhusluft. Medelvärdestid Värde Anmärkning Kolmonoxid 8 timmar 10 mg/m 3 högsta halt som glidande medelvärde Tabell B 1.7 Miljökvalitetsnormen för ozon i utomhusluft som ska eftersträvas till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Värde Anmärkning Ozon 8 timmar 120 µg/m 3 högsta halt som glidande 8- timmars medelvärde under ett dygn Tabell B 1.8 Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren som inte får överskridas efter den 31 december MKN för bly som ej får överskridas. Målvärde (för totalinnehållet i PM 10 - fraktionen som medelvärde under ett år) Arsenik 6 ng/m 3 Bly 0.5 µg/m 3 Kadmium 5 ng/m 3 Nickel 20 ng/m 3 PAH (med Benso(a)pyren som indikator) 1 ng/m 3 Tabell B 1.9 Utvärderingströsklar NO 2 SO2 Utvärderingströsklar Period Nedre (NUT) Övre (ÖUT) 1 timme* 60 % (54 µg/m 3 ) 1 dygn* 60 % (36 " ) 1 år 65 % (26 " ) 1 år (vegetation) 65 % (19.5 µg/m 3 ) 1 timme* 1 dygn 1 vh år (ekosystem) 50 % (100 µg/m 3 ) 50 % (50 µg/m 3 ) 40 % (8 µg/m 3 ) 80 % (72 µg/m 3 ) 80 % (48 " ) 80 % (32 " ) 80 % (24 µg/m 3 ) 75 % (150 µg/m 3 ) 75 % (75 µg/m 3 ) 60 % (12 µg/m 3 ) Benso(a)pyren 1 år 40 % (0.4 ng/m 3 ) 60 % (0.6 ng/m 3 ) Bly 1 år 50 % (0.25 µg/m 3 ) 70 % (0.35 µg/m 3 ) Arsenik 1 år 40 % (2.4 ng/m 3 ) 60 % (3.6 ng/m 3 ) Kadmium 1 år 40 % (2 ng/m 3 ) 60 % (3 ng/m 3 ) Nickel 1 år 50 % (10 ng/m 3 ) 70 % (14 ng/m 3 ) PM år 50 % (12 µg/m 3 ) 70 % (17 µg/m 3 ) PM 10 dygn** 1 år 50 % (25 µg/m 3 ) 50 % (20 µg/m 3 ) 70 % (35 µg/m 3 ) 70 % (28 µg/m 3 ) Bensen 1 år 40 % (2 µg/m 3 ) 70 % (3.5 µg/m 3 ) CO högsta 8-h genomsnitt 50 % (5 mg/m 3 ) 70 % (7 mg/m 3 ) *98-percentil, **90- percentil

48 Tabell B 1.10 Preciseringar till miljökvalitetsmål enligt Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål (SD 2012:13, Regeringskansliet). Komponent Precisering Kvävedioxid *20 µg/m 3 som årsmedelvärde *60 µg/m 3 som timmedelvärde får överskridas max 175 timmar/år Partiklar (PM 10) *15 µg/m 3 som årsmedelvärde *30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Partiklar (PM 2.5) * 10 µg/m 3 som årsmedelvärde * 25 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Bensen *1 µg/m 3 som årsmedelvärde Ozon * 80 µg/m 3 som timmedelvärde *70 µg/m 3 som 8-timmarsmedelvärde * µg/m 3 under en timme beräknat som AOT40 under perioden april - september Benso(a)pyren *0.1 ng/m 3 som årsmedelvärde Butadien *0.2 µg/m 3 som årsmedelvärde Formaldehyd *10 µg/m 3 som timmedelvärde

49 Innehållsförteckning BILAGA 2 Månadsmedelvärden av NO 2 och PM 10 i µg/m 3 i tätorter Tabell B 2.1 år 2014 samt vinterhalvår 20 Månadsmedelvärde av PM 10 och PM 2.5 i tätorter som mätt Tabell B 2.2 med intermittentprovtagning år 2014 samt vinterhalvår 20

50 Tabell B2:1 Månadsmedelvärde samt högsta dygnsmedelvärde av PM10 och NO2 Månad PM 10 medelvärde PM10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kristinehamn, Västerlånggatan Ljungby, Föreningsgatan Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kristinehamn, Västerlånggatan Ljungby, Föreningsgatan Sunne, Storgatan Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kristinehamn, Västerlånggatan Ljungby, Föreningsgatan Ljungby, Oxtorget Sunne, Storgatan Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kristinehamn, Västerlånggatan Ljungby, Oxtorget Sunne, Storgatan Trelleborg

51 Månad PM 10 medelvärde PM10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kristinehamn, Västerlånggatan Ljungby, Oxtorget Sunne, Storgatan Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kristinehamn, Västerlånggatan Ljungby, Oxtorget Sunne, Storgatan Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kristinehamn, Västerlånggatan Ljungby, Oxtorget Sunne, Storgatan Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Höganäs, Tivolihuset Kalmar

52 Månad PM 10 medelvärde PM10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Kristinehamn, Västerlånggatan Ljungby, Oxtorget Sunne, Storgatan Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kristinehamn, Västerlånggatan Ljungby, Oxtorget Sunne, Storgatan Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Huddinge, Skogås Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kristinehamn, Västerlånggatan Ljungby, Oxtorget Sunne, Storgatan Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Boden, Stadshuset Kungsgatan Huddinge, Skogås Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kramfors, Limstagatan Kristinehamn, Västerlånggatan Köping Ljungby, Oxtorget

53 Månad PM 10 medelvärde PM10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Motala Sunne, Storgatan Timrå Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Östersund Boden, Stadshuset Kungsgatan Huddinge, Skogås Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kramfors, Limstagatan Kristinehamn, Västerlånggatan Köping Ljungby, Oxtorget Motala Sunne, Storgatan Timrå Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Ystad, Östra Förstaden Ängelholm, Järnvägsgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Östersund Boden, Stadshuset Kungsgatan Huddinge, Skogås Höganäs, Tivolihuset Kramfors, Limstagatan Köping Ljungby, Oxtorget Motala Sunne, Storgatan Timrå Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden

54 Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Östersund Boden, Stadshuset Kungsgatan Huddinge, Skogås Höganäs, Tivolihuset Kramfors, Limstagatan Köping Ljungby, Oxtorget Motala Sunne, Storgatan NO 2 antal Timrå Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Östersund Boden, Stadshuset Kungsgatan Huddinge, Skogås Höganäs, Tivolihuset Kramfors, Limstagatan Köping Ljungby, Oxtorget Motala Sunne, Storgatan Timrå Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Östersund Boden, Stadshuset Kungsgatan Höganäs, Tivolihuset Kramfors, Limstagatan Köping Ljungby, Oxtorget Motala Sunne, Storgatan Timrå Trelleborg Visby, Hansegatan Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Östersund

55 Tabell B 2.2 Månadsmedelvärde av PM 10 och PM 2.5 i tätorter som mätt med intermittent provtagning år 2014 samt vinterhalvår 20. Månad Asa Burlöv Lundavägen Lessebo Storgatan Ljungby Föreningsgatan Linköping Uppvidinge Järnvägsgatan Växjö Älmhult PM 10 PM 2.5 PM 10 PM 2.5 PM 10 PM 2.5 PM 10 PM 10 PM 2.5 PM 10 PM 2.5 PM 10 PM 2.5 PM 10 PM

56 Innehållsförteckning BILAGA 3 Månadsmedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 i µg/m 3 regionalt och i tätort från diffusionsprovtagning år 2014 samt vinterhalvår 20. Tabell B 3.1

57 Tabell B 3.1 Månadsmedelvärde av NO2, SO2 och O3 från diffusionsprovtagningen år 2014 samt vintehalvår 20 Kommun, Plats Månad NO 2 (µg/m 3 ) Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Bågevägen Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lidl Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Lundavägen Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs SO 2 (µg/m 3 ) O 3 (µg/m 3 )

58 Kommun, Plats Månad NO 2 (µg/m 3 ) Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Arlövs livs Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Burlöv - Lundavägen, Åkarp Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Höganäs- Tivolihuset Kalmar Kalmar Kalmar Kalmar Kalmar Kalmar Kalmar Kalmar Kalmar SO 2 (µg/m 3 ) O 3 (µg/m 3 )

59 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, Plats Månad (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) Kalmar Kalmar Kalmar Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken

60 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, Plats Månad (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Kramfors, Limstagatan Kramfors, Limstagatan Kramfors, Limstagatan Kramfors, Limstagatan Kramfors, Limstagatan Kramfors, Limstagatan Köping Köping Köping Köping Köping Köping, Torggatan Köping, Torggatan Köping, Torggatan Köping, Torggatan Köping, Torggatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga

61 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, Plats Månad (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Lessebo, Storgatan Lessebo, Storgatan Lessebo, Storgatan Lessebo, Storgatan Lessebo, Storgatan Lessebo, Storgatan Lessebo, Storgatan Lessebo, Storgatan Lessebo, Storgatan Lessebo, Storgatan Lessebo, Storgatan Lessebo, Storgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan Uppvidinge, Järnvägsgatan Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo

62 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, Plats Månad (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Ljungby Olofsgatan Ljungby Olofsgatan Ljungby Olofsgatan Ljungby Olofsgatan Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Ljungby Oxtorget Motala, Gamla Stan Motala, Gamla Stan Motala, Gamla Stan Motala, Gamla Stan Motala, Gamla Stan Motala, Drottninggatan Motala, Drottninggatan Motala, Drottninggatan Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Växjö Växjö

63 Kommun, Plats Månad NO 2 (µg/m 3 ) SO 2 (µg/m 3 ) Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Växjö Storgatan Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen O 3 (µg/m 3 )

64 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, Plats Månad (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) Ystad, Färjeterminalen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystad, Öja Ystad, Öja

65 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, Plats Månad (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) Ystad, Öja Ystad, Öja Ystad, Öja Ystad, Öja Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult Älmhult Ängelholm, Järnvägsgatan Ängelholm, Järnvägsgatan Ängelholm, Järnvägsgatan Ängelholm, Järnvägsgatan Ängelholm, Järnvägsgatan Ängelholm, Järnvägsgatan Ängelholm, Järnvägsgatan Ängelholm, Järnvägsgatan Ängelholm, Järnvägsgatan Ängelholm, Järnvägsgatan Ängelholm, Järnvägsgatan Ängelholm, Järnvägsgatan

66 Innehållsförteckning BILAGA 4 Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m3 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m3 Tabell B 4.2

67 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m 3 (NUT) tillsammans med samtidiga resultat av dygnsvisa mätningar av PM 10 under år 2014 och vintern 20. Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 (µg/m 3 ) PM 10 (µg/m 3 ) Boden Stadshuset-Kungsgatan TRAFIK Antal okt-mars 1 Timrå Timrå URBBAK Timrå Timrå URBBAK Timrå Timrå URBBAK Timrå Timrå URBBAK Timrå Timrå URBBAK Antal okt-mars 5 Trelleborg Trelleborg URBBAK Trelleborg Trelleborg URBBAK Antal Antal okt-mars 2 Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK

68 Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 (µg/m 3 ) PM 10 (µg/m 3 ) Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK

69 Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 (µg/m 3 ) PM 10 (µg/m 3 ) Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK

70 Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 (µg/m 3 ) PM 10 (µg/m 3 ) Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK

71 Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 (µg/m 3 ) PM 10 (µg/m 3 ) Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Antal Antal okt-mars 85

72 Tabell B 4.2 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m 3 tillsammans med samtidiga resultat från dygnsvisa mätningar av NO 2 år 2014 och vintern 20. Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Boden Stadshuset-Kungsgatan TRAFIK Boden Stadshuset-Kungsgatan TRAFIK Boden Stadshuset-Kungsgatan TRAFIK Antal novapril 3 Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK

73 Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Gotland Visby, Hansegatan TRAFIK Antal Antal novapril 45

74 Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Antal Antal novapril 1 Kalmar URBBAK Kalmar URBBAK Kalmar URBBAK Kalmar URBBAK Kalmar URBBAK Kalmar URBBAK Antal Kramfors Limstagatan TRAFIK Kramfors Limstagatan TRAFIK Kramfors Limstagatan TRAFIK Kramfors Limstagatan TRAFIK Kramfors Limstagatan TRAFIK Kramfors Limstagatan TRAFIK Kramfors Limstagatan TRAFIK Kramfors Limstagatan TRAFIK Antal novapril 8 Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Antal Köping Köping URBBAK Köping Köping URBBAK Köping Köping URBBAK Antal novapril 3 Ljungby Oxtorget TRAFIK Ljungby Oxtorget TRAFIK Ljungby Oxtorget TRAFIK Ljungby Oxtorget TRAFIK Ljungby Oxtorget TRAFIK Antal Antal novapril 4

75 Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Antal novapril 15 Timrå Timrå URBBAK Timrå Timrå URBBAK Antal novapril 2 Trelleborg Trelleborg URBBAK Antal Antal novapril 1 Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Antal Antal novapril 3 Ystad Östra Förstaden URBBAK Ystad Östra Förstaden URBBAK Ystad Östra Förstaden URBBAK Antal Ängelholm Järnvägsgatan TRAFIK Ängelholm Järnvägsgatan TRAFIK Ängelholm Järnvägsgatan TRAFIK Antal Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK

76 Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Antal Antal novapril 25 Östersund Östersund URBBAK Östersund Östersund URBBAK Östersund Östersund URBBAK Östersund Östersund URBBAK Östersund Östersund URBBAK Antal novapril 5

77 Innehållsförteckning Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

78 NO 2 och SO 2 Boden SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Burlöv SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Huddinge SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Höganäs SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Kalmar NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Karlstad SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91

79 Kramfors SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Köping SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Landskrona SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Lessebo NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Linköping SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Ljungby SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91

80 Motala SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Timrå SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Trelleborg SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Växjö SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Ystad SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Älmhult SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91

81 Ängelholm SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Örnsköldsvik SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Östersund SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91

82 PM 10 Boden Stadshuset-Kungsgatan PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Burlöv PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Burlöv Lundavägen PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 HÖGANÄS - Tivolihuset PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 KALMAR, Tätort PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Kramfors PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91

83 KRAMFORS, Limstagatan PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Kiruna Centralskolan PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Köping PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Landskrona Eriksgatan PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Landskrona, polishus PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Ljungby Föreningsgatan PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91

84 Ljungby Oxtorget PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Motala PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Sunne Storgatan 25 PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Timrå PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Trelleborg PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Visby PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91

85 Växjö Storgatan PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Ystad Östra Förstaden PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Älmhult PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Ängelholm PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Örnsköldsvik Centralesplanaden PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Östersund PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91

86 Bensen Boden Stadshuset-Kungsgatan Bensen Burlöv Bensen Huddinge Skogås Bensen Höganäs Bensen Kalmar, gaturum Bensen KALMAR, Tätort Bensen

87 Karlstad Hamngat.16 Bensen Karlstad, Råd 4 m Bensen Kiruna Centralskolan Bensen Kiruna Petsamo Bensen Köping Bensen Köping Bensen