Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet

Transkript

1 RAPPORT Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 Karin Persson B1996 september 2011 Rapporten godkänd: Karin Sjöberg Enhetschef

2

3 Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet AB Rapportsammanfattning Projekttitel Adress Box Göteborg Anslagsgivare för projektet Telefonnr Rapportförfattare Karin Persson Rapporttitel och undertitel Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL, har nyligen avslutat sitt 25:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2010 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren Luftkvalititet, kvävedioxid, svaveldioxid, sot, PM 10, PM 2.5, benso(a)pyren, arsenik, nickel, kadmium, bly, miljökvalitetsnorm, miljömål, trend Bibliografiska uppgifter IVL Rapport B1996 Rapporten beställs via Hemsida: e-post: publicationservice@ivl.se, fax , eller via IVL, Box 21060, Stockholm

4

5 Förord Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Annika Svensson/Karin Sjöberg, IVL Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. IVL Analys/installationsarbeten: Vania Andersson, Rasmus Aronsson, Sara Bodholm, Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Sara Weidolf, Henrik Fallgren, Erika Rehngren, Mattias Lidqvist, Kjell Peterson, Annika Potter Datorsupport: Håkan Blomgren Gunnar Malm Utvärdering och Rapportering: Karin Persson Karin Sjöberg Henrik Fallgren Håkan Blomgren Tomas Gustafsson

6 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL, har nyligen avslutat sitt 25:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2010 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Under år 2010 och vinterhalvåret 20 deltog 27 kommuner i varierande omfattning. Totalt 16 kommuner valde att mäta hela år Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ) i totalt 11 tätorter. I 4 av de totalt 27 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i en tätort även svaveldioxid (SO 2 ) som dygnsmedelvärde. I 26 kommuner utfördes mätningar av PM 10,varav 15 mätte kalenderår 2010, och i 4 kommuner mättes PM 2.5. I 22 kommuner genomfördes mätningar av VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO 2, NO 2 och O 3 under såväl år 2010 som vintern 20. Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskrider såväl MKN (40 µg/m 3 )som ÖUT (32 µg/m 3 )för årsmedelvärde. Endast i Örnsköldsviks gaturum under vinterhalvår 20 överskreds fler än tillåtna antal dygn av ÖUT (48 µg/m 3 ) för NO 2 som dygnsmedelvärden. Under de 25 år som mätningarna inom Urbanmätnätet har pågått har över 120 kommuner deltagit under ett vinterhalvår eller mer. Med hjälp av Mann-Kendall-metodik utfördes en trendanalys av de 70 kommuner som har mer än 4 års mätningar av NO 2. Mann-Kendall-analysen visade på en genomsnittlig haltminskning av NO 2 i landet på cirka 45 %, med hög statistisk signifikans (99.9% konfindensintervall). Samtliga kommuner uppvisade halter under år 2010 och vinterhalvår 20 under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ), i såväl urban bakgrund som gaturum. Endast i Uppsala riskerar man att överskrida ÖUT, då man för perioden november april 2011 uppvisade en medelhalt på 37 µg/m 3. Av de deltagande kommunerna under 2010 var det endast i Visby gaturum där MKN och ÖUT som dygnsmedelvärde överskreds. Drygt 70 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2010 och vinterhalvår 20 inträffade under mars och april Tre kommuner, Karlstad, Hagfors och Visby har valt att utföra analys på sina PM 10 filter från vinterhalvår 20 respektive år 2010, med avseende på PAH och metaller. Svedala valde att göra metallanalys på filter från vinterhalvår 20. Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under MKN, ÖUT och NUT för årsmedelvärde. Mätningar av PM 2.5 har endast utförts i 2 kommuner under 2010 och ytterligare 2 under vinterhalvår 20. Årsmedelvärdena låg långt under såväl MKN som ÖUT och NUT. Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund under 2010 och vinterhalvåret 20låg klart under MKN och ÖUT. Den genomsnittliga minskningen av bensen, för de 15 kommuner som mätt mer än 19 år, har varit cirka 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade.

7 Från de månadsvisa mätningarna av SO 2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m 3 ) med god marginal. Inte heller miljömålet för SO 2 som årsmedelvärde, 5 µg/m 3, överskreds i någon kommun.

8 Innehållsförteckning 1 Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Val av mätpunkter inom tätorterna Projektets omfattning Mätningar under 2009, sommarhalvår och helår Mätningar under vinterhalvår Bakgrundsinformation Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEP-stationerna Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna Resultat från EMEP-nätet Mätningar av NO 2 vid Krondropps- samt Luft - och Nederbördskemiska nätet Mätdataredovisning Sot och svaveldioxid (SO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) Partiklar (PM 10 och PM 2.5 ) Lättflyktiga kolväten (VOC) Benso(a)pyren och metaller Ozon (O 3 ) Trender av luftföroreningar SO 2 och sot NO PM Bensen Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Svenska EMEP-stationer, Miljökvalitetsnormer och miljömål Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Månadsvisa resultat från mätningar regionalt och i tätort Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO 2 och PM 10 Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

9 1 Inledning Denna rapport är den 25:e i ordningen av årsredovisningar inom Urbanmätnätet, ett projekt som bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Projektet har just inlett sitt 26:e år och i denna rapport presenteras resultat för år och sommar 2010 samt vinterhalvåret 20. Initiativ till att starta ett nationellt mätnät för luftkvalitet togs av IVL i början av 1980-talet och föregicks av de första mätningarna av NO 2 i tätortsluft i Göteborg (Grennfelt och Heimler, 1976), som visade på så höga halter att man till en början tvivlade på resultaten (Lövblad m.fl, 2004). Det var då sällsynt med mer än kortsiktiga mätningar av NO 2, endast storstäderna utförde mer kontinuerliga mätningar, trots att biltrafiken och dess utsläpp ökade och gav upphov till sämre luft samt att insikten fanns om att NO 2 kunde utgöra ett allvarligt hot för människors hälsa. Bristen på mätdata innebar även svårigheter att fastställa gränsvärden, och utan sådana var det svårt för miljökontoren att få gehör för sina önskningar om mätningar. Urbanmätnätet startade med mätningar av NO 2, SO 2 och sot under vinterhalvår 1986/87och målsättningen var att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav och behov har Urbanmätnätet successivt förändrat utförande, nya komponenter har införts och andra mäts med annan tidsupplösning. Exempel på detta är införandet av diffusionsprovtagare för NO 2 och SO 2 från vinterhalvår 1990/91, möjligheten fanns nu att utföra enklare och billigare mätningar i bakgrundsluft för att bland annat få en uppfattning av hur stor andel av halterna i tätorter som var lokalt producerat. I takt med minskade halter har vissa kommuner övergått till diffusiva mätningar även i tätortsluft för att på ett enkelt sätt ha möjlighet att följa haltutvecklingen infördes mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) och från år 2000 mäts PM 10 och PM 2.5, med möjlighet till analys av polyaromatiska kolväten (PAH) och metaller. Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till en ökad kunskap om luftkvalitetssituationen i Sverige. Under åren har en unik databas upprättats som använts i många olika sammanhang. Data har bland annat legat till grund för den empiriska modell, Urbanmodellen, som används för prognostisering av luftkvalitetssituationen och beräkning av den nationella befolkningsexponering för såväl NO 2 som PM 10. En annan viktig målsättning är att, genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka jämförbarheten mellan olika kommuners luftkvalitetssituation. Sedan Urbanmätnätet startade har 43 % av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har dessutom varit med i stort sett samtliga 25 vinterhalvår, och den databas som genererats utgör ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen med avseende på luftkvalitet i landet. Data från Urbanmätnätet utgör även en stor andel av Sveriges data som årligen rapporteras till EU. 1

10 2 Målsättning URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft? Vilken betydelse har utsläpp från lokala, regionala och utländska källor? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t.ex. storlek, läge i landet och invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt; underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav; ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter. Projektet ger också underlag för såväl nationellt som internationellt miljövårdsarbete. 2

11 3 Undersökningsmetodik De analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet omfattas av IVL:s ackreditering enligt SWEDAC Detta innebär att även rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVL:s laboratorium, i syfte att erhålla en hög jämförbarhet mellan resultaten. Samtliga mätmetoder som används inom Urbanmätnätet presenteras kortfattat nedan. 3.1 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO 2 och, i förekommande fall, kopplat parallellt med detta en tvättflaska för absorption av SO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M. m.fl. 2001). 3.3 Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996), vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (m+p)- xylen, o-xylen och nonan. 3.4 Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och O 3 genomförs på landsbygden i anslutning till tätorterna med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Samma mätmetod används vid de månadsvisa bestämningarna inne i tätorterna. Provtagarna placeras under regnskydd på provtagningsarmen vid mätpunkten i centrum i omedelbar anslutning till övriga provluftsintag. 3.5 Val av mätpunkter inom tätorterna Undersökningarna inom Urbanmätnätet har redan från början gjorts med utgångspunkten att resultaten från mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt kunna användas för att beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs i urban bakgrund. I och med införandet av miljökvalitetsnormer (MKN) (SFS 2010: 477) har mätningar i gaturum blivit vanligare. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8) föreskrivs att om man endast har en 3

12 mätplats med kontinuerliga mätningar så ska den vara placerad i gaturum. Vid två mätplatser ska en vara placerad i gaturum och en i urban bakgrund. Vid flera kontinuerliga mätplatser ska majoriteten vara placerade i gaturum. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, d.v.s. där det är hög trafikbelastning och dålig luftomblandning. Sådana situationer kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. För en gaturumsstation ska följande eftersträvas: representativ för luftkvaliteten för en gatusträcka som är minst 100 meter lång; luftintaget placeras mellan 1.5 och 4 meter över marknivå; flödet runt luftintaget ska vara fritt; utrustningen ska placeras minst 25 m från större vägkorsning, men högst 10 m från trottoarkant. För den urbana bakgrundstationen ska eftersträvas: centralt läge (innerstadskärnan); hög persontäthet, dvs. platsen skall representera exponeringen för många personer; fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande; provluftsintaget placeras 4-8 m över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. För placering av mätutrustning kan även följande beaktas: störande källor; säkerhet för allmänhet och ansvarig personal; tillgänglighet; tillgång till elektricitet och telekommunikation; synlighet i förhållande till omgivningen; samordning av olika mätplatser och planeringskrav. Vid mätningar i gaturum bör man dock betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika orter och olika gaturum i samma tätort under olika tidsperioder. 4

13 4 Projektets omfattning Figur 4.1 Deltagande kommuner i Urbanmätnätets år 2010 och vinterhalvår 20. Svarta prickar motsvarar tätortsmätningar och röda prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet 1 ( 1 European Monitoring and Evaluation Programme, är ett internationellt program inom UN-ECE:s Konvention om Långväga Gränsöverskridande Luftföroreningar. IVL ansvarar, på uppdrag av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket, för merparten av övervakningen inom EMEP i Sverige. 5

14 Under år 2010 och vinterhalvåret 20 deltog 27 kommuner i varierande omfattning. Totalt 16 kommuner valde att mäta hela år De medverkande kommuner 20 och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår (april-september) 2010, vinterhalvår (oktober 2010 mars 2011) samt perioden november april Nedan sammanfattas omfattningen av 2010 års mätningar inom projektet. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. 4.1 Mätningar under 2009, sommarhalvår och helår I Tabell 4.1 visas en sammanställning över mätomfattningen under 2010 tillsammans med mätdatatillgängligheten. Dygnsvisa mätningar av PM 10 utfördes i urban bakgrund under kalenderåret 2010 i Höganäs, Kiruna, Ljungby, Trelleborg Ystad och Älmhult samt i gaturum i Burlöv, Landskrona, Sunne, Västerås, Visby, Växjö, Örebro och Örnsköldsvik. Kiruna och Trelleborg mätte dygnsvis NO 2 i urban bakgrund samt Visby och Växjö i gaturum under hela Ytterligare 5 kommuner mätte NO 2 med diffusionsprovtagare i urban bakgrund och en i gaturum samt att Hudiksvall mätte i regional bakgrund under kalenderår Endast i Hudiksvall (urban och regional bakgrund) mättes SO 2, med diffusionsprovtagare, under hela kalenderåret. Månadsvisa mätningar av O 3 genomfördes endast i Karlstads regionala bakgrund under Två kommuner, Landskrona och Kävlinge, mätte vid de ordinarie mätplatserna i urban bakgrund under sommaren Vid totalt 5 mätplatser på landsbygd, varav 4 i anslutning till de 2 tätorterna, mättes ozon sommaren Provtagning av VOC utfördes i 4 tätorters gaturum samt i 5 tätorters urbana bakgrund under hela 2010, de flesta genom att mäta 20 veckor jämnt fördelat över året. Kvalitetskraven, enligt miljökvalitetsnormen för bensen, tillåter en tidstäckning på 35% av ett kalenderår, dvs. cirka 18 veckor, jämnt fördelat över året. Samtliga 12 kommuners mätningar uppfyllde det kravet under Tabell 4.1 Mätomfattning (antal stationer) och mätdatatillgänglighet under 2010 År 2010 PM 10- dygn PM 2.5- dygn NO 2- dygn NO 2- diffusion SO 2- diffusion O 3- diffusion* Bensen urban bakgrund gaturum regional bakgrund datatillgänglighet 93% 99% 94% 97% 96% 93% 96% 6

15 4.2 Mätningar under vinterhalvår 20 I Tabell 4.2 visas en sammanställning över mätomfattningen under vinterhalvåret 20 tillsammans med mätdatatillgängligheten. Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes i totalt 10 tätorter. Majoriteten av dessa mätningar, förutom i Växjö och Örnsköldsvik, utfördes i urban bakgrund. I ytterligare 11 kommuner (totalt 14 mätpunkter) utfördes mätningar av NO 2 med diffusionsprovtagare. I Karlstad, och Örebro mättes såväl i gaturum som i urban bakgrund (månadsvis med diffusionsprovtagare). I 4 av de 10 tätorterna, som mätte dygnsvis NO 2, bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i en tätort, Huddinge även dygnsmedelvärden av SO 2. I 8 tätorter mättes SO 2 månadsvis med diffusionsprovtagning. Bestämning av månadsmedelvärden med diffusionsprovtagare genomfördes för SO 2 och NO 2 på totalt 6 respektive 7 mätplatser på landsbygden, i anslutning till 3 respektive 4 av tätorterna. I 22 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM 10 i totalt 24 punkter, 15 i urban bakgrund och 9 i gaturum. I Landskrona mättes i såväl gaturum som i urban bakgrund. PM 2.5 mättes i gaturum i Boden och i urban bakgrund i Motala. I 19 tätorter genomfördes också veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), i totalt 21 punkter, 13 i urban bakgrund och 8 i gaturum. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 vid 3 stationer i urban bakgrund. Vid 4 bakgrundsstationer bestämdes månadsvisa medelvärden av O 3. Tabell 4.2 Mätomfattning, antal stationer (antal som även mätte kalenderår 2010), och mätdatatillgänglighet under vinterhalvåret 20. Vh 20 PM 10- dygn PM 2.5- dygn sotdygn SO 2- dygn SO 2- diffusion NO 2- dygn NO 2- diffusion O 3- diffusion VOC urban bakgrund 15 (6) (2) (6) gaturum 9 (7) (2) 1-8 (3) regional bakgrund datatillgänglighet 91% 95% 93% 96% 93% 96% 96% 95% 94% 7

16 5 Bakgrundsinformation 5.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål I juni 2010 ersattes den tidigare Förordningen om miljökvalitetsnormer för luft (SFS 2001:527) med en ny luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477). Luftkvalitetsförordningen inbegriper förekomst och halt i luft av NO 2, SO 2, partiklar (PM 10 och PM 2.5 ), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O 3 ), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (Ni) och kadmium (Cd). Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 (partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 2.5 µm), föreligger dels som ett exponeringsminskningsmått, vilket faller inom ramen för Naturvårdsverkets ansvar, dels som ett målvärde, 25 µg/m 3 till och med 2014, som sedan ska övergå till ett gränsvärde. För att kunna styra detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer finns det övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT och NUT) att utgå ifrån. Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar finns beskrivna i Bilaga 1. Av förordningen framgår vidare att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med > invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom kontinuerliga mätningar. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. För enskilda kommuner gäller det även då halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT). Om den övre utvärderingströskeln underskrids är det generellt tillräckligt att kontrollen sker genom beräkning, indikativa mätningar eller objektiv uppskattning. För kommuner med färre än invånare får tillämpa objektiv skattning om halterna ligger under MKN. Kontrollen kan också ske genom samverkan mellan flera kommuner. För ett samverkansområde gäller att antalet kontinuerliga mätstationer styrs dels av antalet invånare i samverkansområdet dels av om förekommande halter överskrider ÖUT eller NUT (NFS 2010:8). Om halterna ligger mellan NUT och ÖUT minskas kravet på antalet kontinuerliga mätstationer med upp till 50 %, dock lite beroende på storlek på samverkansområde. Så är även fallet då ett samverkansområde kombinerar/kompletterar sina kontinuerliga mätningar med modellberäkningar och/eller indikativa mätningar. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljömål ( för flera luftföroreningar. Miljömålen innebär i flera fall mer långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Normerna kan därmed ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Miljömålen är, till skillnad från miljökvalitetsnormerna, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. Den 22 juni 2010 beslutade Riksdagen om betydande förändringar av Miljömålssystemet utifrån regeringens proposition 20:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Delmål för föroreningshalter i luft fanns tidigare för SO 2, NO 2, marknära O 3, PM 10 och PAH (B(a)P). Det fanns dessutom generationsmål för bensen, sot, eten och formaldehyd. Enligt de nya miljökvalitetsmålen (prop. 20:155) ersätts delmålen med preciseringar till miljökvalitetsmålen. Enligt regeringens proposition föreligger preciseringar för 8

17 samtliga tidigare delmål, förutom eten och PM 2.5. Dessutom har en precisering för butadien tillkommit samt ytterligare en för ozon (AOT40). Naturvårdsverket har fått en ny roll i det nya miljömålssystemet. Det tidigare miljömålsrådet har upplösts och Naturvårdsverket kommer att samordna miljömålsuppföljningen och miljöinformationsförsörjningen inom miljömålssystemet. En samverkansgrupp har bildats som bland annat har tagit fram förslag på preciseringar för att bedöma måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen ( I maj 2011 redovisade Naturvårdsverket 2011 års uppföljning av miljömålen i rapporten Miljömålen på ny grund (Naturvårdsverket, 2011). I den ingår bland annat förslag på nya preciseringar samt en uppföljning av dessa, där en ny bedömningsgrund har tillämpats. De föreslagna preciseringarna är i flera fall mer omfattande än de befintliga i propositionen 20:155, se skillnaderna i Bilaga 1. Naturvårdsverket har också föreslagit att preciseringen för SO 2 och sot tas bort samt att miljökvalitetsmålet kompletteras med preciseringar för PM 2.5. Vid nästa årliga uppföljning ska preciseringar som godkänts av regeringen finnas. 5.2 Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEPstationerna IVL genomför, på uppdrag av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna vid EMEP-stationerna av sot och NO 2 sker på samma sätt som inom URBANprojektet. Dygnsvisa mätningar av SO 2 sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack. 5.3 Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UV-absorbtion. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Institutet för Tillämpad Miljöforskning. Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964; EMEP/CCC-report 1/95). 5.4 Resultat från EMEP-nätet Resultat för dygnsmedelvärden av NO 2, SO 2 och sot samt de kontinuerliga O 3 -mätningarna i bakgrundsluft från mätplatserna inom EMEP-nätet under år 2010 och vinterhalvåret 20 ingår i sammanställningen. Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur

18 5.5 Mätningar av NO 2 vid Krondropps- samt Luft - och Nederbördskemiska nätet Resultat för månadsmedelvärden av NO 2 i bakgrundsluft från mätplatserna inom Krondroppsnätet och Luft och Nederbördskemiska nätet under vinterhalvåret 20 (oktober-mars) ingår som underlag till bakgrunden (interpolerad bakgrundshalt) i NO 2 -figur

19 6 Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminära resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVLs hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan ( för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel med tillhörande bilagor (2-4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. Jämförelser görs mellan uppmätta halter av olika föroreningar i luft och miljökvalitetsnormerna för utomhusluft, för såväl kalenderårs- som vinterhalvårsmedelvärden. Miljökvalitetsnormerna är dock baserade på kalenderårsmätningar. I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelhalter av PM 10 och NO 2 har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning för NO 2 har valts till motsvarande den nedre utvärderingströskeln (NUT) till MKN som 98- percentil för dygn, d.v.s. NO 2 >36 μg/m 3. Till följd av det stora antalet överskridanden av ÖUT för PM 10 har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygn (90-percentil), dvs. dygnsmedelvärden > 50 μg/m 3. I enlighet med det nya förslaget till EUs Genomförandebestämmelser ( Implementing Provisions on Reporting ) redovisas i Bilaga 4 dygnsmedelvärden med en decimal mer än för gränsvärden och utvärderingströsklar, dvs med en decimal. Mätvärden inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature (20 o C) and Pressure (1013 mbar)). Arbete pågår med att räkna om alla PM 10 data, för såväl 2010 som för historiska data, till gällande tryck och temperatur då det är så de ska rapporteras enligt EUdirektivet (2008/50/EG). Resultaten från de svenska EMEP - stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid 24.00, d.v.s. kalenderdygn. 6.1 Sot och svaveldioxid (SO 2 ) I Tabell 6.1 presenteras halterna av sot under vinterhalvår 20. Endast ett fåtal kommuner, vintern 20 var det 4 stycken, mäter sot numera. Vinterhalvårsmedelvärdena i urban bakgrund låg mellan 2.0 och 4.5 µg/m 3, vilket var på samma nivå som vinterhalvåret 20. Halterna av sot i luft på landsbygd låg på cirka 1µg/m 3 i norra Sverige och 2 i södra Sverige. 11

20 Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av sot i tätorter och på landsbygd (EMEP) år 2010 och vintern 20. År 2010 Max 24hmedelvärde Antal Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Vinterhalvår 20 Medelvärde Medelvärde Max 24hmedelvärde Antal Urban bakgrund Falkenberg* Huddinge Skogås Linköping Timrå Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill *november-april Vinterhalvårsmedelvärdena av SO 2 under vintern 20 låg i samma nivå, eller något lägre, än föregående vinter, 20, i såväl urban bakgrund som på landsbygd. Av redovisningen i Tabell 6.2 för mätningarna av SO 2 framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider såväl miljökvalitetsnormen, 20 µg/m 3, som miljömålet för SO 2, 5 µg/m 3, som årsmedelvärde, med god marginal. Från mätningar i de kommuner som mätt i såväl urban som regional bakgrund ser man att haltnivån i stort sett är densamma i dessa båda miljöer. 12

21 Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av SO 2 i tätorter och på landsbygd år 2010 och vintern 20. (För stationerna i regional bakgrund gäller att vissa kommuner har 2 stationer, vilka presenteras nedan som A/B) SO 2 (µg/m 3 ) År 2010 Medelvärde 98- percentil (dygn) Max 24-hmedelvärde Antal Urban bakgrund Hudiksvall* Regional bakgrund Hudiksvall, Råbosjön* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill MKN ÖUT NUT 8 50 miljömål 5 Vinterhalvår 20 Urban bakgrund Falkenberg* Huddinge Skogås Köping* Landskrona* Linköping* Motala* Timrå* Värnamo* Ystad, Östra Förstaden* Regional bakgrund Falkenberg, Grimsholmen/Morups Tånge* 0.7/0.7 4/4 Linköping, Gävbo/Ö Harg* 0.4/0.5 6/6 Timrå, Högen/Sunds Udde* 0.8/0.6 5/5 Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill * diffusionsprovtagare 13

22 6.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 i urban bakgrund åskådliggörs av Figur 6.1. Halterna av NO 2 i bakgrundsluft illustreras utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet och landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och nederbördskemiska- samt EMEP-nätet. I Tabell 6.3 presenteras samtliga uppmätta års-och vinterhalvårsmedelvärden 2010 respektive 20. Halterna av NO 2 under år 2010 och vinterhalvår 20 låg i flera kommuner högre än år 2009 och vinterhalvår 20, i synnerhet extremhalterna (98-percetintiler och maximala dygnsmedelvärden). Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskrider såväl MKN (40 µg/m 3 )som ÖUT (32 µg/m 3 ) för årsmedelvärde. Endast i Karlstad gaturum tangeras NUT och överskrids miljömålet för NO 2, se Figur 6.2, medan halterna i övriga kommuner underskrider såväl miljömålet som NUT. Den nedre utvärderingströskeln som dygnsmedelvärde för NO 2 (36 µg/m 3 ) får överskridas under 7 dygn per år. Som mest överskreds NUT med 5 dygn i Växjö gaturum under kalenderår Under vinterhalvåret 20 överskreds NUT i gaturum i Örnsköldsvik samt i urban bakgrund i Timrå och Östersund under 47, 15 respektive 12 dygn, se Figur 6.3. I Bilaga 4 presenteras samtliga kommuners överskridanden av NUT som dygnsmedelvärde för NO 2. Endast i Örnsköldsviks gaturum under vinterhalvår 20 överskreds fler än tillåtna antal dygn av ÖUT (48 µg/m 3 ) för NO 2 som dygnsmedelvärden. Dygn med medelhalter över ÖUT i Örnsköldsvik förekom, med ett undantag, under januari mars

23 Figur 6.1 Vinterhalvårs -(okt-mars, 20) och, i förekommande fall, års (2010) - medelvärden av NO 2 i tätorternas urbana bakgrund. De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden. 15

24 Tabell 6.3 Resultat från mätningarna av NO 2 i tätorter och på landsbygd år 2010 och vintern 2010/12. (För stationerna i regional bakgrund gäller att vissa kommuner har 2 stationer, vilka presenteras nedan som A/B) Medelvärde 98- percentil (dygn) År 2010 Max 24hmedelvärde 16 Antal värden Antal dygn > 36 µg/m 3 Antal dygn > 48 µg/m 3 Antal dygn > 60 µg/m 3 Gaturum Visby Karlstad, Drottninggatan* Karlstad, Östra torggatan* Växjö Storgatan Urban bakgrund Hudiksvall* Höganäs, Tivolihuset* Karlstad, Rådhuset* Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Ljungby* Trelleborg Ystad, Östra Förstaden* Älmhult* Regional bakgrund Hudiksvall, Råbosjön* Landsbygd (EMEP-stationer Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill Vinterhalvår 20 Gaturum Karlstad, Drottninggatan* 23 6 Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan* 21 6 Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Falkenberg a Huddinge Skogås Hudiksvall* 20 6 Höganäs, Tivolihuset* 10 5 Karlstad, Rådhuset* 24 6 Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Köping* 11 5 Landskrona* 13 6 Linköping

25 forts. Vinterhalvår 20 Medelvärde 98- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn > 36 µg/m 3 Antal dygn > 48 µg/m 3 forts. Urban bakgrund Ljungby* Motala* Timrå a Trelleborg Uppsala a Värnamo* Ystad, Östra Förstaden* Älmhult* Örebro, Rådhuset* 14 6 Östersund a Regional bakgrund Falkenberg, Grimsholmen/Morups 6.5/6.8 4/4 Hudiksvall, Råbosjön* Linköping, Gävbo/ Östra Harg* 3.0/5.1 6/6 Timrå, Högen/ Sunds udde* 2.9/2.8 4/5 Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill * Diffusionsprovtagare, a november-april Antal dygn > 60 µg/m 3 17

26 antal dygn >36 µg/m3 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern År 2010 Nedre utvärderingströskel Miljömål Vinterhalvår Figur 6.2 NO 2 som års- (2010) och vinterhalvårsmedelvärde (20) jämfört med NUT för årsmedelvärde och miljömålet för NO 2 i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) Sortering efter haltnivå ÅR 2010 Vinterhalvår Antal dygn > 36 µg/m 3 (NUT) 5 0 Figur 6.3 NO 2 som antal dygn då dygnsmedelvärdet överskrider 36 µg/m 3 jämfört med tillåtna 35 dygn per år (NUT) i gaturum (röda staplar) samt urban bakgrund (blå staplar) under år 2010 och vinterhalvår 20. Sortering efter haltnivå. 18

27 6.3 Partiklar (PM 10 och PM 2.5 ) Års- och vinterhalvårsmedelvärden av PM 10 i urban bakgrund och gaturum åskådliggörs i Figur 6.4. Endast en kommun, Landskrona, har utfört mätningar i såväl gaturum som urban bakgrund under vinterhalvår 20. Vinterhalvårsmedelvärdet i den urbana bakgrunden utgör här 90 % av vinterhalvårsmedelvärdet i gaturummet. I Tabell 6.4 presenteras samtliga uppmätta års-och vinterhalvårsmedelvärden (november april, om inget annat nämns) 2010 respektive 20. För de kommuner som mätt såväl kalenderår 2010 som 2011 presenteras resultat för både år 2010 och vinterhalvår 20 (november - april). Samtliga kommuner uppvisade halter under år 2010 och vinterhalvår 20 under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ), i såväl urban bakgrund som gaturum. Endast i Uppsala riskerar man att överskrida ÖUT, då man för perioden november april 2011 uppvisade en medelhalt på 37 µg/m 3. Visby överskred och en Landskrona tangerade NUT som årsmedelvärde i gaturum. Sunne och Örnsköldsvik låg strax under NUT under 2010, se Figur 6.5. I Figur 6.6 visas antalet dygn då MKN, ÖUT och NUT för dygnsmedelvärde överskreds för respektive kommun under kalenderår 2010 jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år, 35 stycken. Av de deltagande kommunerna under 2010 var det endast i Visby gaturum där MKN och ÖUT överskreds. NUT överskreds under 2010 i alla kommuners gaturum samt i Trelleborgs, Ystads och Ljungbys urbana bakgrund. Av de som har mätt under vinterhalvår 20 hade Uppsala flest överskridande, 36 dygns överskridande av MKN, varav 33 av dessa under januari april 2011, och därmed är det stor risk att Uppsala överskrider MKN för dygnsmedelvärde under Drygt 70 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2010 och vinterhalvår 20 inträffade under mars och april 2011, se Bilaga 4. 19

28 Figur 6.4 Års- (2010) och vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars eller november-april, 20) av PM 10 i tätorternas urbana bakgrund (grön stapel) respektive gaturum (röd stapel). De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden och härrör från beräkningar med EMEP-modell och mätningar på EMEP-stationerna för kalenderår

29 antal överskridande dygn Visby Landskrona Eriksgatan Sunne Storgatan Örnsköldsvik Centralesplanaden Örebro Rudbecksskolan Burlöv Lundavägen Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Trelleborg Ystad Hamnen Ljungby Höganäs, Tivolihuset Älmhult Kiruna Centralskolan Svedala Boden Stadshuset-Kungsgatan Uppsala Kävlinge Landskrona Timrå Köping Värnamo Östersund Motala Kiruna, Petsamo Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern År 2010 Vinterhalvår 20 Övre utvärderingströskeln Nedre utvärderingströskeln Figur 6.5 Uppmätta årsmedelvärden 2010 och vinterhalvårsmedelvärden 20 (novemberapril eller oktober - mars) av PM 10 i gaturum (röda staplar) samt i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med ÖUT och NUT för årsmedelvärde Antal dygn > 50 µg/m3 Antal dygn > 25 µg/m3 Gaturum Antal dygn > 35 µg/m3 MKN/ÖUT/NUT Urban bakgrund Figur 6.6 Antalet dygn med PM 10 -halt > 50 (=MKN, röda staplar), 35 (=ÖUT, blå staplar) och 25 µg/m 3 (=NUT, gröna staplar) under kalenderår 2010 i gaturum och i urban bakgrund jämfört med antal tillåtna dygn för MKN, ÖUT och NUT (35 st/år). 21

30 Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av PM 10 i tätorter och på landsbygd år 2010 och vintern 20. Medelvärde 90- percentil (dygn) År 2010 Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn > 50 µg/m3 Antal dygn > 35 µg/m3 Antal dygn > 25 µg/m3 Gaturum Burlöv, Lundavägen Visby Landskrona, Eriksgatan Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden** Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Ljungby Trelleborg Ystad, Hamnen Älmhult Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Vinterhalvår 20 november-april Gaturum Boden, Stadshuset- Kungsgatan Burlöv, Lundavägen Landskrona, Eriksgatan a Sunne, Storgatan Svedala Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden

31 november-april forts,vinterhalvår 20 Medelvärde 90- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn > 50 µg/m3 Antal dygn > 35 µg/m3 Antal dygn > 25 µg/m3 Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* a 6 12 Kävlinge Köping Landskrona a Ljungby Motala Timrå Trelleborg Uppsala Värnamo Ystad, Hamnen Älmhult Östersund Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö *intermittent provtagning, a okt-mars Mätningar av PM 2.5 har endast utförts i 2 kommuner under 2010 inom Urbanmätnätet, varav mätningen i Kiruna har utförts månadsvis med en intermittent mätmetod. Årsmedelvärdet i gaturum i Visby låg på ca 8 µg/m 3, vilket är i samma nivå som de nationella PM 2.5 -stationerna i urban bakgrund i Burlöv och Stockholm, se Tabell 6.5. I urban bakgrund i Kiruna var halten cirka 4 µg/m 3, vilket överensstämmer väl med den nationella urbana bakgrundsstationen i Umeå. Årsmedelvärdena låg långt under såväl MKN som ÖUT och NUT. Ytterligare 2 kommuner har mätt PM 2.5 under vinterhalvår 20, Motala i urban bakgrund och Boden i gaturum. Samtliga dessa kommuner har även mätt PM 10 vid samma mätplats. Den genomsnittliga kvoten mellan PM 10 och PM 2.5 var för dessa platser cirka 2 och varierade mellan 1.5 (Kiruna) och 2.9 (Visby). Halterna på bakgrundsstationerna inom EMEP ligger mellan 2 7 µg/m 3, där de högsta halterna förekommer i södra (Vavihill), och de lägsta i norra Sverige (Bredkälen). Halterna på landsbygd låg under 2010 i nivå med halterna under 2009, medan halterna i urban bakgrund låg något lägre jämfört med

32 Tabell 6.5 Resultat från mätningarna av PM 2.5 i tätorter och på landsbygd år 2010 och vinterhalvår 20. Medelvärde PM 2.5 År 2010 Max 24hmedelvärde Antal dygn > 20 µg/m 3 Antal dygn > 15 µg/m 3 Gaturum Visby Urban bakgrund Burlöv** Stockholm** Umeå** Kiruna, Petsamo* 3.9 Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill MKN 25 NUT 12 ÖUT 17 Gaturum Vinterhalvår 20 Boden, Stadshuset- Kungsgatan Urban bakgrund Motala *intermittent provtagning ** Ingår i den nationella övervakningen av PM 2.5 på uppdrag av Naturvårdsverket. 6.4 Lättflyktiga kolväten (VOC) Resultaten från mätningar av VOC, i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.6. Halterna av bensen låg i samma nivå år 2010 och vinterhalvår 20 som år 2009 respektive vinterhalvår 20. Halter av VOC-komponenterna i urban bakgrund illustreras även på Sverigekartan i Figur 6.7. Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund låg klart under MKN och ÖUT, och endast två kommuner, Karlstad och Sunne, överskred NUT under 2010 och vinterhalvåret 20, se Figur 6.8. Utifrån mätningarna kan också konstateras att halterna under kalenderåret 2010 motsvarade i genomsnitt ca 80 % av halterna under vinterhalvåret 20. Samtliga halter i gaturum överskred miljömålet, undantaget Växjö år 2010 som låg strax under. Karlstad överskrider, och ytterligare ett par kommuners halter ligger strax under miljömålet i urban bakgrund kalenderår För vinterhalvår 20 gäller även att halter i gaturum samt i flera kommuners urbana bakgrund riskeras överskridande av miljömålet. 24

33 Figur 6.7 Års- (2010) och vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars, 20) av VOC i tätorternas urbana bakgrund. Storleken på "pajerna" indikerar belastningens relativa storlek. 25

34 Tabell 6.6 Års- och vinterhalvårs medelvärden av VOC i tätorter i urban bakgrund och gaturum (µg/m 3 ) inom Urbanmätnätet år 2010 och vintern 20. År 2010 µg/m 3 Bensen Toluen Oktan Butylacetat Etylbensen m-, p- xylen o- xylen nonan Gaturum Karlstad, Hamngatan Landskrona, Eriksgatan Sunne Växjö, Storgatan Urban bakgrund Hudiksvall Karlstad, Rådhus Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo Ljungby Älmhult Vinterhalvår 20 Gaturum Boden, Stadshuset- Kungsgatan a Karlstad, Hamngatan Landskrona, Eriksgatan Sunne Svedala a Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Falkenberg a Hudiksvall Karlstad, Rådhus Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo Kävlinge a Köping a Linköping Ljungby Motala a Timrå a Älmhult Östersund a 1.1s a november-april 26

35 Karlstad Hamngatan Sunne Landskrona, Eriksgatan Växjö, Storgatan Karlstad Hudiksval Älmhult Ljungby Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Sunne Karlstad, Hamngatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Landskrona, Eriksgatan Örebro, Rudbecksskolan Växjö, Storgatan Svedala* Boden, Stadshuset-Kungsgatan* Hudiksvall Karlstad Ljungby Falkenberg* Älmhult Kävlinge* Östersund* Köping* Timrå* Kiruna, Centralskolan Motala* Linköping Kiruna, Petsamo µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern Övre utvärderingströskeln Nedre utvärderingströskeln Miljömål År 2010 Vinterhalvår 20 Figur 6.8 Uppmätta årsmedelvärden (2010) och vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars, *november-april, 20) av bensen i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med MKN, ÖUT, NUT och miljömål för årsmedelvärde. Staplarna är placerade efter haltnivå. 6.5 Benso(a)pyren och metaller Tre kommuner, Karlstad, Hagfors och Visby har valt att utföra analys på sina PM 10 filter från vinterhalvår 20 respektive år 2010, med avseende på PAH och metaller. Svedala har valt att göra metallanalys på filter från vinterhalvår 20, se Tabell 6.7 och 6.8. Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren ligger under MKN, ÖUT och NUT för årsmedelvärde. I Kalix, under perioden september 2009 februari 2010, låg dock halterna strax under NUT för kalenderår. Tabell 6.7 Uppmätta halter av benso(a)pyren (analys på PM 10 filter) under 2009 och Benso(a)pyren ng/m 3 Summa PAH ng/m 3 Kalix, september 09 februari Hagfors, december 09-maj Visby, februari-december MKN 1 ÖUT 0.6 NUT 0.4 För halterna av metaller låg samtliga långt under NUT. De högsta periodmedelvärdena uppvisades i Svedala (november 2008 april 2009), och som mest utgjorde där halten cirka 18 % av NUT, vilket var för arsenik. 27

36 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec-10 ng/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 Tabell 6.8 Uppmätta halter av bly, kadmium, nickel och arsenik (analys på PM 10 filter) under ng/m 3 Bly Kadmium Nickel Arsenik Kalix, september 09 februari Hagfors december 09 - maj Svedala november 08 - april Visby, februari-december MKN ÖUT NUT I Figur 6.9 och 6.10 illustreras halterna av benso(a)pyren respektive metallerna för kalenderår 2010 i gaturum i Visby. För benso(a)pyren, som är en komponent starkt kopplad till förbränning och sotpartiklar, gäller att de högsta halterna förekommer under vintermånaderna. Halten av metaller är förhöjda under främst våren och kopplar därmed mer till säsongsvariationen för PM 10. Där är också halterna högst under våren, främst till följd av en stor andel resuspenderat material från vägbanor Visby Visby Figur 6.9 Månadsmedelvärden av benso(a)pyren i Visby under

37 februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december ng Cd, As, Ni/m3 ng Pb/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern Cd-Visby Ni-Visby As-Visby Pb-Visby Figur 6.10 Månadsmedelvärden av kadmium, nickel, arsenik och bly i Visby under Ozon (O 3 ) Månadsmedelvärden av O 3 från de regionala mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.9 presenteras halten av ozon som sommarhalvårs-, års- samt vinterhalvårsmedelvärden från regionala bakgrundsmätningarna tillsammans med medelvärdet från mätningarna i urban bakgrundsluft samt resultaten från de svenska EMEPstationerna. För de kommuner som mäter både i regional- och urban bakgrund kan vi se att skillnaden mellan dessa miljöer är liten för såväl vinter- som sommarhalvårsmedelvärden, med lägst halter i urban bakgrund. De uppmätta halterna av ozon i Urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden och är därför ej direkt jämförbara med MKN och miljömål, som baseras på timmedelvärden. Mätningarna på landsbygd vid EMEP-stationerna visar dock att under 2010 överskreds såväl MKN, dock ej i norra Sverige, som miljömålen. I juni 2010 förekom i södra och mellersta Sverige en episod med halter av ozon över larmgränsen på 180 µg/m 3. 29

38 Tabell 6.9 Sommarhalvårs-, års- samt vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av O 3 i regional- och urban bakgrund samt i bakgrundsluft (EMEP-stationer) 2010 respektive 20. års medelvärde max glidande 8-timmv antal dagar med glidande 8-timmv > 120 µg/m 3 antal max timmv Vinterhalvårsmv sommarhalvårsmv antal Landsbygd, EMEP-stationer Aspvreten Bredkälen Esrange Vavihill Vindeln Norra Kvill Råö MKN 0 miljömål Regional bakgrund Karlstad, Randviken Kävlinge, Norrbyvägen 58 5 Kävlinge, Prästvägen 60 5 Landskrona, Rönneberga 64 3 Landskrona, Ven 66 3 Falkenberg, Grimsholm* 57 4 Karlstad, Randviken* 49 6 Linköping, Gävbo* 49 5 Linköping, Östra Harg* 48 6 Urban bakgrund Kävlinge, Löddeköpinge 54 5 Landskrona 63 3 Falkenberg 55 4 Linköping 47 6 Motala 54 5 antal 30

39 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 7 Trender av luftföroreningar Genom åren har s.k. nationella tidsserier för NO 2, SO 2 och sot enligt Figur 7.1 illustrerats i Urbanrapporten. I tidsserierna har endast mätresultat från de kommuner som deltagit under merparten av vinterhalvåren sedan 1986/87 tagits med NO2 SOT SO2 Figur 7.1 Nationella vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av SO 2, sot och NO 2, baserat på resultat från de 10 tal tätorter som deltagit under minst 20 vintersäsonger för NO 2 samt 16 säsonger för SO 2 och sot inom Urbanmätnätet. I detta kapitel presenteras genomsnittlig haltutveckling för respektive komponent i deltagande kommuner. Kompletta tidsserier av vinterhalvårsmedelvärden avseende NO 2, SO 2, sot, PM 10 och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under vinterhalvåret 20 återfinns i Bilaga 5 i form av stapeldiagram. 7.1 SO 2 och sot Allt färre kommuner mäter SO 2 och sot, eftersom behovet av mätningar minskat till följd av låga halter. Under vintern 20 mätte 9 kommuner SO 2, främst på månadsbas med diffusionsprovtagare, samt 4 kommuner mätte sot. Den linjära regressionen, för de 7 kommuner som mätt SO 2 i urban bakgrund i minst 20 år, visar på en minskning sedan 1986/87 på cirka 64 % och motsvarande för de 7 kommuner som mätt sot under minst 20 år var cirka 56 %. 31

40 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern NO 2 Figur 7.1 baseras för NO 2 på de 13 kommuner som deltagit med mätningar av NO 2 i urban bakgrund under minst 20 år inklusive vintern 20. För dessa kommuner har den genomsnittliga minskningen av NO 2 i urban bakgrund, med hjälp av linjär regression, beräknats till cirka 44 %. Under de 25 år som mätningarna inom Urbanmätnätet har pågått har över 120 kommuner deltagit under ett vinterhalvår eller mer. För att kunna använda resultat från så många av dessa kommuner som möjligt i en trendanalys har även Mann-Kendall-metodik använts för NO 2. Mann-Kendall är en icke-parametrisk metod för monotona trender, som bygger på rankning av observationer. Metoden möjliggör användandet av stora dataset där dataluckor tillåts. I analysen för NO 2 användes cirka 70 kommuner med minst 4 års mätningar, se Figur 7.2. Mann-Kendall-analysen visade på en genomsnittlig haltminskning på cirka 45 %, med hög statistisk signifikans (99.9% konfindensintervall). En motsvarande analys på EU-zonerna 1-3 har också utförts med god statistisk signifikans för respektive zon. Endast små skillnader i genomsnittlig minskning uppvisas mellan de olika zonerna; zon 1 (Norra Sverige) cirka 42 %, i zon 2 (mellersta Sverige) cirka 43 % och i zon 3 (södra Sverige) cirka 47 % Figur 7.2 Trend (beräknad med hjälp av Mann-Kendall-analys) av 70 kommuners mätningar av NO 2 i urban bakgrund under vinterhalvåren 1986/ Den årliga minskningen har i genomsnitt under hela perioden, vinterhalvåren 1986/87 20, varit 0.5 µg/m 3. De första 14 åren var den årliga minskningen cirka 0.8 µg/m 3, och under de senaste 11 åren cirka 0.1 µg/m 3, se Figur 7.3 a och b. 32

41 µg/m3 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 a) b) Figur 7.3 Genomsnittlig minskning av NO 2 i urban bakgrund under perioden a) vinterhalvår 1986/ /2000 respektive b) vinterhalvår Kvävedioxid är främst en trafikrelaterad luftförorening. Vad har då förorsakat att trenden för halten av NO 2 skiljer sig så markant åt under de två tioårsperioderna? Katalysatorns införande på personbilar under mitten av 1980-talet har haft en betydande inverkan på de snabbt minskande halterna av NO 2 under och 1990-talet. I Figur 7.4 (underlaget är hämtad ur ARTEMIS-modellen, illustreras utvecklingen av trafikarbetet, i form av fordonskilometer, för personbilar med 33

42 NO2/NOx fordonskm (10*6) Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 olika bränsletyper och för bensinbilar med och utan katalysator. Runt 2004 verkar katalysatorförsedda bensinbilar ha nått sin topp-notering avseende det samlade trafikarbetet, för att därefter minska något till förmån för dieselbilar, som ökat i användning. Ungefär vid samma tidpunkt kan man också se att andelen av NO 2 i NOx utsläppen ökar för flera fordonstyper, främst personbilar och lätta lastbilar, se Figur 7.5 (underlaget är hämtat ur HBEFA3.1 Road model, Detta är en följd av bland annat en ökad användning av dieselfordon med modern dieselmotorteknik. Ytterligare en orsak till att den minskande trenden avseende NO 2 i svenska tätorter har avtagit under 2000-talet är det ökande trafikarbetet i stort. Meteorologin har också en stark påverkan på halten av NO 2, något som delvis tas i beaktande i ett pågående uppdrag för Trafikverket Petrol No 3WCat Petrol 3WCat Diesel Bifuel E85/petrol Bifuel CNG/petrol LPG 0 Figur 7.4 Fordonsarbetet för personbilar med olika bränslen samt bensinbilar med och utan katalysator under perioden coach HGV LCV motorcycle pass. car urban bus Total Figur 7.5 Andelen NO 2 av NOx-utsläpp från olika fordonskategorier under åren

43 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern PM 10 Mätningar av PM 10 har erbjudits inom Urbanmätnätet sedan vinterhalvåret 20 (endast ett fåtal kommuner mätte första säsongen) och totalt 11 kommuner har mätt PM 10 i urban bakgrund under minst 8 vinterhalvår mellan 2001/2002 och 2010/2011. Varken antalet år som PM 10 har mätts eller antalet kommuner där mätningar genomförts är tillräckligt för att kunna få en tillförlitlig analys av om halterna har minskat eller ej. En linjär regression ger en genomsnittlig minskning för dessa kommuner med cirka 20%, se Figur 7.6. Det råder dock stora skillnader mellan de olika kommunerna; som mest uppvisar en kommun en minskning med cirka 0.9 µg/m 3, år medan haltutvecklingen i en annan kommun indikerar en ökning med cirka 0.7 µg/m 3, år Figur 7.6 Genomsnittlig halt av PM 10 som vinterhalvårsmedelvärde för de 11 kommuner som mätt PM 10 under minst 8 vinterhalvår mellan 20 och Bensen I Figur 7.7 illustreras en genomsnittlig trend för bensen baserat på mätdata från de 9 kommuner som mätt fler än 15 av det totalt 19 år som mätningar av bensen har pågått inom Urbanmätnätet. Den genomsnittliga minskningen för dessa kommuner har sedan 1992/93 varit cirka 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade. 35

44 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern Figur 7.7 Haltutveckling av bensen i urban bakgrund under vinterhalvåren 1992/

45 8 Referenser Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Ferm M., Lindskog A., Svanberg P.-A. och Boström C.-Å. (1994) Ny mätteknik för luftföroreningar. Kemisk Tidskrift 1, Ferm, M. and Svanberg, P-A. (1998) Cost-efficient techniques for urban- and background measurements of SO 2 and NO 2. Atmospheric Environment, Vol. 32, No. 8 pp , Ferm M. (1998) Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp Ferm M., Gudmundsson A. and Persson K. (2001) Measurements of PM10 and PM2.5 within the Swedish urban network. Proc. from NOSA Aerosol Symposium Lund, Sweden 8-9 November Grennfelt, P., Heimler, B. (1976) Studier av halten kvävemonoxid och kvävedioxid i Göteborg under perioden 1 september 1974 till 30 april IVL Rapport B 271. ISO/DIS 13964, Ambient air-determination of ozone Ultravioletphotometric method. Lövblad, G. Sjöberg, K., Svanberg, P.A. (2004) Tillbakablick över luftkvalitetsmätningar i svenska tätorter. IVL-rapport B 1574 Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. (1996) Diffusive monitoring of C6- C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp Naturvårdsverket, Miljömålen på ny grund. NFS 2010:8, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av Luftkvalitet (beslutade den 23 juni 2010) Proposition 20:155. Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen (utfärdad den 27 maj 2010). SFS 2001:527 Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. juni 2003 (Utfärdad 7 juni 2001). 37

46 Innehållsförteckning Svenska EMEP-stationer från vilka data tillhandahållits. Figur B1.1 Svenska mätplatser för bakgrundshalter av O 3 Figur B1.2 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B1.3-12

47 BILAGA 1 EMEP-nätet Svenska mätplatser i bakgrundsluft från vilka data tillhandahållits för utvärderingen år 2008 och vintern 20. Bredkälen Vindeln Aspvreten Råö Vavihill Hoburg Figur B 1.1 Svenska EMEP-stationer (ingår i den nationella miljöövervakningen).

48 BILAGA 1 Bredkälen Svenska EMEP - stationer för kontinuerlig övervakning av ozonhalter. Esrang e Vindeln Bredkälen Aspvreten Grimsö Råö Norra Kvill Vavihill Figur B 1.2 Svenska bakgrundsstationer som ingår i den nationella miljöövervakningen för mätningar av O 3.

49 BILAGA 1 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B 1.3 Miljökvalitetsnorm för NO 2 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 90 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil) 1 dygn 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98-percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde För skydd av vegetation 1 år 30 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde av NO x Tabell B 1.4 Miljökvalitetsnormer för SO 2 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 200 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98-percentil) 1 dygn 100 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98-percentil) För skydd av ekosystem: 1 vinterhalvår 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde 1 år 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.5 Miljökvalitetsnormer för PM 10 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 dygn 50 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (90-percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.6 Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 i utomhusluft, värden som ska eftersträvas till och med den 31 december 2014 och inte får överskridas från och med den 1 januari För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 år 25 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde

50 BILAGA 1 Tabell B 1.7 Miljökvalitetsnormen för bensen utomhusluft, värden som inte får överskridas. Medelvärdestid Värde Anmärkning Bensen 1 år 5 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.8 Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid i utomhusluft, värden som inte får överskridas. Medelvärdestid Värde Anmärkning Kolmonoxid 8 timmar 10 mg/m 3 högsta halt som glidande medelvärde Tabell B 1.9 MKN för ozon i utomhusluft som ska eftersträvas till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Värde Anmärkning Ozon 8 timmar 120 µg/m 3 högsta halt som glidande 8-timmars medelvärde under ett dygn Tabell B 1.10 MKN för arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren som inte får överskridas efter den 31 december MKN för bly som ej får överskridas. Målvärde (för totalinnehållet i PM 10 -fraktionen som medelvärde under ett år) Arsenik 6 ng/m 3 Bly 0.5 µg/m 3 Kadmium 5 ng/m 3 Nickel 20 ng/m 3 PAH (med Benso(a)pyren som indikator) 1 ng/m 3

51 BILAGA 1 Tabell B 1.11 Utvärderingströsklar NO 2 SO2 Utvärderingströsklar Period Nedre (NUT) Övre (ÖUT) 1 timme* 60% (54 µg/m 3 ) 80% (72 µg/m 3 ) 1 dygn* 60% (36 " ) 80% (48 " ) 1 år 65% (26 " ) 80% (32 " ) 1 år (vegetation) 65% (19.5 µg/m 3 ) 80% (24 µg/m 3 ) 1 timme* 1 dygn 1 vh år (ekosystem) 50% (100 µg/m 3 ) 50% (50 µg/m 3 ) 40% (8 µg/m 3 ) 75% (150 µg/m 3 ) 75% (75 µg/m 3 ) 60% (12 µg/m 3 ) Benso(a)pyren 1 år 40% (0.4 ng/m 3 ) 60% 0.6 ng/m 3 ) Bly 1 år 50% (0.25 µg/m 3 ) 70% (0.35 µg/m 3 ) Arsenik 1 år 40% (2.4 ng/m 3 ) 60% (3.6 ng/m 3 ) Kadmium 1 år 40% (2 ng/m 3 ) 60% (3 ng/m 3 ) Nickel 1 år 50% (10 ng/m 3 ) 70% (14 ng/m 3 ) PM år 50% (12 µg/m 3 ) 70% (17 µg/m 3 ) PM 10 dygn 1 år 50% (25 µg/m 3 ) 50% (20 µg/m 3 ) 70% (35 µg/m 3 ) 70% (28 µg/m 3 ) Bensen 1 år 40% (2 µg/m 3 ) 70% (3.5 µg/m 3 ) CO högsta 8-h genomsnitt 50% (5 mg/m 3 ) 70% (7mg/m 3 )

52 BILAGA 1 Tabell B 1.12 Preciseringar till miljökvalitetsmål enligt proposition 20:155 samt Naturvårdsverkets förslag på förändringar av dessa jämfört med tidigare gällande miljömål (miljömålsrådet 2008). Komponent Svaveldioxid Kvävedioxid Partiklar (PM 10) Precisering enligt prop. 20:155 *5 µg/m 3 som års-/ vinterhalvårsmedelvärde *20 µg/m 3 som årsmedelvärde *60 µg/m 3 som timmedelvärde får överskridas max 175 timmar/år PM 10 *15 µg/m 3 som årsmedelvärde *30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde NV förslag till förändring jämfört med prop. 20:155 Tas bort och ersätts med en sammanvägd indikator för korrosion (FNs luftvårdskonvention) för NO 2, O 3, SO 2 och PM 10 samt luftfuktighet och temperatur Ingen ändring Behålls samt kompletteras med en precisering för PM 2.5: *10 µg/m 3 som årsmedelvärde *25 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Tidigare miljömål (miljömålsrådet, 2008) Samma som prop. Samma som prop. För PM 10 samma som prop. PM 2.5 * 10 µg/m 3 som årsmedelvärde (2015) * 20 µg/m 3 som dygnsmedelvärde får överskridas max 37 dygn per år (2010) Bensen *1 µg/m 3 som årsmedelvärde Ingen ändring Samma som prop. Ozon * 80 µg/m 3 som timmedelvärde *70 µg/m 3 som 8- timmarsmedelvärde * µg/m 3 under en timme beräknat som AOT40 under perioden april - september Ingen ändring Samma som prop avseende tim- och 8- timmarsmv. ej AOT40 Benso(a)pyren *0.1 ng/m 3 som årsmedelvärde Ingen ändring Samma som prop Butadien *0.2 µg/m 3 Ingen ändring Ingick ej som årsmedelvärde Formaldehyd *10 µg/m 3 som timmedelvärde Ingen ändring samma som prop Sot *10 µg/m 3 som årsmedelvärde (2020) samma som prop. Tas bort. Ersätts av indikatorn för PM 10 enligt FNs Luftvårdskonvention, för nedsmutsning, vilken innebär att PM 10 inte ska överstiga 10 µg/m 3 år 2050.

53 BILAGA 2 Innehållsförteckning Månadsmedelvärden av NO 2 och PM 10 i µg/m 3 i tätorter år 2010 samt vinterhalvår 20. Tabell B 2.1

54 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Burlöv, Lundavägen Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo Landskrona, Eriksgatan Ljungby Sunne, Storgatan Trelleborg Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Östersund Burlöv, Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Landskrona, Eriksgatan Ljungby Sunne, Storgatan Trelleborg Visby Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Burlöv, Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Landskrona, Eriksgatan Ljungby Sunne, Storgatan Trelleborg Visby Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden NO 2 antal

55 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Burlöv, Lundavägen Höganäs,Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Landskrona, Eriksgatan Ljungby Sunne, Storgatan Trelleborg Visby Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Burlöv, Lundavägen Höganäs,Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Landskrona, Eriksgatan Ljungby Sunne, Storgatan Trelleborg Visby Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Burlöv, Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Landskrona, Eriksgatan Ljungby Sunne, Storgatan Trelleborg Visby Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden NO 2 antal

56 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Burlöv, Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Landskrona, Eriksgatan Ljungby Sunne, Storgatan Trelleborg Visby Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Burlöv, Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Landskrona, Eriksgatan Ljungby Skövde Sunne, Storgatan Trelleborg Visby Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Burlöv, Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Landskrona, Eriksgatan Ljungby Skövde Sunne, Storgatan Trelleborg Visby Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örnsköldsvik, Centralesplanaden NO 2 antal

57 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Burlöv, Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Landskrona Landskrona, Eriksgatan Linköping Ljungby Sunne, Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Visby Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örnsköldsvik, Centralesplanaden Boden, Stadshuset- Kungsgatan Burlöv, Lundavägen Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kävlinge Köping Landskrona Landskrona, Eriksgatan Linköping Ljungby Motala Sunne, Storgatan Svedala Timrå Trelleborg Uppsala Visby Värnamo Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden NO 2 antal

58 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Östersund Boden, Stadshuset- Kungsgatan Burlöv, Lundavägen Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kävlinge Köping Landskrona Landskrona, Eriksgatan Linköping Ljungby Motala Sunne, Storgatan Svedala Timrå Trelleborg Uppsala Visby Värnamo Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Östersund Boden, Stadshuset- Kungsgatan Burlöv, Lundavägen Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kävlinge Köping Landskrona Landskrona, Eriksgatan Linköping Ljungby Motala Sunne, Storgatan Svedala NO 2 antal

59 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Timrå Trelleborg Uppsala Visby Värnamo Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Östersund Boden, Stadshuset- Kungsgatan Burlöv, Lundavägen Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kävlinge Köping Landskrona Landskrona, Eriksgatan Linköping Ljungby Motala Sunne, Storgatan Svedala Timrå Trelleborg Uppsala Visby Värnamo Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset- Kungsgatan Burlöv Lundavägen Falkenberg NO 2 antal

60 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Huddinge Skogås Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kävlinge Köping Landskrona Landskrona, Eriksgatan Linköping Ljungby Motala Sunne, Storgatan Svedala Timrå Trelleborg Uppsala Värnamo Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Östersund Boden, Stadshuset- Kungsgatan Burlöv, Lundavägen Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kävlinge Köping Landskrona, Eriksgatan Linköping Ljungby Motala Sunne, Storgatan Svedala Timrå Trelleborg Uppsala Värnamo Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Ystad, Hamnen NO 2 antal

61 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Älmhult Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Östersund NO 2 antal

62 BILAGA 3 Innehållsförteckning Månadsmedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 i µg/m 3 regionalt och i tätort år 2010 samt vinterhalvår 20. Tabell B 3.1

63 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort

64 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan

65 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Östra torggatan Karlstad Östra torggatan Karlstad Östra torggatan Karlstad Östra torggatan Karlstad Östra torggatan Karlstad Östra torggatan Karlstad Östra torggatan Karlstad Östra torggatan Karlstad Östra torggatan Karlstad Östra torggatan Karlstad Östra torggatan Karlstad Östra torggatan Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken

66 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kävlinge, Norrbyvägen Kävlinge, Norrbyvägen Kävlinge, Norrbyvägen Kävlinge, Norrbyvägen Kävlinge, Norrbyvägen Kävlinge, Prästvägen Kävlinge, Prästvägen Kävlinge, Prästvägen Kävlinge, Prästvägen Kävlinge, Prästvägen Kävlinge, tätort-löddeköpinge Kävlinge, tätort-löddeköpinge Kävlinge, tätort-löddeköpinge Kävlinge, tätort-löddeköpinge Kävlinge, tätort-löddeköpinge

67 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, Malma kyrka Köping, Malma kyrka Köping, Malma kyrka Köping, Ängeby Köping, Ängeby Köping, Ängeby Landskrona, urban bakgrund Landskrona, urban bakgrund Landskrona, urban bakgrund Landskrona, urban bakgrund Landskrona, urban bakgrund Landskrona, urban bakgrund Landskrona, urban bakgrund Landskrona, urban bakgrund Landskrona, urban bakgrund Landskrona, urban bakgrund Landskrona, urban bakgrund Landskrona, urban bakgrund Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort

68 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort*

69 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort*

70 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Ljungby, tätort* Motala, tätort Motala, tätort Motala, tätort Motala, tätort Motala, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, Lasarettsgatan Timrå, Lasarettsgatan Timrå, Lasarettsgatan Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde

71 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Uppsala, tätort Uppsala, tätort Uppsala, tätort Uppsala, tätort Värnamo, tätort Värnamo, tätort Värnamo, tätort Värnamo, tätort Värnamo, tätort Värnamo, tätort Värnamo, tätort Värnamo, tätort Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden*

72 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden* Ystad, Östra Förstaden*

73 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort*

74 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Älmhult, tätort* Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset

75 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset *veckomedelvärden

76 BILAGA 4 Innehållsförteckning Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m3 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m3 Tabell B 4.2

77 BILAGA 4 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m 3 (NUT) tillsammans med samtidiga resultat av dygnsvisa mätningar av PM 10 under år 2010 och vintern 20. Kommun Plats Stationstyp Datum NO2 PM10 Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Antal år Huddinge Skogås Urban bakgrund Huddinge Skogås Urban bakgrund Huddinge Skogås Urban bakgrund Huddinge Skogås Urban bakgrund Huddinge Skogås Urban bakgrund Antal vh 20 5 Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Antal år Antal vh 20 4 Linköping Urban bakgrund antal vh 20 1 Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Timrå Urban bakgrund Antal vh 20 15

78 BILAGA 4 Kommun Plats Stationstyp Datum NO2 PM10 Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Urban bakgrund Antal år Antal vh 20 2 Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Antal vh 20 4 Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Antal år Antal vh 20 3 Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum

79 BILAGA 4 Kommun Plats Stationstyp Datum NO2 PM10 Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Antal vh Östersund Urban bakgrund Östersund Urban bakgrund Östersund Urban bakgrund Östersund Urban bakgrund Östersund Urban bakgrund Östersund Urban bakgrund Östersund Urban bakgrund Östersund Urban bakgrund Östersund Urban bakgrund Östersund Urban bakgrund Östersund Urban bakgrund Östersund Urban bakgrund Antal vh

80 BILAGA 4 Tabell B 4.2 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m 3 tillsammans med samtidiga resultat från dygnsvisa mätningar av NO 2 år 2010 och vintern 20. Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Antal år Antal vh 20 4 Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum

81 BILAGA 4 Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Gotland Visby Gaturum Antal år Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Antal år Antal vh 20 3 Kävlinge Löddeköpinge Urban bakgrund Antal vh 20 1 Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Antal år Antal vh 20 3 Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund

82 BILAGA 4 Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Antal år Antal vh Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum

83 BILAGA 4 Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Antal år Antal vh Svedala Gaturum Svedala Gaturum Svedala Gaturum Antal vh 20 3 Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Urban bakgrund Antal år Antal vh 20 4 Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund

84 BILAGA 4 Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Antal vh Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum

85 BILAGA 4 Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Antal år Antal vh Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Antal år Antal vh 20 7 Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Antal år Antal vh 20 4 Älmhult Urban bakgrund Älmhult Urban bakgrund Älmhult Urban bakgrund Antal år Antal vh 20 2 Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum

86 BILAGA 4 Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Antal år Antal vh Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum

87 BILAGA 4 Kommun Plats Stationstyp Datum PM10 NO2 Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Antal år Antal vh 20 16

88 BILAGA 5 NO 2 och SO 2 Falkenberg SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Hudiksvall SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Gotland NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Höganäs NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Huddinge SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Karlstad SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00

89 BILAGA 5 Kiruna SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Linköping SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Köping SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Ljungby NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Landskrona SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Motala SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00

90 BILAGA 5 Timrå SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Värnamo SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Trelleborg SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Växjö NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Uppsala SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Ystad SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00

91 BILAGA 5 Älmhult SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Östersund SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Örebro SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Örnsköldsvik SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Örnsköldsvik NO

92 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 BILAGA 5 PM 10 Boden Stadshuset-Kungsgatan Kiruna Centralskolan PM10 PM10 Burlöv Lundavägen Kävlinge PM10 PM10 HÖGANÄS - Tivolihuset Köping PM10 PM10

93 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 BILAGA 5 Landskrona Motala PM10 PM10 Landskrona Eriksgatan Sunne Storgatan PM10 PM10 Ljungby Svedala PM10 PM10

94 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 BILAGA 5 Timrå Visby PM10 PM10 Trelleborg Värnamo PM10 PM10 Uppsala Västerås Stora gatan PM10 PM10

95 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 BILAGA 5 Växjö Storgatan Örebro Rudbecksskolan PM10 PM10 Ystad Hamnen Örnsköldsvik Centralesplanaden PM10 PM10 Älmhult Östersund PM10 PM10

96 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 BILAGA 5 Bensen Boden Stadshuset-Kungsgatan Karlstad, Råd 4 m Bensen Bensen Falkenberg Karlstad Hamngat Bensen Bensen Hudiksvall Kiruna Centralskolan Bensen Bensen