Luftkvaliteten i Sverige 2008 och vintern 2008/09 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet

Transkript

1 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 8 och vintern 8/9 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet B 1868 September 9 Box 26, SE- 31 Stockholm Box 532, SE-4 14 Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 () Tel: +46 () Fax: +46() Fax: + 46 ()

2 Förord URBAN-projektet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Annika Svensson/Karin Sjöberg, IVL Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. IVL Analys/installationsarbeten: Paula Andersson, Vania Andersson, Rasmus Aronsson, Pernilla Bengtsson, Sara Bodholm, Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Martin Jerksjö, Erika Junedahl, Mattias Lidqvist, Kjell Peterson, Annika Potter, Ylva Sjöberg, Ann Sjöblom, Erica Steen, Inger Torbrink, Sara Weidolf Datorsupport: Håkan Blomgren Gunnar Malm Utvärdering och Rapportering: Karin Persson Karin Sjöberg Rapport godkänd Karin Sjöberg Avdelningschef

3 Luftkvaliteten i Sverige 8 och vintern 8/9 B1868 Innehållsförteckning 1 Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Val av mätpunkter inom tätorterna Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO Dygnsprovtagning av PM och PM Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Månadsvis mätningar av SO 2, NO 2 och O Projektets omfattning Mätningar under 8, sommarhalvår och helår Mätningar under vinterhalvåret 8/ Bakgrundsinformation Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEP-stationerna Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna Resultat från EMEP-nätet Mätningar av NO 2 vid Krondropps- ochluft och Nederbördskemiska nätet Mätdataredovisning Resultat av SO 2, sot, NO 2 och partiklar (PM och PM 2.5 ) Halter av O 3 och NO 2 i tätort och på landsbygd Veckovisa diffusionsmätningar av VOC i tätorter Jämförelser med miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål NO 2 och SO PM Bensen Trender Resultat från specialprojekt rörande halter av partiklar och PAH med intermittent provtagning Jämförelse mellan dygns- och månadsprovtagning av PM Jämförelse mellan PM 2.5 och PM med intermittent provtagning Halter av PAH från dygnsprovtagning Referenser... 35

4 Luftkvaliteten i Sverige 8 och vintern 8/9 B1868 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Svenska EMEP-stationer, Miljökvalitetsnormer och miljömål Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Månadsvisa resultat från mätningar regionalt och i tätort Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO 2 och PM Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM och bensen alla säsonger

5 Luftkvaliteten i Sverige 8 och vintern 8/9 B1868 Sammanfattning Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 23:e mätsäsongen (8/9) har avslutats. Resultaten från kalenderår 8 och vinterhalvår 8/9 presenteras i denna rapport. Under vinterhalvåret 8/9 deltog totalt 3 kommuner i Urbanmätnätet och 17 kommuner deltog med mätningar under hela 8. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ) i totalt 17 tätorter. I 8 av de totalt 3 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 3 tätorter även svaveldioxid (SO 2 ) som dygnsmedelvärde. I 27 kommuner utfördes mätningar av PM, varav en kommun, Kävlinge, även mätte PM Dygnsvisa mätningar av PM utfördes under hela 8 i totalt 14 tätorter. I 17 kommuner genomfördes mätningar av VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO 2, NO 2 och O 3 under såväl vintern 8/9 som sommar och år 8. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO 2 för såväl års- (4 µg/m 3 ) som dygnsmedelvärde (6 µg/m 3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 8/9. Däremot överskreds den övre utvärderingströskeln (ÖUT) som dygnsmedelvärde i Örnsköldsvik och riskerar att överskridas i Timrå och Karlstad. NO 2 halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 19. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den nationella tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt.6 µg/m 3, baserat på de 14 kommuner som deltagit med mätningar under minst vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO 2 sedan 19 med ca 5 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO 2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde ( µg/m 3 ) med god marginal. Inte heller miljömålet för SO 2 som årsmedelvärde, 5 µg/m 3, överskreds i någon kommun. De kommuner som uppvisade de högsta halterna av SO 2 var hamnkommunerna Trelleborg och Ystad som bägge uppvisade ett års- och vinterhalvårsmedelvärde på 3 µg/m 3. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM som årsmedelvärde (4 µg/m 3 ) baserat på vinterns samt hela 8 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 µg/m 3 ). En kommun överskred MKN som dygnsmedelvärden för PM i gaturum, Jönköping, under år 8. De flesta övriga kommuner överskred antalet tillåtna dygn över 3 µg/m 3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som i gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Vid jämförelse av uppmätta halter av PM med utvärderingströsklarna för PM i förslaget om ny förordning kan man konstatera att endast ett fåtal kommuner riskerar att överskrida de föreslagna övre utvärderingströsklarna. För de nio kommuner som mätt PM i urban bakgrund under minst sju av de nio pågående åren kan man se en tendens till viss haltminskning. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret 8/9 och år 8. De flesta kommuner ser också ut att klara miljömålet.

6 Luftkvaliteten i Sverige 8 och vintern 8/9 B1868 I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 19. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 7 kommuner som mätte VOC vintern 8/9 och som har mätt VOC under minst 15 vinterhalvår, ger en genomsnittlig årlig minskning på.38 µg/m 3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 8 %.

7 1 Inledning Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet under år 8, sommaren 8 och vinterhalvåret 8/9 presenteras i denna rapport. En av målsättningarna med Urbanmätnätet är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav, exempelvis revidering av förordningen om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, ändrar också Urbanmätnätet successivt utförande. Nya komponenter kommer att införas och andra kan komma att försvinna eller mätas med annan tidsupplösning. Under år 8 och vinterhalvåret 8/9 (Urbanmätnätets 23:e säsong) deltog 3 kommuner i varierande omfattning. Närmare kommuner valde att mäta hela år 8 och övriga under vinterhalvår et8/9. Enligt Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 1:527) har kommunerna ansvaret att övervaka luftkvaliteten i sin kommun. De kommuner som ingått i Urbanmätnätet har tagit sitt ansvar, och genom den samverkan som sker mellan kommunerna utgör de resultat som genereras ett bra underlag som kan nyttjas på ett för alla optimalt sätt. En annan viktig målsättning är att, genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka jämförbarheten mellan olika kommuners luftkvalitetssituation. Sedan Urbanmätnätet startade har drygt 4 % av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har dessutom varit med i stort sett samtliga 23 vinterhalvår, och den databas som genererats utgör ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen med avseende på luftkvalitet i landet. 1

8 2 Målsättning URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft? Vilken betydelse har utsläpp från lokala, regionala och utländska källor? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t. ex. storlek, läge i landet och invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt; underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav; ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter. Projektet ger också underlag för såväl nationellt som internationellt miljövårdsarbete. 2

9 3 Undersökningsmetodik De analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet omfattas av IVLs ackreditering enligt SWEDAC Detta innebär att även rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVLs laboratorium, i syfte att erhålla en hög jämförbarhet mellan resultaten. Samtliga mätmetoder som används inom Urbanmätnätet presenteras kortfattat i detta kapitel. 3.1 Val av mätpunkter inom tätorterna Undersökningarna inom Urbanmätnätet har redan från början gjorts med utgångspunkten att mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs i urban bakgrund. I och med införandet av miljökvalitetsnormer (MKN) har mätningar i gaturum blivit vanligare. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 7:7) föreskrivs att minst en av kommunens mätningar ska ske i gaturum. Har man möjlighet att ha fler stationer ska minst en vara i urban bakgrund. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, d.v.s. där hög trafikbelastning och dålig luftomblandning råder. Sådana situationer kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. För en gaturumsstation ska följande eftersträvas : luftintaget placeras mellan 1.5 och 4 meter över marknivå; flödet runt luftintaget ska vara fritt; utrustningen bör placeras minst 25 m från större vägkorsning; utrustningen bör placeras minst 4 m från mitten av närmaste körfält och 5 m från trottoarkant. utrustningen bör placeras ca 1 m från fasad. För den urbana bakgrundstationen ska eftersträvas: centralt läge (innerstadskärnan); hög persontäthet, dvs platsen skall representera exponeringen för många personer; fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande; provluftsintaget placeras 4-8 m över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. 3

10 Vid mätningar i gaturum bör man dock betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika gaturum under olika tidsperioder. 3.2 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO 2 och kopplat parallellt med detta en tvättflaska för absorption av SO Dygnsprovtagning av PM och PM 2.5 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M. m.fl. 1). 3.4 Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996), vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (m+p)-xylen, o- xylen och nonan. 3.5 Månadsvis mätningar av SO 2, NO 2 och O 3 Månadsvisa mätningar med diffusionsprovtagare av SO 2, NO 2 och O 3 genomförs på landsbygden i anslutning till tätorterna med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Samma mätmetod används vid de månadsvisa bestämningarna inne i tätorterna. Provtagarna placeras under regnskydd på provtagningsarmen vid mätpunkten i centrum i omedelbar anslutning till övriga provluftsintag. 4

11 4 Projektets omfattning Figur 4.1 Urbanmätnätets omfattning vintern år 8 och vinterhalvår 8/9. Svarta prickar motsvarar tätortsmätningar och röda prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet ( 5

12 Under vinterhalvåret 8/9 deltog 3 kommuner i varierande omfattning. Totalt 17 kommuner valde att mäta hela år 8 och övriga mätte under vinterhalvåret 8/9. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår (april-september) 8 samt perioden oktober 8 - april 9. Sedan projektet startade har drygt 4 % av landets kommuner deltagit under minst en mätsäsong. Ett tiotal av dessa kommuner har deltagit med mätningar under alla, eller i stort sett alla, vinterhalvår. De medverkande kommuner 8/9 och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. Nedan sammanfattas omfattningen av 8 års mätningar inom projektet; sommarhalvår och helår samt vinterhalvår 8/9. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. Utöver vad som framgår här förekommer mätresultat från andra mindre mätinsatser genomförda helt eller delvis i de medverkande kommunernas egen regi. I Kapitel 9 presenteras en studie som utförts som ett specialprojekt, som IVL sökt och fått finansiering av Naturvårdsverket, i samarbete med kommunerna Falun, Landskrona och Jönköping. Syftet med projektet var bland annat att mäta PM och PM 2.5 i urban bakgrund och gaturum för att jämföra halterna av dess i olika miljöer samt att testa om den intermittenta partikelprovtagningen kan användas för att mäta PAH. 4.1 Mätningar under 8, sommarhalvår och helår Dygnsvisa mätningar av PM utfördes i urban bakgrund under kalenderåret 8 i Haparanda, Höganäs, Ljungby, Trelleborg och Älmhult samt i gaturum i Borlänge, Burlöv, Jönköping, Kramfors, Landskrona, Sunne, Västerås, Växjö och Örebro. Linköping och Haparanda mätte dygnsvis NO 2 i urban bakgrund och Växjö och Örnsköldsvik i gaturum under hela 8. Ytterligare 6 kommuner mätte NO 2 med diffusionsprovtagare i urban bakgrund och 3 kommuner mätte i regional bakgrund under kalenderår 8 Månadsvisa mätningar av O 3 genomfördes i 5 tätorter vid de ordinarie mätplatserna i urban bakgrund under sommaren 8, samt vid ytterligare totalt 9 mätplatser på landsbygd i anslutning till de 5 tätorterna. Linköpings, Hudiksvalls och Ystads kommun mätte även SO 2 diffusivt under hela 8 i urban bakgrund samt på landsbygd intill Linköping och Hudiksvall. Provtagning av VOC utfördes i 6 tätorters gatutum samt i 4 tätorters urbana bakgrund under hela 8, de flesta genom att mäta en vecka per månad under sommaren och varannan vecka under vintermånaderna. I Tabell 4.1 visas en sammanställning över mätomfattningen under 8 tillsammans med mätdatatillgängligheten. Tabell 4.1 Mätomfattning och mätdatatillgänglighet under 8 År 8 PM -dygn NO 2 -dygn NO 2 - diffusion SO 2 - diffusion O 3 - diffusion* VOC urban bakgrund gaturum regional bakgrund datatillgänglighet 9% 96% 96% % 94% *sommarhalvår 6

13 4.2 Mätningar under vinterhalvåret 8/9 Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes i totalt 19 tätorter. Samtliga av dessa mätningar, förutom i Landskrona, Växjö, Örnsköldsvik och Boden, utfördes i urban bakgrund. I ytterligare 7 kommuner utfördes mätningar av NO 2 med diffusionsprovtagare. I Landskrona och Örebro mättes såväl i gaturum (dygnsvis) som i urban bakgrund (månadsvis med diffusionsprovtagare). I 8 av de 19 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i tre tätorter, Huddinge, Kungälv och Trelleborg, även dygnsmedelvärden av SO 2. I 12 tätorter mättes SO 2 månadsvis med diffusionsprovtagning. I 27 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM i totalt 29 punkter, 18 i urban bakgrund och 11 i gaturum. I Landskrona och Jönköping mättes i såväl gaturum som i urban bakgrund. I Kävlinge mättes även PM 2.5 parallellt med PM provtagningen. I 17 tätorter genomfördes också veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), i totalt 19 punkter, 15 i urban bakgrund och 4 i gaturum. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 i 7 tätorter. Bestämning av månadsmedelvärden med diffusionsprovtagare genomfördes för SO 2 på totalt 9 och för NO 2 på totalt mätplatser på landsbygden, i anslutning till 5 respektive 6 av tätorterna. Vid 5 bakgrundsstationer bestämdes månadsvisa medelvärden av O 3. I Tabell 4.2 visas en sammanställning över mätomfattningen under vinterhalvåret 8/9 tillsammans med mätdatatillgängligheten. Tabell 4.2 Mätomfattning och mätdatatillgänglighet under vinterhalvåret 8/9 Vh 8/9 PM - dygn sotdygn SO 2 - dygn SO 2 - diffusion NO 2 - dygn NO 2 - diffusion O 3 - diffusion VOC urban bakgrund gaturum regional bakgrund 9 5 datatillgänglighet 9% 9% 91% 91% 92% 92% 96% 93% 7

14 5 Bakgrundsinformation 5.1 Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEP-stationerna IVL genomför, på uppdrag av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna vid EMEP-stationerna av sot och NO 2 sker på samma sätt som inom URBAN-projektet. Dygnsvisa mätningar av SO 2 sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack. 5.2 Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UVabsorbtion. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard (Dasibi 8 PC) som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Institutet för Tillämpad Miljöforskning. Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964; EMEP/CCC-report 1/95). 5.3 Resultat från EMEP-nätet Resultat för dygnsmedelvärden av NO 2, SO 2 och sot samt de kontinuerliga O 3 -mätningarna i bakgrundsluft från mätplatserna inom EMEP-nätet under år 8 och vinterhalvåret 8/9 (oktober-mars) ingår i sammanställningen. Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur Mätningar av NO 2 vid Krondropps- ochluft och Nederbördskemiska nätet Resultat för månadsmedelvärden av NO 2 i bakgrundsluft från mätplatserna inom Krondroppsnätet och Luft och Nederbördskemiska nätet under vinterhalvåret 8/9 (oktober-mars) ingår som underlag till bakgrunden (interpolerad bakgrundshalt) i NO 2 -figur

15 6 Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminära resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVLs hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan ( för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel med tillhörande bilagor (2-4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelhalter av PM och NO 2 har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning för NO 2 har valts till motsvarande den övre utvärderingströskeln (ÖUT) till MKN som 98-percentil för dygn, d.v.s. NO 2 >48 μg/m 3. Till följd av det stora antalet överskridanden av ÖUT för PM har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygn (9-percentil), dvs dygnsmedelvärden > 5 μg/m 3. Mätvärden inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature ( o C) and Pressure (13 mbar)). Under nästa mätsäsong kommer alla PM data, för såväl 9 som för historiska data, att räknas om till gällande tryck och temperatur då det nu står klart att det är så de ska rapporteras enligt EU-direktivet (8/5/EG). Resultaten från de svenska EMEP - stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl. 6. GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir 7. svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid 24., d.v.s. kalenderdygn. 6.1 Resultat av SO 2, sot, NO 2 och partiklar (PM och PM 2.5 ) Vinterhalvårs- och årsmedelvärden av SO 2, sot, NO 2, PM och PM 2.5 visas i Tabellerna 6.1, 6.2, 6.3 och 6.4 tillsammans med beräknade 98-percentiler och 9-percentiler (PM ) för de uppmätta dygnsmedelvärdena, mätperiodens högsta enskilda, samt totala antalet dygnsmedelvärden. För PM och NO 2 redovisas också antalet dygn som överskrider miljökvalitetsnormen och den övre utvärderingströskeln. Mätperioderna är för kalenderår 8 och för vinterhalvår 8/9 oktober-mars och/eller november-april (PM ). I Tabell 6.1 och 6.3 presenteras också vinterhalvårsmedelvärden för SO 2 respektive NO 2 i vissa tätorters regionala bakgrund. Års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 och PM i urban bakgrund åskådliggörs av Figur 6.1 och 6.2. I Figur 6.1 illustreras också halterna av NO 2 i bakgrundsluft utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet och landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropp-, Luft- och nederbördskemiska- och EMEP-nätet. 9

16 Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av SO 2 i tätorter och på landsbygd år 8 och vintern 8/9. (För stationerna i regional bakgrund gäller att vissa kommuner har 2 stationer, vilka presenteras nedan som A/B) SO 2 (µg/m 3 ) År 8 Medel- 98- Max 24h- Antal Urban bakgrund värde percentil medelvärde värden Hudiksvall*.3 11 Linköping*.5 12 Ystad, Östra Förstaden* 3 5 Regional bakgrund Hudiksvall*.3 Linköping*.2/.3 12/12 Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Hoburgen Råö Vavihill Vinterhalvår 8/9 oktober-mars Urban bakgrund Falkenberg*.6 5 Huddinge, Skogås Hudiksvall*.3 6 Höör*.8 5 Jönköping*.3 5 Karlstad*.4 6 Kungälv Köping*.4 6 Landskrona* 1 5 Linköping*.8 6 Motala*.5 5 Timrå*.8 6 Trelleborg Uppsala*.5 5 Värnamo*.4 6 Ystad, Östra Förstaden* 3 12 Regional bakgrund Falkenberg*.7/.8 5/5 Hudiksvall*.4 5 Köping*.4/.4 5/5 Linköping*.2/.5 6/6 Timrå*.5/.5 6/6 Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill * diffusionsprovtagare, 1) november-mars, 2) januari-mars

17 Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av sot i tätorter och på landsbygd (EMEP) år 8 och vintern 8/9. Sot (µg/m 3 ) År 8 Medel- 98- Max 24h- Urban bakgrund värde percentil medelvärde Antal Linköping Landsbygd (EMEP-station) Bredkälen Hoburgen Råö Vavihill Vinterhalvår 8/9 oktober-mars Gaturum Boden, Stadshuset-Kungsgatan Landskrona, Eriksgatan Urban bakgrund Falkenberg Huddinge, Skogås Kungälv Köping Linköping Timrå Landsbygd (EMEP-station) Bredkälen Råö Vavihill ) november-mars 2) jan-mars 11

18 Tabell 6.3 Resultat från mätningarna av NO 2 i tätorter och på landsbygd år 8 och vintern 8/9. (För stationerna i regional bakgrund gäller att vissa kommuner har 2 stationer, vilka presenteras nedan som A/B) NO 2 (µg/m 3 ) År 8 Medel- 98- Max 24h- Antal Antal dygn Antal dygn Gaturum värde percentil medelvärde värden < 48 µg/m 3 < 6 µg/m 3 Borlänge Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Haparanda Hudiksvall* Höganäs-Tivolihuset* Landskrona* Linköping Ljungby* 9 51 Ystad, Östra Förstaden* Älmhult* 9 51 Regional bakgrund Hudiksvall* 1 12 Karlstad* 2 12 Linköping* 2/4 12 Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Hoburgen Råö Vavihill Vinterhalvår 8/9 Gaturum Boden, Kungsgatan Höör, Kommunhuset Karlstad* 26 6 Landskrona, Eriksgatan Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan* 19 5 Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Falkenberg Huddinge Skogås Hudiksvall* 19 6 Höganäs-Tivolihuset* 11 5 Jönköping Karlstad Kungälv Köping Laholm Landskrona* 14 6 Linköping Ljungby* * Diffusionsprovtagare, 1 november-mars, 2 januari-mars 3 mars-december, 4 januari-maj, november-december 12

19 forts Tabell 6.3 Vinterhalvår 8/9 Medel- 98- Max 24h- Antal Antal dygn Antal dygn Urban bakgrund värde percentil medelvärde värden < 48 µg/m 3 < 6 µg/m 3 Motala* Svedala Timrå Trelleborg Uppsala Värnamo* 8 6 Ystad, Östra Förstaden* Älmhult* 26 Ängelholm Örebro, Rådhuset* 15 4 Östersund Regional bakgrund Falkenberg* 1 6/7 5 Hudiksvall* 2 6 Karlstad* 4 6 Köping* 5/4 5 Linköping* 2/4 6 Timrå* 3/2 6 Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Hoburgen Råö Vavihill * Diffusionsprovtagare, 1 november-mars, 2 januari-mars, 3 mars-december 13

20 Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av PM i tätorter och på landsbygd år 8 och vintern 8/9. År 8 PM (µg/m 3 ) Antal dygn Antal dygn Medel Max 24h- Antal >5 >3 Antal dygn >35 µg/m3 Gaturum värde percentil percentil medelvärde värden µg/m3 µg/m3 Borlänge Burlöv Lundavägen Jönköping, Barnarpsgatan Kramfors Landskrona, Eriksgatan Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan Urban bakgrund Haparanda Höganäs - Tivolihuset Ljungby Trelleborg Ystad, Hamnen Älmhult Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Råö Vindeln Vinterhalvår 8/9 Gaturum oktober-mars Burlöv, Lundavägen Jönköping, Barnarpsgatan Landskrona, Eriksgatan Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan november-april Boden, Kungsgatan Burlöv, Lundavägen Höör, Kommunhuset Jönköping, Barnarpsgatan mars 8-december 9, 2 jan-juni, nov-dec 14

21 Forts Tabell 6.4 Vinterhalvår 8/9 Antal Medel Max 24h- Antal dygn Antal dygn >5 >3 november-april värde percentil percentil medelvärde värden µg/m3 µg/m3 Kramfors Landskrona, Eriksgatan Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund oktober-mars Höganäs - Tivolihuset Landskrona Ljungby Timrå Trelleborg Ystad, Hamnen Älmhult Östersund november-april Höganäs - Tivolihuset Jönköping Kalmar Kävlinge Laholm Motala Svedala Trelleborg Uppsala Värnamo Ystad, Hamnen Älmhult Ängelholm Östersund Landsbygd (EMEP-stationer) Råö mars 8-december 9, 2 jan-juni, nov-dec Antal dygn >35 µg/m3 Vinterhalvår 8/9 PM 2.5 (µg/m 3 ) Urban bakgrund Medel- Max 24h- Antal november-april värde medelvärde värden Kävlinge

22 Figur 6.1 Års- (8) och vinterhalvårsmedelvärden (okt-mars, 8/9) av NO 2 i tätorternas urbana bakgrund. De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden. 16

23 Figur 6.2 Års- (8) och vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars eller november-april, 8/9) av PM i tätorternas urbana bakgrund. 17

24 6.2 Halter av O 3 och NO 2 i tätort och på landsbygd Månadsmedelvärden av O 3 och NO 2 från de regionala mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.5 presenteras halten av ozon som sommarhalvårs-, års- samt vinterhalvårsmedelvärden från regionala bakgrundsmätningarna (vid station A och B) tillsammans med medelvärdet från mätningarna i urban bakgrundsluft inne i centrum av tätorten (T) samt resultaten från de svenska EMEP-stationerna. För NO 2 presenteras resultaten från de kommuner som mätt NO 2 under sommarhalvåret på samma sätt. Tabell 6.5 Sommarhalvårs-, års- samt vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av O 3 i regional bakgrund (Stn. A, B) till tätorter samt i urban bakgrundsluft (T) vintern 7/8. O 3 O 3 O 3 NO 2 NO 2 NO 2 Kommun µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Sommarhalvår 8 A T B A T B Karlstad Kävlinge Landskrona Linköping Uppsala Värnamo Landsbygd (EMEP) Aspvreten 63 Bredkälen 56.3 Grimsö 57 Råö Vavihill Vindeln 53 Kalenderår 8 Karlstad Linköping Landsbygd (EMEP) Aspvreten 56 Bredkälen 57.5 Grimsö 52 Råö Vavihill Vindeln 51 Vinterhalvår 8/9 Falkenberg Höör 38 Karlstad Linköping Motala 48 7 Uppsala Ängelholm

25 6.3 Veckovisa diffusionsmätningar av VOC i tätorter Resultaten från mätningar av VOC i centrum, i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.6. Halter av VOC-komponenterna i urban bakgrund illustreras även på Sverigekartan i Figur 6.3. Tabell 6.6 Vinterhalvårsmedelvärden av VOC i tätorter i urban bakgrund och gaturum inom URBAN-projektet år 8 och vintern 8/9. Etylbensen Butylacetat mpxylen o- xylen 8 Bensen Toluen Oktan gaturum Borlänge Haparanda Landskrona, Eriksgatan Sunne, Storgatan Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan urban bakgrund Hudiksvall Linköping Ljungby Älmhult vh 8/9 gaturum Boden, Stadshuset- Kungsgatan Karlstad, Hamngat Karlstad, Ö Torgg Örnsköldsvik, Centralesplanaden urban bakgrund Falkenberg Hudiksvall Höör, Södergatan Jönköping Kalmar Karlstad, Rådhus -4 m Kungälv Köping Laholm Linköping Motala Svedala Timrå Ängelholm Östersund jan-mars+okt-dec 8, 2 jan-april 9 Nonan 19

26 Figur 6.3 Års- (8) och vinterhalvårsmedelvärden (okt-mars, 8/9) av VOC i tätorternas urbana bakgrund. Storleken på "pajerna" indikerar belastningens relativa storlek.

27 7 Jämförelser med miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft I kapitel jämförs uppmätta halter av olika föroreningar i luft med miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Jämförelserna är gjorda mellan uppmätta kalenderårsoch vinterhalvårsmedelvärden, medan normerna är baserade på kalenderårsmätningar. 7.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Förordningen om miljökvalitetsnormer för luft (MKN) (SFS 1:527), inbegriper förekomst och halt i luft av NO 2, SO 2, bly (Pb), partiklar (PM ), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O 3 ), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening och metallerna, arsenik, nickel och kadmium. MKN baseras på kalenderår. MKN för NO 2, SO 2, bly, PM och CO ska nu vara uppfyllda. För bensen träder MKN i kraft den 1 januari. För ozon, PAH och metallerna gäller en s.k börnorm, vilket innebär att den är att betrakta som överträdd endast om överskridandet beror på att verksamheter motverkar möjligheterna att uppfylla MKN samt att rimliga åtgärder inte vidtagits för att undvika att föroreningsnivån överskrids. Det ska eftersträvas att normen är uppnådd för ozon efter den 31 december 9 och för metaller och PAH den 31 december 12. I Bilaga 1 presenteras gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Sommaren väntas beslut tas om en ny förordning. I förslaget om ny förordning (Naturvårdsverket, 8) har man bland annat infört normer för PM 2.5, dels som ett exponeringsminskningsmått, vilket faller inom ramen för Naturvårdsverkets ansvar, dels som ett målvärde som sedan ska övergå till ett gränsvärde. För PM föreligger ett förslag om att, likt det nya luftdirektivet, höja nivåerna på utvärderingströsklarna för PM, se vidare kapitel 7.3 och Bilaga 1. Man föreslår dessutom att ta bort percentilbegreppet för normerna och endast tala om tillåtna antal dygn för överskridanden. Av nuvarande förordningen framgår att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med >25 invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom mätning. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. Det gäller även om halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT). Vid haltnivåer mellan den övre och nedre utvärderingströskeln (NUT) kan kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning. Om den nedre utvärderingströskeln underskrids är det tillräckligt att kontrollen sker genom beräkning eller objektiv uppskattning. Till skillnad från den nuvarande förordningen kommer det enligt den föreslagna förordningen krävas kontinuerliga mätningar så fort NUT överskrids. Kontrollen kan ske genom samverkan mellan flera kommuner enligt MKN-förordningen. Mätföreskrifterna (NFS 7:7) styr hur många mätstationer som krävs inom varje samverkansområde baserat på antalet invånare. I Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om MKN för utomhusluft, Luftguiden (Handbok 6:2), finns också vägledning till hur kommunerna kan samverka. MIKSA-förslaget, som innebär att länsstyrelsen har ansvaret för att ta fram ett regionalt program för kontroll av MKN för utomhusluft, ingår också i förslaget om ny förordning. 21

28 För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen även infört miljömål ( för flera luftföroreningar. Som framgår av Tabell B1.11 i Bilaga 1 skall miljömålet för svaveldioxid redan vara uppnått (år 5), men för andra ämnen gäller år eller. Miljömålen innebär i flera fall mera långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Detta för att normerna ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Miljömål är till skillnad från miljökvalitetsnormerna inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. 7.2 NO 2 och SO 2 Av redovisningen i Tabell 6.1 för mätningarna av SO 2 framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde ( µg/m 3 ) med god marginal. Halterna av SO 2 är högst i Skåne; Ystad, Trelleborg och Landskrona, men inte heller här överskreds miljömålet för SO 2, varken som årsmedelvärde, 5 µg/m 3, år 8 eller vinterhalvårsmedelvärde 8/9. Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskrider såväl MKN som ÖUT. Några kommuner överskrider eller tangerar NUT och miljömålet för NO 2, se Figur 7.1. Den övre utvärderingströskeln som dygnsmedelvärde för NO 2 överskreds under 14 dygn vid Örnsköldsviks Centralesplanad år 8 och i urban bakgrund i Timrå och Karlstad 6 respektive 4 dygn under vinterhalvår 8/9, jämfört med tillåtna 7 dygn för ett kalenderår, se Figur 7.2. Även för Timrå och Karlstad föreligger därmed en risk att även ÖUT för NO 2 som dygnsmedelvärde kan komma att överskridas under ett helt år. För övriga kommuner gäller att såväl MKN som ÖUT för NO 2 som dygnsmedelvärde underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund och gaturum. 22

29 35 Vinterhalvår 8/9 3 År 8 µg/m3 25 Nedre utvärderingströskeln Miljömål Figur 7.1 µg/m Örnsköldsvik Centralesplanaden Borlänge Växjö Storgatan Hudiksvall Ystad Östra Förstaden Landskrona Ljungby Älmhult Höganäs - Tivolihuset Linköping Haparanda Örnsköldsvik Centralesplanaden Motala Karlstad Örebro, Rudbecksskolan Växjö Storgatan Landskrona Eriksgatan Boden Kungsgatan Karlstad Hudiksvall Timrå Trelleborg Örebro, Rådhuset Kungälv Landskrona Uppsala Laholm Svedala Östersund Jönköping Ystad Östra Förstaden Ljungby Falkenberg Ängelholm Höganäs - Tivolihuset Älmhult Köping Höör kommunhuset Linköping Huddinge Skogås Värnamo NO 2 som års- (8) och vinterhalvårsmedelvärde (8/9) jämfört med NUT för årsmedelvärde och miljömålet för NO 2 i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) Sortering efter haltnivå År Mijökvalitetsnorm-dygn Vinterhalvår 8/9 Övre utvärderingströskel 4 2 Nedre utvärderingströskel Figur Örnsköldsvik Centralesplanaden Borlänge Växjö Storgatan 1 Haparanda Linköping Örnsköldsvik Centralesplanaden Boden Kungsgatan Växjö Storgatan Landskrona Eriksgatan 23 Timrå Karlstad Östersund Trelleborg Laholm Uppsala Svedala Köping Ängelholm Jönköping Falkenberg Kungälv Huddinge Skogås Höör kommunhuset Linköping NO 2 som 98%-il för dygn jämfört med MKN, ÖUT och NUT i gaturum (röda staplar) samt urban bakgrund (blå staplar) under år 8 och vinterhalvår 8/9. Sortering efter haltnivå. Siffrorna över staplarna anger antalet dygn som ÖUT (48 µg/m 3 ) överskrids, avsaknad av siffror innebär att inget dygn överskrider ÖUT.

30 7.3 PM Samtliga kommuner uppvisade halter under år 8 och vinterhalvår 8/9 under MKN för PM som årsmedelvärde (4 µg/m 3 ), i såväl urban bakgrund och gaturum. De flesta kommunerna har däremot problem med att klara den övre utvärderingströskeln för årsmedelvärdet (14 µg/m 3 ), se Figur 7.3. Förslaget som föreligger enligt den nya förordningen innebär att utvärderingströsklarna för årsmedelvärdet ska ligga på 28 (ÖUT) respektive (NUT) µg/m 3. Den nya föreslagna övre utvärderingströskeln kommer sannolikt de flesta kommuner att klara Miljökvalitetsnorm-år 35 Vinterhalvår 8/9 µg/m3 3 År 8 Övre utvärderingströskel-förslag 25 Nedre utvärderingströskel-förslag 15 Övre utvärderingströskel Figur Västerås Stora gatan Jönköping, Barnarpsgatan Sunne, Storgatan Kramfors Landskrona Eriksgatan Växjö Storgatan Burlöv Lundavägen Örebro Rudbecksskolan Borlänge Ljungby Ystad Hamnen Trelleborg Höganäs - Tivolihuset Älmhult Haparanda Örnsköldsvik Centralesplanaden Landskrona Eriksgatan Nedre utvärderingströskel Jönköping, Barnarpsgatan Sunne, Storgatan Västerås Stora gatan Kramfors Örebro Rudbecksskolan Burlöv Lundavägen Höör kommunhuset Växjö Storgatan Boden-Kungsgatan Ystad Hamnen Trelleborg Ängelholm Ljungby* Svedala Kalmar Höganäs - Tivolihuset Landskrona* Älmhult Laholm Jönköping Kävlinge Uppsala Värnamo Östersund Motala Timrå* Uppmätta årsmedelvärden (8, **mars-december, ***januari-juni, novemberdecember) och vinterhalvårsmedelvärden (8/9; november-april eller *oktobermars) av PM i gaturum (röda staplar) samt i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med MKN, ÖUT och NUT samt förslag till nya ÖUT och NUT för årsmedelvärde. I Figur 7.4 visas antalet dygn då MKN och ÖUT för dygnsmedelvärde överskrids för respektive kommun jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år. Enligt förslag i den nya förordningen höjs den övre utvärderingströskeln till 35 µg/m 3 som får överskridas 35 dygn per år. Av de deltagande kommunerna under 8/9 var det endast i gaturum i Jönköping där MKN (röda staplar) överskreds 8. Däremot överskreds befintlig ÖUT (blå staplar) i nästan alla kommuner i såväl urban bakgrund som gaturum. Den föreslagna nya ÖUT (randiga staplar) överskreds endast i ett fåtal kommuner; Jönköping och Sunne 8 samt Jönköping, Landskrona och Ystad under vintern 8/9 (november-april). 24

31 Nära 5% av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (5 μg/m 3 ) överträddes under 8 inträffade under april, se Bilaga 4. År antal dygns överskridande Gaturum MKN, föreslagen ÖUT Urban bakgrund ÖUT Jönköping, Barnarpsgatan Sunne, Storgatan Kramfors*** Borlänge Örebro Rudbecksskolan Växjö Storgatan Västerås Stora gatan Landskrona Eriksgatan Burlöv Lundavägen Ljungby Haparanda Trelleborg Ystad Hamnen Höganäs - Tivolihuset** Älmhult Vinterhalvår 8/9 7 6 Gaturum antal dygns överskridande Urban bakgrund MKN, föreslagen ÖUT Jönköping, Barnarpsgatan Örnsköldsvik Centralesplanaden Sunne, Storgatan Kramfors Västerås Stora gatan Landskrona Eriksgatan Örebro Rudbecksskolan Boden-Kungsgatan Växjö Storgatan Höör kommunhuset Burlöv Lundavägen Ystad Hamnen Ljungby* Höganäs - Tivolihuset Kalmar Östersund Trelleborg Svedala Ängelholm Älmhult Jönköping Uppsala Landskrona* Laholm ÖUT Timrå* Kävlinge Värnamo Motala Figur 7.4 Antalet dygn med PM -halt > 5 (=MKN, röda staplar), 3 (=ÖUT, blå staplar) och 35 µg/m 3 (=föreslagen ÖUT, randiga staplar) under år 8 (överst) samt vinterhalvåret 8/9 (nov-apr, *okt-mars) (nederst) i gaturum och i urban bakgrund jämfört med antal tillåtna dygn för MKN (35/år). ÖUT ( 7/år) samt förslagen ÖUT (35/år). 25

32 7.4 Bensen I Figur 7.5 illustreras uppmätta bensenhalter i urban bakgrund och i gaturum för dels år 8, dels vinterhalvåret 8/9. Halterna i gaturum såväl som i urban bakgrund ligger klart under MKN och ÖUT under 8 och vinterhalvåret 8/9. Under 8 överskred eller tangerade några kommuner miljömålet i främst gaturum Miljökvalitetsnorm µg/m3 Vinterhalvår 8/9 Övre utvärderingströskel År Sunne Landskrona, Eriksgatan Örebro Rudbecksskolan Figur 7.5 Borlänge Växjö Storgatan Haparanda Hudiksvall Ljungby Älmhult Jönköping Linköping Karlstad Hamngat.16 Örnsköldsvik Centralesplanaden* Höör Södergatan* Karlstad, Ö Torgg. Boden Stadshuset-Kungsgatan* Miljömål Linköping Svedala* Kalmar* Kungälv*** Östersund Falkenberg* Ängelholm* Laholm* Köping Motala* Timrå Karlstad Uppmätta årsmedelvärden (8) och vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars, *november-mars, 8/9) av bensen i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med MKN, ÖUT och miljömål för bensen. Staplarna är placerade efter haltnivå. 26

33 8 Trender I Bilaga 5 visas i stapeldiagram de kompletta tidsserierna av vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, sot, PM och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under vinterhalvåret 8/9. För att kunna uppskatta förändringen i belastning på nationell nivå har ett årligt medelvärde beräknats, baserat på vinterhalvårsmedelvärdena för de tiotal av årets deltagande orter vilka medverkat under minst 15 vinterhalvår (av 23 möjliga) sedan vintern 19. Dessa nationella tidsserier visas för NO 2, SO 2 och sot i Figur / / / / / / / / / / / / / / /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 NO2 SOT SO2 Figur 8.1 Nationella vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av SO 2, sot och NO 2, baserat på resultat från de tal tätorter som deltagit under minst vintersäsonger för NO 2, 15 för SO 2 inom Urbanmätnätet. NO 2 halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 19. Under första halvan av -talet verkade trenden ha vänt och halterna öka. Dock var de tre senaste årens halter lägre än något år tidigare, även om senaste vintern uppvisade högre halter än de två tidigare vinterhalvåren. Detta kan bero på de senaste årens mildra vintrar. En linjär regressionsanalys visar en trend för den nationella tidsserien med en årlig minskning på i genomsnitt.6 µg/m 3, baserat på de 14 kommuner som deltagit med mätningar minst vinterhalvår av Urbanmätnätets 23 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den 27

34 99/ /1 1/2 2/3 genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO 2 sedan 19 med ca 5 %. De använda vinterhalvårsmedelvärdena har inte korrigerats med avseende på bakgrundsbidrag eller variation i ventilationsförhållandena före analysen. Säkerheten i trendberäkningen ökar för varje säsong i serien. För de orter som ingår i figuren är trenden statistiskt signifikant med ett p-värde <.5. Även stora minskningar av SO 2 -halterna observerades under de första åren av projektet. Dock förekom de största minskningarna av SO 2 långt innan Urbanmätnätet startade, under 196- och 197-talet (Lövblad, G. 4). Under senare år har förändringen varit liten och med små mellanårsvariationer. Baserat på de tiotal tätorter som mätt SO 2, aktivt eller passivt, under minst 15 vinterhalvår den senaste 23-årsperioden har halterna minskat med drygt 6 %. Vinterhalvårsmedelvärdena för sot har under hela den tid projektet funnits uppvisat stora mellanårsvariationer, även här skedde den stora haltminskningen i tätorter innan Urbanmätnätets start. Mätningar av VOC inom Urbanmätnätet har nu genomförts under 18 vintersäsonger. Förändringen i halt i en genomsnittlig svensk tätort, baserat på de kommuner som mätt VOC under minst 15 säsonger i Urbanmätnätet, framgår av Figur 8.2 där vinterhalvårsmedelvärden för perioden 19 till 8/9 visas. bensen /94 95/96 97/98 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 bensen Figur 8.2 Nationella vinterhalvårsmedelvärden av bensen (µg/m 3 ) för perioden 19 till 8/9 baserat på uppmätta halter i tio kommuner som mätt bensen under minst 15 vinterhalvår. Vinterhalvårsmedelvärden av bensen i en tätorts urbana bakgrund har, utifrån dessa data, minskat från en genomsnittlig halt på drygt 5 µg/m 3 till en halt på runt 1 µg/m 3. En linjär regressionsanalys ger då en genomsnittlig årlig minskning på.38 µg bensen/m 3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 8 %. 28

35 Mätningar av PM har erbjudits sedan vinterhalvåret /1 och totalt 9 kommuner har mätt i urban bakgrund minst 7 vinterhalvår. Den genomsnittliga årliga minskningen för dessa kommuner har varit ca.4 µg/m 3, Figur 8.3. Variationen mellan kommuner är dock stor, se Tabell 8.1. Tabell 8.1 Haltändring per år för de kommuner som mätt PM i urban bakgrund i minst 7 år sedan /1. Tätort ändring/år urban bakgrund µg/m3 Jönköping -.9 Kalmar.11 Kävlinge -1.1 Landskrona -.77 Timrå -.22 Trelleborg -.39 Uppsala -.83 Värnamo -.34 Östersund -.23 Medel /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 PM Figur 8.3 Genomsnittliga vinterhalvårsmedelvärden för de nio tätorter som mätt PM under minst 7 vinterhalvår sedan /1. 29

36 9 Resultat från specialprojekt rörande halter av partiklar och PAH med intermittent provtagning Under 7 8 utfördes mätningar av PM och PM 2.5 intermittent som månadsmedelvärde i urban bakgrund och gaturum parallellt med dygnsprovtagning av PM i kommunerna Falun, Jönköping och Landskrona. Analys av PAH har också utförts för ett urval av filter. Syftet med mätningarna var bland annat att studera: - relation av halter mellan PM och PM 2.5 i urban bakgrund och gaturum; - relation av halter för partiklar mellan vinterhalvår och kalenderår; - möjligheten att använda intermittent provtagning av PM för analys av PAH. Utvärderingen av alla resultat är ännu inte klara, men några exempel visas i detta kapitel. 9.1 Jämförelse mellan dygns- och månadsprovtagning av PM I Landskrona och Jönköping genomfördes parallella mätningar av PM i såväl urban bakgrund som i gaturum med intermittent provtagning samt med dygnsprovtagning. Resultaten från mätningarna i urban bakgrund visar på mycket god överensstämmelsen, medan resultaten från mätningar i gaturum har något sämre överensstämmelse, se Figur 9.1. Framför allt var det under månader med mycket resuspension, dvs uppvirvlning av damm samt väg- och däckslitage (mars, april) som överensstämmelsen var sämre i gaturum än i urban bakgrund. Den intermittenta provtagningen uppvisar då högre halter än dygnsprovtagningen. Under perioden oktober-april var förhållandet i urban bakgrund mellan intermittent- och dygnsprovtagning i genomsnitt en faktor 1 såväl i Landskrona som i Jönköping, medan faktorn under motsvarande period i gaturum var 1.1 i Landskrona respektive 1.2 i Jönköping. 3

37 Landskrona urban bakgrund Landskrona gaturum 3 25 PM-dygn PM-interm gaturum PM-dygn gaturum PMintermitt Jönköping urban bakgrund Jönköping gaturum PM-interm PM-dygn PM interm PM dygn 12 6 µg/m3 8 µg/m Figur 9.1 Jämförelse av månadsmedelvärden mellan intermittent-(blå staplar) och dygnsprovtagning (röda staplar) av PM i urban bakgrund (vänstra kolumnen) och gaturum (högra kolumnen). 9.2 Jämförelse mellan PM 2.5 och PM med intermittent provtagning Utifrån mätningarna utförda månadsvis med den intermittenta metoden erhölls en genomsnittlig faktor mellan gaturum och urban bakgrund för PM på 1.2 för Landskrona, Jönköping 2.7 och för Falun 1.8. Motsvarande kvot för PM 2.5 var i Landskrona 1.5, Jönköping 4 och i Falun 1.1, se exempel för Jönköping i Figur 9.2 och i Tabell 9.1. I en tidigare studie om relationer mellan halter i olika miljöer (Persson, K. 6) erhölls en generell faktor mellan PM i gaturum och urban bakgrund på 1.8, där t.ex. Stockholm och Mariestad uppvisade en kvot på ca 2.5, medan t.ex. Malmö och Landskrona hade en kvot runt 1.. Samtliga kommuner i den studien hade dock urbana bakgrundsmätningar ovan tak. 31

38 Jönköping-PM µg/m ub PM-interm gata PM interm Jönköping-PM ub Pm2.5 gata PM2.5 5 µg/m Figur 9.2 Jämförelse mellan halter i gaturum och urban bakgrund av PM (översta figuren) och PM 2.5 (nedersta figuren) i Jönköping under perioden augusti 7 juli 8. Kvoten mellan PM och PM 2.5 i urban bakgrund var 1.9 i Landskrona, 2.2 i Jönköping och 2.3 i Falun och motsvarande kvot i gaturum var 1.7 i Landskrona, 4.1 i Jönköping och 1.5 i Falun. Kvoten varierade något mellan månader, se exempel för Landskrona i Tabell 9.1 och i Figur 9.3. Tabell 9.1 Kvoter mellan PM och PM 2.5 samt gaturum och urban bakgrund i Landskrona, Jönköping och Falun. urban bakgrund gaturum PM PM/PM2.5 PM/PM2.5 gata/ub Landskrona Jönköping Falun

39 Landskrona-urban bakgrund 3 25 urban bakgrund PM urban bakgrund pm Landskrona gaturum gaturum PM gaturum pm µg/m Figur 9.3 Förhållandet mellan PM och PM 2.5 i urban bakgrund respektive gaturum i Landskrona. Mätningar är utförda som månadsmedelvärde med intermittent provtagning. 9.3 Halter av PAH från dygnsprovtagning PAH-analyser har utförts för vissa urval av filter. Medelvärdet av bens(a)pyren utifrån månadsmedelvärden av dygnsprovtagningen för vinterhalvåret 7/8 (oktober-april) var för Landskronas urbana bakgrund.12 ng/m 3 och i gaturum.13 ng/m 3. Större skillnad mellan urban bakgrund och gaturum uppvisades i Jönköping för perioden december 7 februari 8, där halten i urban bakgrund var.7 och i gaturum.11 ng/m 3. Skillnaderna i halter mellan urban bakgrund och gaturum var som störst under månaderna oktober-december i såväl Jönköping som i Landskrona, se Figur 9.4. De uppmätta halterna 33

40 ligger i nivå med vad som tidigare uppmätts inom det av Naturvårdsverket finansierade projektet PAH i tätorter (Potter A. 6)..25 Landskrona Bens(a)pyren Landskrona PM ub dygn Landskrona PM g dygn..15 ng/m okt 7-nov 7-dec 8-jan 8-feb 8-mar 8-apr Figur 9.4 Månadsmedelvärden av bens(a)pyren i urban bakgrund och gaturum i Landskrona. 34

41 Referenser Europaparlamentets och rådets direktiv 8/5/EG av den 21 maj 8 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Ferm, M. and Svanberg, P-A. (1998) Cost-efficient techniques for urban- and background measurements of SO 2 and NO 2. Atmospheric Environment, Vol. 32, No. 8 pp , Ferm M. (1998) Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp Ferm M., Lindskog A., Svanberg P.-A. och Boström C.-Å. (1994) Ny mätteknik för luftföroreningar. Kemisk Tidskrift 1, 3-32 Ferm M., Gudmundsson A. and Persson K. (1) Measurements of PM and PM2.5 within the Swedish urban network. Proc. from NOSA Aerosol Symposium Lund, Sweden 8-9 November 1. ISO/DIS 13964, Ambient air-determination of ozone Ultravioletphotometric method. Lövblad, G., Sjöberg, K., Svanberg, P.-A. (4). Tillbakablick över luftkvalitetsmätningar i svenska tätorter. IVL-rapport B Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. (1996) Diffusive monitoring of C6-C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp Naturvårdsveket, oktober 8, Förslag till ny förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Genomförande av dir. 8/5 EG samt MIKSA-förslaget. Rapport Naturvårdsverket, juni 6. Luftguiden. Handbok med allmänna råd om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Handbok 6:2. NFS 7:7, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft Persson, K. Haeger-Eugensson, M. 6. Relationer mellan halter av luftföroreningar i olika tätortsmiljöer. För Naturvårdsverket. Rapport U1922. Potter, A., Junedahl, E., Persson, K., Brorström-Lundén, E. 6. Mätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i tätorter. För Naturvårdsverket. SFS 1:527 Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. juni 3 (Utfärdad 7 juni 1) Lövblad, G. Sjöberg, K., Svanber, P.A. (4) Tillbakablick över luftkvalitetsmätningar i svenska tätorter. IVL-rapport B

42 Innehållsförteckning Bilaga 1 Svenska EMEP-stationer från vilka data tillhandahållits. Figur B1.1 Svenska mätplatser för bakgrundshalter av O 3 Figur B1.2 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B

43 Bilaga 1 EMEP-nätet Svenska mätplatser i bakgrundsluft från vilka data tillhandahållits för utvärderingen år 8 och vintern 8/9. Bredkälen Vindeln Aspvreten Råö Vavihill Hoburg Figur B1.1 Svenska EMEP-stationer (ingår i den nationella miljöövervakningen). 2

44 Bilaga 1 Bredkälen Svenska EMEP-stationer för kontinuerlig övervakning av ozonhalter. Vindeln Bredkälen Grimsö Aspvreten Råö Vavihill Figur B 1.2 Svenska bakgrundsstationer som ingår i den nationella miljöövervakningen för mätningar av O 3. 3