Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2001 och vintern 2001/02 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Transkript

1 Luftkvaliteten i Sverige sommaren 1 och vintern 1/2 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet B 1478 September 2

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Val av mätpunkter inom tätorterna Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 samt analys och mätdatavalidering Dygnsprovtagning av PM 1 och PM 2.5 samt analys och mätdatavalidering Veckovisa mätningar av lätta kolväten (VOC) i tätorterna Månadsmedelvärden av NO X i tätorter Månadsvisa mätningar på landsbygd och i tätorter Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEP-stationerna Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna... 1 Projektets omfattning Mätningar sommaren Mätningar i centrum av tätorterna vintern 1/ Mätningar i bakgrundsluft vintern 1/ Mätplatser regionalt Resultat från EMEP-nätet Kommun- och tätortsdata Meteorologisk information vintern 1/ Mätdataredovisning Anmärkningar rörande resultatredovisningen, kompletterande data, beräknade och uppmätta långtidsmedelvärden Dygnsmätningar av SO 2, sot, NO 2 och PM Månadsvisa diffusionsmätningar av SO 2 och NO Månadsmedelvärden av SO 2 i tätorter Månadsmedelvärden av SO 2 och NO 2 på landsbygd Veckovisa diffusionsmätningar av VOC i tätorter veckors/månadsvisa diffusionsmätningar av NO x i tätorter Månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 och NO 2 på landsbygd och i tätort under sommaren 1 samt O 3 -mätningar under vintern 1/ Jämförelser med gränsvärden, miljö-kvalitetsnormer och riktvärden för utomhusluft Jämförelser med gällande gränsvärden för SO 2, sot och NO Jämförelser med svensk miljökvalitetsnorm för utomhusluft Gränsvärden inom EU Vädret under vinterhalvåret 1/ Allmän översikt Meteorologiska spridningsparametrar Omblandningsparametrar Generella spridningsförutsättningar under vintern Vindhastighetensdifferensen Temperaturdifferensen Nederbördsdifferensen NO 2 halterna i relation till klimatet... 49

3 8 Jämförelse av föroreningsbelastningar Generell föroreningsbelastning, tätorter Episoder Jämförande mätningar av partiklar Fortsatt test av IVL:s PM 1 provtagare Utveckling och test av en provtagare för " PM 1 " Trender Trender i tätortsluft Referenser Bilaga 1 URBAN-projektets databas Urbandatabasens innehåll av dygnsmedelvärden (i tätort) av SO2, sot, NO 2, temperatur samt vindens hastighet och riktning Bilaga 2 Svenska EMEP-stationer Bilaga 3 Meteorologisk information Tabell 3.1. Stationskoppling mellan mtäresultat och meteorologisk information Tabell 3.2. Vinterhalvårsmedelvärden för temperatur och vind, 1/ Tabell 3.3. Vindrosor för vinterhalvår 2/ Blaga 4 Kommundata... Tabell 4.1 Kommundata, invånarantal, yta och läge Tabell 4.2 Anslutning till fjärrvärme totalt i kommunen, tätorten samt inom en uppskattad yta med radien 5 m runt mätplatsen Tabell 4.3 Emissioner av SO 2, NO x och CO 2 totalt i kommunerna samt andelen från förbränning av eldningsolja respektive samfärdsel (ton) Tabell 4.4 Mätstationernas och provluftsintagens placering Bilaga 5 Mätmetoder A. Dygnsmedelvärden B. Mätningar med diffusionsprovtagare C. Luftmätningar EMEP-stationerna... 1 Bilaga 6 Månadsvisa resultat från mätningar reigonalt och i tätort Tabell 6.1 Månadsmedelvärden av NO 2 och O 3 i µg/m 3 regionalt och i tätort sommaren, april september, Tabell 6.2 Månadsmedelvärden av SO 2, NO 2 och O 3 i µg/m 3 regionalt och i tätort vintern oktober 1 mars Bilaga 7 De fyra hösta enskilda dygnsmedelvärdena Tabell 7.1 Koppling tätorter-bakgrundsstationer, vintern 1/ Tabell 7.2 De 4 högsta NO 2 - halterna tillsammans med de meteorologiska uppgifterna samt de samtidiga NO 2 -halterna vid EMEP-stationerna Tabell 7.3 De 4 högsta PM 1 - halterna tillsammans med de meteorologiska uppgifterna samt de samtidiga sot-halterna vid EMEP-stationerna Bilaga 8 Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Tabell 8.1 Medelvärde, högsta enskilda samt antal dygnsmedelvärden av SO 2, sot PM 1 och NO 2 resultat för oktober 1 ( µg/m 3 ) Tabell 8.2 Medelvärde, högsta enskilda samt antal dygnsmedelvärden av SO 2, sot PM 1 och NO 2 resultat för november 1(µg/m 3 )

4 Tabell 8.3Medelvärde, högsta enskilda samt antal dygnsmedelvärden av SO 2, sot PM 1 och NO 2 resultat för december 1(µg/m 3 ) Tabell 8.4 Medelvärde, högsta enskilda samt antal dygnsmedelvärden av SO 2, sot PM 1 och NO 2 resultat för januari 2 (µg/m 3 ) Tabell 8.5 Medelvärde, högsta enskilda samt antal dygnsmedelvärden av SO 2, sot, PM 1 och NO 2 resultat för februari 2 ( µg/m 3 ) Tabell 8.6 Medelvärde, högsta enskilda samt antal dygnsmedelvärden av SO 2, sot PM 1 och NO 2 resultat för mars 2 (µg/m 3 ) Bilaga 9 Förhöjda dygnsmedelvärden av SO 2, sot och NO Tabell 9.1 Dygnsmedelvärden av sot >4 µg/m 3 tillsammans med samtidiga resultat från övriga dygnsvisa mätningar Tabell 9.2 Dygnsmedelvärden av NO 2 > 48 µg/m 3 tillsammans med samtidiga resultat från övriga dygnsvisa mätningar Tabell 9.3 Dygnsmedelvärden av PM 1 >5 µg/m 3 tillsammans med samtidiga resultat från övriga dygnsvisa mätningar Bilaga 1 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2 och sot alla säsonger Bilaga 11 Trendanalys NO

5 Förord URBAN-projektet bygger på samarbete mellan ett antal Miljö- och Hälsoskydds-kontor och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av miljö- och hälsoskyddspersonalen i respektive kommun, har nedanstående personer deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Karin Sjöberg, IVL IVL Analys/installationsarbeten: Curt-Åke Boström, kerstin Boström, Josefin Bengtsson, Pernilla Bengtsson, Magnus Ekström, Ulla Hageström, Erika Junedahl, Britt Lindgren, Nina Nilsson, Kjell Peterson, Annika Potter, Sari Svensson, Göran Svensson, Linnéa Söderlund, Susanna Pershamre, Cecilia Waxegård Datorsupport: Magnus Ugander Håkan Blomgren Gunnar Malm Mikael Olshammar Utvärdering och Rapportering: Eva Brorström-Lundén Marie Haeger-Eugensson Martin Ferm Karin Persson Karin Sjöberg

6 1 Inledning Urbanmätnätets 16:e mätsäsong (1/2) har avslutats och resultaten presenteras i denna rapport. En av målsättningarna med URBAN-projektet är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav, exempelvis införandet av nya miljökvalitetsnormer (MKN), ändrar också Urbanmätnätet successivt utförande. Nya komponenter kommer att införas och andra kanske försvinner eller mäts med lägre tidsupplösning. Under juni 1 antogs en ny förordning om MKN för luft i vilken PM 1 ingår. En MKN för bensen är ute på remiss och förväntas antas under året. Genom den samverkan som sker mellan kommunerna inom Urbanmätnätet utgör de resultat som genereras ett bra underlag som kan nyttjas på ett för alla optimalt sätt. Under det gångna året har en del, till URBAN-projektet angränsande, projekt pågått. Åtta Urban kommuner har i samarbete med IVL utfört en inledande värdering av sin luftkvalitet med avseende på miljökvalitetsnormer. En rapport har sammanställts på så sätt att den kan bli en vägledning för andra kommuner i deras luftkvalitetsutvärdering. Vidare startade Bio-Hälsa-Miljö projektet sina mätningar av bland annat pm1, PM 2.5 och VOC under detta vinterhalvår. Fem Urban kommuner (Uppsala, Östersund, Lycksele, Värnamo och Landskrona) har deltagit i projektet. Mätningarna fortsätter ytterligare ett vinterhalvår. Mätningar med IVL:s PM1-provtagare har under sommaren 2 startat ibland annat Värnamo. Mätningarna där pågår parallellt med mätningar av PM 1 och PM 2.5. Några av Urban kommunerna valde under det gångna vinterhalvåret att mäta i gaturum istället eller parallellt med den urbana bakgrunden. 7

7 2 Målsättning URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande gränsvärden och miljökvalitetsnormer för utomhusluft? Vilken betydelse har utsläpp från lokala, regionala och utländska källor? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t. ex. storlek, läge i landet, invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner och symptom i luftvägarna? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt. underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav. Projektet ger också underlag för nationellt och internationellt miljövårdsarbete. 3 Undersökningsmetodik De analys- och provtagningsmetoder som används inom URBAN-projektet är ackrediterade. I och med att också provtagningsdelen ackrediterades (1997) har bland annat kraven på olika kontroller i samband med mätstart ökat (IVL). Likaså har det inneburit en ökad formalisering och standardisering av rutinerna vid mätstationerna. De nya rutinerna introducerades i samband med mätstarten hösten Målsättningen är en ökad kvalitetssäkring och en ytterligare förbättrad mätdatatillgänglighet. 3.1 Val av mätpunkter inom tätorterna Undersökningen har gjorts med utgångspunkten att mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara. Detta ställer särskilda krav på placeringen av mätpunkten. 8

8 För den urbana bakgrundstationen eftersträvas därför: centralt läge (innerstadskärnan) hög persontäthet, dvs platsen skall representera expositionen för många personer fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande möjlighet att placera provluftsintaget 4-8 m över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. Kommunernas egen bedömning av den slutgiltiga placeringen av den urbana bakgrundstationen framgår av Bilaga 4, Tabell 4:4. Även provluftsintagens läge på respektive plats framgår. De flesta kommuner har dessutom dokumenterat uppgifter om förhållandena kring mätplatsen och noterat betydelsefulla förändringar i mätpunktens närområde. Mätningar i gaturum har blivit viktigt att mäta vid uppföljning av miljökvalitetsnormer (MKN) eftersom de ska vara uppfyllda överallt. Vanligen sker gaturumsmätningar därmed i de mest belastade gaturummen, dvs där hög trafikbelastning och dålig omblandning råder. Detta kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. Vid mätningar i gaturum bör man betänka att varje gaturum är unikt. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför en bra referenspunkt för t ex jämförelse mellan olika gaturum under olika tidsperioder. 3.2 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 samt analys och mätdatavalidering Provtagnings- och analysmetoder, liksom rutiner för provbyten, tillsyn och validering av mätdata har beskrivits i Bilaga 5. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid ett och samma laboratorium, i syfte att ytterligare förstärka jämförbarheten mellan resultaten. 3.3 Dygnsprovtagning av PM 1 och PM 2.5 samt analys och mätdatavalidering Från och med vinterhalvåret /1 har dygnsprovtagning av PM 1 och PM 2.5 erbjudits inom URBAN-projektet. Provtagningen är en aktiv metod där provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer vilken partikelfraktion som avskiljs. Mättekniken finns mer ingående beskriven i Bilaga Veckovisa mätningar av lätta kolväten (VOC) i tätorterna Provtagningen av VOC genomförs med specialutrustade diffusionsprovtagare i rostfritt stål (Mower, et al., 1996) vidareutvecklad vid IVL. Mättekniken beskrivs kortfattat i Bilaga 5. 9

9 3.5 Månadsmedelvärden av NO X i tätorter För att bestämma NO x värden med hjälp av diffusionsprovtagare krävs samtidig mätning av NO 2 (Ferm, et al., 1993). Vidare gäller för NO/NO x -delen av mätningen att det föreligger en risk för mätfel vid långa exponeringstider. Sedan två år tillbaks bestäms därför månadsmedelvärde av NO x genom att exponera NO/NO x -provtagarna under 2-veckorsperioder och parallellt mäta månadsmedelvärden av NO 2. I övrigt gäller den kortfattade beskrivning som redovisas i Bilaga Månadsvisa mätningar på landsbygd och i tätorter Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och O 3 genomförs på landsbygden i anslutning till tätorterna med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Provtagnings- och analysmetoder samt principer för val av mätpunkter återfinns i Bilaga 5. Samma mätmetod används vid de månadsvisa bestämningarna inne i tätorterna. Provtagarna placeras under regnskydd (spislock) på sonden och i omedelbar anslutning till övriga provluftsintag vid mätpunkten i centrum. 3.7 Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEP-stationerna Inledningsvis utfördes mätningarna vid EMEP-stationerna av SO 2, sot och NO 2 på samma sätt som inom URBAN-projektet. Från och med årsskiftet 92/93 genomfördes dock förändringar vid stationerna vad gäller provtagningen av ett SO 2. Numera sker uppsamlingen med hjälp av en filterpack, som ersätter impingerflaskan på provtagaren. 3.8 Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna Mätningarna genomförs med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UV-absorbtion vid våglängden 254 nm (1-9 m). Instrumentsignalerna medelvärdesbildas och lagras som 1- minutersmedelvärden som med hjälp av logger och modem överförs kontinuerligt till IVL:s centrala dator. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard (Dasibi 18 PC) som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Institutet för Tillämpad Miljöforskning. Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964; EMEP/CCC-report 1/95). 1

10 4 Projektets omfattning Figur 4.1 Urbanmätnätets omfattning vintern 1/2 11

11 Årets medverkande kommuner och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. Det totala antalet mätvärden (från de olika mätdelarna) fördelat på de medverkande kommunerna framgår av URBAN-projektets databas, som redovisas i Bilaga 1. Nedan sammanfattas omfattningen av årets mätningar inom projektet. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. Utöver vad som framgår här, förekommer mätresultat från andra mindre mätinsatser genomförda helt eller delvis i de medverkande kommunernas egen regi. Omfattning, syfte med mera för dessa mätningar redovisas i anslutning till att delar av mätdata behandlas. 4.1 Mätningar sommaren 1 Månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 genomfördes i totalt 14 tätorter vid de ordinarie mätplatserna inom projektet, samt vid ytterligare totalt 28 mätplatser på landsbygd i anslutning till tätorterna. De senare mätplatserna valdes så långt möjligt till desamma som tidigare använts vid de regionala mätningarna inom projektet. I 11 av tätorterna samt vid 22 av mätplatserna på landsbygd genomfördes också månadsvisa diffusionsmätningar av NO 2. Mätningarna startades runt den 1 april och avslutades runt den 3 september. Mätdatatillgängligheten för sommaren 1 var i genomsnitt 92%. 4.2 Mätningar i centrum av tätorterna vintern 1/2 Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes i totalt 38 tätorter. I 26 av dessa bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 4 SO 2. I de 34 tätorter som inte genomförde dygnsvisa bestämningar av SO 2, kompletterades mätningarna med månadsvisa diffusionsmätningar av SO 2. I 26 kommuner genomfördes dygnsvisa mätningar av PM 1. I 35 tätorter genomfördes veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), omfattande åtta komponenter, bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (m+p)-xylen, o-xylen och nonan. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 i 8 tätorter samt diffusionsmätning för bestämning av månadsmedelvärden av NO x (NO och NO 2 ) i 3 tätorter. Mätdatatillgängligheten för den aktiva dygnsmätningen av NO 2 var i genomsnitt 93% och för PM 1 91%. Motsvarande värden för VOC-mätningen var 98% och för de månadsvisa mätningarna av NO x, SO 2 och O 3 i tätorter var cirka 95%. 12

12 4.3 Mätningar i bakgrundsluft vintern 1/ Mätplatser regionalt Bestämning av månadsmedelvärden av SO 2 och NO 2 genomfördes på totalt 3 mätplatser på landsbygden, i anslutning till 16 av tätorterna, med diffusionsprovtagare. Vid 8 av mätplatserna bestämdes också månadsvisa medelvärden av O 3. Mätdatatillgängligheten var ca 9% för ozon, 96% för NO 2 och 99% för SO Resultat från EMEP-nätet Dygnsmedelvärden av SO 2, sot och NO 2 från Naturvårdsverkets mätplatserna inom EMEP-nätet under vinterhalvåret har kompletterats med meteorologisk information och ingår i sammanställningen. De fyra stationerna drivs av IVL på uppdrag av Naturvårdsverket (EMEP, IVL 1999). Mätstationernas placering visas i Bilaga 2. Mätdatatillgängligheten var i genomsnitt något bättre än 95%. Resultaten från de kontinuerliga O 3 - mätningarna i bakgrundsluft, som IVL genomfört på uppdrag av Naturvårdsverket har här sammanställts med de sommar- och vintermätningar som utförts inom URBAN-projektet. Mätdatatillgängligheten blev 1%. 4.4 Kommun- och tätortsdata Uppgifter om kommunernas och tätorternas storlek vad gäller yta och antal invånare, andel fjärrvärme, läge i landet tillsammans med emissionsuppgifter och specificering av mätpunkternas placering mm har i huvudsak tillhandahållits av de medverkande kommunerna. Huvuddelen av underlaget redovisas i Bilaga Meteorologisk information vintern 1/2 Årets meteorologiska information har begränsats till uppgifter om dygnsmedeltemperaturer samt vindens hastighet och riktning från 38 av de observationsplatser som ingår i SMHIs övervakningsnät. Stationerna har valts av SMHI och kopplingarna till de aktuella mätplatserna inom Urbanmätnätet redovisas i Bilaga 3. I rapporten ingår även en separat beskrivning av vädret och ventilationsförhållandet under vintern. 13

13 5 Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminära resultat skickats ut till respektive kommun. Resultaten har likaså gjorts tillgängliga via IVL:s hemsida. Också årets validerade och slutliga resultat, kompletterade med meteorologiska uppgifter samt beräknade värden, kan hämtas från hemsidan ( för respektive kommun. Alla deltagande kommuner har erhållit basdata i form av enkla tabeller. Därmed har de flesta bearbetningar som återfinns i föreliggande rapport även utförts med hjälp av de enskilda kommunerna. Här kommer resultaten till övervägande del att presenteras i extraherad och/eller bearbetad form. Men hjälp av luftutvärderingsmodulen till IVL:s miljödatasystem, EQMS, kopplat till en luftdatabas har det även gjorts möjligt för kommunerna att själva bearbeta sina data efter önskemål på ett rationellt och enkelt sätt. I kapitel 5 med tillhörande bilagor presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. 5.1 Anmärkningar rörande resultatredovisningen, kompletterande data, beräknade och uppmätta långtidsmedelvärden Sedan ett par år tillbaka presenteras alla mätvärden inom projektet som gällandes för STP (standard temperature ( o C) and pressure (113 mbar)). Förändringen berörde uteslutande resultat från de månadsvisa diffusionsmätningarna, dock ej ozon. Som tidigare framgått är skillnaden vanligtvis liten mellan det faktiska mätvärdet (aktuell temperatur) och det omräknade värdet (STP). Största avvikelsen gäller de platser där man uppmätt mycket låga månadsmedeltemperaturer. Den procentuella förändringen, om ute temperaturen fastställts till 1 o C, blir ca 11% och vid 1 o C ca 3.5%. Så länge temperaturen ute är < o C medför omräkningen till STP att dessa värden blir lägre än för aktuell temperatur. I utvärderingen jämförs också de uppmätta långtidsmedelvärdena (vecko- månadsmedelvärden) med beräknade långtidsmedelvärden från de dygnsvisa mätningarna. De beräknade medelvärdena gäller för kalenderperioden medan t ex de regionala månadsvisa mätningar byts dagtid i så nära anslutning som möjligt till månadsskiftet. De veckovisa VOC- och NO X - mätningarna byts genomgående måndagar mellan kl 1 och 13. Resultaten från de svenska EMEP- stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna utförs på dygnsbas, men observera att provbytet sker kl. 6 GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir 7 svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid 24, dvs kalenderdygn. EMEP-stationen vid Rörvik på Västkusten flyttades runt årsskiftet några kilometer söderut till Råö. Data för vinterhalvår 1/2 baseras därmed på mätningar från Rörvik för oktober till december 1 och från Råö januari till mars 2. De meteorologiska uppgifter som använts vid resultatutvärderingen har inhämtats från SMHIs synoptiska/automatiska observationsstationer. Platserna har valts av SMHI för att så långt som möjligt vara representativa för de deltagande kommunerna. I Bilaga 3 visas vilka 14

14 meteorologiska observationsplatser som kopplats till respektive tätort för årets utvärderingsarbete. Dygnsmedeltemperaturen har erhållits direkt från SMHI och har beräknats enligt en meteorologisk formel där man tar hänsyn till max- och min-temperaturer under dygnet, månad, läge i landet samt vilka klockslag som observationerna gäller. Frekvensfördelning har gjorts av vindriktningarna, som presenteras i form av vindrosdiagram i Bilaga 3. Dygnsmedelvärdena för vindhastighet utgör aritmetiska medelvärden för det antal registreringar som erhållits från respektive observationsplats. 5.2 Dygnsmätningar av SO 2, sot, NO 2 och PM 1 Vinterhalvårsmedelvärden av SO 2, sot, NO 2 och PM 1 tillsammans med de beräknade 98- percentilerna (SO 2, NO 2, sot) och 9-percentiler (PM 1 ) för de uppmätta dygnsmedelvärdena, mätperiodens högsta enskilda dygns- och månadsmedelvärden och antal värden visas i Tabellerna 5.1, 5.2, 5.3 och 5.4. Vinterhalvårsmedelvärdena av NO 2 och PM 1 /sot åskådliggörs också av Figur 5.1 och 5.2 och för båda redovisningarna gäller att även bakgrundsresultaten medtagits, dvs dygnsresultaten vid de svenska EMEP-stationerna. 15

15 Tabell 5.1 Resultat från mätningarna av SO 2 i tätorter vintern 1/2 Kommun Medel- 98%-il Max 24h- Antal SO 2 (µg/m 3 ) värde uppmätt medelv. värden Eda 1.2 * * * Eksjö.7 * * * Falkenberg Grums.8 * * * Huddinge Hudiksvall.6 * * * Hörby 1.8 * * * Jönköping.9 * * * Karlskoga.8 * * * Karlskrona 2.3 * * * Karlstad.8 * * * Katrineholm.6 * * * Kristianstad 1.3 * * * Köping.6 * * * Landskrona 1.5 * * * Linköping.9 * * * Lycksele.6 * * * Mariestad.8 * * * Motala.8 * * * Piteå.9 * * * Sala.6 * * * Sandviken.8 * * * Skövde.7 * * * Strömsund.5 * * * Söderhamn.4 * * * Södertälje.9 * * * Timrå Trelleborg 8.4 * * * Uppsala.6 * * * Värnamo Älmhult.8 * * * Örebro 1. * * * Örnsköldsvik 1.1 * * * Bredkälen Hoburgen Rörvik/Råö Vavihill * Resultat från månadvisa diffusionsmätningar 16

16 Tabell 5.2 Resultat från mätningarna av sot i tätorter vintern 1/2 KOMMUN Medel- 98%-il Max 24h- Antal sot (µg/m 3 ) värde uppmätt medelv. värden Eda Eksjö Falkenberg Huddinge Hudiksvall Hörby Jönköping Karlskoga Karlstad Köping Landskrona Linköping Lycksele Mariestad Motala Sandviken Skövde Strömsund Söderhamn Södertälje Timrå Uppsala Värnamo Älmhult Örebro Örnsköldsvik Bredkälen Hoburgen Rörvik/Råö Vavihill

17 Tabell 5.3 Resultat från mätningarna av NO 2 i tätorter vintern 1/2 Kommun Medel- 98%-il Max 24h- Antal NO 2 (ug/m3) värde uppmätt medelv. värden Arvika Eda Eksjö Falkenberg Grums Hallsberg Huddinge Hudiksvall Hörby Jönköping Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kristianstad* Kävlinge Köping Landskrona Linköping Lycksele Mariestad Motala Sala Sandviken Skövde Strömsund Söderhamn Södertälje Tidaholm Timrå Trelleborg Uppsala Värnamo Älmhult Örebro Örnsköldsvik Östersund Bredkälen Rörvik/Råö Vavihill Hoburgen * gaturumsmätning 18

18 Tabell 5.4 Resultat från mätningarna av PM 1 i tätorter vintern 1/2 Kommun Medel- 9%-il 98%-il Max 24h- Antal PM 1 (µg/m 3 ) värde uppmätt uppmätt medelv. värden Arvika Grums Hallsberg Jönköping Karlshamn Karlskoga Karlskrona Katrineholm Kristianstad,gata Kävlinge Landskrona Lycksele Mariestad Sala Sandviken Skövde, gata Strömsund Söderhamn Tidaholm Timrå Trelleborg Uppsala Värnamo Västervik Örnsköldsvik Östersund

19 Figur 5.1 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 vinterhalvår 1/2.

20 Figur 5.2 Vinterhalvårsmedelvärden av PM 1 och sot vinterhalvår 1/2. 21

21 I Bilaga 8 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden i sex tabeller. Även här ingår resultaten från de nationella bakgrundsstationerna. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelhalter av sot och NO 2 har sammanställts med meteorologiskt data i tabeller i Bilaga 9. Vi har valt att lägga nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning motsvarande gränsvärdet för vinterhalvår för sot, dvs sot > 4 och för NO 2 den övre utvärderingströskeln till miljökvalitetsnormen som 98-percentil för dygn, dvs NO 2 > 48 µg/m 3. För PM 1 har vi valt att jämföra med miljökvalitetsnormen för dygn (9-percentil), dvs halter > 5 µg/m 3. För SO 2 gäller att alla uppmätta halter var lägre än gränsvärdesnivån 5 µg/m 3. I Bilaga 9 har vi därför valt att redovisa uppmätta halter > µg/m Månadsvisa diffusionsmätningar av SO 2 och NO Månadsmedelvärden av SO 2 i tätorter För de orter som utfört månadsvisa diffusionsmätningar av SO 2 inne i centrum av tätorten har vinterhalvårsmedelvärden beräknats och sammanställts med data från dygnsmätningarna enligt ovan i Tabell 5.1. Resultaten ingår likaså i den månadsvisa redovisningen av SO 2 - halter i tätorter i Bilaga Månadsmedelvärden av SO 2 och NO 2 på landsbygd Månadsmedelvärden av SO 2 och NO 2 från de regionala mätningarna har sammanställts i Bilaga 1. I Figur 5.3 och 5.4 visas vinterhalvårsmedelvärdena från de regionala mätningarna vid station A och B tillsammans med medelvärdet från mätningarna inne i centrum av tätorten. Resultaten redovisas även i Tabell 5.5 tillsammans med resultaten från de svenska EMEPstationerna. 5.4 Veckovisa diffusionsmätningar av VOC i tätorter Resultaten, i form av vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 5.6. VOC komponenterna illustreras även på Sverigekartan i Figur

22 Tabell 5.5 Vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av SO 2 och NO 2 regionalt (Stn. A, B), i tätorter samt i urban bakgrundsluft (T) vintern 1/2. NO 2 Mv NO 2 Mv NO 2 Mv SO 2 Mv SO 2 Mv SO 2 Mv Kommun A T B A T B Eksjö Falkenberg Hudiksvall Karlshamn Karlskoga Karlstad Kristianstad Landskrona Linköping Piteå Sandviken Skövde Timrå Trelleborg Uppsala Värnamo Bredkälen.68.8 Hoburgen Rörvik/Råö Vavihill

23 Tabell 5.6 Vinterhalvårsmedelvärden av VOC i tätorter i urban bakgrund inom URBANprojektet vintern 1/2 Bensen Toluen Oktan Butylac Etylbensen mp- o-xylen Nonan Xylen Kommun Mv Mv Mv Mv Mv Mv Mv Mv Arvika Eda Eksjö < Falkenberg < Hallsberg < Hudiksvall < Hörby < Jönköping Karlshamn < Karlskrona < Karlstad < Karlstad extra < Katrineholm < Kävlinge < Köping < Landskrona < Linköping < Lycksele < Mariestad < Motala < Piteå < Sandviken < Skövde < Skövde,gata < Strömsund < Söderhamn < Södertälje < Tidaholm Timrå < Trelleborg < Uppsala < Uppsala, gata Värnamo < Västervik < Älmhult < Örebro < Örnsköldsvik < Östersund <

24 Figur 5.3 Vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 regionalt och i tätortsluft 1/2. Där A och B är i regional bakgrund och T i tätortens urbana bakgrund. 25

25 Figur 5.4 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 regionalt och i tätortsluft 1/2. Där A och B är i regional bakgrund och T i tätortens urbana bakgrund. 26

26 Figur 5.5 Medelvärden av VOC vintern 1/2. Storleken på pajerna indikerar belastningens relativa storlek 27

27 5.5 2-veckors/månadsvisa diffusionsmätningar av NO x i tätorter I Tabell 5.7 redovisas resultaten från bestämningen av månadsmedelvärden av NO x i Tidaholm, Skövde (oktober-december) och Katrineholm under vintern 1/2 tillsammans med en jämförelse med vinterhalvår /1. Resultaten baseras på att två stycken 2-veckors dubbelprover av NO x slagits ihop och analyserats. Parallellt under de båda 2- veckorsperioderna exponerades också ett dubbelprov av NO 2 mätt på månadsbas och fördelningen mellan NO och NO 2 har därefter beräknats. Kampanjvisa mätningar av NO x har också genomförts i Skövde i ett mer belastat område i en vägkorsning (Skövde-gata) se resultaten i Tabell 5.8. Tabell 5.7 Resultat från diffusionsmätningar av NO x (µg/m 3 ) (räknat som NO 2 ) i Katrineholm och Tidaholm vintern 1/2 KATRINEHOLM TIDAHOLM SKÖVDE NO 2 NO NOx NO 2 NO NOx NO 2 NO NOx / /

28 Tabell 5.8 Resultat från diffusionsmätningar av NO x (µg/m 3 ) i Skövde i urban bakgrund och ett gaturum vintern 1 (otober-december). STADSHUSET GATURUM urban bakgrund NO 2 NO NOx NO 2 NO NOx

29 5.6 Månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 och NO 2 på landsbygd och i tätort under sommaren 1 samt O 3 - mätningar under vintern 1/2 Resultaten från mätningarna av O 3 och NO 2 under sommaren 1 vid de regionala mätplatserna A och B samt inne i tätorten redovisas som månadsmedelvärden i Bilaga 1 och som sommarhalvårsvärden nedan i Tabell 5.9. För O 3 - mätningarna gäller att de beräknade sommarmedelvärdena också sammanställts på karta, Figur 5.6, tillsammans med motsvarande resultat från mätningarna inom EMEP- nätet. Observera att de regionala mätplatserna i något fall kan skilja mellan sommar och vinter medan lokaliseringen i tätorten alltid är den samma. Även de månadsvisa resultaten från vinterns O 3 - mätningar visas i Bilaga 1 samt som vinterhalvårsmedelvärden i Tabell 5.1 och på karta tillsammans med resultaten från EMEPnätet i Figur 5.7. Tabell 5.9 Sommarhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av O 3 och NO 2 regionalt och i tätorter 1. O 3 Mv O 3 Mv O 3 Mv NO 2 Mv NO 2 Mv NO 2 Mv Kommun Stn.-A Tätort Stn.-B Stn.-A Tätort Stn.-B Burlöv Falkenberg Hässleholm Karlshamn Karlskoga Karlstad Kristianstad Landskrona Linköping Tidaholm Tranås Värnamo Västervik Östersund Esrange 68 Norra Kvill 6 Rörvik 52 Vavihill 53 Vindeln 54 3

30 Tabell 5.1 Vintermedelvärden av O 3 regionalt och i tätorter 1/2 (µg/m 3 ) O3 Mv O3 Mv O3 Mv Kommun Stn.-A Tätort Stn.-B Falkenberg Hudiksvall Hörby Karlskrona Karlstad Motala Piteå Uppsala Esrange 66 Nora Kvill 73 Rörvik 69 Vavihill 69 Vindeln 58 Som i viss mån framgår av figurerna 5.6 och 5.7 genomförs O 3 - mätningar i renluftsområden vid mätplatser som inte alltid är de samma som de EMEP-stationer från vilka vi inhämtat de dygnsvisa SO 2 -, sot- och NO 2 - resultaten (se även bilaga 2). 31

31 Figur 5.6 Sommarhalvårsmedelvärden av O 3, 1 32

32 Figur 5.7 Vinterhalvårsmedelvärden av O 3, /1 33

33 6 Jämförelser med gränsvärden, miljö-kvalitetsnormer och riktvärden för utomhusluft 6.1 Jämförelser med gällande gränsvärden för SO 2, sot och NO 2 I Sverige föreligger gränsvärden för tre av de komponenter som ingår i projektet, SO 2, sot och NO 2 (Boström och Annerberg, 1993a;b;c). Gränsvärdena har sammanfattats i Tabell 6.1. Tabell 6.1 Svenska gränsvärden för luftkvalitet i tätorter Gränsvärde Medelvärdestid Anmärkning µg/m 3 Kvävedioxid 11 1 timma 98-percentil för vinterhalvår 75 1 dygn 98-percentil för vinterhalvår 5 vinterhalvår aritmetiskt medelvärde Svaveldioxid 1 timma 98-percentil för vinterhalvår 1 1 dygn 98-percentil för vinterhalvår 5 vinterhalvår aritmetiskt medelvärde Sot 9 1 dygn 98-percentil för vinterhalvår 4 vinterhalvår aritmetiskt medelvärde Utformningen av gränsvärden som 98%-iler innebär att de uppmätta värdena tillåts överskrida de angivna nivåerna i upp till 2 % av mätperioden. Av redovisningen i Tabell 5.1 för de dygnsvisa mätningarna av SO 2 framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider gällande gränsvärde (5 µg/m 3 ) med god marginal. Detsamma gäller för de uppmätta dygnsmedelvärdena och de beräknade 98%- ilvärdena. Även sotresultaten i Tabell 5.2 visar att vinterhalvårsmedelvärdena underskrider gällande gränsvärde och som mest utgör ca % av gränsvärdet (Lycksele, Eda och Strömsund). Motsvarande jämförelse mellan uppmätta halter och gällande gränsvärde för dygnsmedelvärden, ansatt som 98%-il för vinterhalvåret, visar att den högsta belastningen (Lycksele) motsvarar 75% av gränsvärdet. Totalt uppmättes dygnsvärden av sot > 4 µg/m 3, varav alla utom två inträffade under december månad, Bilaga 9. Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 i Tabell 5.3 motsvarande som mest ca 4-5% av gränsvärdet för vinterhalvår, vilket förekom i 2 tätorter (Hudiksvall och Trelleborg). 98%-ilerna för dygnsmedelbelastningen i tätorterna utgör som mest mellan ca 55 och 75% av gränsvärdet (Hudiksvall, Trelleborg och Östersund). Inte något dygnsmedelvärde > 75 µg/m 3 uppmättes under vinterhalvåret. I Bilaga 9 redovisas totalt 16 dygnsmedelvärden > 5 µg/m Jämförelser med svensk miljökvalitetsnorm för utomhusluft Regeringens förordning om miljökvalitetsnormer för luft (MKN) trädde i kraft den 1 januari Förordningen uppdaterades i juni 1 (SFS 1:527) till att förutom förekomst och halt av NO 2, SO 2 och bly (Pb) även inbegripa partiklar (PM 1 ). Till skillnad från gränsvärden, som baseras på vinterhalvår, baseras MKN på helår. Förordningen slår fast att varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Detta innebär ett krav på 34

34 kommunerna att, i förekommande fall, vidta åtgärder under mellantiden fram till 31 december 5 för NO 2, SO 2 och Pb samt 31 december 4 för PM 1 för att uppfylla MKN. Av förordningen framgår att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med >25 invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom mätning. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. Om halten överskrider den övre utvärderingströskeln, se Tabell 6.6, ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning. Kontrollen kan ske genom samverkan mellan flera kommuner. Vid haltnivåer mellan den övre och undre utvärderingströskeln kan kontrollen ske genom en en kombination av mätning och beräkning. Om den undre utvärderingströskeln understigs är det tillräckligt att kontrollen sker genom beräkning eller objektiv uppskattning. I förordningen (SFS nr:1:527) har även införts toleransmarginaler för PM 1 och NO 2, vilket innebär den accepterade föroreningshalten för varje år fram till det år miljökvalitetsnormen ska vara uppfylld, se Tabell 6.2 och 6.5. Normen för bly,.5 µg/m 3, se Tabell 6.3, som årsmedelvärde, kommer sannolikt inte att bli några problem för de svenska kommunerna att klara, utifrån erfarenheter från tidigare mätningar och det (from mars 1995) gällande förbudet mot användning av bly i bensin. Vidare överensstämmer de nivåer som redovisas för SO 2, se Tabell 6.4, relativt väl med de som för närvarande gäller som svenska gränsvärden. De nuvarande SO 2 - nivåerna i förordningen kommer sannolikt inte att medföra någon ytterligare skärpning av de svenska miljökraven. Med enstaka undantag kommer normen att klaras i svenska kommuner. En MKN för bensen och CO är för närvarande (hösten 2) ute på remiss (NV-rapport 58). Där redovisas bland annat ett förslag till miljökvalitetsnorm för bensen motsvarande 2.5 µg/m 3, som inte får överskridas på någon plats efter den 31 december 9. Eftersom normvärdet för bensen skall gälla även de mest belastade områdena, vanligtvis hårt trafikerade gaturum, uppskattar man att värdet motsvarar den av Institutet för miljömedicin (IMM) tidigare rekommenderade lågrisknivån (Hogstedt m. fl., 1996) 1.3 µg/m 3 som urban bakgrundsbelastning. Det föreslagna normvärdet är väsentligt strängare än gränsvärdet på 5 µg/m 3 enligt EU-direktivet för bensen. I Tabell 6.7 presenteras den föreslagna miljökvalitetsnormen för bensen samt CO. 35

35 Tabell 6.2 Miljökvalitetsnorm för NO 2 i utomhusluft, värden som inte får överskridas efter den 31 december 5. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning Toleransmarginal 1 timme 9 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98-percentil) 1 dygn 6 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil) 1 år 4 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde För skydd av vegetation 1 år 3 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde av NO x µg/m 3 1/1 år 1 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 9 µg/m 3 den 1/1 år µg/m 3 1/1 år 1 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 6 µg/m 3 den 1/1 år 6. 5 µg/m 3 den 1/1 år 1 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 4 µg/m 3 den 1/1 år 6. Ingen Tabell 6.3 Miljökvalitetsnormer för bly. För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 år.5 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell 6.4 Miljökvalitetsnormer för SO 2 För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98-percentil) 1 dygn 1 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil) För skydd av ekosystem: 1 vinterhalvår µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde 1 år µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde 36

36 Tabell 6.5 Miljökvalitetsnormer för PM 1 För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning Toleransmarginal 1 dygn 5 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (9- percentil) 75 µg/m 3 1/1 år 1 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 5 µg/m 3 den 1/1 år 5. 1 år 4 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde 48µg/m 3 den 1/1 år 1 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 4 µg/m 3 den 1/1 år 5. Tabell 6.6 Utvärderingströsklar NO 2 1 timme 1 dygn 1 år 1 år (vegetation) SO2 1 timme 1 dygn 1 vh år (ekosystem) Utvärderingströsklar Period Nedre Övre 6% (54 µg/m 3 ) 6% (36 " ) 65% (26 " ) 65% (19.5 µg/m 3 ) 5% (1 µg/m 3 ) 5% (5 µg/m 3 ) 4% (8 µg/m 3 ) 8% (72 µg/m 3 ) 8% (48 " ) 8% (32 " ) 8% (24 µg/m 3 ) 75% (15 µg/m 3 ) 75% (75 µg/m 3 ) 6% (12 µg/m 3 ) Bly 1 år 5% (.25 µg/m 3 ) 7% (.35 µg/m 3 ) PM 1 dygn 1 år 4% ( µg/m 3 ) 25% (1 µg/m 3 ) 6% (3 µg/m 3 ) 35% (14 µg/m 3 ) Tabell 6.7 Förslag till MKN för bensen och kolmonoxid Medelvärdestid Värde Anmärkning Bensen 1 år 2.5 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Kolmonoxid 8 timmar 1 mg/m 3 högsta halt som glidande medelvärde 37

37 NO 2 och SO 2 Miljökvalitetsnormen för år och dygn underskrids i samtliga mätpunkter, som här för alla kommuner utan Kristianstad kan anses representera den urbana bakgrunden. Oftast gäller det att ett årsmedelvärde för NO 2 är något lägre än vinterhalvårsmedelvärdet, vilket också framgår av Tabell 6.8, där vinterhalvårsmedelvärdena av NO 2 för vintrarna /1 och 1/2 redovisas tillsammans med sommarhalvårsmedelvärden för och 1 och uträknade vinter/sommarkvoter. Kvoterna varierar mellan orterna, men genomgående är vinterhalvårsmedelvärdet högre (ca -6%) än sommarhalvårsmedelvärdet. Tabell 6.8 Halvårsmedelvärden av NO 2 i tätorter vintern /1 och 1/2, sommaren, samt aktuella vinter/sommarkvoter. Tätort Vinter Vinter Sommar Sommar kvot kvot kvot /1 1/2 1 12/1 1/1 1/ Linköping Värnamo Västervik Burlöv Tidaholm Karlstad Karlskoga Piteå I Figur 6.1 illustreras de uppmätta vinterhalvårsmedelvärdena av NO 2 som 98%-il för dygn jämfört med MKN samt den övre utvärderingströskeln. Genom tidigare mätningar har visats att halterna av NO 2 i belastade gaturum kan vara en faktor 1.5 gånger så höga som i urban bakgrund. Samtliga av dessa kommuner utom Östersund uppvisar halter som troligen underskrider MKN i såväl i gaturum som urban bakgrund. Den övre utvärderingströskeln överskrids i urban bakgrund i fyra kommuner, vilket innebär att mätningar måste utföras. Från de dygnsvisa mätningarna av SO 2 framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider MKN med god marginal. Detsamma gäller för de uppmätta dygnsmedelvärdena och de beräknade 98%-ilvärdena. I miljökvalitetsnormen finns också speciella SO 2 - och NO x - värden för skydd av ekosystemen utanför tätorter. För SO 2 gäller normen µg/m 3 både som års- och vinterhalvårsmedelvärde. Av resultaten från de regionala mätningarna i Tabell 5.4 framgår att denna normnivå innehålls med god marginal. För NO x värdet (NO + NO 2 ) jämför vi här med de uppmätta NO 2 halterna i regional bakgrund. I den regionala bakgrunden föreligger vanligen det mesta av NO x halten i form av NO 2. Även för NO 2 - resultaten gäller att det årsbaserade normvärdet 3 µg/m 3 innehålls. Påståendet styrks av jämförelsen nedan i Tabell 6.9, där resultat från de kommuner som genomfört regionala NO 2 - mätningar också under sommaren sammanställts. 38

38 Tabell 6.9 Sommar- och vinterhalvårsmedelvärden vid de regionala mätplatserna, som medelvärden av A och B, i anslutning till tätorter. Kommun Sommaren 1 Vintern 1/2 NO 2 NO 2 (A) Falkenberg Karlshamn Karlstad Landskrona Värnamo MKN 98%-il, dygn 6 5 ÖUT 98% il dygn ug No2/m Tidaholm Motala Hallsberg Mariestad Älmhult Karlskrona Värnamo Eksjö Köping Linköping Skövde Sala Huddinge Sandviken Katrineholm Eda Grums Karlskoga Strömsund Hörby Landskrona Uppsala Söderhamn Örebro Falkenberg Karlshamn Kristianstad Arvika Örnsköldsvik Jönköping Södertälje Lycksele Kävlinge Karlstad Timrå Trelleborg Hudiksvall Östersund Figur 6.1 NO 2 som 98%-il för dygn jämfört med MKN och ÖUT för NO 2 PM 1 I Figur 6.2 har de uppmätta vinterhalvårsmedelvärden i urban bakgrund, 9%-ilerna samt 98%- iler för dygn för PM 1 jämförts med motsvarande MKN (9%-il) samt ÖUT (98%-il). Ingen kommun ligger över, men endast fem av kommunerna ligger under mätkravsnivån (ÖUT). Enligt utförda mätningar i urban bakgrund och gaturum under både vinter- och sommarhalvår är dessutom halterna generellt något högre i gaturum än i urban bakgrund. Mätningarna visar också att halterna av PM 1 kan vara relativt höga under vår och försommar (Areskoug, 1). 39

39 Totalt överskreds MKN (5 µg/m 3 ) vid 66 tillfällen under perioden oktober-april, se Bilaga 9. Det stora flertalet av dessa tillfällen inträffade under mars och april. µg/m MKN-dygn (9%-il, år) Figur 6.2 Bensen Arvika Kristianstad Landskrona Kävlinge Trelleborg Västervik Karlshamn Uppsala Grums Mätkrav 98%-il, år Karlskrona Skövde Karlskoga Lycksele Jönköping Katrineholm Sala Tidaholm Mariestad Värnamo Söderhamn Östersund Sandviken Örnsköldsvik Hallsberg Timrå Strömsund Uppmätta 9- och 98%-iler för dygn för PM 1 under vinterhalvår 1/2 jämfört med motsvarande MKN och ÖUT. Det föreslagna normvärdet för bensen är 2.5 µg/m 3 som årsmedelvärde skall gälla i alla miljöer, således även i de mest belastade områdena. (Det nationella miljömålet för bensen är 1 µg/m 3 som årsmedelvärde.) Eftersom trafiken i många fall är den dominerande källan i tätorten, återfinns sannolikt den mest belastade miljön i ett gaturum. Man kan utgå från att haltvariationen är stor mellan såväl olika gaturum som mellan gaturum och urban bakgrund. Mätningar som utfördes i olika gaturum i anslutning till URBAN-projektet under vinterhalvåret 1/2 i fem kommuner visade att halten i ett belastat gaturum i dessa kommuner var en faktor 2-4 gånger högre än halten i urban bakgrund. Den genomsnittliga faktorn var 2.3. I Figur 6.3 illustreras uppmätta bensenhalter i urban bakgrund samt de beräknade halterna i gaturum baserat på denna faktor jämfört med den föreslagna MKN för bensen. 4

40 MKN 2. Miljömål 1.. Motala Linköping Värnamo Katrineholm Jönköping Eksjö Falkenberg Uppsala Kävlinge Örebro Hallsberg Piteå Skövde Landskrona Karlstad Tidaholm Karlskrona Köping Sandviken Västervik Trelleborg Timrå Östersund Södertälje Mariestad Hörby Göteborg Örnsköldsvik Söderhamn Strömsund Karlshamn Hudiksvall Lycksele Arvika Eda Figur 6.3 Vinterhalvårsmedelvärden av bensen i urban bakgrund samt schablonberäknade vinterhalvårsmedelvärden i gaturum jämfört med den föreslagan MKN för bensen I Figur 6.3 framgår att alla orter utom 7 uppvisar ett vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund vilket underskrider den föreslagna miljökvalitetsnormen, medan alla utom två schablonberäknade vinterhalvårsmedelvärden för gaturum ligger över denna nivå. Samtliga kommuner överskrider miljömålet i dagsläget. 6.3 Gränsvärden inom EU Gränsvärden gällande inom EU har sammanställts i Tabell Det nya ramdirektivet om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten utfärdades 1996 och innehåller de grundläggande principerna för en gemensam EU-strategi vad gäller luftkvalitet. Direktivet beskriver principer för övervakning av luftkvaliteten. En målsättning med direktivet är att miljön som helhet och människors hälsa ska skyddas. Skadliga luftföroreningshalter ska undvikas. Där luftkvaliteten redan är god ska den bibehållas, och där luftkvaliteten är dålig ska den förbättras. Direktivet begränsas till att omfatta utomhusluft, med undantag för arbetsplatser. God luftkvalitet definieras med hjälp av bl.a. gränsvärden och tröskelvärden, baserade på resultat från internationell effektforskning. Luftkvaliteten ska utvärderas i förhållande till uppställda gräns- och tröskelvärden med jämförbara metoder och utifrån samma kriterier inom hela EU-området. Luftkvaliteten rapporteras för tättbebyggda områden ("agglomerations") och 41

41 andra s.k. zoner, som definieras av medlemsländerna. Zoner kan i stort sett vara vilka områden som helst, och behöver inte ens vara sammanhängande utan kan utgöra ett typområde, t ex alla tätorter av en viss storlek. Direktivet anger vidare att allmänheten ska få tillgång till information om luftkvaliteten i de olika länderna relaterat till uppställda gräns- och tröskelvärden. Ramdirektivet beskriver medlemsländernas skyldigheter att fastställa och övervaka luftkvaliteten. Mer specifikt ansvarar medlemsländerna för att genomföra direktivet, utvärdera luftkvaliteten, godkänna mätstrategier, metoder för mätning och modellering samt säkerställa kvaliteten i mätning och modellering. Till ramdirektivet utformas dotterdirektiv för specifika föroreningar. I första steget har sådana utarbetats och fastställts av kommissionen för svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar och bly (1999/3/EC). Under november antogs även direktiv för bensen och kolmonoxid (direktiv /69/EC) och under 2 antogs ett direktiv för ozon (2/3/EC). 42