LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
|
|
- Charlotta Sundberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(18) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2010 och vinterhalvåret 2010/2011 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:7 Miljöförvaltningen Landskrona
2 2(18) Innehåll Sammanfattning... 3 Partiklar (PM10)... 3 Kvävedioxid (NO 2 )... 3 Svaveldioxid (SO 2 )... 3 Marknära ozon (O 3 )... 4 Flyktiga organiska ämnen (VOC) Inledning Utförda mätningar i Landskrona Stad Mätningar Mätplatser Urban Gaturum Bakgrundsmiljö Mätmetoder Resultat Partiklar (PM10) Kalenderåret Vinterhalvåret 2009/ Kvävedioxid (NO 2 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Marknära ozon Flyktiga organiska ämnen (VOC) Referenser... 18
3 3(18) Sammanfattning Landskrona stad ingår sedan 1988/89 i det så kallade Urbanmätnätet. Projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftföroreningar för övervakning av luftkvaliteten och för kontroll av miljökvalitetsnormerna (enligt SFS 2010:477). Projektet är ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet. Under 2010 och vinterhalvåret 2010/2011 har mätningar i Landskrona stad gjorts i den urbana en på polishuset i Landskrona, i met på Eriksgatan 154 samt i smiljöer på Rönneberga backe och Ven. Totalt har 5 olika parametrar undersökts: partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), ozon (O 3 ) och VOC (flyktiga organiska ämnen bl.a. bensen). Partiklar (PM10) PM10 har mätts kontinuerligt (dygnsvis) under hela året i met vid Eriksgatan samt i den urbana en vid polishuset under vinterhalvåret 2010/2011. Mätningarna i den urbana en har skett sedan vinterhalvåret 2001/2002 och i met sedan vinterhalvåret 2002/2003. Helårsmätningar har gjorts i met sedan För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar (PM10) inte överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. Kalenderåret 2010 För kalenderåret 2010 överskreds miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i met under 8 dygn. Den övre utvärderingströskeln 35 µg/m 3 överskreds under 27 dygn och det totala årsmedelvärdet var 20 µg/m 3. Detta innebär en något minskad partikelhalt jämfört med föregående år. Vinterhalvåret 2010/2011 För vinterhalvåret 2010/2011 (oktober mars) överskreds miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 inte något dygn i den urbana en och 3 dygn i met. Medelvärdet för vinterhalvåret var 17 µg/m 3 i den urbana en och 19 µg/m 3 i met. I den urbana en överskreds den övre utvärderingströskeln (35 µg/m 3 ) 14 dygn och i met 17 dygn. Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid har mätts i urban i Landskrona sedan Mätningarna under vinterhalvåret 2010/2011 har skett med passiv provtagning (diffusionsprovtagare) på månadsbasis. Medelvärdet för vinterhalvåret är 13 µg/m 3 i den urbana en, vilket kan jämföras med miljökvalitetsnormen 40 µg/m 3 och svärdet 5.0 µg/m 3 för mätstationen Vavihill på Söderåsen samt miljömålet 20 µg/m 3. Årsmedelvärdet ligger under den nedre utvärderingströskeln 26 µg/m 3, vilket innebär att inget kontinuerligt mätkrav föreligger. Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid mättes under vinterhalvåret 2010/2011 med passiv provtagning månadsvis i den urbana en. Havlårsmedelvärdet är 1.1 µg/m 3, att jämföras med värdet 0.7 µg/m 3 för mätstationen Vavihill på Söderåsen och miljömålet 1.4 µg/m 3. Miljökvalitetsnormen är baserad på tim- och dygnsmedelvärde och är max 100 µg/m 3 under ett dygn, till skydd för människors hälsa.
4 4(18) Marknära ozon (O 3 ) Mätningar av marknära ozon har skett i Landskrona under delar av sommarhalvåret sedan mättes ozon månadsvis med passiv provtagning, dels i urban och i regional på Rönneberga backe och på Ven under tre månader. Medelvärdet för den urbana en är 63 µg/m 3, Rönneberga backe 64 µg/m 3 och Ven 66 µg/m 3. Det finns inga miljökvalitetsnormer eller miljömål för månadsmedelvärden, men det bör eftersträvas att 8-timmarsmedelvärdet inte överstiger 70 µg/m 3 enligt miljömålen. Mätvärdena i Landskrona kan jämföras med smätningarna på Vavihill som visar liknande nivåer med ett sommarhalvårsmedelvärde på 67 µg/m 3. Marknära ozon mäts endast under sommarhalvåret då det bildas med hjälp av solljus från andra luftföroreningar. Flyktiga organiska ämnen (VOC) Under 2010 mättes flyktiga organiska ämnen i met på Eriksgatan i Landskrona under 20 veckor, jämnt utspridda över året. Både årsmedelvärdet 1.2 µg/m 3 och vinterhalvårsvärdet 1.4 µg/m 3 för bensen understeg miljökvalitetsnormen 5 µg/m 3 med bred marginal och även den nedre utvärderingströskeln 2.0 µg/m 3.
5 5(18) 1. Inledning Landskrona stad ingår i det så kallade Urbanmätnätet för luftkvalitet i tätorter sedan vinterhalvåret 1988/89. Urbanmätnätet är ett samarbetsprojekt mellan ett 40-tal av landets kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet. Det grundläggande arbetet utförs av miljöförvaltningarna i respektive kommun medan IVL står för utrustning, analyser och mätdatabearbetning. Varje år redovisar IVL resultatet från mätningarna inom Urban-projektet i en rapport över Sveriges luftkvalitet för det senaste kalenderåret och vinterhalvåret. Rapporten kommer miljöförvaltningarna tillhanda i september/oktober året därpå. Denna rapport är bland annat en sammanfattning av IVL:S rapport Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 2010/11 (Rapport B1996) för det som handlar om mätningarna i Landskrona. Mer sinformation, med bland annat mätmetoder och undersökningsmetodik, finns i IVL:s rapport. Denna rapport redovisar endast mätningarna som ingår i Urbanmätnätet. Sedan 1991 har mätningar på luftföroreningar i Landskronas tätort också utförts med så kallad DOASteknik (Differentiell Optisk Absorptions Spektroskopi). Resultaten från dessa mätningar redovisas i separata rapporter. I maj 2010 ersatte Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) den tidigare förordningen (SFS 2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Detta innebar en förändring i gränsvärdena för de olika luftföroreningarna och störst betydelse har det varit för parametern PM10 där värdet för den övre utvärderingströskeln (ÖUT) har höjts från 30 µg/m 3 till 35 µg/m 3 och antalet tillåtna överskridande av ÖUT per år har höjts från 7 gånger till 35 gånger. Även ÖUT för årsmedelvärdet har höjts från 14 µg/m 3 till 28 µg/m 3. Överskrids ÖUT på årsbasis föreligger en kontrollplikt i form av konstanta mätningar av luftkvaliteten. Överskrids endast den nedre utvärderingströskeln (NUT), är det tillåtet att endast mäta under delar av året och övriga värden kan beräknas. Även NUT har höjts för PM10 i den nya förordningen, men den förändringen har inte någon betydelse för resultatet på mätningarna i Landskrona. 2. Utförda mätningar i Landskrona Stad 2.1 Mätningar I Landskronas tätort mättes olika parametrar i luften på två olika mätstationer under hela året 2010 och under vinterhalvåret 2010/2011. De parametrar som ingick i Urbanmätnätet var partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), marknära ozon (O 3 ) och flyktiga organiska ämnen (VOC). Vilka parametrar som mättes vid respektive mätstation och med vilken mätfrekvens framgår av tabell 1. Mätstation Mätperiod Parameter Mätfrekvens Urban (polishuset) Vinterhalvåret PM 10 SO 2 Dygn Månad Kalenderår (f.r.o.m juni) NO 2 Månad Gaturum (Eriksgatan 154) Kalenderår PM10 VOC Dygn Vecka Tabell 1: Sammanställning av utförda luftmätningar i Landskrona Stad under kalenderåret 2010 och vinterhalvåret 2010/2011
6 6(18) Utöver ovanstående mätningar utfördes passiva mätningar av marknära ozon (O 3 ) och kvävedioxid (NO 2 ) i sluft på landsbygden under juli, augusti och september på Rönneberga backe och på Ven ovanför Bäckviken. Mätplats Ven Mätplats Rönneberga Figur 1: Bakgrundmätningar på landsbygden 2.2 Mätplatser Urban Mätplatsen för urban är placerad i takhöjd i centrum och stationen är belägen på taket på polishusets fastighet i korsningen Norra Långgatan Rådhusgatan. Mätningar har gjorts på denna plats sedan vinterhalvåret 2001/2002 och innan dess har stationen flyttas vid flera tillfällen men har hela tiden funnits i tätortens centrum. Nuvarande placering framgår av figur 2.
7 7(18) Urbant Urban Figur 2: Mätstationernas placering i centrala Landskrona Gaturum Mätstationen för är placerad på ca 2 meters höjd i met på Eriksgatan 154, som är en av Landskronas mest trafikerade gator där det även finns cykel- och gångbana. Gatan omges av byggnader på båda sidor och mätplatsen framgår av figur 2. Trafikflödet på Eriksgatan i närheten av mätpunkten var i maj 2011 beräknat som vardagsmedeldygn (VMD) 9829 fordon varav 609 var tunga fordon (6.2 %). Medelhastigheten var 32 km/h och 85:e percentilen var 38 km/h. I nära anslutning till mätplatsen finns också vägbulor för att dämpa hastigheten. Antalet fordon på Eriksgatan har var år fordon under ett vardagsmedeldygn och sjönk under den första halvan av decenniet till 8827 fordon under 2006, därefter har det stigit något igen. Andelen tunga fordon har dock sjunkit något, från 6.7% under 2006 till 6.2% år Bakgrundsmiljö Ven - Mätplatsen på Ven är belägen på höjden ovanför Bäckviken, ca 300 m från hamnen. Det finns endast lite biltrafik på Ven och färjan har 9 avgångar/dag (15 avgångar/dag under sommarmånaderna juni - augusti) Rönneberga backe - Mätplatsen på Rönneberga backe är belägen ca 10 km från Landskrona tätort, ca 8 km från motorvägen (E6/E4) och 1 km från närmaste större väg (väg 17). Endast ett fåtal lantbruksfastigheter finns i närheten. Vavihill - Mätstationen Vavihill på Söderåsen ingår i det nationella luftövervakningsprogrammet och i det europeiska samarbetsprojektet EMEP. Stationen i Vavihill är relativt opåverkad av lokala källor och redovisas som en jämförelsestation i resultatet.
8 8(18) 3. Mätmetoder Mätningarna av PM10 i met och i den urbana en är gjorda med en aktiv metod, där luft sugs in från provplatsen med en pump och får passera ett filter, speciellt anpassat för att fånga upp de partiklar som är större än 10 μm. Mätningarna sker dygnsvis med en provtagningsapparat som automatiskt växlar mellan provtagningskärlen vid midnatt, varje natt. Apparaten har 8 kanaler vilket innebär att vätskor och filter byts en gång per vecka under provtagningsperioden (Se figur 3). Övriga mätningar är gjorda med en passiv metod där luften passerar filtret med diffusion och provbytena sker en gång per vecka eller månad (NO 2, SO 2, O 3 och VOC). Figur 3: Utrustning för mätningar av PM10 och luftintag för mätning av NO 2 4. Resultat 4.1 Partiklar (PM10) Partiklar är den luftförorening som bedöms vara mest skadlig för människans hälsa. Den negativa påverkan kan ske redan vid låga nivåer och partiklarna kan bland annat försämra barns lungfunktion och deras lungutveckling. Man beräknar också att höga halter av partiklar i luften orsakar 3000 till 5000 förtida dödsfall per år i Sverige, vilket motsvarar en förkortad medellivslängd på 6-12 månader. Den största källan till höga halter av grova partiklar (PM10) i gatumiljö i svenska tätorter är slitage av vägbeläggning, däck, bromsar och vägsand. Slitaget uppstår framför allt vid användning av dubbdäck.
9 9(18) PM10 mättes för första gången i den urbana en i Landskrona vinterhalvåret 2001/2002 och vintern 2002/2003 startade även mätningar i met. Sedan 2004 har PM10 mätts kontinuerligt (dvs. helårsvis) i met. Resultatet ska jämföras med miljökvalitetsnormen enligt 18 Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och utvärderingströsklarna enligt bilaga 1 till Luftkvalitetsförordningen. Partiklar PM10 18 Till skydd för människors hälsa får partiklar (PM10) inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår. Bilaga 1 till förordning SFS 2010:477 Utvärderingströsklar Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel 35 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än 35 gånger per kalenderår Nedre tröskel 25 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än 35 gånger per kalenderår Norm för årsmedelvärde Övre tröskel 28 mikrogram per kubikmeter luft Nedre tröskel 20 mikrogram per kubikmeter luft Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8) krävs kontinuerliga mätningar, dvs. fortlöpande mätningar, under ett helt kalenderår på en fast punkt, när den nedre utvärderingströskeln (NUT) överskrids (9 ). NUT överskrids när dygnsmedelvärdet 25 µg/m 3 överskrids mer än 35 dygn under ett kalenderår, alternativt när årsmedelvärdet överskrider 20 µg/m 3. Fram till 2010 hade miljömålet Frisk luft som delmål för PM10 att dygnsmedelvärdet 35 µg/m 3 och årsmedelvärdet 20 µg/m 3 skulle underskridas och att dygnsmedelvärdet inte fick överskridas mer än 37 gånger under ett kalenderår. Miljömålet Frisk luft preciserades av regeringen i prop. 2009/10:155, vilket innebär att halten partiklar (PM10) inte bör överskrida 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde och 15 µg/m 3 som årsmedelvärde. Målet är att detta ska vara uppfyllt innan Dessa riktvärden är satta speciellt med hänsyn till personer med överkänslighet och astma Kalenderåret 2010 PM10 har mätts helårsvis och dagligen i met sedan För kalenderåret 2010 överskreds miljökvalitetsnormen för PM10 (50 µg/m 3 ) i met under 8 dygn. Dygnen med överskridande av miljökvalitetsnormen var en gång i februari, en gång i april och en gång i september samt fem tillfällen i mars månad. Årsmedelvärdet var 20 µg/m 3 och den övre utvärderingströskeln (35 µg/m 3 ) överskreds 27 gånger. Dessa tillfällen var främst fördelade mellan februari, mars och april, med ett fåtal tillfällen i september och oktober.
10 10(18) Detta innebär att både årsmedelvärde och antal dygn som överskrider miljökvalitetsnormen och ÖUT har minskat sedan föregående år. Däremot uppfylls inte miljömålet Frisk luft, då det uppsatta riktvärdet för både årsmedelvärde (15 µg/m 3 ) och dygnsmedelvärde (30 µg/m 3 ) överskrids (se tabell 2). För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar inte överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. Årsresultatet för 2010 framgår av tabell 2, där även resultaten från tidigare års mätningar redovisas. År Årsmedelvärde 90- percentil uppmätt 50 µg/m 3 * 35 µg/m 3 (ÖUT)** 25 µg/m 3 (NUT)** 30 µg/m 3 *** Max antal överskridanden Tabell 2: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i met, Landskrona centrum;* Miljökvalitetsnormen; **Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477; *** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001:527 Årsmedelvärdet för PM10 har legat runt 20 µg/m 3 sedan mätstarten, med undantag för år 2005 och percentilen och antalet dygn som överstiger miljökvalitetsnormen har också sjunkit något jämfört med tidigare år (med undantag för lägstanoteringen 2008) (se figur 4) Årsmedelvärde (µg/m3) 90-percentil uppmätt 50 µg/m3 Miljömålet Figur 4: Diagram över årsmedelvärde, 90-percentil och antal dygnsmedelvärden 50 µg/m 3 sedan mätstarten 2004.
11 11(18) De datum då dygnsmedelvärdet överskred miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) för kalenderåret 2010 i met visas i tabell 3. PM10 Datum Summa 8 dygn Tabell 3: Tillfällen när dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen under kalenderåret 2010 i det urbana met Vinterhalvåret 2009/2010 PM10 har mätts under vinterhalvåret (fr.o.m oktober t.o.m. mars/april) i den urbana en sedan 2001/2002 och i met sedan 2002/2003. Sedan 2004 har helårsmätningar av PM10 gjorts i met, men redovisas även här som vinterhalvårsmätningar. För vinterhalvåret 2010/2011 (oktober mars) överskreds inte miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) någon gång i den urbana en och den övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskreds vid 14 tillfällen. I met överskreds miljökvalitetsnormen 3 gånger och ÖUT 17 gånger. Vinterhalvårsresultatet framgår av tabell 4 där även tidigare års mätningar redovisas. Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 90- percentil uppmätt 50 µg/m 3 * 35 µg/m 3 (ÖUT)** 25 µg/m 3 (NUT)** 30 µg/m 3 *** 2010/ / / / / / / / / / Tabell 4: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i urban, oktober - mars; * Miljökvalitetsnormen;** Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477;*** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001:527
12 12(18) Vinterhalvårsmedelvärdet har sjunkit något sedan mätstarten 2001/2002, även om medelvärdet för vinterhalvåret 2010/2011 var marginellt högre än föregående vinterhalvår. Även antalet dygn som överskridit miljökvalitetsnormen har sjunkit något. Huruvida detta är trend som kommer att hålla i sig får framtida mätningar utvisa. Högstanoteringen uppnåddes vinterhalvåret 2002/2003 där 19 mättillfällen överskred miljökvalitetsnormen vilket i sin tur ledde till ett något högre halvårsmedelvärde (se figur 5). Vinterhalvårsmedelvärde (µg/m3) µg/m Miljömålet Figur 5: Diagram över vinterhalvårsmedelvärde (oktober mars) och antal dygnsmedelvärden 50 µg/m 3 sedan mätstarten 2001/2002 i urban. Resultaten för met följer samma mönster som för den urbana en med högre medelvärden och fler antal dygn som överskrider miljökvalitetsnormen för vinterhalvåren 2002/2003 och 2005/2006 (se tabell 5) Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 90- percentil uppmätt 50 µg/m 3 * 35 µg/m 3 (ÖUT)** 25 µg/m 3 (NUT)** 30 µg/m 3 *** 2010/ / / / / / / / / Tabell 5: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i met, oktober - mars; * Miljökvalitetsnormen;** Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477;*** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001:527
13 13(18) De datum då miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) överskreds under vinterhalvåret 2010/2011 i met visas i tabell 6 (miljökvalitetsnormen överskreds inte i den urbana en). PM10 Datum Summa 3 dygn Tabell 6: Tillfällen när dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen under vinterhalvåret 2010/2011 i det urbana met 4.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Förhöjda halter av kvävedioxid i luften kan ge negativa effekter både på människans hälsa och på miljön. Det är framför allt tillståndet för personer med astma och lungproblem som förvärras vid dagar med högre exponering, men nyare forskning visar på att även långvarig exponering vid de nivåer som finns i våra tätorter idag kan ge negativa effekter på hälsan. Nedfallet av kväveföreningar i naturen orsakar bland annat försurning och övergödning. Kvävedioxid bidrar också till bildandet av marknära ozon, som också är skadligt för hälsan och för miljön (se avsnitt 4.4 om marknära ozon). Kvävedioxid bildas vid all typ av förbränning och i tätorterna är det framför allt fordonstrafiken som orsakar de största utsläppen. Även andra källor som sjöfart, energiproduktion och energianvändning kan bidra till halterna av kvävedioxid i luften. Höga halter av kvävedioxid är vanligast vid stora motortrafikleder och i trånga. Kvävedioxid har mätts i den urbana en i Landskrona sedan 1988 och i met sedan vinterhalvåret 2006/2007. För den här rapporteringstiden har kvävedioxid endast mätts under vinterhalvåret 2010/2011 med diffusionsprovtagare (på månadsbasis) i den urbana en. Tidigare år har halten kvävedioxid mätts med aktiv dygnsprovtagning både i den urbana en och i met. Medelvärdet för vinterhalvåret (oktober mars) 2010/2011 var 13 µg/m 3 vilket kan jämföras med svärdet 5.0 µg/m 3 på Vavihill på Söderåsen (se tabell 7). Det uppmätta värdet ligger också långt under miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa (årsmedelvärde) 40 µg/m 3 och även under den nedre utvärderingströskeln (NUT) på 26 µg/m 3 (SFS 2010:477). Eftersom halterna är så pass låga, krävs inte längre kontinuerliga mätningar av kvävedioxid i Landskrona. Miljömålet Frisk luft har som delmål att halten kvävedioxid inte får överskrida 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och mätningarna visar att Landskrona även klarar detta mål. Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 2010/2011 Antal mätvärden Urban 13 6 Vavihill Miljömål 20 - Tabell 7: Resultat av månads- respektive dygnsmätningar under vinterhalvåret 2010/2011av kvävedioxid i den urbana en i Landskrona och på sstationen Vavihill på Söderåsen
14 14(18) Kvävedioxidhalten i Landskrona har sjunkit sedan mätstarten på slutet av 1980-talet (se figur 6). Sedan början av 2000-talet har minskningen avtagit och värdena ligger nu på en stabil nivå i paritet med de halter som uppmättes under vinterhalvåret 2010/2011. En liknande trend går att se på nationell nivå som sannolikt beror på de skärpta avgaskraven som motverkas av att fordonstrafiken fortsätter öka. Figur 6: Uppmätta kvävedioxidoch svaveldioxidhalter i Landskrona stad sedan 1988/ Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid bildas framför allt vid förbränning av fossila bränslen som kol och eldningsolja. Sedan 1960-talet har halterna minskat kraftigt både i Sverige och Europa och minskningen beror framför allt på en lägre svavelhalt i olja, rening av avgaser vid energiförbränning och indirekt genom en övergång till andra energikällor utan förbränning. Lufttransporter från kontinenten och utsläpp från sjöfarten gör att de högsta halterna numera finns i kuststäder i södra Sverige. Svaveldioxid var en gång en betydande luftförorening ur hälsosynpunkt och var bland annat en viktig orsak till sjukdomar i luftvägarna, men sedan halterna har sjunkit har nu svaveldioxid som luftförorening mest betydelse för miljön. Svaveldioxid i luften leder bland annat till försurning av skogsmark, sjöar och vattendrag samt korrosion av olika material, som t.ex. kalksten. Denna korrosion leder bland annat till att vissa kulturföremål förstörs. Halten svaveldioxid har mätts i Landskrona sedan 1973, med uppehåll under 4 säsonger i mitten av 1980-talet. Till och med säsongen 2000/2001 mättes halterna med aktiva dygnsmätningar under vinterhalvåren, men från och med vinterhalvåret 2001/2002 har diffusionsprovtagning med månadsmätningar gjorts istället. Under vinterhalvåret 2010/2011 har mätningarna skett i den urbana en. Vinterhalvårsmedelvärdet är 1.1 µg/m 3, vilket kan jämföras med det uppmätta värdet 0.7 µg/m 3 på Vavihill. (se tabell 8). Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 2010/2011 Antal mätvärden Urban Vavihill Miljömål Tabell 8: Resultat av månads- respektive dygnsmätningar under vinterhalvåret 2010/2011av svaveldioxid i den urbana en i Landskrona och på sstationen Vavihill på Söderåsen Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa är 100 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, vilket de uppmätta halterna i Landskrona ligger långt under.
15 15(18) Miljömålet Frisk luft har som delmål att svaveldioxidhalten i utomhusluften inte får överskrida 5 µg/m 3 som årsmedelvärde. Delmålet för svaveldioxid är framför allt kopplat till korrosion av material. Halterna i Landskronas tätort understiger även detta mål. De uppmätta halterna i Landskrona följer den nationella trenden och har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet (se figur 6 under avsnittet om kvävedioxid). 4.4 Marknära ozon Marknära ozon är en så kallad sekundär luftförorening som inte släpps ut direkt från olika källor utan som bildas av andra primära luftföroreningar. Ozon bildas bland annat då flyktiga organiska ämnen (VOC) och olika kväveoxider (NO x ) reagerar med solljus. Ozonet bryts ner av kvävemonoxid (NO), vilket innebär att lokalt vid utsläppskällorna, där NOhalterna är höga, är ozonhalterna lägre. De högsta halterna finns däremot längre ifrån utsläppskällorna och i kombination med att ozonet kan transporteras långt är halterna oftast högre på landsbygden. När ett högtrycksområde med svaga vindar stannar över Europa under en längre tid kan en fotokemisk smog med höga halter ozon bildas. Detta kan sedan transporteras till Sverige och detta leder till så kallade ozonepisoder, dvs. några dygn med 2-3 gånger högre ozonhalt än normalt. I och med att solljus krävs för bildandet av ozon, är halterna oftast högre under sommarhalvåret. Episoder med höga halter av ozon kan leda till irritation i luftvägarna och förvärrade problem hos astmatiker och andra känsliga personer. Nyare forskning visar också på att långvarig exponering kan bidra till uppkomst av astma. Marknära ozon kan även ge skador på växtlighet genom bland annat synliga skador och förkortad livslängd på bladen. Detta kan orsaka stora kostnader, framför allt för jordbruket och skogsbruket. Marknära ozon har mätts vid de två sstationerna på Rönneberga backe och Ven och i den urbana en sedan sommaren 2007 med månadsvis diffusionsprovtagning. Under 2010 mättes ozonhalten under 3 månader. På Rönneberga backe var medelvärdet för dessa månader 64 µg/m 3, på Ven 66 µg/m 3 och i tätorten 63 µg/m 3. Detta kan jämföras med den uppmätta halten på Vavihill, som var 67 µg/m 3 (baserat på timmätningar) för sommarhalvåret (se tabell 9). År Ven Rönneberga Urban backe Tabell 9: Resultat av månads- respektive timmätningar under sommarhalvåret 2010 av marknära ozon i Landskrona. Det finns inga miljökvalitetsnormer eller miljömål för månadsmedelvärden för marknära ozon, men det bör eftersträvas att 8-timmarsmedelvärdet under ett dygn inte överstiger 70 µg/m 3 enligt ett delmål i miljömålet Frisk luft. Enligt miljökvalitetsnormen ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 µg/m 3 som högsta 8- timmarsmedelvärde. Sommarhalvårsmedelvärdet har under de senaste åren legat stabilt mellan 60 och 70 µg/m 3 och de uppmätta halterna i tätorten har genomgående varit något lägre än ute på landsbygden (se figur 7).
16 16(18) Ven Rönneberga backe Urban Figur 7: Uppmätta halter av marknära ozon på Ven, på Rönneberga backe och i den urbana en sedan mätstarten Flyktiga organiska ämnen (VOC) Flyktiga organiska ämnen är ett samlingsnamn på organiska ämnen som har en kokpunkt som är lägre än 250 C vid normalt tryck. Flyktiga organiska ämnen bidrar bland annat till bildandet av marknära ozon, men kan också individuellt vara skadliga för hälsan. Ett av dessa ämnen är bensen, ett flyktigt aromatiskt kolväte, som är cancerogent. Bensen kommer från en rad olika källor som t.ex. bensinbilar, småskalig vedeldning och cigarettrök. I tätorten är normalt sett den största utsläppskällan biltrafiken eftersom bensin innehåller bensen. I vissa tätorter kan också den småskaliga vedeldningen bidra till höga halter. Minskad bensenhalt i bensin och förbättrad katalytisk avgasrening har gjort att halterna generellt sett har sjunkit i Sverige sedan början av 1990-talet. Flyktiga organiska ämnen (VOC) har mätts veckovis i den urbana en i Landskrona sedan vintern 1992/1993. Från och med 2004 utförs mätningarna i met istället. Under 2010 mättes flyktiga organiska ämnen under ca 20 veckor, utspridda över hela kalenderåret. Årsmedelvärdet för halten bensen uppmättes till 1.2 µg/m 3 under 2010 och underskrider både miljökvalitetsnormen på 5.0 µg/m 3 och den nedre utvärderingströskeln 2.0 µg/m 3 med marginal. Resultatet av VOC-mätningar för kalenderåret 2010 framgår av tabell 10. Bensen Toluen Oktan Butylacetat Etylbensen m-, p- Xylen o- Xylen Nonan Halt (µg/m ) Tabell 10: Årsmedelvärde av uppmätta halter VOC i met under kalenderåret 2010 Miljömålet Frisk luft har som delmål att halten bensen i utomhusluften inte ska överstiga 1 µg/m 3 senast år Halten bensen har sjunkit något i met sedan mätstarten 2004, men ligger fortfarande över miljömålet (se figur 8).
17 17(18) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 Miljömålet Halt bensen (µg/m3) 0,6 0,4 0, Figur 8: Årsmedelvärde av uppmätt halt bensen i utomhusluft i met i Landskrona sedan mätstarten 2004.
18 18(18) 5. Referenser IVL Svenska Mljöinstitutet AB, Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet: Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 2010/11 Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) Miljömålsportalen (
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
1(19) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2011 och vinterhalvåret 2011/2012 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:8 Miljöförvaltningen
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Läs merRapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Läs merLuftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Läs merLuftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merKontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merMätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar
Läs merLuftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft
SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227 PM 10 - mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Göteborg 2013-04-11 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst
Läs merMätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09
Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Rapport 148 Juni 2009 1 Sammanfattning Under 2008/09 har en uppföljande mätning av VOC-halten
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725 PM 2.5 - och - mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Göteborg 2012-04-16 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB David Svenson Luft
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merLuftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs merLuften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Läs merMätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014
NR U 5178 MARS 2015 RAPPORT Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 För Göteborgsregionens luftvårdsprogram Karin Persson Författare: Karin Persson På uppdrag av: Göteborgsregionens luftvårdsprogram
Läs merMätning av. Luftföroreningar
2008-11-24 Miljö- och byggförvaltningen Mätning av Luftföroreningar I Gnosjö kommun Januari Juli 2008 Sammanfattning Miljö- och byggförvaltningen har under perioden 2008-01-21 2008-07-14 mätt luftföroreningar
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merLuftkvalitetsmätningar på Åland
NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:
Läs merResultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 3 juni 212 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 27-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Mätplatser och mätningar...
Läs merLuftkvalitetsutredning förskola Bergakungen
Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket
Läs merLuften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merLuftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Läs merLUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Läs merLuften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs merMätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge
1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter
Läs merMätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merPassiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Läs merLuften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar 1990 2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (16) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50
Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merPassiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merÅrsrapport för Landskrona kommun
Årsrapport för Landskrona kommun - 2017 Kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 Inledning... 4 Kontrollkrav inom samverkansområdet... 5 Miljökvalitetsnormer,
Läs merLuftkvalitetsstrategi i Motala kommun
Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun 2018-2019 Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsmål FRISK LUFT NO 2 PM 10 bensen Motala kommun
Läs merLUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2006-10-27 2006.0384.14 1(14) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren 1990 2015 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i gatunivå...
Läs merSammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag
Läs merLUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI
Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,
Läs merLuften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun
MR 2018.1056.1 MN 2018/0047.1 Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun Luftmätningsdata för 2017 samt perioden 1990 2017 Miljöförvaltningen 2018-03-26 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i
Läs merTätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012
Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 PM 10 - mätningar i Lidköping Foto: Henrik Fallgren Göteborg 2014-04-15 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst
Läs merLuften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Läs merLuften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Läs merLuftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Luftkvalitetsutredning vid Prospect Hillgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor. Mätningar och rapportskrivning är utförda av Emma
Läs merResultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Läs merSammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora
Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(10) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar
Läs merMiljökontoret. Luften i Sundsvall 2017
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...
Läs merLuftföroreningsmätningar i Kungälv vintern
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(13) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag den kontroll av luftkvalitet som kommunen
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016
Nr U 5797 April 2017 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016 På uppdrag av Luft i Väst Karin Persson & Barbara Sandell Författare: Karin Persson & Barbara Sandell På uppdrag av: Luft
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merLuftmätningar i Luleå 2010
projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013 Sammanfattning Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM 10) överskrids inte i Halmstads
Läs merFlygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %
3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten
Läs merKronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan
Kronobergs läns tätortsprogram Övervakning av luftkvalitet i samverkan Samverkan i Kronobergs län luftvårdsförbundet Varför samverka? - Kommunerna är ansvariga att övervaka luftkvalitet; - Naturvårdsverket
Läs merLuftföroreningssituationen I Landskrona
Luftföroreningssituationen I Landskrona Säsongsrapport Sommarhalvåret 26 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. erna
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merLuftföroreningar i Nyköping
Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(12) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar av luftkvalitet.
Läs merLuften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Läs merMätningar av partiklar och bensen i luften i Habo
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 214 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 214 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 213.
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Säsongsrapport Vinterhalvåret 26/27 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna
Läs merPassiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort
Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Vintern 2004 RAPPORT 2004:2 2 Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort, vintern 2004 Innehåll Sammanfattning...... 4 1 Inledning..... 5 2 Uppdrag och
Läs merRapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren
Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren 1990 2012 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Läs merLuftkvalitetskontroll i Motala tätort under år 2016 i gaturum
Luftkvalitetskontroll i Motala tätort under år 2016 i gaturum Dnr: 2017-MH0816 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, Miljöskyddsinspektör 2017-10-09 1 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merUndersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merObjektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun
Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2018-06-12 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna
Läs merLuftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Läs merMätning av luftföroreningar i Lomma
Nr U 5836 Maj 2017 Mätning av luftföroreningar i Lomma På uppdrag av Lomma kommun Jenny Lindén, Karin Persson Författare: Jenny Lindén, Karin Persson På uppdrag av: Lomma kommun Fotograf: Klicka och ange
Läs merLUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr
Miljöförvaltningen RAPPORT 1 (5) LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr 2006.0007.2 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under februari, mars och april månad 2006 utfört luftkvalitetsmätningar
Läs merLuft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft
Mätare för NO2 på lyktstolpe, Ödsmåls gamla kyrkogård Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2018-2022 1 Innehållsförteckning Syfte Bakgrund och målsättning Samverkansområdet geografiska utbredning
Läs mer