Luftföroreningssituationen i Landskrona

Transkript

1 Luftföroreningssituationen i Landskrona Säsongsrapport Vinterhalvåret 26/27

2 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gaturumsnivå då luftföroreningarna är oftast högre i gaturumsnivå än i taknivå. Mätningar av luftföroreningar görs oftast i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Svaveldioxidhalterna var låga under vintersäsongen, eller 15 % av miljökvalitetsnormerna. Kvävedioxidhalterna var låga till måttliga, 3-5 % av miljökvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var förhållandevis höga. De högsta ozonhalterna uppmättes under mars. De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får bedömas med viss försiktighet, eftersom mätvärdena faller inom DOAS-utrustningens mätosäkerhet. Detta gäller speciellt för bensen. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen lägre än miljökvalitetsnormen. Toluen- och p-xylenhalterna är däremot betydligt lägre jämfört med IMMs lågrisknivå. En tillbakablick visar att: svaveldioxidhalterna har sedan början av 9-talet minskat med nästan 7 %. kvävedioxidhalterna har skjunkit något under hela mätperioden (199 25). Halterna den senaste säsong var nästan 25 % lägre än tidigare år sedan början av 9-talet har uppmätta vintersäsongshalter av ozon ökat med nästan ca 8 %. Jämfört med halterna senaste säsongerna ökade ozonhalterna märkbart denna vinter säsong. Vädret under vintersäsongen (1/1 och 31/3) var ca 3,8 grader varmare än normalt och nederbördsmängderna var ca 25 % större normalt. Sammanfattningsvis var hela vintern en av de mildaste som uppmätts, med bara några få dagar med minusgrader. Under hela säsongen har sträcka tre varit ur funktion. Under några veckor i slutet av säsongen var utrustning på reparation. Tidstäckningen av mätutrustningen har varit sämre än tidigare, där mätning av kolväten utmärker sig speciellt. Tidstäckningskravet på minst 9 % data klaras bara av svaveldioxid, kvävedioxid och ozon. Exempelvis bensen och p-xylen på sträcka 1 har bara 55 % tidstäckning. 1

3 Fasta mätsträckor i Landskrona Rapportförfattare Susanna Gustafsson: tel

4 Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor (sjöfart och industri) ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Svaveldioxidhalterna var låga under vintersäsongen, eller 15 % av miljökvalitetsnormerna. Observera att normen för årsmedelvärdet har ändrats från 5 till 2 och därigenom har den uppmätta halten procentuellt ökat jämfört med normen. Dygnsmedelhalterna varierade var mellan 1 och 9 under säsongen. Sedan början av 9-talet har halterna sjunkit med i grova drag ca 7 %, även om det är stor variation mellan säsongerna. De senaste fem åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift. 5, 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Miljökvalitetsnorm Svaveldioxidhaltens variation under säsongen, dygnsmedelvärden (). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 3

5 Miljökvalitetsnorm O ktober Novem be r Decem ber Januari Fe bruari Mars Månadsmedelvärden av svaveldioxid i under säsongen. Medelvärde av sträcka 1 och Miljökvalitetsnorm O ktober Nove mber De cem ber Januari Februari Mars 98-percentilen (timmedelvärden) av svaveldioxid i för varje månad under vinterhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 4

6 miljökvalitetsnorm (9/91) (91/92) (92/93) (93/94) (94/95) (95/96) (96/97) (97/98) (98/99) (99/) (/1) (1/2) (2/3) (3/4) (4/5) (5/6) (6/7) Vinterhalvårsmedelvärden av svaveldioxid i under de senaste åren. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljö- Uppmätt kvalitets- norm Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, * 98-percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobersvationer * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) - * Uppmätta svaveldioxidhalter (). * Ur funktion Kvävemonoxid Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3 under större delen av säsongen har sträckan varit ur drift. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * Uppmätta kvävemonoxidhalter under vintersäsongen i. * Ur funktion 5

7 Kvävedioxid Kvävedioxid uppkommer då kvävemonoxid och syre reagerar med varandra (oxideras). Kvävemonoxid i sin tur uppkommer vid alla förbränningsprocesser, då kvävet och syret i luften reagerar med varandra. Vid hög förbränningstemperatur uppkommer mer kvävemonoxid och vice versa. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har ett lokalt ursprung, där fordonstrafiken är den största källan. Ibland kan det transporteras in höga halter från främst kontinenten. Halterna har oftast en säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. Under säsongen var halterna låga till måttliga eller 3-5 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för vinterhalvårsmedelvärdena har tidigare visat på en mycket svag stigande halt de senaste fem säsongerna. Denna säsong bröts detta då halterna var 25 % lägre än tidigare säsonger. En generell trend för hela mätperioden (199 25) visar på något sjunkande halter. Orsaken till denna variation beror delvis av hur vädret i genomsnitt varit, delvis hur bakgrundshalterna har varierat, samt statusen på mätutrustningen. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift Miljökvalitetsnorm Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under säsongen (). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. 6

8 6 5 4 Miljökvalitetsnorm O ktober Novem be r Decem ber Januari Fe bruari Mars Månadsmedelvärden av kvävedioxid i under vinterhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och Miljökvalitetsnorm O ktober Nove mber De cem ber Januari Februari Mars 98-percentilen (timmedelvärden) av kvävedioxid i för varje månad under vinterhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 7

9 miljökvalitetsnorm (9/91) (91/92) (92/93) (93/94) (94/95) (95/96) (96/97) (97/98) (98/99) (99/) (/1) (1/2) (2/3) (3/4) (4/5) (5/6) (6/7) Vinterhalvårsmedelvärden av kvävedioxid i under de senaste åren. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Gränsvärde Miljökvalitetsnorm Ekologisk miljökvalitetsnorm Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, * 98-percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobersvationer * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * Uppmätta kvävedioxidhalter (). * Ur funktion 8

10 Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung lokalt som regionalt. Under vinterhalvåret är ozonhalterna betydligt lägre än under den varma och soliga vintern. De uppmätta ozonhalterna var förhållandevis höga under säsongen. Under vårmånaden mars var halterna som högst. De lägsta halterna uppmättes i november. Det nya EU-direktiven för skydd för hälsa överskreds inte någon gång under vintersäsongen. Sedan början av 9-talet har uppmätta halter ökat med nästan ca 8 %. Jämfört med halterna senaste åren ökade ozonhalterna märkbart denna vintersäsong Ozonhalten som dygnsmedelvärden under månaden (). Medelvärde av mätsträckorna 1 och O ktober Novem ber Dece mber Januari Februari Mars Månadsmedelvärden av ozon i under vinterhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 9

11 O ktober Nove mber De cem ber Januari Februari Mars Maximala timvärdet av ozon i för varje månad under vinterhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och (9/91) (91/92) (92/93) (93/94) (94/95) (95/96) (96/97) (97/98) (98/99) (99/) (/1) (1/2) (2/3) (3/4) (4/5) (5/6) (6/7) Vinterhalvårsmedelvärden av ozon i under de senaste åren. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 1

12 EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde Maxvärde (tim) Minvärde (tim) 3 1 Antal tim observatio ner Skydd för människors hälsa Varning av allmänheten Det maximala 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, skall vara mindre än 12 Varning av allmänheten vid halter större än 18 ggr ggr ggr ggr AOT4 * summan av alla ozonvärden över 8 (4 ppb), mellan 1 maj och sista juli för vara max 18 - timmar. Långsiktigt värde än < 6 - timmar * avser värden under sommarhalvåret. - - Uppmätta ozonhalter () under säsongen. Ammoniak Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under säsongen har sträckan varit ur drift. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * ur funktion Uppmätta ammoniakhalter under vintersäsongen i. 11

13 Bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd Med DOAS-utrustningen från OPSIS registreras bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. Bensen, toluen och p-xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen finns sedan 23 en miljökvalitetsnorm på 5, som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har IMM lämnat förslag på lågrisknivåer, vilka avser en livstidsexponering. Mätvärden av kolvätena från DOAS-utrustningen är osäkra, då uppmätta halter är av samma storleksordning som utrustningens noggrannhet. Detta gäller speciellt för bensen. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen under miljökvalitetsnormen. P-xylen är en av tre komponenter i ämnet xylen. De övriga två är m- och o-xylen. Det är för summan av dessa tre komponenter (xylen) som det finns en lågrisknivå. I likhet med Malmö och Lund är uppmätta bensenhalter högre än föreslagen lågrisknivå. Det är däremot en betydligt större marginal till lågrisknivån för toluen och p-xylen. Bensen Lågrisknivå/miljökvalitets Uppmätt norm Sträcka 1 sträcka 2 Medelvärde 1,3/5, 2 3 Timmedelvärde, 98-percentil Antal tim observationer Toluen Medelvärde Timmedelvärde, 98-percentil Antal tim observationer P-xylen Medelvärde 43* 1 <1 Timmedelvärde, 98-percentil Antal tim observationer Formaldehyd Medelvärde Timmedelvärde, 98-percentil Antal tim observationer *) avser lågrisknivån för xylen. P-xylen är endast en komponent i kolvätet xylen. Uppmätta bensen-, toluen-, p-xylen- och formaldehydhalter i. 12

14 Meteorologiska mätresultat Medeltemperaturen under vintersäsongen var nästan 4 grader högre än normalt, vilket är rekord. Högsta dygnsmedeltemperatur uppmättes till ca 17 grader i oktober och lägst var det i januari med ca -4 grader. Under säsongen har det blåst mest från de sydvästliga till sydostliga vindriktningssektorerna och minst från den nordliga sektorn. I stabilitetsdiagrammet går det att utläsa att stabila förhållanden, med liten luftomblandning, har förekommit några dygn främst under början av säsongen. Temperaturvariationen i Celsiusgrader (dygnsmedelvärden). 13

15 Frekvensvindros (procent av säsongens alla timmedelvärden) över hur ofta det blåst från olika vindriktningar under vinterhalvåret, med en sektorstorlek på 15 grader. 14

16 Stabilt = liten luft omblandning Labilt = stor luft omblandning Stabiliteten (Rickardssonstal) i atmosfärens nedre delar. Stabila värden innebär svaga vindar och därmed liten luftomblandning, vilket medför risk för höga luftföroreningshalter. Vid instabila förhållanden så blandas atmosfären snabbt om, vilket förekommer vid blåsigt väder och/eller kraftig solinstrålning. Luftföroreningshalterna är oftast låga i sådana situationer. Mätsträckor och registrerade parametrar DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre stycken mätsträckor. Meteorologisk information erhålls från meteorologisk mast på taket till mottagarenheterna. Där mäts temperatur, vindriktning och vindhastighet. Under säsongen har sträcka tre varit ur funktion. Dessutom var det ett längre driftavbrott under delar av februari och mars. Sträcka Längd Registrerade parametrar 1 42 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak. 15

17 Gränsvärden, miljökvalitetsnormer, riktvärden m.m. Naturvårdsverket (NV) har tagit fram miljökvalitetsnormer för bl.a. svaveldioxid, kvävedioxid, bly och partiklar. Dessutom finns det sedan 1 november detta år miljökvalitetsnormer för bensen och kolmonoxid. Justering av normen har också gjorts för svaveldioxid där årsmedelvärdet är borttaget. För kvävedioxid måste miljökvalitetsnormen vara uppnådd till EU har tidigare fastställt tröskelvärden för ozon, vilka Sverige har åtagit sig att följa. Institutet för miljömedicin (IMM) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen. Miljökvalitetsnormerna eller andra typer av gränsvärden är utarbetade för platser där människor exponeras för de högsta halterna, vilket oftast förekommer i gatunivå. Mätningar görs på de flesta ställen i taknivå. Luftföroreningshalterna är oftast högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med gränsvärden görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Värde Övrigt µg/m 3 1 timme 2 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. Vinterhalvår 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. 1 år 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. Bly µg/m 3 1 år,5 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. Miljökvalitetsnormen för PM1 skall vara uppfylld senast PM1 µg/m 3 1 år 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). 1 år 4 Avser årsmedelvärde. Miljökvalitetsnormer Ämne Enhet Medelvärdestid Svaveldioxid Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall vara uppfylld senast Kvävedioxid µg/m 3 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid skall vara uppfylld senast Kolmonoxid mg/m 3 1 år 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsvärde under kalenderåret. Miljökvalitetsnormen för bensen skall vara uppfylld senast Bensen 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. 16

18 Miljökvalitetsnormen för ozon skall vara uppfylld senast Ämne Enhet Medelvärdestid Ozon µg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. Timvärden under maj till och med juli Värde Övrigt 12 Skydd av hälsa. Värdet får ej överskridas mer än 25 dagar per kalenderår i medeltal under 3 år. AOT4 Det långsiktiga målet (22) är att värdet inte får överskridas något år. Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 ) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 - timmar som ett medelvärde under 5 år. Det långsiktiga målet (22) är att AOT4-värdet får maximalt överskridas 6 -timmar per år. 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå från IMM Bensen µg/m 3 livstid 1,3 Toluen µg/m 3 livstid - 37 Xylen µg/m 3 livstid