Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13"

Transkript

1 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef

2 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Organisation Rapportsammanfattning IVL Svenska Miljöinstitutet AB Projekttitel Urbanmätnätet år 2012 och Adress vinterhalvår 20 Box Göteborg Anslagsgivare för projektet Telefonnr Rapportförfattare Karin Persson Rapporttitel och undertitel Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuners miljökontor och IVL, har avslutat sitt 27:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2012 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren Luftkvalitet, kvävedioxid, svaveldioxid, sot, PM 10, PM 2.5, benso(a)pyren, arsenik, nickel, kadmium, bly, miljökvalitetsnorm, miljömål, trend Bibliografiska uppgifter IVL Rapport B2126 Rapporten beställs via Hemsida: e-post: fax , eller via IVL, Box 21060, Stockholm

3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Förord Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer vid IVL deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Karin Sjöberg Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket. IVL Analys Vania Andersson, Sara Bodholm, Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Paula Andersson, Mattias Lidqvist, Annika Potter, Lisa Nyqvist Installationsarbeten och stationsservice: Henrik Fallgren, Kjell Peterson Datorsupport: Håkan Blomgren Utvärdering och Rapportering: Karin Persson Malin Gustafsson Lin Tang Karin Sjöberg Håkan Blomgren

4 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, har avslutat sitt 27:e och påbörjat sitt 28:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2012 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Under år 2012 och vinterhalvåret 20 deltog 31 kommuner i varierande omfattning. Totalt 21 kommuner valde att mäta hela år Mätningarna har innefattat dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), partiklar (PM 10,PM 2.5 och sot) samt månads-/veckoprovtagning med diffusionsprovtagare avseende NO 2, SO 2, ozon (O 3 ) och lättflyktiga kolväten (VOC). Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m 3 ) som övre utvärderingströskeln (ÖUT) (32 µg/m 3 ) för årsmedelvärde. I gaturum i Arvika och Kiruna överskreds NUT som dygnsmedelvärde (36 µg/m 3 ) under 42 respektive 7 dygn, jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår. Samtliga kommuner uppvisade under år 2012 och vinterhalvår 2013/13 halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ), i såväl urban bakgrund som gaturum. Av de deltagande kommunerna under 2012 var det två kommuner; Sunne och Örnsköldsvik, där ÖUT som dygnsmedelvärde överskreds respektive tangerades i gaturum. Drygt 85 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2012 och vinterhalvår 20 inträffade under mars och april. Mätningar av PM 2.5 under 2012 visar att årsmedelvärdena låg långt under den nedre utvärderingströskeln (NUT). Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund under 2012 och vinterhalvåret 2013/13 låg klart under NUT. Den genomsnittliga minskningen av bensen, för de 10 kommuner som mätt mer än 15 år, har varit cirka 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade. Två kommuner, Jönköping och Ystad, valde att analysera sina PM 10 filter från vinterhalvår år 2012 avseende metaller. Jönköping valde även att göra analys avseende PAH på filtren från Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde. Från de månadsvisa mätningarna av SO 2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider MKN för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m 3 ) med god marginal.

5 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO Timvisprovtagning av NOx och NO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM Månads- och veckoprovtagning av PM 10 och PM Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Val av mätpunkter inom tätorterna Projektets omfattning Mätningar under 2012, sommarhalvår och helår Mätningar under vinterhalvår Bakgrundsinformation Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Mätningar i bakgrundsluft Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO Mätdataredovisning Svaveldioxid (SO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) Lättflyktiga kolväten (VOC) Benso(a)pyren och metaller Ozon (O 3 ) Trender av luftföroreningar SO 2 och sot NO PM Bensen Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Svenska EMEP-stationer, Miljökvalitetsnormer och miljömål Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Månads- och veckovisa resultat från mätningar regionalt och i tätort Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO 2 och PM 10 Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

6 1 1 Inledning Denna rapport är den 27:e i ordningen av årsredovisningar inom Urbanmätnätet, ett projekt som bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. I denna rapport presenteras bearbetade resultat, i form av tabeller och figurer, för år och sommar 2012 samt vinterhalvåret 20. Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till en ökad kunskap om luftkvalitetssituationen i Sverige. Under åren har en unik databas upprättats, som används i många olika sammanhang. Data ligger bland annat till grund för den empiriska, Urbanmodellen, som används för prognostisering av luftkvalitetssituationen och beräkning av den nationella befolkningsexponering för såväl NO 2 som partiklar. Urbanmodellen är en s.k land-use regression modell (Sjöberg, m.fl. 2004). Urbanmätnätet startade med mätningar av NO 2, SO 2 och sot under vinterhalvåret 19 och målsättningen var att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav och behov har Urbanmätnätet successivt förändrat utförande, nya komponenter har införts och tidsupplösningen i mätningarna har i vissa fall förändrats. Exempel på detta är införandet av diffusionsprovtagare för NO 2 och SO 2 från vinterhalvåret 19. Möjligheten fanns nu att utföra enklare och billigare mätningar i bakgrundsluft för att bland annat få en uppfattning om hur stor andel av halterna i tätorter som var lokalt producerad. I takt med minskade halter har vissa kommuner övergått till diffusiva mätningar även i tätortsluft för att på ett enkelt och billigt sätt ha möjlighet att följa haltutvecklingen infördes mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) och från år 2000 mäts också PM 10 och PM 2.5, med möjlighet till analys av polyaromatiska kolväten (PAH) och metaller. En möjlighet att mäta med lägre tidsupplösning, vecko- och månadsmedelvärden, för partiklar erbjuds också. Metoden kallas för intermittent partikelprovtagning och innebär att man provtar under en kortare period varje timme på ett filter kontinuerligt under en vecka alternativt en månad. En annan viktig målsättning är att, genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka jämförbarheten mellan olika kommuners luftkvalitetssituation. Sedan Urbanmätnätet startade har 44 % av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har varit med i stort sett samtliga 25 vinterhalvår. Den databas som genererats utgör ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen med avseende på luftkvalitet i landet. Data från Urbanmätnätet utgör även en stor andel av Sveriges luftkvalitetsdata som årligen rapporteras till EU. Under åren har deltagandet i Urbanmätnätet ändrats något från att från början enbart varit kommuner som deltagit i enskild regi i projektet till att fler och fler luftvårdsförbund ansluter sig för att genomföra sina mätstrategier inom samverkansområdet. 1

7 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Målsättning URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft? Vilken betydelse har utsläpp från lokala, regionala och utländska källor? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t.ex. storlek, läge i landet och invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt; underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav; ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter. Projektet ger också underlag för såväl nationellt och internationellt miljövårdsarbete som forskningsprojekt bland annat kring hälsopåverkan från luftföroreningar. 2

8 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Undersökningsmetodik Merparten av de analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet omfattas av IVL:s ackreditering enligt SWEDAC Detta innebär att även rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVL:s laboratorium, i syfte att erhålla en hög jämförbarhet mellan resultaten. Nedan presenteras kortfattat samtliga mätmetoder som används inom Urbanmätnätet. Mätmetoderna beskrivs mer ingående i IVLs Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar, som togs fram under 2012, och som alla deltagande kommuner i Urbanmätnätet har erhållit. 3.1 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO 2 och, i förekommande fall, kopplat parallellt med detta en flaska för absorption av SO Timvisprovtagning av NOx och NO 2 För mätningar av NO x (NO 2, NO) används kemiluminiscensinstrument av typ Thermo Fisher Scientific 42i som överensstämmer med referensmetoden SS-EN 14211: Dygnsprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M. m.fl. 2001). Analys av de insända proverna sker genom vägning av filter före och efter provtagning, dvs. gravimetriskt i likhet med referensmetoden, under standardiserade förhållande avseende temperatur och luftfuktighet enligt krav i SS-EN Månads- och veckoprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Månads- och veckomätning sker genom en intermittent provtagning, vilket innebär att med regelbundna intervall ta luftprov som skall vara representativa för en längre period. IVLs intermittenta provtagare består av samma system som för dygnsprovtagningen, men med endast ett eller två provtagningshuvuden för PM 10, PM 2.5 och/eller PM 1. 3

9 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996), vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (m+p)- xylen, o-xylen och nonan. Ackrediterad analys med gaskromatografi sker i IVLs laboratorium. 3.6 Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och O 3 genomförs med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Metoden kräver inte någon pumpning av provluft och är därför enkel att sätta upp och använda. Ackrediterad analys av de insända proverna sker i IVL:s laboratorium enligt rutiner i kvalitetsmanualen. 3.7 Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Filter från PM 10 -provtagning poolas till månadsprover och PAH extraheras ur partikelfasen från PM 10 -filter och analyseras med vätskekromatografi (HPLC) med fluorescensdetektor (FLD) eller med gaskromatografi med masspektroskopi (GC/MS). För analys av metaller (As, Ni, Cd, Pb) poolas filtren som 2-veckorsmedelvärden. Filtren har hittills skickats för analys till NILU (Norsk Institutt for Luftforskning, Från och med hösten 2013 kommer IVL att utföra analyser av metaller i bland annat luft-, vatten- och fasta prover. Analyserna kommer att utföras med en ICPMS (Inductively coupled plasma mass spectrometry). Om ananlys av såväl PAH som metaller önskas delas dygnsfiltren i 2 delar. 3.8 Val av mätpunkter inom tätorterna Undersökningarna inom Urbanmätnätet har redan från början gjorts med utgångspunkten att resultaten från mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt kunna användas för att beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs genom att mäta i urban bakgrund. Enligt miljökvalitetsnormerna (MKN) (SFS 2010: 477) ska de uppsatta haltnivåerna klaras i alla miljöer. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8) föreskrivs att om man endast har en mätplats med kontinuerliga mätningar så ska den vara placerad i gaturum. Vid tillgång till två mätplatser ska en vara placerad i gaturum och en i urban bakgrund. Om man har flera kontinuerliga mätplatser ska majoriteten vara placerade i gaturum. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, d.v.s. där det är hög trafikbelastning och dålig luftomblandning. Sådana situationer kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. 4

10 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 För en gaturumsstation ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart: representativ för luftkvaliteten för en gatusträcka som är minst 100 meter lång; luftintaget placeras mellan 1.5 och 4 meter över marknivå; flödet runt luftintaget ska vara fritt; utrustningen ska placeras minst 25 meter från större vägkorsning, men högst 10 meter från trottoarkant. För den urbana bakgrundstationen ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart: centralt läge (innerstadskärnan); hög persontäthet, dvs. platsen skall representera exponeringen för många personer; fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande; provluftsintaget placeras 4-8 meter över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. Vid placering av mätutrustning ska även följande beaktas: störande källor; säkerhet för allmänhet och ansvarig personal; tillgänglighet; tillgång till elektricitet och telekommunikation; synlighet i förhållande till omgivningen; samordning av olika mätplatser och planeringskrav. Vid mätningar i gaturum bör man dock betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika orter och olika gaturum i samma tätort under olika tidsperioder. 5

11 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Projektets omfattning Figur 4.1 Deltagande kommuner i Urbanmätnätet år 2012 och vinterhalvår 20. Svarta prickar motsvarar tätortsmätningar och röda prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet 1, Luft- och nederbördskemiska nätet (Hoburgen) (www.ivl.se). 1 European Monitoring and Evaluation Programme, är ett internationellt program inom UN-ECE:s Konvention om Långväga Gränsöverskridande Luftföroreningar. IVL ansvarar, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, för merparten av övervakningen inom EMEP i Sverige. 6

12 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Under år 2012 och vinterhalvåret 20 deltog 31 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar i Urbanmätnätet. Totalt 21 kommuner valde att mäta hela år De medverkande kommunerna 2012 och 20 och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår (april-september) 2012, vinterhalvår (oktober 2012 mars 2013) samt perioden november april Nedan sammanfattas projektets omfattning av mätningar under kalenderår 2012 och vinterhalvår 20. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. 4.1 Mätningar under 2012, sommarhalvår och helår I Tabell 4.1 visas en sammanställning över mätomfattningen under 2012 tillsammans med mätdatatillgängligheten. Dygnsvisa mätningar av PM 10 utfördes under 2012 på totalt 16 platser, varav fyra med intermittent månadsprovtagning; 1 i gaturum och 3 i urban bakgrund. PM 2.5 mättes vid 7 stationer. Merparten av dessa mätningar var med intermittent månadsprovtagning på samma platser som man mätte PM 10. Mätning av NO 2 skedde vid totalt 20 stationer. Vid 4 stationer mättes aktivt, varav 3 med dygnsvis och en med timvis provtagning. Vid resterande stationer mättes med diffusionsprovtagare månads- eller veckovis. Endast i Trelleborg mättes SO 2 dygnsvis, och i ytterligare två kommuner, mättes SO 2 med diffusionsprovtagare, 1 i gaturum och 1 i urban bakgrund. Månadsvisa mätningar av O 3 genomfördes i 5 kommuners regionala bakgrund vid totalt 8 stationer under Årsvisa mätningar av VOC under 2012 utfördes vid totalt 15 stationer. Av dessa utfördes 8 i gaturum och 7 i urban bakgrund. Merparten av de årsvisa mätningarna utfördes veckovis under 20 veckor jämnt fördelat under året. Kvalitetskraven, enligt miljökvalitetsnormen för bensen, tillåter en tidstäckning på 35 % av ett kalenderår, dvs. cirka 18 veckor, jämnt fördelat över året. Den genomsnittliga datatillgängligheten låg över 90 % med undantag för den dygnvisa provtagningen av SO 2. Tabell 4.1 Mätomfattning (antal stationer) och mätdatatillgänglighet under År 2012 PM 10 PM 2.5 NO 2- dygn/timme NO 2- diffusion SO 2 dygn SO 2- diffusion O 3- diffusion Bensen urban bakgrund gaturum 8 2 1/ regional bakgrund datatillgänglighet 94% 95% 97% 99% 81% 96% 92% 93% 7

13 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Mätningar under vinterhalvår 20 I Tabell 4.2 visas en sammanställning över mätomfattningen under vinterhalvåret 20 tillsammans med mätdatatillgängligheten. De kommuner som mätt kalenderår 2012 och mäter under 2013 räknas även här som vinterhalvår, men antalet av dessa indikeras inom parentes. I 19 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM 10 i totalt 20 punkter, varav fyra var genom intermittent provtagning månad- eller veckovis och resterande dygnsvis. Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes på 8 stationer. Majoriteten av dessa mätningar utfördes i urban bakgrund. Vid ytterligare 18 stationer (totalt 13 kommuner) utfördes mätningar av NO 2 med diffusionsprovtagare. I Karlstad, Växjö och Ystad mättes såväl i gaturum som i urban bakgrund (månadsvis med diffusionsprovtagare). I 2 av de 8 tätorterna, som mätte dygnsvis NO 2, bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i två tätorter även dygnsmedelvärden av SO 2. I 7 tätorter mättes SO 2 månadsvis med diffusionsprovtagning. Bestämning av månadsmedelvärden med diffusionsprovtagare genomfördes för SO 2 och NO 2 på totalt 5 respektive 6 mätplatser på landsbygden, i anslutning till tätorter. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 vid 3 stationer i urban bakgrund och vid 1 regional bakgrundsstation. Vid 14 stationer genomfördes också veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), 4 i gaturum och 10 i urban bakgrund. Mätdatatillgängligheten för vinterhalvår 20 låg i genomsnitt över 90 %, med undantag av dygnsvis provtagning av SO 2, som låg strax under 90 %. Tabell 4.2 Mätomfattning (antal stationer (antal som även mätte kalenderår 2012)), och mätdatatillgänglighet under vinterhalvåret 20. Vh 20 PM 10 Sotdygn SO 2- dygn SO 2- diffusion NO 2- dygn NO 2- diffusion O 3- diffusion bensen urban bakgrund 13 (5) (1) 9 (7) 3 10 (4) gaturum 7 (6) (1) 9 (8) - 4 (3) regional bakgrund datatillgänglighet 94% 90% 88% 96% 92% 99% 92% 95% 8

14 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Bakgrundsinformation 5.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) inbegriper förekomst och halt i luft av NO 2, SO 2, partiklar (PM 10 och PM 2.5 ), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O 3 ), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (Ni) och kadmium (Cd). Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 (partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 2.5 µm) föreligger dels som ett exponeringsminskningsmått, vilket faller inom ramen för Naturvårdsverkets ansvar, dels som ett målvärde, som sedan ska övergå till ett gränsvärde. För att kunna styra detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer finns det övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT och NUT) att utgå ifrån. Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar finns beskrivna i Bilaga 1. Av förordningen framgår vidare att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med > invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom kontinuerliga mätningar. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. För enskilda kommuner gäller det även då halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT). Om den övre utvärderingströskeln underskrids är det generellt tillräckligt att kontrollen sker genom beräkning, indikativa mätningar eller objektiv uppskattning. Kommuner med färre än invånare får tillämpa objektiv skattning om halterna ligger under MKN. Kontrollen kan också ske genom samverkan mellan flera kommuner. För ett samverkansområde gäller att antalet kontinuerliga mätstationer styrs dels av antalet invånare i samverkansområdet, dels av om förekommande halter överskrider ÖUT eller NUT (NFS 2010:8). Om halterna ligger mellan NUT och ÖUT minskas kravet på antalet kontinuerliga mätstationer med upp till 50 %, beroende på storlek på samverkansområde. Så är även fallet då ett samverkansområde kombinerar/kompletterar sina kontinuerliga mätningar med modellberäkningar och/eller indikativa mätningar. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljömål (www.miljomal.nu) för flera luftföroreningar. Miljömålen innebär i flera fall mer långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Normerna kan därmed ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Miljömålen är, till skillnad från miljökvalitetsnormerna, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. Miljökvalitetsmålen består dels av Generationsmål anger inriktning för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås dels av Etappmål ska identifiera en önskad samhällsomställning och ange steg på vägen för att nå generationsmålen och miljökvalitetsmålen. De tre etappmålen för miljökvalitetsmålet Frisk Luft är: - begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa; - begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten; - begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från småskalig vedeldning. 9

15 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Den 26 april 2012 beslutade regeringen om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet (DS 2012:13). Genom preciseringar förtydligas innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås. Preciseringarna förtydligar målen och ska användas i uppföljningsarbetet av målen. Preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft finns för bensen, benso(a)pyren, butadien, formaldehyd, PM 10, PM 2.5, ozon och NO 2, se Bilaga Mätningar i bakgrundsluft Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 IVL genomför, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna vid EMEP-stationerna av sot och NO 2 sker på samma sätt som inom URBANprojektet. Dygnsvisa mätningar av SO 2 sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack. Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur 4.1. Månadsvisa mätningar av NO 2 Resultat för månadsmedelvärden av NO 2 i bakgrundsluft från mätplatserna inom Krondroppsnätet och Luft och Nederbördskemiska nätet under år 2012 ingår som underlag till bakgrunden (interpolerad bakgrundshalt) i NO 2 -figur 6.1. Kontinuerliga mätningar av O 3 IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs vid totalt 8 stationer med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UV-absorbtion. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Institutionen för Tillämpad Miljöforskning vid Stockholms universitet. Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964). Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur

16 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminärt validerade resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVL:s hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan (www.ivl.se) för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel med tillhörande bilagor (2-4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. Jämförelser görs mellan uppmätta halter av olika föroreningar i luft och miljökvalitetsnormerna för utomhusluft för såväl kalenderårs- som vinterhalvårsmedelvärden. Miljökvalitetsnormerna är dock baserade på kalenderårsmätningar. I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelhalter av PM 10 och NO 2 har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning för NO 2 har valts till motsvarande den nedre utvärderingströskeln (NUT) till MKN som 98-percentil för dygn, d.v.s. NO 2 >36 μg/m 3. Till följd av det stora antalet överskridanden av ÖUT för PM 10 har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygn (90-percentil), dvs. dygnsmedelvärden > 50 μg/m 3. Mätvärden framtagna inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature (20 o C) and Pressure (1013 mbar)). Avseende PM 10 ska halterna gälla för rådande tryck och temperatur enligt EU-direktivet (2008/50/EG). Resultaten från de svenska EMEP - stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid (vintertid), d.v.s. kalenderdygn. 6.1 Svaveldioxid (SO 2 ) Års- och vinterhalvårsmedelvärdena av SO respektive 20 låg i samma nivå som, eller något lägre än föregående år och vinter (2011 och 20), med undantag för urban bakgrund i Linköping där medelvärdet var dubbelt så högt under senaste vinterhalvåret, vilket sannolikt beror på att mätplatsen flyttats. Halten är dock fortfarande låg, 1.1 µg/m 3, som vinterhalvårsmedelvärde. Medelvärden i Linköpings regionala bakgrund låg i samma nivå som vinterhalvåret 20. Av redovisningen i Tabell 6.1 för mätningarna av SO 2 framgår att samtliga års- och vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskred miljökvalitetsnormen (20 µg/m 3 ) som årsmedelvärde, med god marginal. Det är främst i hamnstäder som Ystad och Trelleborg som halterna är förhöjda till följd av utsläpp från fartyg, men även här var alltså halterna av SO 2 långt under MKN, och utgjorde ca 10% av MKN. 11

17 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av SO 2 i tätorter och på landsbygd år 2012 och vintern 20. År 2012 Medelvärde µg/m percentil (dygn) µg/m 3 Max 24-hmedelvärde µg/m 3 Antal värden Gaturum Ystad, Bornholmsterminalen* Urban bakgrund Trelleborg Ystad, Östra Förstaden* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vinterhalvår 20 Gaturum Ystad, Bornholmsterminalen* Urban bakgrund Huddinge, Skogås Köping* Linköping* Motala* Sollefteå* Timrå* Trelleborg Ystad, Östra Förstaden* Regional bakgrund Landskrona, Rönneberga* Linköping, Gävbo* Linköping, Östra Harg* Timrå, Högen* Timrå, Sunds udde* * diffusionsprovtagare 6.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Resultaten för mätningar av årsmedelvärden av NO 2 i gaturum och urban bakgrund åskådliggörs i Figur 6.1. Halterna av NO 2 i bakgrundsluft illustreras utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet och landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och nederbördskemiska samt EMEP-nätet. 12

18 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 I Tabell 6.2 presenteras samtliga uppmätta års-och vinterhalvårsmedelvärden under 2012 respektive 20. Halterna av NO 2 under år 2012 låg generellt på samma nivå som under Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskred såväl MKN (40 µg/m 3 ) som ÖUT (32 µg/m 3 ) för årsmedelvärde. I gaturum i Arvika och Kiruna överskreds NUT som dygnsmedelvärde (36 µg/m 3 ) under 42 respektive 7 dygn, jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår. Under vinterhalvåret överskred Karlstad NUT för årsmedelvärde i gaturum och Burlövs gaturum hade 8 dygns överskridande av NUT för dygnsmedelvärde, varav 5 inföll under 2013, se Bilaga 4. Miljömålet (20 µg/m 3 ) överskreds i 2 tätorters gaturum under 2012; Karlstad och Arvika, se Figur 6.2. I Bilaga 4 presenteras samtliga kommuners överskridanden av NUT som dygnsmedelvärde för NO 2. 13

19 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Figur 6.1 Uppmätta årsmedelvärden (2012) av NO 2 i tätorternas urbana bakgrund (gröna staplar) och gaturum (röda staplar). De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden. 14

20 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av NO 2 i tätorter och på landsbygd år 2012 och vintern 20. Gaturum Medelvärde 98- percentil (dygn) 15 År 2012 Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn >60 µg/m 3 Antal dygn >48 µg/m 3 Arvika Östra Esplanaden**** Burlöv, Lundavägen Karlstad, Drottninggatan 32* Karlstad, Hamngatan 16* Ljungby, Olofsgatan 9* Växjö, Storgatan 71** Ystad, Bornholmsterminalen* Ystads centrum* Ystad, Färjeterminalen Ystad, Lantmännen* Älvsbyn, Nyvägen* Älvsbyn, Storgatan* Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset* Karlstad Rådhuset* Kiruna Centralskolan*** Kiruna, Petsamo* Landskrona Polishus* Trelleborg Växjö* Ystad Östra Förstaden* Älmhult* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Hoburgen* 3.5 Råö Vavihill Vinterhalvår 2012/2013 Gaturum Boden, Stadshuset-Kungsgatan Burlöv, Lundavägen Karlstad, Drottninggatan 32* 25 6 Karlstad, Hamngatan 16* 34 6 Landskrona, Eriksgatan* 18 6 Linköping, Djurgårdsgatan Ljungby, Olofsgatan 9* Växjö, Storgatan 71* Ystad, Bornholmsterminalen* Antal dygn >36 µg/m 3

21 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Forts. Vinterhalvår 2012/2013 Gaturum Ystad, centrum* Ystad, Färjeterminalen* Ystad, Lantmännen* Urban bakgrund Huddinge, Skogås Höganäs, Tivolihuset* 11 6 Karlstad, Rådhuset* 23 6 Kiruna, Petsamo* Köping* b 12 5 Motala * b Sollefteå* c 18 4 Timrå Trelleborg Uppsala Växjö* 13 6 Ystad, Östra Förstaden* Älmhult* a Östersund Regional bakgrund Landskrona, Rönneberga* Landskrona, Ven* Linköping, Gävbo* Linköping, Östra Harg* Timrå, Högen* b Timrå, Sunds udde* b a okt-febr, b nov-mars, c dec-mars *diffusionsprovtagare ** jan-feb dygnsprovt, mars-dec veckovis diffusionsprovtagning ***jan-aug dygnsprovtagning, sept-dec timvis provtagning 16

22 NO2 (µg/m3) Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Nedre utvärderingströskeln Miljökvalitetsmål Kalenderår 2012 Vinterhalvår Figur 6.2 NO 2 som års- (2012) och vinterhalvårsmedelvärde (20) (randiga staplar) jämfört med NUT för årsmedelvärde och miljömålet för NO 2 i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar). Sortering efter haltnivå. 6.3 Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) I Tabell 6.3 presenteras samtliga uppmätta års-och vinterhalvårsmedelvärden (november april, om inget annat nämns) under 2012 respektive 20. För de kommuner som mätt kalenderår 2012 samt mäter under 2013 presenteras resultat för både år 2012 och vinterhalvår 20 (november - april). De uppmätta halterna av PM 10 under år 2012 var generellt lägre, i vissa fall betydligt lägre (t.ex Ljungby, Västerås, Örnsköldsvik och Höganäs), i hela landet än under år Även halterna under vinterhalvåret 20 låg i flertalet kommuner, undantaget Östersund och Västerås, lägre eller i nivå med vinterhalvåret 20. Under år 2012 och vinterhalvår 20 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) i såväl urban bakgrund som gaturum. Sunne uppvisade ett årsmedelvärde i gaturum som överskred NUT för årsmedelvärde, se Figur kommuner överskred eller tangerade NUT under vinterhalvår 20; Sunne, Burlöv och Västerås i gaturum och Trelleborg i urban bakgrund. 17

23 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.3 Resultat från mätningarna av PM 10 i tätorter och på landsbygd år 2012 och vintern 20. Medelvärde År percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn >50 µg/m 3 Antal dygn >35 µg/m 3 Antal dygn >25 µg/m 3 Gaturum Burlöv, Lundavägen* Landskrona, Eriksgatan Ljungby, Föreningsgatan Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Älvsbyn, Nyvägen Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Trelleborg Växjö* Ystad, Östra Förstaden Älmhult* Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Vinterhalvår (november april) 2012/2013 Gaturum Boden, Stadshuset Kungsgatan Burlöv, Lundavägen 20 6 Ljungby, Föreningsgatan Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Köping Motala Sollefteå Storgatan Timrå Trelleborg

24 PM 10 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Forts. Vinterhalvår (november april) 2012/2013 Urban bakgrund Uppsala a Växjö* 18 6 Ystad, Östra Förstaden Älmhult* 16 6 Östersund Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö *intermittent provtagning a okt-mars Övre utvärderingströskeln Kalenderår 2012 Vinterhalvår Nedre utvärderingströskeln Figur 6.3 Uppmätta årsmedelvärden 2012 och vinterhalvårsmedelvärden 20 (randiga staplar) (november-april) av PM 10 i gaturum (röda staplar) samt i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med ÖUT och NUT för årsmedelvärde. I Figur 6.4 visas antalet dygn då MKN, ÖUT och NUT för dygnsmedelvärden överskreds för respektive kommun under kalenderår 2012 jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år, 35 stycken. Av de deltagande kommunerna under 2012 var det ingen kommun som överskred MKN för dygnsmedelvärden (>50 µg/m 3 under fler än 35 dygn). Däremot överskreds ÖUT (>35 µg/m 3 under fler än 35 dygn) i Sunnes gaturum med 38 dygn och tangerades i Örnsköldsvik (34 dygn). NUT överskreds under 2012 i alla kommuners gaturum undantaget Ljungby (34 dygn) och Växjö (31 dygn), samt i Trelleborgs och Ystads urbana bakgrund. Av de som har mätt under vinterhalvår 20 hade Västerås flest dygns överskridande av MKN, 30 st, varav 29 inträffade under 2013 (februari april). Drygt 85 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2012 och vinterhalvår 20 inträffade under mars och april, se Bilaga 4. Flertalet av övriga 19

25 Antal dygns överskridande Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 överskridanden inträffade under november 2012 (främst norra Sverige) och februari 2012 och 2013 (främst södra Sverige). Årsmedelvärden av PM 10 i urban bakgrund och gaturum åskådliggörs i Figur Antal dygn > 50 µg/m3 Gaturum Antal dygn > 35 µg/m3 60 Antal dygn > 25 µg/m3 50 Urban bakgrund 40 MKN/ÖUT/NUT Figur 6.4 Antalet dygn med PM 10 -halt > 50 (=MKN, blå staplar), 35 (=ÖUT, röda staplar) och 25 µg/m 3 (=NUT, gröna staplar) under kalenderår 2012 i gaturum och i urban bakgrund jämfört med antal tillåtna dygn för MKN, ÖUT och NUT (35 st/år). 20

26 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Figur 6.5 Uppmätta årsmedelvärden (2012) av PM 10 i tätorternas urbana bakgrund (grön stapel) respektive gaturum (röd stapel). Mätningar av PM 2.5 har utförts i 7 kommuner under 2012 inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i 1 kommun och resten månads- eller veckovis med intermittent provtagning. Mätningar utförs även nationellt i urban bakgrund i Burlöv, Stockholm och Umeå. Årsmedelvärdena i gaturum, endast 2 stationer, var mellan 7 och 9 µg/m 3, vilket var något lägre än Mätningar i urban bakgrund låg mellan 3 och 8 µg/m 3, och även de halterna var lägre än under 2011, se Tabell 6.4. Årsmedelvärdena låg långt under MKN (25 µg/m 3 ), ÖUT (17 µg/m 3 ) och NUT (12 µg/m 3 ). Halterna av PM 2.5 är högst i södra Sverige och ligger i närheten av miljömålets precisering för I kommunernas mätningar i urban bakgrund låg mellan 3 och 7 µg/m 3. 21

27 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av PM 2.5 i tätorter och på landsbygd år PM 2.5 År 2012 Medelvärde Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn > 25 µg/m 3 Gaturum Burlöv Lundavägen* Jönköping Barnarpsgatan** Urban bakgrund Burlöv Svenshögsskolan*** Kalmar Kiruna Petsamo* 4.9 Stockholm Olaus Petri*** Umeå Mården*** Växjö* Ystad Östra Förstaden* Älmhult* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Vavihill Råö * månadsvis provtagning ** veckovis provtagning ***Ingår i den nationella övervakningen av PM 2.5 som IVL utför på uppdrag av Naturvårdsverket För de 5 kommuner som även har mätt PM 10 vid samma mätplats var den genomsnittliga kvoten mellan PM 10 och PM 2.5 för dessa platser cirka 2 och varierade mellan 1.6 (Kiruna) och 4.5 (Älmhult). Halterna vid bakgrundsstationerna på landsbygd ligger mellan 2 7 µg/m 3, där de högsta halterna förekommer i södra (Vavihill), och de lägsta i norra Sverige (Bredkälen). Även för bakgrundsstationerna i Bredkälen, Råö och Vavihill var kvoten cirka 2 mellan PM 10 och PM 2.5 under

28 PM2.5 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B PM2.5 NUT miljömål Figur 6.6 Årsmedelvärden av PM 2.5 i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar) och på landsbygd (gröna staplar) jämfört med NUT och miljömålets precisering för årsmedelvärde. Vinterhalvåret 20 var det endast 2 kommuner som mätte sot inom Urbanmätnätet, Huddinge och Timrå, se Tabell 6.5. Vinterhalvårsmedelvärdena av sot låg i dessa kommuner på 2 µg/m 3 i urban bakgrund. Halterna av sot i luft på landsbygd låg på cirka 1 i urban bakgrund µg/m 3 i norra Sverige och 1.5 µg/m 3 i södra Sverige. Tabell 6.5 Resultat från mätningarna av sot i tätorter och på landsbygd (EMEP) år 2012 och vintern 20. Sot 2012 Max 24hmedelvärde Antal värden Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Medelvärde Medelvärde Max 24hmedelvärde Antal Urban bakgrund Huddinge Skogås Timrå

29 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Lättflyktiga kolväten (VOC) Årsmedelvärden av bensen i urban bakgrund och gaturum illustreras även på Sverigekartan i Figur 6.7. Resultaten från mätningar av VOC, i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.6. Halterna av bensen låg mellan % lägre 2011 än Under 2012 var halterna av bensen fortsatt låga, lägre eller i samma nivå som för år Medelvärdena under vinterhalvåret 20 var dock generellt högre än under vinterhalvåret 20. Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund låg klart under MKN, ÖUT och NUT för kalenderår 2012 och vinterhalvår 20. Miljömålets precisering (1 µg/m 3 ) överskreds endast i en kommuns gaturum, Karlstad, och tangerades i en, Älvsbyn under 2012 medan merparten av kommunerna överskred eller tangerade preciseringen under vinterhalvåret 20, se Tabell 6.8. Noteras bör att vinterhalvårsmedelvärden generellt är % högre än årsmedelvärdena (Persson, K., Haeger-Eugensson, M. 2006). 24

30 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Figur 6.7 Uppmätta årsmedelvärden (2012) av bensen i tätorternas gaturum och urbana bakgrund. 25

31 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.6 Års- och vinterhalvårsmedelvärden av VOC i tätorter i urban bakgrund och gaturum inom Urbanmätnätet år 2012 och vintern Bensen Toluen Oktan Gaturum Butylacetat Etylbensen m-, p- Xylen o- Xylen Nonan Karlstad Hamngatan Landskrona, Eriksgatan Mönsterås Mörbylånga Nybro Sunne, Storgatan Ystad, Bornholmsterminalen Älvsbyn, Nyvägen Urban bakgrund Falkenberg Karlstad, Rådhus Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo Trelleborg, Rådhuset Ystad, Östra Förstaden Älmhult Vinterhalvår 20 Gaturum Boden Stadshuset- Kungsgatan Karlstad Hamngat Landskrona, Eriksgatan Ystad Bornholmsterminalen Urban bakgrund Karlstad, Råd 4 m Kiruna Petsamo Köping Linköping Motala Sollefteå Timrå Ystad Östra Förstaden Älmhult Östersund

32 bensen, µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Nedre utvärderingströskeln Kalenderår Miljömål Vinterhalvår Figur 6.8 Uppmätta årsmedelvärden (2012) och vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars, 20) av bensen i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med NUT och miljömål för årsmedelvärde. Staplarna är placerade efter haltnivå. 6.5 Benso(a)pyren och metaller Jönköpings kommun mäter PM 10 i egen regi. Filtren för 2012 valde man att, inom Urbanmätnätet, analysera med avseende på PAH och metaller. PM 10-filtren från Ystads kommuns mätningar i Urbanmätnätet under 2012 har analyserats med avseende på metaller. Halten av benso(a)pyren i Jönköping låg klart under MKN, ÖUT och NUT för årsmedelvärde, men över miljömålets precisering (0.1 ng/m 3 ), se Tabell 6.7. Tabell 6.7 Uppmätta halter av benso(a)pyren (analys på PM 10 filter) under år 2012 i Jönköping. Benso(a)pyren Summa PAH ng/m 3 ng/m 3 Jönköping MKN 1 ÖUT 0.6 NUT 0.4 Precisering för miljömål 0.1 Halterna av metallerna, bly (Pb), kadmium (Cd), nickel (Ni) och arsenik (As), i Jönköping och Ystad år 2012 låg samtliga långt under NUT. 27

33 Ni, As, Cd, Pb ng/m3 B(a)P ng/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.8 Uppmätta halter av bly, kadmium, nickel och arsenik (analys på PM 10 filter) under 2012 i Jönköping och Ystad. ng/m 3 Bly Kadmium Nickel Arsenik Jönköping Barnarpsgatan (gaturum) Ystad Östra Förstaden (urban bakgrund) MKN ÖUT NUT De högsta halterna av benso(a)pyren och metaller i Jönköping förekom under 2012 januari mars samt november december, se Figur 6.9. Halterna av benso(a)pyren (B(a)P) är i regel som högst under vintermånaderna då andelen förbränningspartiklar är som högst. Halterna av metaller är generellt högst på vårkanten, vilket hänger ihop med att andelen resuspensions- och slitagepartiklar (varifrån en stor andel av metallerna härrör) ökar, bland annat till följd av att vägbanorna torkar upp efter vintern Ni As Cd Pb 0.50 benso(a)pyren Figur 6.9 Månadsvisa halter av benso(a)pyren och metallerna Ni, As, Pb och Cd i luft i Jönköping Ozon (O 3 ) Månadsmedelvärden av O 3 från de regionala och urbana mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.10 presenteras halterna av ozon som sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden från de regionala bakgrundsmätningarna tillsammans med medelvärden från mätningarna i urban bakgrundsluft samt resultaten från de svenska EMEP-stationerna. 28

34 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 För de kommuner som mäter både i regional och urban bakgrund kan ses att skillnaden mellan dessa miljöer är liten för såväl års- som sommarhalvårsmedelvärden, med lägst halter i urban bakgrund. De uppmätta halterna av ozon inom Urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden och är därför ej direkt jämförbara med MKN och miljömål, som baseras på timmedelvärden. Mätningarna på landsbygd vid EMEP-stationerna visar dock att under 2012 överskreds MKN (120 µg/m 3 som maximalt glidande 8-timmarsmedelvärde) vid stationerna i södra Sverige och miljömålen för maximalt timmedelvärde (80 µg/m 3 ) och maximalt 8- timmarsmedelvärde (70 µg/m 3 ) vid samtliga av dessa stationer. Tabell 6.10 Sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden av O 3 i regionaloch urban bakgrund samt i bakgrundsluft (EMEP-stationer) 2012 respektive 20. Landsbygd (EMEP-stationer) Antal värden Sommarhalvårmv Årsmedel -värde Antal värden Max timmv Max glidande 8-timmv Antal dagar med glidande 8-timmv> 120 µg/m 3 Aspvreten Vinterhalvårs -mv Antal värden Bredkälen Esrange Vavihill Vindeln Norr Malma Norra Kvill Grimsö Råö Regional bakgrund Karlstad, Randviken Landskrona, Rönneberga 61 6 Landskrona, Ven 64 6 Linköping, Gävbo 45 6 Linköping, Östra Harg 48 6 Ystad, Öja 58 5 Urban bakgrund Karlstad, Rådhuset Landskrona, Polishuset 64 6 Linköping 44 6 Motala

35 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Trender av luftföroreningar Genom åren har s.k. nationella tidsserier för NO 2, SO 2 och sot enligt Figur 7.1 illustrerats i Urbanrapporten. I årets rapport har tidstrenden för sot ersatts av PM 10 till följd av de begränsade antalet kommuner som har mätt sot under vinterhalvåret 20. I tidsserierna har mätresultat från de kommuner som deltagit under merparten av vinterhalvåren sedan 19 tagits med SO2 NO2 PM10 Figur 7.1 Nationella vinterhalvårsmedelvärden av SO 2, NO 2 och PM 10 baserat på resultat från de 10 tal tätorter som deltagit merparten av de möjliga 27 vintersäsongerna för NO 2 och SO 2 samt de 12 mätsäsongerna för PM 10 inom Urbanmätnätet. I detta kapitel presenteras genomsnittlig haltutveckling för respektive komponent i de deltagande kommunerna. Kompletta tidsserier av vinterhalvårsmedelvärden avseende NO 2, SO 2, PM 10 och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under vinterhalvåret 20 återfinns i Bilaga 5 i form av stapeldiagram. 7.1 SO 2 och sot Allt färre kommuner mäter SO 2 och sot eftersom behovet av mätningar minskat till följd av låga halter. Under vintern 20 mätte 8 kommuner SO 2, främst på månadsbas med diffusionsprovtagare, och endast 2 kommuner sot dygnsvis. I Figur 7.1 kan ses att halterna av SO 2 generellt är väldigt låga. 30

36 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B NO 2 Figur 7.1 baseras för NO 2 på de kommuner som deltagit med mätningar av NO 2 i urban bakgrund under minst 20 år. För dessa kommuner har den genomsnittliga minskningen av NO 2 i urban bakgrund, med hjälp av linjär regression, beräknats till cirka 48 %. De senaste åren har halterna i svenska tätorters urbana bakgrund legat på en relativt oförändrad nivå runt cirka µg/m 3. Den nedåtgående trenden för NO 2 halten har avstannat sedan början av 2000-talet och orsakerna till det är, förutom det ökade trafikarbetet, en ökad andel dieselfordon och modern dieselteknik som genererar en högre andel NO 2 i NOx-utsläppen än vad gamla dieselfordon och bensinbilar gör. 7.3 PM 10 Mätningar av PM 10 har erbjudits inom Urbanmätnätet sedan vinterhalvåret 20 (endast ett fåtal kommuner mätte första säsongen) och totalt 12 kommuner har mätt PM 10 i urban bakgrund under minst 8 vinterhalvår mellan 2001/2002 och 2012/2013. En analys med hjälp av linjär regression visar en genomsnittlig minskning för dessa kommuner med cirka 20 %, se Figur 7.2. Det råder dock stora skillnader mellan de olika kommunerna; som mest uppvisar en kommun en minskning med cirka 0.8 µg/m 3, år (Kävlinge), medan haltutvecklingen i en annan kommun indikerar en ökning med cirka 0.3 µg/m 3, år (Uppsala) Figur 7.2 Genomsnittlig halt av PM 10 som vinterhalvårsmedelvärde för de 12 kommuner som mätt PM 10 under minst 8 vinterhalvår mellan 20 och

37 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Bensen I Figur 7.3 illustreras en genomsnittlig trend för bensen baserat på mätdata från de 10-tal kommuner som mätt 15 vinterhalvår eller fler av de totalt 21 år som mätningar av bensen har pågått inom Urbanmätnätet. Den genomsnittliga minskningen för dessa kommuner har sedan 19 varit knappt 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett har varit oförändrade. Det generella vinterhalvårsmedelvärdet för 20 var lägsta hittills medan vinterhalvåret 20 låg i nivå med vinterhalvåren Figur 7.3 Haltutveckling av bensen i urban bakgrund under vinterhalvåren

38 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Referenser DS 2012:13 Regeringskansliet. Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Ferm M., Lindskog A., Svanberg P.-A. och Boström C.-Å. (1994) Ny mätteknik för luftföroreningar. Kemisk Tidskrift 1, Ferm, M. and Svanberg, P-A. (1998) Cost-efficient techniques for urban- and background measurements of SO 2 and NO 2. Atmospheric Environment, Vol. 32, No. 8 pp , Ferm M. (1998) Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp Ferm M., Gudmundsson A. and Persson K. (2001) Measurements of PM 10 and PM 2.5 within the Swedish urban network. Proc. from NOSA Aerosol Symposium Lund, Sweden 8-9 November ISO/DIS 13964, Ambient air-determination of ozone Ultravioletphotometric method. Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. (1996) Diffusive monitoring of C6- C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp NFS 2010:8, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av Luftkvalitet (beslutade den 23 juni 2010). Persson, K. Haeger-Eugensson, M.( 2006). Relation mellan halter av luftföroreningar i olika miljöer. För Naturvårdsverket. IVL-rapport U SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen (utfärdad den 27 maj 2010). Sjöberg, K., Haeger-Eugensson, M., Liljeberg, M., Blomgren, H. (2004). Quantification of general population exposure to nitrogen dioxide in Sweden. IVL-rapport B SS-EN 15549:2008 Luftkvalitet Standardmetod för mätning av koncentrationen av bens(a)pyren i utomhusluft. 33

39 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B

40 Innehållsförteckning Svenska EMEP-stationer från vilka data tillhandahållits. Figur B1.1 Svenska mätplatser för bakgrundshalter av O 3 Figur B1.2 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B1.3-12

41 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B2126 BILAGA 1 Figur B1.1 Svenska EMEP-stationer (ingår i den nationella miljöövervakningen) EMEP - nätet Svenska mätplatser i bakgrundsluft från vilka data tillhandahållits för utvärderingen år 2011 och vintern 20. Bredkälen Aspvreten Råö Vavihill

42 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 1 Bredkälen Svenska EMEP - stationer för kontinuerlig övervakning av ozonhalter. Esrange Vindeln Bredkälen Aspvreten Grimsö Råö Norra Kvill Vavihill Figur B 1.2 Svenska bakgrundsstationer som ingår i den nationella miljöövervakningen för mätningar av O 3.

43 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 1 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B 1.3 Miljökvalitetsnorm för NO 2 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 90 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil) 1 dygn 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98-percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde För skydd av vegetation 1 år 30 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde av NO x Tabell B 1.4 Miljökvalitetsnormer för SO 2 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 200 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98-percentil) 1 dygn 100 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98-percentil) För skydd av ekosystem: 1 vinterhalvår 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde 1 år 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.5 Miljökvalitetsnormer för PM 10 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 dygn 50 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (90-percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.6 Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 i utomhusluft, värden som ska eftersträvas till och med den 31 december 2014 och inte får överskridas från och med den 1 januari För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 år 25 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde

44 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 1 Tabell B 1.7 Miljökvalitetsnormen för bensen utomhusluft, värden som inte får överskridas. Medelvärdestid Värde Anmärkning Bensen 1 år 5 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.8 Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid i utomhusluft, värden som inte får överskridas. Medelvärdestid Värde Anmärkning Kolmonoxid 8 timmar 10 mg/m 3 högsta halt som glidande medelvärde Tabell B 1.9 MKN för ozon i utomhusluft som ska eftersträvas till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Värde Anmärkning Ozon 8 timmar 120 µg/m 3 högsta halt som glidande 8-timmars medelvärde under ett dygn Tabell B 1.10 MKN för arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren som inte får överskridas efter den 31 december MKN för bly som ej får överskridas. Målvärde (för totalinnehållet i PM 10 -fraktionen som medelvärde under ett år) Arsenik 6 ng/m 3 Bly 0.5 µg/m 3 Kadmium 5 ng/m 3 Nickel 20 ng/m 3 PAH (med Benso(a)pyren som indikator) 1 ng/m 3

45 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 1 Tabell B 1.11 Utvärderingströsklar NO 2 SO2 Utvärderingströsklar Period Nedre (NUT) Övre (ÖUT) 1 timme* 60% (54 µg/m 3 ) 80% (72 µg/m 3 ) 1 dygn* 60% (36 " ) 80% (48 " ) 1 år 65% (26 " ) 80% (32 " ) 1 år (vegetation) 65% (19.5 µg/m 3 ) 80% (24 µg/m 3 ) 1 timme* 1 dygn 1 vh år (ekosystem) 50% (100 µg/m 3 ) 50% (50 µg/m 3 ) 40% (8 µg/m 3 ) 75% (150 µg/m 3 ) 75% (75 µg/m 3 ) 60% (12 µg/m 3 ) Benso(a)pyren 1 år 40% (0.4 ng/m 3 ) 60% 0.6 ng/m 3 ) Bly 1 år 50% (0.25 µg/m 3 ) 70% (0.35 µg/m 3 ) Arsenik 1 år 40% (2.4 ng/m 3 ) 60% (3.6 ng/m 3 ) Kadmium 1 år 40% (2 ng/m 3 ) 60% (3 ng/m 3 ) Nickel 1 år 50% (10 ng/m 3 ) 70% (14 ng/m 3 ) PM år 50% (12 µg/m 3 ) 70% (17 µg/m 3 ) PM 10 dygn 1 år 50% (25 µg/m 3 ) 50% (20 µg/m 3 ) 70% (35 µg/m 3 ) 70% (28 µg/m 3 ) Bensen 1 år 40% (2 µg/m 3 ) 70% (3.5 µg/m 3 ) CO högsta 8-h genomsnitt 50% (5 mg/m 3 ) 70% (7mg/m 3 ) Tabell B 1.12 Preciseringar till miljökvalitetsmål enligt Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål (SD 2012:13, Regeringskansliet). Komponent Precisering Kvävedioxid *20 µg/m 3 som årsmedelvärde *60 µg/m 3 som timmedelvärde får överskridas max 175 timmar/år Partiklar (PM 10) *15 µg/m 3 som årsmedelvärde *30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Partiklar (PM 2.5) * 10 µg/m 3 som årsmedelvärde * 25 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Bensen *1 µg/m 3 som årsmedelvärde Ozon * 80 µg/m 3 som timmedelvärde *70 µg/m 3 som 8-timmarsmedelvärde * µg/m 3 under en timme beräknat som AOT40 under perioden april - september Benso(a)pyren *0.1 ng/m 3 som årsmedelvärde Butadien *0.2 µg/m 3 som årsmedelvärde Formaldehyd *10 µg/m 3 som timmedelvärde

46 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Innehållsförteckning Månadsmedelvärden av NO 2 och PM 10 i µg/m 3 i tätorter år 2012 samt vinterhalvår 20. Tabell B 2.1

47 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala

48 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan

49 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen

50 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Arvika Boden Stadshuset-Kungsgatan Burlöv Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Köping Motala

51 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Landskrona Eriksgatan Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Arvika Boden Stadshuset-Kungsgatan Burlöv Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs- Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Köping Landskrona Eriksgatan Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Motala Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset-Kungsgatan Burlöv Lundavägen

52 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Huddinge Skogås Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Köping Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Motala Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset-Kungsgatan Burlöv Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs - Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Motala Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Växjö Storgatan Västerås Stora gatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset-Kungsgatan NO 2 antal

53 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Burlöv Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs - Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Motala Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Växjö Storgatan Västerås Stora gatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset-Kungsgatan Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Huddinge Skogås Kiruna Centralskolan Köping Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Föreningsgatan Motala Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund NO 2 antal

54 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Innehållsförteckning Månads- och veckomedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 i µg/m 3 regionalt och i tätort år 2012 samt vinterhalvår 20. Tabell B 3.1

55 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan SO 2 O 3

56 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken

57 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Karlstad, Randviken Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan

58 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven

59 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Landskrona, Ven Landskrona, Ven Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan

60 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Motala, tätort Motala, tätort Motala, tätort Motala, tätort Motala, tätort Sollefteå, Tätort Sollefteå, Tätort Sollefteå, Tätort Sollefteå, Tätort

61 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan O 3

62 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan SO 2 O 3

63 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen O 3

64 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum O 3

65 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum SO 2 O 3

66 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen SO 2 O 3

67 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen SO 2 O 3

68 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden O 3

69 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden O 3

70 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort O 3

71 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan SO 2 O 3

72 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan SO 2 O 3

73 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 3

74 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 4 Innehållsförteckning Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m3 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m3 Tabell B 4.2

75 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m 3 (NUT) tillsammans med samtidiga resultat av dygnsvisa mätningar av PM 10 under år 2012 och vintern 20. NO 2 PM 10 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 µg/m 3 Boden Stadshuset-Kungsgatan Gaturum Antal okt-mars 1 Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Antal Antal okt-mars 8 Huddinge Huddinge Skogås Urban bakgrund Huddinge Huddinge Skogås Urban bakgrund Antal okt-mars 2 Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Antal Antal okt-mars 17

76 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 µg/m 3 PM 10 µg/m 3 Linköping Djurgårdsgatan Urban bakgrund Linköping Djurgårdsgatan Urban bakgrund Linköping Djurgårdsgatan Urban bakgrund Linköping Djurgårdsgatan Urban bakgrund Antal okt-mars 4 Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Antal okt-mars 7 Trelleborg Trelleborg Urban bakgrund Antal okt-mars 1 Uppsala Uppsala Urban bakgrund Uppsala Uppsala Urban bakgrund Uppsala Uppsala Urban bakgrund Antal okt-mars 3 Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Antal okt-mars 2

77 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Tabell B 4.2 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m 3 tillsammans med samtidiga resultat från dygnsvisa mätningar av NO 2 år 2012 och vintern 20. PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Boden Kungsgatan Gaturum Antal nov-apr 1 Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Antal Kalmar Kalmar Urban bakgrund Kalmar Kalmar Urban bakgrund Antal Köping Köping Urban bakgrund Köping Köping Urban bakgrund Antal nov-apr 2 Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Antal Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Antal Antal nov-apr 2 Sollefteå Sollefteå Urban bakgrund Sollefteå Sollefteå Urban bakgrund Sollefteå Sollefteå Urban bakgrund Sollefteå Sollefteå Urban bakgrund Sollefteå Sollefteå Urban bakgrund Antal nov-apr 5 Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum

78 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Antal Antal nov-apr 19 Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Antal nov-apr 2

79 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Trelleborg Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Trelleborg Urban bakgrund Antal Antal nov-apr 1 Uppsala Uppsala Urban bakgrund Uppsala Uppsala Urban bakgrund Antal nov-apr 2 Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum

80 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Antal Antal nov-apr 30 Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Antal Antal nov-apr 6 Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Antal Antal nov-apr 1 Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Antal

81 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Antal Antal nov-apr 15 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Antal nov-apr 6

82 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Innehållsförteckning Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

83 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 NO 2 och SO 2 Arvika SO2 NO Boden SO2 NO Burlöv SO2 NO Huddinge SO2 NO Höganäs SO2 NO Jönköping SO2 NO

84 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Kalmar NO Karlstad SO2 NO Kiruna SO2 NO Köping SO2 NO Landskrona SO2 NO

85 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Linköping SO2 NO Ljungby SO2 NO Motala SO2 NO Mönsterås SO2 NO Sollefteå SO2 NO Timrå SO2 NO

86 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Trelleborg SO2 NO Uppsala SO2 NO Västerås NO Växjö SO2 NO Ystad SO2 NO Älmhult SO2 NO

87 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Älvsbyn Örnsköldsvik NO2 SO2 NO2 SO2 Östersund NO2 SO2

88 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 PM 10 Arvika Ö Esplanaden Arvika Storgatan PM10 PM10 Boden Drottninggatan Boden Stadshuset-Kungsgatan PM10 PM10 Burlöv Lundavägen HÖGANÄS - Tivolihuset PM10 PM10

89 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Jönköping PM Jönköping, Barnarpsg PM KALMAR, Tätort PM Kiruna Centralskolan PM Köping PM

90 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Landskrona Eriksgatan PM Landskrona, polishus PM Ljungby Föreningsgatan PM Motala PM Sollefteå PM Sollefteå urban PM

91 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Sunne Storgatan PM Timrå PM Trelleborg PM Uppsala PM Västerås Stora gatan PM Växjö Storgatan PM

92 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Ystad Östra Förstaden Älmhult PM10 PM10 Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden PM10 PM10 Östersund PM10

93 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Bensen Arvika Bensen Boden Boden Stadshuset-Kungsgatan Bensen Bensen Burlöv Burlöv Pilevallen Bensen Bensen

94 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Huddinge Skogås Höganäs Bensen Bensen Jönköping KALMAR, Tätort Bensen Bensen Karlstad, Råd 4 m Karlstad Hamngat Bensen Bensen

95 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Bensen Bensen Köping Bensen Landskrona, Eriksgatan Landskrona, polishus Bensen Bensen

96 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Linköping Bensen Ljungby Bensen Motala Bensen Mönsterås Bensen Mörbylånga Bensen Sollefteå urban Bensen

97 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Sunne Storgatan Bensen Timrå TIMRÅ, Tätort Bensen Bensen Trelleborg Rådhuset Uppsala Bensen Bensen

98 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Bensen Bensen Ystad Bornholmsterminalen Ystad Östra Förstaden Bensen Bensen Älmhult ÄLVSBYN, Nyvägen Bensen Bensen

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation Rapportsammanfattning

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 2014/15

Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 2014/15 NR C 129 OKTOBER 2015 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 20 Mätningar inom Urbanmätnätet Malin Fredricsson, Karin Persson, Martin Ferm Författare: Karin Persson m.fl. Fotograf: Karin Persson

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson, Annika Potter B 2066 september 2012 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation

Läs mer

Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet

Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet RAPPORT Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 20 Karin Persson B1996 september 2011 Rapporten godkänd: 2011-09-26 Karin Sjöberg Enhetschef Organisation

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Luftkvalitetsmätningar på Åland NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Övervakning av luftföroreningar i Sverige Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner

Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner 0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 PM 10 - mätningar i Lidköping Foto: Henrik Fallgren Göteborg 2014-04-15 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 NR U 5178 MARS 2015 RAPPORT Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014 För Göteborgsregionens luftvårdsprogram Karin Persson Författare: Karin Persson På uppdrag av: Göteborgsregionens luftvårdsprogram

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 2013/14

Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 2013/14 NR C 35 OKTOBER 2014 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson, Malin Fredricsson, Malin Gustafsson, Lin Tang Författare: Karin Persson, Malin Fredricsson,

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015 NR U 5640 APRIL 2016 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015 För Luft i Väst Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV Författare: Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV På

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014 NR U 5179 APRIL 2015 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014 För Luft i Väst Karin Persson, Barbara Sandell Författare: Karin Persson, Barbara Sandell På uppdrag av: Luft i Väst Rapportnummer:

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Mätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10

Mätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10 RAPPO RT Mätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10 Karin Persson 2010-09-20 U 2902 Godkänd av: 2010 09-20 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet

Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet RAPPORT Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet För Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings läns luftvårdsförbund samt Trafikverket

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 6 april 2006. Med stöd av 13 förordningen (2001:527)

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 23 oktober 2007 NFS 2007:7 Utkom från trycket den

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad:

Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund Upprättad: 2016-03-30 Innehåll Bakgrund och målsättning... 1 Luftkvalitetssituation... 2 Uppgifter om dominerande utsläpp... 2 Krav på kontroll inom samverkansområdet...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2004 och vintern 2004/05 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2004 och vintern 2004/05 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2004 och vintern 20 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet B1636 September 2005 Innehållsförteckning 1 Inledning...1 2 Målsättning...2 3 Undersökningsmetodik...3

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning

Läs mer

Luftkvalitet i tätorter 2001/02

Luftkvalitet i tätorter 2001/02 Karin Persson Karin Sjöberg B1514 Göteborg, januari 2003 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary

Läs mer

Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar

Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar NR C 133 NOVEMBER 2015 RAPPORT Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar Avseende IVL:s mätningar inom Urbanmätnätet och liknande uppdrag för kommuner och samverkansområden Henrik Fallgren Författare:

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Stockholm 28 april Johan Genberg, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-05-02 1 Luftkvalitet i EU Luftkvalitetsdirektivet

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten

Läs mer

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket

Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Bakgrund Luftkvalitetsdirektiven innehåller detaljerade krav på

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Burlövs kommun under 2006 och 2007

Mätningar av luftföroreningar i Burlövs kommun under 2006 och 2007 Mätningar av luftföroreningar i Burlövs kommun under 2006 och 2007 U-2275 Karin Persson 2008-05-08 Rapporten godkänd: 080512 Karin Sjöberg Avdelningschef Organisation/Organization RAPPORTSAMMANFATTNING

Läs mer

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50 Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Nytt inom lagstiftning

Nytt inom lagstiftning Nytt inom lagstiftning Temadag Luft i Skåne 9 juni 2014 Helena Sabelström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-06-10 1 Genomförande av direktiv och beslut 1996

Läs mer

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr Miljöförvaltningen RAPPORT 1 (5) LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr 2006.0007.2 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under februari, mars och april månad 2006 utfört luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2013-2017 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i

Läs mer

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Luftföroreningssituationen I Landskrona Luftföroreningssituationen I Landskrona Säsongsrapport Sommarhalvåret 26 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. erna

Läs mer

Luftrapport Luftrapport 2013 Miljö- och byggnämnden 14 oktober 2014, 59

Luftrapport Luftrapport 2013 Miljö- och byggnämnden 14 oktober 2014, 59 Luftrapport 2013 Miljö- och byggnämnden 14 oktober 2014, 59 Titel: Författare: Utgiven av: Luftrapport 2013 Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Beställningsadress: Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Mätning av partiklar i Lidköping 2013

Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2014-2018 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona Luftföroreningssituationen i Landskrona Säsongsrapport Vinterhalvåret 26/27 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2003:112 Utkom från trycket den 8 april 2003 utfärdad den 20 mars 2003. Regeringen

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2006-01-01 2006-12-31 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av

Läs mer

Urbanmätnätet. 30 år Urbanmätnätet. 30 års mätningar av luftkvalitet. Malin Fredricsson, Karin Persson, Lin Tang

Urbanmätnätet. 30 år Urbanmätnätet. 30 års mätningar av luftkvalitet. Malin Fredricsson, Karin Persson, Lin Tang Urbanmätnätet 30 år 1986-2016 Urbanmätnätet 30 års mätningar av luftkvalitet Malin Fredricsson, Karin Persson, Lin Tang 1 IVL Svenska Miljöinstitutet 2016 Författare // Malin Fredricsson, Karin Persson,

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat 27-21 Eva Hallgren Larsson April 216 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 21... 2 Sammanfattning... 2 Program... 3 Resultat... 4 Kvävedioxid, NO 2... 4 Partiklar,

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(10) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet; beslutade den 26 november 2013. NFS 2013:11 Utkom från trycket den 17 december 2013 Med

Läs mer

Luften i Sverige 2009

Luften i Sverige 2009 Luften i Sverige 2009 Förklaringar AOT40 AQUILA EMEP Accumulated Ozone exposure over a threshold of 40 Parts Per Billion (uttryckt i (μg/m3) timme). Beräknas genom att man summerar skillnaden mellan timkoncentrationer

Läs mer

Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län

Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-53 Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - Sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014 Pärmbild.

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2009-03-02 Samverkan för luftövervakning i Västernorrland Sundsvall E4 Sundsvall över tak Timrå Kramfors Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i

Läs mer