Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13"

Transkript

1 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef

2 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Organisation Rapportsammanfattning IVL Svenska Miljöinstitutet AB Projekttitel Urbanmätnätet år 2012 och Adress vinterhalvår 20 Box Göteborg Anslagsgivare för projektet Telefonnr Rapportförfattare Karin Persson Rapporttitel och undertitel Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuners miljökontor och IVL, har avslutat sitt 27:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2012 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren Luftkvalitet, kvävedioxid, svaveldioxid, sot, PM 10, PM 2.5, benso(a)pyren, arsenik, nickel, kadmium, bly, miljökvalitetsnorm, miljömål, trend Bibliografiska uppgifter IVL Rapport B2126 Rapporten beställs via Hemsida: e-post: fax , eller via IVL, Box 21060, Stockholm

3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Förord Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer vid IVL deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Karin Sjöberg Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket. IVL Analys Vania Andersson, Sara Bodholm, Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Paula Andersson, Mattias Lidqvist, Annika Potter, Lisa Nyqvist Installationsarbeten och stationsservice: Henrik Fallgren, Kjell Peterson Datorsupport: Håkan Blomgren Utvärdering och Rapportering: Karin Persson Malin Gustafsson Lin Tang Karin Sjöberg Håkan Blomgren

4 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, har avslutat sitt 27:e och påbörjat sitt 28:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2012 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Under år 2012 och vinterhalvåret 20 deltog 31 kommuner i varierande omfattning. Totalt 21 kommuner valde att mäta hela år Mätningarna har innefattat dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), partiklar (PM 10,PM 2.5 och sot) samt månads-/veckoprovtagning med diffusionsprovtagare avseende NO 2, SO 2, ozon (O 3 ) och lättflyktiga kolväten (VOC). Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m 3 ) som övre utvärderingströskeln (ÖUT) (32 µg/m 3 ) för årsmedelvärde. I gaturum i Arvika och Kiruna överskreds NUT som dygnsmedelvärde (36 µg/m 3 ) under 42 respektive 7 dygn, jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår. Samtliga kommuner uppvisade under år 2012 och vinterhalvår 2013/13 halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ), i såväl urban bakgrund som gaturum. Av de deltagande kommunerna under 2012 var det två kommuner; Sunne och Örnsköldsvik, där ÖUT som dygnsmedelvärde överskreds respektive tangerades i gaturum. Drygt 85 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2012 och vinterhalvår 20 inträffade under mars och april. Mätningar av PM 2.5 under 2012 visar att årsmedelvärdena låg långt under den nedre utvärderingströskeln (NUT). Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund under 2012 och vinterhalvåret 2013/13 låg klart under NUT. Den genomsnittliga minskningen av bensen, för de 10 kommuner som mätt mer än 15 år, har varit cirka 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade. Två kommuner, Jönköping och Ystad, valde att analysera sina PM 10 filter från vinterhalvår år 2012 avseende metaller. Jönköping valde även att göra analys avseende PAH på filtren från Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde. Från de månadsvisa mätningarna av SO 2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider MKN för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m 3 ) med god marginal.

5 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO Timvisprovtagning av NOx och NO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM Månads- och veckoprovtagning av PM 10 och PM Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Val av mätpunkter inom tätorterna Projektets omfattning Mätningar under 2012, sommarhalvår och helår Mätningar under vinterhalvår Bakgrundsinformation Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Mätningar i bakgrundsluft Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO Mätdataredovisning Svaveldioxid (SO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) Lättflyktiga kolväten (VOC) Benso(a)pyren och metaller Ozon (O 3 ) Trender av luftföroreningar SO 2 och sot NO PM Bensen Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Svenska EMEP-stationer, Miljökvalitetsnormer och miljömål Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Månads- och veckovisa resultat från mätningar regionalt och i tätort Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO 2 och PM 10 Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

6 1 1 Inledning Denna rapport är den 27:e i ordningen av årsredovisningar inom Urbanmätnätet, ett projekt som bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. I denna rapport presenteras bearbetade resultat, i form av tabeller och figurer, för år och sommar 2012 samt vinterhalvåret 20. Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till en ökad kunskap om luftkvalitetssituationen i Sverige. Under åren har en unik databas upprättats, som används i många olika sammanhang. Data ligger bland annat till grund för den empiriska, Urbanmodellen, som används för prognostisering av luftkvalitetssituationen och beräkning av den nationella befolkningsexponering för såväl NO 2 som partiklar. Urbanmodellen är en s.k land-use regression modell (Sjöberg, m.fl. 2004). Urbanmätnätet startade med mätningar av NO 2, SO 2 och sot under vinterhalvåret 19 och målsättningen var att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav och behov har Urbanmätnätet successivt förändrat utförande, nya komponenter har införts och tidsupplösningen i mätningarna har i vissa fall förändrats. Exempel på detta är införandet av diffusionsprovtagare för NO 2 och SO 2 från vinterhalvåret 19. Möjligheten fanns nu att utföra enklare och billigare mätningar i bakgrundsluft för att bland annat få en uppfattning om hur stor andel av halterna i tätorter som var lokalt producerad. I takt med minskade halter har vissa kommuner övergått till diffusiva mätningar även i tätortsluft för att på ett enkelt och billigt sätt ha möjlighet att följa haltutvecklingen infördes mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) och från år 2000 mäts också PM 10 och PM 2.5, med möjlighet till analys av polyaromatiska kolväten (PAH) och metaller. En möjlighet att mäta med lägre tidsupplösning, vecko- och månadsmedelvärden, för partiklar erbjuds också. Metoden kallas för intermittent partikelprovtagning och innebär att man provtar under en kortare period varje timme på ett filter kontinuerligt under en vecka alternativt en månad. En annan viktig målsättning är att, genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka jämförbarheten mellan olika kommuners luftkvalitetssituation. Sedan Urbanmätnätet startade har 44 % av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har varit med i stort sett samtliga 25 vinterhalvår. Den databas som genererats utgör ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen med avseende på luftkvalitet i landet. Data från Urbanmätnätet utgör även en stor andel av Sveriges luftkvalitetsdata som årligen rapporteras till EU. Under åren har deltagandet i Urbanmätnätet ändrats något från att från början enbart varit kommuner som deltagit i enskild regi i projektet till att fler och fler luftvårdsförbund ansluter sig för att genomföra sina mätstrategier inom samverkansområdet. 1

7 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Målsättning URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft? Vilken betydelse har utsläpp från lokala, regionala och utländska källor? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t.ex. storlek, läge i landet och invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt; underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav; ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter. Projektet ger också underlag för såväl nationellt och internationellt miljövårdsarbete som forskningsprojekt bland annat kring hälsopåverkan från luftföroreningar. 2

8 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Undersökningsmetodik Merparten av de analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet omfattas av IVL:s ackreditering enligt SWEDAC Detta innebär att även rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVL:s laboratorium, i syfte att erhålla en hög jämförbarhet mellan resultaten. Nedan presenteras kortfattat samtliga mätmetoder som används inom Urbanmätnätet. Mätmetoderna beskrivs mer ingående i IVLs Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar, som togs fram under 2012, och som alla deltagande kommuner i Urbanmätnätet har erhållit. 3.1 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO 2 och, i förekommande fall, kopplat parallellt med detta en flaska för absorption av SO Timvisprovtagning av NOx och NO 2 För mätningar av NO x (NO 2, NO) används kemiluminiscensinstrument av typ Thermo Fisher Scientific 42i som överensstämmer med referensmetoden SS-EN 14211: Dygnsprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M. m.fl. 2001). Analys av de insända proverna sker genom vägning av filter före och efter provtagning, dvs. gravimetriskt i likhet med referensmetoden, under standardiserade förhållande avseende temperatur och luftfuktighet enligt krav i SS-EN Månads- och veckoprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Månads- och veckomätning sker genom en intermittent provtagning, vilket innebär att med regelbundna intervall ta luftprov som skall vara representativa för en längre period. IVLs intermittenta provtagare består av samma system som för dygnsprovtagningen, men med endast ett eller två provtagningshuvuden för PM 10, PM 2.5 och/eller PM 1. 3

9 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996), vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (m+p)- xylen, o-xylen och nonan. Ackrediterad analys med gaskromatografi sker i IVLs laboratorium. 3.6 Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och O 3 genomförs med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Metoden kräver inte någon pumpning av provluft och är därför enkel att sätta upp och använda. Ackrediterad analys av de insända proverna sker i IVL:s laboratorium enligt rutiner i kvalitetsmanualen. 3.7 Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Filter från PM 10 -provtagning poolas till månadsprover och PAH extraheras ur partikelfasen från PM 10 -filter och analyseras med vätskekromatografi (HPLC) med fluorescensdetektor (FLD) eller med gaskromatografi med masspektroskopi (GC/MS). För analys av metaller (As, Ni, Cd, Pb) poolas filtren som 2-veckorsmedelvärden. Filtren har hittills skickats för analys till NILU (Norsk Institutt for Luftforskning, Från och med hösten 2013 kommer IVL att utföra analyser av metaller i bland annat luft-, vatten- och fasta prover. Analyserna kommer att utföras med en ICPMS (Inductively coupled plasma mass spectrometry). Om ananlys av såväl PAH som metaller önskas delas dygnsfiltren i 2 delar. 3.8 Val av mätpunkter inom tätorterna Undersökningarna inom Urbanmätnätet har redan från början gjorts med utgångspunkten att resultaten från mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt kunna användas för att beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs genom att mäta i urban bakgrund. Enligt miljökvalitetsnormerna (MKN) (SFS 2010: 477) ska de uppsatta haltnivåerna klaras i alla miljöer. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8) föreskrivs att om man endast har en mätplats med kontinuerliga mätningar så ska den vara placerad i gaturum. Vid tillgång till två mätplatser ska en vara placerad i gaturum och en i urban bakgrund. Om man har flera kontinuerliga mätplatser ska majoriteten vara placerade i gaturum. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, d.v.s. där det är hög trafikbelastning och dålig luftomblandning. Sådana situationer kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. 4

10 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 För en gaturumsstation ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart: representativ för luftkvaliteten för en gatusträcka som är minst 100 meter lång; luftintaget placeras mellan 1.5 och 4 meter över marknivå; flödet runt luftintaget ska vara fritt; utrustningen ska placeras minst 25 meter från större vägkorsning, men högst 10 meter från trottoarkant. För den urbana bakgrundstationen ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart: centralt läge (innerstadskärnan); hög persontäthet, dvs. platsen skall representera exponeringen för många personer; fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande; provluftsintaget placeras 4-8 meter över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. Vid placering av mätutrustning ska även följande beaktas: störande källor; säkerhet för allmänhet och ansvarig personal; tillgänglighet; tillgång till elektricitet och telekommunikation; synlighet i förhållande till omgivningen; samordning av olika mätplatser och planeringskrav. Vid mätningar i gaturum bör man dock betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika orter och olika gaturum i samma tätort under olika tidsperioder. 5

11 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Projektets omfattning Figur 4.1 Deltagande kommuner i Urbanmätnätet år 2012 och vinterhalvår 20. Svarta prickar motsvarar tätortsmätningar och röda prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet 1, Luft- och nederbördskemiska nätet (Hoburgen) (www.ivl.se). 1 European Monitoring and Evaluation Programme, är ett internationellt program inom UN-ECE:s Konvention om Långväga Gränsöverskridande Luftföroreningar. IVL ansvarar, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, för merparten av övervakningen inom EMEP i Sverige. 6

12 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Under år 2012 och vinterhalvåret 20 deltog 31 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar i Urbanmätnätet. Totalt 21 kommuner valde att mäta hela år De medverkande kommunerna 2012 och 20 och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår (april-september) 2012, vinterhalvår (oktober 2012 mars 2013) samt perioden november april Nedan sammanfattas projektets omfattning av mätningar under kalenderår 2012 och vinterhalvår 20. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. 4.1 Mätningar under 2012, sommarhalvår och helår I Tabell 4.1 visas en sammanställning över mätomfattningen under 2012 tillsammans med mätdatatillgängligheten. Dygnsvisa mätningar av PM 10 utfördes under 2012 på totalt 16 platser, varav fyra med intermittent månadsprovtagning; 1 i gaturum och 3 i urban bakgrund. PM 2.5 mättes vid 7 stationer. Merparten av dessa mätningar var med intermittent månadsprovtagning på samma platser som man mätte PM 10. Mätning av NO 2 skedde vid totalt 20 stationer. Vid 4 stationer mättes aktivt, varav 3 med dygnsvis och en med timvis provtagning. Vid resterande stationer mättes med diffusionsprovtagare månads- eller veckovis. Endast i Trelleborg mättes SO 2 dygnsvis, och i ytterligare två kommuner, mättes SO 2 med diffusionsprovtagare, 1 i gaturum och 1 i urban bakgrund. Månadsvisa mätningar av O 3 genomfördes i 5 kommuners regionala bakgrund vid totalt 8 stationer under Årsvisa mätningar av VOC under 2012 utfördes vid totalt 15 stationer. Av dessa utfördes 8 i gaturum och 7 i urban bakgrund. Merparten av de årsvisa mätningarna utfördes veckovis under 20 veckor jämnt fördelat under året. Kvalitetskraven, enligt miljökvalitetsnormen för bensen, tillåter en tidstäckning på 35 % av ett kalenderår, dvs. cirka 18 veckor, jämnt fördelat över året. Den genomsnittliga datatillgängligheten låg över 90 % med undantag för den dygnvisa provtagningen av SO 2. Tabell 4.1 Mätomfattning (antal stationer) och mätdatatillgänglighet under År 2012 PM 10 PM 2.5 NO 2- dygn/timme NO 2- diffusion SO 2 dygn SO 2- diffusion O 3- diffusion Bensen urban bakgrund gaturum 8 2 1/ regional bakgrund datatillgänglighet 94% 95% 97% 99% 81% 96% 92% 93% 7

13 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Mätningar under vinterhalvår 20 I Tabell 4.2 visas en sammanställning över mätomfattningen under vinterhalvåret 20 tillsammans med mätdatatillgängligheten. De kommuner som mätt kalenderår 2012 och mäter under 2013 räknas även här som vinterhalvår, men antalet av dessa indikeras inom parentes. I 19 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM 10 i totalt 20 punkter, varav fyra var genom intermittent provtagning månad- eller veckovis och resterande dygnsvis. Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes på 8 stationer. Majoriteten av dessa mätningar utfördes i urban bakgrund. Vid ytterligare 18 stationer (totalt 13 kommuner) utfördes mätningar av NO 2 med diffusionsprovtagare. I Karlstad, Växjö och Ystad mättes såväl i gaturum som i urban bakgrund (månadsvis med diffusionsprovtagare). I 2 av de 8 tätorterna, som mätte dygnsvis NO 2, bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i två tätorter även dygnsmedelvärden av SO 2. I 7 tätorter mättes SO 2 månadsvis med diffusionsprovtagning. Bestämning av månadsmedelvärden med diffusionsprovtagare genomfördes för SO 2 och NO 2 på totalt 5 respektive 6 mätplatser på landsbygden, i anslutning till tätorter. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 vid 3 stationer i urban bakgrund och vid 1 regional bakgrundsstation. Vid 14 stationer genomfördes också veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), 4 i gaturum och 10 i urban bakgrund. Mätdatatillgängligheten för vinterhalvår 20 låg i genomsnitt över 90 %, med undantag av dygnsvis provtagning av SO 2, som låg strax under 90 %. Tabell 4.2 Mätomfattning (antal stationer (antal som även mätte kalenderår 2012)), och mätdatatillgänglighet under vinterhalvåret 20. Vh 20 PM 10 Sotdygn SO 2- dygn SO 2- diffusion NO 2- dygn NO 2- diffusion O 3- diffusion bensen urban bakgrund 13 (5) (1) 9 (7) 3 10 (4) gaturum 7 (6) (1) 9 (8) - 4 (3) regional bakgrund datatillgänglighet 94% 90% 88% 96% 92% 99% 92% 95% 8

14 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Bakgrundsinformation 5.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) inbegriper förekomst och halt i luft av NO 2, SO 2, partiklar (PM 10 och PM 2.5 ), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O 3 ), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (Ni) och kadmium (Cd). Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 (partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 2.5 µm) föreligger dels som ett exponeringsminskningsmått, vilket faller inom ramen för Naturvårdsverkets ansvar, dels som ett målvärde, som sedan ska övergå till ett gränsvärde. För att kunna styra detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer finns det övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT och NUT) att utgå ifrån. Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar finns beskrivna i Bilaga 1. Av förordningen framgår vidare att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med > invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom kontinuerliga mätningar. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. För enskilda kommuner gäller det även då halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT). Om den övre utvärderingströskeln underskrids är det generellt tillräckligt att kontrollen sker genom beräkning, indikativa mätningar eller objektiv uppskattning. Kommuner med färre än invånare får tillämpa objektiv skattning om halterna ligger under MKN. Kontrollen kan också ske genom samverkan mellan flera kommuner. För ett samverkansområde gäller att antalet kontinuerliga mätstationer styrs dels av antalet invånare i samverkansområdet, dels av om förekommande halter överskrider ÖUT eller NUT (NFS 2010:8). Om halterna ligger mellan NUT och ÖUT minskas kravet på antalet kontinuerliga mätstationer med upp till 50 %, beroende på storlek på samverkansområde. Så är även fallet då ett samverkansområde kombinerar/kompletterar sina kontinuerliga mätningar med modellberäkningar och/eller indikativa mätningar. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljömål (www.miljomal.nu) för flera luftföroreningar. Miljömålen innebär i flera fall mer långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Normerna kan därmed ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Miljömålen är, till skillnad från miljökvalitetsnormerna, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. Miljökvalitetsmålen består dels av Generationsmål anger inriktning för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås dels av Etappmål ska identifiera en önskad samhällsomställning och ange steg på vägen för att nå generationsmålen och miljökvalitetsmålen. De tre etappmålen för miljökvalitetsmålet Frisk Luft är: - begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa; - begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten; - begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från småskalig vedeldning. 9

15 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Den 26 april 2012 beslutade regeringen om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet (DS 2012:13). Genom preciseringar förtydligas innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås. Preciseringarna förtydligar målen och ska användas i uppföljningsarbetet av målen. Preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft finns för bensen, benso(a)pyren, butadien, formaldehyd, PM 10, PM 2.5, ozon och NO 2, se Bilaga Mätningar i bakgrundsluft Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 IVL genomför, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna vid EMEP-stationerna av sot och NO 2 sker på samma sätt som inom URBANprojektet. Dygnsvisa mätningar av SO 2 sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack. Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur 4.1. Månadsvisa mätningar av NO 2 Resultat för månadsmedelvärden av NO 2 i bakgrundsluft från mätplatserna inom Krondroppsnätet och Luft och Nederbördskemiska nätet under år 2012 ingår som underlag till bakgrunden (interpolerad bakgrundshalt) i NO 2 -figur 6.1. Kontinuerliga mätningar av O 3 IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs vid totalt 8 stationer med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UV-absorbtion. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Institutionen för Tillämpad Miljöforskning vid Stockholms universitet. Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964). Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur

16 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminärt validerade resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVL:s hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan (www.ivl.se) för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel med tillhörande bilagor (2-4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. Jämförelser görs mellan uppmätta halter av olika föroreningar i luft och miljökvalitetsnormerna för utomhusluft för såväl kalenderårs- som vinterhalvårsmedelvärden. Miljökvalitetsnormerna är dock baserade på kalenderårsmätningar. I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelhalter av PM 10 och NO 2 har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning för NO 2 har valts till motsvarande den nedre utvärderingströskeln (NUT) till MKN som 98-percentil för dygn, d.v.s. NO 2 >36 μg/m 3. Till följd av det stora antalet överskridanden av ÖUT för PM 10 har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygn (90-percentil), dvs. dygnsmedelvärden > 50 μg/m 3. Mätvärden framtagna inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature (20 o C) and Pressure (1013 mbar)). Avseende PM 10 ska halterna gälla för rådande tryck och temperatur enligt EU-direktivet (2008/50/EG). Resultaten från de svenska EMEP - stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid (vintertid), d.v.s. kalenderdygn. 6.1 Svaveldioxid (SO 2 ) Års- och vinterhalvårsmedelvärdena av SO respektive 20 låg i samma nivå som, eller något lägre än föregående år och vinter (2011 och 20), med undantag för urban bakgrund i Linköping där medelvärdet var dubbelt så högt under senaste vinterhalvåret, vilket sannolikt beror på att mätplatsen flyttats. Halten är dock fortfarande låg, 1.1 µg/m 3, som vinterhalvårsmedelvärde. Medelvärden i Linköpings regionala bakgrund låg i samma nivå som vinterhalvåret 20. Av redovisningen i Tabell 6.1 för mätningarna av SO 2 framgår att samtliga års- och vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskred miljökvalitetsnormen (20 µg/m 3 ) som årsmedelvärde, med god marginal. Det är främst i hamnstäder som Ystad och Trelleborg som halterna är förhöjda till följd av utsläpp från fartyg, men även här var alltså halterna av SO 2 långt under MKN, och utgjorde ca 10% av MKN. 11

17 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av SO 2 i tätorter och på landsbygd år 2012 och vintern 20. År 2012 Medelvärde µg/m percentil (dygn) µg/m 3 Max 24-hmedelvärde µg/m 3 Antal värden Gaturum Ystad, Bornholmsterminalen* Urban bakgrund Trelleborg Ystad, Östra Förstaden* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vinterhalvår 20 Gaturum Ystad, Bornholmsterminalen* Urban bakgrund Huddinge, Skogås Köping* Linköping* Motala* Sollefteå* Timrå* Trelleborg Ystad, Östra Förstaden* Regional bakgrund Landskrona, Rönneberga* Linköping, Gävbo* Linköping, Östra Harg* Timrå, Högen* Timrå, Sunds udde* * diffusionsprovtagare 6.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Resultaten för mätningar av årsmedelvärden av NO 2 i gaturum och urban bakgrund åskådliggörs i Figur 6.1. Halterna av NO 2 i bakgrundsluft illustreras utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet och landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och nederbördskemiska samt EMEP-nätet. 12

18 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 I Tabell 6.2 presenteras samtliga uppmätta års-och vinterhalvårsmedelvärden under 2012 respektive 20. Halterna av NO 2 under år 2012 låg generellt på samma nivå som under Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskred såväl MKN (40 µg/m 3 ) som ÖUT (32 µg/m 3 ) för årsmedelvärde. I gaturum i Arvika och Kiruna överskreds NUT som dygnsmedelvärde (36 µg/m 3 ) under 42 respektive 7 dygn, jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår. Under vinterhalvåret överskred Karlstad NUT för årsmedelvärde i gaturum och Burlövs gaturum hade 8 dygns överskridande av NUT för dygnsmedelvärde, varav 5 inföll under 2013, se Bilaga 4. Miljömålet (20 µg/m 3 ) överskreds i 2 tätorters gaturum under 2012; Karlstad och Arvika, se Figur 6.2. I Bilaga 4 presenteras samtliga kommuners överskridanden av NUT som dygnsmedelvärde för NO 2. 13

19 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Figur 6.1 Uppmätta årsmedelvärden (2012) av NO 2 i tätorternas urbana bakgrund (gröna staplar) och gaturum (röda staplar). De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden. 14

20 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av NO 2 i tätorter och på landsbygd år 2012 och vintern 20. Gaturum Medelvärde 98- percentil (dygn) 15 År 2012 Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn >60 µg/m 3 Antal dygn >48 µg/m 3 Arvika Östra Esplanaden**** Burlöv, Lundavägen Karlstad, Drottninggatan 32* Karlstad, Hamngatan 16* Ljungby, Olofsgatan 9* Växjö, Storgatan 71** Ystad, Bornholmsterminalen* Ystads centrum* Ystad, Färjeterminalen Ystad, Lantmännen* Älvsbyn, Nyvägen* Älvsbyn, Storgatan* Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset* Karlstad Rådhuset* Kiruna Centralskolan*** Kiruna, Petsamo* Landskrona Polishus* Trelleborg Växjö* Ystad Östra Förstaden* Älmhult* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Hoburgen* 3.5 Råö Vavihill Vinterhalvår 2012/2013 Gaturum Boden, Stadshuset-Kungsgatan Burlöv, Lundavägen Karlstad, Drottninggatan 32* 25 6 Karlstad, Hamngatan 16* 34 6 Landskrona, Eriksgatan* 18 6 Linköping, Djurgårdsgatan Ljungby, Olofsgatan 9* Växjö, Storgatan 71* Ystad, Bornholmsterminalen* Antal dygn >36 µg/m 3

21 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Forts. Vinterhalvår 2012/2013 Gaturum Ystad, centrum* Ystad, Färjeterminalen* Ystad, Lantmännen* Urban bakgrund Huddinge, Skogås Höganäs, Tivolihuset* 11 6 Karlstad, Rådhuset* 23 6 Kiruna, Petsamo* Köping* b 12 5 Motala * b Sollefteå* c 18 4 Timrå Trelleborg Uppsala Växjö* 13 6 Ystad, Östra Förstaden* Älmhult* a Östersund Regional bakgrund Landskrona, Rönneberga* Landskrona, Ven* Linköping, Gävbo* Linköping, Östra Harg* Timrå, Högen* b Timrå, Sunds udde* b a okt-febr, b nov-mars, c dec-mars *diffusionsprovtagare ** jan-feb dygnsprovt, mars-dec veckovis diffusionsprovtagning ***jan-aug dygnsprovtagning, sept-dec timvis provtagning 16

22 NO2 (µg/m3) Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Nedre utvärderingströskeln Miljökvalitetsmål Kalenderår 2012 Vinterhalvår Figur 6.2 NO 2 som års- (2012) och vinterhalvårsmedelvärde (20) (randiga staplar) jämfört med NUT för årsmedelvärde och miljömålet för NO 2 i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar). Sortering efter haltnivå. 6.3 Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) I Tabell 6.3 presenteras samtliga uppmätta års-och vinterhalvårsmedelvärden (november april, om inget annat nämns) under 2012 respektive 20. För de kommuner som mätt kalenderår 2012 samt mäter under 2013 presenteras resultat för både år 2012 och vinterhalvår 20 (november - april). De uppmätta halterna av PM 10 under år 2012 var generellt lägre, i vissa fall betydligt lägre (t.ex Ljungby, Västerås, Örnsköldsvik och Höganäs), i hela landet än under år Även halterna under vinterhalvåret 20 låg i flertalet kommuner, undantaget Östersund och Västerås, lägre eller i nivå med vinterhalvåret 20. Under år 2012 och vinterhalvår 20 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) i såväl urban bakgrund som gaturum. Sunne uppvisade ett årsmedelvärde i gaturum som överskred NUT för årsmedelvärde, se Figur kommuner överskred eller tangerade NUT under vinterhalvår 20; Sunne, Burlöv och Västerås i gaturum och Trelleborg i urban bakgrund. 17

23 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.3 Resultat från mätningarna av PM 10 i tätorter och på landsbygd år 2012 och vintern 20. Medelvärde År percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn >50 µg/m 3 Antal dygn >35 µg/m 3 Antal dygn >25 µg/m 3 Gaturum Burlöv, Lundavägen* Landskrona, Eriksgatan Ljungby, Föreningsgatan Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Älvsbyn, Nyvägen Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Trelleborg Växjö* Ystad, Östra Förstaden Älmhult* Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Vinterhalvår (november april) 2012/2013 Gaturum Boden, Stadshuset Kungsgatan Burlöv, Lundavägen 20 6 Ljungby, Föreningsgatan Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Köping Motala Sollefteå Storgatan Timrå Trelleborg

24 PM 10 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Forts. Vinterhalvår (november april) 2012/2013 Urban bakgrund Uppsala a Växjö* 18 6 Ystad, Östra Förstaden Älmhult* 16 6 Östersund Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö *intermittent provtagning a okt-mars Övre utvärderingströskeln Kalenderår 2012 Vinterhalvår Nedre utvärderingströskeln Figur 6.3 Uppmätta årsmedelvärden 2012 och vinterhalvårsmedelvärden 20 (randiga staplar) (november-april) av PM 10 i gaturum (röda staplar) samt i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med ÖUT och NUT för årsmedelvärde. I Figur 6.4 visas antalet dygn då MKN, ÖUT och NUT för dygnsmedelvärden överskreds för respektive kommun under kalenderår 2012 jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år, 35 stycken. Av de deltagande kommunerna under 2012 var det ingen kommun som överskred MKN för dygnsmedelvärden (>50 µg/m 3 under fler än 35 dygn). Däremot överskreds ÖUT (>35 µg/m 3 under fler än 35 dygn) i Sunnes gaturum med 38 dygn och tangerades i Örnsköldsvik (34 dygn). NUT överskreds under 2012 i alla kommuners gaturum undantaget Ljungby (34 dygn) och Växjö (31 dygn), samt i Trelleborgs och Ystads urbana bakgrund. Av de som har mätt under vinterhalvår 20 hade Västerås flest dygns överskridande av MKN, 30 st, varav 29 inträffade under 2013 (februari april). Drygt 85 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2012 och vinterhalvår 20 inträffade under mars och april, se Bilaga 4. Flertalet av övriga 19

25 Antal dygns överskridande Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 överskridanden inträffade under november 2012 (främst norra Sverige) och februari 2012 och 2013 (främst södra Sverige). Årsmedelvärden av PM 10 i urban bakgrund och gaturum åskådliggörs i Figur Antal dygn > 50 µg/m3 Gaturum Antal dygn > 35 µg/m3 60 Antal dygn > 25 µg/m3 50 Urban bakgrund 40 MKN/ÖUT/NUT Figur 6.4 Antalet dygn med PM 10 -halt > 50 (=MKN, blå staplar), 35 (=ÖUT, röda staplar) och 25 µg/m 3 (=NUT, gröna staplar) under kalenderår 2012 i gaturum och i urban bakgrund jämfört med antal tillåtna dygn för MKN, ÖUT och NUT (35 st/år). 20

26 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Figur 6.5 Uppmätta årsmedelvärden (2012) av PM 10 i tätorternas urbana bakgrund (grön stapel) respektive gaturum (röd stapel). Mätningar av PM 2.5 har utförts i 7 kommuner under 2012 inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i 1 kommun och resten månads- eller veckovis med intermittent provtagning. Mätningar utförs även nationellt i urban bakgrund i Burlöv, Stockholm och Umeå. Årsmedelvärdena i gaturum, endast 2 stationer, var mellan 7 och 9 µg/m 3, vilket var något lägre än Mätningar i urban bakgrund låg mellan 3 och 8 µg/m 3, och även de halterna var lägre än under 2011, se Tabell 6.4. Årsmedelvärdena låg långt under MKN (25 µg/m 3 ), ÖUT (17 µg/m 3 ) och NUT (12 µg/m 3 ). Halterna av PM 2.5 är högst i södra Sverige och ligger i närheten av miljömålets precisering för I kommunernas mätningar i urban bakgrund låg mellan 3 och 7 µg/m 3. 21

27 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av PM 2.5 i tätorter och på landsbygd år PM 2.5 År 2012 Medelvärde Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn > 25 µg/m 3 Gaturum Burlöv Lundavägen* Jönköping Barnarpsgatan** Urban bakgrund Burlöv Svenshögsskolan*** Kalmar Kiruna Petsamo* 4.9 Stockholm Olaus Petri*** Umeå Mården*** Växjö* Ystad Östra Förstaden* Älmhult* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Vavihill Råö * månadsvis provtagning ** veckovis provtagning ***Ingår i den nationella övervakningen av PM 2.5 som IVL utför på uppdrag av Naturvårdsverket För de 5 kommuner som även har mätt PM 10 vid samma mätplats var den genomsnittliga kvoten mellan PM 10 och PM 2.5 för dessa platser cirka 2 och varierade mellan 1.6 (Kiruna) och 4.5 (Älmhult). Halterna vid bakgrundsstationerna på landsbygd ligger mellan 2 7 µg/m 3, där de högsta halterna förekommer i södra (Vavihill), och de lägsta i norra Sverige (Bredkälen). Även för bakgrundsstationerna i Bredkälen, Råö och Vavihill var kvoten cirka 2 mellan PM 10 och PM 2.5 under

28 PM2.5 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B PM2.5 NUT miljömål Figur 6.6 Årsmedelvärden av PM 2.5 i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar) och på landsbygd (gröna staplar) jämfört med NUT och miljömålets precisering för årsmedelvärde. Vinterhalvåret 20 var det endast 2 kommuner som mätte sot inom Urbanmätnätet, Huddinge och Timrå, se Tabell 6.5. Vinterhalvårsmedelvärdena av sot låg i dessa kommuner på 2 µg/m 3 i urban bakgrund. Halterna av sot i luft på landsbygd låg på cirka 1 i urban bakgrund µg/m 3 i norra Sverige och 1.5 µg/m 3 i södra Sverige. Tabell 6.5 Resultat från mätningarna av sot i tätorter och på landsbygd (EMEP) år 2012 och vintern 20. Sot 2012 Max 24hmedelvärde Antal värden Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Medelvärde Medelvärde Max 24hmedelvärde Antal Urban bakgrund Huddinge Skogås Timrå

29 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Lättflyktiga kolväten (VOC) Årsmedelvärden av bensen i urban bakgrund och gaturum illustreras även på Sverigekartan i Figur 6.7. Resultaten från mätningar av VOC, i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.6. Halterna av bensen låg mellan % lägre 2011 än Under 2012 var halterna av bensen fortsatt låga, lägre eller i samma nivå som för år Medelvärdena under vinterhalvåret 20 var dock generellt högre än under vinterhalvåret 20. Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund låg klart under MKN, ÖUT och NUT för kalenderår 2012 och vinterhalvår 20. Miljömålets precisering (1 µg/m 3 ) överskreds endast i en kommuns gaturum, Karlstad, och tangerades i en, Älvsbyn under 2012 medan merparten av kommunerna överskred eller tangerade preciseringen under vinterhalvåret 20, se Tabell 6.8. Noteras bör att vinterhalvårsmedelvärden generellt är % högre än årsmedelvärdena (Persson, K., Haeger-Eugensson, M. 2006). 24

30 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Figur 6.7 Uppmätta årsmedelvärden (2012) av bensen i tätorternas gaturum och urbana bakgrund. 25

31 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.6 Års- och vinterhalvårsmedelvärden av VOC i tätorter i urban bakgrund och gaturum inom Urbanmätnätet år 2012 och vintern Bensen Toluen Oktan Gaturum Butylacetat Etylbensen m-, p- Xylen o- Xylen Nonan Karlstad Hamngatan Landskrona, Eriksgatan Mönsterås Mörbylånga Nybro Sunne, Storgatan Ystad, Bornholmsterminalen Älvsbyn, Nyvägen Urban bakgrund Falkenberg Karlstad, Rådhus Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo Trelleborg, Rådhuset Ystad, Östra Förstaden Älmhult Vinterhalvår 20 Gaturum Boden Stadshuset- Kungsgatan Karlstad Hamngat Landskrona, Eriksgatan Ystad Bornholmsterminalen Urban bakgrund Karlstad, Råd 4 m Kiruna Petsamo Köping Linköping Motala Sollefteå Timrå Ystad Östra Förstaden Älmhult Östersund

32 bensen, µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Nedre utvärderingströskeln Kalenderår Miljömål Vinterhalvår Figur 6.8 Uppmätta årsmedelvärden (2012) och vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars, 20) av bensen i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med NUT och miljömål för årsmedelvärde. Staplarna är placerade efter haltnivå. 6.5 Benso(a)pyren och metaller Jönköpings kommun mäter PM 10 i egen regi. Filtren för 2012 valde man att, inom Urbanmätnätet, analysera med avseende på PAH och metaller. PM 10-filtren från Ystads kommuns mätningar i Urbanmätnätet under 2012 har analyserats med avseende på metaller. Halten av benso(a)pyren i Jönköping låg klart under MKN, ÖUT och NUT för årsmedelvärde, men över miljömålets precisering (0.1 ng/m 3 ), se Tabell 6.7. Tabell 6.7 Uppmätta halter av benso(a)pyren (analys på PM 10 filter) under år 2012 i Jönköping. Benso(a)pyren Summa PAH ng/m 3 ng/m 3 Jönköping MKN 1 ÖUT 0.6 NUT 0.4 Precisering för miljömål 0.1 Halterna av metallerna, bly (Pb), kadmium (Cd), nickel (Ni) och arsenik (As), i Jönköping och Ystad år 2012 låg samtliga långt under NUT. 27

33 Ni, As, Cd, Pb ng/m3 B(a)P ng/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 Tabell 6.8 Uppmätta halter av bly, kadmium, nickel och arsenik (analys på PM 10 filter) under 2012 i Jönköping och Ystad. ng/m 3 Bly Kadmium Nickel Arsenik Jönköping Barnarpsgatan (gaturum) Ystad Östra Förstaden (urban bakgrund) MKN ÖUT NUT De högsta halterna av benso(a)pyren och metaller i Jönköping förekom under 2012 januari mars samt november december, se Figur 6.9. Halterna av benso(a)pyren (B(a)P) är i regel som högst under vintermånaderna då andelen förbränningspartiklar är som högst. Halterna av metaller är generellt högst på vårkanten, vilket hänger ihop med att andelen resuspensions- och slitagepartiklar (varifrån en stor andel av metallerna härrör) ökar, bland annat till följd av att vägbanorna torkar upp efter vintern Ni As Cd Pb 0.50 benso(a)pyren Figur 6.9 Månadsvisa halter av benso(a)pyren och metallerna Ni, As, Pb och Cd i luft i Jönköping Ozon (O 3 ) Månadsmedelvärden av O 3 från de regionala och urbana mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.10 presenteras halterna av ozon som sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden från de regionala bakgrundsmätningarna tillsammans med medelvärden från mätningarna i urban bakgrundsluft samt resultaten från de svenska EMEP-stationerna. 28

34 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 För de kommuner som mäter både i regional och urban bakgrund kan ses att skillnaden mellan dessa miljöer är liten för såväl års- som sommarhalvårsmedelvärden, med lägst halter i urban bakgrund. De uppmätta halterna av ozon inom Urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden och är därför ej direkt jämförbara med MKN och miljömål, som baseras på timmedelvärden. Mätningarna på landsbygd vid EMEP-stationerna visar dock att under 2012 överskreds MKN (120 µg/m 3 som maximalt glidande 8-timmarsmedelvärde) vid stationerna i södra Sverige och miljömålen för maximalt timmedelvärde (80 µg/m 3 ) och maximalt 8- timmarsmedelvärde (70 µg/m 3 ) vid samtliga av dessa stationer. Tabell 6.10 Sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden av O 3 i regionaloch urban bakgrund samt i bakgrundsluft (EMEP-stationer) 2012 respektive 20. Landsbygd (EMEP-stationer) Antal värden Sommarhalvårmv Årsmedel -värde Antal värden Max timmv Max glidande 8-timmv Antal dagar med glidande 8-timmv> 120 µg/m 3 Aspvreten Vinterhalvårs -mv Antal värden Bredkälen Esrange Vavihill Vindeln Norr Malma Norra Kvill Grimsö Råö Regional bakgrund Karlstad, Randviken Landskrona, Rönneberga 61 6 Landskrona, Ven 64 6 Linköping, Gävbo 45 6 Linköping, Östra Harg 48 6 Ystad, Öja 58 5 Urban bakgrund Karlstad, Rådhuset Landskrona, Polishuset 64 6 Linköping 44 6 Motala

35 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Trender av luftföroreningar Genom åren har s.k. nationella tidsserier för NO 2, SO 2 och sot enligt Figur 7.1 illustrerats i Urbanrapporten. I årets rapport har tidstrenden för sot ersatts av PM 10 till följd av de begränsade antalet kommuner som har mätt sot under vinterhalvåret 20. I tidsserierna har mätresultat från de kommuner som deltagit under merparten av vinterhalvåren sedan 19 tagits med SO2 NO2 PM10 Figur 7.1 Nationella vinterhalvårsmedelvärden av SO 2, NO 2 och PM 10 baserat på resultat från de 10 tal tätorter som deltagit merparten av de möjliga 27 vintersäsongerna för NO 2 och SO 2 samt de 12 mätsäsongerna för PM 10 inom Urbanmätnätet. I detta kapitel presenteras genomsnittlig haltutveckling för respektive komponent i de deltagande kommunerna. Kompletta tidsserier av vinterhalvårsmedelvärden avseende NO 2, SO 2, PM 10 och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under vinterhalvåret 20 återfinns i Bilaga 5 i form av stapeldiagram. 7.1 SO 2 och sot Allt färre kommuner mäter SO 2 och sot eftersom behovet av mätningar minskat till följd av låga halter. Under vintern 20 mätte 8 kommuner SO 2, främst på månadsbas med diffusionsprovtagare, och endast 2 kommuner sot dygnsvis. I Figur 7.1 kan ses att halterna av SO 2 generellt är väldigt låga. 30

36 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B NO 2 Figur 7.1 baseras för NO 2 på de kommuner som deltagit med mätningar av NO 2 i urban bakgrund under minst 20 år. För dessa kommuner har den genomsnittliga minskningen av NO 2 i urban bakgrund, med hjälp av linjär regression, beräknats till cirka 48 %. De senaste åren har halterna i svenska tätorters urbana bakgrund legat på en relativt oförändrad nivå runt cirka µg/m 3. Den nedåtgående trenden för NO 2 halten har avstannat sedan början av 2000-talet och orsakerna till det är, förutom det ökade trafikarbetet, en ökad andel dieselfordon och modern dieselteknik som genererar en högre andel NO 2 i NOx-utsläppen än vad gamla dieselfordon och bensinbilar gör. 7.3 PM 10 Mätningar av PM 10 har erbjudits inom Urbanmätnätet sedan vinterhalvåret 20 (endast ett fåtal kommuner mätte första säsongen) och totalt 12 kommuner har mätt PM 10 i urban bakgrund under minst 8 vinterhalvår mellan 2001/2002 och 2012/2013. En analys med hjälp av linjär regression visar en genomsnittlig minskning för dessa kommuner med cirka 20 %, se Figur 7.2. Det råder dock stora skillnader mellan de olika kommunerna; som mest uppvisar en kommun en minskning med cirka 0.8 µg/m 3, år (Kävlinge), medan haltutvecklingen i en annan kommun indikerar en ökning med cirka 0.3 µg/m 3, år (Uppsala) Figur 7.2 Genomsnittlig halt av PM 10 som vinterhalvårsmedelvärde för de 12 kommuner som mätt PM 10 under minst 8 vinterhalvår mellan 20 och

37 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Bensen I Figur 7.3 illustreras en genomsnittlig trend för bensen baserat på mätdata från de 10-tal kommuner som mätt 15 vinterhalvår eller fler av de totalt 21 år som mätningar av bensen har pågått inom Urbanmätnätet. Den genomsnittliga minskningen för dessa kommuner har sedan 19 varit knappt 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett har varit oförändrade. Det generella vinterhalvårsmedelvärdet för 20 var lägsta hittills medan vinterhalvåret 20 låg i nivå med vinterhalvåren Figur 7.3 Haltutveckling av bensen i urban bakgrund under vinterhalvåren

38 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B Referenser DS 2012:13 Regeringskansliet. Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Ferm M., Lindskog A., Svanberg P.-A. och Boström C.-Å. (1994) Ny mätteknik för luftföroreningar. Kemisk Tidskrift 1, Ferm, M. and Svanberg, P-A. (1998) Cost-efficient techniques for urban- and background measurements of SO 2 and NO 2. Atmospheric Environment, Vol. 32, No. 8 pp , Ferm M. (1998) Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp Ferm M., Gudmundsson A. and Persson K. (2001) Measurements of PM 10 and PM 2.5 within the Swedish urban network. Proc. from NOSA Aerosol Symposium Lund, Sweden 8-9 November ISO/DIS 13964, Ambient air-determination of ozone Ultravioletphotometric method. Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. (1996) Diffusive monitoring of C6- C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp NFS 2010:8, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av Luftkvalitet (beslutade den 23 juni 2010). Persson, K. Haeger-Eugensson, M.( 2006). Relation mellan halter av luftföroreningar i olika miljöer. För Naturvårdsverket. IVL-rapport U SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen (utfärdad den 27 maj 2010). Sjöberg, K., Haeger-Eugensson, M., Liljeberg, M., Blomgren, H. (2004). Quantification of general population exposure to nitrogen dioxide in Sweden. IVL-rapport B SS-EN 15549:2008 Luftkvalitet Standardmetod för mätning av koncentrationen av bens(a)pyren i utomhusluft. 33

39 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B

40 Innehållsförteckning Svenska EMEP-stationer från vilka data tillhandahållits. Figur B1.1 Svenska mätplatser för bakgrundshalter av O 3 Figur B1.2 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B1.3-12

41 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B2126 BILAGA 1 Figur B1.1 Svenska EMEP-stationer (ingår i den nationella miljöövervakningen) EMEP - nätet Svenska mätplatser i bakgrundsluft från vilka data tillhandahållits för utvärderingen år 2011 och vintern 20. Bredkälen Aspvreten Råö Vavihill

42 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 1 Bredkälen Svenska EMEP - stationer för kontinuerlig övervakning av ozonhalter. Esrange Vindeln Bredkälen Aspvreten Grimsö Råö Norra Kvill Vavihill Figur B 1.2 Svenska bakgrundsstationer som ingår i den nationella miljöövervakningen för mätningar av O 3.

43 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 1 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B 1.3 Miljökvalitetsnorm för NO 2 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 90 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil) 1 dygn 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98-percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde För skydd av vegetation 1 år 30 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde av NO x Tabell B 1.4 Miljökvalitetsnormer för SO 2 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 200 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98-percentil) 1 dygn 100 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98-percentil) För skydd av ekosystem: 1 vinterhalvår 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde 1 år 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.5 Miljökvalitetsnormer för PM 10 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 dygn 50 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (90-percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.6 Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 i utomhusluft, värden som ska eftersträvas till och med den 31 december 2014 och inte får överskridas från och med den 1 januari För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 år 25 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde

44 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 1 Tabell B 1.7 Miljökvalitetsnormen för bensen utomhusluft, värden som inte får överskridas. Medelvärdestid Värde Anmärkning Bensen 1 år 5 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.8 Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid i utomhusluft, värden som inte får överskridas. Medelvärdestid Värde Anmärkning Kolmonoxid 8 timmar 10 mg/m 3 högsta halt som glidande medelvärde Tabell B 1.9 MKN för ozon i utomhusluft som ska eftersträvas till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Värde Anmärkning Ozon 8 timmar 120 µg/m 3 högsta halt som glidande 8-timmars medelvärde under ett dygn Tabell B 1.10 MKN för arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren som inte får överskridas efter den 31 december MKN för bly som ej får överskridas. Målvärde (för totalinnehållet i PM 10 -fraktionen som medelvärde under ett år) Arsenik 6 ng/m 3 Bly 0.5 µg/m 3 Kadmium 5 ng/m 3 Nickel 20 ng/m 3 PAH (med Benso(a)pyren som indikator) 1 ng/m 3

45 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 1 Tabell B 1.11 Utvärderingströsklar NO 2 SO2 Utvärderingströsklar Period Nedre (NUT) Övre (ÖUT) 1 timme* 60% (54 µg/m 3 ) 80% (72 µg/m 3 ) 1 dygn* 60% (36 " ) 80% (48 " ) 1 år 65% (26 " ) 80% (32 " ) 1 år (vegetation) 65% (19.5 µg/m 3 ) 80% (24 µg/m 3 ) 1 timme* 1 dygn 1 vh år (ekosystem) 50% (100 µg/m 3 ) 50% (50 µg/m 3 ) 40% (8 µg/m 3 ) 75% (150 µg/m 3 ) 75% (75 µg/m 3 ) 60% (12 µg/m 3 ) Benso(a)pyren 1 år 40% (0.4 ng/m 3 ) 60% 0.6 ng/m 3 ) Bly 1 år 50% (0.25 µg/m 3 ) 70% (0.35 µg/m 3 ) Arsenik 1 år 40% (2.4 ng/m 3 ) 60% (3.6 ng/m 3 ) Kadmium 1 år 40% (2 ng/m 3 ) 60% (3 ng/m 3 ) Nickel 1 år 50% (10 ng/m 3 ) 70% (14 ng/m 3 ) PM år 50% (12 µg/m 3 ) 70% (17 µg/m 3 ) PM 10 dygn 1 år 50% (25 µg/m 3 ) 50% (20 µg/m 3 ) 70% (35 µg/m 3 ) 70% (28 µg/m 3 ) Bensen 1 år 40% (2 µg/m 3 ) 70% (3.5 µg/m 3 ) CO högsta 8-h genomsnitt 50% (5 mg/m 3 ) 70% (7mg/m 3 ) Tabell B 1.12 Preciseringar till miljökvalitetsmål enligt Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål (SD 2012:13, Regeringskansliet). Komponent Precisering Kvävedioxid *20 µg/m 3 som årsmedelvärde *60 µg/m 3 som timmedelvärde får överskridas max 175 timmar/år Partiklar (PM 10) *15 µg/m 3 som årsmedelvärde *30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Partiklar (PM 2.5) * 10 µg/m 3 som årsmedelvärde * 25 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Bensen *1 µg/m 3 som årsmedelvärde Ozon * 80 µg/m 3 som timmedelvärde *70 µg/m 3 som 8-timmarsmedelvärde * µg/m 3 under en timme beräknat som AOT40 under perioden april - september Benso(a)pyren *0.1 ng/m 3 som årsmedelvärde Butadien *0.2 µg/m 3 som årsmedelvärde Formaldehyd *10 µg/m 3 som timmedelvärde

46 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Innehållsförteckning Månadsmedelvärden av NO 2 och PM 10 i µg/m 3 i tätorter år 2012 samt vinterhalvår 20. Tabell B 2.1

47 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala

48 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan

49 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen

50 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Burlöv Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Arvika Boden Stadshuset-Kungsgatan Burlöv Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Köping Motala

51 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv NO 2 antal Landskrona Eriksgatan Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Arvika Boden Stadshuset-Kungsgatan Burlöv Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs- Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Köping Landskrona Eriksgatan Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Motala Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset-Kungsgatan Burlöv Lundavägen

52 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Huddinge Skogås Höganäs - Tivolihuset Kalmar, Tätort Kiruna Centralskolan Köping Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Motala Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset-Kungsgatan Burlöv Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs - Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Motala Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Växjö Storgatan Västerås Stora gatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset-Kungsgatan NO 2 antal

53 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 2 Kommun Månad PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 antal NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Burlöv Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs - Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Motala Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Växjö Storgatan Västerås Stora gatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset-Kungsgatan Burlöv Lundavägen Höganäs - Tivolihuset Huddinge Skogås Kiruna Centralskolan Köping Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Föreningsgatan Motala Sollefteå Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund NO 2 antal

54 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Innehållsförteckning Månads- och veckomedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 i µg/m 3 regionalt och i tätort år 2012 samt vinterhalvår 20. Tabell B 3.1

55 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Kungsgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan Jönköping, Norra Strandgatan SO 2 O 3

56 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken

57 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Karlstad, Randviken Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan

58 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, polishus Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven

59 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Landskrona, Ven Landskrona, Ven Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Gävbo Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Lindköping, Östra Harg Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan

60 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Motala, tätort Motala, tätort Motala, tätort Motala, tätort Motala, tätort Sollefteå, Tätort Sollefteå, Tätort Sollefteå, Tätort Sollefteå, Tätort

61 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Högen Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, Sunds udde Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Timrå, tätort Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan O 3

62 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan SO 2 O 3

63 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen O 3

64 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum O 3

65 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum SO 2 O 3

66 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen SO 2 O 3

67 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen SO 2 O 3

68 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden O 3

69 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden O 3

70 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 Månad NO 2 SO 2 Kommun, plats Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort O 3

71 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Nyvägen Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan SO 2 O 3

72 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 3 NO Månad 2 Kommun, plats Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan Älvsbyn, Storgatan SO 2 O 3

73 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 3

74 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 4 Innehållsförteckning Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m3 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m3 Tabell B 4.2

75 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m 3 (NUT) tillsammans med samtidiga resultat av dygnsvisa mätningar av PM 10 under år 2012 och vintern 20. NO 2 PM 10 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 µg/m 3 Boden Stadshuset-Kungsgatan Gaturum Antal okt-mars 1 Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Antal Antal okt-mars 8 Huddinge Huddinge Skogås Urban bakgrund Huddinge Huddinge Skogås Urban bakgrund Antal okt-mars 2 Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Antal Antal okt-mars 17

76 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 µg/m 3 PM 10 µg/m 3 Linköping Djurgårdsgatan Urban bakgrund Linköping Djurgårdsgatan Urban bakgrund Linköping Djurgårdsgatan Urban bakgrund Linköping Djurgårdsgatan Urban bakgrund Antal okt-mars 4 Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Antal okt-mars 7 Trelleborg Trelleborg Urban bakgrund Antal okt-mars 1 Uppsala Uppsala Urban bakgrund Uppsala Uppsala Urban bakgrund Uppsala Uppsala Urban bakgrund Antal okt-mars 3 Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Antal okt-mars 2

77 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Tabell B 4.2 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m 3 tillsammans med samtidiga resultat från dygnsvisa mätningar av NO 2 år 2012 och vintern 20. PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Boden Kungsgatan Gaturum Antal nov-apr 1 Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Antal Kalmar Kalmar Urban bakgrund Kalmar Kalmar Urban bakgrund Antal Köping Köping Urban bakgrund Köping Köping Urban bakgrund Antal nov-apr 2 Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Antal Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Ljungby Föreningsgatan Gaturum Antal Antal nov-apr 2 Sollefteå Sollefteå Urban bakgrund Sollefteå Sollefteå Urban bakgrund Sollefteå Sollefteå Urban bakgrund Sollefteå Sollefteå Urban bakgrund Sollefteå Sollefteå Urban bakgrund Antal nov-apr 5 Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum

78 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Antal Antal nov-apr 19 Timrå Timrå Urban bakgrund Timrå Timrå Urban bakgrund Antal nov-apr 2

79 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Trelleborg Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Trelleborg Urban bakgrund Trelleborg Trelleborg Urban bakgrund Antal Antal nov-apr 1 Uppsala Uppsala Urban bakgrund Uppsala Uppsala Urban bakgrund Antal nov-apr 2 Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum

80 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Antal Antal nov-apr 30 Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Antal Antal nov-apr 6 Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Ystad Östra Förstaden Urban bakgrund Antal Antal nov-apr 1 Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Älvsbyn Nyvägen Gaturum Antal

81 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Antal Antal nov-apr 15 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Östersund Östersund Urban bakgrund Antal nov-apr 6

82 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Innehållsförteckning Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

83 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 NO 2 och SO 2 Arvika SO2 NO Boden SO2 NO Burlöv SO2 NO Huddinge SO2 NO Höganäs SO2 NO Jönköping SO2 NO

84 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Kalmar NO Karlstad SO2 NO Kiruna SO2 NO Köping SO2 NO Landskrona SO2 NO

85 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Linköping SO2 NO Ljungby SO2 NO Motala SO2 NO Mönsterås SO2 NO Sollefteå SO2 NO Timrå SO2 NO

86 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Trelleborg SO2 NO Uppsala SO2 NO Västerås NO Växjö SO2 NO Ystad SO2 NO Älmhult SO2 NO

87 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Älvsbyn Örnsköldsvik NO2 SO2 NO2 SO2 Östersund NO2 SO2

88 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 PM 10 Arvika Ö Esplanaden Arvika Storgatan PM10 PM10 Boden Drottninggatan Boden Stadshuset-Kungsgatan PM10 PM10 Burlöv Lundavägen HÖGANÄS - Tivolihuset PM10 PM10

89 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Jönköping PM Jönköping, Barnarpsg PM KALMAR, Tätort PM Kiruna Centralskolan PM Köping PM

90 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Landskrona Eriksgatan PM Landskrona, polishus PM Ljungby Föreningsgatan PM Motala PM Sollefteå PM Sollefteå urban PM

91 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Sunne Storgatan PM Timrå PM Trelleborg PM Uppsala PM Västerås Stora gatan PM Växjö Storgatan PM

92 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Ystad Östra Förstaden Älmhult PM10 PM10 Älvsbyn Nyvägen Örnsköldsvik Centralesplanaden PM10 PM10 Östersund PM10

93 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Bensen Arvika Bensen Boden Boden Stadshuset-Kungsgatan Bensen Bensen Burlöv Burlöv Pilevallen Bensen Bensen

94 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Huddinge Skogås Höganäs Bensen Bensen Jönköping KALMAR, Tätort Bensen Bensen Karlstad, Råd 4 m Karlstad Hamngat Bensen Bensen

95 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Bensen Bensen Köping Bensen Landskrona, Eriksgatan Landskrona, polishus Bensen Bensen

96 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Linköping Bensen Ljungby Bensen Motala Bensen Mönsterås Bensen Mörbylånga Bensen Sollefteå urban Bensen

97 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Sunne Storgatan Bensen Timrå TIMRÅ, Tätort Bensen Bensen Trelleborg Rådhuset Uppsala Bensen Bensen

98 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B 2126 BILAGA 5 Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Bensen Bensen Ystad Bornholmsterminalen Ystad Östra Förstaden Bensen Bensen Älmhult ÄLVSBYN, Nyvägen Bensen Bensen

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation Rapportsammanfattning

Läs mer

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson, Annika Potter B 2066 september 2012 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef Organisation

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se

Urban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se 0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 PM 2,5 och PM 10 mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2012-2016 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad.

1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. PM 10 mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2013-2017 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i

Läs mer

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län

Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun 2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala

Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Mätning av partiklar (PM10) Drottninggatan/Rv 50 i Motala Foto: Cajsa Eriksson 19 oktober 2012 14 oktober 2013 Dnr 2012-MH1155-3 Luftmätningen är utförd av miljö- och hälsoskyddsenheten i Motala kommun

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby

Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Mätning av partiklar (PM10) Kungsvägen i Mjölby Bild: Mjölby kommun 26 augusti 2011 9 oktober 2012 Luftmätningen är utförd av miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun och miljökontoret i Norrköpings

Läs mer

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6 Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012

Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 FÖRSLAG Sidan 1 av 8 Förslag till program för samordnad kontroll av luftföroreningar i kommunerna i Kronobergs län från och med 2009-04-01 t.o.m. 2012 Sammanfattning Kronobergs luftvårdsförbund föreslår

Läs mer

Ozon ny miljökvalitetsnorm

Ozon ny miljökvalitetsnorm 2006:6 Ozon ny miljökvalitetsnorm HUR PÅVERKAS LUFTKONTROLLEN I LÄNEN AV DEN NYA MILJÖKVALITETSNORMEN? SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2006 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte...

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City

Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013

Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO

Läs mer

Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer

Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer Åtta kommuners inledande värdering av luftkvaliteten i förhållande till miljökvalitetsnormer Karin Persson Karin Sjöberg Gun Lövblad B 1479 Mars 2003 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Infra City Öst, Upplands-Väsby

Infra City Öst, Upplands-Väsby 2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Ny energianläggning i Upplands Bro

Ny energianläggning i Upplands Bro LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av

Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av Luftföroreningar i Sydöstra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under oktober december 2002 Erica Steen Miljöförvaltningen

Läs mer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate

Läs mer

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort

Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige tre vintersäsonger - 98/99, 99/00 & 00/01

Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige tre vintersäsonger - 98/99, 99/00 & 00/01 Luftkvalitetsmätningar i ett antal tätorter i sydöstra Sverige tre vintersäsonger - 98/99, 99/00 & 00/01 Curt-Åke Boström Karin Sjöberg Gunilla Pihl Karlsson, IVL Krister Wall, Vägverket B 1518 Mars 2003

Läs mer

BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET

BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET KALMAR LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Styrelsen för Kalmar läns luftvårdsförbund lämnar följande BERÄTTELSE AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET Förbundets stämma Stämman år 2009 hölls på huset i Högsby den 17 mars. 21

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad

Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Luftkvaliteten i Malmö med fokus på arbetet för att nå miljökvalitetsnormerna för NO 2. Henric Nilsson, Malmö stad Hälsoeffekter Där det finns mest luftföreoreningar finns en ökad risk att barn föds underviktiga.

Läs mer

Beskrivning av delprogrammet Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd

Beskrivning av delprogrammet Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd 1(17) Beskrivning av delprogrammet Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd 1. Övergripande beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Delprogrammet

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

Hur kvalitetssäkrar vi våra miljöanalyser? Kvalitetssäkra miljöanalyser

Hur kvalitetssäkrar vi våra miljöanalyser? Kvalitetssäkra miljöanalyser Hur kvalitetssäkrar vi våra miljöanalyser? IVL Svenska Miljöinstitutet En viktig mötesplats för forskning, näringsliv och samhälle Forskning och konsultverksamhet inom hela området klimat, energi, miljö

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 29. 6. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 163/41 RÅDETS DIREKTIV 1999/30/EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 2007

Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 2007 Miljöförvaltningen Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund 27 Malmö Stad Miljöförvaltningen Henric Nilsson Miljöförvaltningen Malmö Stad 7514 Kartläggning av luftkvalitén vid Bankgatan i Lund

Läs mer

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2014 FRÅN Foto: Håkan Pleijel. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort hälsoproblem. Här finns en

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 1/2010 Arbets- och miljömedicin Lund Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Personlig exponering och bakgrundsmätningar i Malmö 2008 Rapport till Naturvårdsverket Dnr 233-7841-07Mm Programområde:

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad

Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län, Karlstad VÄRMLANDS LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL Gertrud Gybrant 2008-06-03 054-19 70 32 gertrud.gybrant@s.lst.se Protokoll från styrelsemöte för Värmlands läns luftvårdsförbund Plats: Länsstyrelsen i Värmlands

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

Regeringen fastställde i december

Regeringen fastställde i december JUNI 2005 Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Regeringen fastställde i december 2004 åtgärdsprogram för att klara MKN i Stockholm och Göteborg. Det betyder

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011

Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Enger K M-konsult AB Modellsimuleringar av NOx och PM10 i Västra Götaland år 2010 och 2011 Uppsala 2014-02-10 Leif Enger KM-konsult AB Sammanfattning Genom att jämföra spridningsberäkningar för olika ämnen

Läs mer

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR

Hans Backström och Sven Kindell. RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Hans Backström och Sven Kindell RAPPORT NR 2010-7 Nationella beräkningar med SIMAIR Pärmbild. Bilden föreställer beräknade och uppmätta halter av inhalerbara partiklar (PM-10) i bakgrundsluft på landsbygd

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Metoder för mätning av kväveoxider, NO 2 /NO/NO x

Metoder för mätning av kväveoxider, NO 2 /NO/NO x Metoder för mätning av kväveoxider, NO 2 /NO/NO x 1 Kväveoxider kontinuerlig punktmätning, kemiluminescens 2 Kväveoxider kontinuerlig linjemätning, DOAS 3 Kvävedioxid, NO 2 manuell metod, aktiv provtagning

Läs mer

kl. 13 30 15 15 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c ---

kl. 13 30 15 15 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c --- Plats och tid Ören, tisdagen den 17 februari 2009, kl. 13 30 15 15 Beslutande Magnus Hesse, m, ordförande, ej 13 Ulf Dahl, s, ordförande 13 Joakim Magnusson, c Ej tjänstgörande Anders Eskilsson, m, tjänstgörande

Läs mer

Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund

Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund LVF 2015:1 Luftkvalitet inom Östra Sveriges luftvårdsförbund MÄTNINGAR ÅR 2014 SLB-ANALYS, MAJ ÅR 2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Sammanfattning... 5 Abstract... 8 Inledning...10

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

/ 01 102340 305 526 1 7

/ 01 102340 305 526 1 7 ,"--.,$ / 1 1234 35 526 1 7 +836# -5;## < "5 3%/,44 9 :3 " 5 #1! $%&'(!)! +%&'(!)!) "## $%&'(* +%&'(*) !"#$" % &!#$"'!#("' % ) ' $"* & )(+(,* -$. -. - /##& % )( %!123 %!132 %& -""( %!$"(& 4 5 ( 4 6##((%

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

RAPPORT. Luftutredning, Göteborg Landvetter Airport. Swedavia AB. Sweco Environment AB. Leif Axenhamn och Stig Andreasson. Reviderad 2012-05-21

RAPPORT. Luftutredning, Göteborg Landvetter Airport. Swedavia AB. Sweco Environment AB. Leif Axenhamn och Stig Andreasson. Reviderad 2012-05-21 Swedavia AB Luftutredning, Göteborg Landvetter Airport Uppdragsnummer 1321173000 Reviderad 2012-05-21 Göteborg 2012-03-07 Sweco Environment AB Gbg Luft- och miljöanalys Leif Axenhamn och Stig Andreasson

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa

ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa december 2006 Ulf Sjöstedt / www.pixgallery.com De senaste två decennierna har synen på luftföroreningars skadeverkningar skärpts avsevärt. Studier visar

Läs mer

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:25 Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER Michael Norman SLB-ANALYS, NOVEMBER 2008

Läs mer

Örebro läns luftvårdsförbund 031-725 62 00. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Eva Hallgren Larsson

Örebro läns luftvårdsförbund 031-725 62 00. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Eva Hallgren Larsson 0DUNQlUDR]RQLgUHEUROlQ RNWREHU²VHSWHPEHU Gunilla Pihl Karlsson Per Erik Karlsson Eva Hallgren Larsson B1580 Maj 2004 Organisation/Organization RAPPORTSAMMANFATTNING Report Summary,9/6YHQVND0LOM LQVWLWXWHW$%,9/6ZHGLVK(QYLURQPHQWDO5HVHDUFK,QVWLWXWH/WG

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg

Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg OKT 2003 Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg Ökad ekonomisk tillväxt leder ofta till ett ökat transportbehov. Transportbranschen påverkar hela samhället inte bara här hemma, utan också ute i världen.

Läs mer

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman

LVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 3/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Svetsares exponering för mangan i tillverkningsindustrin i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer Yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker Arbets-

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm

Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm Slb analys Stockholms Luft och Bulleranalys R A P P O R T E R F R Å N S L B - A N A L Y S. N R I : 9 4 Radioaktivitet i luft och mark i Stockholm MILJÖFÖRVA LTN I NGEN I S TOCK HOLM Slb analys Stockholms

Läs mer

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version

Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version Utsläpp till luft, Ystad hamn Reviderad version 211-5-2 1 INLEDNING...3 2 REGELVERK M.M....3 2.1 Miljökvalitetsnormer...3 2.2 VOC...5 3 FAKTORER SOM PÅVERKAR LUFTMILJÖN...5 3.1 Föroreningshalterna runt

Läs mer

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Tjänster och tillämpad forskning Luftmiljö på SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Ett tjugotal personer engageras i luftmiljö Gruppen Produktion luft på avdelning Miljö & Säkerhet består av 19 personer, som

Läs mer

Stefan Luukkonen (S), Jerry Emanuelsson (S), Kurt Jonsson (KD) Paragrafer 44-51. BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Stefan Luukkonen (S), Jerry Emanuelsson (S), Kurt Jonsson (KD) Paragrafer 44-51. BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN 2013-12-10 1 Plats och tid Rum 611, AVA-huset, Katrineholm kl 08.15 9.30 ande Erik Liljencrantz ordförande (M), Marie-Louise Karlsson (S) vice ordförande, Göran Ivarsson (C)

Läs mer

Kväveoxider och kolmonoxid i lägenheter med gasspis

Kväveoxider och kolmonoxid i lägenheter med gasspis RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 7:00 Kväveoxider och kolmonoxid i lägenheter med gasspis - EN PILOTSTUDIE CO NO 2 NO MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JULI 2000 Kväveoxider och kolmonoxid i lägenheter med gasspis

Läs mer

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2

Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 Stefan Andersson Gunnar Omstedt METEOROLOGI Nr 37/29 Validering av mot mätningar av PM, och bensen Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 24 och 25 Omslagsbilden visar en Sverigekarta

Läs mer

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi Nr 133, 2008 Meteorologi Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv Stefan Andersson, Robert Bergström, Gunnar Omstedt och Magnuz

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter Lars Gidhagen m.fl. SMHI 101 102 Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun LVF 2011:19 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken kommun Magnus Brydolf Boel Lövenheim SLB-ANALYS, FEBRUARI 2012 Förord Denna

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar

Miljöpåverkan från dieselpersonbilar RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:99 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I STOCKHOLMS STAD OCH LÄN MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 1999 Miljöpåverkan från personbilar EN UNDERSÖKNING I

Läs mer

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Fredag 9 oktober kl. 13:00 ca 15.30 Var: Fatburen, Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm. Vid höstens möte blir det som vanligt information om projekt och aktuella frågor inom förbundet

Läs mer