Luftkvaliteten i Sverige 2009 och vintern 2009/10

Transkript

1 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 9 och vintern 9/ Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet B 194 September Box 26, SE- 31 Stockholm Box 532, SE-4 14 Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 () Tel: +46 () Fax: +46() Fax: + 46 ()

2 Förord URBAN-projektet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Annika Svensson/Karin Sjöberg, IVL Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. IVL Analys/installationsarbeten: Paula Andersson, Vania Andersson, Rasmus Aronsson, Sara Bodholm, Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, William Eugensson, Henrik Fallgren, Erika Rehngren, Mattias Lidqvist, Kjell Peterson, Annika Potter, Ann Sjöblom Datorsupport: Håkan Blomgren Gunnar Malm Utvärdering och Rapportering: Karin Persson Karin Sjöberg Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef

3 Luftkvaliteten i Sverige 9 och vintern 9/ B194 Innehållsförteckning 1 Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Val av mätpunkter inom tätorterna Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO Dygnsprovtagning av PM och PM Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Månadsvis mätningar av SO 2, NO 2 och O Projektets omfattning Mätningar under 9, sommarhalvår och helår Mätningar under vinterhalvåret 9/ Bakgrundsinformation Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEP-stationerna Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna Resultat från EMEP-nätet Mätningar av NO 2 vid Krondropps- och Luft och Nederbördskemiska nätet Mätdataredovisning Resultat av SO 2, sot, NO 2 och partiklar (PM och PM 2.5 ) Halter av O 3 i tätort och på landsbygd Veckovisa diffusionsmätningar av VOC i tätorter... 7 Jämförelser med miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål NO 2 och SO PM PM Bensen Trender Referenser... 33

4 Luftkvaliteten i Sverige 9 och vintern 9/ B194 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Svenska EMEP-stationer, Miljökvalitetsnormer och miljömål Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Månadsvisa resultat från mätningar regionalt och i tätort Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO 2 och PM Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM och bensen alla säsonger

5 Luftkvaliteten i Sverige 9 och vintern 9/ B194 Sammanfattning Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 24:e mätsäsongen (9/) har avslutats. Resultaten från kalenderår 9 och vinterhalvår 9/ presenteras i denna rapport. Under vinterhalvåret 9/ deltog totalt 34 kommuner i Urbanmätnätet och 14 kommuner deltog med mätningar under hela 9. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ) i totalt 15 tätorter. I 7 av de totalt 3 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i en tätort även svaveldioxid (SO 2 ) som dygnsmedelvärde. I 28 kommuner utfördes mätningar av PM, och i 2 kommuner Kävlinge och Svedala, mättes PM 2.5. Dygnsvisa mätningar av PM utfördes under hela 9 i totalt 13 tätorter. I 24 kommuner genomfördes mätningar av VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO 2, NO 2 och O 3 under såväl vintern 9/ som sommar och år 9. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO 2 för såväl års- (4 µg/m 3 ) som dygnsmedelvärde (6 µg/m 3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 9/. Däremot överskreds den övre utvärderingströskeln (ÖUT) som dygnsmedelvärde i Örnsköldsvik och Kalix. NO 2 halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 19. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den nationella tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt.6 µg/m 3, baserat på de 15 kommuner som deltagit med mätningar under minst vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO 2 sedan 19 med ca 5 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO 2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde ( µg/m 3 ) med god marginal. Inte heller miljömålet för SO 2 som årsmedelvärde, 5 µg/m 3, överskreds i någon kommun. Endast en kommun, Uppsala, riskerar att överskrida ÖUT för PM som årsmedelvärde (28 µg/m 3 ) medan övriga kommuner ligger klart under baserat på vinterns samt hela 9 års mätningar. Ingen kommun överskred MKN som dygnsmedelvärden för PM i gaturum under år 9. De flesta kommuner överskred antalet tillåtna dygn över 25 µg/m 3 (NUT) i gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret 9/ och år 9 och endast en överskred den nedre utvärderingströskeln (2 µg/m 3 ). Ett antal kommuner, främst i gaturum, har dock svårt att klara miljömålet (1 µg/m 3 ). I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 19. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 11 kommuner som mätte VOC vintern 9/ och som har mätt VOC under minst 15 vinterhalvår, ger en genomsnittlig årlig minskning på.2 µg/m 3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 7 %.

6 1 Inledning Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet under år 9, sommaren 9 och vinterhalvåret 9/ presenteras i denna rapport. En av målsättningarna med Urbanmätnätet är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav, exempelvis revidering av förordningen om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, ändrar också Urbanmätnätet successivt utförande. Nya komponenter kommer att införas och andra kan komma att försvinna eller mätas med annan tidsupplösning. Under år 9 och vinterhalvåret 9/ (Urbanmätnätets 24:e säsong) deltog 34 kommuner i varierande omfattning. 14 kommuner valde att mäta hela år 9 och övriga under vinterhalvåret 9/. Enligt Luftkvalitetsförordningen (SFS :477) har kommunerna ansvaret för att övervaka luftkvaliteten i sin kommun. De kommuner som ingått i Urbanmätnätet har tagit sitt ansvar, och genom den samverkan som sker mellan kommunerna utgör de resultat som genereras ett bra underlag som kan nyttjas på ett för alla optimalt sätt. En annan viktig målsättning är att, genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka jämförbarheten mellan olika kommuners luftkvalitetssituation. Sedan Urbanmätnätet startade har 43 % av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har dessutom varit med i stort sett samtliga 24 vinterhalvår, och den databas som genererats utgör ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen med avseende på luftkvalitet i landet. 1

7 2 Målsättning URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft? Vilken betydelse har utsläpp från lokala, regionala och utländska källor? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t.ex. storlek, läge i landet och invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt; underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav; ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter. Projektet ger också underlag för såväl nationellt som internationellt miljövårdsarbete. 2

8 3 Undersökningsmetodik De analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet omfattas av IVLs ackreditering enligt SWEDAC Detta innebär att även rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVLs laboratorium, i syfte att erhålla en hög jämförbarhet mellan resultaten. Samtliga mätmetoder som används inom Urbanmätnätet presenteras kortfattat i detta kapitel. 3.1 Val av mätpunkter inom tätorterna Undersökningarna inom Urbanmätnätet har redan från början gjorts med utgångspunkten att mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs i urban bakgrund. I och med införandet av miljökvalitetsnormer (MKN) har mätningar i gaturum blivit vanligare. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS :8) föreskrivs att minst en av kommunens mätningar ska ske i gaturum. Har man möjlighet att ha fler stationer ska minst en vara i urban bakgrund. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, d.v.s. där hög trafikbelastning och dålig luftomblandning råder. Sådana situationer kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. För en gaturumsstation ska följande eftersträvas: representativ för luftkvaliteten för en gatusträcka som är minst meter lång; luftintaget placeras mellan 1.5 och 4 meter över marknivå; flödet runt luftintaget ska vara fritt; utrustningen ska placeras minst 25 m från större vägkorsning, men högst m från trottoarkant. För den urbana bakgrundstationen ska eftersträvas: centralt läge (innerstadskärnan); hög persontäthet, dvs. platsen skall representera exponeringen för många personer; fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande; provluftsintaget placeras 4-8 m över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. För placering av mätutrustning kan även följande beaktas: störande källor; säkerhet för allmänhet och ansvarig personal; tillgänglighet; tillgång till elektricitet och telekommunikation; synlighet i förhållande till omgivningen; samordning av olika mätplatser och planeringskrav. 3

9 Vid mätningar i gaturum bör man dock betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika gaturum under olika tidsperioder. 3.2 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO 2 och, i förekommande fall, kopplat parallellt med detta en tvättflaska för absorption av SO Dygnsprovtagning av PM och PM 2.5 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M. m.fl. 1). 3.4 Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996), vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (m+p)-xylen, o- xylen och nonan. 3.5 Månadsvis mätningar av SO 2, NO 2 och O 3 Månadsvisa mätningar med diffusionsprovtagare av SO 2, NO 2 och O 3 genomförs på landsbygden i anslutning till tätorterna med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Samma mätmetod används vid de månadsvisa bestämningarna inne i tätorterna. Provtagarna placeras under regnskydd på provtagningsarmen vid mätpunkten i centrum i omedelbar anslutning till övriga provluftsintag. 4

10 4 Projektets omfattning Figur 4.1 Urbanmätnätets omfattning år 9 och vinterhalvår 9/. Svarta prickar motsvarar tätortsmätningar och röda prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet ( 5

11 Under vinterhalvåret 9/ deltog 34 kommuner i varierande omfattning. Totalt 14 kommuner valde att mäta hela år 9. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår (april-september) 9, vinterhalvår (oktober 9 mars ) samt perioden november 9 - april. Sedan projektet startade har 43 % av landets kommuner deltagit under minst en mätsäsong. Ett tiotal av dessa kommuner har deltagit med mätningar under alla, eller i stort sett alla, vinterhalvår. De medverkande kommuner 9/ och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. Nedan sammanfattas omfattningen av 9 års mätningar inom projektet; sommarhalvår och helår samt vinterhalvår 9/. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. Utöver vad som framgår här förekommer mätresultat från andra mindre mätinsatser genomförda helt eller delvis i de medverkande kommunernas egen regi. 4.1 Mätningar under 9, sommarhalvår och helår I Tabell 4.1 visas en sammanställning över mätomfattningen under 9 tillsammans med mätdatatillgängligheten. Dygnsvisa mätningar av PM utfördes i urban bakgrund under kalenderåret 9 i Höganäs, Kiruna, Ljungby, Trelleborg och Älmhult samt i gaturum i Burlöv, Jönköping, Kalix, Landskrona, Sunne, Västerås, Växjö och Örebro. Kiruna (2 stationer) och Trelleborg mätte dygnsvis NO 2 i urban bakgrund samt Kalix och Växjö i gaturum under hela 9. Ytterligare 8 kommuner mätte NO 2 med diffusionsprovtagare i urban bakgrund och Hudiksvall mätte i regional bakgrund under kalenderår 9. Endast i Hudiksvall mättes SO 2, med diffusionsprovtagare, under hela kalenderåret. Månadsvisa mätningar av O 3 genomfördes i 2 tätorter vid de ordinarie mätplatserna i urban bakgrund under sommaren 9, samt vid ytterligare totalt 5 mätplatser på landsbygd, varav 4 i anslutning till de 2 tätorterna. Provtagning av VOC utfördes i 5 tätorters gaturum samt i 7 tätorters urbana bakgrund under hela 9, de flesta genom att mäta en vecka per månad under sommaren och varannan vecka under vintermånaderna. Kvalitetskraven, enligt miljökvalitetsnormen för bensen, tillåter en tidstäckning på 35% av ett kalenderår, dvs. cirka 18 veckor, jämnt fördelat över året. Samtliga 12 kommuners mätningar uppfyllde det kravet under 9. Tabell 4.1 Mätomfattning (antal stationer) och mätdatatillgänglighet under 9 År 9 PM -dygn NO 2-dygn NO 2- diffusion SO 2- diffusion O 3- diffusion* Bensen urban bakgrund gaturum regional bakgrund datatillgänglighet 9% 91% 99% 92% 99% *sommarhalvår 6

12 4.2 Mätningar under vinterhalvåret 9/ I Tabell 4.2 visas en sammanställning över mätomfattningen under vinterhalvåret 9/ tillsammans med mätdatatillgängligheten. Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes i totalt 15 tätorter. Majoriteten av dessa mätningar, förutom i Boden, Kalix, Landskrona, Växjö och Örnsköldsvik, utfördes i urban bakgrund. I ytterligare 12 kommuner utfördes mätningar av NO 2 med diffusionsprovtagare. I Karlstad, Vetlanda och Örebro mättes såväl i gaturum som i urban bakgrund (månadsvis med diffusionsprovtagare). I 7 av de 15 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i en tätort, Huddinge även dygnsmedelvärden av SO 2. I 8 tätorter mättes SO 2 månadsvis med diffusionsprovtagning. I 26 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM i totalt 29 punkter, 17 i urban bakgrund och 12 i gaturum. I Landskrona, Hagfors och Jönköping mättes i såväl gaturum som i urban bakgrund. I Kävlinge mättes även PM 2.5 parallellt med PM provtagningen. PM 2.5 mättes också i gaturum i Svedala. I 24 tätorter genomfördes också veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), i totalt 26 punkter, 19 i urban bakgrund och 7 i gaturum. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 vid 3 stationer i urban bakgrund. Bestämning av månadsmedelvärden med diffusionsprovtagare genomfördes för SO 2 och NO 2 på totalt vardera 9 mätplatser på landsbygden, i anslutning till 5 av tätorterna. Vid 5 bakgrundsstationer bestämdes månadsvisa medelvärden av O 3. Tabell 4.2 Mätomfattning (antal stationer) och mätdatatillgänglighet under vinterhalvåret 9/ Vh 9/ PM - dygn PM dygn sotdygn SO 2- dygn SO 2- diffusion NO 2- dygn NO 2- diffusion O 3- diffusion VOC urban bakgrund gaturum regional bakgrund datatillgänglighet 91% 97% 94% 89% 96% 96% 94% % 97% 7

13 5 Bakgrundsinformation 5.1 Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEP-stationerna IVL genomför, på uppdrag av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna vid EMEP-stationerna av sot och NO 2 sker på samma sätt som inom URBAN-projektet. Dygnsvisa mätningar av SO 2 sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack. 5.2 Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UVabsorbtion. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard (Dasibi 8 PC) som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Institutet för Tillämpad Miljöforskning. Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964; EMEP/CCC-report 1/95). 5.3 Resultat från EMEP-nätet Resultat för dygnsmedelvärden av NO 2, SO 2 och sot samt de kontinuerliga O 3 -mätningarna i bakgrundsluft från mätplatserna inom EMEP-nätet under år 9 och vinterhalvåret 9/ (oktober-mars) ingår i sammanställningen. Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur Mätningar av NO 2 vid Krondropps- och Luft och Nederbördskemiska nätet Resultat för månadsmedelvärden av NO 2 i bakgrundsluft från mätplatserna inom Krondroppsnätet och Luft och Nederbördskemiska nätet under vinterhalvåret 9/ (oktober-mars) ingår som underlag till bakgrunden (interpolerad bakgrundshalt) i NO 2 -figur

14 6 Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminära resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVLs hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan ( för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel med tillhörande bilagor (2-4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelhalter av PM och NO 2 har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning för NO 2 har valts till motsvarande den nedre utvärderingströskeln (NUT) till MKN som 98-percentil för dygn, d.v.s. NO 2 >36 µg/m 3. Till följd av det stora antalet överskridanden av ÖUT för PM har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygn (9-percentil), dvs. dygnsmedelvärden > 5 µg/m 3. Mätvärden inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature ( o C) and Pressure (13 mbar)). Under nästa mätsäsong kommer alla PM data, för såväl 9 som för historiska data, att räknas om till gällande tryck och temperatur då det nu står klart att det är så de ska rapporteras enligt EU-direktivet (8/5/EG). Resultaten från de svenska EMEP - stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl. 6. GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir 7. svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid 24., d.v.s. kalenderdygn. 6.1 Resultat av SO 2, sot, NO 2 och partiklar (PM och PM 2.5 ) Års- och vinterhalvårsmedelvärden av SO 2, sot, NO 2, PM och PM 2.5 visas i Tabellerna 6.1, 6.2, 6.3, 6.4 och 6.5 tillsammans med beräknade 98-percentiler (NO 2, SO 2 sot) och 9- percentiler (PM ) för de uppmätta dygnsmedelvärdena, mätperiodens högsta enskilda, samt totala antalet dygnsmedelvärden. För PM och NO 2 redovisas också antalet dygn som överskred miljökvalitetsnormen och utvärderingströsklarna. För PM 2.5 jämförs på samma vis antalet dygn då miljömålen för dygnsmedelvärden överskreds. Mätperioderna är för kalenderår 9 och för vinterhalvår 9/ oktober-mars och/eller november-april (PM ). I Tabell 6.1 och 6.3 presenteras också vinterhalvårsmedelvärden för SO 2 respektive NO 2 i vissa tätorters regionala bakgrund. Års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 och PM i urban bakgrund åskådliggörs av Figur 6.1 och 6.2. I Figur 6.1 illustreras också halterna av NO 2 i bakgrundsluft utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet och landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och nederbördskemiska- och EMEP-nätet. I Figur 6.2 har motsvarande bakgrund illustrerats utifrån beräkningar med EMEP-modellen i kombination med de fåtal mätningar av PM i Sverige inom EMEP-nätet. Noteras bör dock att såväl beräkningar som mätningar härrör från 5 (Sjöberg, K. m.fl 9). 9

15 Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av SO 2 i tätorter och på landsbygd år 9 och vintern 9/. (För stationerna i regional bakgrund gäller att vissa kommuner har 2 stationer, vilka presenteras nedan som A/B) SO 2 (µg/m 3 ) År 9 Urban bakgrund Medelvärde 98-percentil (dygn) Max 24-hmedelvärde Antal värden Hudiksvall*.3 12 Regional bakgrund Hudiksvall*.3 12 Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill Vinterhalvår 9/ Urban bakgrund Falkenberg*.7 5 Huddinge Skogås Hudiksvall*.4 6 Jönköping*.6 5 Köping*.5 6 Landskrona* Linköping* 1. 6 Timrå* Värnamo*.5 6 Regional bakgrund Falkenberg*.9/.8 5/4 Hudiksvall*.5 6 Köping*.5/.6 6/6 Linköping*.4/.5 6/6 Timrå*.9/.7 6/6 Landsbygd (EMEP-stationer) Apvreten Bredkälen Råö Vavihill * diffusionsprovtagare, 1) november-mars, 2) januari-mars

16 Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av sot i tätorter och på landsbygd (EMEP) år 9 och vintern 9/. Landsbygd (EMEP-stationer) Sot (µg/m 3 ) År 9 Medelvärde 98- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Bredkälen Råö Vavihill Urban bakgrund Vinterhalvår 9/ (oktober-mars) Gaturum Boden Stadshuset-Kungsgatan Landskrona Eriksgatan Urban bakgrund Falkenberg* Huddinge Skogås Köping Linköping Timrå Landsbygd (EMEP-stationer) Råö Vavihill *november-april 11

17 Tabell 6.3 Resultat från mätningarna av NO 2 i tätorter och på landsbygd år 9 och vintern 9/. (För stationerna i regional bakgrund gäller att vissa kommuner har 2 stationer, vilka presenteras nedan som A/B) NO 2 (µg/m 3 ) Medelvärde 98- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn >36 µg/m 3 (NUT) Antal dygn >6 µg/m 3 (MKN) År 9 Gaturum Kalix Växjö Storgatan Urban bakgrund Hudiksvall* Höganäs - Tivolihuset* Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Kiruna, Karhuniemi* Kiruna, Vasallen* Landskrona* Ljungby* 11 Trelleborg Ystad - Hamngatan* Älmhult* Regional bakgrund Hudiksvall, Råbosjön* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill Gaturum Vinterhalvår 9/ oktober-mars Bromölla Brandstationen Karlstad Östra torggatan 13* 3 6 Kalix Landskrona Eriksgatan Växjö Storgatan Örebro, Rudbecksskolan* 23 6 Örnsköldsvik Centralesplanaden november-april Boden Stadshuset-Kungsgatan Tranås*, Storgatan 15 6 Vetlanda, Lasarettsgatan* 14 6 Urban bakgrund oktober-mars Huddinge Skogås Hudiksvall* 18 6 Höganäs - Tivolihuset* 6 Karlstad Rådhuset* 22 6 Kiruna Centralskolan Köping Linköping Ljungby*

18 Forts. tabell 6.3 Urban bakgrund oktober-mars Timrå Trelleborg Värnamo* 9 6 Ystad - Hamngatan* Älmhult* Örebro, Rådhuset* 15 6 november-april Falkenberg Hagfors* Jönköping* 16 6 Uppsala Vetlanda, Bibliotekstorget* 6 Östersund Regional bakgrund (oktober-mars) Falkenberg, Grimsholmen/ Morups Tånge* 5.1/5.9 5/5 Hudiksvall, Råbosjön* Köping, Ängeby/ Malma kyrka* 7.3/4.8 6/6 Linköping, Östra Harg/Gävbo* 5.8/2.7 6/6 Timrå, Högen/ Sunds udde* 3.5/2.2 6/6 Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö * Diffusionsprovtagare, 1 december-februari 13

19 Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av PM i tätorter och på landsbygd år 9 och vintern 9/. År 9 PM (µg/m 3 ) 9- percentil (dygn) Antal dygn >5 µg/m 3 Antal dygn >35 µg/m 3 Antal dygn >25 µg/m 3 Medelvärde Max 24hmedelvärde Antal värden Gaturum MKN ÖUT NUT Burlöv Lundavägen Jönköping, Barnarpsg Kalix Landskrona Eriksgatan Sunne Storgatan Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Örebro Rudbecksskolan Urban bakgrund Höganäs - Tivolihuset Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Ljungby Trelleborg Älmhult Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Gaturum Vinterhalvår 9/ oktober-mars Bromölla Brandstationen Burlöv Lundavägen Jönköping, Barnarpsg Landskrona Eriksgatan Sunne Storgatan Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden november-april Boden Stadshuset- Kungsgatan Burlöv Lundavägen Hagfors gaturum Jönköping, Barnarpsg Landskrona Eriksgatan Sunne Storgatan Tranås Storgatan Västerås Stora gatan Växjö Storgatan

20 Forts. Tabell percentil (dygn) Antal dygn >5 µg/m 3 Antal dygn >35 µg/m 3 Antal dygn >25 µg/m 3 Gaturum Medevärde Max 24hmedelvärde Antal värden november-april Vinterhalvår 9/ MKN ÖUT NUT Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Urban bakgrund oktober-mars Höganäs - Tivolihuset Kalix Kiruna Centralskolan Landskrona Ljungby Timrå Trelleborg Älmhult Östersund november-april Hagfors Jönköping Kalmar Kävlinge Kiruna Centralskolan Ljungby Uppsala Vetlanda Värnamo Västervik Ystad Hamnen Älmhult Östersund Landsbygd (EMEP-stationer) oktober-mars Bredkälen Råö november-april Bredkälen Råö februari-december, 2 december-april, 3 oktober-februari 4 december-februari 15

21 Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av PM 2.5 i tätorter och på landsbygd år 9 och vintern 9/. Vinterhalvår 9/ Miljömål Urban bakgrund Medel- Max 24h- Antal Antal dygn Antal dygn november-april värde medelvärde värden > µg/m 3 >15 µg/m 3 Gaturum Svedala gaturum Urban bakgrund Kävlinge Burlöv urban bakgrund* Stockholm urban bakgrund* Umeå urban bakgrund* Landsbygd (EMEP-stationer) År 9 Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill * Ingår i den nationella övervakningen av PM 2.5 på uppdrag av Naturvårdsverket. 16

22 Figur 6.1 Års- (9) och vinterhalvårsmedelvärden (okt-mars, 9/) av NO 2 i tätorternas urbana bakgrund. De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden. 17

23 Figur 6.2 Års- (9) och vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars eller november-april, 9/) av PM i tätorternas urbana bakgrund (grön stapel) respektive gaturum (röd stapel). De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden och härrör från beräkningar med EMEP-modell och mätningar på EMEPstationerna för år 5. 18

24 6.2 Halter av O 3 i tätort och på landsbygd Månadsmedelvärden av O 3 från de regionala mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.5 presenteras halten av ozon som sommarhalvårs-, års- samt vinterhalvårsmedelvärden från regionala bakgrundsmätningarna (vid station A och B) tillsammans med medelvärdet från mätningarna i urban bakgrundsluft inne i centrum av tätorten (T) samt resultaten från de svenska EMEP-stationerna. Tabell 6.6 Sommarhalvårs-, års- samt vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av O 3 i regional bakgrund (Stn. A, B) till tätorter (T) samt i bakgrundsluft (EMEP-stationer) 9 respektive 9/. Sommarhalvårsmedelvärde 9 O 3 O 3 O 3 Årsmedelvärde 9 O 3 O 3 O 3 Vinterhalvårsmedelvärde 9/ O 3 O 3 O 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 A T B A T B A T B Landskrona Kävlinge Karlstad Linköping Falkenberg Uppsala november-mars, 2 november -april EMEPstationer Sommarhalvårsmedelvärde Årsmedelvärde 9 9 O 3 µg/m 3 O 3 µg/m 3 Aspvreten 6 54 Bredkälen Grimsö Esrange Råö 7 61 Norra Kvill Vavihill Vindeln

25 6.3 Veckovisa diffusionsmätningar av VOC i tätorter Resultaten från mätningar av VOC i centrum, i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.7. Halter av VOC-komponenterna i urban bakgrund illustreras även på Sverigekartan i Figur 6.3. Tabell 6.7 Års- och vinterhalvårs medelvärden av VOC i tätorter i urban bakgrund och gaturum inom Urbanmätnätet år 9 och vintern 9/. butylacetat etylbensen mpxylen o- xylen nonan 9 bensen toluen oktan Gaturum Burlöv Pilevallen Landskrona, Eriksgatan Värnamo Pilg./Lasarettsgatan Växjö Storgatan Örebro Rudbecksskolan Urban bakgrund Hudiksvall Kalix Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Ljungby Trelleborg Älmhult vinterhalvår 9/ oktober-mars Gaturum Bromölla Karlstad Hamngat Landskrona, Eriksgatan Växjö Storgatan Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Urban bakgrund Hudiksvall Kalix Karlstad, Råd 4 m Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Köping Linköping Ljungby Timrå Älmhult Östersund

26 butylacetat etylbensen mpxylen o- xylen nonan vh 9/ bensen toluen oktan november-april Gaturum Boden Stadshuset- Kungsgatan Tranås, Storgatan Vetlanda Urban bakgrund Falkenberg Hagfors Jönköping Kalmar Svedala Västervik oktober-januari, 2 december-april, 3 mars-december, 4 februari-december 21

27 Figur 6.3 Års- (9) och vinterhalvårsmedelvärden (okt-mars, 9/) av VOC i tätorternas urbana bakgrund. Storleken på "pajerna" indikerar belastningens relativa storlek. 22

28 7 Jämförelser med miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft I kapitel jämförs uppmätta halter av olika föroreningar i luft med miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Jämförelserna är gjorda mellan uppmätta kalenderårsoch vinterhalvårsmedelvärden, medan normerna är baserade på kalenderårsmätningar. 7.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål I juni ersattes den tidigare Förordningen om miljökvalitetsnormer för luft (SFS 1:527) med en ny luftkvalitetsförordning (SFS :477). Luftkvalitetsförordningen inbegriper förekomst och halt i luft av NO 2, SO 2, partiklar (PM och PM 2.5 ), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O 3 ), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening och metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (Ni) och kadmium (Cd). Nyheter i den nya förordningen är främst miljökvalitetsnormer för PM 2.5 (partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 2.5 µm), dels som ett exponeringsminskningsmått, vilket faller inom ramen för Naturvårdsverkets ansvar, dels som ett målvärde, 25 µg/m 3 till och med 14, som sedan ska övergå till ett gränsvärde. Dessutom har höjda utvärderingströsklar för PM införts. I Bilaga 1 presenteras gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Av förordningen framgår vidare att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med >25 invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom kontinuerliga mätningar. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. Det gäller även om halten överskrider den nedre utvärderingströskeln (NUT). Detta är en skärpning jämfört med den tidigare förordningen då det först när den övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskreds var ett krav med kontinuerliga mätningar. För kommuner med färre än invånare räcker dock objektiv skattning om halterna ligger mellan NUT och MKN. Om den nedre utvärderingströskeln underskrids är det generellt tillräckligt att kontrollen sker genom beräkning, indikativa mätningar eller objektiv uppskattning. Liksom den tidigare förorordningen kan kontrollen ske genom samverkan mellan flera kommuner. De nya mätföreskrifterna (NFS :8) styr hur många mätstationer som krävs inom varje samverkansområde baserat på antalet invånare. Nytt är också att krav på antalet mätplatser kan så mycket som halveras vid komplettering med beräkningar för samverkansområdet. Kommuner som ingår i samverkansområden får tillämpa indikativa mätningar då halterna ligger mellan NUT och övre utvärderingströskeln (ÖUT). För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen även infört miljömål ( för flera luftföroreningar, se Bilaga 1. Miljömålen innebär i flera fall mera långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Detta för att normerna ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Miljömål är till skillnad från miljökvalitetsnormerna inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. 23

29 7.2 NO 2 och SO 2 Av redovisningen i Tabell 6.1 för mätningarna av SO 2 framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider såväl miljökvalitetsnormen, µg/m 3, som miljömålet för SO 2, 5 µg/m 3, som årsmedelvärde, med god marginal. Halterna i såväl urban som regional bakgrund ligger mellan.5 och 1 µg/m 3. Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskrider såväl MKN som ÖUT. Några kommuner överskrider eller tangerar NUT och miljömålet för NO 2, se Figur Vinterhalvår 9/ 25 Nedre utvärderingströskeln µg/m3 15 År 9 Miljömål Figur Kalix Växjö Storgatan Trelleborg Hudiksvall Landskrona Ljungby Ystad, Hamngatan Älmhult Höganäs - Tivolihuset Kiruna Centralskolan Kiruna, Vasallen Kiruna Petsamo Kiruna, Karhuniemi Karlstad Östra torggatan Örnsköldsvik Centralesplanaden Örebro, Rudbecksskolan Kalix Tranås Växjö Storgatan Vetlanda, Lasarettsgatan Landskrona Eriksgatan Boden Stadshuset-Kungsgatan Bromölla Brandstationen Karlstad Rådhuset Hudiksvall Timrå Jönköping Uppsala Örebro, Rådhuset Trelleborg Östersund Landskrona Huddinge Skogås Köping Linköping Ystad, Hamngatan Falkenberg Höganäs, Tivolihuset Vetlanda, Bibliotekstorget Kiruna Centralskolan Värnamo NO 2 som års- (9) och vinterhalvårsmedelvärde (9/) jämfört med NUT för årsmedelvärde och miljömålet för NO 2 i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) Sortering efter haltnivå. 24

30 Den nedre utvärderingströskeln som dygnsmedelvärde för NO 2 får överskridas under 7 dygn per år. Som mest överskreds NUT med 6 dygn i Kalix gaturum och Trelleborgs urbana bakgrund under 9. Under vinterhalvåret 9/ överskreds NUT i 2 gaturum, Örnsköldsviks Centralesplanad och i Kalix under 39 respektive 14 dygn. NUT överskreds även i några urbana bakgrunder under vinterhalvår 9/, se Figur År Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Vinterhalvår 9/ Kalix Växjö Storgatan Trelleborg Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Örnsköldsvik Centralesplanaden Kalix Boden Stadshuset-Kungsgatan Växjö Storgatan Landskrona Eriksgatan Bromölla Brandstationen Timrå Huddinge Skogås Östersund Uppsala Köping Trelleborg Kiruna Centralskolan Linköping Falkenberg Figur 7.2 NO 2 som 98%-il för dygn jämfört med MKN, ÖUT och NUT i gaturum (röda staplar) samt urban bakgrund (blå staplar) under år 9 och vinterhalvår 9/. Sortering efter haltnivå. Siffrorna över staplarna anger antalet dygn som NUT (36 µg/m 3 ) överskrids, avsaknad av siffror innebär att inget dygn överskrider NUT. 25

31 7.3 PM Samtliga kommuner uppvisade halter under år 9 och vinterhalvår 9/ under MKN för PM som årsmedelvärde (4 µg/m 3 ), i såväl urban bakgrund som gaturum. Endast en kommun, Uppsala, överksred ÖUT, vilket indikeras av mätningar under november april i urban bakgrund. Ett fåtal kommuner överskred NUT ( µg/m 3 ) i gaturum, se Figur Miljökvalitetsnorm 35 3 Övre utvärderingströskel µg/m3 25 År 9 Nedre utvärderingströskel Figur Kalix Landskrona Eriksgatan Jönköping, Barnarpsg Västerås Stora gatan Sunne Storgatan Örebro Rudbecksskolan Burlöv Lundavägen Växjö Storgatan Trelleborg Ljungby Höganäs - Tivolihuset Älmhult Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Landskrona Eriksgatan Västerås Stora gatan Burlöv Lundavägen Örnsköldsvik Centralesplanaden Vinterhalvår 9/ Jönköping, Barnarpsg Sunne Storgatan Bromölla Brandstationen Tranås Örebro Rudbecksskolan Växjö Storgatan Kalix Boden Stadshuset-Kungsgatan Hagfors gaturum Uppsala Ystad Hamnen Trelleborg Kävlinge Kalmar Landskrona Västervik Vetlanda Ljungby Höganäs - Tivolihuset Jönköping Älmhult Östersund Värnamo Timrå Östersund Hagfors Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Uppmätta årsmedelvärden 9 och vinterhalvårsmedelvärden 9/ (novemberapril eller oktober - mars) av PM i gaturum (röda staplar) samt i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med MKN, ÖUT och NUT för årsmedelvärde. 26

32 I Figur 7.4 visas antalet dygn då MKN, ÖUT och NUT för dygnsmedelvärde överskreds för respektive kommun under 9 jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år, 35. Av de deltagande kommunerna under 9 var det ingen kommun där MKN överskreds (röda staplar). Endast i 3 kommuners gaturum, Kalix, Landskrona och Jönköping överskreds ÖUT (blå staplar). I Västerås hade man precis 35 dygns överskridande, även i Sunne låg man nära ett överskridande (34 dygn). Däremot överskreds NUT (gröna staplar) i alla kommuners gaturum samt i Trelleborgs (35 dygn) och Höganäs (36 dygn) urbana bakgrund. 8 % (3 respektive 5) av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (5 µg/m 3 ) överträddes under 9 och vinterhalvår 9/ inträffade under mars och april, se Bilaga 4. År 9 9 antal dygn>5 µg/m3 8 Gaturum antal dygn>35 µg/m3 antal dygn>25 µg/m3 antal dygns överskridanden MKN Urban bakgrund Kalix Sunne Storgatan Jönköping, Barnarpsg Västerås Stora gatan Landskrona Eriksgatan Örebro Rudbecksskolan Växjö Storgatan Burlöv Lundavägen Ljungby Höganäs - Tivolihuset Trelleborg Älmhult Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Figur 7.4 Antalet dygn med PM -halt > 5 (=MKN, röda staplar), 35 (=ÖUT, blå staplar) och 25 µg/m 3 (=NUT, gröna staplar) under år 9 i gaturum och i urban bakgrund jämfört med antal tillåtna dygn för MKN, ÖUT och NUT (35/år). 27

33 7.4 PM 2.5 Två kommuner, Kävlinge och Svedala utförde mätningar, inom ramen för Urbanmätnätet, av PM 2.5 under vinterhalvåret 9/. Ytterligare 4 kommuner som deltog med mätningar av PM i Urbanmätnätet har mätt PM 2.5 parallellt, initierat och finansierat av Skåne luftvårdsförbund (Persson, K. ). Från mätningarna på landsbygd kan ses att bakgrundsbelastningen av PM 2.5 är större i södra än i norra Sverige. Samma skillnad ses också från mätningar 9/ i urban bakgrund, se Figur Miljökvalitetsnorm Vinterhalvår 9/ År 9 µg/m3 15 Gaturum Urban bakgrund Landsbyds bakgrund 5 Svedala Bromölla** Landskrona** Burlöv * Stockholm * Trelleborg** Höganäs** Kävlinge Umeå * Vavihill Råö Aspvreten Bredkälen Figur 7.5 Vinterhalvårsmedelvärde av PM 2.5 i gatururm (Svedala) och urban bakgrund (blå staplar) samt årsmedelvärde i landsbygds bakgrund (EMEP). * nationella övervakningen av PM 2.5 på uppdrag av Naturvårdsverket, ** mätningar i Skånes luftvårdsförbunds regi 28

34 7.5 Bensen I Figur 7.6 illustreras uppmätta bensenhalter i urban bakgrund och i gaturum för dels år 9, dels vinterhalvåret 9/. Halterna i gaturum såväl som i urban bakgrund låg klart under MKN och ÖUT, och endast ett fåtal överskred NUT under 9 och vinterhalvåret 9/. Utifrån mätningarna kan också konstateras att halterna under kalenderåret 9 motsvarade i genomsnitt ca 75% av halterna under vinterhalvåret 9/. Under 9 överskred eller tangerade några kommuner miljömålet Miljökvalitetsnorm 4. Övre utvärderingströskel µg/m Landskrona, Eriksgatan Örebro Rudbecksskolan Burlöv Pilevallen Värnamo pilg/lasarettg Växjö Storgatan Figur 7.6 År 9 Nedre utvärderingstöskel Miljömål Kalix Hudiksvall Trelleborg Kiruna Centralskolan Älmhult Ljungby Kiruna Petsamo Karlstad Hamngat.16 Örnsköldsvik Centralesplanaden Landskrona, Eriksgatan Örebro Rudbecksskolan Växjö Storgatan Bromölla Boden Stadshuset-Kungsgatan* Vinterhalvår 9/ Vetlanda* Kalix Hudiksvall Tranås* Kalmar* Hagfors* Svedala * Köping Älmhult Västervik* Karlstad, Råd 4 m Östersund Kiruna Centralskolan Timrå Jönköping* Linköping Ljungby Falkenberg* Kiruna Petsamo Uppmätta årsmedelvärden (9) och vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars, *november-april, 9/) av bensen i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med MKN, ÖUT, NUT och miljömål för årsmedellvärde. Staplarna är placerade efter haltnivå. 29

35 8 Trender I Bilaga 5 visas i stapeldiagram de kompletta tidsserierna av vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, sot, PM och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under vinterhalvåret 9/. För att kunna uppskatta förändringen i belastning på nationell nivå har ett årligt medelvärde beräknats, baserat på vinterhalvårsmedelvärdena för det tiotal av årets deltagande orter vilka medverkat under minst (NO 2 ) respektive 15 (SO 2 och sot) vinterhalvår sedan vintern 19. Dessa nationella tidsserier visas för NO 2, SO 2 och sot i Figur µg/m / / / / / / / / / / / / / / /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/ NO2 SOT SO2 Figur 8.1 Nationella vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av SO 2, sot och NO 2, baserat på resultat från de tal tätorter som deltagit under minst vintersäsonger för NO 2 samt 15 för SO 2 och sot inom Urbanmätnätet. NO 2 halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 19. Mellan 2 och 5 verkade trenden ha vänt och halterna ökade, men följdes sedan av 2 säsonger med mildra vintrar och återigen lägre halter. De senaste 2 vintersäsongerna uppvisades på nytt något förhöjda halter jämfört med de närmast föregående åren. Det är troligt att det främst är meteorologin som ger mellanårsvariationerna under -talet. Liknande förhållanden har observerats även på andra håll inom Europa, och forskning och diskussioner pågår om det kan röra sig om en uppåtgående trend och i så fall orsakerna till den. En linjär regressionsanalys visar en trend för NO 2 för medverkande kommuner i Urbanmätnätet med en årlig minskning på i genomsnitt.6 µg/m 3, baserat på de 15 kommuner som deltagit med mätningar minst av Urbanmätnätets 24 vinterhalvår. För en medeltätort 3

36 innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO 2 sedan 19 med ca 5 %. De använda vinterhalvårsmedelvärdena har inte korrigerats med avseende på bakgrundsbidrag eller variation i ventilationsförhållandena före analysen. Säkerheten i trendberäkningen ökar för varje säsong i serien. För de orter som ingår i figuren är trenden statistiskt signifikant med ett p-värde <.5. Även stora minskningar av SO 2 -halterna observerades under de första åren av projektet. Dock förekom de största minskningarna av SO 2 långt innan Urbanmätnätet startade, under 196- och 197-talet (Lövblad, m.fl. 4). Under senare år har förändringen varit liten och med små mellanårsvariationer. Baserat på de tiotal tätorter som mätt SO 2, aktivt eller passivt, under minst 15 vinterhalvår den senaste 24-årsperioden har halterna minskat med ca 7 %. Vinterhalvårsmedelvärdena för sot har under hela den tid projektet funnits uppvisat stora mellanårsvariationer, även här skedde den stora haltminskningen i tätorter innan Urbanmätnätets start. Endast ett fåtal kommuner har mätt sot de senaste vinterhalvåren och därmed är egentligen inte underlaget tillräckligt för att ge en tillförlitlig bild av hur haltförändringen har sett ut. Mätningar av VOC inom Urbanmätnätet har nu genomförts under 19 vintersäsonger. Förändringen i halt i en genomsnittlig svensk tätort, baserat på de 11 kommuner som mätt VOC under minst 15 säsonger i Urbanmätnätet, framgår av Figur 8.2 där vinterhalvårsmedelvärden för perioden 19 till 9/ visas µg/m / /1 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/ Figur 8.2 Nationella vinterhalvårsmedelvärden av bensen (µg/m 3 ) för perioden 19 till 9/ baserat på uppmätta halter i elva kommuner som mätt bensen under minst 15 vinterhalvår. Vinterhalvårsmedelvärden av bensen i en tätorts urbana bakgrund har, utifrån dessa data, minskat från en genomsnittlig halt på drygt 5 µg/m 3 till en halt på runt 1 µg/m 3. En linjär 31

37 regressionsanalys ger då en genomsnittlig årlig minskning på.2 µg bensen/m 3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med ca 7 % mellan vinterhalvår 19 och 9/. Mätningar av PM har erbjudits sedan vinterhalvåret /1 (endast ett fåtal kommuner mätte första säsongen) och totalt 9 kommuner har mätt i urban bakgrund minst 7 vinterhalvår mellan 1/2 och 9/. Antalet år som PM har mätts samt antalet kommuner är inte tillräckligt för att kunna säkerställa om halterna har minskat eller ej. Dock kan ingen tydlig generell trend utläsas ur dessa kommuners mätningar, Figur µg/m3 5 1/2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/ Figur 8.3 Genomsnittliga vinterhalvårsmedelvärden för de nio tätorter som mätt PM under minst 7 vinterhalvår sedan 1/2. 32

38 9 Referenser Europaparlamentets och rådets direktiv 8/5/EG av den 21 maj 8 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Ferm M., Lindskog A., Svanberg P.-A. och Boström C.-Å. (1994) Ny mätteknik för luftföroreningar. Kemisk Tidskrift 1, 3-32 Ferm, M. and Svanberg, P-A. (1998) Cost-efficient techniques for urban- and background measurements of SO2 and NO2. Atmospheric Environment, Vol. 32, No. 8 pp , Ferm M. (1998) Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp Ferm M., Gudmundsson A. and Persson K. (1) Measurements of PM and PM2.5 within the Swedish urban network. Proc. from NOSA Aerosol Symposium Lund, Sweden 8-9 November 1. ISO/DIS 13964, Ambient air-determination of ozone Ultravioletphotometric method. Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. (1996) Diffusive monitoring of C6-C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp NFS :8, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av Luftkvalitet (beslutade den 23 juni ) Persson, K.. Mätningar av partiklar i Skåne län 9. För Skånes luftvårdsförbund. IVLrapport U2741 SFS :477 Luftkvalitetsförodningen (utfärdad den 27 maj ). SFS 1:527 Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. juni 3 (Utfärdad 7 juni 1) Sjöberg, K. Haeger-Eugensson, M., Forsberg, B., Åström, S., Hellsten, S., Larsson, K., Björk, A., Blomgren, H. (9) Quantification of population exposure tol PM 2.5 an PM in Sweden 5. Lövblad, G. Sjöberg, K., Svanberg, P.A. (4) Tillbakablick över luftkvalitetsmätningar i svenska tätorter. IVL-rapport B

39 Innehållsförteckning BILAGA 1 Svenska EMEP-stationer från vilka data tillhandahållits. Figur B1.1 Svenska mätplatser för bakgrundshalter av O 3 Figur B1.2 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B

40 BILAGA 1 EMEP-nätet Svenska mätplatser i bakgrundsluft från vilka data tillhandahållits för utvärderingen år 8 och vintern 8/9. Bredkälen Vindeln Aspvreten Råö Vavihill Hoburg Figur B1.1 Svenska EMEP-stationer (ingår i den nationella miljöövervakningen). 2

41 BILAGA 1 Bredkälen Svenska EMEP - stationer för kontinuerlig övervakning av ozonhalter. Esrange Vindeln Bredkälen Aspvreten Grimsö Råö Norra Kvill Vavihill Figur B 1.2 Svenska bakgrundsstationer som ingår i den nationella miljöövervakningen för mätningar av O 3. 3