Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12

Transkript

1 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson, Annika Potter B 2066 september 2012 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef

2 Organisation IVL Svenska Miljöinstitutet AB Rapportsammanfattning Projekttitel Adress Box Göteborg Anslagsgivare för projektet Telefonnr Rapportförfattare Karin Persson, Annika Potter Rapporttitel och undertitel Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuners miljökontor och IVL, har avslutat sitt 26:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2011 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren Luftkvalititet, kvävedioxid, svaveldioxid, sot, PM 10, PM 2.5, benso(a)pyren, arsenik, nickel, kadmium, bly,1,3-butadien, aldehyd, miljökvalitetsnorm, miljömål, trend Bibliografiska uppgifter IVL Rapport B2066 Rapporten beställs via Hemsida: e-post: publicationservice@ivl.se, fax , eller via IVL, Box 21060, Stockholm

3 Förord Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer vid IVL deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Annika Svensson/Karin Sjöberg Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket. IVL Analys/installationsarbeten: Vania Andersson, Sara Bodholm, Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Sara Weidolf, Paula Andersson, Mattias Lidqvist, Annika Potter, Lisa Nyqvist, Henrik Fallgren, Kjell Peterson Datorsupport: Håkan Blomgren Gunnar Malm Utvärdering och Rapportering: Karin Persson Karin Sjöberg Annika Potter Håkan Blomgren

4 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, har avslutat sitt 26:e och påbörjat sitt 27:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2011 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Under år 2011 och vinterhalvåret 20 deltog 28 kommuner i varierande omfattning. Totalt 14 kommuner valde att mäta hela år Mätningarna har innefattat dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), partiklar (PM 10,PM 2.5 och sot) samt månads-/veckoprovtagning med diffusionsprovtagare avseende NO 2, SO 2, ozon (O 3 ) och lättflyktiga kolväten (VOC). Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m 3 ) som övre utvärderingströskeln (ÖUT) (32 µg/m 3 ) för årsmedelvärde. Endast i Örnsköldsviks gaturum överskreds under vinterhalvår 20 fler än tillåtna antal dygn av ÖUT (48 µg/m 3 ) för NO 2 som dygnsmedelvärden. Samtliga kommuner uppvisade under år 2011 och vinterhalvår 20 halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ), i såväl urban bakgrund som gaturum. Av de deltagande kommunerna under 2011 var det tre kommuner, Örnsköldsvik, Ljungby och Sunne, där ÖUT som dygnsmedelvärde överskreds i gaturum. Knappt 60 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2011 och vinterhalvår 20 inträffade under mars och april. Mätningar av PM 2.5 har endast utförts i 4 kommuner under 2011 och ytterligare 2 under vinterhalvår 20. Årsmedelvärdena låg långt under den nedre utvärderingströskeln (NUT). Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund under 2011 och vinterhalvåret 20 låg klart under NUT. Den genomsnittliga minskningen av bensen, för de 10 kommuner som mätt mer än 15 år, har varit cirka 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade. En kommun, Köping, valde att analysera sina PM 10 filter från vinterhalvår 20 avseende PAH och metaller. Timrå valde att göra metallanalys på filter från vinterhalvår 20. Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde. Timrå valde även att utföra mätningar av 1,3-butadien samt form- och acetaldehyd diffusivt under en vecka per månad under vinterhalvår 20. Mätningarna indikerar att halterna är låga och sannolikt under preciseringarna för miljökvalitetsmålet. Från de månadsvisa mätningarna av SO 2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider MKN för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m 3 ) med god marginal.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Val av mätpunkter inom tätorterna Projektets omfattning Mätningar under 2011, sommarhalvår och helår Mätningar under vinterhalvår Bakgrundsinformation Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO Månadsvisa mätningar av NO 2 i bakgrundsluft Kontinuerliga mätningar av O 3 i bakgrundsluft Mätdataredovisning Svaveldioxid (SO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) Lättflyktiga kolväten (VOC) Benso(a)pyren, metaller, 1,3-butadien och aldehyder Ozon (O 3 ) Trender av luftföroreningar SO 2 och sot NO PM Bensen Mätning av polycykliskaaromatiska kolväten (PAH) i tätorter Mätmetodik Mätningar utförda inom Nationell Miljöövervakning för luft Interkalibrering avseende analyser av PAH på PM 10 -fraktionen Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Svenska EMEP-stationer, Miljökvalitetsnormer och miljömål Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Månads- och veckovisa resultat från mätningar regionalt och i tätort Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO 2 och PM 10 Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

6 1 Inledning Denna rapport är den 26:e i ordningen av årsredovisningar inom Urbanmätnätet, ett projekt som bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Projektet har just inlett sitt 27:e år och i denna rapport presenteras resultat för år och sommar 2011 samt vinterhalvåret 20. Urbanmätnätet startade med mätningar av NO 2, SO 2 och sot under vinterhalvåret 1986/87 och målsättningen var att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav och behov har Urbanmätnätet successivt förändrat utförande, nya komponenter har införts och tidsupplösningar har förändrats. Exempel på detta är införandet av diffusionsprovtagare för NO 2 och SO 2 från vinterhalvåret 1990/91. Möjligheten fanns nu att utföra enklare och billigare mätningar i bakgrundsluft för att bland annat få en uppfattning av hur stor andel av halterna i tätorter som var lokalt producerad. I takt med minskade halter har vissa kommuner övergått till diffusiva mätningar även i tätortsluft för att på ett enkelt sätt ha möjlighet att följa haltutvecklingen infördes mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) och från år 2000 mäts PM 10 och PM 2.5, med möjlighet till analys av polyaromatiska kolväten (PAH) och metaller. Till följd av de nya miljömålens preciseringar för butadien och formaldehyd erbjöds deltagande kommuner i Urbanmätnätet inför år 2011 och vinterhalvår 20 diffusiva mätningar 1 vecka per månad av 1,3-butadien samt form- och acetaldehyd. Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till en ökad kunskap om luftkvalitetssituationen i Sverige. Under åren har en unik databas upprättats, som använts i många olika sammanhang. Data har bland annat legat till grund för den empiriska modell, Urbanmodellen, som används för prognostisering av luftkvalitetssituationen och beräkning av den nationella befolkningsexponering för såväl NO 2 som PM 10. En annan viktig målsättning är att, genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka jämförbarheten mellan olika kommuners luftkvalitetssituation. Sedan Urbanmätnätet startade har 44 % av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har varit med i stort sett samtliga 25 vinterhalvår. Den databas som genererats utgör ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen med avseende på luftkvalitet i landet. Data från Urbanmätnätet utgör även en stor andel av Sveriges luftkvalitetsdata som årligen rapporteras till EU. Under åren har deltagandet i Urbanmätnätet ändrats något från att från början enbart varit kommuner som deltagit i enskild regi i projektet till att fler och fler luftvårdsförbund ansluter sig för att uppfylla sina mätstrategier inom samverkansområdet.

7 2 Målsättning URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft? Vilken betydelse har utsläpp från lokala, regionala och utländska källor? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t.ex. storlek, läge i landet och invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt; underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav; ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter. Projektet ger också underlag för såväl nationellt och internationellt miljövårdsarbete som forskningsprojekt bland annat kring hälsopåverkan från luftföroreningar. 1

8 3 Undersökningsmetodik De analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet omfattas av IVL:s ackreditering enligt SWEDAC Detta innebär att även rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVL:s laboratorium, i syfte att erhålla en hög jämförbarhet mellan resultaten. Samtliga mätmetoder som används inom Urbanmätnätet presenteras kortfattat nedan. 3.1 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO 2 och, i förekommande fall, kopplat parallellt med detta en tvättflaska för absorption av SO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M. m.fl. 2001). 3.3 Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996), vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (m+p)- xylen, o-xylen och nonan. 3.4 Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och O 3 genomförs på landsbygden i anslutning till tätorterna med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Samma mätmetod används vid de månadsvisa bestämningarna inne i tätorterna. Provtagarna placeras under regnskydd på provtagningsarmen vid mätpunkten i centrum i omedelbar anslutning till övriga provluftsintag. Diffusionsprovtagning av butadien och aldehyder (form- och acetaldehyd) erbjuds även i projektet. 2

9 3.5 Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Filter från PM 10 -provtagning poolas till månadsprover och PAH extraheras ur partikelfasen från PM 10 -filter och analyseras med vätskekromatografi (HPLC) med fluorescensdetektor (FLD) eller med gaskromatografi med masspektroskopi (GC/MS). För analys av metaller (As, Ni, Cd, Pb) poolas filtren 2-veckorsmedelvärden. Filtren skickas därefter till NILU (Norges referenslaboratorie för luftmätningar) för analys. Om såväl ananlys av PAH som metaller önskas delas dygnsfiltren. 3.6 Val av mätpunkter inom tätorterna Undersökningarna inom Urbanmätnätet har redan från början gjorts med utgångspunkten att resultaten från mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt kunna användas för att beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs i urban bakgrund. I och med införandet av miljökvalitetsnormer (MKN) (SFS 2010: 477) har mätningar i gaturum blivit vanligare. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8) föreskrivs att om man endast har en mätplats med kontinuerliga mätningar så ska den vara placerad i gaturum. Vid två mätplatser ska en vara placerad i gaturum och en i urban bakgrund. Vid flera kontinuerliga mätplatser ska majoriteten vara placerade i gaturum. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, d.v.s. där det är hög trafikbelastning och dålig luftomblandning. Sådana situationer kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. För en gaturumsstation ska följande krav följas om det är praktiskt genomförbart: representativ för luftkvaliteten för en gatusträcka som är minst 100 meter lång; luftintaget placeras mellan 1.5 och 4 meter över marknivå; flödet runt luftintaget ska vara fritt; utrustningen ska placeras minst 25 meter från större vägkorsning, men högst 10 meter från trottoarkant. För den urbana bakgrundstationen ska följande krav följas om det är praktiskt genomförbart: centralt läge (innerstadskärnan); hög persontäthet, dvs. platsen skall representera exponeringen för många personer; fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande; provluftsintaget placeras 4-8 meter över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. 3

10 Vid placering av mätutrustning ska även följande beaktas: störande källor; säkerhet för allmänhet och ansvarig personal; tillgänglighet; tillgång till elektricitet och telekommunikation; synlighet i förhållande till omgivningen; samordning av olika mätplatser och planeringskrav. Vid mätningar i gaturum bör man dock betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika orter och olika gaturum i samma tätort under olika tidsperioder. 4

11 4 Projektets omfattning Figur 4.1 Deltagande kommuner i Urbanmätnätet år 2011 och vinterhalvår 20. Svarta prickar motsvarar tätortsmätningar och röda prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet 1 ( 1 European Monitoring and Evaluation Programme, är ett internationellt program inom UN-ECE:s Konvention om Långväga Gränsöverskridande Luftföroreningar. IVL ansvarar, på uppdrag av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket, för merparten av övervakningen inom EMEP i Sverige. 5

12 Under år 2011 och vinterhalvåret 20 deltog 28 kommuner, i varierande omfattning, med, mätningar av luftföroreningar i Urbanmätnätet. Totalt 14 kommuner valde att mäta hela år De medverkande kommunerna 2011 och 20 och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår (aprilseptember) 2011, vinterhalvår (oktober 2011 mars 2012) samt perioden november april Nedan sammanfattas projektets omfattning av mätningar under kalenderår 2011 och vinterhalvår 20 mätningar. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. 4.1 Mätningar under 2011, sommarhalvår och helår I Tabell 4.1 visas en sammanställning över mätomfattningen under 2011 tillsammans med mätdatatillgängligheten. Dygnsvisa mätningar av PM 10 utfördes under 2011 på totalt 16 platser (varav en med intermittent månadsprovtagning). PM 2.5 mättes vid 6 stationer, vilket kan jämföras med 2 stycken föregående år. Merparten av dessa mätningar var med intermittent månadsprovtagning på samma platser som man mätte PM 10. Mätning av NO 2 skedde vid totalt 18 stationer, men endast vid 3 stationer mättes dygnsvis. Vid resterande stationer mättes med diffusionsprovtagning månads- eller veckovis. De 18 stationerna var 5 fler än år Endast i Trelleborg mättes SO 2 dygnsvis, och i ytterligare en kommun, mättes SO 2 med diffusionsprovtagare på 2 platser, 1 i gaturum och 1 i urban bakgrund. Månadsvisa mätningar av O 3 genomfördes endast i Karlstads regionala bakgrund under Ytterligare en kommun, Landskrona, mätte O 3 månadsvis under sommarhalvåret med 2 stationer i regional bakgrund och 1 i urban bakgrund. I urban bakgrund mätte även Falkenberg månadsvis under sommaren. Årsvisa mätningar av VOC ökade under 2011 till 18 stationer jämfört med 10 år Dessutom utfördes, till skillnad mot 2010, fler i gaturum än i urban bakgrund. Merparten av de årsvisa mätningarna utfördes veckovis under 20 veckor jämnt fördelat under året. Kvalitetskraven, enligt miljökvalitetsnormen för bensen, tillåter en tidstäckning på 35 % av ett kalenderår, dvs. cirka 18 veckor, jämnt fördelat över året. Kiruna och Ystad valde att mäta veckovis varannan respektive varje vecka. Den genomsnittliga datatillgängligheten låg över 90 % med undantag för den dygnvisa provtagningen av SO 2. Tabell 4.1 Mätomfattning (antal stationer) och mätdatatillgänglighet under 2011 År 2011 PM 10 PM 2.5 NO 2- dygn NO 2- diffusion SO 2 dygn SO 2- diffusion O 3- diffusion* Bensen urban bakgrund gaturum regional bakgrund datatillgänglighet 92% 92% 96% 98% 88% 96% 98% 93% *år- och sommarhalvår

13 4.2 Mätningar under vinterhalvår 20 I Tabell 4.2 visas en sammanställning över mätomfattningen under vinterhalvåret 20 tillsammans med mätdatatillgängligheten. I 15 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM 10 i totalt 17 punkter, varav en var med intermittent provtagning månadsvis och resterande dygnsvis. I Landskrona och Kiruna mättes i såväl gaturum som i urban bakgrund. PM 2.5 mättes dygnsvis i gaturum i Boden och månadsvis med intermittent provtagning i urban bakgrund i Kiruna. Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes i totalt 10 tätorter. Majoriteten av dessa mätningar, undantaget Växjö, Örnsköldsvik och Landskrona, utfördes i urban bakgrund. I ytterligare 11 kommuner (totalt 16 mätpunkter) utfördes mätningar av NO 2 med diffusionsprovtagare. I Karlstad, Ystad och Landskrona mättes såväl i gaturum som i urban bakgrund (månadsvis med diffusionsprovtagare). I 4 av de 10 tätorterna, som mätte dygnsvis NO 2, bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i en tätort, Huddinge, även dygnsmedelvärden av SO 2. I 5 tätorter mättes SO 2 månadsvis med diffusionsprovtagning. Bestämning av månadsmedelvärden med diffusionsprovtagare genomfördes för SO 2 och NO 2 på totalt 4 respektive 5 mätplatser på landsbygden, i anslutning till tätorter. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 vid 2 stationer i urban bakgrund och vid 5 bakgrundsstationer bestämdes månadsvisa medelvärden av O 3. I 14 tätorter genomfördes också veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), i totalt 17 punkter. Flertalet av dessa kommuner mätte även hela Mätdatatillgängligheten för vinterhalvår 20 låg i genomsnitt över 90 %, med undantag av provtagningen av PM 2.5, som låg strax under 90 %. Tabell 4.2 Mätomfattning, (antal stationer (antal som även mätte kalenderår 2011)), och mätdatatillgänglighet under vinterhalvåret 20. Vh 20 PM 10 PM 2.5 sotdygn SO 2- dygn SO 2- diffusion NO 2- dygn NO 2- diffusion O 3- diffusion VOC urban bakgrund 10 (6) (2) (6) gaturum 7/(6) (1) 8-7 (5) regional bakgrund datatillgänglighet 98% 88% 96% 97% 90% 92% 96% 98% 93% 7

14 5 Bakgrundsinformation 5.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Luftkvalitetsförordningen inbegriper förekomst och halt i luft av NO 2, SO 2, partiklar (PM 10 och PM 2.5 ), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O 3 ), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (Ni) och kadmium (Cd). Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 (partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 2.5 µm) föreligger dels som ett exponeringsminskningsmått, vilket faller inom ramen för Naturvårdsverkets ansvar, dels som ett målvärde, som sedan ska övergå till ett gränsvärde. För att kunna styra detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer finns det övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT och NUT) att utgå ifrån. Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar finns beskrivna i Bilaga 1. Av förordningen framgår vidare att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med > invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom kontinuerliga mätningar. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. För enskilda kommuner gäller det även då halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT). Om den övre utvärderingströskeln underskrids är det generellt tillräckligt att kontrollen sker genom beräkning, indikativa mätningar eller objektiv uppskattning. Kommuner med färre än invånare får tillämpa objektiv skattning om halterna ligger under MKN. Kontrollen kan också ske genom samverkan mellan flera kommuner. För ett samverkansområde gäller att antalet kontinuerliga mätstationer styrs dels av antalet invånare i samverkansområdet, dels av om förekommande halter överskrider ÖUT eller NUT (NFS 2010:8). Om halterna ligger mellan NUT och ÖUT minskas kravet på antalet kontinuerliga mätstationer med upp till 50 %, beroende på storlek på samverkansområde. Så är även fallet då ett samverkansområde kombinerar/kompletterar sina kontinuerliga mätningar med modellberäkningar och/eller indikativa mätningar. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljömål ( för flera luftföroreningar. Miljömålen innebär i flera fall mer långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Normerna kan därmed ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Miljömålen är, till skillnad från miljökvalitetsnormerna, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. Den 22 juni 2010 beslutade Riksdagen om betydande förändringar av Miljömålssystemet utifrån regeringens proposition 20:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Miljökvalitetsmålen består dels av Generationsmål anger inriktning för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås, - dels av Etappmål ska identifiera en önskad samhällsomställning och ange steg på vägen 8

15 för att nå generationsmålen och miljökvalitetsmålen. De tre etappmålen för miljökvalitetsmålet Frisk Luft är: - begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa; - begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten; - luftföroreningar från småskalig vedeldning. Genom preciseringar förtydligas innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås. Preciseringarna förtydligar målen och ska användas i uppföljningsarbetet av målen. Den 26 april 2012 beslutade regeringen om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet. I beslutet anges dels de miljökvalitetsmål som preciseras, dels de beslutade etappmålen (DS 2012:13). Preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft finns för bensen, benso(a)pyren, butadien, formaldehyd, PM 10, PM 2.5, ozon och NO 2, se Bilaga Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 IVL genomför, på uppdrag av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna vid EMEP-stationerna av sot och NO 2 sker på samma sätt som inom URBANprojektet. Dygnsvisa mätningar av SO 2 sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack. Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur Månadsvisa mätningar av NO 2 i bakgrundsluft Resultat för månadsmedelvärden av NO 2 i bakgrundsluft från mätplatserna inom Krondroppsnätet och Luft och Nederbördskemiska nätet under vinterhalvåret 20 (oktober-mars) ingår som underlag till bakgrunden (interpolerad bakgrundshalt) i NO 2 -figur Kontinuerliga mätningar av O 3 i bakgrundsluft IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs vid totalt 8 stationer med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UV-absorbtion. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Institutet för Tillämpad Miljöforskning. Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964; EMEP/CCC-report 1/95). Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur

16 6 Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminärt validerade resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVLs hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan ( för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel med tillhörande bilagor (2-4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. Jämförelser görs mellan uppmätta halter av olika föroreningar i luft och miljökvalitetsnormerna för utomhusluft för såväl kalenderårs- som vinterhalvårsmedelvärden. Miljökvalitetsnormerna är dock baserade på kalenderårsmätningar. I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelhalter av PM 10 och NO 2 har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning för NO 2 har valts till motsvarande den nedre utvärderingströskeln (NUT) till MKN som 98-percentil för dygn, d.v.s. NO 2 >36 μg/m 3. Till följd av det stora antalet överskridanden av ÖUT för PM 10 har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygn (90-percentil), dvs. dygnsmedelvärden > 50 μg/m 3. I enlighet med det nya förslaget till EUs Genomförandebestämmelser ( Implementing Provisions on Reporting ) redovisas i Bilaga 4 dygnsmedelvärden med en decimal mer än för gränsvärden och utvärderingströsklar, dvs. med en decimal. Mätvärden framtagna inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature (20 o C) and Pressure (1013 mbar)). Avseende PM 10 ska halterna gälla för rådande tryck och temperatur enligt EU-direktivet (2008/50/EG). Då detta inte var tydligt i det ursprungliga EU-direktivet är IVLs PM 10 provtagare konstruerad för mätningar gällande STP och halterna måste räknas om med gällande temperaturer för varje dygn. Arbetet med att räkna om halterna av PM 10 för åren har utförts och dessa kommer inom kort att ersätta nuvarande halter på datavärdskapets hemsida. För 2011 är denna omräkning ej klar då alla meteorologiska data ej varit tillgängliga. En jämförelse mellan omräknade och tidigare presenterade PM 10 data för 2010 presenteras i kapitel 6.3. Resultaten från de svenska EMEP - stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid 24.00, d.v.s. kalenderdygn. 10

17 6.1 Svaveldioxid (SO 2 ) Vinterhalvårsmedelvärdena av SO 2 under vintern 20 låg i samma nivå som, eller något lägre än, föregående vinter, 20, med undantag för urban bakgrund i Ystad där medelvärdet var dubbelt så högt under senaste vinterhalvåret. Av redovisningen i Tabell 6.1 för mätningarna av SO 2 framgår att samtliga års- och vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (20 µg/m 3 ) som miljömålet för SO 2 (5 µg/m 3 ) som årsmedelvärde, med god marginal. Det är främst i hamnstäder som Ystad och Trelleborg som halterna är förhöjda till följd av utsläpp från fartyg, men även här var alltså halterna av SO 2 långt från MKN och utvärderingströsklar. Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av SO 2 i tätorter och på landsbygd år 2011 och vintern 20. (För stationerna i regional bakgrund gäller att vissa kommuner har 2 stationer, vilka presenteras nedan som A/B) SO 2 (µg/m 3 ) År 2011 Medelvärde 98-percentil (dygn) Max 24-hmedelvärde Antal Gaturum Bornholmsterminalen* Urban bakgrund Trelleborg Östra Förstaden* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill MKN ÖUT NUT 8 50 miljömål 5 Vinterhalvår 20 Urban bakgrund Falkenberg* Huddinge Skogås Köping* Landskrona* Linköping* Östra Förstaden* Regional bakgrund Falkenberg, Grimsholmen/Morups 0.59/0.61 4/4 Tånge* Linköping, Gävbo/Ö Harg* 0.41/0.44 6/6 * diffusionsprovtagare 11

18 6.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Årsmedelvärden av NO 2 i urban bakgrund och gaturum åskådliggörs i Figur 6.1. För de tätorter där endast mätningar under vinterhalvår 20 har utförts har årsmedelvärden uppskattats utifrån vinterhalvårsmedelvärden och kvoten mellan vinterhalvårsmedelvärde och årsmedelvärde. Genomsnittliga kvoter för gaturum och urban bakgrund har tagits fram utifrån mätdata för de kommuner som mätt under både 2011 och 20. För mätningar i gaturum blev den genomsnittliga kvoten 1.1 och för urban bakgrund 1.2. Skillnaden i kvoter mellan olika delar av landet var marginell och med tanke på att underlaget är relativt litet har samma faktorer använts för alla tätorter. Kvoterna stämmer överens med motsvarande kvoter i en tidigare studie från 2006 (Persson, K. Haeger-Eugensson, M. 2006). Halterna av NO 2 i bakgrundsluft illustreras utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet och landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och nederbördskemiska- samt EMEP-nätet. I Tabell 6.2 presenteras samtliga uppmätta års-och vinterhalvårsmedelvärden under 2011 respektive 20. Halterna av NO 2 under år 2011 låg i några kommuner högre än år 2010, bland annat i Trelleborg och Ystad. Sannolikt berodde detta på följd av större intransport av NO 2 då även bakgrundsstationen vid Vavihill uppvisade högre halter än föregående år. Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskred såväl MKN (40 µg/m 3 ) som ÖUT (32 µg/m 3 ) för årsmedelvärde. Miljömålet (20 µg/m 3 ) överskreds i 3 tätorters gaturum under 2011; Hudiksvall, Karlstad och se Figur 6.2. Den nedre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärde för NO 2 (36 µg/m 3 ) får överskridas under 7 dygn per år. I urban bakgrundsluft överskreds NUT som mest med 3 dygn i Kiruna och Trelleborg under kalenderår Under vinterhalvåret 20 överskreds NUT i gaturum i Örnsköldsvik under 44 dygn. I Bilaga 4 presenteras samtliga kommuners överskridanden av NUT som dygnsmedelvärde för NO 2. Endast i Örnsköldsviks gaturum överskreds under vinterhalvåret 20 fler än tillåtna antal dygn av ÖUT (48 µg/m 3 ) för NO 2 som dygnsmedelvärden. Dygn med medelhalter över ÖUT i Örnsköldsvik förekom, undantaget 3 dygn, under januari mars

19 Figur 6.1 Uppmätta och utifrån vinterhalvårsmedelvärden uppskattade årsmedelvärden (2011) av NO 2 i tätorternas urbana bakgrund (gröna staplar) och gaturum (röda staplar). De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden. 13

20 Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av NO 2 i tätorter och på landsbygd år 2011 och vintern 20. (För stationerna i regional bakgrund gäller att vissa kommuner har 2 stationer, vilka presenteras nedan som A/B) Gaturum Medelvärde 98- percentil (dygn) 14 År 2011 Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn > 36 µg/m 3 Antal dygn > 48 µg/m 3 Antal dygn > 60 µg/m 3 Hudiksvall, Kungsgatan* Karlstad, Drottninggatan* Karlstad, Hamngatan* Ljungby* Västerås, Stora Gatan* Växjö Storgatan Bornholmsterminalen* Färjeterminalen* Lantmännen* Urban bakgrund Hudiksvall* Höganäs, Tivolihuset* Karlstad, Rådhuset* Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Landskrona, Polishuset* Trelleborg Östra Förstaden* Älmhult* Regional bakgrund Hudiksvall, Råbosjön* Landsbygd (EMEP- stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill Gaturum Vinterhalvår 20 Karlstad, Drottninggatan* 23 6 Karlstad Hamngatan* 30 5 Landskrona Eriksgatan Ljungby* Växjö Storgatan b Bornholmsterminalen* 13 22

21 Forts. Vinterhalvår 20 Medelvärde 98- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn > 36 µg/m 3 Antal dygn > 48 µg/m 3 Antal dygn > 60 µg/m 3 Ystads centrum* Färjeterminalen* Lantmännen* Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Falkenberg a Huddinge Skogås Höganäs, Tivolihuset* 12 6 Karlstad, Rådhuset* 25 6 Kiruna, Centralskolan Köping* 11 4 Landskrona* 13 6 Linköping, Djurgårdsgatan Linköping* 12 4 Timrå* a 20 5 Trelleborg Uppsala a Östra Förstaden* Älmhult* Östersund a Regional bakgrund Falkenberg*, Grimsholmen/Morups 6.9/6.8 5/5 Kiruna, Petsamo* Linköping*, Gävbo/ Östra Harg 2.4/4.7 6/6 Landsbygd (EMEP-stationer) * Diffusionsprovtagare, a november-mars, b oktober-februari 15

22 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B Kalenderår 2011 Vinterhalvår 20 Nedre utvärderingströskeln Miljömål Figur 6.2 NO 2 som års- (2011) och vinterhalvårsmedelvärde (20) jämfört med NUT för årsmedelvärde och miljömålet för NO 2 i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar). Sortering efter haltnivå. 6.3 Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) I Tabell 6.3 presenteras samtliga uppmätta års-och vinterhalvårsmedelvärden (november april, om inget annat nämns) under 2011 respektive 20. För de kommuner som mätt såväl kalenderår 2011 som 2012 presenteras resultat för både år 2011 och vinterhalvår 20 (november - april). Under år 2011 och vinterhalvår 20 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) i såväl urban bakgrund som gaturum. Sunne uppvisade ett vinterhalvårsmedelvärde 20 i gaturum som överskred ÖUT för årsmedelvärde, se Figur kommuner överskred eller tangerade NUT under 2011; Örnsköldsvik, Sunne, Burlöv och Landskrona i gaturum och Trelleborg och Ljungby i urban bakgrund. I Figur 6.4 visas antalet dygn då MKN, ÖUT och NUT för dygnsmedelvärden överskreds för respektive kommun under kalenderår 2011 jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år, 35 stycken. Av de deltagande kommunerna under 2011 var det ingen kommun som överskred MKN för dygnsmedelvärden. Däremot överskreds ÖUT i 3 kommuners gaturum: Örnsköldsvik, Ljungby och Sunne. NUT överskreds under 2011 i alla kommuners gaturum samt i Trelleborgs, Ystads, Älmhults och Höganäs urbana bakgrund. Av de som har mätt under vinterhalvår 20 hade Sunne flest dygns överskridande av MKN, 34 st, varav 25 av dessa inträffade under mars samt 1 i april hade Sunne 19 överskridanden under motsvarande period (mars-april) och totalt hade man 27 dygns överskridanden under hela Knappt 60 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2011 och vinterhalvår 20 inträffade under mars och april, se Bilaga 4. Detta var cirka 16

23 antal dygns överskridande µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B % färre överskridanden än föregående år 2010 och vinterhalvår 20. Flertalet av övriga överskridanden inträffade under november 2011 och februari 2011 och Kalenderår 2011 Vinterhalvår Övre utvärderingströskeln Nedre utvärderingströskeln Figur 6.3 Uppmätta årsmedelvärden 2011 och vinterhalvårsmedelvärden 20 (novemberapril) av PM 10 i gaturum (röda staplar) samt i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med ÖUT och NUT för årsmedelvärde Gaturum Antal dygn > 50 µg/m3 Antal dygn > 35 µg/m3 Antal dygn > 25 µg/m3 MKN/ÖUT/NUT Urban bakgrund Figur 6.4 Antalet dygn med PM 10 -halt > 50 (=MKN, blå staplar), 35 (=ÖUT, röda staplar) och 25 µg/m 3 (=NUT, gröna staplar) under kalenderår 2011 i gaturum och i urban bakgrund jämfört med antal tillåtna dygn för MKN, ÖUT och NUT (35 st/år). 17

24 Tabell 6.3 Resultat från mätningarna av PM 10 i tätorter och på landsbygd år 2011 och vintern 20. Medelvärde 90- percentil (dygn) År 2011 Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn > 50 µg/m3 Antal dygn > 35 µg/m3 Antal dygn > 25 µg/m3 Gaturum Bromölla* Burlöv, Lundavägen Landskrona, Eriksgatan Ljungby Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Örebro, Rudbecksskolan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Trelleborg Västervik Hamnen Älmhult Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Vinterhalvår 20 november-april Gaturum Boden, Drottninggatan Landskrona, Eriksgatan a Ljungby Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden

25 Forts.Vinterhalvår 20 Medelvärde 90- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn > 50 µg/m3 Antal dygn > 35 µg/m3 Antal dygn > 25 µg/m3 Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* a Köping Landskrona a Trelleborg Uppsala Hamnen Älmhult b Östersund Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö *intermittent provtagning, a okt-mars, b okt-febr Årsmedelvärden av PM 10 i urban bakgrund och gaturum åskådliggörs i Figur 6.5. För de tätorter där endast mätningar under vinterhalvår 20 har utförts har halterna uppskattats till årsmedelvärde utifrån vinterhalvårsmedelvärden och kvoten mellan vinterhalvårsmedelvärde och årsmedelvärde. Genomsnittliga kvoter för gaturum och urban bakgrund har tagits fram utifrån mätdata för de kommuner som mätt under både 2011 och 20. För mätningar i gaturum blev den genomsnittliga kvoten cirka 1.2 och för urban bakgrund Skillnaden i kvoter mellan olika delar av landet var marginell och med tanke på att underlaget är relativt litet har samma faktorer använts för hela landet. I en tidigare studie från 2006 var motsvarande kvoter 1.1 för gaturum och 1.0 för urban bakgrund (Persson, K. Haeger-Eugensson, M. 2006). Endast en kommun, Landskrona, har utfört mätningar i såväl gaturum som urban bakgrund under perioden oktober-mars 20. Periodmedelvärdet i den urbana bakgrunden utgör här 95 % av periodmedelvärdet i gaturummet. Den 24 och 25 maj 2011 skedde en intransport av partiklar över södra och mellersta Sverige till följd av ett utbrott av vulkanen Grimsvötn på Island den 21 maj. Mätstationer i bakgrundsluft i södra delar av Norge, Sverige och Finland uppvisade halter som överskred 100 µg/m 3 under flera timmar (Tesche, M. 2012). Vulkanaska förorsakade förhöjda halter i flera av Urbankommunerna, se Figur 6.6, och överskridanden av MKN-nivån för dygn förekom i Västerås gaturum och i bakgrundsluft på Råö. 19

26 Figur 6.5 Uppmätta och utifrån vinterhalvårsmedelvärden uppskattade årsmedelvärden (2011) av PM 10 i tätorternas urbana bakgrund (grön stapel) respektive gaturum (röd stapel). De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden och härrör från beräkningar med EMEP-modell och mätningar på EMEP-stationerna för kalenderår

27 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B Råö Sunne Storgatan Västervik Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Örebro Rudbecksskolan 0 Figur 6.6 Dygnsmedelvärden av PM 10 under maj månad i några Urbankommuner samt vid bakgrundsstationen på Råö. Klart förhöjda halter har markerats, vilka sammanföll med intransport av aska från ett vulkanutbrott på Island. Till skillnad från de reglerade gasformiga luftföroreningarna, som ska redovisas i STP (standard Temperature and Pressure) ska, enligt EU-direktivet, halter av partiklar (PM 10 och PM 2.5 ) redovisas vid aktuell tryck och temperatur. Eftersom mätningar med IVLs partikelprovtagare vanligen mäter luftflödet inomhus måste uppmätta halter i dagsläget räknas om med aktuell temperatur. Detta arbete har precis slutförts för åren och redigerade data kommer inom kort att presenteras på datavärdskapets hemsida. Som en känslighetsanalys har resultat från mätningar för 2010 räknats om för fallet då inomhustemperaturen är 20 C. Skillnaden i halt blir störst då utomhustemperaturen skiljer sig mest åt jämfört med 20 C, se exempel från Sunne och Landskrona i Figur 6.7. Den genomsnittliga skillnaden för årsmedelvärden av PM 10 är cirka 4 %, se exempel från några kommuner år 2010 i Figur 6.8. För de flesta dygn innebär det att halterna underskattats vid STP jämfört med aktuell temperatur. Korrigeringen kan därmed även ha påverkan på antalet dygns överskridande av MKN, ÖUT och NUT. Hur stor skillnaden blir är beroende av hur nära dessa nivåer halterna ligger, se exempel för överskridande av MKN under 2010 i gaturum i Figur

28 µg/m3 Temperatur, C haltskillnad, % Temp, C skillnad, % Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 a) TEMP haltskillnad b) TEMP haltskillnad Figur 6.7 Jämförelse mellan faktisk dygnstemperatur och skillnad i halt mot halten i STP i a) Sunne och b) Landskrona gaturum urban bakgrund Mv-STP Mv-korr Figur 6.8 Skillnaden i årsmedelvärden för PM 10 mellan uppmätta (vid STP) och korrigerade dygnsmedelvärden för aktuell temperatur. 22

29 antal dygn > 50 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B Antal dygn > MKN, STP Antal dygn > MKN, korr Figur 6.9 Skillnaden i antalet dygns överskridande av MKN för PM 10 mellan uppmätta (vid STP) och korrigerade dygnsmedelvärden för aktuell temperatur. Mätningar av PM 2.5 har utförts i 6 kommuner under 2011 inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i 3 kommuner och resten månadsvis med intermittent provtagning. Årsmedelvärdena i gaturum var mellan µg/m 3, vilket var i nivå med den nationella PM 2.5 -stationen i urban bakgrund i Burlöv, se Tabell 6.4. I urban bakgrund i Västervik och Kiruna var halterna cirka 6 respektive 5 µg/m 3, vilket överensstämmer väl med de nationella urbana bakgrundsstationerna i Stockholm och Umeå. Ytterligare 1 kommun, Boden, har mätt PM 2.5 under vinterhalvår 20. Årsmedelvärdena låg långt under såväl MKN som ÖUT och i nivå med NUT i gaturum. För de kommuner som även har mätt PM 10 vid samma mätplats var den genomsnittliga kvoten mellan PM 10 och PM 2.5 för dessa platser cirka 2 och varierade mellan 1.8 (Sunne, Bromölla) och 2.1 (Västervik). Halterna på bakgrundsstationerna inom EMEP ligger mellan 2 10 µg/m 3, där de högsta halterna förekommer i södra (Vavihill), och de lägsta i norra Sverige (Bredkälen). Även för bakgrundsstationerna i Bredkälen, Råö och Vavihill var kvoten cirka 2 mellan PM 10 och PM 2.5 under

30 Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av PM 2.5 i tätorter och på landsbygd år 2011 och vinterhalvår 20. Medelvärde PM 2.5 År 2011 Max 24hmedelvärde Antal dygn > 20 µg/m 3 Antal dygn > 15 µg/m 3 Gaturum Bromölla* 12 Jönköping, Barnarpsgatan Sunne* 12 Västerås, Stora gatan*** 10 Urban bakgrund Burlöv** Stockholm** Umeå** Västervik Kiruna, Petsamo* 4.9 Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill MKN 25 ÖUT 17 NUT 12 Gaturum Vinterhalvår 20 Boden, Stadshuset-Kungsgatan Urban bakgrund Kiruna Petsamo* 6.6 * intermittent, ** Ingår i den nationella övervakningen av PM 2.5 som IVL utför på uppdrag av Naturvårdsverket, ***mars - juli 2011 Endast ett fåtal kommuner, vintern 20 var det 4 stycken, mäter sot numera, se Tabell 6.5. Vinterhalvårsmedelvärdena av sot låg mellan cirka 1.0 och 3 µg/m 3 i urban bakgrund och cirka 5 µg/m 3 i Landskronas gaturum. Halterna i urban bakgrund var i samma nivå som de två föregående vinterhalvåren. Halterna av sot i luft på landsbygd låg på cirka 1 i urban bakgrund µg/m 3 i norra Sverige och 2 µg/m 3 i södra Sverige. 24

31 Tabell 6.5 Resultat från mätningarna av sot i tätorter och på landsbygd (EMEP) år 2011 och vintern 20. År 2011 Max 24hmedelvärde Antal Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Vinterhalvår 20 Gaturum Medelvärde Medelvärde Max 24hmedelvärde Antal Landskrona, Eriksgatan Urban bakgrund Falkenberg* Huddinge Skogås Linköping, Djurgårdsgatan *november-mars 6.4 Lättflyktiga kolväten (VOC) Resultaten från mätningar av VOC, i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.6. Halterna av bensen låg mellan % lägre 2011 än 2010, undantaget Hudiksvall som låg på samma nivå som Halter av bensen i urban bakgrund och gaturum illustreras även på Sverigekartan i Figur För de tätorter där endast mätningar under vinterhalvår 20 har utförts har halterna uppskattats till årsmedelvärde utifrån vinterhalvårsmedelvärden och kvoten mellan vinterhalvårsmedelvärde och årsmedelvärde. Genomsnittliga kvoter för gaturum och urban bakgrund har tagits fram utifrån mätdata för de kommuner som mätt under både 2011 och 20. För mätningar i gaturum blev den genomsnittliga kvoten 1.2 och för urban bakgrund 1.3. Skillnaden i kvoter mellan olika delar av landet var marginell och med tanke på att underlaget är relativt litet har samma faktorer använts för alla tätorter. Kvoterna stämmer överens med motsvarande kvoter i en tidigare studie från 2006 (Persson, K. Haeger-Eugensson, M. 2006). Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund låg klart under MKN, ÖUT och NUT och under 2011 överskreds miljömålet endast i två kommuners gaturum, Karlstad och Hudiksvall överskreds, samt tangerades i ytterligare två, Landskrona och Vimmerby, se Figur Utifrån mätningarna kan också konstateras att halterna under kalenderåret 2011 i gaturum och urban bakgrund motsvarade i genomsnitt ca 90 respektive 80 % av halterna under vinterhalvåret

32 Figur 6.10 Uppmätta och utifrån vinterhalvårsmedelvärden uppskattade årsmedelvärden (2011) av bensen i tätorternas gaturum och urbana bakgrund. 26

33 Tabell 6.6 Års- och vinterhalvårsmedelvärden av VOC i tätorter i urban bakgrund och gaturum (µg/m 3 ) inom Urbanmätnätet år 2011 och vintern 20. År 2011 µg/m 3 Bensen Toluen Oktan Butylacetat Etylbensen m-, p- Xylen o- Xylen Nonan Gaturum Emmaboda Hudiksvall Kungsgatan Karlstad, Hamngatan Landskrona, Eriksgatan Ljungby Oskarshamn Vimmerby Växjö, Storgatan Ystad Bornholmsterminalen Örebro Rudbecksskolan Urban bakgrund Hudiksvall Karlstad, Rådhus Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo Trelleborg Västervik Ystad Östra förstaden Älmhult Vinterhalvår 20 Gaturum Boden, Stadshuset- Kungsgatan a Karlstad, Hamngatan Landskrona, Eriksgatan Ljungby Växjö, Storgatan Ystad Bornholmsterminalen Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Falkenberg a Karlstad, Rådhus Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo Köping a Linköping Trelleborg Ystad Östra förstaden Älmhult Östersund a a november-mars 27

34 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B Vinterhalvår Nedre utvärderings tröskeln Kalenderår Miljömål Figur 6.11 Uppmätta årsmedelvärden (2011) och vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars, november-april, 20) av bensen i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med NUT och miljömål för årsmedelvärde. Staplarna är placerade efter haltnivå. 6.5 Benso(a)pyren, metaller, 1,3-butadien och aldehyder Två kommuner valde att utföra analys på sina PM 10 filter från vinterhalvår 20, Köping för såväl PAH som metaller, och Timrå för metaller. Köping valde även att analysera PAH och metaller på PM 10 filter från vinterhalvår 20. Halter av benso(a)pyren i Köping var något lägre under 20 jämfört med 20, båda åren låg halterna dock klart under MKN, ÖUT och NUT för årsmedelvärde, se Tabell 6.7. Tabell 6.7 Uppmätta halter av benso(a)pyren (analys på PM 10 filter) under vinterhalvår 20 (nov mars/april 2011) jämfört med 20 (nov 2002 mars 2003) i Köping. Benso(a)pyren ng/m 3 Summa PAH ng/m 3 Köping, nov mars/apr / /1.4 Köping, nov 2002-mars MKN 1 ÖUT 0.6 NUT

35 µg PM10/m3 ng B(a)P/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 De högsta halterna av benso(a)pyren i Köping under dessa vinterhalvår uppmättes under december 20 och 20 samt februari 20 och de lägsta i mars och april 2003 respektive Halterna av benso(a)pyren (B(a)P) är i regel lägst när PM 10 halterna är som högst, dvs. på våren till följd av bland annat en ökad andel slitagepartiklar från vägar, se Figur PM10 B(a)P Figur 6.12 Månadsvisa halter av benso(a)pyren (linje) och PM 10 (staplar) i luft i Köping november 2010 april Halten av metallerna, bly (Pb), kadmium (Cd), nickel (Ni) och arsenik (As), i Timrå och Köping vinterhalvår 20 och 20 (Köping) låg samtliga långt under NUT. Tabell 6.8 Uppmätta halter av bly, kadmium, nickel och arsenik (analys på PM 10 filter) under 20 samt 20. ng/m 3 Bly Kadmium Nickel Arsenik Timrå, nov 2010-apr Köping, nov 2010 mars/apr / / / /0.09 Köping, nov 2002 mars MKN ÖUT NUT Halten av metaller var betydligt lägre under vintern 20 jämfört med 20 i Köping. Säsongsvariationen för metaller följer relativt väl säsongsvariationen för partiklar, se Figur Halterna är generellt högst på vårkanten, vilket hänger ihop med att andelen resuspensions- och slitagepartiklar ökar, bland annat till följd av att vägbanorna torkar upp efter vintern. När detta infaller varierar mellan södra och norra Sverige, men även från år till år beroende på meteorologin. 29

36 ng/m3 (Ni, As, Cd, Pb) µg/m3, PM10 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B PM10 Ni As Cd Pb Figur 6.13 Månadsmedelvärden av kadmium, nickel, arsenik och bly i Köping under vinteerhalvår 20. Till följd av införandet av preciseringar för miljömål avseende 1,3-butadien och formaldehyd erbjuds kommunerna i Urbanmätnätet mätningar av även dessa komponenter. Vintern 20 valde Timrå kommun att mäta 1,3-butadien och form- samt acetaldehyd under en vecka/månad. För 1,3 butadien gäller en precisering på 0.2 µg/m 3 som årsmedelvärde, vilket Timrå låg under som vinterhalvårsmedelvärde. För formaldehyd är preciseringen 10 µg/m 3 som maximalt timmedelvärde. Därmed är jämförelsen inte möjlig. I Tabell 6.9 presenteras dessa resultat preciseringarna till miljömålen för 1,3-butadien samt formaldehyd. Timrå uppmätte som maxvärde 0.9 µg/m 3 som veckomedelvärde. Tabell 6.9 Uppmätta halter av 1,3-butadien, form- samt acetaldehyd i Timrå vinterhalvår (1v/mån) 20 jämfört med preciseringarna för miljömålet. halt (ug/m 3 ) 1,3-butadien Formaldehyd Acetaldehyd veckomedelvärden µg/m 3 µg/m 3 µg/m < < < medelvärde miljömål-årsmv * - * max timmedelvärde 30

37 6.6 Ozon (O 3 ) Månadsmedelvärden av O 3 från de regionala och urbana mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.10 presenteras halten av ozon som sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden från de regionala bakgrundsmätningarna tillsammans med medelvärden från mätningarna i urban bakgrundsluft samt resultaten från de svenska EMEP-stationerna. För de kommuner som mäter både i regional och urban bakgrund kan vi se att skillnaden mellan dessa miljöer är liten för såväl vinter- som sommarhalvårsmedelvärden, med lägst halter i urban bakgrund. De uppmätta halterna av ozon inom Urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden och är därför ej direkt jämförbara med MKN och miljömål, som baseras på timmedelvärden. Mätningarna på landsbygd vid EMEP-stationerna visar dock att under 2011 överskreds såväl MKN som miljömålen i stort sett vid samtliga av dessa stationer. 31

38 Tabell 6.10 Sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av O 3 i regionaloch urban bakgrund samt i bakgrundsluft (EMEP-stationer) 2011 respektive 20. års medelvärde max glidande 8-timmv antal dagar med glidande 8-timmv > 120 µg/m 3 antal max timmv Vinterhalvårsmv sommarhalvårsmv antal Landsbygd, EMEP-stationer Aspvreten Bredkälen Grimsö Esrange Norra Kvill Råö Vavihill Vindeln MKN 0 miljömål Regional bakgrund Falkenberg, Grimsholmen 54 5 Falkenberg, Morups Tånge 47 5 Karlstad, Randviken Landskrona, Rönneberga 66 6 Landskrona, Ven 63 6 Linköping, Gävbo 46 6 Linköping, Ö Harg 47 6 Urban bakgrund Falkenberg 48 5 Landskrona 62 6 Linköping 48 6 Uppsala 45 5 antal 32

39 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B Trender av luftföroreningar Genom åren har s.k. nationella tidsserier för NO 2, SO 2 och sot enligt Figur 7.1 illustrerats i Urbanrapporten. I tidsserierna har mätresultat från de kommuner som deltagit under merparten av vinterhalvåren sedan 1986/87 tagits med. SO2 SOT NO / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /1987 Figur 7.1 Nationella vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av SO 2, sot och NO 2, baserat på resultat från de 10 tal tätorter som deltagit under minst 20 vintersäsonger för NO 2 samt 16 säsonger för SO 2 och sot inom Urbanmätnätet. I detta kapitel presenteras genomsnittlig haltutveckling för respektive komponent i de deltagande kommunerna. Kompletta tidsserier av vinterhalvårsmedelvärden avseende NO 2, SO 2, sot, PM 10 och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under vinterhalvåret 20 återfinns i Bilaga 5 i form av stapeldiagram. 7.1 SO 2 och sot Allt färre kommuner mäter SO 2 och sot eftersom behovet av mätningar minskat till följd av låga halter. Under vintern 20 mätte 6 kommuner SO 2, främst på månadsbas med diffusionsprovtagare, samt 4 kommuner sot dygnsvis. I Figur 7.1 kan ses att halterna av sot och SO 2 är fortsatt generellt väldigt låga. 33

40 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B NO 2 Figur 7.1 baseras för NO 2 på de 10 kommuner som deltagit med mätningar av NO 2 i urban bakgrund under minst 20 år inklusive vintern 20. För dessa kommuner har den genomsnittliga minskningen av NO 2 i urban bakgrund, med hjälp av linjär regression, beräknats till cirka 49 %. De senaste åren har halterna i svenska tätorter legat på en relativt oförändrad nivå runt cirka µg/m 3. Orsakerna till den avtagande nedåtgående trenden av NO 2 halter, är förutom det ständigt ökade trafikarbetet, en ökad andel dieselfordon och modern dieselteknik som genererar en högre andel NO 2 i sina NOx-utsläpp än vad gamla dieselfordon och bensinbilar gör. 7.3 PM 10 Mätningar av PM 10 har erbjudits inom Urbanmätnätet sedan vinterhalvåret 20 (endast ett fåtal kommuner mätte första säsongen) och totalt 10 kommuner har mätt PM 10 i urban bakgrund under minst 8 vinterhalvår mellan 2001/2002 och 2011/2012. Antalet kommuner där mätningar genomförts under flera år är inte tillräckligt för att kunna få en tillförlitlig analys av om halterna har minskat eller ej. En linjär regression ger en genomsnittlig minskning för dessa kommuner med drygt 20 %, se Figur 7.2. Det råder dock stora skillnader mellan de olika kommunerna; som mest uppvisar en kommun en minskning med cirka 0.6 µg/m 3, år (Landskrona) medan haltutvecklingen i en annan kommun indikerar en ökning med cirka 0.1 µg/m 3, år (Uppsala) Kävlinge Landskrona Älmhult 25 Trelleborg 20 Värnamo Timrå 15 Östersund 10 Jönköping Kalmar 5 Uppsala 0 Medel PM10. Figur 7.2 Genomsnittlig halt av PM 10 som vinterhalvårsmedelvärde för de 10 kommuner som mätt PM 10 under minst 8 vinterhalvår mellan 20 och

41 µg/m3 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B Bensen I Figur 7.3 illustreras en genomsnittlig trend för bensen baserat på mätdata från de 10 kommuner som mätt 15 vinterhalvår eller fler av de totalt 20 år som mätningar av bensen har pågått inom Urbanmätnätet. Den genomsnittliga minskningen för dessa kommuner har sedan 19 varit cirka 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade. Det generella vinterhalvårsmedelvärdet för 20 var dock det lägsta hittills Figur 7.3 Haltutveckling av bensen i urban bakgrund under vinterhalvåren

42 8 Mätning av polycykliskaaromatiska kolväten (PAH) i tätorter 8.1 Mätmetodik PAH är semivolatila, vilket innebär att de i luften kan förekomma både i gasfas och bundna till partiklar. Luftprovtagning av PAH inkluderar därför komponenter både i gasoch partikelfas där den mest använda tekniken med filter för provtagning av de partikelbundna komponenterna följt av en adsorbent av polyuretaneskum (PUF) för provtagning i gasfas. Då de tyngre PAH:erna, däribland benso(a)pyren, till allra största delen återfinns partikelbundet i luft kan man för dessa PAH nöja sig med att analysera partiklar <PM 10. Benso(a)pyren är cancerogen (Boström et al., 2002) och omfattas av ett EG-direktiv för luftkvalitet (2004/107/EG), det s.k. fjärde dotterdirektivet, och luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) vilka anger ett målvärde på 1.0 ng/m 3 som ett årsmedelvärde som inte bör överskridas efter 31 december Referensmetoden för provtagning och analys av benso(a)pyren (SS-EN 15549:2008) innebär att PAH extraheras ur partikelfasen från PM 10 -filter och analyseras med vätskekromatografi (HPLC) med fluorescensdetektor (FLD) eller med gaskromatografi med masspektroskopi (GC/MS). Om man använder sig av IVLs partikelprovtagare för dygnsprovtagning kommer luftvolymen att bli m 3 /dygn vilket räcker till att påvisa om benso(a)pyren överskrider MKN på 1.0 ng/m 3 eller det hälsobaserade riktvärdet, tillika miljömålet på 0.1 ng/m 3 (IMM, Karolinska Institutet). I Tabell 8.1 nedan visas rapporteringsgränser för PAH på PM 10 - fraktionen med en provtagningsvolym på 26 m 3. Vanligt är annars att filtren poolas till vecko- eller månadsprover då färre analyser krävs för ett årsmedelvärde. Man uppnår då lägre detektionsgränser vilket medför att halter över rapporteringsgräns i de flesta fall kan erhållas. Tabell 8.1 Rapporteringsgränser för PAH på PM 10 -fraktionen Mätområde rapporteringsgräns µg/prov ng/m 3 vid 26 m 3 Fenantren Antracen Fluoranten Pyrene Benso(a)antracen Krysen Benso(b)fluoranten Benso(k)fluoranten Benso(a)pyrene Dibenso(a,h)antracen Benso(g,h,i)perylen Indeno(1,2,3-cd)pyren

43 8.2 Mätningar utförda inom Nationell Miljöövervakning för luft Under genomfördes mätningar av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som ett delprogram inom Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning för luft. Inom delprojektet, PAH i tätorter, utfördes månadsvisa mätningar av 12 olika PAH vid mätplatser varje år. För att få en kostnadseffektiv provtagning samordnades projektet med Urbanmätnätet och därigenom tillgång till PM 10 -filter från de kommuner som deltog de aktuella åren. Detta medförde att medverkande tätorter ibland behövde bytas ut mellan säsongerna då alla kommuner inte valde att mäta PM 10 under alla dessa år. Göteborg, där IVLs personal skötte mätningarna, var tillsammans med Trelleborg och Uppsala de enda orter där mätningar av PAH utfördes varje år. Orterna valdes ut för att ge en så god geografisk spridning som möjligt över Sverige. Urvalet var också tänkt att visa på olika typer av källor, t ex trafik eller vedeldning och för att kunna bedöma betydelsen av atmosfärisk långdistanstransport. För mätsäsongerna till redovisades PAH-halter under den kalla årstiden (oktober-april), men för mätsäsongerna och är rapporterade halter för några av orterna baserade på 6 månadsmedelvärden spridda över hela året. Halvårsmedelvärden där de 12 uppmätta PAH-komponenterna summerats låg i samma nivå, (mellan ca 0.5 och 6 ng/m 3 ) för de olika orterna under alla mätsäsonger. Någon tydlig syd till nordlig gradient erhölls inte, vilket visar på att lokala källor har större påverkan än långdistanstransport på PAH-halterna i urban bakgrund. Den enda ort där benso(a)pyren halten som vinterhalvårsmedelvärde var högre än MKN på 1 ng/m³ var Älvsbyn 2003/2004 med 1.1 ng/m 3, men då PAH-halten minskar under den varma årstiden överskreds MKN troligen inte som helårsmedelvärde. Med några få undantag med högre halter varierade tillgängliga halvårsmedelvärden av benso(a)pyren under mellan ca 0.05 och 0.4 ng/m 3, se Figur 8.1. Alltså överskred uppmätta halvårsmedelvärden vid flera mätplatser miljömålet på 0.1 ng/m³ för benso(a)pyren. Då halterna uppmättes under den kalla årstiden, då vanligen PAH-halterna är som högst bör helårsmedelvärdet för samtliga orter vara lägre än det uppmätta vinterhalvårsmedelvärdet. Någon tydlig syd till nordlig gradient kunde inte heller ses för benso(a)pyren. 37

44 nov-05 feb-06 maj-06 aug-06 nov-06 feb-07 maj-07 aug-07 nov-07 feb-08 maj-08 aug-08 nov-08 feb-09 ng/m³ PM10 ug/m³ Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 Figur 8.1 Vinterhalvårsmedelvärden benso(a)pyren angivna som ng/m 3 för mätningar utförda med MKN, nedre utvärderingströskel (NUT), övre utvärderingströskel (ÖUT) och hälsorelaterat riktvärde (IMM) /miljömålet markerat. Mätplatserna är ordnade från söder till norr för respektive år. För att illustrera årstidsvariationen har Uppsala valts ut eftersom de har medverkat samtliga mätsäsonger av PAH i tätorter. De högsta halterna av benso(a)pyren uppmättes som förväntat under de kalla månaderna december till februari. Mätningarna påvisar ingen markant skillnad från år till år för benso(a)pyren utan visar en förväntad årstidsvariation kopplat till väderförhållanden, se Figur 8.2. De högsta PM 10 -halterna återfinns oftast under mars och april månad, framför allt beroende på resuspension av partiklar då markytan torkar upp, vilket inte resulterar i några förhöjda PAH-halter. Detta överensstämmer med tidigare undersökningar (Johansson et al., 2004) Uppsala Benso(a)pyren PM Figur 8.2 Årstidsvariation för Uppsala med månadsmedelvärden för benso(a)pyren och PM

45 8.3 Interkalibrering avseende analyser av PAH på PM 10 - fraktionen IVL är sedan länge ackrediterade för att analysera polycykliska aromatiska kolväten (PAH) på adsorbenter eller filter från luftprovtagning liksom i vatten och fasta prover. Detta innebär att analysarbetet följer en detaljerad metod där kvalitetssäkring och kontroller ingår samt att Swedac regelbundet genomför kontroll och kompetensprövning. I laboratoriets kvalitetsarbete ingår även att, när tillfälle ges, delta i internationella provningsjämförelser, interkalibreringar, för att säkerställa vår kvalitet och kompetens. En interkalibrering innebär att flera laboratorier analyserar likvärdiga prover och syftet är att säkerställa att resultaten från olika metoder och laboratorier är jämförbara. Under arrangerade European Commission Joint Research Centre (JRC) en interkalibrering av PAH på PM 10 -filter där 17 av de europeiska referenslaboratorierna samt JRC European Reference Laboratory for Air Pollution representerades. Provtagning av partiklar gjordes under både sommar och vintersäsong i Madrid och Prag och ur de fyra kvartsfilterproverna stansades delprover ut för att skickas till respektive laboratorium. Från de inrapporterade resultaten räknades det fram referensvärden, det vill säga medelhalter från laboratorierna med best performace, här 11 av 18 deltagare. IVL var ett av de laboratorier som användes för beräkning av referensvärden. I Tabell 8.2 nedan visas IVL:s resultat avseende benso(a)pyren jämfört med referensvärdet för varje filterprov. Tabell 8.2 Benso(a)pyren (ng/prov) IVLs resultat avseende benso(a)pyren jämfört med referensvärdet. Prag sommar Madrid sommar Madrid vinter Prag vinter IVL ref skillnad IVL ref skillnad IVL ref skillnad IVL ref skillnad % % % % IVLs mätosäkerheter är enligt the Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement (GUM) omkring 20 %. När också osäkerheter i referenshalterna tas med i beräkningen är de av IVL rapporterade resultaten väl inom de angivna mätosäkerhetsintervallen för de 11 ämnen som rapporterades för samtliga prover. IVL har alltså genom denna interkalibrering ytterligare validerat analysmetoden avseende PAH på PM 10 fraktionen och visat att vi håller den kvalité vi anger. Bilden nedan, Figur 8.3, visar de 18 laboratoriernas resultat för varje analyserad PAHkomponent som procentuell avvikelse från dess referensvärde i sommarprovet från Prag. IVLs resultat, längst till vänster, ligger väl samlade kring den svarta linje som visar referensvärdet. Detta visar på att samtliga av IVL rapporterade PAHer var väl jämförbara med referensvärdet. I Sverige finns många platser med låga halter av PAH och vi har därmed behövt specialisera oss på att analysera vid lägre halter än på många andra platser i Europa. Just detta sommarprov representerade de lägsta halterna vilket syns på spridningen i resultat mellan de deltagande laboratorierna. 39

46 IVL EPA-LT APA-LRA VMM LANUV AWEL CHMU EERC NERI EEA ISSeP EPA-ie ABUM KAL FMI AEA/ESG ERLAP ERLAP#T Deviation, % Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 F21 Phenanthrene Anthracene Fluoranthene Pyrene 500 Benzo[a]anthracene 250 Chrysene Benzo[b]fluoranthene Benzo[j]fluoranthene Benzo[k]fluoranthene Benzo[e]pyrene Benzo[a]pyrene Perylene -250 Indeno[1,2,3,-c,d]pyrene -500 Dibenzo[a,h]anthracene Benzo[g,h,i]perylene *Chrysene+Triphenylene *Benzo[b.j,k]fluoranthene Laboratory Figur 8.3 De olika laboratoriernas rapporterade resultat för varje analyserad PAH-komponent som procentuell avvikelse från dess referensvärde i sommarprovet från Prag. 40

47 9 Referenser Boström C-E., Gerde P., Hanberg A., jernström B., Johansson C., Kyrklund T., Rannug A., Törnqvist M., Victorin K. och Westerholm R., (2002): Cancer Risk Assessment, Indicators, and Guidelines for Polycyclic Aromatic Hydrocarbons in the Ambient Air Environmentam Health Perspectives Vol 110 suppl 3. DS 2012:13 Regeringskansliet. Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Ferm M., Lindskog A., Svanberg P.-A. och Boström C.-Å. (1994) Ny mätteknik för luftföroreningar. Kemisk Tidskrift 1, Ferm, M. and Svanberg, P-A. (1998) Cost-efficient techniques for urban- and background measurements of SO 2 and NO 2. Atmospheric Environment, Vol. 32, No. 8 pp , Ferm M. (1998) Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp Ferm M., Gudmundsson A. and Persson K. (2001) Measurements of PM10 and PM2.5 within the Swedish urban network. Proc. from NOSA Aerosol Symposium Lund, Sweden 8-9 November IMM-rapport (1992): Hälsorelaterad miljöövervakning - ett programförslag, rapport nr 7/92. ISO/DIS 13964, Ambient air-determination of ozone Ultravioletphotometric method. Johansson C., Hedberg E., Olivares G., Gidhagen L., Karlsson H., Wideqvist U., Vesely V., Swietlicki E., Kristensson A., Zhou J., Rissler J., Brohammer P., Brorström-Lundén E., Petersson K., Remberger M., Potter A., Junedahl E., Persson K., Sjöberg K., Sellin-Lindgren E., Jacobsson J., Tranefors C., Andersson L., Eltahir E., Omstedt G., Lagner J., Foltescu V., Pettersson M., Ahlinder R., Sjövall B., Norberg B. och Burman L.,(2004) Mätningar och beräkningar av vedeldningens påverkan på luftföroreningshalter, Del I. Lycksele Delredovisning av resultat från programmet Biobränsle, hälsa och miljö. ITM-rapport 124. Del II. Växjö Delredovisning av resultat från programmet Biobränsle, hälsa och miljö. ITM-rapport 125. Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. (1996) Diffusive monitoring of C6- C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp NFS 2010:8, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av Luftkvalitet (beslutade den 23 juni 2010). 41

48 Persson, K. Haeger-Eugensson, M.( 2006). Relation mellan halter av luftföroreningar i olika miljöer. För Naturvårdsverket. IVL-rapport U Potter, A., Junedahl, E., Persson, K., Brorström-Lundén E. (2006). Mätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i tätorter. Sakrapport till Naturvårdsverket. IVL Rapport U1968. Proposition 20:155. Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen (utfärdad den 27 maj 2010). SS-EN 15549:2008 Luftkvalitet Standardmetod för mätning av koncentrationen av bens(a)pyren i utomhusluft ). Tesche, M., Glantz, P., Johansson,., Norman, M:G., Hiebsch, A., Seifert, P., Ansmann A., Engekmann, R:, ALtahsusen, D. (2012). VOlcanic Ash over Scandinavia originating from Grimsvötn eruptions in May J. Geophys.Res., doi /2011JD017090, in press. 42

49 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B2066

50 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B2066 Innehållsförteckning Svenska EMEP-stationer från vilka data tillhandahållits. Figur B1.1 Svenska mätplatser för bakgrundshalter av O 3 Figur B1.2 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B1.3-12

51 BILAGA 1 Figur B1.1 Svenska EMEP-stationer (ingår i den nationella miljöövervakningen) EMEP - nätet Svenska mätplatser i bakgrundsluft från vilka data tillhandahållits för utvärderingen år 2011 och vintern 20. Bredkälen Aspvreten Råö Vavihill

52 BILAGA 1 Bredkälen Svenska EMEP - stationer för kontinuerlig övervakning av ozonhalter. Esrange Vindeln Bredkälen Aspvreten Grimsö Råö Norra Kvill Vavihill Figur B 1.2 Svenska bakgrundsstationer som ingår i den nationella miljöövervakningen för mätningar av O 3.

53 BILAGA 1 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B 1.3 Miljökvalitetsnorm för NO 2 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 90 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil) 1 dygn 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98-percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde För skydd av vegetation 1 år 30 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde av NO x Tabell B 1.4 Miljökvalitetsnormer för SO 2 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 200 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98-percentil) 1 dygn 100 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98-percentil) För skydd av ekosystem: 1 vinterhalvår 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde 1 år 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.5 Miljökvalitetsnormer för PM 10 i utomhusluft, värden som inte får överskridas. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 dygn 50 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (90-percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.6 Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 i utomhusluft, värden som ska eftersträvas till och med den 31 december 2014 och inte får överskridas från och med den 1 januari För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 år 25 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde

54 BILAGA 1 Tabell B 1.7 Miljökvalitetsnormen för bensen utomhusluft, värden som inte får överskridas. Medelvärdestid Värde Anmärkning Bensen 1 år 5 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.8 Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid i utomhusluft, värden som inte får överskridas. Medelvärdestid Värde Anmärkning Kolmonoxid 8 timmar 10 mg/m 3 högsta halt som glidande medelvärde Tabell B 1.9 MKN för ozon i utomhusluft som ska eftersträvas till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Värde Anmärkning Ozon 8 timmar 120 µg/m 3 högsta halt som glidande 8-timmars medelvärde under ett dygn Tabell B 1.10 MKN för arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren som inte får överskridas efter den 31 december MKN för bly som ej får överskridas. Målvärde (för totalinnehållet i PM 10 -fraktionen som medelvärde under ett år) Arsenik 6 ng/m 3 Bly 0.5 µg/m 3 Kadmium 5 ng/m 3 Nickel 20 ng/m 3 PAH (med Benso(a)pyren som indikator) 1 ng/m 3

55 BILAGA 1 Tabell B 1.11 Utvärderingströsklar NO 2 SO2 Utvärderingströsklar Period Nedre (NUT) Övre (ÖUT) 1 timme* 60% (54 µg/m 3 ) 80% (72 µg/m 3 ) 1 dygn* 60% (36 " ) 80% (48 " ) 1 år 65% (26 " ) 80% (32 " ) 1 år (vegetation) 65% (19.5 µg/m 3 ) 80% (24 µg/m 3 ) 1 timme* 1 dygn 1 vh år (ekosystem) 50% (100 µg/m 3 ) 50% (50 µg/m 3 ) 40% (8 µg/m 3 ) 75% (150 µg/m 3 ) 75% (75 µg/m 3 ) 60% (12 µg/m 3 ) Benso(a)pyren 1 år 40% (0.4 ng/m 3 ) 60% 0.6 ng/m 3 ) Bly 1 år 50% (0.25 µg/m 3 ) 70% (0.35 µg/m 3 ) Arsenik 1 år 40% (2.4 ng/m 3 ) 60% (3.6 ng/m 3 ) Kadmium 1 år 40% (2 ng/m 3 ) 60% (3 ng/m 3 ) Nickel 1 år 50% (10 ng/m 3 ) 70% (14 ng/m 3 ) PM år 50% (12 µg/m 3 ) 70% (17 µg/m 3 ) PM 10 dygn 1 år 50% (25 µg/m 3 ) 50% (20 µg/m 3 ) 70% (35 µg/m 3 ) 70% (28 µg/m 3 ) Bensen 1 år 40% (2 µg/m 3 ) 70% (3.5 µg/m 3 ) CO högsta 8-h genomsnitt 50% (5 mg/m 3 ) 70% (7mg/m 3 ) Tabell B 1.12 Preciseringar till miljökvalitetsmål enligt Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål (SD 2012:13, Regeringskansliet). Komponent Precisering Kvävedioxid *20 µg/m 3 som årsmedelvärde *60 µg/m 3 som timmedelvärde får överskridas max 175 timmar/år Partiklar (PM 10) *15 µg/m 3 som årsmedelvärde *30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Partiklar (PM 2.5) * 10 µg/m 3 som årsmedelvärde * 25 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Bensen *1 µg/m 3 som årsmedelvärde Ozon * 80 µg/m 3 som timmedelvärde *70 µg/m 3 som 8-timmarsmedelvärde * µg/m 3 under en timme beräknat som AOT40 under perioden april - september Benso(a)pyren *0.1 ng/m 3 som årsmedelvärde Butadien *0.2 µg/m 3 som årsmedelvärde Formaldehyd *10 µg/m 3 som timmedelvärde

56 BILAGA 2 Innehållsförteckning Månadsmedelvärden av NO 2 och PM 10 i µg/m 3 i tätorter år 2011 samt vinterhalvår 20. Tabell B 2.1

57 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Boden StadshusetKungsgatan Burlöv Lundavägen Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Landskrona Eriksgatan Landskrona Linköping Ljungby Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Ystad Hamnen Västervik Boden StadshusetKungsgatan Burlöv Lundavägen Falkenberg Höganäs Tivolihuset Huddinge Skogås Kiruna Centralskolan Köping Landskrona Eriksgatan Landskrona Linköping Ljungby Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Västervik Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund NO 2 antal

58 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Boden StadshusetKungsgatan Burlöv Lundavägen Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Landskrona Eriksgatan Landskrona Linköping Ljungby Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Värnamo Västervik Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden StadshusetKungsgatan Burlöv Lundavägen Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Landskrona Eriksgatan Linköping Ljungby Sunne Storgatan Timrå Trelleborg Uppsala Värnamo Västervik Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund NO 2 antal

59 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Burlöv Lundavägen Falkenberg Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västervik Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Burlöv Lundavägen Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västervik Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Burlöv Lundavägen Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västervik Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Burlöv Lundavägen Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg NO 2 antal

60 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Västervik Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Västerås Stora gatan Burlöv Lundavägen Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västervik Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Burlöv Lundavägen Huddinge Skogås Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Västervik Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Landskrona Boden Drottninggatan Burlöv Lundavägen Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Landskrona Eriksgatan Landskrona Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Sunne Storgatan NO 2 antal

61 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Trelleborg Uppsala Västervik Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Köping Boden Drottninggatan Burlöv Lundavägen Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Landskrona Eriksgatan Landskrona Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala Västervik Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Drottninggatan Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Landskrona Eriksgatan Landskrona Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan NO 2 antal

62 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Ystad Hamnen Älmhult Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Drottninggatan Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Landskrona Eriksgatan Landskrona Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Älmhult Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Drottninggatan Falkenberg Huddinge Skogås Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Landskrona Eriksgatan Landskrona Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Drottninggatan Falkenberg Höganäs Tivolihuset Kiruna Centralskolan NO 2 antal

63 BILAGA 2 PM 10 medelvärde PM 10 max 24h-mv PM 10 NO 2 medelvärde NO 2 max 24h-mv Kommun Månad antal Köping Landskrona Eriksgatan Linköping Djurgårdsgatan Ljungby Sunne Storgatan Trelleborg Uppsala Västerås Stora gatan Växjö Storgatan Ystad Hamnen Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund NO 2 antal

64 BILAGA 3 Innehållsförteckning Månads- och veckomedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 i µg/m 3 regionalt och i tätort år 2011 samt vinterhalvår 20. Tabell B 3.1

65 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, tätort Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Grimsholmen Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Falkenberg, Morups Tånge Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort

66 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, tätort Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Kungsgatan Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Hudiksvall, Råbosjön Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset

67 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Höganäs - Tivolihuset Höganäs - Tivolihuset Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Drottninggatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Hamngatan Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset

68 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad Rådhuset Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo Kiruna, Petsamo

69 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Köping, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, tätort Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven

70 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, tätort Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Ljungby, tätrot Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort

71 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort

72 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Ljungby, tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Timrå, Tätort Uppsala, tätort Uppsala, tätort Uppsala, tätort Uppsala, tätort Uppsala, tätort Uppsala, tätort Uppsala, tätort Västerås Stora Gatan 1E Västerås Stora Gatan 1E Västerås Stora Gatan 1E Västerås Stora Gatan 1E

73 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Västerås Stora Gatan 1E Västerås Stora Gatan 1E Västerås Stora Gatan 1E Västerås Stora Gatan 1E Västerås Stora Gatan 1E Västerås Stora Gatan 1E Västerås Stora Gatan 1E Västerås Stora Gatan 1E Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen

74 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen

75 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Bornholmsterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen

76 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen

77 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Färjeterminalen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen

78 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Lantmännen Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden

79 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden

80 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystad Östra Förstaden Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum

81 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Ystads centrum Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort

82 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan

83 BILAGA 3 NO 2 SO 2 O 3 Kommun, plats Månad µg/m3 µg/m3 µg/m3 Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rudbecksskolan Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset Örebro, Rådhuset

84 BILAGA 4 Innehållsförteckning Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m3 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m3 Tabell B 4.2

85 BILAGA 4 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m 3 (NUT) tillsammans med samtidiga resultat av dygnsvisa mätningar av PM 10 under år 2011 och vintern 20. NO 2 PM 10 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 µg/m 3 Huddinge Huddinge Skogås Urban bakgrund Huddinge Huddinge Skogås Urban bakgrund Antal vh 2 Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Antal år Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Antal år Antal vh 5 Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Antal år Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Antal vh 3 Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum

86 BILAGA 4 Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 µg/m 3 PM 10 µg/m 3 Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Antal vh 33 Östersund Urban bakgrund Antal vh 1

87 BILAGA 4 Tabell B 4.2 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m 3 tillsammans med samtidiga resultat från dygnsvisa mätningar av NO 2 år 2011 och vintern 20. PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Boden Drottninggatan Urban bakgrund Boden Drottninggatan Urban bakgrund Antal nov -apr 2 Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Burlöv Lundavägen Gaturum Antal Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset Urban bakgrund Antal Antal nov -apr 5 Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Kiruna Centralskolan Urban bakgrund Antal Antal nov -apr 4 Köping Urban bakgrund Köping Urban bakgrund Antal nov -apr 2 Landskrona Polishuset Urban bakgrund Landskrona Polishuset Urban bakgrund Landskrona Polishuset Urban bakgrund Landskrona Polishuset Urban bakgrund Landskrona Polishuset Urban bakgrund Landskrona Polishuset Urban bakgrund Landskrona Polishuset Urban bakgrund Landskrona Polishuset Urban bakgrund Landskrona Polishuset Urban bakgrund Antal nov -apr 9

88 BILAGA 4 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Landskrona Eriksgatan Gaturum Antal Antal nov -apr 6 Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Ljungby Urban bakgrund Antal Antal nov -apr 7 Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum

89 BILAGA 4 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Sunne Storgatan Gaturum Antal Antal nov -apr 34

90 BILAGA 4 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Trelleborg Kommunhuset Urban bakgrund Antal Antal nov -apr 4.0 Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Uppsala Urban bakgrund Antal nov -apr 3 Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Västerås Stora gatan Gaturum Antal Antal nov -apr 9 Västervik Urban bakgrund Antal Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum

91 BILAGA 4 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Växjö Storgatan Gaturum Antal Antal nov 2011-apr Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Ystad Hamnen Urban bakgrund Antal Antal nov -apr 4.0 Älmhult Urban bakgrund Älmhult Urban bakgrund Älmhult Urban bakgrund Älmhult Urban bakgrund Antal okt 2011-febr Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Örebro Rudbecksskolan Gaturum Antal Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum

92 BILAGA 4 PM 10 µg/m 3 Kommun Plats Stationstyp Datum µg/m 3 NO 2 Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Örnsköldsvik Centralesplanaden Gaturum Antal Antal nov -apr 12

93 BILAGA 5 Innehållsförteckning Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

94 BILAGA 5 NO 2 och SO 2 Boden SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Bromölla SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Burlöv SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Falkenberg SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Höganäs SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Huddinge SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91

95 BILAGA 5 Jönköping SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Karlstad SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Kiruna SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Köping SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Landskrona SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Linköping SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91

96 BILAGA 5 Ljungby SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Timrå SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Trelleborg SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Uppsala SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Växjö SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Ystad SO2 NO /87 87/88 88/89 89/90 90/91

97 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 5 Örebro Örnsköldsvik NO2 SO2 NO2 SO2 Östersund NO2 SO2

98 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 5 PM 10 Boden Drottninggatan Boden Stadshuset-Kungsgatan PM10 PM10 Bromölla Brandstationen Burlöv Lundavägen PM10 PM10 HÖGANÄS - Tivolihuset Kiruna Centralskolan PM10 PM10

99 BILAGA 5 Köping PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Landskrona PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Landskrona Eriksgatan PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Ljungby PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Sunne Storgatan PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91

100 BILAGA 5 Timrå PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Trelleborg PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Uppsala PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Västerås Stora gatan PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Västervik PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91 Växjö Storgatan PM /87 87/88 88/89 89/90 90/91

101 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 5 Ystad Hamnen Älmhult PM10 PM10 Örebro Rudbecksskolan Örnsköldsvik Centralesplanaden PM10 PM10 Östersund PM10

102 BILAGA 5 Bensen Boden Bensen Bromölla Bensen Burlöv Bensen Emmaboda Bensen Falkenberg Bensen Höganäs Bensen

103 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 5 Hudiksvall Hudiksvall Kungsgatan Bensen Bensen Jönköping Bensen Karlstad, Råd 4 m Karlstad Hamngat Bensen Bensen

104 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 5 Kiruna Centralskolan Kiruna Petsamo Bensen Bensen Köping Bensen Landskrona Landskrona, Eriksgatan Bensen Bensen

105 BILAGA 5 Linköping Bensen Ljungby Bensen Sunne Bensen Timrå Bensen Trelleborg Bensen Uppsala Bensen

106 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 5 Västervik Växjö Storgatan Bensen Bensen Vimmerby Bensen Ystad Östra förstaden Bensen Ystad Bornholmsterminalen Bensen

107 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 5 Älmhult Bensen Örebro Rådhuset Örebro Rudbecksskolan Bensen Bensen Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Bensen Bensen