Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Transkript

1 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson B 2126 september 2013 Rapport godkänd Karin Sjöberg Enhetschef

2 Organisation Rapportsammanfattning IVL Svenska Miljöinstitutet AB Projekttitel Urbanmätnätet år 2012 och Adress vinterhalvår 20 Box Göteborg Anslagsgivare för projektet Telefonnr Rapportförfattare Karin Persson Rapporttitel och undertitel Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuners miljökontor och IVL, har avslutat sitt 27:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2012 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Nyckelord samt ev. anknytning till geografiskt område eller näringsgren Luftkvalitet, kvävedioxid, svaveldioxid, sot, PM 10, PM 2.5, benso(a)pyren, arsenik, nickel, kadmium, bly, miljökvalitetsnorm, miljömål, trend Bibliografiska uppgifter IVL Rapport B2126 Rapporten beställs via Hemsida: e-post: publicationservice@ivl.se, fax , eller via IVL, Box 21060, Stockholm

3 Förord Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer vid IVL deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Karin Sjöberg Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket. IVL Analys Vania Andersson, Sara Bodholm, Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Paula Andersson, Mattias Lidqvist, Annika Potter, Lisa Nyqvist Installationsarbeten och stationsservice: Henrik Fallgren, Kjell Peterson Datorsupport: Håkan Blomgren Utvärdering och Rapportering: Karin Persson Malin Gustafsson Lin Tang Karin Sjöberg Håkan Blomgren

4 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, har avslutat sitt 27:e och påbörjat sitt 28:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2012 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Under år 2012 och vinterhalvåret 20 deltog 31 kommuner i varierande omfattning. Totalt 21 kommuner valde att mäta hela år Mätningarna har innefattat dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), partiklar (PM 10,PM 2.5 och sot) samt månads-/veckoprovtagning med diffusionsprovtagare avseende NO 2, SO 2, ozon (O 3 ) och lättflyktiga kolväten (VOC). Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m 3 ) som övre utvärderingströskeln (ÖUT) (32 µg/m 3 ) för årsmedelvärde. I gaturum i Arvika och Kiruna överskreds NUT som dygnsmedelvärde (36 µg/m 3 ) under 42 respektive 7 dygn, jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår. Samtliga kommuner uppvisade under år 2012 och vinterhalvår 2013/13 halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ), i såväl urban bakgrund som gaturum. Av de deltagande kommunerna under 2012 var det två kommuner; Sunne och Örnsköldsvik, där ÖUT som dygnsmedelvärde överskreds respektive tangerades i gaturum. Drygt 85 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2012 och vinterhalvår 20 inträffade under mars och april. Mätningar av PM 2.5 under 2012 visar att årsmedelvärdena låg långt under den nedre utvärderingströskeln (NUT). Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund under 2012 och vinterhalvåret 2013/13 låg klart under NUT. Den genomsnittliga minskningen av bensen, för de 10 kommuner som mätt mer än 15 år, har varit cirka 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett varit oförändrade. Två kommuner, Jönköping och Ystad, valde att analysera sina PM 10 filter från vinterhalvår år 2012 avseende metaller. Jönköping valde även att göra analys avseende PAH på filtren från Samtliga uppmätta halter av benso(a)pyren och metaller ligger under NUT för årsmedelvärde. Från de månadsvisa mätningarna av SO 2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider MKN för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m 3 ) med god marginal.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO Timvisprovtagning av NOx och NO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM Månads- och veckoprovtagning av PM 10 och PM Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Val av mätpunkter inom tätorterna Projektets omfattning Mätningar under 2012, sommarhalvår och helår Mätningar under vinterhalvår Bakgrundsinformation Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Mätningar i bakgrundsluft Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO Mätdataredovisning Svaveldioxid (SO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) Lättflyktiga kolväten (VOC) Benso(a)pyren och metaller Ozon (O 3 ) Trender av luftföroreningar SO 2 och sot NO PM Bensen Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Svenska EMEP-stationer, Miljökvalitetsnormer och miljömål Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Månads- och veckovisa resultat från mätningar regionalt och i tätort Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO 2 och PM 10 Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

6 1 1 Inledning Denna rapport är den 27:e i ordningen av årsredovisningar inom Urbanmätnätet, ett projekt som bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. I denna rapport presenteras bearbetade resultat, i form av tabeller och figurer, för år och sommar 2012 samt vinterhalvåret 20. Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till en ökad kunskap om luftkvalitetssituationen i Sverige. Under åren har en unik databas upprättats, som används i många olika sammanhang. Data ligger bland annat till grund för den empiriska, Urbanmodellen, som används för prognostisering av luftkvalitetssituationen och beräkning av den nationella befolkningsexponering för såväl NO 2 som partiklar. Urbanmodellen är en s.k land-use regression modell (Sjöberg, m.fl. 2004). Urbanmätnätet startade med mätningar av NO 2, SO 2 och sot under vinterhalvåret 19 och målsättningen var att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav och behov har Urbanmätnätet successivt förändrat utförande, nya komponenter har införts och tidsupplösningen i mätningarna har i vissa fall förändrats. Exempel på detta är införandet av diffusionsprovtagare för NO 2 och SO 2 från vinterhalvåret 19. Möjligheten fanns nu att utföra enklare och billigare mätningar i bakgrundsluft för att bland annat få en uppfattning om hur stor andel av halterna i tätorter som var lokalt producerad. I takt med minskade halter har vissa kommuner övergått till diffusiva mätningar även i tätortsluft för att på ett enkelt och billigt sätt ha möjlighet att följa haltutvecklingen infördes mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) och från år 2000 mäts också PM 10 och PM 2.5, med möjlighet till analys av polyaromatiska kolväten (PAH) och metaller. En möjlighet att mäta med lägre tidsupplösning, vecko- och månadsmedelvärden, för partiklar erbjuds också. Metoden kallas för intermittent partikelprovtagning och innebär att man provtar under en kortare period varje timme på ett filter kontinuerligt under en vecka alternativt en månad. En annan viktig målsättning är att, genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka jämförbarheten mellan olika kommuners luftkvalitetssituation. Sedan Urbanmätnätet startade har 44 % av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har varit med i stort sett samtliga 25 vinterhalvår. Den databas som genererats utgör ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen med avseende på luftkvalitet i landet. Data från Urbanmätnätet utgör även en stor andel av Sveriges luftkvalitetsdata som årligen rapporteras till EU. Under åren har deltagandet i Urbanmätnätet ändrats något från att från början enbart varit kommuner som deltagit i enskild regi i projektet till att fler och fler luftvårdsförbund ansluter sig för att genomföra sina mätstrategier inom samverkansområdet. 1

7 2 Målsättning URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft? Vilken betydelse har utsläpp från lokala, regionala och utländska källor? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t.ex. storlek, läge i landet och invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt; underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav; ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter. Projektet ger också underlag för såväl nationellt och internationellt miljövårdsarbete som forskningsprojekt bland annat kring hälsopåverkan från luftföroreningar. 2

8 3 Undersökningsmetodik Merparten av de analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet omfattas av IVL:s ackreditering enligt SWEDAC Detta innebär att även rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVL:s laboratorium, i syfte att erhålla en hög jämförbarhet mellan resultaten. Nedan presenteras kortfattat samtliga mätmetoder som används inom Urbanmätnätet. Mätmetoderna beskrivs mer ingående i IVLs Kvalitetssäkringsprogram för luftkvalitetsmätningar, som togs fram under 2012, och som alla deltagande kommuner i Urbanmätnätet har erhållit. 3.1 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO 2 och, i förekommande fall, kopplat parallellt med detta en flaska för absorption av SO Timvisprovtagning av NOx och NO 2 För mätningar av NO x (NO 2, NO) används kemiluminiscensinstrument av typ Thermo Fisher Scientific 42i som överensstämmer med referensmetoden SS-EN 14211: Dygnsprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M. m.fl. 2001). Analys av de insända proverna sker genom vägning av filter före och efter provtagning, dvs. gravimetriskt i likhet med referensmetoden, under standardiserade förhållande avseende temperatur och luftfuktighet enligt krav i SS-EN Månads- och veckoprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Månads- och veckomätning sker genom en intermittent provtagning, vilket innebär att med regelbundna intervall ta luftprov som skall vara representativa för en längre period. IVLs intermittenta provtagare består av samma system som för dygnsprovtagningen, men med endast ett eller två provtagningshuvuden för PM 10, PM 2.5 och/eller PM 1. 3

9 3.5 Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996), vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (m+p)- xylen, o-xylen och nonan. Ackrediterad analys med gaskromatografi sker i IVLs laboratorium. 3.6 Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och O 3 genomförs med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Metoden kräver inte någon pumpning av provluft och är därför enkel att sätta upp och använda. Ackrediterad analys av de insända proverna sker i IVL:s laboratorium enligt rutiner i kvalitetsmanualen. 3.7 Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Filter från PM 10 -provtagning poolas till månadsprover och PAH extraheras ur partikelfasen från PM 10 -filter och analyseras med vätskekromatografi (HPLC) med fluorescensdetektor (FLD) eller med gaskromatografi med masspektroskopi (GC/MS). För analys av metaller (As, Ni, Cd, Pb) poolas filtren som 2-veckorsmedelvärden. Filtren har hittills skickats för analys till NILU (Norsk Institutt for Luftforskning, Från och med hösten 2013 kommer IVL att utföra analyser av metaller i bland annat luft-, vatten- och fasta prover. Analyserna kommer att utföras med en ICPMS (Inductively coupled plasma mass spectrometry). Om ananlys av såväl PAH som metaller önskas delas dygnsfiltren i 2 delar. 3.8 Val av mätpunkter inom tätorterna Undersökningarna inom Urbanmätnätet har redan från början gjorts med utgångspunkten att resultaten från mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt kunna användas för att beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs genom att mäta i urban bakgrund. Enligt miljökvalitetsnormerna (MKN) (SFS 2010: 477) ska de uppsatta haltnivåerna klaras i alla miljöer. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8) föreskrivs att om man endast har en mätplats med kontinuerliga mätningar så ska den vara placerad i gaturum. Vid tillgång till två mätplatser ska en vara placerad i gaturum och en i urban bakgrund. Om man har flera kontinuerliga mätplatser ska majoriteten vara placerade i gaturum. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, d.v.s. där det är hög trafikbelastning och dålig luftomblandning. Sådana situationer kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. 4

10 För en gaturumsstation ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart: representativ för luftkvaliteten för en gatusträcka som är minst 100 meter lång; luftintaget placeras mellan 1.5 och 4 meter över marknivå; flödet runt luftintaget ska vara fritt; utrustningen ska placeras minst 25 meter från större vägkorsning, men högst 10 meter från trottoarkant. För den urbana bakgrundstationen ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart: centralt läge (innerstadskärnan); hög persontäthet, dvs. platsen skall representera exponeringen för många personer; fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande; provluftsintaget placeras 4-8 meter över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. Vid placering av mätutrustning ska även följande beaktas: störande källor; säkerhet för allmänhet och ansvarig personal; tillgänglighet; tillgång till elektricitet och telekommunikation; synlighet i förhållande till omgivningen; samordning av olika mätplatser och planeringskrav. Vid mätningar i gaturum bör man dock betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika orter och olika gaturum i samma tätort under olika tidsperioder. 5

11 4 Projektets omfattning Figur 4.1 Deltagande kommuner i Urbanmätnätet år 2012 och vinterhalvår 20. Svarta prickar motsvarar tätortsmätningar och röda prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet 1, Luft- och nederbördskemiska nätet (Hoburgen) ( 1 European Monitoring and Evaluation Programme, är ett internationellt program inom UN-ECE:s Konvention om Långväga Gränsöverskridande Luftföroreningar. IVL ansvarar, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, för merparten av övervakningen inom EMEP i Sverige. 6

12 Under år 2012 och vinterhalvåret 20 deltog 31 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar i Urbanmätnätet. Totalt 21 kommuner valde att mäta hela år De medverkande kommunerna 2012 och 20 och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår (april-september) 2012, vinterhalvår (oktober 2012 mars 2013) samt perioden november april Nedan sammanfattas projektets omfattning av mätningar under kalenderår 2012 och vinterhalvår 20. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. 4.1 Mätningar under 2012, sommarhalvår och helår I Tabell 4.1 visas en sammanställning över mätomfattningen under 2012 tillsammans med mätdatatillgängligheten. Dygnsvisa mätningar av PM 10 utfördes under 2012 på totalt 16 platser, varav fyra med intermittent månadsprovtagning; 1 i gaturum och 3 i urban bakgrund. PM 2.5 mättes vid 7 stationer. Merparten av dessa mätningar var med intermittent månadsprovtagning på samma platser som man mätte PM 10. Mätning av NO 2 skedde vid totalt 20 stationer. Vid 4 stationer mättes aktivt, varav 3 med dygnsvis och en med timvis provtagning. Vid resterande stationer mättes med diffusionsprovtagare månads- eller veckovis. Endast i Trelleborg mättes SO 2 dygnsvis, och i ytterligare två kommuner, mättes SO 2 med diffusionsprovtagare, 1 i gaturum och 1 i urban bakgrund. Månadsvisa mätningar av O 3 genomfördes i 5 kommuners regionala bakgrund vid totalt 8 stationer under Årsvisa mätningar av VOC under 2012 utfördes vid totalt 15 stationer. Av dessa utfördes 8 i gaturum och 7 i urban bakgrund. Merparten av de årsvisa mätningarna utfördes veckovis under 20 veckor jämnt fördelat under året. Kvalitetskraven, enligt miljökvalitetsnormen för bensen, tillåter en tidstäckning på 35 % av ett kalenderår, dvs. cirka 18 veckor, jämnt fördelat över året. Den genomsnittliga datatillgängligheten låg över 90 % med undantag för den dygnvisa provtagningen av SO 2. Tabell 4.1 Mätomfattning (antal stationer) och mätdatatillgänglighet under År 2012 PM 10 PM 2.5 NO 2- dygn/timme NO 2- diffusion SO 2 dygn SO 2- diffusion O 3- diffusion Bensen urban bakgrund gaturum 8 2 1/ regional bakgrund datatillgänglighet 94% 95% 97% 99% 81% 96% 92% 93% 7

13 4.2 Mätningar under vinterhalvår 20 I Tabell 4.2 visas en sammanställning över mätomfattningen under vinterhalvåret 20 tillsammans med mätdatatillgängligheten. De kommuner som mätt kalenderår 2012 och mäter under 2013 räknas även här som vinterhalvår, men antalet av dessa indikeras inom parentes. I 19 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM 10 i totalt 20 punkter, varav fyra var genom intermittent provtagning månad- eller veckovis och resterande dygnsvis. Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes på 8 stationer. Majoriteten av dessa mätningar utfördes i urban bakgrund. Vid ytterligare 18 stationer (totalt 13 kommuner) utfördes mätningar av NO 2 med diffusionsprovtagare. I Karlstad, Växjö och Ystad mättes såväl i gaturum som i urban bakgrund (månadsvis med diffusionsprovtagare). I 2 av de 8 tätorterna, som mätte dygnsvis NO 2, bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i två tätorter även dygnsmedelvärden av SO 2. I 7 tätorter mättes SO 2 månadsvis med diffusionsprovtagning. Bestämning av månadsmedelvärden med diffusionsprovtagare genomfördes för SO 2 och NO 2 på totalt 5 respektive 6 mätplatser på landsbygden, i anslutning till tätorter. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 vid 3 stationer i urban bakgrund och vid 1 regional bakgrundsstation. Vid 14 stationer genomfördes också veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), 4 i gaturum och 10 i urban bakgrund. Mätdatatillgängligheten för vinterhalvår 20 låg i genomsnitt över 90 %, med undantag av dygnsvis provtagning av SO 2, som låg strax under 90 %. Tabell 4.2 Mätomfattning (antal stationer (antal som även mätte kalenderår 2012)), och mätdatatillgänglighet under vinterhalvåret 20. Vh 20 PM 10 Sotdygn SO 2- dygn SO 2- diffusion NO 2- dygn NO 2- diffusion O 3- diffusion bensen urban bakgrund 13 (5) (1) 9 (7) 3 10 (4) gaturum 7 (6) (1) 9 (8) - 4 (3) regional bakgrund datatillgänglighet 94% 90% 88% 96% 92% 99% 92% 95% 8

14 5 Bakgrundsinformation 5.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) inbegriper förekomst och halt i luft av NO 2, SO 2, partiklar (PM 10 och PM 2.5 ), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O 3 ), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (Ni) och kadmium (Cd). Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 (partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 2.5 µm) föreligger dels som ett exponeringsminskningsmått, vilket faller inom ramen för Naturvårdsverkets ansvar, dels som ett målvärde, som sedan ska övergå till ett gränsvärde. För att kunna styra detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer finns det övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT och NUT) att utgå ifrån. Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar finns beskrivna i Bilaga 1. Av förordningen framgår vidare att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med > invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom kontinuerliga mätningar. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. För enskilda kommuner gäller det även då halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT). Om den övre utvärderingströskeln underskrids är det generellt tillräckligt att kontrollen sker genom beräkning, indikativa mätningar eller objektiv uppskattning. Kommuner med färre än invånare får tillämpa objektiv skattning om halterna ligger under MKN. Kontrollen kan också ske genom samverkan mellan flera kommuner. För ett samverkansområde gäller att antalet kontinuerliga mätstationer styrs dels av antalet invånare i samverkansområdet, dels av om förekommande halter överskrider ÖUT eller NUT (NFS 2010:8). Om halterna ligger mellan NUT och ÖUT minskas kravet på antalet kontinuerliga mätstationer med upp till 50 %, beroende på storlek på samverkansområde. Så är även fallet då ett samverkansområde kombinerar/kompletterar sina kontinuerliga mätningar med modellberäkningar och/eller indikativa mätningar. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljömål ( för flera luftföroreningar. Miljömålen innebär i flera fall mer långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Normerna kan därmed ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Miljömålen är, till skillnad från miljökvalitetsnormerna, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. Miljökvalitetsmålen består dels av Generationsmål anger inriktning för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås dels av Etappmål ska identifiera en önskad samhällsomställning och ange steg på vägen för att nå generationsmålen och miljökvalitetsmålen. De tre etappmålen för miljökvalitetsmålet Frisk Luft är: - begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa; - begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten; - begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från småskalig vedeldning. 9

15 Den 26 april 2012 beslutade regeringen om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet (DS 2012:13). Genom preciseringar förtydligas innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås. Preciseringarna förtydligar målen och ska användas i uppföljningsarbetet av målen. Preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft finns för bensen, benso(a)pyren, butadien, formaldehyd, PM 10, PM 2.5, ozon och NO 2, se Bilaga Mätningar i bakgrundsluft Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 IVL genomför, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna vid EMEP-stationerna av sot och NO 2 sker på samma sätt som inom URBANprojektet. Dygnsvisa mätningar av SO 2 sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack. Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur 4.1. Månadsvisa mätningar av NO 2 Resultat för månadsmedelvärden av NO 2 i bakgrundsluft från mätplatserna inom Krondroppsnätet och Luft och Nederbördskemiska nätet under år 2012 ingår som underlag till bakgrunden (interpolerad bakgrundshalt) i NO 2 -figur 6.1. Kontinuerliga mätningar av O 3 IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs vid totalt 8 stationer med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UV-absorbtion. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Institutionen för Tillämpad Miljöforskning vid Stockholms universitet. Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964). Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur

16 6 Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminärt validerade resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVL:s hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan ( för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel med tillhörande bilagor (2-4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. Jämförelser görs mellan uppmätta halter av olika föroreningar i luft och miljökvalitetsnormerna för utomhusluft för såväl kalenderårs- som vinterhalvårsmedelvärden. Miljökvalitetsnormerna är dock baserade på kalenderårsmätningar. I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelhalter av PM 10 och NO 2 har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning för NO 2 har valts till motsvarande den nedre utvärderingströskeln (NUT) till MKN som 98-percentil för dygn, d.v.s. NO 2 >36 μg/m 3. Till följd av det stora antalet överskridanden av ÖUT för PM 10 har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygn (90-percentil), dvs. dygnsmedelvärden > 50 μg/m 3. Mätvärden framtagna inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature (20 o C) and Pressure (1013 mbar)). Avseende PM 10 ska halterna gälla för rådande tryck och temperatur enligt EU-direktivet (2008/50/EG). Resultaten från de svenska EMEP - stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid (vintertid), d.v.s. kalenderdygn. 6.1 Svaveldioxid (SO 2 ) Års- och vinterhalvårsmedelvärdena av SO respektive 20 låg i samma nivå som, eller något lägre än föregående år och vinter (2011 och 20), med undantag för urban bakgrund i Linköping där medelvärdet var dubbelt så högt under senaste vinterhalvåret, vilket sannolikt beror på att mätplatsen flyttats. Halten är dock fortfarande låg, 1.1 µg/m 3, som vinterhalvårsmedelvärde. Medelvärden i Linköpings regionala bakgrund låg i samma nivå som vinterhalvåret 20. Av redovisningen i Tabell 6.1 för mätningarna av SO 2 framgår att samtliga års- och vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskred miljökvalitetsnormen (20 µg/m 3 ) som årsmedelvärde, med god marginal. Det är främst i hamnstäder som Ystad och Trelleborg som halterna är förhöjda till följd av utsläpp från fartyg, men även här var alltså halterna av SO 2 långt under MKN, och utgjorde ca 10% av MKN. 11

17 Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av SO 2 i tätorter och på landsbygd år 2012 och vintern 20. År 2012 Medelvärde µg/m percentil (dygn) µg/m 3 Max 24-hmedelvärde µg/m 3 Antal värden Gaturum Ystad, Bornholmsterminalen* Urban bakgrund Trelleborg Ystad, Östra Förstaden* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Vinterhalvår 20 Gaturum Ystad, Bornholmsterminalen* Urban bakgrund Huddinge, Skogås Köping* Linköping* Motala* Sollefteå* Timrå* Trelleborg Ystad, Östra Förstaden* Regional bakgrund Landskrona, Rönneberga* Linköping, Gävbo* Linköping, Östra Harg* Timrå, Högen* Timrå, Sunds udde* * diffusionsprovtagare 6.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Resultaten för mätningar av årsmedelvärden av NO 2 i gaturum och urban bakgrund åskådliggörs i Figur 6.1. Halterna av NO 2 i bakgrundsluft illustreras utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet och landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och nederbördskemiska samt EMEP-nätet. 12

18 I Tabell 6.2 presenteras samtliga uppmätta års-och vinterhalvårsmedelvärden under 2012 respektive 20. Halterna av NO 2 under år 2012 låg generellt på samma nivå som under Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskred såväl MKN (40 µg/m 3 ) som ÖUT (32 µg/m 3 ) för årsmedelvärde. I gaturum i Arvika och Kiruna överskreds NUT som dygnsmedelvärde (36 µg/m 3 ) under 42 respektive 7 dygn, jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår. Under vinterhalvåret överskred Karlstad NUT för årsmedelvärde i gaturum och Burlövs gaturum hade 8 dygns överskridande av NUT för dygnsmedelvärde, varav 5 inföll under 2013, se Bilaga 4. Miljömålet (20 µg/m 3 ) överskreds i 2 tätorters gaturum under 2012; Karlstad och Arvika, se Figur 6.2. I Bilaga 4 presenteras samtliga kommuners överskridanden av NUT som dygnsmedelvärde för NO 2. 13

19 Figur 6.1 Uppmätta årsmedelvärden (2012) av NO 2 i tätorternas urbana bakgrund (gröna staplar) och gaturum (röda staplar). De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden. 14

20 Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av NO 2 i tätorter och på landsbygd år 2012 och vintern 20. Gaturum Medelvärde 98- percentil (dygn) 15 År 2012 Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn >60 µg/m 3 Antal dygn >48 µg/m 3 Arvika Östra Esplanaden**** Burlöv, Lundavägen Karlstad, Drottninggatan 32* Karlstad, Hamngatan 16* Ljungby, Olofsgatan 9* Växjö, Storgatan 71** Ystad, Bornholmsterminalen* Ystads centrum* Ystad, Färjeterminalen Ystad, Lantmännen* Älvsbyn, Nyvägen* Älvsbyn, Storgatan* Urban bakgrund Höganäs Tivolihuset* Karlstad Rådhuset* Kiruna Centralskolan*** Kiruna, Petsamo* Landskrona Polishus* Trelleborg Växjö* Ystad Östra Förstaden* Älmhult* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Hoburgen* 3.5 Råö Vavihill Vinterhalvår 2012/2013 Gaturum Boden, Stadshuset-Kungsgatan Burlöv, Lundavägen Karlstad, Drottninggatan 32* 25 6 Karlstad, Hamngatan 16* 34 6 Landskrona, Eriksgatan* 18 6 Linköping, Djurgårdsgatan Ljungby, Olofsgatan 9* Växjö, Storgatan 71* Ystad, Bornholmsterminalen* Antal dygn >36 µg/m 3

21 Forts. Vinterhalvår 2012/2013 Gaturum Ystad, centrum* Ystad, Färjeterminalen* Ystad, Lantmännen* Urban bakgrund Huddinge, Skogås Höganäs, Tivolihuset* 11 6 Karlstad, Rådhuset* 23 6 Kiruna, Petsamo* Köping* b 12 5 Motala * b Sollefteå* c 18 4 Timrå Trelleborg Uppsala Växjö* 13 6 Ystad, Östra Förstaden* Älmhult* a Östersund Regional bakgrund Landskrona, Rönneberga* Landskrona, Ven* Linköping, Gävbo* Linköping, Östra Harg* Timrå, Högen* b Timrå, Sunds udde* b a okt-febr, b nov-mars, c dec-mars *diffusionsprovtagare ** jan-feb dygnsprovt, mars-dec veckovis diffusionsprovtagning ***jan-aug dygnsprovtagning, sept-dec timvis provtagning 16

22 NO2 (µg/m3) Nedre utvärderingströskeln Miljökvalitetsmål Kalenderår 2012 Vinterhalvår Figur 6.2 NO 2 som års- (2012) och vinterhalvårsmedelvärde (20) (randiga staplar) jämfört med NUT för årsmedelvärde och miljömålet för NO 2 i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar). Sortering efter haltnivå. 6.3 Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) I Tabell 6.3 presenteras samtliga uppmätta års-och vinterhalvårsmedelvärden (november april, om inget annat nämns) under 2012 respektive 20. För de kommuner som mätt kalenderår 2012 samt mäter under 2013 presenteras resultat för både år 2012 och vinterhalvår 20 (november - april). De uppmätta halterna av PM 10 under år 2012 var generellt lägre, i vissa fall betydligt lägre (t.ex Ljungby, Västerås, Örnsköldsvik och Höganäs), i hela landet än under år Även halterna under vinterhalvåret 20 låg i flertalet kommuner, undantaget Östersund och Västerås, lägre eller i nivå med vinterhalvåret 20. Under år 2012 och vinterhalvår 20 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) i såväl urban bakgrund som gaturum. Sunne uppvisade ett årsmedelvärde i gaturum som överskred NUT för årsmedelvärde, se Figur kommuner överskred eller tangerade NUT under vinterhalvår 20; Sunne, Burlöv och Västerås i gaturum och Trelleborg i urban bakgrund. 17

23 Tabell 6.3 Resultat från mätningarna av PM 10 i tätorter och på landsbygd år 2012 och vintern 20. Medelvärde År percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn >50 µg/m 3 Antal dygn >35 µg/m 3 Antal dygn >25 µg/m 3 Gaturum Burlöv, Lundavägen* Landskrona, Eriksgatan Ljungby, Föreningsgatan Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Älvsbyn, Nyvägen Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kalmar Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Trelleborg Växjö* Ystad, Östra Förstaden Älmhult* Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Vinterhalvår (november april) 2012/2013 Gaturum Boden, Stadshuset Kungsgatan Burlöv, Lundavägen 20 6 Ljungby, Föreningsgatan Sunne, Storgatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Köping Motala Sollefteå Storgatan Timrå Trelleborg

24 Forts. Vinterhalvår (november april) 2012/2013 Urban bakgrund Uppsala a Växjö* 18 6 Ystad, Östra Förstaden Älmhult* 16 6 Östersund Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö *intermittent provtagning a okt-mars PM Övre utvärderingströskeln Nedre utvärderingströskeln Kalenderår 2012 Vinterhalvår 20 Figur 6.3 Uppmätta årsmedelvärden 2012 och vinterhalvårsmedelvärden 20 (randiga staplar) (november-april) av PM 10 i gaturum (röda staplar) samt i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med ÖUT och NUT för årsmedelvärde. I Figur 6.4 visas antalet dygn då MKN, ÖUT och NUT för dygnsmedelvärden överskreds för respektive kommun under kalenderår 2012 jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år, 35 stycken. Av de deltagande kommunerna under 2012 var det ingen kommun som överskred MKN för dygnsmedelvärden (>50 µg/m 3 under fler än 35 dygn). Däremot överskreds ÖUT (>35 µg/m 3 under fler än 35 dygn) i Sunnes gaturum med 38 dygn och tangerades i Örnsköldsvik (34 dygn). NUT överskreds under 2012 i alla kommuners gaturum undantaget Ljungby (34 dygn) och Växjö (31 dygn), samt i Trelleborgs och Ystads urbana bakgrund. Av de som har mätt under vinterhalvår 20 hade Västerås flest dygns överskridande av MKN, 30 st, varav 29 inträffade under 2013 (februari april). Drygt 85 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2012 och vinterhalvår 20 inträffade under mars och april, se Bilaga 4. Flertalet av övriga 19

25 överskridanden inträffade under november 2012 (främst norra Sverige) och februari 2012 och 2013 (främst södra Sverige). Årsmedelvärden av PM 10 i urban bakgrund och gaturum åskådliggörs i Figur Antal dygn > 50 µg/m3 Gaturum Antal dygn > 35 µg/m3 60 Antal dygn > 25 µg/m3 Antal dygns överskridande Urban bakgrund MKN/ÖUT/NUT 0 Figur 6.4 Antalet dygn med PM 10 -halt > 50 (=MKN, blå staplar), 35 (=ÖUT, röda staplar) och 25 µg/m 3 (=NUT, gröna staplar) under kalenderår 2012 i gaturum och i urban bakgrund jämfört med antal tillåtna dygn för MKN, ÖUT och NUT (35 st/år). 20

26 Figur 6.5 Uppmätta årsmedelvärden (2012) av PM 10 i tätorternas urbana bakgrund (grön stapel) respektive gaturum (röd stapel). Mätningar av PM 2.5 har utförts i 7 kommuner under 2012 inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i 1 kommun och resten månads- eller veckovis med intermittent provtagning. Mätningar utförs även nationellt i urban bakgrund i Burlöv, Stockholm och Umeå. Årsmedelvärdena i gaturum, endast 2 stationer, var mellan 7 och 9 µg/m 3, vilket var något lägre än Mätningar i urban bakgrund låg mellan 3 och 8 µg/m 3, och även de halterna var lägre än under 2011, se Tabell 6.4. Årsmedelvärdena låg långt under MKN (25 µg/m 3 ), ÖUT (17 µg/m 3 ) och NUT (12 µg/m 3 ). Halterna av PM 2.5 är högst i södra Sverige och ligger i närheten av miljömålets precisering för I kommunernas mätningar i urban bakgrund låg mellan 3 och 7 µg/m 3. 21

27 Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av PM 2.5 i tätorter och på landsbygd år PM 2.5 År 2012 Medelvärde Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn > 25 µg/m 3 Gaturum Burlöv Lundavägen* Jönköping Barnarpsgatan** Urban bakgrund Burlöv Svenshögsskolan*** Kalmar Kiruna Petsamo* 4.9 Stockholm Olaus Petri*** Umeå Mården*** Växjö* Ystad Östra Förstaden* Älmhult* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Vavihill Råö * månadsvis provtagning ** veckovis provtagning ***Ingår i den nationella övervakningen av PM 2.5 som IVL utför på uppdrag av Naturvårdsverket För de 5 kommuner som även har mätt PM 10 vid samma mätplats var den genomsnittliga kvoten mellan PM 10 och PM 2.5 för dessa platser cirka 2 och varierade mellan 1.6 (Kiruna) och 4.5 (Älmhult). Halterna vid bakgrundsstationerna på landsbygd ligger mellan 2 7 µg/m 3, där de högsta halterna förekommer i södra (Vavihill), och de lägsta i norra Sverige (Bredkälen). Även för bakgrundsstationerna i Bredkälen, Råö och Vavihill var kvoten cirka 2 mellan PM 10 och PM 2.5 under

28 PM2.5 µg/m PM2.5 NUT miljömål Figur 6.6 Årsmedelvärden av PM 2.5 i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar) och på landsbygd (gröna staplar) jämfört med NUT och miljömålets precisering för årsmedelvärde. Vinterhalvåret 20 var det endast 2 kommuner som mätte sot inom Urbanmätnätet, Huddinge och Timrå, se Tabell 6.5. Vinterhalvårsmedelvärdena av sot låg i dessa kommuner på 2 µg/m 3 i urban bakgrund. Halterna av sot i luft på landsbygd låg på cirka 1 i urban bakgrund µg/m 3 i norra Sverige och 1.5 µg/m 3 i södra Sverige. Tabell 6.5 Resultat från mätningarna av sot i tätorter och på landsbygd (EMEP) år 2012 och vintern 20. Sot 2012 Max 24hmedelvärde Antal värden Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Medelvärde Medelvärde Max 24hmedelvärde Antal Urban bakgrund Huddinge Skogås Timrå

29 6.4 Lättflyktiga kolväten (VOC) Årsmedelvärden av bensen i urban bakgrund och gaturum illustreras även på Sverigekartan i Figur 6.7. Resultaten från mätningar av VOC, i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.6. Halterna av bensen låg mellan % lägre 2011 än Under 2012 var halterna av bensen fortsatt låga, lägre eller i samma nivå som för år Medelvärdena under vinterhalvåret 20 var dock generellt högre än under vinterhalvåret 20. Halterna av bensen i gaturum såväl som i urban bakgrund låg klart under MKN, ÖUT och NUT för kalenderår 2012 och vinterhalvår 20. Miljömålets precisering (1 µg/m 3 ) överskreds endast i en kommuns gaturum, Karlstad, och tangerades i en, Älvsbyn under 2012 medan merparten av kommunerna överskred eller tangerade preciseringen under vinterhalvåret 20, se Tabell 6.8. Noteras bör att vinterhalvårsmedelvärden generellt är % högre än årsmedelvärdena (Persson, K., Haeger-Eugensson, M. 2006). 24

30 Figur 6.7 Uppmätta årsmedelvärden (2012) av bensen i tätorternas gaturum och urbana bakgrund. 25

31 Tabell 6.6 Års- och vinterhalvårsmedelvärden av VOC i tätorter i urban bakgrund och gaturum inom Urbanmätnätet år 2012 och vintern Bensen Toluen Oktan Gaturum Butylacetat Etylbensen m-, p- Xylen o- Xylen Nonan Karlstad Hamngatan Landskrona, Eriksgatan Mönsterås Mörbylånga Nybro Sunne, Storgatan Ystad, Bornholmsterminalen Älvsbyn, Nyvägen Urban bakgrund Falkenberg Karlstad, Rådhus Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo Trelleborg, Rådhuset Ystad, Östra Förstaden Älmhult Vinterhalvår 20 Gaturum Boden Stadshuset- Kungsgatan Karlstad Hamngat Landskrona, Eriksgatan Ystad Bornholmsterminalen Urban bakgrund Karlstad, Råd 4 m Kiruna Petsamo Köping Linköping Motala Sollefteå Timrå Ystad Östra Förstaden Älmhult Östersund

32 bensen, µg/m Nedre utvärderingströskeln Kalenderår Miljömål Vinterhalvår 0 Figur 6.8 Uppmätta årsmedelvärden (2012) och vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars, 20) av bensen i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med NUT och miljömål för årsmedelvärde. Staplarna är placerade efter haltnivå. 6.5 Benso(a)pyren och metaller Jönköpings kommun mäter PM 10 i egen regi. Filtren för 2012 valde man att, inom Urbanmätnätet, analysera med avseende på PAH och metaller. PM 10-filtren från Ystads kommuns mätningar i Urbanmätnätet under 2012 har analyserats med avseende på metaller. Halten av benso(a)pyren i Jönköping låg klart under MKN, ÖUT och NUT för årsmedelvärde, men över miljömålets precisering (0.1 ng/m 3 ), se Tabell 6.7. Tabell 6.7 Uppmätta halter av benso(a)pyren (analys på PM 10 filter) under år 2012 i Jönköping. Benso(a)pyren Summa PAH ng/m 3 ng/m 3 Jönköping MKN 1 ÖUT 0.6 NUT 0.4 Precisering för miljömål 0.1 Halterna av metallerna, bly (Pb), kadmium (Cd), nickel (Ni) och arsenik (As), i Jönköping och Ystad år 2012 låg samtliga långt under NUT. 27

33 Tabell 6.8 Uppmätta halter av bly, kadmium, nickel och arsenik (analys på PM 10 filter) under 2012 i Jönköping och Ystad. ng/m 3 Bly Kadmium Nickel Arsenik Jönköping Barnarpsgatan (gaturum) Ystad Östra Förstaden (urban bakgrund) MKN ÖUT NUT De högsta halterna av benso(a)pyren och metaller i Jönköping förekom under 2012 januari mars samt november december, se Figur 6.9. Halterna av benso(a)pyren (B(a)P) är i regel som högst under vintermånaderna då andelen förbränningspartiklar är som högst. Halterna av metaller är generellt högst på vårkanten, vilket hänger ihop med att andelen resuspensions- och slitagepartiklar (varifrån en stor andel av metallerna härrör) ökar, bland annat till följd av att vägbanorna torkar upp efter vintern. Ni, As, Cd, Pb ng/m Ni As Cd Pb 0.50 benso(a)pyren B(a)P ng/m3 Figur 6.9 Månadsvisa halter av benso(a)pyren och metallerna Ni, As, Pb och Cd i luft i Jönköping Ozon (O 3 ) Månadsmedelvärden av O 3 från de regionala och urbana mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.10 presenteras halterna av ozon som sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden från de regionala bakgrundsmätningarna tillsammans med medelvärden från mätningarna i urban bakgrundsluft samt resultaten från de svenska EMEP-stationerna. 28

34 För de kommuner som mäter både i regional och urban bakgrund kan ses att skillnaden mellan dessa miljöer är liten för såväl års- som sommarhalvårsmedelvärden, med lägst halter i urban bakgrund. De uppmätta halterna av ozon inom Urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden och är därför ej direkt jämförbara med MKN och miljömål, som baseras på timmedelvärden. Mätningarna på landsbygd vid EMEP-stationerna visar dock att under 2012 överskreds MKN (120 µg/m 3 som maximalt glidande 8-timmarsmedelvärde) vid stationerna i södra Sverige och miljömålen för maximalt timmedelvärde (80 µg/m 3 ) och maximalt 8- timmarsmedelvärde (70 µg/m 3 ) vid samtliga av dessa stationer. Tabell 6.10 Sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden av O 3 i regionaloch urban bakgrund samt i bakgrundsluft (EMEP-stationer) 2012 respektive 20. Landsbygd (EMEP-stationer) Antal värden Sommarhalvårmv Årsmedel -värde Antal värden Max timmv Max glidande 8-timmv Antal dagar med glidande 8-timmv> 120 µg/m 3 Aspvreten Vinterhalvårs -mv Antal värden Bredkälen Esrange Vavihill Vindeln Norr Malma Norra Kvill Grimsö Råö Regional bakgrund Karlstad, Randviken Landskrona, Rönneberga 61 6 Landskrona, Ven 64 6 Linköping, Gävbo 45 6 Linköping, Östra Harg 48 6 Ystad, Öja 58 5 Urban bakgrund Karlstad, Rådhuset Landskrona, Polishuset 64 6 Linköping 44 6 Motala

35 7 Trender av luftföroreningar Genom åren har s.k. nationella tidsserier för NO 2, SO 2 och sot enligt Figur 7.1 illustrerats i Urbanrapporten. I årets rapport har tidstrenden för sot ersatts av PM 10 till följd av de begränsade antalet kommuner som har mätt sot under vinterhalvåret 20. I tidsserierna har mätresultat från de kommuner som deltagit under merparten av vinterhalvåren sedan 19 tagits med SO2 NO2 PM10 Figur 7.1 Nationella vinterhalvårsmedelvärden av SO 2, NO 2 och PM 10 baserat på resultat från de 10 tal tätorter som deltagit merparten av de möjliga 27 vintersäsongerna för NO 2 och SO 2 samt de 12 mätsäsongerna för PM 10 inom Urbanmätnätet. I detta kapitel presenteras genomsnittlig haltutveckling för respektive komponent i de deltagande kommunerna. Kompletta tidsserier av vinterhalvårsmedelvärden avseende NO 2, SO 2, PM 10 och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under vinterhalvåret 20 återfinns i Bilaga 5 i form av stapeldiagram. 7.1 SO 2 och sot Allt färre kommuner mäter SO 2 och sot eftersom behovet av mätningar minskat till följd av låga halter. Under vintern 20 mätte 8 kommuner SO 2, främst på månadsbas med diffusionsprovtagare, och endast 2 kommuner sot dygnsvis. I Figur 7.1 kan ses att halterna av SO 2 generellt är väldigt låga. 30

36 7.2 NO 2 Figur 7.1 baseras för NO 2 på de kommuner som deltagit med mätningar av NO 2 i urban bakgrund under minst 20 år. För dessa kommuner har den genomsnittliga minskningen av NO 2 i urban bakgrund, med hjälp av linjär regression, beräknats till cirka 48 %. De senaste åren har halterna i svenska tätorters urbana bakgrund legat på en relativt oförändrad nivå runt cirka µg/m 3. Den nedåtgående trenden för NO 2 halten har avstannat sedan början av 2000-talet och orsakerna till det är, förutom det ökade trafikarbetet, en ökad andel dieselfordon och modern dieselteknik som genererar en högre andel NO 2 i NOx-utsläppen än vad gamla dieselfordon och bensinbilar gör. 7.3 PM 10 Mätningar av PM 10 har erbjudits inom Urbanmätnätet sedan vinterhalvåret 20 (endast ett fåtal kommuner mätte första säsongen) och totalt 12 kommuner har mätt PM 10 i urban bakgrund under minst 8 vinterhalvår mellan 2001/2002 och 2012/2013. En analys med hjälp av linjär regression visar en genomsnittlig minskning för dessa kommuner med cirka 20 %, se Figur 7.2. Det råder dock stora skillnader mellan de olika kommunerna; som mest uppvisar en kommun en minskning med cirka 0.8 µg/m 3, år (Kävlinge), medan haltutvecklingen i en annan kommun indikerar en ökning med cirka 0.3 µg/m 3, år (Uppsala). µg/m Figur 7.2 Genomsnittlig halt av PM 10 som vinterhalvårsmedelvärde för de 12 kommuner som mätt PM 10 under minst 8 vinterhalvår mellan 20 och

37 7.4 Bensen I Figur 7.3 illustreras en genomsnittlig trend för bensen baserat på mätdata från de 10-tal kommuner som mätt 15 vinterhalvår eller fler av de totalt 21 år som mätningar av bensen har pågått inom Urbanmätnätet. Den genomsnittliga minskningen för dessa kommuner har sedan 19 varit knappt 70 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett har varit oförändrade. Det generella vinterhalvårsmedelvärdet för 20 var lägsta hittills medan vinterhalvåret 20 låg i nivå med vinterhalvåren µg/m Figur 7.3 Haltutveckling av bensen i urban bakgrund under vinterhalvåren

38 8 Referenser DS 2012:13 Regeringskansliet. Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Ferm M., Lindskog A., Svanberg P.-A. och Boström C.-Å. (1994) Ny mätteknik för luftföroreningar. Kemisk Tidskrift 1, Ferm, M. and Svanberg, P-A. (1998) Cost-efficient techniques for urban- and background measurements of SO 2 and NO 2. Atmospheric Environment, Vol. 32, No. 8 pp , Ferm M. (1998) Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp Ferm M., Gudmundsson A. and Persson K. (2001) Measurements of PM 10 and PM 2.5 within the Swedish urban network. Proc. from NOSA Aerosol Symposium Lund, Sweden 8-9 November ISO/DIS 13964, Ambient air-determination of ozone Ultravioletphotometric method. Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. (1996) Diffusive monitoring of C6- C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp NFS 2010:8, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av Luftkvalitet (beslutade den 23 juni 2010). Persson, K. Haeger-Eugensson, M.( 2006). Relation mellan halter av luftföroreningar i olika miljöer. För Naturvårdsverket. IVL-rapport U SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen (utfärdad den 27 maj 2010). Sjöberg, K., Haeger-Eugensson, M., Liljeberg, M., Blomgren, H. (2004). Quantification of general population exposure to nitrogen dioxide in Sweden. IVL-rapport B SS-EN 15549:2008 Luftkvalitet Standardmetod för mätning av koncentrationen av bens(a)pyren i utomhusluft. 33

39 1

40 Innehållsförteckning Svenska EMEP-stationer från vilka data tillhandahållits. Figur B1.1 Svenska mätplatser för bakgrundshalter av O 3 Figur B1.2 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B1.3-12

41 Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 20 IVL rapport B2126 BILAGA 1 Figur B1.1 Svenska EMEP-stationer (ingår i den nationella miljöövervakningen) EMEP - nätet Svenska mätplatser i bakgrundsluft från vilka data tillhandahållits för utvärderingen år 2011 och vintern 20. Bredkälen Aspvreten Råö Vavihill

42 Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 20 IVL rapport B 2066 BILAGA 1 Bredkälen Svenska EMEP - stationer för kontinuerlig övervakning av ozonhalter. Esrange Vindeln Bredkälen Aspvreten Grimsö Råö Norra Kvill Vavihill Figur B 1.2 Svenska bakgrundsstationer som ingår i den nationella miljöövervakningen för mätningar av O 3.