Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 2006/07 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Transkript

1 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 20 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet B 1744 September 2007 Box 21060, SE Stockholm Box 5302, SE Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

2 Förord URBAN-projektet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Annika Svensson/Karin Sjöberg, IVL Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Miljöövervakningsenhete vid Naturvårdsverket. IVL Analys/installationsarbeten: Vania Andersson, Pernilla Bengtsson, Sara Bodholm, Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Mattias Lidqvist, Kjell Peterson Annika Potter, Ann Sjöblom, Erica Steen, Sara Weidolf Datorsupport: Magnus Ugander Håkan Blomgren Gunnar Malm Utvärdering och Rapportering: Marie Haeger-Eugensson Martin Jerksjö Karin Persson Karin Sjöberg Rapport godkänd Karin Sjöberg Avdelningschef

3 Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 20 B1744 Innehållsförteckning 1 Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Val av mätpunkter inom tätorterna Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Månadsvis mätningar av SO 2, NO 2 och O Projektets omfattning Mätningar under 2006, sommarhalvår och helår Mätningar i centrum av tätorterna vintern Mätningar i bakgrundsluft på landsbygd vintern Bakgrundsinformation Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEP-stationerna Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna Resultat från EMEP-nätet Kommun- och tätortsdata Meteorologisk information vintern Mätdataredovisning Dygnsmätningar av SO 2, sot, NO 2 och PM Månadsmedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 i tätorter Månadsmedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 på landsbygd Veckovisa diffusionsmätningar av VOC i tätorter Provtagning av VOC och PM 10 i tätort under sommaren Månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 och NO 2 på landsbygd och i tätort under sommaren Jämförelser med miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål NO 2, SO 2 och sot PM Bensen Jämförelse av föroreningsbelastning Generell föroreningsbelastning, tätorter Vädret under vinterhalvåret 2006/ Trender Referenser... 34

4 Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 20 B1744 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Svenska EMEP-stationer, Urbanmätnätets kommundata Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Månadsvisa resultat från mätningar regionalt och i tätort Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO 2 och PM 10 Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2 och sot alla säsonger

5 Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 20 B1744 Sammanfattning Urbanmätnätet är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges Miljökontor och IVL. URBANprojektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Urbanmätnätet startade vintern 1985/86 och den 21:a mätsäsongen (20) har avslutats. Resultaten presenteras i denna rapport. En nyhet från och med Urbanmätnätets 21:a upplaga var att baspaket för mätningar under månader erbjöds utöver de vanliga baspaketen baserade på vinterhalvår. Totalt valde 6 kommuner den möjligheten. Under vinterhalvåret 20 deltog totalt 33 kommuner i Urbanmätnätet. Mätningarnas omfattning har bland annat varit dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2 ) i totalt 15 tätorter. I 7 av de totalt 33 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i 1 tätort även svaveldioxid (SO 2 ) som dygnsmedelvärde. I 26 kommuner genomfördes dygnsvisa mätningar av partiklar PM 10 och i 25 mättes VOC. Förutom dessa mätningar utfördes en rad diffusionsmätningar av SO 2, NO 2 och O 3 under såväl vintern 20 som sommaren Dygnsvisa mätningar av PM 10 utfördes i urban bakgrund under hela 2006 i Karlshamn och Burlöv samt i gaturum i Landskrona. Under sommaren 2006 mätte även Höganäs PM 10 och VOC mättes i Burlöv och Landskrona. Miljökvalitetsnormen (MKN) för NO 2 för såväl års- (40 µg/m 3 ) som dygnsmedelvärde (60 µg/m 3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskreds i samtliga mätpunkter i urban bakgrund under vinterhalvåret 20. NO 2 halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 19. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den nationella tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.56 µg/m 3, baserat på de 15 kommuner som deltagit med mätningar minst totalt 15 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO 2 sedan 19 med ca 40 %. Från de månadsvisa mätningarna av SO 2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider miljökvalitetsnormen för vinter- och årsmedelvärde (20 µg/m 3 ) med god marginal. Miljömålet för SO 2 som årsmedelvärde, 5 µg/m 3, överskreds i Trelleborg under vinterhalvåret 20. Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) baserat på vinterns samt hela 2006 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln (ÖUT) för årsmedelvärdet (14 µg/m 3 ). Dygnsmedelvärdena under vinterhalvåret 20 tyder inte på någon risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen för dygn, 50 µg/m 3 som får överksridas maximalt 35 dygn per helår. För de tre kommunerna; Landskrona, Burlöv och Karlshamn, som mätt PM 10 under hela 2006 ligger halterna under miljökvalitetsnormen. Samtliga kommuner förutom Hammarö, Motala och Tidaholm överskred antalet tillåtna dygn över 30 µg/m 3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som gaturum och mätkrav föreligger därmed för dessa kommuner. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT för bensen under vinterhalvåret, då halterna normalt är som högst. Ett stort antal kommuner överskrider dock miljömålet redan i urban bakgrund.

6 Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 20 B1744 I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började 19. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 12 kommuner som mätte VOC vintern 20 och som har mätt VOC under 12-15, år ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.26 µg/m 3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med drygt 60 %.

7 1 Inledning Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet under vintersäsongen 20, sommaren 2006 samt år 2006 presenteras i denna rapport. En av målsättningarna med URBAN-projektet är att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav, exempelvis införandet av nya miljökvalitetsnormer (MKN), ändrar också Urbanmätnätet successivt utförande. Nya komponenter har och kommer att införas och andra kanske försvinner eller mäts med annan tidsupplösning. En nyhet från och med Urbanmätnätets 21:a upplaga, som denna rapport omfattar, är att baspaket för mätningar under månader erbjöds utöver de vanliga baspaketen baserade på vinterhalvår. Totalt valde 6 kommuner den möjligheten. Tre av dessa påbörjade sina mätningar i oktober 2006 för att avsluta dem i december På så vis täckte de även in vinterhalvåret 20. Resultaten för mätningarna mellan maj - december 2007 kommer att presenteras i Urbanrapporten Enligt Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft ( SFS 2001:527) har kommunerna ansvaret att övervaka luftkvaliteten i sin kommun. De kommuner som ingått i Urbanmätnätet har tagit sitt ansvar, och genom den samverkan som sker mellan kommunerna utgör de resultat som genereras ett bra underlag som kan nyttjas på ett för alla optimalt sätt. En annan viktig målsättning är att, genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka jämförbarheten mellan olika kommuners luftkvalitet. Sedan Urbanmätnätet startade har cirka 40 % av landets kommuner utfört mätningar av sin luftkvalitet inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har dessutom varit med alla eller i stort sett samtliga 21 vinterhalvår, vilket utgör ett värdefullt underlag för att studera hur utvecklingen med avseende på luftkvalitet har skett i landet. 1

8 2 Målsättning URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft? Vilken betydelse har utsläpp från lokala, regionala och utländska källor? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t. ex. storlek, läge i landet och invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt; underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav; ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter. Projektet ger också underlag för såväl nationellt som internationellt miljövårdsarbete. 2

9 3 Undersökningsmetodik De analys- och provtagningsmetoder som används inom URBAN-projektet är ackrediterade. Detta innebär att även rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Den del av provtagningen som utförs av kommunens egen personal omfattas ej av ackrediteringen, men sker i enlighet med de ackrediterade rutinerna. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid ett och samma laboratorium, i syfte att ytterligare förstärka jämförbarheten mellan resultaten. Målsättningen är en ständigt ökad kvalitetssäkring och en ytterligare förbättrad mätdatatillgänglighet. Samtliga mätmetoder som används inom Urbanmätnätet presenteras kortfattat i detta kapitel 3.1 Val av mätpunkter inom tätorterna Undersökningen har gjorts med utgångspunkten att mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt på bästa sätt beskriva människors exponering för luftföroreningar. Detta ställer särskilda krav på placeringen av mätpunkten. För den urbana bakgrundstationen eftersträvas därför: centralt läge (innerstadskärnan); hög persontäthet, dvs platsen skall representera exponeringen för många personer; fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande; möjlighet att placera provluftsintaget 4-8 m över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. Kommunernas egen bedömning av den slutgiltiga placeringen av den urbana bakgrundstationen framgår av Bilaga 1. Även provluftsintagens läge på respektive plats framgår. De flesta kommuner har dessutom dokumenterat uppgifter om förhållandena kring mätplatsen och noterat betydelsefulla förändringar i mätpunktens närområde. I och med införandet av miljökvalitetsnormer (MKN) har mätningar i gaturum blivit vanligare. I Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder (NFS 2006:3) föreskrivs att minst en av kommunens mätningar ska ske i gaturum. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, dvs där hög trafikbelastning och dålig omblandning råder. Detta kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. Vid mätningar i gaturum bör man betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika gaturum under olika tidsperioder. 3

10 3.2 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO 2 och kopplat parallellt med detta en tvättflaska för absorption av SO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M.,m.fl. 2001) 3.4 Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996) vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (m+p)-xylen, o-xylen och nonan. 3.5 Månadsvis mätningar av SO 2, NO 2 och O 3 Månadsvisa mätningar med diffusionsprovtagare av SO 2, NO 2 och O 3 genomförs på landsbygden i anslutning till tätorterna med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Samma mätmetod används vid de månadsvisa bestämningarna inne i tätorterna. Provtagarna placeras under regnskydd på provtagningsarmen och i omedelbar anslutning till övriga provluftsintag vid mätpunkten i centrum. 4

11 4 Projektets omfattning Figur 4.1 Urbanmätnätets omfattning vintern 20. Svarta prickar motsvarar tätortsmätningar och röda prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet ( 5

12 Under vinterhalvåret 20 deltog totalt 33 kommuner i Urbanmätnätet. Av dessa valde 6 kommuner att mäta under månader. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår 2006 samt perioden oktober april Sedan projektet startade har ca 40% av landets kommuner deltagit under minst en mätsäsong. Ett tiotal av dessa kommuner har deltagit med mätningar under alla eller i stort sett samtliga vinterhalvår. Årets medverkande kommuner och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. Nedan sammanfattas omfattningen av årets mätningar inom projektet. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. Utöver vad som framgår här förekommer mätresultat från andra mindre mätinsatser genomförda helt eller delvis i de medverkande kommunernas egen regi. Det totala omfattningen av resultat från dygnsmätningar inom Urbanmätnätet sedan starten 19, framgår av tätortsdatabasen, som redovisas på IVLs hemsida ( under Luftkvalitet i tätorter). 4.1 Mätningar under 2006, sommarhalvår och helår Månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 genomfördes i 6 tätorter vid de ordinarie mätplatserna i urban bakgrund inom projektet, samt vid ytterligare totalt 9 mätplatser på landsbygd i anslutning till 6 av tätorterna. I 5 tätorter samt vid 6 av mätplatser på landsbygd genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av NO 2. 9 av dessa mätningar av NO 2 skedde parallellt med mätningarna av O 3. Mätningarna pågick 5-6 månader med start i april eller maj. Dygnsvisa mätningar av PM 10 utfördes i urban bakgrund under hela 2006 i Karlshamn och Burlöv samt i gaturum i Landskrona. Höganäs mätte PM 10 i urban bakgrund under sommaren Provtagning av VOC utfördes i två tätorter, Burlöv och Landskrona, under en vecka per månad under sommaren Mätdatatillgängligheten för sommaren 2006 var för provtagning av PM % och för provtagning med diffusionsprovtagare i genomsnitt 99 % Mätningar i centrum av tätorterna vintern 20 Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes i totalt 15 tätorter. Samtliga mätningar förutom i Landskrona och Arboga utfördes i urban bakgrund. I Landskrona mättes såväl i gaturum (dygnsvis) som i urban bakgrund (månadsvis med diffusionsprovtagare) och i Arboga mättes dygnsvis i gaturum. Ytterligare sex tätorter valde att mäta NO 2 med diffusionsprovtagare; fem i urban bakgrund och en i gaturum (Eksjö). I 7 av de 15 tätorterna bestämdes också dygnsmedelvärden av sot samt i en tätort, Huddinge, även SO 2. I 15 av de tätorter som inte genomförde dygnsvisa bestämningar av SO 2, kompletterades övriga mätningar med månadsvisa diffusionsmätningar av SO 2. I 26 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM 10, 21 i urban bakgrund och 5 i gaturum. I Landskrona mättes i såväl gaturum som i urban bakgrund. I 25 tätorter genomfördes också veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), i 5 av tätorterna mättes VOC i såväl gaturum som urban bakgrund, dvs totalt 30 mätplatser. 3 av de 25 tätorterna valda att mäta i gaturum istället för i urban bakgrund. 6

13 Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 i 5 tätorter Mätdatatillgängligheten för den aktiva dygnsmätningen var i genomsnitt 96%. Motsvarande värden för VOC-mätningen var 96% och för de månadsvisa mätningarna av NO 2, SO 2 och O 3 i tätorter cirka 98% Mätningar i bakgrundsluft på landsbygd vintern 20 Bestämning av månadsmedelvärden med diffusionsprovtagare genomfördes för SO 2 på totalt 13 och för NO 2 på 16 mätplatser på landsbygden, i anslutning till 8 respektive 10 av tätorterna. Vid 7 bakgrundsstationer bestämdes månadsvisa medelvärden av O Mätdatatillgängligheten var ca 99 % för NO 2, SO 2 och O

14 5 Bakgrundsinformation 5.1 Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 vid EMEP-stationerna IVL genomför, på uppdrag av Miljöövervakningsenheten vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna vid EMEP-stationerna av sot och NO 2 sker på samma sätt som inom URBAN-projektet. Mätningarna av SO 2 sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack. 5.2 Kontinuerliga mätningar av O 3 vid EMEP-stationerna IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UV-absorbtion vid våglängden 254 nm (10-9 m). Instrumentsignalerna medelvärdesbildas och lagras som 10- minutersmedelvärden som med hjälp av logger och modem överförs kontinuerligt till IVLs centrala dator. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard (Dasibi 1008 PC) som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Institutet för Tillämpad Miljöforskning. Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964; EMEP/CCC-report 1/95). 5.3 Resultat från EMEP-nätet Preliminära resultat för dygnsmedelvärden av NO 2, SO 2 och sot samt de kontinuerliga O 3 - mätningarna i bakgrundsluft från mätplatserna inom EMEP-nätet under vinterhalvåret ingår i sammanställningen mätplatserna. Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur Kommun- och tätortsdata Uppgifter om kommunernas och tätorternas storlek vad gäller yta och antal invånare, läge i landet samt specificering av mätpunkternas placering har i huvudsak tillhandahållits av de medverkande kommunerna. Huvuddelen av underlaget redovisas i Bilaga Meteorologisk information vintern 20 Årets meteorologiska information har begränsats till en generell presentation av vädret under vintern, se vidare kapitel 9. 8

15 6 Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminära resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVLs hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan ( för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel med tillhörande bilagor (2-4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelhalter av PM 10 och NO 2 har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Vi har valt att lägga nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning motsvarande den övre utvärderingströskeln (ÖUT) till MKN som 98-percentil för dygn för NO 2, d.v.s. NO 2 >48 μg/m 3. Till följd av det stora antalet överskridanden av ÖUT för PM 10 har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygn (90-percentil), dvs dygnsmedelvärden > 50 μg/m 3. Mätvärden inom projektet presenteras som gällandes för STP (standard temperature (20 o C) and pressure (1013 mbar)). Resultaten från de svenska EMEP- stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförs på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid 24 00, dvs kalenderdygn. 6.1 Dygnsmätningar av SO 2, sot, NO 2 och PM 10 Vinterhalvårsmedelvärden av SO 2, sot, NO 2 och PM 10 visas i Tabellerna 6.1, 6.2, 6.3 och 6.4 tillsammans med de beräknade 98-percentilerna och 90-percentiler (PM 10 ) för de uppmätta dygnsmedelvärdena, mätperiodens högsta enskilda och totala antalet dygnsmedelvärden. För PM 10 och NO 2 redovisas också antalet dygn som överskrider miljökvalitetsnormen och den övre utvärderingströskeln. Mätperioderna är oktober-mars och/eller november-april. Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 och PM 10 åskådliggörs av Figur 6.1 och 6.2. I Figur 6.1 illustreras också halterna av NO 2 i bakgrundsluft utifrån uppmätta halter i regional bakgrund och vid EMEP-stationerna. 9

16 Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av SO 2 i tätorter vintern 20. Kommun Medelvärde SO percentil Max 24hmedelvärde Antal värden oktober-mars Huddinge Skogås Hudiksvall* 0.5 Karlstad* 0.7 Köping* 0.6 Landskrona* 1.5 Linköping* 1.0 Motala* 0.7 Timrå* 0.7 Trelleborg* 9.2 Värnamo* 0.7 november-april Eksjö* 0.8 Falkenberg* 1.0 Hörby* 1.2 Jönköping* 0.6 Karlskoga* 0.7 Uppsala* 0.7 EMEP-stationer Bredkälen Hoburgen Råö Vavihill * Diffusionsprovtagning på månadsbas 10

17 Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av sot i tätorter vintern 20. Sot (µg/m 3 ) Urban bakgrund Medel- 98- Max 24h- Antal oktober-mars värde percenti medelvärde värden Huddinge Skogås Köping Linköping Timrå november-april Falkenberg Hörby Linköping Gaturum oktober-mars Landskrona Eriksgatan EMEP-stationer (oktober-mars) Bredkälen Hoburgen Råö Vavihill

18 Tabell 6.3 Resultat från mätningarna av NO 2 i tätorter vintern 20. NO 2 (µg/m 3 ) Urban bakgrund oktober-mars Medel värde percentil Max 24hdygn Antal värden Antal dygn >48 Antal dygn >60 Huddinge Skogås Hudiksvall* 20 Karlstad Köping Landskrona* 13 Linköping Motala* 6 Timrå Trelleborg Värnamo Älmhult* 10 Örkelljunga Östersund november-april Falkenberg Hörby Jönköping Karlskoga* 12 Linköping Mariestad* 8 Piteå ** Tidaholm* 8 Uppsala Örebro* 15 Gaturum oktober-mars Landskrona Eriksgatan november-april Arboga** Eksjö* 7 EMEP-stationer Bredkälen Hoburgen Råö Vavihill * diffusionsprovtagning på månadsbas** januari-april 12

19 Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av PM 10 i tätorter vintern 20 och år PM 10 (µg/m 3 ) Urban bakgrund oktober-mars 20 Medel värde 90- percenti 98- percentil Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn >30 µg/m 3 Antal dygn >50 µg/m3 Burlöv Karlshamn Landskrona Motala Timrå Trelleborg Värnamo Älmhult Örkelljunga Östersund november-april 20 Falun* Hammarö Hörby Jönköping Karlshamn Karlskoga Kramfors Kävlinge Mariestad Landskrona Piteå** Tidaholm Uppsala Värnamo Älmhult År 2006 Burlöv Karlshamn Gaturum oktober-mars Landskrona, Eriksgatan november-april Eksjö Landskrona, Eriksgatan*** Örebro** Kalmar Sollefteå* Arboga** År 2006 Landskrona, Eriksgatan*** * december-april, ** januari -april, *** data saknas för ca 1 månad under perioden januari-februari

20 Figur 6.1 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 i tätorters urbana bakgrund under vinterhalvåret 20. De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden. 14

21 Figur 6.2 Vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars eller november-april) av PM 10 i tätorternas urbana bakgrund under vinterhalvåret

22 6.2 Månadsmedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 i tätorter Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 i tätorter och redovisas nedan i Tabell 6.5. För de orter som utfört månadsvisa diffusionsmätningar av NO 2 och SO 2 inne i centrum av tätorten har vinterhalvårsmedelvärden även sammanställts med data från dygnsmätningarna enligt ovan i Tabell 6.1 och 6.3. Resultaten ingår likaså i den månadsvisa redovisningen av NO 2 -, SO 2 - och O 3 -halter från diffusionsprovtagning i tätorter i Bilaga Månadsmedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 på landsbygd Månadsmedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 från de regionala mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.5 presenteras vinterhalvårsmedelvärdena från de regionala bakgrundsmätningarna vid station A och B tillsammans med medelvärdet från mätningarna i urban bakgrundsluft inne i centrum av tätorten (T) samt resultaten från de svenska EMEPstationerna. Tabell 6.5 Vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av NO 2, SO 2 och O 3 i regional bakgrund (Stn. A, B) till tätorter samt i urban bakgrundsluft (T) vintern 20. Kommun NO 2 mv NO 2 mv NO 2 mv SO 2 mv SO 2 mv SO 2 mv O 3 mv O 3 mv O 3 mv oktober-mars A T B A T B A T B Hudiksvall Karlstad Köping Landskrona 1.5 Linköping Motala Timrå Trelleborg Värnamo november-april Eksjö Falkenberg Hörby 1.1 Jönköping 0.6 Karlskoga 0.6 Uppsala EMEP-stationer Bredkälen Esrange 65 Grimsö 54 Hoburgen Norra Kvill 58 Råö Vavihill Vindeln 44 16

23 6.4 Veckovisa diffusionsmätningar av VOC i tätorter Resultaten från mätningar av VOC i centrum, i form av vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.6. Halter av VOC-komponenterna illustreras även på Sverigekartan i Figur 6.3. Fem kommuner har valt att komplettera sina mätningar av VOC i urban bakgrund med mätningar i gaturum, se Tabell 6.6. Tabell 6.6 Vinterhalvårsmedelvärden av VOC i tätorter i urban bakgrund och gaturum inom URBAN-projektet vintern 20. Urban bakgrund (µg/m 3 ) Butyl- Etyl- m,p- o- oktober-mars Bensen Toluen Oktan acetat bensen Xylen Xylen Nonan Hudiksvall* Karlstad Köping Linköping* Timrå Värnamo Älmhult Örkelljunga Östersund november-april Arboga Arvika Falkenberg Falun 1 * Hammarö Hörby Jönköping Kalmar Karlshamn Karlskoga Motala Sollefteå urban Uppsala Gaturum oktober-mars Karlstad Hamngatan Karlstad Järnvägsgatan Landskrona, Eriksgatan* Örkelljunga gaturum** november-april Eksjö, gaturum Motala, gaturum** Uppsala Kungsgatan Värnamo gaturum** Örebro Rudebecksskolan 2 ** ) december-april, 2) januari-april * mätningar varannan vecka, ** mätning en vecka per månad 17

24 Figur 6.3 Vinterhalvårsmedelvärden av VOC i urban bakgrund vintern 20. Storleken på "pajerna" indikerar belastningens relativa storlek. 18

25 6.5 Provtagning av VOC och PM 10 i tätort under sommaren Sommaren 2006 mätte Höganäs, Burlöv och Karlshamn PM 10 i urban bakgrund och Landskrona mätte PM 10 vid sin gaturumsstation (Eriksgatan). Landskrona och Burlöv mätte även VOC, 1 vecka/månad. Resultaten presenteras i Tabell 6.7 tillsammans med resultaten från helår 2006 och/eller vinterhalvår 20 och 2005/06. Den genomsnittliga faktorn mellan vinter- och sommarhalvårsmedelvärden för PM 10 liksom mellan vinterhalvårsmedelvärde och årsmedelvärde varierade mellan , se Tabell 6.7. Motsvarande kvoter gäller även förhållande för percentilerna. Kvoterna under 1 gäller förhållandet med vintern 20 då det uppvisades lägre halter än vintern 2005/06. Tabell 6.7 Jämförelse mellan årsmedelvärde, vinter- och sommarhalvårsmedelvärde för PM 10. PM 10 µg/m 3 vinter 05/06 sommar 2006 år 2006 Vintern 20 (05/06) /år 2006 (05/06)/ sommar 2006 ()/ år 2006 ()/ sommar 2006 Höganäs mv perc perc Burlöv mv perc perc Karlshamn mv perc perc Landskrona, Eriksgatan mv perc perc Resultaten för bensen från VOC-mätningarna i Burlöv och Landskrona sommaren 2006 presenteras i Tabell 6.8 tillsammans med medelvärden från vintern 2005/06 och 20. Kvoterna mellan vinter- och sommarhalvårsmedelvärden för dessa kommuner varierar mellan 2.1 och 2.7. Den lägre faktorn gäller för den milda vintern 20 då halterna var lägre än vintern 2005/06. Tabell 6.8 Jämförelse mellan vinter- och sommarhalvårsmedelvärde för bensen. Bensen µg/m 3 vinter 05/06 sommar 2006 Vintern 20 (05/06)/ sommar 2006 ()/ år 2006 ()/ sommar 2006 Burlöv mv Landskrona mv

26 6.6 Månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 och NO 2 på landsbygd och i tätort under sommaren Resultaten från mätningarna av O 3 och NO 2 under sommaren 2006 (april-september) vid de regionala mätplatserna A och B samt inne i tätorten redovisas som månadsmedelvärden i Bilaga 3 och som sommarhalvårsvärden nedan i Tabell Tabell 6.10 Sommarhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) 2006 av O 3 och NO 2 regionalt (A, B) och i tätorter samt vid EMEP-stationerna. O 3 O 3 O 3 NO 2 NO 2 NO 2 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Kommun A T B A T B Burlöv* Hässleholm Höganäs 64 Karlstad Kävlinge Landskrona 16** 12 9 Linköping Värnamo 6 EMEP-stationer Aspvreten 77 Bredkälen Esrange Grimsö Hoburgen 3.7 Norra Kvill Råö Vavihill Vindeln *bakgrundsstationerna är i Åkarp och tätortspunkten i Arlöv **gaturumsmätning 20

27 7 Jämförelser med miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft I kapitel jämförs uppmätta halter av olika luftföroreningar i luft med miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Observera att jämförelserna är gjorda mellan uppmätta vinterhalvårsmedelvärden och att normerna är baserade på helårsmätningar. 7.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Regeringens förordning om miljökvalitetsnormer för luft (MKN) trädde i kraft den 1 januari Förordningen (SFS 2001:527 med tillägg 2003:112, 2004:661), inbegriper förekomst och halt i luft av NO 2, SO 2, bly (Pb), partiklar (PM 10 ), bensen, kolmonoxid (CO) och ozon (O 3 ). MKN baseras på helår. Förordningen slår fast att varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. MKN för NO 2, SO 2, bly, PM 10 och CO ska nu vara uppfyllda. För bensen träder MKN i kraft den 31 januari I förordningen (SFS 2001:527) har införts toleransmarginaler, vilket är den accepterade föroreningshalten för varje år fram till det år miljökvalitetsnormen ska vara uppfylld, se Figur 7.1. För ozon gäller en s.k börnorm, vilket innebär att den är att betrakta som överträdd endast om överskridandet beror på att verksamheter eller åtgärder motverkar möjligheterna att inte överskrida föroreningsnivån samt att rimliga åtgärder inte vidtagits för att undvika att föroreningsnivån överskrids. Det ska eftersträvas att normen för ozon är uppnådd efter den 31 december I Bilaga 1 presenteras gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Förslag på nya MKN finns för polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening och metallerna, arsenik, nickel och kadmium. Dessa förväntas implementeras i svensk lagstiftning under Av förordningen framgår att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med > invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom mätning. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. Det gäller även om halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT), se Figur 7.1 och Bilaga 1. Vid haltnivåer mellan den övre och nedre utvärderingströskeln (NUT) kan kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning. Om den nedre utvärderingströskeln underskrids är det tillräckligt att kontrollen sker genom beräkning eller objektiv uppskattning. Kontrollen kan ske genom samverkan mellan flera kommuner enligt 10 MKN-förordningen. Mätföreskrifterna (NFS 2006:3) styr hur många mätstationer som krävs inom varje samverkansområde baserat på antalet invånare. I Naturvårdsverkets nyligen framtagna handbok med allmänna råd om MKN för utomhusluft, Luftguiden (Handbok 2006:2), finns också vägledning till hur kommunerna kan samverka. 21

28 µg/m 3 60 TOLERANSMARGINALER Övervakning med mätningar Övervakning med kampanjvisa mätningar i kombination med modeller MKN ÖUT NUT 20 Modeller och objektiv bedömning av luftkvalitetshalter MÅLÅR Figur 7.1 Schematiskt bild över utformningen av miljökvalitetsnormer (MKN) (exemplet gäller för MKN för NO 2 som årsmedelvärde). ÖUT= övre utvärderingströskel, NUT= nedre utvärderingströskel. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen även infört miljömål ( för flera luftföroreningar. Som framgår av Tabell B1.11 i Bilaga 1 skall miljömålet för svaveldioxid redan vara uppnått (år 2005), men för andra ämnen gäller år 2010 eller Miljömålen innebär i flera fall mera långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Detta för att normerna ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Miljömål är till skillnad från miljökvalitetsnormerna inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. 22

29 7.2 NO 2, SO 2 och sot Av redovisningen i Tabell 6.1 för mätningarna av SO 2 med diffusionsprovtagare framgår att samtliga vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskrider miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde (20 µg/m 3 ) med god marginal. Detsamma gäller för de uppmätta dygnsmedelvärdena och 98- percentilerna för Huddinge där dygnsvisa data finns. Miljömålet för SO 2 som årsmedelvärde, 5 µg/m 3, överskrids i Trelleborg under vinterhalvåret. Miljökvalitetsnormen för NO 2 för såväl års- (40 µg/m 3 ) som dygnsmedelvärde (60 µg/m 3, som får överskridas max 7 dygn/år) underskrids i samtliga mätpunkter i urban bakgrund. Den övre utvärderingströskeln överkreds som mest under 4 dygn i Piteå. Tre av dessa tillfällen inträffade under sista veckan i mars. Fyra kommuners vinterhalvårsmedelvärden i urban bakgrund - Hudiksvall, Karlstad, Piteå och Trelleborg- ligger över eller tangerar det svenska miljömålet (20 µg/m 3 som årsmedelvärde). Generellt gäller dock att ett årsmedelvärde för NO 2 är något lägre än vinterhalvårsmedelvärdet. I en utredning för Naturvårdsverket 2006 (Persson, 2006), erhölls en generell kvot mellan års- och vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund på 1.2 baserat på mätdata från ett tiotal kommuner under perioden I Figur 7.2 illustreras de uppmätta vinterhalvårsmedelvärdena av NO 2 under 20som 98%-il för dygn jämfört med MKN samt den övre - (ÖUT) och nedre utvärderingströskeln (NUT). Genom tidigare mätningar har visats att halterna av NO 2 i belastade gaturum kan vara en faktor 1.5 gånger så höga som i urban bakgrund (Persson, 2006, Brorström-Lundén m fl, 1997), vilket även styrktes i utredningen för Naturvårdsverket under I kommuner där halten i den urbana bakgrunden ligger över ÖUT riskerar därmed MKN att överskridas i gaturum. Viss risk för överskridande skulle i så fall finnas i Karlstad och Piteå. 23

30 70 60 µg/m3 4 Miljökvalitetsnorm-dygn 50 5 Övre utvärderingströskel Nedre utvärderingströskel Piteå* Figur 7.2 Karlstad Timrå Uppsala* Trelleborg Östersund * november-april, eller ** januari- april annars oktober-mars Jönköping* Landskrona Eriksgatan Huddinge Skogås Hörby* Linköping Falkenberg* Köping Arboga, Gaturum** Örkelljunga NO 2 som 98%-il för dygn jämfört med MKN, ÖUT och NUT i urban bakgrund (röda staplar) samt två gaturum (blå staplar). Sortering efter haltnivå. Siffrorna över staplarna anger antalet dygn som ÖUT (48 µg/m 3 ) överskrids, avsaknad av siffror innebär att inget dygn överskrider ÖUT. Värnamo 7.3 PM 10 Samtliga kommuner ligger klart under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) baserat på vinterns samt hela 2006 års mätningar. Däremot har de flesta kommunerna problem att klara den övre utvärderingströskeln för årsmedelvärdet (14 µg/m 3 ), se Figur

31 45 40 Miljökvalitetsnorm -årsmedelvärde År vinterhalvår Landskrona, Eriksgatan Örebro**, Rudbecksskolan Landskrona Figur 7.3 Karlshamn Eksjö,gaturum Piteå** Sollefteå***, gaturum Trelleborg* Kalmar, Larmgatan Kävlinge Hörby Burlöv* Arboga**, gaturum Uppsala Älmhult Örkelljunga* Kramfors Övre utvärderingströskeln Karlskoga Östersund* Falun Tidaholm Värnamo Jönköping Timrå* Mariestad Hammarö Motala* Landskrona, Eriksgatan Karlshamn Burlöv Uppmätta årsmedelvärden (2006) och vinterhalvårsmedelvärden (20; novemberapril eller *oktober-mars, ** januari-april och *** december-april) av PM 10 i urban bakgrund (röda staplar) samt i gaturum (blå staplar) jämfört med MKN och ÖUT för årsmedelvärde. I Figur 7.4 jämförs de uppmätta 90 %-ilerna för dygn för PM 10 med motsvarande MKN för dygn (90%-il). För vinterhalvåret 20 tyder uträknade 90-percentiler på att viss risk för överskridande av normen gäller för fyra kommuners gaturum (Örebro, Piteå, Eksjö och Sollefteå). Ingen av dessa kommuner överskrider dock 50 µg/m 3 fler dygn än det maximalt tillåtna 35 dygn/år) under vinterhalvåret. För de tre kommunerna; Landskrona, Burlöv och Karlshamn, som mätt PM 10 under hela 2006 ligger halterna under MKN. På Eriksgatan i Landskrona utgör dock 90-percentilen för dygn 92 % av MKN och 50 µg/m 3 överskrids under 25 dygn. Samtliga kommuner förutom Hammarö, Motala och Tidaholm överskrider antalet tillåtna dygn över 30 µg/m 3 (ÖUT) redan under vinterhalvåret såväl i urban bakgrund som gaturum och mätkrav föreligger därmed, se Figur 7.5. Totalt överskreds MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) vid cirka 170 tillfällen under perioden oktober-april (i totalt 22 kommuner varav 19 inkluderade april i sina mätningar), se Bilaga 4, vilket är i samma storleksordning som de bägge föregående vinterhalvåren 2005/06 och % av överskridandena skedde under mars och 20 % under april. 25

32 80 µg/m3 antal dygn Vinterhalvår 20 Antal tillåtna dygn då MKN, 50µg/m3, får överskridas Miljökvalitetsnorm - dygn År Sollefteå, gaturum*** Örebro, Rudbecksskolan** Piteå** Eksjö,gaturum Figur 7.4 Antal dygn 120 Karlshamn Landskrona, Eriksgatan Landskrona Kalmar, Larmgatan Kävlinge Arboga, gaturum** Hörby Kramfors Uppsala Älmhult Trelleborg* Karlskoga Falun Burlöv* Örkelljunga* Värnamo Jönköping Mariestad Timrå* Tidaholm Östersund* Hammarö Motala* 2006 Karlshamn Landskrona, Eriksgatan Burlöv * oktober-mars, ** januari-april, ***december-april annars november-april Uppmätta halter av PM 10 som 90%-iler för dygn året 2006 och under 6 månader vintern 20 (vänster y-axel, röda staplar) (i de fall mätningarna har pågått oktober-april har 90%-ilen för perioden november-april använts) och antal dygn då halten överksrider MKN (50 µg/m 3 ) ( randiga staplar, höger y-axel) jämfört med motsvarande MKN, ÖUT och NUT. Sortering efter haltnivå. År Vinterhalvår 20 Figur Sollefteå, gaturum*** Karlshamn Örebro, Rudbecksskolan** Eksjö,gaturum Landskrona Landskrona, Eriksgatan Kalmar, Larmgatan Antal tillåtna dygn då ÖUT, 30 µg/m3, får överskridas Hörby Piteå** Kävlinge Kramfors Älmhult Karlskoga Uppsala Arboga, gaturum** Trelleborg* Burlöv* Timrå* Värnamo Östersund* Falun Örkelljunga* Jönköping Mariestad * oktober-mars, ** januari-april, ***december-april annars november-april Hammarö Tidaholm Motala* 2006 Karlshamn Landskrona, Eriksgatan Burlöv Antalet dygn med PM 10 -halt > 30 µg/m 3 (=ÖUT) under vinterhalvåret 20 samt år 2006 i urban bakgrund (röda staplar) och i gaturum (blå staplar). ÖUT tillåter 7 dygn. 26

33 7.4 Bensen Eftersom trafiken i många fall är den dominerande källan till bensen i tätorter återfinns sannolikt den mest belastade miljön i ett gaturum. Man kan utgå från att haltvariationen är stor mellan gaturum och urban bakgrund likväl som mellan olika gaturum. I den tidigare nämnda studien (Persson, K. m.fl. 2006) erhölls för bensen en faktor 2.0 mellan urban bakgrund och gaturum baserat på uppmätta halternivåer i ett stort antal kommuner under perioden 2000 och Förhållandet mellan årsmedelvärde och vinterhalvårsmedelvärde var en faktor 0.8. I Figur 7.6 illustreras uppmätta bensenhalter i urban bakgrund och i gaturum där sådana mätningar utförts. I i figuren har i förekommande fall halten i gaturum placerats bredvid motsvarande kommuns halt i urban bakgrund. Kvoten mellan gaturum och urban bakgrund varierade mellan en faktor 2.5 och 1.2 med ett genomsnitt för dessa kommuner (Karlstad, Värnamo, Örkelljunga, Motala och Uppsala) på 1.6, d.v.s lägre än vad ovan nämnda studie visade på. Det kan bland annat förklaras av att antalet kommuner med mätningar i såväl gaturum som urban bakgrund var begränsat under mätningarna vintern 20. För kommunerna i ovan nämnda studie varierade kvoterna mellan gaturum och urban bakgrund mellan 1.4 och 3.3. Halterna i urban bakgrund såväl som gaturum ligger klart under MKN och ÖUT under vinterhalvåret, då halterna normalt är som högst. Ett stort antal kommuner överskrider dock miljömålet redan i urban bakgrund Miljökvalitetsnorm 4.0 Övre utvärderingströskel Sollefteå, gaturum * Örebro Rudebecksskolan* Arvika* Eksjö, Västerlånggatan* Figur 7.6 Örkelljunga gaturum Landskrona, Eriksgatan Hudiksvall Karlshamn* Örkelljunga Miljömål Timrå Karlstad Karlstad Hamngat.16 Karlstad Järnvägsgatan Kalmar* Karlskoga* Östersund Arboga* Köping Älmhult Hörby* Hammarö* Falun* Uppsala* Uppsala Kungsgatan* Värnamo Värnamo gaturum* Jönköping* Motala* Motala, gaturum* Falkenberg* Linköping Uppmätta vinterhalvårsmedelvärden (oktober-mars, * november-april) under 20 av bensen i urban bakgrund (röda staplar) och i gaturum (blå staplar) jämfört med MKN för bensen. 27

34 8 Jämförelse av föroreningsbelastning 8.1 Generell föroreningsbelastning, tätorter Urbanmätnätet har även under vinterhalvåret 20 haft en relativt god geografisk spridning och omfattat tätorter av varierande storlek. Därmed bör det samlade materialet kunna ge ett representativt mått på luftkvaliteten i en svensk medeltätort med avseende på luftföroreningar. Skillnader mellan olika kommuners haltnivåer påverkas bland annat av antal invånare samt källoch spridningsförhållanden. Avståndet mellan södra och norra Sverige är stort, vilket bland annat medför skillnader i avstånd till de stora källområden i övriga Europa. I Tabell 8.1 presenteras vinterhalvårsmedelvärden för NO 2, SO 2, sot, bensen och PM 10 för en svensk medeltätorts urbana bakgrund samt för grupperna norr (omfattar Falun och orter norr därom) och syd. I grupp "syd" ingår generellt fler tätorter än i grupp "nord". För vintern 20 består grupp "norr" av 7 kommuner och resterande kommuner ingår i grupp "syd". De aritmetiska medelvärdena är ej viktade för antalet tätorter eller invånare. Medelbelastningen för NO 2 och sot är normalt generellt högre i grupp nord, medan SO 2 och PM 10 är högre i grupp syd". Vintern 20 var dock skillnaden i haltnivåer mellan "syd" och "nord" med avseende på partiklar i stort sett de samma. Halterna var generellt något lägre i Sverige under vintern 20 jämfört med 2005/06. I norra Sverige var emellertid halterna av NO 2 och PM 10 högre än föregående vinter, 15 respektive 20%. Största haltskillnaden uppvisas såväl i norra som södra Sverige för bensen, drygt 25% lägre halter än föregående vinter. Tabell 8.1 Aritmetiska medelvärden för alla dygnsresultat samlade i en grupp ( Sverige-medel ) respektive fördelade på Nord och Syd för vintersäsongerna 1995/ Nationellt urbant medelvärde Halt (µg/m 3 ) 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04 05/06 SO sot NO PM Bensen Grupp Nord SO sot NO PM Bensen Grupp Syd SO sot NO PM Bensen

35 9 Vädret under vinterhalvåret 2006/2007 Luftföroreningar påverkas av olika meteorologiska faktorer såsom temperatur, vindhastighet, vindriktning och blandningshöjd. Låga temperaturer kan t.ex. medföra högre halter av vissa föroreningar p.g.a. fler inversionstillfällen (tillfällen med dålig omblandning), ökad uppvärmning och fler kallstarter av bilmotorer. Nedan följer en övergripande sammanfattning av vädret under mätperioden (SMHI, 2006; 2007). Hösten 2006 blev den varmaste åtminstone sedan 1901 i Götaland och större delen av Svealand. I södra Sverige var största delen av oktober mild och regnig. Månaden var en av de blötaste oktobermånaderna någonsin. Emellertid gav ett högtryck på kontinenten upphov till uppehåll på de flesta platser i södra Sverige mellan den 8 fram till den 18. De norra delarna av Norrland fick vinter den 19 och under månadens sista dagar föll snö även i Svealand och inre Götaland. Trots en kall inledning av november månad, där södra Sverige drabbades av säsongens första snöoväder, kom mildluften att dominera återstoden av månaden. Snötäcket låg kvar i Götaland till den 6. Nederbördsmängderna var i största delen av landet större än normalt då flera omfattande nederbördsområden rörde sig upp över landet. I Götaland och Svealand föll nederbörden nästan uteslutande som regn. Under månaden blev det allmänt flera graders temperaturöverskott i landet. Under december månad slogs värmerekord för månaden på flera platser i landet. De sydvästliga vindarna som dominerade under månaden medförde milt väder men gav också inledningsvis rikligt med nederbörd i nordvästra Götaland och västra Svealand. Flera lågtryck och nederbördsområden gjorde att främst västra Götaland och Svealand fram till den 17 drabbades av mycket regn. Den 18 medförde ett högtryck över Brittiska öarna ett slut på regnandet. Under de sista dagarna på månaden svepte ett nederbördsområde in från väst och medförde nederbörd och kraftig vind i sydligaste Götaland. Januari 2007 blev, i stort sett i hela landet, mycket blåsig och mycket nederbördsrik. Södra Götaland drabbades av årets första storm redan på nyårsdagen. Några dagar senare rörde sig ett omfattande lågtrycksområde in från väster som gav mycket regn främst i västra Götaland. Flera lågtryck som medförde starka vindar och nederbörd avlöste varandra. Omkring den 14 drog ett nytt oväder, som fick namnet Per, in över landet. Den högst uppmätta vindbyn i Hanö var då 40 m/s. Från den 23 till 31 var i stort sett hela landet snötäckt. Februari var vädermässigt en omväxlande månad med tämligen normala medelvärden för landet som helhet. Månadens högsta temperatur uppmättes på de flesta håll i början av månaden. Den 6 8 föll stora snömängder i delar av sydöstra Götaland. Omkring den 10 blev det soligt väder men också kallt långt nere i södra Sverige. Den 21 drabbadest framför allt Skåne av ett snöoväder med kraftiga vindar omkring 20 m/s uppmättes. Under de sista dagarna i månaden föll nederbörd i form av både regn och snö i södra sverige. Temperaturmässigt var mars en rekordvarm månad medan nederbörden i landet var relativt normal. Månaden inleddes med molnigt väder och lätt nederbörd i hela landet. I söder förekom ofta dimma och dimmoln. I mitten av månaden rådde en kraftig och byig nordvästlig vind över södra Sverige. Omkring den 20 täckte kylig luft hela landet med klara kalla nätter i norr men molnigare i söder. De sista dagarna i månaden var varma och med uppehåll. Rekordtemperaturer uppmättes då på många ställen i landet. 29

36 Precis som föregående månad var april varmare än normalt i hela landet samtidigt som nederbördsmängden var mindre än normalt förutom i Lapplandsfjällen och delar av Uppland. I början av månaden var vädret varmt och vackert. I mitten av månaden blev det mer varmt och vackert väder med sommartemperaturer i stora delar av Götaland. Omkring den 20 blev det blåsigt med kraftiga vindbyar och åska registrerades i flera delar av landet men främst i södra Svealand och norra Götaland. Inga större nedermördsmängder föll under slutet av månaden. Mellan den 24 och 27 växte en högtrycksrygg in över landet och gav varmt väder. De sista dagarna i månaden blev dock kalla. 30

37 10 Trender I Bilaga 5 visas i stapeldiagram de kompletta tidsserierna av vinterhalvårsmedelvärden av SO 2, NO 2, sot, PM 10 och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under vinterhalvåret 20. För att kunna uppskatta förändringen i belastning på nationell nivå har ett årligt medelvärde beräknats på vinterhalvårsmedelvärdena för de av årets deltagande orter vilka medverkat under minst 15 vinterhalvår sedan vintern 19 (15 tätorter för NO 2, 12 för SO 2 och endast 5 för sot). Dessa nationella tidsserier visas i Figur / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /2007 NO2 sot SO2 Figur 10.1 Nationella vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av SO 2, sot och NO 2, baserat på ca 15 tätorter som deltagit under minst 15 vintersäsonger inom URBANprojektet. Stora minskningar av SO 2 -halterna observerades under de första åren av projektet. Dock förekom de största minskningarna av SO 2 långt innan Urbanmätnätet startade, under och 1970-talet (Lövblad, G. 2004). Under senare år har förändringen varit liten och med små mellanårsvariationer. Baserat på de 12 tätorter som mätt SO 2, aktivt eller passivt, under minst 15 år den senaste 21-årsperioden har halterna minskat med drygt 60 %. Vinterhalvårsmedelvärdena för sot har under hela den tid projektet funnits uppvisat stora mellanårsvariationer, vilket försvårar trendanalysen. Sotbelastningen i tätorten påverkas dels av lokala emissioner av mer eller mindre regelbunden karaktär, dels av frekvens och varaktighet av sotepisoder. I underlaget för trendanalysen för sot ingår i år endast 5 kommuner eftersom många kommuner valt att mäta PM 10 istället för sot. 31

38 NO 2 halterna har uppvisat en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektets start 19. De senaste åren verkar dock trenden ha vänt och halterna ser ut att öka, vilket också kan ses i många andra av Europas tätorter. Dock var den milda vinterns (20) halter lägre än de senaste fem årens och åter i nivå med halterna vintern 2001/02. Den kraftigaste minskningen skedde i slutet av åttiotalet till mitten av nittiotalet, se Tabell 10.1, där de senaste 10 årens trendanalyser från de kommuner som mätt samtliga år sammanställts. På grund av den mellanårsvariation som förekommer, varierar den årliga minskningen något, d.v.s. regressionslinjens lutning ändras. En linjär regressionsanalys visar att trenden för den nationella tidsserien är en årlig minskning med i genomsnitt 0.56 µg/m 3, baserat på de 9 kommuner som deltagit med mätningar samtliga 21 vinterhalvår, se Tabell 10.1, samt ytterligare sex kommuner som deltagit minst totalt 15 vinterhalvår. För en medeltätort innebär den genomsnittliga årliga minskningen en haltminskning av NO 2 sedan 19 med ca 40 %. De använda vinterhalvårsvärdena har inte korrigerats med avseende på bakgrundsbidrag eller variation i ventilationsförhållandena före analysen. Säkerheten i trendberäkningen ökar för varje säsong i serien. För de orter som ingår i tabellen är trenden statistiskt signifikant med ett p-värde <05. Tabell 10.1 Förändring av vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 som funktion av tiden. I tabellen visas den genomsnittliga årliga förändringen uttryckt som regressionslinjens lutning. Linjens lutning (årlig förändring i µg/m 3 ) Tätort /0 03/04 01/02 99/00 97/98 Uppsala Linköping Jönköping Värnamo Falkenberg Karlstad Köping Hudiksvall Timrå Mätningar av VOC inom URBAN-projektet har nu genomförts under 15 vintersäsonger. Förändringen i halt i en genomsnittlig svensk tätort, baserat på de 7 kommuner som mätt VOC sedan start i Urbanmätnätet, framgår av Figur 10.2 där vinterhalvårsmedelvärden för perioden 19 till 20 visas. I alla kommunerna har bensenhalten minskat sedan mätningarna började även om minskningstakten varierar. 32

39 /94 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04 05/06 bensen Figur 10.2 Nationellt vinterhalvårsmedelvärden av bensen (µg/m 3 ) för perioden 19 till 20 baserat på uppmätta halter i sju kommuner. En linjär regressionsanalys för bensen, utifrån de 12 kommuner som mätte VOC vintern 20 och som har mätt VOC under 12-15, år ger en genomsnittlig årlig minskning på 0.26 µg/m 3. För en svensk medeltätort ger detta en minskning av bensen med drygt 60 % baserat på de 12 tätorternas uppmätta halter

40 11 Referenser Brorström-Lundén E. m fl ( 1997). För Vägverket - Luftkvalitetsituationen i svenska tätorter fram till år IVLrapport L97/100. Ferm, M. and Svanberg, P-A. (1998) Cost-efficient techniques for urban- and background measurements of SO 2 and NO 2. Atmospheric Environment, Vol. 32, No. 8 pp , Ferm M. (1998) Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp Ferm M., Lindskog A., Svanberg P.-A. och Boström C.-Å. (1994) Ny mätteknik för luftföroreningar. Kemisk Tidskrift 1, Ferm M., Gudmundsson A. and Persson K. (2001) Measurements of PM10 and PM2.5 within the Swedish urban network. Proc. from NOSA Aerosol Symposium Lund, Sweden 8-9 November ISO/DIS 13964, Ambient air-determination of ozone Ultravioletphotometric method. Lövblad, G., Sjöberg, K., Svanberg, P.-A. (2004). Tillbakablick över luftkvalitetsmätningar i svenska tätorter. IVL-rapport B Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. (1996) Diffusive monitoring of C6-C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp NFS 2006:3, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft Naturvårdsverket, juni Luftguiden. Handbok med allmänna råd om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Handbok 2006:2. Persson, K, Haeger-Eugensson, M., Relation mellan halter av luftföroreningar i olika tätortsmiljöer. IVL- rapport U SFS 2001:527 Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. juni 2003 (Utfärdad 7 juni 2001) SMHI: 2006, Väder och Vatten. SMHI, Norrköping SMHI: 2007, Väder och Vatten. SMHI, Norrköping 34

41 Innehållsförteckning Bilaga 1 Svenska EMEP-stationer från vilka data tillhandahållits. Figur B1.1 Svenska mätplatser för bakgrundshalter av O 3 Figur B1.2 Kommundata för Urbanmätnätet 20 Tabell B1.1 Mätutrustningens placering i urban bakgrund Tabell B1.2 Miljökvalitetsnormer, EU-direktiv, nationella miljömål Tabell B

42 Bilaga 1 EMEP-nätet Svenska mätplatser i bakgrundsluft från vilka data tillhandahållits för utvärderingen vintern 20. Bredkälen Råö Vavihill Hoburg Figur 1.1 Svenska EMEP-stationer (ingår i den nationella miljöövervakningen). 2