Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 2013/14

Transkript

1 NR C 35 OKTOBER 2014 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Mätningar inom Urbanmätnätet Karin Persson, Malin Fredricsson, Malin Gustafsson, Lin Tang

2 Författare: Karin Persson, Malin Fredricsson, Malin Gustafsson, Lin Tang Fotograf: Henrik Fallgren Rapportnummer: C 35 Upplaga: Finns endast som PDF-fil för egen utskrift IVL Svenska Miljöinstitutet 2014 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box , Stockholm Tel: Fax: Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

3 Förord Urbanmätnätet bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. Förutom det grundläggande arbete som utförts av personalen på miljökontoren i respektive kommun, har nedanstående personer vid IVL deltagit i projektets genomförande. Projektansvarig har varit Karin Persson, IVL. EMEP-data Karin Sjöberg Ingår i den nationella miljöövervakningen som finansieras av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket. IVL Analys Vania Andersson, Sara Bodholm, Carin Hedqvist Sari Honkala, Camilla Hållinder Ehrencrona, Annika Potter, Karin Hallgren, Erika Rehngren Installationsarbeten och stationsservice: Henrik Fallgren, Kjell Peterson Datorsupport: Håkan Blomgren Utvärdering och Rapportering: Karin Persson Malin Fredricsson Lin Tang Malin Gustafsson Karin Sjöberg

4 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Målsättning Undersökningsmetodik Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO Timvisprovtagning av NOx och NO Dygnsprovtagning av PM 10 och PM Månads- och veckoprovtagning av PM 10 och PM Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Val av mätpunkter inom tätorterna Projektets omfattning Mätningar under 2013, sommarhalvår och helår Mätningar under vinterhalvår Bakgrundsinformation Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Mätningar i bakgrundsluft Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO Månadsvisa mätningar av NO Kontinuerliga mätningar av O Mätdataredovisning Svaveldioxid (SO 2) Kvävedioxid (NO 2) Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) Lättflyktiga kolväten (VOC) Benso(a)pyren och metaller Ozon (O 3) Trender av luftföroreningar SO 2 och sot NO

5 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern PM Bensen Diffus partikeldamning från industrier Introduktion och syfte Resultat och diskussion Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Svenska EMEP-stationer, Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Månadsvisa resultat från dygnsmätningarna Månadsmedelvärden från mätningar med diffusionsprovtagare Bilaga 4 Förhöjda dygnsmedelvärden av NO 2 och PM 10 Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

6 Sammanfattning Urbanmätnätet, som är ett samarbete mellan ett antal av Sveriges kommuner och IVL, har avslutat sitt 28:e och påbörjat sitt 29:e mätår. Urbanmätnätet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Resultaten från kalenderår 2013 och vinterhalvår 20 presenteras i denna rapport. Under år 2013 och vinterhalvåret 20 deltog 25 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar i Urbanmätnätet. Totalt 18 kommuner valde att mäta hela år Mätningarna har innefattat dygnsmedelvärden av kvävedioxid (NO 2), svaveldioxid (SO 2), partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) samt månads-/veckoprovtagning med diffusionsprovtagare avseende NO 2, SO 2, ozon (O 3) och lättflyktiga kolväten (VOC). I tre kommuner utfördes timvisa mätningar av NOx (NO+NO 2). Vidare utfördes under 2013 analys av metaller och PAH på PM 10 filter från fyra kommuner. Samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 underskred såväl miljökvalitetsnormen (MKN) (40 µg/m 3 ) som övre utvärderingströskeln (ÖUT) (32 µg/m 3 ) för årsmedelvärde, medan den nedre utvärderingströskeln (NUT) för årsmedelvärde överskreds och tangerades i Örnsköldsvik respektive Karlstads gaturum under I Örnsköldsvik överskreds även MKN för dygnsmedelvärde (60) med 12 dygn jämfört med tillåtna 7 under ett kalenderår och ÖUT som timmedelvärde (72 µg/m 3 ) under 425 timmar jämfört med tillåtna 175 timmar under ett kalenderår. Den genomsnittliga minskningen av NO 2 i urban bakgrund har beräknats till cirka 43 % mellan 19 och 20, statistiskt säkerställt genom Mann-Kendall-analys. Under år 2013 och vinterhalvåret 20 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) i såväl urban bakgrund som gaturum. Av de deltagande kommunerna under 2013 var det ingen kommun som överskred MKN för PM10 som dygnsmedelvärden (>50 µg/m 3 under fler än 35 dygn). Däremot överskreds ÖUT (>35 µg/m 3 under fler än 35 dygn) i Arvikas, Visbys, Västerås och Örnsköldsviks gaturum. NUT överskreds under 2013 i alla kommuners gaturum samt i Trelleborgs urbana bakgrund. Mätningar av PM 2.5 under 2013 visade att årsmedelvärdena låg långt under den nedre utvärderingströskeln (NUT). Samtliga kommuner uppvisade även halter under miljökvalitetsmålets precisering (10 µg/m 3 ). Halterna av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN, ÖUT och NUT för kalenderår 2013 och vinterhalvår 20. Miljömålets precisering (1 µg/m 3 ) överskreds inte i någon kommun, men tangerades i gaturum i Karlstad under kalenderåret Den genomsnittliga minskningen av bensen, för de 10 kommuner som mätt mer än 15 år, har varit cirka 65 % i urban bakgrund. För de kommuner; Kalmar (2012), Kiruna (sept 2012 aug 2013), Västervik (2011) och Ystad, som analyserade sina PM 10-filter med avseende på metaller och PAH, låg halterna av såväl benso(a)pyren som metallerna kadmium, nickel, bly och arsenik klart under MKN, ÖUT och NUT för årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålets precisering för benso(a)pyren (0.1 ng/m 3 ), tangerades dock i Kalmar för år

7 1 Inledning Denna rapport är den 28:e i ordningen av årsredovisningar inom Urbanmätnätet, ett projekt som bygger på samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL. I denna rapport presenteras bearbetade resultat, i form av tabeller och figurer, för år och sommar 2013 samt vinterhalvåret 20. Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till en ökad kunskap om luftkvalitetssituationen i Sverige. Under åren har en unik databas upprättats, som används i många olika sammanhang. Data ligger bland annat till grund för den empiriska Urbanmodellen, som används för prognostisering av luftkvalitetssituationen och beräkning av den nationella befolkningsexponering för såväl NO 2 som partiklar. Urbanmodellen är en s.k land-use regression modell (Sjöberg, m.fl. 2004). Databasen som genererats utgör även ett värdefullt underlag för att studera utvecklingen med avseende på luftkvalitet i landet. Urbanmätnätet startade med mätningar av NO 2, SO 2 och sot under vinterhalvåret 19 och målsättningen var att underlätta för kommunerna att utvärdera och beskriva luftkvalitetssituationen på ett enkelt och jämförbart sätt. I takt med förändrade krav och behov har Urbanmätnätet successivt förändrat utförande, nya komponenter har införts och tidsupplösningen i mätningarna har i vissa fall förändrats. Exempel på detta är införandet av diffusionsprovtagare för NO 2 och SO 2 från vinterhalvåret 19. Möjligheten fanns nu att utföra enklare och billigare mätningar i bakgrundsluft för att bland annat få en uppfattning om hur stor andel av halterna i tätorter som var lokalt producerad. I takt med minskade halter har vissa kommuner övergått till diffusiva mätningar även i tätortsluft för att på ett enkelt och billigt sätt ha möjlighet att följa haltutvecklingen. För de kommuner och samverkansområden som har behov av högre tidupplösning erbjuds nu även timvisa mätningar av NOx (NO+NO2) med kemiluminiscensinstrument, som även möjliggör on-line presentation på kommunernas hemsidor infördes mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) och från år 2000 mäts också PM 10 och PM 2.5, med möjlighet till analys av polyaromatiska kolväten (PAH) och metaller. En möjlighet att mäta med lägre tidsupplösning, vecko- och månadsmedelvärden, för partiklar erbjuds också. Metoden kallas för intermittent partikelprovtagning och innebär att man provtar under en kortare period varje timme på ett filter kontinuerligt under en vecka alternativt en månad. En annan viktig målsättning är att genom god samordning, kvalitetskontroll, jämförbarhet i mätdata och gemensam utvärdering, öka möjligheterna till jämförelse mellan olika kommuners luftkvalitetssituation. Sedan Urbanmätnätet startade har 44 % av landets kommuner utfört mätningar av luftkvaliteten inom ramen för mätnätet. Ett tiotal kommuner har varit med i stort sett samtliga 28 vinterhalvår. Data från Urbanmätnätet utgör även en betydande andel av de luftkvalitetsdata som Sverige årligen rapporterar till EU. 5

8 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 2 Målsättning URBAN-projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvaliteten i ett stort antal kommuner, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir jämförbara mellan tätorter och år. Målsättningen med projektet är att besvara följande frågor: Hur är luftkvaliteten i svenska tätorter i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft? Förbättras luftkvaliteten långsiktigt som resultat av emissionsbegränsande åtgärder? Vilken betydelse har olika kommunala särdrag som t.ex. storlek, läge i landet och invånarantal? Vilken betydelse har luftföroreningarna för människors hälsa i form av tidiga och långsiktiga effekter, bl. a. besvärsreaktioner, symptom i luftvägarna och cancer? Det metodutvecklingsarbete som bedrivs inom eller i anslutning till projektet syftar till att: aktivt medverka till att kostnadseffektiva mätmetoder och strategier utvecklas; successivt möjliggöra en anpassning av omfattningen och val av parametrar så att mätningarna kan genomföras på ett så rationellt sätt som möjligt; underlätta möjligheter till utvärdering och beskrivning av luftkvalitetssituationen i takt med förändrade krav; ta fram underlag för beräkning av exponering och hälsokonsekvenser avseende olika luftföroreningskomponenter. Projektet ger också underlag för såväl nationellt och internationellt miljövårdsarbete som forskningsprojekt bland annat kring hälsopåverkan från luftföroreningar. 3 Undersökningsmetodik Merparten av de analys- och provtagningsmetoder som används inom Urbanmätnätet omfattas av IVL:s ackreditering enligt SWEDAC Detta innebär att även rutinerna vid mätstationerna är standardiserade. Gemensamt för hela prov- och mätdatahanteringen är att allt provmaterial och alla analyser iordningställs, kontrolleras och hanteras på samma sätt enligt fastlagda rutiner vid IVL:s laboratorium, i syfte att erhålla en hög grad av jämförbarhet mellan resultaten. 3.1 Dygnsprovtagning av SO 2, sot och NO 2 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Avskiljning av sot sker på ett filter följt av ett impregnerat sintrat glasfilter för kemisorbtion av NO 2 och, i förekommande fall, kopplat parallellt med detta en flaska för absorption av SO 2. 6

9 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern Timvisprovtagning av NOx och NO 2 För mätningar av NO x (NO 2, NO) används kemiluminiscensinstrument av typ Thermo Fisher Scientific 42i som överensstämmer med referensmetoden SS-EN 14211: Dygnsprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Provtagningen genomförs med en, vid IVL framtagen, halvautomatisk dygnsprovtagare utrustad med 8 provtagningskanaler. Provtagningshuvudets inlopp, luftflödet samt en impaktor monterad före filtret bestämmer den partikelfraktion som avskiljs (Ferm M. m.fl. 2001). Analys av de insända proverna sker genom vägning av filter före och efter provtagning, dvs. gravimetriskt i likhet med referensmetoden, under standardiserade förhållande avseende temperatur och luftfuktighet enligt krav i SS-EN Månads- och veckoprovtagning av PM 10 och PM 2.5 Månads- och veckomätning sker genom en intermittent provtagning, vilket innebär att man med regelbundna intervall tar luftprov som skall vara representativa för en längre period. IVL:s intermittenta provtagare består av samma system som för dygnsprovtagningen, men med endast ett alterantivt två provtagningshuvuden för PM 10, PM 2.5 och/eller PM Veckovisa mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) Provtagningen av VOC genomförs med diffusionsprovtagare i rostfritt stål från Perkin Elmer (Mowrer, et al., 1996), vidareutvecklad vid IVL. Provtagningen sker på veckobasis och analysen omfattar åtta komponenter; bensen, toluen, oktan, butylacetat, etylbensen, (m+p)-xylen, o-xylen och nonan. Ackrediterad analys med gaskromatografi sker vid IVL:s laboratorium. 3.6 Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och ozon Månadsvisa mätningar av SO 2, NO 2 och O 3 genomförs med diffusionsprovtagare utvecklade vid IVL (Ferm, et al., 1994, 1998 och Ferm, 1998). Metoden kräver inte någon pumpning av provluft och är därför enkel att sätta upp och använda. Ackrediterad analys av de insända proverna sker vid IVL:s laboratorium enligt rutiner i kvalitetsmanualen. 7

10 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern Månadsvisa analyser av PAH och metaller på PM 10 fraktionen Filter från PM 10 -provtagning poolas till månadsprover och PAH extraheras ur partikelfasen från PM 10-filter och analyseras med vätskekromatografi (HPLC) med fluorescensdetektor (FLD) eller med gaskromatografi med masspektroskopi (GC/MS). För analys av metaller (As, Ni, Cd, Pb) poolas filtren som 2-veckorsmedelvärden. Filtren har hittills skickats för analys till NILU (Norsk Institutt for Luftforskning, Från och med 2015 kommer IVL att utföra analyser av metaller i bland annat luft-, vatten- och fasta prover. Analyserna kommer att utföras med en ICPMS (Inductively coupled plasma mass spectrometry). Om analys av såväl PAH som metaller ska genomförs på provet så delas dygnsfiltren i 2 delar. 3.8 Val av mätpunkter inom tätorterna Enligt miljökvalitetsnormerna (MKN) (SFS 2010: 477) ska de uppsatta haltnivåerna klaras i alla miljöer. I Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2013:11) föreskrivs att om man endast har en mätplats med kontinuerliga mätningar i en tätort så ska den vara placerad i gaturum. Vid tillgång till två mätplatser ska en vara placerad i gaturum och en i urban bakgrund. Om man har flera kontinuerliga mätplatser ska majoriteten vara placerade i gaturum. Gaturumsmätningar utförs vanligen i de mest belastade gaturummen, d.v.s. där det är hög trafikbelastning och dålig luftomblandning. Sådana situationer kännetecknas vanligen av trånga gaturum med hög dubbelsidig bebyggelse. Mätningarna ska även representera platser utomhus där människor vistas. För en gaturumsstation ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart: representativ för luftkvaliteten för en gatusträcka som är minst 100 meter lång; luftintaget placeras mellan 1.5 och 4 meter över marknivå; flödet runt luftintaget ska vara fritt; utrustningen ska placeras minst 25 meter från större vägkorsning, men högst 10 meter från trottoarkant. Vid mätningar i gaturum bör man betänka att varje gaturum är unikt och att det därmed är svårt att generalisera resultaten både mellan olika tätorter och mellan olika gaturum i samma tätort. Långsiktiga mätningar i urban bakgrund är därför viktiga för att kunna studera bland annat trender och exponering, men också som en referenspunkt för att kunna jämföra resultat från mätningar i olika orter och olika gaturum i samma tätort under olika tidsperioder. 8

11 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 För den urbana bakgrundstationen ska följande krav uppfyllas om det är praktiskt genomförbart: representativ för luftkvaliteten i ett område på flera kvadratkilometer; centralt läge (innerstadskärnan); hög persontäthet, dvs. platsen skall representera exponeringen för många personer; fritt från närliggande störkällor, såsom lokaluppvärmning, fordonstrafik, ventilationssystem och liknande; provluftsintaget placeras 4-8 meter över marknivå utan alltför lång slangdragning till provtagaren. Vid placering av mätutrustning ska även följande beaktas: störande källor; säkerhet för allmänhet och ansvarig personal; tillgänglighet; tillgång till elektricitet och telekommunikation; synlighet i förhållande till omgivningen; samordning av olika mätplatser och planeringskrav; utrustningen ska skyddas från nedsmutsning, nederbörd, direkt solsken och kraftiga temperaturväxlingar. Undersökningarna inom Urbanmätnätet har redan från början gjorts med utgångspunkten att resultaten från mätningarna i de olika tätorterna ska vara jämförbara samt kunna användas för att beskriva människors exponering för luftföroreningar, vilket på bästa sätt görs genom att mäta i urban bakgrund. 4 Projektets omfattning Under år 2013 och vinterhalvåret 20 deltog 25 kommuner, i varierande omfattning, med mätningar av luftföroreningar i Urbanmätnätet. Totalt 18 kommuner valde att mäta hela år De medverkande kommunerna och tätorternas läge i landet visas i Figur 4.1. I denna rapport redovisas resultat för helår och sommarhalvår (april-september) 2013, vinterhalvår (oktober 2013 mars 2014) samt perioden november april Nedan sammanfattas projektets omfattning av mätningar under kalenderår 2013 och vinterhalvår 20. Likaså redovisas uppgifter om årets mätdatatillgänglighet. 4.1 Mätningar under 2013, sommarhalvår och helår I Tabell 4.1 visas en sammanställning över mätomfattningen under 2013 tillsammans med mätdatatillgängligheten. Mätningar av PM 10 utfördes under 2013 på totalt 15 platser, varav tre med intermittent månadsprovtagning. Av de 15 mätplatserna var 7 placerade i gaturum, resten i urban bakgrund. PM 2.5 mättes vid 7 stationer. Merparten av dessa mätningar var med 9

12 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 intermittent månadsprovtagning, i urban bakgrund, på samma platser som man mätte PM 10. Två av kommunerna, Landskrona och Kiruna, mätte PM 2.5 dygnsvis i urban bakgrund. Mätning av NO 2 skedde vid totalt 20 stationer. Vid 5 stationer mättes aktivt, varav 2 med dygnsvis och tre med timvis provtagning. Vid resterande stationer mättes med diffusionsprovtagare månads- eller veckovis. Endast i Trelleborg mättes SO 2 dygnsvis, och i ytterligare två kommuner (3 stationer), mättes SO 2 med diffusionsprovtagare. Månadsvisa mätningar av O 3 genomfördes i 1 kommuns regionala samt urbana bakgrund under Årsvisa mätningar av VOC under 2013 utfördes vid totalt 12 stationer. Av dessa utfördes 6 vardera i gaturum respektive urban bakgrund. Merparten av de årstäckande mätningarna utfördes veckovis under 20 veckor jämnt fördelat under året. Kvalitetskraven, enligt miljökvalitetsnormen för bensen, tillåter en tidstäckning på 35 % av ett kalenderår, dvs. cirka 18 veckor, jämnt fördelat över året. Under projektet utfördes även analys av PM 10 filter avseende PAH och metaller för Kalmar (2012), Kiruna (20), Västervik (2011) och Ystad (2013). De genomsnittliga datatillgängligheterna låg över 90 % med undantag för den dygnvisa provtagningen av SO 2 (80%) och provtagningen av PM 2.5 (89%). Tabell 4.1 Mätomfattning (antal stationer) och mätdatatillgänglighet under År 2013 PM 10 PM 2.5 NO 2 - dygn/timme NO 2 - diffusion SO 2 dygn SO 2 - diffusion O 3 - diffusion Bensen gaturum 7 1 1/ urban bakgrund 8 6 1/ regional bakgrund datatillgänglighet 93% 89% 98% 97% 80% 96% 100% 93% 10

13 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Figur 4.1 Deltagande kommuner i Urbanmätnätet år 2013 och vinterhalvåret 20. Gula prickar motsvarar tätortsmätningar och röda prickar motsvarar bakgrundsmätningar inom EMEP-nätet 1 samt Luft- och nederbördskemiska nätet (Hoburgen) ( 1 European Monitoring and Evaluation Programme, är ett internationellt program inom UN-ECE:s Konvention om Långväga Gränsöverskridande Luftföroreningar. IVL ansvarar, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, för merparten av övervakningen inom EMEP i Sverige. 11

14 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern Mätningar under vinterhalvår 20 I Tabell 4.2 visas en sammanställning över mätomfattningen under vinterhalvåret 20 tillsammans med mätdatatillgängligheten. I sammanställningen nedan ingår endast de stationer som bara har mätt under vinterhalvåret och inte de stationer som mätt under både kalenderår 2013 och Vinterhalvårsmedelvärdena för de årsvis mätande stationerna presenteras i Tabell I 5 tätorter genomfördes dygnsvisa mätningar av PM 10, varav 3 i gaturum och 2 i urban bakgrund. Dygnsmedelvärden av NO 2 bestämdes på 3 stationer, 2 i urban bakgrund och 1 i gaturum. Vid ytterligare 4 tätortsstationer, 2 vardera i urban bakgrund och gaturum, samt 2 stationer i regional bakgrund utfördes mätningar av NO 2 med diffusionsprovtagare. Vid en station, Huddinge, mättes dygnsmedelvärden av sot samt i två tätorter dygnsmedelvärden av SO 2 i urban bakgrund. I 5 tätorter samt i regional bakgrund vid 4 stationer, mättes SO 2 månadsvis med diffusionsprovtagning. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O 3 vid 2 stationer i urban bakgrund och vid 3 regionala bakgrundsstationer. Vid 5 stationer genomfördes också veckovisa diffusionsmätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC), 3 i gaturum och 2 i urban bakgrund. Mätdatatillgängligheten för vinterhalvåret 20 låg i genomsnitt runt 90 %, med undantag av dygnsvis provtagning av sot, där mätserien var komplett. Tabell 4.2 Mätomfattning (antal stationer som endast mätte oktober mars/april), och mätdatatillgänglighet under vinterhalvåret 20. Vh 20 PM 10 Sotdygn SO 2 - dygn SO 2 - diffusion NO 2 - dygn NO 2 - diffusion O 3 - diffusion bensen gaturum urban bakgrund regional bakgrund datatillgänglighet 90% 100% 92% 89% 93% 90% 93% 91% 12

15 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 5 Bakgrundsinformation 5.1 Svenska miljökvalitetsnormer och miljömål Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) inbegriper förekomst och halt i luft av NO 2, SO 2, partiklar (PM 10 och PM 2.5), bensen, kolmonoxid (CO), ozon (O 3), polyaromatiska kolväten (PAH) med benso(a)pyren som indikatorförening samt metallerna arsenik (As), bly (Pb), nickel (Ni) och kadmium (Cd). Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 (partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 2.5 µm) föreligger dels som ett exponeringsminskningsmått, vilket faller inom ramen för Naturvårdsverkets ansvar, dels som ett målvärde, som sedan ska övergå till ett gränsvärde. För att kunna styra detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer finns det övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT och NUT) att utgå ifrån. Miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar finns beskrivna i Bilaga 1. Av förordningen framgår vidare att kommunerna ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och att kontrollen kan ske genom mätningar, beräkningar eller annan uppföljning. I orter med > invånare skall kontrollen för samtliga medelvärdestider och parametrar ske genom kontinuerliga mätningar. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en miljökvalitetsnorm överskrids. För enskilda kommuner gäller det även då halten överskrider den övre utvärderingströskeln (ÖUT). Om den övre utvärderingströskeln underskrids är det generellt tillräckligt att kontrollen sker genom indikativa mätning, beräkning eller objektiv skattning. Kommuner med färre än invånare får tillämpa objektiv skattning om halterna ligger under MKN. Kontrollen kan också ske genom samverkan mellan flera kommuner. För ett samverkansområde gäller att antalet kontinuerliga mätstationer styrs dels av antalet invånare i samverkansområdet, dels av om förekommande halter överskrider ÖUT eller NUT (NFS 2013:11). För halter över NUT ska mätningarna inom samverkansområdet ske kontinuerligt, kravet minskas på antalet kontinuerliga mätstationer med upp till 50 %, beroende på storlek på samverkansområde. Så är även fallet då ett samverkansområde kombinerar/kompletterar sina kontinuerliga mätningar med modellberäkningar och/eller indikativa mätningar. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljömål ( för flera luftföroreningar. Miljökvalitetsmålen innebär i flera fall mer långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Normerna kan därmed ses som styrmedel för att uppnå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen är, till skillnad från miljökvalitetsnormerna, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. Miljökvalitetsmålen består dels av generationsmål, vilka anger inriktning för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen 13

16 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 ska nås, dels av etappmål, vilka ska identifiera en önskad samhällsomställning och ange steg på vägen för att nå generationsmålen och miljökvalitetsmålen. Genom preciseringar (DS 2012:13) förtydligas innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås och dessa ska användas i uppföljningsarbetet av målen. Preciseringar för miljökvalitetsmålet Frisk luft finns för bensen, benso(a)pyren, butadien, formaldehyd, PM 10, PM 2.5, ozon och NO 2, se Bilaga Mätningar i bakgrundsluft Dygnsmätningar av SO 2, sot och NO 2 IVL genomför, på uppdrag av Enheten för luft och klimat vid Naturvårdsverket, mätningar avseende dygnsmedelvärden även inom den nationella miljöövervakningen, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme) i bakgrundsluft på landsbygd. Mätningarna vid EMEP-stationerna av sot och NO 2 sker på samma sätt som inom URBAN-projektet. Dygnsvisa mätningar av SO 2 sker genom uppsamling på ett impregnerat filter med hjälp av en s.k. filterpack. Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur Månadsvisa mätningar av NO 2 Resultat för månadsmedelvärden av NO 2 i bakgrundsluft från mätplatserna inom Krondroppsnätet och Luft och Nederbördskemiska nätet under år 2013 ingår som underlag till bakgrunden (interpolerad bakgrundshalt) i Figur Kontinuerliga mätningar av O 3 IVL ansvarar också för övervakningen av ozonhalter inom den nationella miljöövervakningen. Mätningarna genomförs vid totalt 8 stationer med kontinuerligt registrerande instrument baserade på UV-absorbtion. Alla stationer kalibreras 3 ggr per år på samma sätt och med samma transfer standard som i sin tur kalibreras en gång per år mot en National Bureau Standard vid Institutionen för Tillämpad Miljöforskning vid Stockholms universitet. Mätförfarandet är ackrediterat och följer internationell standard (ISO/DIS 13964). Mätstationernas placering visas i Bilaga 1 och i Figur

17 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 6 Mätdataredovisning Löpande under mätsäsongen har preliminärt validerade resultat gjorts tillgängliga för enskilt deltagande kommuner via IVL:s hemsida. Årets validerade och slutliga resultat samt beräknade värden kan också hämtas från hemsidan ( för respektive kommun. I denna rapport presenteras resultaten till övervägande del i extraherad och/eller bearbetad form. I kapitel med tillhörande bilagor (2-4) presenteras resultaten från de olika mätinsatserna var för sig. Jämförelser görs mellan uppmätta halter av olika föroreningar i luft och miljökvalitetsnormerna för utomhusluft för såväl kalenderårssom vinterhalvårsmedelvärden. Miljökvalitetsnormerna är dock baserade på kalenderårsmätningar. I Bilaga 2 har resultaten från dygnsmätningarna sammanställts som månadsmedelvärden. I Bilaga 3 presenteras månadsmedelvärden i tätorter och på landsbygd utifrån mätningar med diffusionsprovtagare. Tillfällen med förhöjda dygnsmedelvärden av PM 10 och NO 2 har sammanställts i tabeller i Bilaga 4. Nivåerna för vad som här betraktas som förhöjd belastning för NO 2 har valts till motsvarande den nedre utvärderingströskeln (NUT) för dygnsmedelvärden, d.v.s. >36 μg/m 3. Till följd av det stora antalet överskridanden av utvärderingströsklarna för PM 10 har, som förhöjda halter, valts att betrakta halter över miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden, dvs. > 50 μg/m 3. Mätvärden framtagna inom projektet presenteras som gällandes för STP (Standard Temperature (20 o C) and Pressure (1013 mbar)). Avseende PM 10 gäller halterna för rådande tryck och temperatur i enlighet med EU-direktivet (2008/50/EG). Resultaten från de svenska EMEP - stationerna har sammanställts och redovisas på samma sätt som resultaten från Urbanmätnätet. Mätningarna har utförts på dygnsbas, men observera att provbyte sker kl GMT (Greenwich Mean Time). Detta innebär att växlingstiden blir svensk normaltid. Resultaten är således 7 timmar förskjutna i förhållande till resultaten från Urbanmätnätet, som har växlingstid (vintertid), d.v.s. kalenderdygn. 6.1 Svaveldioxid (SO 2 ) Års- och vinterhalvårsmedelvärdena av SO respektive 20 låg på samma nivå som föregående år och vinterhalvår (2012 och 20), med undantag för vinterhalvårsmedelvärdet i urban bakgrund i Ystad och Trelleborg samt i regional bakgrund i Landskrona, Rönneberga, där medelvärdet var drygt 40% högre än under vinterhalvåret 20. Av redovisningen i Tabell 6.1 framgår att samtliga års- och vinterhalvårsmedelvärden av SO 2 underskred miljökvalitetsnormen (20 µg/m 3 ), som årsmedelvärde, med god marginal. Det är främst i hamnstäder som Ystad och Trelleborg som halterna är förhöjda 15

18 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 till följd av utsläpp från fartyg, men även här utgjorde vinterhalvårsmedelvärdet som mest 10 % av MKN. Tabell 6.1 Resultat från mätningarna av SO 2 i tätorter och på landsbygd år 2013 och vintern 20. Gaturum År 2013 Medelvärde µg/m 3 98-percentil (dygn) µg/m 3 Max 24-hmedelvärde µg/m 3 Antal värden Ystad, Bornholmsterminalen* Urban bakgrund Trelleborg Ystad, Östra Förstaden* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö Gaturum Vinterhalvår 20 Kungälv, Uddevallavägen b * Ystad, Bornholmsterminalen* Urban bakgrund Huddinge, Skogås Köping b * Linköping, Djurgårdsgatan* Trelleborg Ystad, Östra Förstaden* Regional bakgrund Landskrona, Ven* Landskrona, Rönneberga* Linköping, Gävbo* Linköping, Östra Harg* * diffusionsprovtagare, b nov-mars 6.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Resultaten för mätningar av årsmedelvärden av NO 2 i gaturum och urban bakgrund åskådliggörs i Figur 6.1. Halterna av NO 2 i regional bakgrundsluft illustreras utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet och 16

19 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 landsbygds-bakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och nederbördskemiska samt EMEP-nätet. I Tabell 6.2 presenteras samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden under 2013 respektive 20. Halterna av NO 2 under år 2013 låg generellt på samma nivå som under Undantaget Centralesplanaden i Örnsköldsvik, som överskred NUT, underskred samtliga uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 såväl MKN (40 µg/m 3 ) som ÖUT (32 µg/m 3 ) och NUT (26 µg/m 3 ) för årsmedelvärde. De uppmätta halterna i Örnsköldsvik under perioden april december 2013 överskred MKN för dygnsmedelvärde, 60 µg/m 3, under 12 dygn, som får överskridas vid max 7 dygn per kalenderår och ÖUT för timmedelvärde (72 µg/m 3 ) överskreds 425 timmar jämfört med tillåtna 175, se Tabell 6.3. NUT som dygnsmedelvärde (36 µg/m 3 ) överskreds i urban bakgrund i Kiruna med 9 dygn och tangerades med 7 dygns överskridande i gaturum i Burlöv och Kristinehamn under Miljökvalitetsmålets precisering (20 µg/m 3, som årsmedelvärde) överskreds i 3 tätorters gaturum under kalenderåret 2013 och vinterhalvåret 20; Karlstad, Örnsköldsvik och Ystad, se Figur 6.2. I Bilaga 4 presenteras, för respektive kommun, samtliga enskilda dygn med överskridanden av NUT som dygnsmedelvärde för NO 2. 17

20 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Figur 6.1 Uppmätta årsmedelvärden (2013) av NO 2 i tätorternas urbana bakgrund (gröna staplar) och gaturum (röda staplar). Halterna av NO 2 i bakgrundsluft illustreras utifrån uppmätta halter i regional bakgrund från mätningar inom Urbanmätnätet och landsbygdsbakgrund från stationer inom Krondropps-, Luft- och nederbördskemiska samt EMEP-nätet. 18

21 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Tabell 6.2 Resultat från mätningarna av NO 2 (µg/m 3 ) i tätorter och på landsbygd år 2013 och vinterhalvåret 20. Gaturum Medelvärde 98- percentil (dygn) År 2013 Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn >60 µg/m 3 Antal dygn >48 µg/m 3 Burlöv, Lundavägen Karlstad, Drottninggatan 32* Karlstad, Hamngatan 16* Kristinehamn, Västerlånggatan** Landskrona Eriksgata* Ljungby, Olofsgatan 9* Antal dygn >36 µg/m 3 Växjö, Storgatan 71* Ystad, Bornholmsterminalen* Ystads centrum* Ystad, Färjeterminalen* Ystad, Lantmännen* Ystad SDG Skogshydda* Örnsköldsvik,, d Centralesplanaden** Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset* Karlstad, Rådhuset* Kiruna, Centralskolan** Trelleborg Växjö* Ystad, Östra Förstaden* Älmhult* Regional bakgrund Landskrona, Rönneberga* Landskrona, Ven* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Hoburgen* Råö Vavihill

22 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Medelvärde 98- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Vinterhalvår 20 Antal värden Antal dygn >60 µg/m 3 Antal dygn >48 µg/m 3 Gaturum Boden, Stadshuset- Kungsgatan Karlstad, Drottninggatan 32* 17 6 Karlstad, Hamngatan 16* 26 6 Kungälv, Uddevallavägen 18 5 Köping, Torggatan* 16 5 Landskrona, Eriksgatan* 19 5 Ljungby, Olofsgatan 9* Växjö, Storgatan 71* Ystad, Bornholmsterminalen* Ystad, Centrum* Ystad, Färjeterminalen* Antal dygn >36 µg/m 3 Ystad, Lantmännen* Ystad, SDG Skogshydda * Örnsköldsvik Centralesplanaden ** Urban bakgrund Huddinge, Skogås Höganäs, Tivolihuset* 12 6 Karlstad, Rådhuset* 15 6 Köping* b Linköping, Djurgårdsgatan* 13 6 Trelleborg Växjö* 11 6 Ystad, Östra Förstaden* Älmhult* a Östersund b Regional bakgrund Landskrona, Rönneberga* 10 6 Landskrona, Ven* 10 6 Linköping, Gävbo* Linköping, Östra Harg* a okt-febr, b nov-mars, c dec-mars, d april-dec *diffusionsprovtagare, **kemiluminiscensinstrument 20

23 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Tabell 6.3 Antal timmars överskridande i de kommuner som mätt NO 2 timvis med kemiluminiscensinstrument jämfört med de tillåtna 175 timmarna per kalenderår för MKN (90 µg/m 3 ), ÖUT (72 µg/m 3 ) och NUT (54 µg/m 3 ). Kiruna, Centralskolan (UB) Kristinehamn, Västerlånggatan (TRAFIK) Örnsköldsvik, Centralesplanaden (TRAFIK) År 2013 Antal timmar Antal timmar Antal timmar >90 µg/m 3 >72 µg/m 3 >54 µg/m MKN/ÖUT/NUT Kalenderår 2013 Vinterhalvår 20 NO 2 µg/m Nedre utvärderingströskeln Miljökvalitetsmålets precisering 5 0 Figur 6.2 NO 2 som års- (2013) (fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärde (20) (randiga staplar) jämfört med NUT för årsmedelvärde och miljökvalitetsmålets precisering för NO 2 i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar). 21

24 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) I Tabell 6.4 presenteras samtliga uppmätta års-och vinterhalvårsmedelvärden (november april, om inget annat anges) under 2013 respektive 20. För de kommuner som mätt kalenderår 2013 samt mäter under 2014 presenteras resultat för både år 2013 och vinterhalvåret 20 (november - april). De uppmätta halterna av PM 10 under år 2013 låg generellt på samma nivå som 2012, med undantag för Stora gatan i Västerås där halten 2013 var cirka 55% högre jämfört med 2012 (23 respektive 15 µg/m 3 ). Även halterna under vinterhalvåret 20 låg i flertalet kommuner i nivå med vinterhalvåret 20, undantaget Höganäs som uppvisade ett vinterhalvårsmedelvärde som var 25% högre än under 20. Tabell 6.4 Resultat från mätningarna av PM 10 (µg/m 3 ) i tätorter och på landsbygd år 2013 och vintern 20. År 2013 Antal Antal Antal 90- Medelvärdmedelvärde värden >50 >35 >25 Max 24h- Antal dygn dygn dygn percentil (dygn) µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Gaturum Arvika, Ö Esplanaden Burlöv, Lundavägen* Ljungby, Föreningsgatan Visby, N. e Hansegatan Västerås, Stora gatan Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Trelleborg a Västervik Växjö* Ystad, Östra Förstaden Älmhult* 14 9 Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill

25 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Gaturum Vinterhalvår (november april) 2013/2014 Medelvärde 90- percentil (dygn) Max 24hmedelvärde Antal värden Antal dygn >50 µg/m 3 Antal dygn >35 µg/m 3 Arvika, Ö Esplanaden Boden, Stadshuset Kungsgatan Burlöv, Lundavägen* Kungälv, Uddevallavägen Ljungby, Föreningsgatan Sunne, Storgatan Antal dygn >25 µg/m 3 Visby, N. Hansegatan Växjö, Storgatan Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Höganäs, Tivolihuset Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Köping Trelleborg Växjö* 15 6 Ystad, Östra Förstaden Älmhult* 16 6 Östersund Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö *intermittent provtagning a få värden, e februari - december Under år 2013 och vinterhalvåret 20 uppvisade samtliga kommuner halter under MKN för PM 10 som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) i såväl urban bakgrund som gaturum. I tre kommuner överskreds NUT för årsmedelvärde i gaturum; Arvika, Västerås och Visby, se Figur 6.3. Under vinterhalvåret 20 överskreds ÖUT i Visbys gaturum. NUT överskreds eller tangerades också i tre kommuner under vinterhalvåret 20; Sunne och Burlöv i gaturum och Höganäs i urban bakgrund. 23

26 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern Kalenderår 2013 Vinterhalvår Övre utvärderingströskel PM 10 µg/m Nedre utvärderingströskel Figur 6.3 Uppmätta årsmedelvärden 2013 (fyllda staplar) och vinterhalvårsmedelvärden (november-april) 20 (randiga staplar) av PM 10 i gaturum (röda staplar) samt i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med ÖUT och NUT för årsmedelvärde. I Figur 6.4 visas antalet dygn då MKN, ÖUT och NUT för dygnsmedelvärden överskreds för respektive kommun under kalenderår 2013 jämfört med antalet tillåtna dygns överskridande per år, 35 stycken. Av de deltagande kommunerna under 2013 var det ingen kommun som överskred MKN för dygnsmedelvärden (>50 µg/m 3 under fler än 35 dygn). Däremot överskreds ÖUT (>35 µg/m 3 under fler än 35 dygn) i Arvikas, Visbys, Västerås och Örnsköldsviks gaturum. NUT överskreds under 2013 i alla kommuners gaturum samt i Trelleborgs urbana bakgrund. Av de som har mätt under vinterhalvåret 20 hade Visby flest dygns överskridande av MKN, 34 st, varav 31 inträffade under 2014 (februari april). Drygt 85 % av tillfällena då MKN för dygnsmedelvärden (50 μg/m 3 ) överträddes under 2013 och vinterhalvåret 20 inträffade under mars och april, se Bilaga 4. Flertalet av övriga överskridanden inträffade under februari 2013, främst södra Sverige (7%). Årsmedelvärden av PM 10 i urban bakgrund och gaturum åskådliggörs i Figur

27 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Figur 6.4 Antalet dygn med PM 10 -halt > 50 (=MKN, blå staplar), 35 (=ÖUT, röda staplar) och 25 µg/m 3 (=NUT, gröna staplar) under kalenderår 2013 i gaturum och i urban bakgrund jämfört med antal tillåtna dygn för MKN, ÖUT och NUT (35 st/år). 25

28 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Figur 6.5 Uppmätta årsmedelvärden (2013) av PM 10 i tätorternas urbana bakgrund (grön stapel) respektive gaturum (röd stapel). De regionala bakgrundshalterna är här illustrerade i form av den brunskaliga bakgrunden och härrör från beräkningar med EMEP-modell och mätningar på EMEP-stationerna för kalenderår

29 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Mätningar av PM 2.5 har utförts i 6 kommuner under 2013 inom Urbanmätnätet, varav dygnsprovtagning i 2 kommuner och resten månads- eller veckovis med intermittent provtagning. Mätningar utförs även inom den nationella miljöövervakningen i urban bakgrund i Burlöv, Stockholm och Umeå. Årsmedelvärdena i gaturum, endast 1 station, var cirka 9 µg/m 3, vilket var på samma nivå som Mätningar i urban bakgrund låg mellan 3 och 8 µg/m 3, och även de halterna var ungefär på samma nivå som 2012, med undantag för Älmhult där årsmedelvärdet 2013 var betydlig högre än I landsbygdsluft låg halterna mellan 2 och 5 µg/m 3, se Tabell 6.5, men då saknas i år data för Vavihill i Skåne och halterna av PM 2.5 är generellt högst i södra Sverige. Årsmedelvärdena låg långt under MKN (25 µg/m 3 ), ÖUT (17 µg/m 3 ), NUT (12 µg/m 3 ) och undantaget vid Lundavägen i Burlöv, där halten låg strax under, låg årsmedelvärdena klart under miljökvalitetsmålets precisering (10 µg/m 3 ), se Figur 6.6. Tabell 6.5 Resultat från mätningarna av PM 2.5 (µg/m 3 ) i tätorter och på landsbygd år Gaturum Medelvärde PM 2.5 (µg/m 3 ) År 2013 Max 24hmedelvärde Antal värden Burlöv, Lundavägen* Antal dygn > 25 µg/m 3 Urban bakgrund Burlöv, Svenshögsskolan*** Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo* Landskrona, Polishuset Umeå, Mården*** Växjö* Ystad, Östra Förstaden* Älmhult* Landsbygd (EMEP-stationer) Aspvreten Bredkälen Råö * månadsvis provtagning ** veckovis provtagning ***ingår i den nationella övervakningen av PM 2.5 som IVL utför på uppdrag av Enheten för Luft och Klimat vid Naturvårdsverket För de 5 kommuner som även har mätt PM 10 vid samma mätplats var den genomsnittliga kvoten mellan PM 10 och PM 2.5 för dessa platser cirka 2 och varierade mellan 1.8 (Kiruna, Centralskolan) och 2.3 (Burlöv Lundavägen). 27

30 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Även för bakgrundsstationerna i Bredkälen, Råö och Aspvreten var kvoten cirka 2 mellan PM 10 och PM 2.5 under Nedre utvärderingströskeln Miljökvalitetsmålets precisering 8 PM 2.5 µg/m Figur 6.6 Årsmedelvärden av PM 2.5 i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar) och på landsbygd (gröna staplar) jämfört med NUT och miljökvalitetsmålets precisering för årsmedelvärde. Vinterhalvåret 20 var det endast 1 kommun, Huddinge, som mätte sot inom Urbanmätnätet. Mätningarna utfördes i urban bakgrund, se Tabell 6.6. Vinterhalvårsmedelvärdet av sot låg i Huddinge på 1.2 µg/m 3. Årsmedelvärdena av sot i luft på landsbygd låg på cirka 1 µg/m 3, Råö och Bredkälen uppmätte samma haltnivåer som året innan, medan halten i Vavihill var något lägre 2013 jämfört med

31 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Tabell 6.6 Resultat från mätningarna av sot i tätort och på landsbygd (EMEP) år 2013 och vintern 20. Sot (µg/m 3 ) 2013 Max 24hmedelvärde Antal värden Landsbygd (EMEP-stationer) Bredkälen Råö Vavihill Urban bakgrund Medelvärde Medelvärde 20 Max 24hmedelvärde Antal Huddinge Skogås Lättflyktiga kolväten (VOC) Årsmedelvärden av bensen i urban bakgrund och gaturum illustreras på Sverigekartan i Figur 6.7. Resultaten från mätningar av VOC, i form av års- och vinterhalvårsmedelvärden, har sammanställts i Tabell 6.7. För kalenderåret 2013 var halterna något lägre eller på samma nivå som Detsamma gäller vid jämförelsen mellan vinterhalvår 20 och 20. Halterna av bensen, i gaturum såväl som i urban bakgrund, låg klart under MKN, ÖUT och NUT för kalenderår 2013 och vinterhalvår 20. Miljömålets precisering (1 µg/m 3 ) överskreds inte i någon kommun, men tangerades i gaturum i Karlstad under kalenderåret För vinterhalvåret 20 överskreds eller tangerades miljökvalitetsmålet i tre kommuner, i gaturum i Karlstad, Örnsköldsvik och i Köping, se Figur 6.8. Noteras bör att vinterhalvårsmedelvärden generellt är % högre än årsmedelvärdena (Persson, K., Haeger-Eugensson, M. 2006). 29

32 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Figur 6.7 Uppmätta årsmedelvärden (2013) av bensen i tätorternas gaturum och urbana bakgrund. 30

33 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Tabell 6.7 Års- och vinterhalvårsmedelvärden av VOC i tätorter i gaturum och urban bakgrund (µg/m 3 ) inom Urbanmätnätet år 2013 och vintern 20. Gaturum År 2013 Bensen Toluen Oktan Butylacetat Etylbensen m-, p- Xylen o- Xylen Nonan Borgholm Karlstad, Hamngatan Landskrona, Eriksgatan Torsås Ystad, Bornholmsterminalen Urban bakgrund Karlstad, Rådhus Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo Trelleborg, Rådhuset Ystad, Östra Förstaden Älmhult Vinterhalvår 20 Gaturum Boden, Stadshuset- Kungsgatan Karlstad, Hamngatan Köping Landskrona, Eriksgatan Ystad, Bornholmsterminalen Örnsköldsvik, Centralesplanaden Urban bakgrund Karlstad, Rådhuset 0.9 0, Kiruna, Centralskolan Kiruna, Petsamo Linköping Trelleborg, Rådhuset Ystad, Östra Förstaden Älmhult Östersund

34 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern Kalenderår 2013 Vinterhalvår 20 Nedre utvärderingströskel Bensen µg/m Miljökvalitetsmål 0 Figur 6.8 Uppmätta årsmedelvärden (fyllda staplar, 2013) och vinterhalvårsmedelvärden (randiga staplar, oktober-mars, 20) av bensen i gaturum (röda staplar) och i urban bakgrund (blå staplar) jämfört med NUT och miljökvalitetsmålets precisering för årsmedelvärde. Staplarna är placerade efter haltnivå. 6.5 Benso(a)pyren och metaller Tre kommuner; Kalmar (2012), Kiruna (sept 2012 aug 2013) och Västervik (2011) valde att analysera sina PM 10-filter med avseende på metaller och PAH. Ystad lät analyser filter från 2013 med avseende på PAH. Halten av benso(a)pyren från de redovisade platserna låg klart under MKN, ÖUT och NUT för årsmedelvärde, men miljömålets precisering (0.1 ng/m 3 ), tangerades i Kalmar 2012, se Tabell

35 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Tabell 6.8 Uppmätta halter av benso(a)pyren och summa PAH (fenatren, antracen, fluoranten, pyren, benso(ah)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen, benso(ghi)preylen, indeno(1,2,3)pyren) från analys på PM 10 filter. Urban bakgrund Benso(a)pyren Summa PAH ng/m 3 ng/m 3 Kalmar Kiruna, Centralskolan sep 12 - aug Västervik Ystad, Östra Förstaden Regional bakgrund Aspvreten Råö MKN 1.0 ÖUT 0.6 NUT 0.4 Miljökvalitetsmålet precisering 0.1 De högsta halterna av PAH och benso(a)pyren uppmättes under 2012 i Kalmar, se Figur 6.9. Halterna av benso(a)pyren (B(a)P) är i regel som högst under vintermånaderna då andelen förbränningspartiklar är som högst. Figur 6.9 Månadsvisa halter av benso(a)pyren i luft i Västervik 2011, Kalmar 2012, Kiruna september 2012 augusti 2013 samt i Ystad

36 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Även årsmedelvärdet av metallerna bly (Pb), kadmium (Cd), nickel (Ni) och arsenik (As) var högst i Kalmar under 2012 bland de redovisade platserna. På samtliga platser låg dock halterna långt under NUT, se Tabell 6.9. Tabell 6.9 Uppmätta halter av bly, kadmium, nickel och arsenik (analys på PM 10 filter) i Kalmar (2012), Västervik (2011) samt Kiruna (sept 2012 aug 2013). Bly Kadmium Nickel Arsenik ng/m 3 ng/m 3 ng/m 3 ng/m 3 Urban bakgrund Kalmar Kiruna Centralskolan sep 12 - aug Västervik Regional bakgrund Aspvreten Bredkälen Råö Vavihill MKN ÖUT NUT Ozon (O 3 ) Månadsmedelvärden av O 3 från de regionala och urbana mätningarna har sammanställts i Bilaga 3. I Tabell 6.10 presenteras halterna av ozon som sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden från de regionala bakgrundsmätningarna tillsammans med medelvärden från mätningarna i urban bakgrundsluft samt resultaten från de svenska EMEP-stationerna. För Karlstad och Linköpings kommun, som mäter både i regional och urban bakgrund, kan ses att skillnaden mellan dessa miljöer är liten för såväl års- som vinter- och sommarhalvårsmedelvärden. De uppmätta halterna av ozon inom Urbanmätnätet baseras på månadsmedelvärden och är därför ej direkt jämförbara med MKN och miljömål, som baseras på timmedelvärden. Mätningarna på landsbygd vid EMEP-stationerna visar dock att under 2013 överskreds MKN (120 µg/m 3 som maximalt glidande 8- timmarsmedelvärde) vid stationerna i södra Sverige och miljömålen för maximalt timmedelvärde (80 µg/m 3 ) och maximalt 8-timmarsmedelvärde (70 µg/m 3 ) vid samtliga stationer i landet. 34

37 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Tabell 6.10 Sommarhalvårs-, års- och vinterhalvårsmedelvärden (µg/m 3 ) av O 3 i regionaloch urban bakgrund samt i landsbygdsbakgrundsluft (EMEP-stationer) 2013 respektive 20. Sommar -halvårs mv Landsbygd (EMEP-stationer) Antal värden Antal värden Max timm v Max glidande 8-timmv Antal dagar med glidande 8- timmv> 120 µg/m 3 Aspvreten Bredkälen Esrange Grimsö Hoburgen Norra Kvill Råö Vavihill Vindeln Regional bakgrund Årsmedelvärde Vinterhalvårs mv Antal värden Karlstad, Randviken Landskrona, Rönneberga 72 6 Landskrona, Ven 63 6 Linköping, Gävbo Linköping, Östra Harg Ystad, Öja 62 6 Urban bakgrund Linköping, Djurgårdsg. Karlstad Rådhuset

38 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 7 Trender av luftföroreningar I detta kapitel presenteras genomsnittlig haltutveckling för respektive komponent i de deltagande kommunerna. Kompletta tidsserier av vinterhalvårsmedelvärden avseende NO 2, SO 2, PM 10 och bensen för alla platser där mätningar genomfördes under vinterhalvåret 20 återfinns i Bilaga 5 i form av stapeldiagram. 7.1 SO 2 och sot Allt färre kommuner mäter SO 2 och sot eftersom behovet av mätningar minskat till följd av låga halter. Under vintern 20 mätte 6 kommuner SO 2, främst på månadsbas med diffusionsprovtagare, och endast 1 kommun sot dygnsvis. Halterna av SO2 och sot är fortsatt låga. Det genomsnittliga vinterhalvårsmedelvärdet för alla deltagande kommuner vid starten av projektet (19) var cirka 12 µg/m 3 och låg för vintern 20 på cirka 1.5 µg/m 3 för de deltagande kommunerna. 7.2 NO 2 Figur 7.1 baseras på en Mann-Kendall-analys för samtliga kommuner som deltagit i Urbanmätnätet mer än 5 vinterhalvår med mätningar i urban bakgrund, totalt 49 kommuner. Den genomsnittliga minskningen av NO 2 i urban bakgrund har beräknats till cirka 43 % mellan 19 och 20, statistiskt säkerställt. Skillnaden i trend är relativt liten för olika delar av Sverige där det i norra Sverige uppvisas en minskning på cirka 40 %, i mellersta Sverige cirka 42 % och i södra Sverige cirka 43 %. De senaste åren har halterna av NO2 i svenska tätorters urbana bakgrund legat på en relativt oförändrad nivå runt cirka µg/m 3. Den nedåtgående trenden för NO 2-halten har avstannat sedan början av 2000-talet och orsakerna till det är, förutom det ökade trafikarbetet, bland annat en ökad andel dieselfordon och modern dieselteknik som genererar en högre andel NO 2 i NOxutsläppen än vad gamla dieselfordon och bensinbilar gör. 36

39 µg/m3 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern Figur 7.1 Genomsnittliga vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 i urban bakgrund baserat på mätdata från 49 kommuner som mätt fler än 5 vinterhalvår inom Urbanmätnätet. 7.3 PM 10 Mätningar av PM 10 har erbjudits inom Urbanmätnätet sedan vinterhalvåret 20 (endast ett fåtal kommuner mätte första säsongen) och totalt 11 kommuner har mätt PM 10 i urban bakgrund under minst 8 vinterhalvår mellan 2001/2002 och 2013/2014. Merparten av mätningarna sker numer i gaturum under kalenderår, vilket även är vad Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) föreskriver. En Mann-Kendall-analys med mätdata från samtliga kommuner som mätt årsmedelvärden i tätorter under minst 4 år visar på en nedåtgående tendens, men utan statistisk signifikans, se Figur

40 µg/m3 µg/m3 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern Figur 7.2 Genomsnittlig halt av PM 10 som vinterhalvårsmedelvärde för de 12 kommuner som mätt PM 10 under minst 8 vinterhalvår mellan 20 och Bensen I Figur 7.3 illustreras en genomsnittlig trend för bensen baserat på mätdata från de 10- tal kommuner som mätt 15 vinterhalvår eller fler av de totalt 22 år som mätningar av bensen har pågått inom Urbanmätnätet. Den genomsnittliga minskningen för dessa kommuner har sedan 19 varit cirka 65 % i urban bakgrund. Den nedåtgående trenden var som störst fram till början av 2000-talet, medan halterna de senaste åren i stort sett har varit oförändrade. Det genomsnittliga vinterhalvårsmedelvärdet för 20 var bland de lägsta hittills, medan vinterhalvåret 20 låg i nivå med vinterhalvåren Figur 7.3 Haltutveckling av bensen i urban bakgrund under vinterhalvåren

41 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 8 Diffus partikeldamning från industrier 8.1 Introduktion och syfte Åtgärdsarbetet, i syfte att minska partikelhalterna i luft, underlättas naturligtvis om källorna till partikelutsläppen är kända. Emissionerna från fasta anläggningar (t.ex. energiproduktion, industriprocesser) och fordonsavgaser är relativt väldefinierade och kända. Däremot är kunskapen om emissioner och haltbidrag från diffusa källor mycket bristfällig, främst beroende på att det idag inte finns någon tillförlitlig beräkningsmetod för att uppskatta emissionen (mängd utsläpp per tidsenhet). I länder med varmt och torrt klimat har damning från markområden och olika industriverksamheter varit ett viktigt forskningsområde under relativt många år (Topić and Žitnik). I Sverige har detta först under senare år blivit ett uppmärksammat ämnesområde, i samband med att större infrastukturprojekt och industriverksamheter lokaliserade i urbana områden har visat sig bidra till överskridanden av miljökvalitetsnormerna (MKN) för partiklar i luft. Behovet av att kunna beräkna emissioner och spridning av partiklar har därmed ökat. I studien Utveckling av metodik för bedömning av diffus partikeldamning från industrier har en metodik för uppskattning av emissionsfaktorer från diffus partikeldamning utvecklats. Uppskattningen av emissionsfaktorer utfördes genom att, utifrån partikelmätningar i kombination med så kallad inverterad spridningsmodellering, beräkna generaliserade samband mellan emissioner från diffusa partikelkällor och deras bidrag till partikelhalter i luft och partikeldeposition i närområdet. Därmed kunde storleksordningen på det totala partikelbidraget från den diffusa damningen vid en specifik anläggning/verksamhet uppskattas. Studien utfördes i samarbete med tre industripartners, LKAB Kiruna, Rönnskärsverken i Skellefteåhamn och Nordkalk på Gotland. Mätningar och spridningsberäkningar genomfördes för alla de tre anläggningarna, och ett urval av resultaten presenteras nedan. 8.2 Resultat och diskussion Studien resulterade i en metod för att uppskatta emissionen och haltbidraget från verksamheter med diffusa damningskällor. Bräkningen av emissionsfaktorer (EF) fanns vara relaterade till aktiviteter inom anläggningen, nederbörd, markens beskaffenhet (torr eller blöt/snö/is täckt) samt vindhastighet. De tre anläggningarna som deltog i studien var storleksmässigt olika, och verksamheten på områdena skiljde sig därtill åt. Det genomgående resultatet var dock att aktiviteter och nederbörd var de viktigaste parametrarna för att kunna bedöma den diffusa partikelemissionen. Mätningarna för dagar då ingen aktivitet förekom uppvisade betydligt lägre halter av partiklar i luft än under dagar med aktiviteter. I Figur 8.1 visas medelhalten av TSP (total suspended particulates) vid en av anläggningarna för vardagar (med aktivitet) och helgdagar (utan aktivitet) samt för dagar med och utan nederbörd. 39

42 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Partikelhalterna var cirka tre gånger högre under dagar då aktiviteter förekom än under dagar utan aktivitet. Nederbörd hade inte lika stor effekt på partikelhalten som aktiviteterna, men ledde ändå till en genomsnittlig minskning på 50-75% av halten vid torra dagar. Eftersom mätningarna utfördes på dygnsbas var det inte möjligt att särskilja effekten av olika aktiviteter, vilket indikerade ett behov av mer noggranna process- och markanvändningsbaserade EF för framtida studier. Figur 8.1 Medelhalten av TSP för vardagar och helgdagar för dagar med och utan nederbörd (Nb). Mätningarna utfördes under cirka två månader vid varje deltagande verksamhet. Efter att förhållandet mellan partikelhalter och emissionsfaktorer hade fastställts, med hjälp av den inverterade modelleringen, spridningsberäknades emissionerna för att fastställa påverkan av de diffusa damningskällorna på partikelhalter i luft och deposition. För validering jämfördes modellerade partikelhalter med uppmätta halter vid en valideringspunkt utanför respektive industriområde. I Figur 8.2 presenteras jämförelsen på dygnsbas mellan modellerade och uppmätta halter under mätperioden vid en av anläggningarna. Här ses en god överensstämmelse mellan de modellerade och de uppmätta halterna, med en genomsnittlig underskattning av modellen på 0.2% av TSP för hela mätkampanjen. 40

43 Emission (g/månad) IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Figur 8.2 Jämförelse mellan uppmätt och modellerad TSP-halt (µg/m 3 ) på dygnsbas vid valideringsplatsen på en av anläggningarna. Metoden för att ansätta emissionsfaktorer användes därefter för att modellera halt- och depositionsbidraget under ett helt år. Under ett år varierar diffusa partikelemissioner mellan månaderna främst på grund av markens beskaffenhet. Snötäckt mark förutsattes damma mindre än vid barmark. Därför var emissionerna generellt lägre under vintermånaderna, se Figur 8.3 som visar den beräknade total emissionen som månadsmedelvärde uppdelat på de olika källorna vid en av anläggningarna Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Deponi C-Hamn B-Ramper F-Upplag F- e-skrot C-Upplag B-Upplag A-Upplag Figur 8.3 Beräknad total emission som månadsmedelvärde baserat på helårsdata. 41

44 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Den modellerade årsmedelhalten av PM 10 vid för LKAB Kiruna och Rönnskärsverken visas i Figur 8.4. a) b) Figur 8.4 Beräknade totalhalter av PM 10 som årsmedelvärden (a) LKAB Kiruna och b) Rönnskärsverken. 42

45 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 9 Referenser DS 2012:13 Regeringskansliet. Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa. Ferm M., Lindskog A., Svanberg P.-A. och Boström C.-Å. (1994) Ny mätteknik för luftföroreningar. Kemisk Tidskrift 1, Ferm, M. and Svanberg, P-A. (1998) Cost-efficient techniques for urban- and background measurements of SO 2 and NO 2. Atmospheric Environment, Vol. 32, No. 8 pp , Ferm M. (1998) Functioning and use of passive samplers. Proc. of the fourth CAAP Workshop, 9-12 Nov.1998 Chulalongkorn University, Bangkok, Thailand (eds. H. Rodhe, J. Boonjawat and G. Ayers) pp Ferm M., Gudmundsson A. and Persson K. (2001) Measurements of PM 10 and PM 2.5 within the Swedish urban network. Proc. from NOSA Aerosol Symposium Lund, Sweden 8-9 November ISO/DIS 13964, Ambient air-determination of ozone Ultravioletphotometric method. Mowrer, J., Svanberg, P-A, Potter, A. and Lindskog, A. (1996) Diffusive monitoring of C6-C9 hydrocarbons in urban air in Sweden. Analyst, 121, pp NFS 2013:11, Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av Luftkvalitet (beslutade den 17 december 2013). Persson, K. Haeger-Eugensson, M.( 2006). Relation mellan halter av luftföroreningar i olika miljöer. För Naturvårdsverket. IVL-rapport U SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen (utfärdad den 27 maj 2010). Sjöberg, K., Haeger-Eugensson, M., Liljeberg, M., Blomgren, H. (2004). Quantification of general population exposure to nitrogen dioxide in Sweden. IVL-rapport B Nebojša Topić and Matjaž Žitnik (2012). Fugitive Dust Emissions from a Coal-, Iron Ore- and Hydrated Alumina Stockpile, Air Pollution - Monitoring, Modelling and Health, Dr. Mukesh Khare (Ed.), ISBN: , InTech, Available from: 43

46 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Innehållsförteckning BILAGA 1 Svenska EMEP-stationer från vilka data tillhandahållits. Figur B1.1 Svenska mätplatser för bakgrundshalter av O 3 Figur B1.2 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B1.1-10

47 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Figur B1.1 Svenska EMEP-stationer (ingår i den nationella miljöövervakningen) EMEP-nätet Svenska mätplatser i bakgrundsluft från vilka data tillhandahållits för utvärderingen år Bredkälen Aspvreten Råö Vavihill Figur B1.1 Svenska EMEP-stationer (ingår i den nationella miljöövervakningen).

48 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Bredkälen Svenska EMEP - stationer för kontinuerlig av ozonhalter. Esrange Vindeln Bredkälen Aspvreten Grimsö Råö Norra Kvill Vavihill Figur B 1.2 Svenska bakgrundsstationer som ingår i den nationella miljöövervakningen för mätningar av O 3.

49 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål Tabell B 1.1 Miljökvalitetsnorm för NO 2 i utomhusluft. För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 90 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil) 1 dygn 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde För skydd av vegetation 1 år 30 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde av NO x Tabell B 1.2 Miljökvalitetsnormer för SO 2 i utomhusluft För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 timme 200 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98-percentil) 1 dygn 100 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98-percentil) För skydd av ekosystem: 1 vinterhalvår 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde 1 år 20 µg/m 3 Aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.3 Miljökvalitetsnormer för PM 10 i utomhusluft. För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 dygn 50 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (90- percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.4 Miljökvalitetsnormer för PM 2.5 i utomhusluft, värden som ska eftersträvas till och med den 31 december 2014 och inte får överskridas från och med den 1 januari För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning 1 år 25 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Tabell B 1.5 Miljökvalitetsnormen för bensen utomhusluft. Medelvärdestid Värde Anmärkning Bensen 1 år 5 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde

50 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Tabell B 1.6 Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid i utomhusluft. Medelvärdestid Värde Anmärkning Kolmonoxid 8 timmar 10 mg/m 3 högsta halt som glidande medelvärde Tabell B 1.7 Miljökvalitetsnormen för ozon i utomhusluft som ska eftersträvas till skydd för människors hälsa. Medelvärdestid Värde Anmärkning Ozon 8 timmar 120 µg/m 3 högsta halt som glidande 8-timmars medelvärde under ett dygn Tabell B 1.8 Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren som inte får överskridas efter den 31 december MKN för bly som ej får överskridas. Målvärde (för totalinnehållet i PM 10 -fraktionen som medelvärde under ett år) Arsenik 6 ng/m 3 Bly 0.5 µg/m 3 Kadmium 5 ng/m 3 Nickel 20 ng/m 3 PAH (med Benso(a)pyren som indikator) 1 ng/m 3 Tabell B 1.9 Utvärderingströsklar NO 2 SO2 Utvärderingströsklar Period Nedre (NUT) Övre (ÖUT) 1 timme* 60% (54 µg/m 3 ) 80% (72 µg/m 3 ) 1 dygn* 60% (36 " ) 80% (48 " ) 1 år 65% (26 " ) 80% (32 " ) 1 år (vegetation) 65% (19.5 µg/m 3 ) 80% (24 µg/m 3 ) 1 timme* 1 dygn 1 vh år (ekosystem) 50% (100 µg/m 3 ) 50% (50 µg/m 3 ) 40% (8 µg/m 3 ) 75% (150 µg/m 3 ) 75% (75 µg/m 3 ) 60% (12 µg/m 3 ) Benso(a)pyren 1 år 40% (0.4 ng/m 3 ) 60% 0.6 ng/m 3 ) Bly 1 år 50% (0.25 µg/m 3 ) 70% (0.35 µg/m 3 ) Arsenik 1 år 40% (2.4 ng/m 3 ) 60% (3.6 ng/m 3 ) Kadmium 1 år 40% (2 ng/m 3 ) 60% (3 ng/m 3 ) Nickel 1 år 50% (10 ng/m 3 ) 70% (14 ng/m 3 ) PM år 50% (12 µg/m 3 ) 70% (17 µg/m 3 ) PM 10 dygn 1 år 50% (25 µg/m 3 ) 50% (20 µg/m 3 ) 70% (35 µg/m 3 ) 70% (28 µg/m 3 ) Bensen 1 år 40% (2 µg/m 3 ) 70% (3.5 µg/m 3 ) CO högsta 8-h genomsnitt 50% (5 mg/m 3 ) 70% (7mg/m 3 )

51 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Tabell B 1.10 Preciseringar till miljökvalitetsmål enligt Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål (SD 2012:13, Regeringskansliet). Komponent Precisering Kvävedioxid *20 µg/m 3 som årsmedelvärde *60 µg/m 3 som timmedelvärde får överskridas max 175 timmar/år Partiklar (PM 10 ) *15 µg/m 3 som årsmedelvärde *30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Partiklar (PM 2.5 ) * 10 µg/m 3 som årsmedelvärde * 25 µg/m 3 som dygnsmedelvärde Bensen *1 µg/m 3 som årsmedelvärde Ozon * 80 µg/m 3 som timmedelvärde *70 µg/m 3 som 8-timmarsmedelvärde * µg/m 3 under en timme beräknat som AOT40 under perioden april - september Benso(a)pyren *0.1 ng/m 3 som årsmedelvärde Butadien *0.2 µg/m 3 som årsmedelvärde Formaldehyd *10 µg/m 3 som timmedelvärde

52 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Innehållsförteckning BILAGA 2 Månadsmedelvärden av NO2 och PM10 i µg/m 3 i tätorter Tabell B 2.1 år 2013 samt vinterhalvår 20

53 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Tabell B2:1 Månadsmedelvärde samt högsta dygnsmedelvärdet av PM 10 och NO 2 Kommun Månad PM10 medelvärde PM10 max 24h-mv PM10 antal Arvika Ö Esplanaden NO2 medelvärde NO2 max 24h-mv Burlöv Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna Centralskolan Ljungby Föreningsgatan Trelleborg Västerås Stora gatan Västervik Växjö Storgatan, Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Ö Esplanaden Burlöv Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna Centralskolan Ljungby Föreningsgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Västerås Stora gatan Västervik Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Ö Esplanaden Burlöv Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna Centralskolan Ljungby Föreningsgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Västerås Stora gatan Västervik Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden, Örnsköldsvik Centralesplanaden NO2 antal

54 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Månad PM10 medelvärde PM10 max 24h-mv PM10 antal Arvika Ö Esplanaden NO2 medelvärde NO2 max 24h-mv Burlöv Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna Centralskolan Ljungby Föreningsgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Västerås Stora gatan Västervik Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Ö Esplanaden Burlöv Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna Centralskolan Ljungby Föreningsgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Västerås Stora gatan Västervik Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Ö Esplanaden Burlöv Lundavägen HÖGANÄS - Tivolihuset, Kiruna Centralskolan Ljungby Föreningsgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Västerås Stora gatan Västervik Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden NO2 antal

55 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Månad PM10 medelvärde PM10 max 24h-mv PM10 antal Arvika Ö Esplanaden NO2 medelvärde NO2 max 24h-mv Burlöv Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna Centralskolan, Ljungby Föreningsgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Västerås Stora gatan Västervik Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Ö Esplanaden Burlöv Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna Centralskolan, Ljungby Föreningsgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Västerås Stora gatan Västervik, Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Ö Esplanaden Burlöv Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Kiruna Centralskolan Ljungby Föreningsgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Västerås Stora gatan, Västervik Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden NO2 antal

56 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Månad PM10 medelvärde PM10 max 24h-mv PM10 antal Arvika Ö Esplanaden NO2 medelvärde NO2 max 24h-mv Burlöv Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Huddinge Skogås Kiruna Centralskolan Kungälv Uddevallavägen Ljungby Föreningsgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Västerås Stora gatan Västervik Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Arvika Ö Esplanaden Boden Stadshuset- Kungsgatan Burlöv Lundavägen Höganäs, Tivolihuset Huddinge Skogås Kiruna Centralskolan Köping Kungälv Uddevallavägen Ljungby Föreningsgatan Sunne Storgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Västerås Stora gatan Västervik Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Arvika Ö Esplanaden Boden Stadshuset- Kungsgatan Burlöv Lundavägen Höganäs, Tivolihuset NO2 antal

57 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Månad PM10 medelvärde PM10 max 24h-mv PM10 antal NO2 medelvärde NO2 max 24h-mv Huddinge Skogås Kiruna Centralskolan Köping Kungälv Uddevallavägen Ljungby Föreningsgatan Sunne Storgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Västerås Stora gatan Västervik Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Arvika Ö Esplanaden Boden Stadshuset- Kungsgatan Höganäs, Tivolihuset Huddinge Skogås Kiruna Centralskolan Köping Sunne Storgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Kungälv Uddevallavägen Ljungby Föreningsgatan Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset- Kungsgatan Höganäs, Tivolihuset Huddinge Skogås Kiruna Centralskolan Köping Kungälv Uddevallavägen NO2 antal

58 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Månad PM10 medelvärde PM10 max 24h-mv PM10 antal Ljungby Föreningsgatan Sunne Storgatan NO2 medelvärde NO2 max 24h-mv Trelleborg Visby, N. Hansegatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset- Kungsgatan Höganäs, Tivolihuset Huddinge Skogås Kiruna Centralskolan Köping Kungälv Uddevallavägen Ljungby Föreningsgatan Ljungby Oxtorget Sunne Storgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Boden Stadshuset- Kungsgatan Höganäs, Tivolihuset Kiruna Centralskolan Köping Kungälv Uddevallavägen Ljungby Oxtorget Örnsköldsvik Centralesplanaden Östersund Sunne Storgatan Trelleborg Visby, N. Hansegatan Växjö Storgatan Ystad Östra Förstaden NO2 antal

59 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Innehållsförteckning Månadsmedelvärden av NO 2, SO 2 och O 3 i µg/m 3 regionalt och i tätort från diffusionsprovtagning år 2013 samt vinterhalvår 20. Tabell B 3.1

60 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun, plats Månad NO 2 (µg/m 3 ) Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Höganäs, Tivolihuset Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Drottninggatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan SO 2 (µg/m 3 ) O 3 (µg/m 3 )

61 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun, plats Månad NO 2 (µg/m 3 ) Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan Karlstad, Hamngatan SO 2 (µg/m 3 ) O 3 (µg/m 3 ) Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Randviken Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Karlstad, Rådhuset Kungälv, Uddevallavägen Kungälv, Uddevallavägen Kungälv, Uddevallavägen Kungälv, Uddevallavägen

62 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun, plats Månad NO 2 (µg/m 3 ) SO 2 (µg/m 3 ) Kungälv, Uddevallavägen Kungälv, Uddevallavägen Köping Köping Köping Köping Köping Köping, Torggatan Köping, Torggatan Köping, Torggatan Köping, Torggatan Köping, Torggatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Eriksgatan Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga O 3 (µg/m 3 ) Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga

63 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun, plats Månad NO 2 (µg/m 3 ) SO 2 (µg/m 3 ) O 3 (µg/m 3 ) Landskrona, Rönneberga Landskrona, Rönneberga Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Landskrona, Ven Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Gävbo Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Östra Harg Linköping, Djurgårdsgatan Linköping, Djurgårdsgatan Linköping, Djurgårdsgatan Linköping, Djurgårdsgatan Linköping, Djurgårdsgatan Linköping, Djurgårdsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan

64 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun, plats Månad NO 2 (µg/m 3 ) Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Ljungby, Olofsgatan Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö - urban bakgrund Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan Växjö, Storgatan SO 2 (µg/m 3 ) Ystad, Bornholmsterminalen O 3 (µg/m 3 )

65 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun, plats Månad NO 2 (µg/m 3 ) SO 2 (µg/m 3 ) Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Bornholmsterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Färjeterminalen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen O 3 (µg/m 3 )

66 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun, plats Månad NO 2 (µg/m 3 ) Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, Lantmännen Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda Ystad, SDG Skogshydda SO 2 (µg/m 3 ) O 3 (µg/m 3 ) Ystad, Öja Ystad, Öja Ystad, Öja Ystad, Öja Ystad, Öja Ystad, Öja Ystad, Öja Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum Ystad, centrum

67 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun, plats Månad NO 2 (µg/m 3 ) SO 2 (µg/m 3 ) Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Ystad, Östra Förstaden Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort Älmhult, tätort O 3 (µg/m 3 )

68 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Innehållsförteckning Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m3 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m3 Tabell B 4.2

69 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Tabell B 4.1 Dygnsmedelvärden av NO 2 > 36 µg/m 3 (NUT) tillsammans med samtidiga resultat av dygnsvisa mätningar av PM 10 under år 2013 och vintern 20 Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 µg/m 3 PM 10 µg/m 3 Boden Stadshuset-Kungsgatan TRAFIK Antal oktmars 1 Burlöv Lundavägen TRAFIK Burlöv Lundavägen TRAFIK Burlöv Lundavägen TRAFIK Burlöv Lundavägen TRAFIK Burlöv Lundavägen TRAFIK Burlöv Lundavägen TRAFIK Burlöv Lundavägen TRAFIK Antal Huddinge Skogås URBBAK Huddinge Skogås URBBAK Antal Kiruna Centralskolan URBBAK Kiruna Centralskolan URBBAK Kiruna Centralskolan URBBAK Kiruna Centralskolan URBBAK Kiruna Centralskolan URBBAK Kiruna Centralskolan URBBAK Kiruna Centralskolan URBBAK Kiruna Centralskolan URBBAK Kiruna Centralskolan URBBAK Kiruna Centralskolan URBBAK Kiruna Centralskolan URBBAK Antal Antal oktmars 3 Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Kristinehamn Västerlånggatan TRAFIK Antal

70 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Plats Stationstyp Datum Trelleborg Trelleborg URBBAK Antal NO 2 µg/m 3 PM 10 µg/m 3 Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK

71 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 µg/m 3 PM 10 µg/m 3 Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK

72 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 µg/m 3 PM 10 µg/m 3 Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK

73 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Plats Stationstyp Datum NO 2 µg/m 3 PM 10 µg/m 3 Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Antal Antal oktmars 91

74 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Tabell B 4.2 Dygnsmedelvärden av PM 10 > 50 µg/m 3 tillsammans med samtidiga resultat från dygnsvisa mätningar av NO 2 år 2013 och vintern 20. Kommun Plats Stationstyp Datum Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Arvika Ö Esplanaden TRAFIK Antal PM10 µg/m 3 NO 2 µg/m 3 Boden Stadshuset-Kungsgatan TRAFIK Boden Stadshuset-Kungsgatan TRAFIK Boden Stadshuset-Kungsgatan TRAFIK Boden Stadshuset-Kungsgatan TRAFIK Boden Stadshuset-Kungsgatan TRAFIK Antal nov-april 5

75 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Plats Stationstyp Datum Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK PM10 µg/m 3 NO 2 µg/m 3

76 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Plats Stationstyp Datum Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Visby N. Hansegatan TRAFIK Antal Antal nov-april 34 Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Höganäs Tivolihuset URBBAK Antal Antal nov-april 10 Kungälv Uddevallavägen TRAFIK Kungälv Uddevallavägen TRAFIK Kungälv Uddevallavägen TRAFIK Antal nov-april 3 Köping Köping URBBAK Antal nov-april 1 PM10 µg/m 3 NO 2 µg/m 3

77 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Plats Stationstyp Datum Ljungby Föreningsgatan TRAFIK Ljungby Föreningsgatan TRAFIK Ljungby Föreningsgatan TRAFIK Ljungby Föreningsgatan TRAFIK Ljungby Föreningsgatan TRAFIK Antal Antal nov-april 3 Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Sunne Storgatan TRAFIK Antal nov-april 14 PM10 µg/m 3 NO 2 µg/m 3 Trelleborg Trelleborg URBBAK Antal Antal nov-april 0 Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK

78 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Plats Stationstyp Datum Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Västerås Stora gatan TRAFIK Antal Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Växjö Storgatan TRAFIK Antal Antal nov-april 8 PM10 µg/m 3 NO 2 µg/m 3

79 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Plats Stationstyp Datum Ystad Ystad Östra Förstaden URBBAK Ystad Ystad Östra Förstaden URBBAK Ystad Ystad Östra Förstaden URBBAK Ystad Ystad Östra Förstaden URBBAK Antal Antal nov-april 3 Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK PM10 µg/m 3 NO 2 µg/m 3 Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Örnsköldsvik Centralesplanaden TRAFIK Antal Antal nov-april 12

80 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kommun Plats Stationstyp Datum Östersund URBBAK Östersund URBBAK Östersund URBBAK PM10 µg/m 3 NO 2 µg/m 3 Östersund URBBAK Östersund URBBAK Östersund URBBAK Östersund URBBAK Östersund URBBAK Östersund URBBAK Östersund URBBAK Östersund URBBAK Östersund URBBAK Östersund URBBAK Antal nov-april 13

81 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Innehållsförteckning Bilaga 5 Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2, PM 10 och bensen alla säsonger

82 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 NO 2 och SO 2 Arvika SO2 NO Boden SO2 NO Burlöv SO2 NO Huddinge SO2 NO Höganäs SO2 NO Karlstad SO2 NO

83 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kiruna SO2 NO Kristinehamn SO2 NO Kungälv SO2 NO Köping SO2 NO Landskrona SO2 NO Linköping SO2 NO

84 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Ljungby SO2 NO Trelleborg SO2 NO Västerås NO Västervik SO2 NO Växjö SO2 NO Ystad SO2 NO

85 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Älmhult SO2 NO Örnsköldsvik SO2 NO Östersund SO2 NO

86 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 PM 10 Arvika Ö Esplanaden PM Arvika Storgatan 30 PM Boden Drottninggatan PM Boden Stadshuset-Kungsgatan PM Burlöv PM Burlöv Lundavägen PM

87 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Höganäs PM HÖGANÄS - Tivolihuset PM Kiruna Centralskolan PM Kiruna Petsamo PM Kristinehamn PM Kungälv Uddevallavägen PM

88 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Köping PM Landskrona Eriksgatan PM Landskrona, polishus PM Ljungby Föreningsgatan PM Ljungby Oxtorget PM Sunne Storgatan PM

89 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Trelleborg PM Trelleborgs hamn PM Visby PM Visby Österväg 31 PM Västerås 2006 PM Västerås Kopparbergsv PM

90 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Västerås Stora gatan PM Västervik PM Växjö PM Växjö Storgatan PM Ystad Östra Förstaden PM Älmhult PM

91 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Örnsköldsvik Centralesplanaden PM Örnsköldsvik, Tätort PM Östersund PM

92 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Bensen Arvika Bensen Boden Bensen Boden Stadshuset-Kungsgatan Bensen Borgholm Bensen Burlöv Bensen Burlöv Pilevallen Bensen

93 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Huddinge Skogås Bensen Höganäs Bensen Karlstad Hamngat.16 Bensen Karlstad, Råd 4 m Bensen Kiruna Centralskolan Bensen Kiruna Petsamo Bensen

94 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Kristinehamn G:a Kyrkog. Bensen Kristinehamn-Badhuset Bensen Kungälv Bensen Kungälv Uddevallavägen Bensen Köping Bensen Köping Bensen

95 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Landskrona, Eriksgatan Bensen Landskrona, polishus Bensen Linköping Bensen Ljungby Bensen Sunne 2014 Bensen Sunne Storgatan Bensen

96 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Torsås Bensen Trelleborg Rådhuset Bensen Visby Bensen Västerås Stora gatan Bensen Västervik Bensen Västervik, gaturum Bensen

97 IVL-rapport C 35 Luftkvaliteten i Sverige 2013 och vintern 20 Växjö Storgatan Bensen Ystad Bornholmsterminalen Bensen Ystad Östra Förstaden Bensen Älmhult Bensen Örnsköldsvik Centralesplanaden Bensen Östersund Bensen