En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige
|
|
- Elsa Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten för de ämnen som det finns gränsvärden för. I artikel 8 anges att: 1. Medlemsstaterna ska använda de referensmätmetoder och tillämpa de kriterier som anges i bilaga VI 2. Andra mätmetoder får användas under förutsättning att de uppfyller kraven i avsnitt B i bilaga VI. I bilaga VI, avsnitt B, anges att andra metoder än referensmetoderna får användas under förutsättning att de har visats ge likvärdiga resultat med referensmetoden. Likvärdigheten skall ha vistas på det sätt som beskrivs i dokumentet Guide to the demonstration of equivalence of ambient air monitoring methods. I bilaga VI, avsnitt D, står det att All ny utrustning som anskaffas för genomförandet av det här direktivet måste överensstämma med referensmetoden eller likvärdigt senast den 11 juni All utrustning som används vid fasta mätningar måste överensstämma med referensmetoden eller likvärdigt senast den 11 juni För att få ett begrepp om i vilken mån godkänd utrustning för övervakning av MKN används i Sverige för närvarande och då också kunna göra en bedömning av hur stort nyinvesteringsbehov som finns för att uppfylla kraven har därför denna sammanställning gjorts. Källor I den rapportering som kommuner och luftvårdsförbund gör till den svenska datavärden IVL skall följande anges: 1. Mätmetod. Namn och/eller kort beskrivning av metoden 2. Metodvalidering. Kategorisering av metoden enligt vägledning på referenslaboratoriets hemsida a. Referensmetod b. Likvärdig metod c. Annan standardiserad metod som kan användas under givna förutsättningar. d. Annan metod med t.ex. regelbunden validering mot referensmetod e. Övriga metoder
2 3. Mätutrustning. Specifikation av fabrikat, modell, analyslaboratorium etc. Dessa uppgifter från 2008 har använts för sammanställningen. I de fall då rapporteringen varit oklar har kommunernas hemsidor använts. I något fall har personlig kontakt med de ansvariga för mätningarna tagits. Då kraven på mätmetoder är högre ju närmare koncentrationen av en förorening är gränsvärdet har halterna vid de stationer som rapporterat data tagits från den databas som finns tillgänglig på datavärdens hemsida. En noggrannare sammanställning har gjorts för PM10 och NO2, då risken för överskridanden av MKN är störst för de ämnena. Resultat PM10 Resultaten gäller för 2008 från de stationer som mätte och rapporterade PM10 till datavärden. (Rapporterade data från mätningar i regional bakgrund är inte medtagna i denna statistik). En sammanställning av använda metoder ges i tabellen nedan. 46 mätningar 27 i gaturum resultat från 23 1 Mätmetod Antal varav resultat från TEOM SM IVL:s filterprovtagare i urban bakgrund resultat från 6 1 Mätmetod Antal varav resultat från TEOM SM IVL:s filterprovtagare TEOM FDMS Avser antal stationer som (i IVL:s sammanställning) rapporterar en 90-percentil av uppmätta dygnsmedelvärden. 90-percentilen av dygnsmedelvärden motsvarar den MKN för PM10 för vilken risken för överskridanden är störst. Antalet mätstationer är 46, varav cirka 60 % från gaturumsmätningar. Resultat finns från 29 av dessa (Gaturum 23, urban bakgrund 6). Den viktigaste orsaken till att data inte finns är att antalet rapporterade resultat varit för lågt för att en statistiskt säker beräkning skall kunna göras. Inga mätningar görs med den europeiska referensmetoden.
3 Av de övriga metoderna har SM200 status som likvärdig metod. Mätningar med den metoden gjordes på 4 stationer. Det svenska godkännandet från 2008 innehåller vissa krav på hur mätningarna görs. Om dessa krav är uppfyllda här är okänt. I England gjordes under 2006 en test av om TEOM 1400 var likvärdig med referensmetoden. TEOM 1400 uppfyllde inte kraven och skall därför inte användas. Däremot har tester i England visat att TEOM-mätningar från flera relativt närbelägna stationer korrigerade med resultat från en TEOM FDMS placerad centralt i samma område ger likvärdiga resultat som referensmetoden. Ett liknande system skulle kunna användas i t.ex. Stockholm som har ett flertal TEOM IVL:s filterprovtagare har inte testats, men resultat från ett antal ofullständiga tester tyder på att metoden är jämförbar med referensmetoden. En ordentlig test vore därför önskvärd. Sammanfattningsvis är det ytterst få mätningar som görs med godkända metoder. Stora investeringar kommer krävas om de svenska mätningarna skall uppfylla de krav på mätutrustningen som skall vara uppfyllda i juni Den kortaste tidsupplösning som SM200 och IVL:s filtermetod ger är 24 timmar. Bättre tidsupplösning krävs inte för övervakning av MKN, men många kommuner är intresserade av data med tidsupplösning på en timme. Detta ger möjlighet att mer i detalj studera trafikens inverkan på halterna. Ännu finns inget instrument i Sverige med den tidsupplösningen som är godkänt. Inom något år bör det dock finnas på marknaden. NO2 Resultaten gäller för 2008 från de stationer som mätte och rapporterade NO2 till datavärden. (Rapporterade data från mätningar i regional bakgrund är inte medtagna i denna statistik). En sammanställning av använda metoder ges i tabellen nedan. 71 mätningar 23 i gaturum resultat från 20 1 Mätmetod Antal varav resultat från Referensmetod DOAS IVL:s filterprovtagare i urban bakgrund resultat från 31 1 Mätmetod Antal varav resultat från Referensmetod DOAS IVL:s filterprovtagare IVL:s diffusionsprovtagare
4 1. Avser antal stationer som (i IVL:s sammanställning) rapporterar en 98-percentil av uppmätta dygnsmedelvärden. 98-percentilen av dygnsmedelvärden motsvarar den MKN för PM10 för vilken risken för överskridanden är störst. 2. Vecko- eller månadsprovtagning. Antal rapporterade data avser årsmedelvärden. Data från 71 mätstationer rapporterades. Av dessa var 48 placerade i den urbana bakgrunden och 23 i gaturummet. I gaturum, där halterna är högre än i den urbana bakgrunden och därför mer angelägna att övervaka, används referensmetoden på ungefär hälften av stationerna. Men tyvärr är de flesta av de referensinstrument som används äldre modeller, som aldrig har testats enligt de nya kraven i den standard som publicerades Det är inte troligt att tillverkarna kommer låta testa de äldre modellerna; de vill hellre få nyare modeller godkända (och sålda). Så även om några av de äldre instrument som används i Sverige kanske skulle uppfylla alla krav måste de därför bytas ut för att EU:s krav skall uppfyllas. Detta gäller t.ex. alla instrument som används i Stockholm. DOAS-systemet som används flitigt har nyligen blivit godkänt som ett likvärdigt system i Sverige. Godkännandet gäller under vissa förutsättningar, bl.a. att systemet skall vara utrustat så att det går att kalibrera med referensgaser och att detta skall göras minst en gång per månad. Om detta är gjort på de stationer som rapporterat data till IVL är okänt. De system som finns f.n. bör dock alla efter ev. modifieringar kunna ge data som uppfyller EU:s krav. IVL:s filterprovtagare har heller inte testats. Metoden är dock väl provad och används t.ex. som referensmetod inom EMEP. Ett likvärdighetstest enligt EU:s krav skulle förmodligen utfalla positivt. Det vore därför önskvärt att systemet testades. Sammanfattningsvis krävs även för NO2 stora investeringar i Sverige för att mätningarna skall uppfylla kraven i EU:s direktiv. Investeringsbehovet är troligen inte lika stort som för PM10. Bensen, CO och SO2 Halterna av bensen, CO och SO2 är nästan överallt i Sverige långt under MKN, varför mätbehovet och kraven på vilken mätmetod som används inte är så strikt. En sammanfattning av antalet stationer där mätningar gjordes i Sverige 2008 finns i tabellen nedan Mätmetod Ämne DOAS IVL filter Ref.metod IVL diffussion Bensen CO 8 1 SO Fem av stationerna finns i Stockholm
5 Bestämning av bensen och SO2 görs i stor utsträckning med IVL:s diffusionsprovtagare. Metoden ger som bäst veckomedelvärden, vilket är OK för att kontrollera MKN. Metodens likvärdighet med referensmetoden är inte testad, men är väl beprövad och bör ge acceptabla resultat. Anledningen till att den används så frekvent är att den är billig. Mätbehovet av SO2 är egentligen mycket mindre än det antal som nu görs; man kan anta att en hel del mätningar görs för att fortsätta mätserier som påbörjades under 70-och 80-talet. DOAS har nyligen blivit förklarad som likvärdig metod under vissa förutsättningar, se ovan för NO2. Om mätningarna under 2008 gjorts enligt förutsättningarna är okänt, men med smärre modifieringar torde alla DOAS som mäter SO2 uppfylla EU:s krav. IVL:s filtermetod för SO2 är i princip samma som den som används som standardmetod inom EMEP och bedöms ge resultat likvärdiga med referensmetoden. DOAS är dock inte godkänd för bensen och metoden har vid olika jämförande mätningar i Sverige gett tvivelaktiga resultat. Halterna av CO är låga, men enligt EU:s direktiv skall ändå mätningar göras i orter med mer än innevånare. De mätningar som görs i Sverige sker uteslutande med referensmetoden och antalet stationer uppfyller också EU:s krav. Sammanfattningsvis är behovet av nyinvesteringar inte stort, trots att referensmetoder eller likvärdiga metoder inte används i så stor utsträckning. Främsta anledningen till det att halterna i Sverige är så långt under EU:s gränsvärden.
Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner
0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten
Läs merLöpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument
REF-M RAPPORT: 217:3 Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Kampanj Umeå 217 Referenslaboratoriet för tätortsluft mätningar Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Kampanj: Umeå 217
Läs merLöpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument
REF-M RAPPORT: 218:2 Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Stockholm 218 Referenslaboratoriet för tätortsluft mätningar Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Stockholm 218 Ref-m
Läs merLöpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument
REF-M RAPPORT: 218:1 Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Västerås 218 Referenslaboratoriet för tätortsluft mätningar Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Västerås 218 Ref-m rapport:
Läs merLöpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument
REF-M RAPPORT: 217:2 Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Kampanj SLB Hornsgatan 216 Referenslaboratoriet för tätortsluft mätningar Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Kampanj:
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,
Läs merReferenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden
Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft 2013-05-08 Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande av mätinstrument som likvärdigt med referensmetoden
Läs merLöpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument
REF-M RAPPORT: 217:1 Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Mätprogram 214-215 Referenslaboratoriet för tätortsluft mätningar Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Mätprogram 214-215
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 6 april 2006. Med stöd av 13 förordningen (2001:527)
Läs merLuftkvalitetsmätningar på Åland
NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:
Läs merLuftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet
Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Läs merMånadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2018
Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2018 1. Mätuppdrag och Mätteknik... 3 1.1. Kvävedioxid (NO2) & Svaveldioxid (SO2)... 3 1.2. Partiklar, PM10... 4 2. Mätresultat... 5 2.1. Timmedelvärde,
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft; beslutade den 23 oktober 2007 NFS 2007:7 Utkom från trycket den
Läs merLuftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Läs merMätning av. Luftföroreningar
2008-11-24 Miljö- och byggförvaltningen Mätning av Luftföroreningar I Gnosjö kommun Januari Juli 2008 Sammanfattning Miljö- och byggförvaltningen har under perioden 2008-01-21 2008-07-14 mätt luftföroreningar
Läs merKronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan
Kronobergs läns tätortsprogram Övervakning av luftkvalitet i samverkan Samverkan i Kronobergs län luftvårdsförbundet Varför samverka? - Kommunerna är ansvariga att övervaka luftkvalitet; - Naturvårdsverket
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Läs merMånadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2016
Månadsrapport Miljösamverkan Värmland Januari - December 2016 1. Mätuppdrag och Mätteknik... 3 1.1. Kvävedioxid (NO2) & Svaveldioxid (SO2)... 3 1.2. Partiklar, PM10... 4 2. Mätresultat... 5 2.1. Timmedelvärde,
Läs merJämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län
Jämförelse mellan beräknade och uppmätta halter i luft i Kronobergs län Underhandsresultat från Kronobergs luftvårdsförbunds samordnade program för kontroll av luftkvalitet Bruno Bjärnborg Samordnat program
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merLuftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget
2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Läs merReferenslaboratoriets rekommendation anga ende anva ndning av det standardiserade amerikanska insuget fo r ma tning av PM10 i Sverige
Referenslaboratoriets rekommendation anga ende anva ndning av det standardiserade amerikanska insuget fo r ma tning av PM10 i Sverige Rekommendation Med avseende på underlaget som beskrivs i detta dokument
Läs merÅrsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping
Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm
Läs merProgram för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020
Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund
Läs merSammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.
Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod
Läs merMätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Läs mer9:00 Samverkansområdets verksamhet under året. 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus
9:00 Samverkansområdets verksamhet under året 10:00 Miljökvalitetsnormerna för luft samt den nya Luftguiden (Naturvårdsverket) 10:30 Paus 10:45 Återkoppling om Skånes kontrollstrategi och rapportering
Läs merVerksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen
Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen och företag för
Läs merLuftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Läs merSammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag
Läs merUrban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se
0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227 PM 10 - mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Göteborg 2013-04-11 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs merITM-rapport 168. Bestämning av PM10 En jämförelse av de vanligaste mätmetoderna använda i Sverige och den europeiska referensmetoden
ITM-rapport 168 Bestämning av PM10 En jämförelse av de vanligaste mätmetoderna använda i Sverige och den europeiska referensmetoden Hans Areskoug September 2007 Institutionen för tillämpad miljövetenskap
Läs merÖvervakning av luftföroreningar i Sverige
Övervakning av luftföroreningar i Sverige strategi, förekommande halter och trender Karin Persson Mät- och beräkningsstrategier Varför? Vad? Var? Hur? När? Varför ska luftkvaliteten övervakas? Lagstiftning
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merForm 0 att ea79657.xls; 1/67
Form 0 att040624105341184119ea79657.xls; 1/67 Frågeformulär för rapportering enligt rådets direktiv 96/62/EG om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten och rådets direktiv 1999/30/EC om gränsvärden
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 PM 10 - mätningar i Lidköping Foto: Henrik Fallgren Göteborg 2014-04-15 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst
Läs merKvalitetssäkring av modellberäkningar
Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot
Läs merSpridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå
UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merMarknära ozon i Asa Årsrapport 2012
Marknära ozon i Asa Årsrapport 212 Asa den 22 april 213 Ola Langvall Introduktion Året 212 är sjätte året med marknära ozonmätningar i Asa, sedan vi fick uppdraget av luftvårdsförbunden i Jönköpings och
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merVerksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen
Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I Luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen i Västra Götalands
Läs merStrategi för kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt NFS 2013:11 3 och 4 under tidsperioden
Strategi för kontroll av miljökvalitetsnormerna (MKN) enligt NFS 2013:11 3 och 4 under tidsperioden 2016-2020 Organisation Luftsamverkan Värmland är en organisation som består av samtliga värmlandskommuner
Läs merInledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun
RAPPORT Datum 1(8) Bygg- och miljöfunktion Rikard Ulander, tfn 0555-421 29 rikard.ulander@grums.se Inledande kartläggning av luftkvaliteten i Grums kommun Grums kommun Grums kommun Hemsida www.grums.se
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Läs merLuftföroreningsmätningar i Kungälv vintern
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725 PM 2.5 - och - mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Göteborg 2012-04-16 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB David Svenson Luft
Läs merMätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge
1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter
Läs merLuften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Läs merLuftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen
Verksamhetsplan 2013 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING I luftvårdsprogrammet samarbetar Göteborgsregionens kommuner, Trafikverket Region Väst och företag, för att gemensamt
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvalitetsutredning förskola Bergakungen
Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket
Läs merFörslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv. Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket
Förslag på utvärderingsstrategier för Sverige enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv Johan Genberg Enheten för luft och klimat Naturvårdsverket Bakgrund Luftkvalitetsdirektiven innehåller detaljerade krav på
Läs merJämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm,
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 6:00 Jämförande mätningar av bensen och toluen på Södermalm, BTX GC/FID Punktmätare för NO2 och O3 DOAS 487 m Sträcka Passiva provtagare Stockholm SLB-analys, augusti 2000
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merVOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00
VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00 Karin Persson Per-Arne Svanberg IVL Svenska Miljöinstitutet AB rapport 124 22 augusti 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...
Läs merKontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merTätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012
Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,
Läs merPartikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2
Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern 2006 Uppdragsrapport 2006:2 Förord I denna rapport presenteras en mätning av partiklar (PM 10 ) på Guldhedsgatan i Göteborg under
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Västra Esplanaden 2008-01-01 2008-12-31 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2008-02 Sammanfattning I denna rapport redovisas mätresultat
Läs merLuften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009
Handläggare: Tomas Sjöstedt Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 29 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds två dagar i april 29. Övriga lagstadgade
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet; beslutade den 23 juni 2010. NFS 2010:8 Utkom från trycket den 8 juli 2010 Med stöd av 49
Läs merLuftutredning Litteraturgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Litteraturgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och
Läs merReviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet
RAPPORT Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet För Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings läns luftvårdsförbund samt Trafikverket
Läs merUndersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merPå väg mot friskare luft i Skåne
Förbundsstämma den 25 april 2019 På väg mot friskare luft i Skåne Henric Nilsson, Skåne Luftvårdsförbund Vilket alternativ är korrekt? 01 02 03 Luftföroreningar beräknas orsaka 3.7 miljoner förtida dödsfall
Läs merLENNART FRISCH. Agenda Enviro AB MILJÖKVALITETSNORM - MKN.
LENNART FRISCH lennart.frisch@agendaenviro.se www.agendaenviro.se - MKN Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnorm Gränsvärden Begreppet infördes med miljöbalken. Uttrycks inte enbart i halter
Läs merReferenslaboratoriets rekommendation angående likvärdig metod
Institutionen för tillämpad miljöforskning Enheten för atmosfärsvetenskap Referenslaboratoriet för tätortsluft - mätningar 2013-12-16 Referenslaboratoriets rekommendation angående likvärdig metod Mätmetod:
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
April 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLVF 2018:21. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde
LVF 2018:21 Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde SLB-ANALYS, JUNI 2018 FÖRORD Denna rapport är sammanställd av
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merMätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09
Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Rapport 148 Juni 2009 1 Sammanfattning Under 2008/09 har en uppföljande mätning av VOC-halten
Läs mer