Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland IVL-rapport U- 909
|
|
- Maria Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland IVL-rapport U- 909 Foto: Jan-Erik Sidenvik Göteborg IVL Svenska Miljöinstitutet AB Karin Persson Marie Haeger-Eugensson Karin Sjöberg
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE MÄTNINGARNAS UTFÖRANDE VÄDRET UNDER MÄTPERIODEN Allmän översikt Jämförelse mellan vintern 02/03 och normalvintrar RESULTAT Datatillgänglighet Kvävedioxid NO Jämförelse vinter och sommar Beräknade 98-percentiler Partiklar (PM 10 ) DISKUSSION OCH SLUTSATS Jämförelse med mätningar i andra tätorter Meteorologiska aspekter och PM 10 -halter Slutsatser och diskussion om framtida luftövervakningsbehov av NO 2 och PM REFERENSER...18 BILAGA 1 MILJÖKVALITETSNORMER, MILJÖMÅL BILAGA 2 LUFT I VÄST BILAGA 3 METODBESKRIVNING BILAGA 4 UPPMÄTTA HALTER AV PM 10 och NO 2
3 Sammanfattning Under vintern 2002/03 har mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) i omgivningsluft utförts i Västra Götalands län. Luft i Väst, Luftvårdsförbundet för Västra Sverige, har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att samordna mätningarna i medlemskommunerna. Personal på kommunernas miljökontor har ansvarat för provbyten. Mätningarna av kvävedioxid med passiva provtagare har skett månadsvis under fem månader (december-april) på två platser i 37 kommuner- en i gaturum och en i urban bakgrund för att spegla den genomsnittliga halten i tätorten. Partikelmätningar (PM 10 ) har skett i tre kommuner i länet (Mariestad, Borås och Färgelanda). Kopplade till övriga mätningar och beräkningar kan därvid även för partiklar en översiktlig bild erhållas av föroreningssituationen i regionen. Utifrån mätningarna av NO 2 på månadsbas bedöms att halterna underskrider miljökvalitetsnormen för NO 2 som årsmedelvärde. Halterna av NO 2 visade sig ej vara högre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret i länets turistorter. Mätningarna av PM 10 under vinterhalvåret visar att miljökvalitetsnormen för PM 10 sannolikt överskrids i det gaturum i Mariestad där mätningar pågått. I den urbana bakgrunden i Borås, Mariestad och Färgelanda ligger dock halterna under miljökvalitetsnormen. Den övre utvärderingströskeln för PM 10 överskrids dock troligen i alla de tre kommunerna i såväl gaturum som i urban bakgrund, vilket innebär att mätkrav föreligger. Det kan vara lämpligt att samordna mätningar i länet och mäta i vissa olika typkommuner för att på så sätt uppfylla mätkraven på ett optimalt sätt såväl mätstrategiskt som kostnadsmässigt För de dygn som uppvisat högst PM 10 - halter kommer halten av bly att analyseras på PM 10 - filtren. De utförda mätningarna speglar den totala haltsituationen i kommunerna inklusive intransporter från andra områden. Under vintern 2003/04 kommer mätningar av lättflyktiga kolväten (VOC) utföras i de 37 kommunerna i det gaturum där NO 2 mättes föregående vinter. PM 10 -mätningar kommer detta vinterhalvår att ske i Trollhättan och Mariestad.
4 1 Bakgrund och syfte Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft och därmed introducerades ett nytt verktyg i det svenska miljöarbetet. Miljökvalitetsnormer (MKN) avseende luftkvalitet har fastställts inom svensk lagstiftning, bland annat som en anpassning av EUs ramdirektiv för luftkvalitet och vidhängande dotterdirektiv till svenska förhållanden, med avsikten att skydda människors hälsa. Miljökvalitetsnormer har införts för svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), bly (Pb) och partiklar (PM 10 ) (SFS 2001:527) samt sedan juni 2003 också för bensen och kolmonoxid (CO) (SFS 2003:112). För flertalet av ovan nämnda komponenter finns också mer långsiktiga nationella miljömål (Regeringsprop. 2000/01:130). Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Kontrollen kan ske genom mätning, beräkning eller annan objektiv bedömning. Mätning ska utföras i kommuner med fler än invånare samt i områden där det kan antas att MKN kan komma att överskridas. Utvärderingströsklar har införts där den övre utvärderingströskeln (ÖUT) indikerar om man behöver mäta (halter > övre utvärderingströskeln), se Figur 1. Om halterna ligger mellan övre och nedre utvärderingströskeln (NUT) räcker det med en kombination av mätningar och modellberäkningar. För kommuner som uppvisar halter under den nedre utvärderingströskeln är det tillåtet att enbart använda modellberäkningar. I tätorter med färre än invånare behöver inte kontroll ske av timmedelvärden, förutsatt att ÖUT ej överskrids. Toleransmarginaler, d.v.s. den halt som utöver MKN kan tolereras för tiden innan normen ska vara uppfylld, finns också definierade i MKN, se Figur 1. MKN samt miljömål för aktuella komponenter redovisas i Bilaga 1. µg/m 3 60 TOLERENSMARGINALER Övervakning med mätningar Övervakning med kampanjvisa mätningar i kombination med modeller MKN ÖUT NUT 20 Modeller och objektiv bedömning av luftkvalitetshalter MÅLÅR Figur 1 Schematiskt bild över utformningen av miljökvalitetsnormer (= MKN) (exemplet gäller för MKN för NO 2 som årsmedelvärde). ÖUT= övre utvärderingströskel, NUT= nedre utvärderingströskel 1
5 IVL utförde under 2001 en kartläggning av luftmätningar samt presenterade ett förslag på program för luftkvalitetsövervakning i Västra Götaland på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland (Sjöberg och Lövblad, 2001). Under 2002 gav Luftvårdsförbundet för Västra Sverige, Luft i Väst, se Bilaga 2, IVL Svenska Miljöinsitutet i uppdrag att utföra mätningar i37 av Västra Götalands läns kommuner, se Figur 2, för att kartlägga luftkvaliteten i förhållande till MKN för NO 2 och PM 10. Man vill genom dessa samordnade mätningar kunna fastställa om det föreligger fortsatta mätbehov i enlighet med de mätkrav som föreskrivs i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527). Under projektets genomförande har tre projektmöten hållits där bl.a. resultat har presenterats och diskuterats. 2 Mätningarnas utförande Mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) i luft har utförts i Västra Götalands län. För mätningarna av PM 10 användes IVLs aktiva partikelprovtagare och för NO 2 -mätningarna diffusionsprovtagare. I Bilaga 3 beskrivs de olika mätmetoderna tillsammans med detektionsgränser och mätosäkerheter. Provtagningsutrustningen för PM 10 har installerats av IVL medan uppsättning av diffusionsprovtagare har ombesörjts av personal vid de lokala miljökontoren. De veckovisa provbytena av PM 10 samt de månadsvisa bytena av NO 2 -provtagare har också miljökontoren i respektive kommun skött. Exponerade prover har skickats in till IVLs laboratorie för analys. Mät- och analysmetoderna för NO 2 och PM 10 är ackrediterade av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Partikelmätningar (PM 10 ) har skett i tre kommuner i länet (Mariestad, Borås och Färgelanda). I Borås (dec-juni) och Färgelanda (dec-maj) mättes i urban bakgrund och i Mariestad i såväl urban bakgrund (dec-mars) som gaturum (dec-april). Mätningarna av kvävedioxid med diffusionsprovtagare har skett på två platser i 37 kommuner, en i gaturum och en för att spegla den genomsnittliga halten i tätorten (urban bakgrund) månadsvis under fem månader (december april 2003). I nio av kommunerna (Alingsås, Borås, Lysekil, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg) fortsatte mätningarna av NO 2 under maj - augusti i gaturum. Anledningen var bland annat att spegla föroreningsbelastningen under sommaren i några turistorter samt att erhålla ett mer representativt årsmedelvärde i de mest belastade kommunerna. 2
6 Figur 2 De gulmarkerade kommunerna ingår i Luft i Väst och deltog i mätningarna i Västra Götalands län 2002/03. 3 Vädret under mätperioden 3.1 Allmän översikt Den långvariga sommarens värme under 2002 bröts under oktober och de tre sista månaderna av året var istället kallare än normalt till följd av stabila högtryck. Under januaris första del var det fortfarande kallt i hela landet. I söder bröts dock kylan av mildare väderlek. Nederbördsområden vandrade in över landet från väster och vinterns mycket torra inledning avbröts. 3
7 Omvända förhållanden mot normalt temperaturfördelning (kyla i norr och varmare väder i söder) rådde under februari då det i Norrland var en av de fem varmaste februarimånaderna under 100 år. I mellersta och södra Sverige var dock temperaturen lägre än normalt. Mars uppvisade förhållandevis höga medeltemperaturer i nästan hela landet, dock med störst avvikelser i Norrland, där temperaturen var mycket högre än normalt. Både februari och mars var nederbördsfattiga i hela landet förutom i fjällkedjan i mars där det föll stora mängder snö (SMHI, Väder och Vatten 2002 och 2003). 3.2 Jämförelse mellan vintern 02/03 och normalvintrar För att på ett överskådligt sätt illustrera vilken typ av klimat det varit under vintern 2002/2003 har avvikelserna från normala meteorologiska förhållanden studerats. För temperatur och nederbördsmängd är de så kallade normala förhållandena här ett medelvärde för perioden , medan det för vindhastighet är medelvärdet de senaste 15 åren. Två orter har valts från mätningar inom Urbanmätnätet (Persson, K. m.fl. 2003), Lycksele och Landskrona (Helsingborg meteorologisk station) för att representera nord- respektive sydsvenskt klimat. Meteorologiska data har inhämtats från SMHIs synoptiska stationer i respektive ort. I Figur 3 a - d presenteras avvikelserna mellan ett normalår och vinterns månadsmedelvärden för NO 2 -halterna och några meteorologiska parametrar (vindhastighet, temperatur och nederbörd). a) NO 2 -halt µg/m Lycksele 15.0 Landskrona b) Vindhastighet Vindhastighet (m/s) 2 Lycksele Helsingborg c) Temperatur 8 Månad -3 d) Nederbörd 40 Månad 6 30 Lycksele Helsingborg 4 20 T (C) Nederbörd (mm) Lycksele Helsingborg Månad -40 Månad Figur 3 Differensen mellan respektive parameters månadsmedelvärde för vintern 2002/2003 och ett sk. normalår. Ett normalår är ett 15-årsmedelvärde för a) NO 2 - halten och b) vindhastigheten respektive ett 30-årsmedelvärde för c) temperatur och d) nederbörd. 4
8 Kall och lugn väderlek, i kombination med låg molnighet, leder ofta till förhöjda haltnivåer av luftföroreningar. Av figur 3 framgår bland annat att NO 2 -halterna i Landskrona varit lägre eller mycket lägre än normalt under hela vintern, trots att såväl vindhastigheten som temperaturen har varit lägre än normalt. En möjlig förklaring till att det under denna vintern ändå var lägre halter än normalt i Landskrona och under flera månader i Lycksele är att det har förekommit relativt hög molnighet och därför inte varit någon "inversionsbefrämjande" väderlek. 4 Resultat Samtliga resultat redovisas i Bilaga Datatillgänglighet Datatillgängligheten, dvs den andel av proverna som analyserats och godkänts efter kvalitetsgranskning, har varit hög för båda komponenterna under periodens mätningar. För PM 10 har datatillgängligheten varit i genomsnitt 90%, se Tabell 1. Sammantaget för NO 2 - provtagningen var datatillgänglighet 93%. Tabell 1 Datatillgänglighet för PM 10 -mätningarna Datatillgänglighet i % Mariestad Gaturum Mariestad, ub Borås Färgelanda (dec-apr) (dec-mars) (dec-juni) (dec-juni) Kvävedioxid NO 2 Halterna av NO 2 i de deltagande tätorternas urbana bakgrund, dvs medelbelastningen i tätorten under mätperioden (dec-apr), varierade mellan 6 och 18 µg/m 3 och i gaturum mellan 9 och 27 µg/m 3, se Figur 4. Förhållandet mellan gaturum och den urbana bakgrunden var i genomsnitt 1.4 och varierade mellan 1 (Färgelanda, Tranemo) och 2.3 (Grästorp). Samtliga kommuner ligger under eller strax över den nedre utvärderingströskeln till MKN för årsmedelvärde i såväl urban bakgrund som gaturum. Därmed föreligger sannolikt inte någon risk för överskridande av MKN som årsmedelvärde. Kommunerna som ingår i mätprogrammet varierar mycket i storlek och befolkningsmängd, från ca 5000 i Dals Ed till ca i Borås. Folkmängden i en kommun speglar relativt väl aktiviteten i en ort och är därför ofta väl kopplat till vilken föroreningsbelastning som förekommer. I Figur 5 visas sambandet mellan kommunernas folkmängd och uppmätta NO 2 - halter i urban bakgrund. Utformningen av en tätort, dvs byggnadsstruktur, genomfartsleder mm, är ytterligare en annan faktor som påverkar haltnivåerna. 5
9 45 40 MKN µg/m Figur Borås Trollhättan Uddevalla Lidköping Vänersborg Alingsås Mark Falköping Ale Mariestad Ulricehamn Skara Vara Orust Lysekil Götene Lilla Edet Åmål Tanum Tranemo Strömstad Bengtsfors Vårgårda Tibro Svenljunga Munkedal Mellerud Sotenäs Töreboda Herrljunga Hjo Bollebygd ÖUT NUT Karlsborg Färgelanda Grästorp Gullspång Dals-Ed Periodmedelvärde (november april 2003) för NO 2 i urban bakgrund (blåa staplar) och i gaturum (röda staplar) jämfört med miljökvalitetsnormen (MKN) för årsmedelvärde, den övre utvärderingströskeln (ÖUT) och den nedre utvärderingströskeln (NUT) folkmängd Figur NO2 halt i µgm3 Uppmätta halter i urban bakgrund kopplat till folkmängden i deltagande kommuner. 6
10 4.2.1 Jämförelse vinter och sommar I nio av de 37 kommunerna fortsatte mätningar av NO 2 över sommaren (maj - augusti). En del av de kommuner som valdes är att betrakta som semesterorter (Strömstad, Lysekil, Tanum, Sotenäs) där trafiken ökar under sommaren. Några stationer valdes också på grund av att de uppvisade jämförelsevis höga halter under vintermätningen (Borås, Alingsås, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg). I Figur 6 visas jämförelsen mellan vinterhalvårs (december -april) - och sommarhalvårsmedelvärden (maj - augusti) för NO 2 i de kommuner där mätningar genomfördes mellan december 2002 och augusti Vanligen är halterna av NO 2 högst under vinterhalvåret på grund av ökat uppvärmningsbehov, kallstarter, mm samt sämre omblandning av luften till följd av kallare och stabilare väder. Halterna under sommarhalvåret i de nio tätorterna tyder på att detta förhållande står sig även om trafiken ökar något under sommaren. Borås utgör ett undantag där halterna under sommar och vinter ligger på samma nivå. Utifrån Borås egna mätningar med DOAS-instrument uppvisas dock en tydligare skillnad mellan vinter- och sommarhalvårsmedelvärden. Den genomsnittliga faktorn i haltbelastning mellan vinter- och sommarperioden i de nio tätorterna var dec-april maj-aug µg/m Borås A Trollhättan A Uddevalla A. Vänersborg A Alingsås A Strömstad A Lysekil A Tanum A Sotenäs A Figur 6 Jämförelse mellan periodmedelvärden under vinter och sommar för NO 2. 7
11 I Figur 7 illustreras periodmedelvärdet jämfört med MKN, ÖUT och NUT för NO 2 som årsmedelvärde. Samtliga halter, förutom i Borås, ligger under NUT, på samma sätt som för vinterhalvårsmedelvärdena MKN 35 ÖUT 30 µg/m3 25 NUT Trollhättan A Vänersborg A Strömstad A Borås A Uddevalla A. Alingsås A Lysekil A Tanum A Sotenäs A Figur 7 Periodmedelvärde av NO 2 i gaturum för december 2002 augusti 2003 jämfört med MKN, ÖUT och NUT Beräknade 98-percentiler MKN för dygnsmedelvärde, 60 µg/m 3, får överskridas högst 7 dygn per år, vilket motsvarar en 98-percentil av dygnsmedelvärden på ett år. MKN för timmedelvärde, 90 µg/m 3, motsvarar också en 98-percentil av timmedelvärden på ett år, och får därmed överskridas högst 175 timmar per år. Det är inte lätt att, utifrån uppmätta månadsmedelvärden, uttala sig om hur haltnivåerna förhåller sig till MKN för timmedelvärden. Luft i Väst har dock gjort modellberäkningar för Vänersborg i gaturum med hjälp av Alarm- modellen, dels för medelvärden, dels för 98- percentil för timme för mätperioden december - augusti, se Figur 8 och 9. De modellberäknade halterna avser summa kväveoxider, NO x (NO och NO 2 ). Vid tidigare validering och utveckling av Alarmmodellen (Haeger o Enger, 2002) utfördes mätningar med diffusionsprovtagare för NO x i bland annat Vänersborg. Dessa mätningar visade att kvoten mellan NO 2 och NO x var en faktor 0.5 i urban bakgrund och 0.3 i gaturum under tidsperioderna februari - april och oktober. NO 2 -halter har beräknats utifrån de modellerade NO x -halterna med hjälp av kvoterna 0.3 och 0.5, se Tabell 2. De beräknade NO 2 -halterna överensstämmer relativt väl med de uppmätta halterna i gaturum. 8
12 Figur 8 Modellberäkning av årsmedelvärde av NO x med Alarm-modellen för Vänersborg perioden Figur 9 Modellberäkning av 98-percentil för timmedelvärde av NO x med Alarmmodellen för Vänersborg perioden
13 Utifrån beräkningar av NO x och uppskattningar av NO 2 som 98-percentil för timme i gaturum i Vänersborg under perioden december augusti 2003 framstår att det föreligger en viss risk för att ÖUT och eventuellt även MKN som timmedelvärde kan överskridas. I Borås mäts timmedelvärden av NO 2 i urban bakgrund med ett DOAS-instrument. De uppmätta halterna i Borås urbana bakgrund under perioden december - augusti, se Tabell 2, ligger under såväl MKN som ÖUT. Förhållandet mellan det gaturum och den urbana bakgrunden från mätningarna under vintern 2002/03 var en faktor 1.5. Beräknade halter i gaturum utifrån mätningarna med DOAS-instrumentet och faktorn 1.5 presenteras i Tabell 2. Även för Borås ser vi att risk för överskridanden föreligger i gaturum. Tabell 2 Beräkningar av medelvärde och 98-percentil för timme i Vänersborg jämfört med uppmätta halter. årsmedelvärde Vänersborg Vänersborg beräknat beräknat NO 2 NO x (Alarm) (kvoter) årsmedelvärde Vänersborg uppmätt NO 2 (diff.provtagare) Borås uppmätt NO 2 (DOAS- instr.) minhalt * u.b maxhalt * gata 23 25** MKN 40 MKN ÖUT 32 ÖUT perc timme Vänersborg Vänersborg beräknat beräknat NO 2 NO x (Alarm) (kvoter) 98-perc timme Borås uppmätt NO 2 (DOAS- instr.) Borås beräknat NO 2 (kvot) minhalt * u.b 62 maxhalt * gata 93** MKN 90 MKN ÖUT 72 ÖUT * beräknat med faktorerna **beräknat med kvoten 1.5 mellan urban bakgrund och gaturum 4.3 Partiklar (PM 10 ) Tre tätorter, Borås, Mariestad och Färgelanda, har mätt PM 10 -halten i urban bakgrund som dygnsmedelvärden. I Mariestad har dessutom mätningar utförts parallellt i ett gaturum. I Figur 10 illustreras månadsmedelvärdena vid samtliga stationer i urban bakgrund samt bakgrundsstationen Råö (söder om Göteborg). De lägsta halterna har uppmätts i Mariestad, där halterna generellt var lägre än vid bakgrundsstationen, för landsbygdsluft, på Råö (mätdata IVL). Av de övriga två mätpunkterna i urban bakgrund uppvisar Borås något högre halter än Färgelanda. Förhållandet mellan halterna av PM 10 i urban bakgrund och gaturum i Mariestad var i genomsnitt en faktor
14 Mariestad, ub Borås Färgelanda Råö 30 µg/m Figur 10 december januari februari mars april maj juni Månadsmedelvärde av PM 10 i urban bakgrund i Mariestad, Borås och Färgelanda samt vid bakgrundsstationen Råö (mätdata från IVL). I Figur 11 har de uppmätta dygnsmedelvärdenas 90- och 98-percentiler under respektive mätperiod jämförts med MKN (50 µg/m 3 som 90-percentil för dygn) och ÖUT (30 µg/m 3 som 98-percentil för dygn) på årsbas percentil 98-percentil 80 µg/m3 60 MKN 40 ÖUT 20 Figur 11 0 Mariestad Gaturum Mariestad, ub Borås Färgelanda Råö PM 10 periodmedelvärde (dec-april för Borås, Färgelanda och Råö, dec-mars för Mariestad) som 90- (vinröd stapel) och 98-percentil (blå stapel) för dygn vid de fyra mätplatserna samt bakgrundsstationen Råö jämfört med MKN (90- percentil) och den övre utvärderingströskeln (98-percentil). 11
15 Utifrån erhållna resultat bedöms att risk för överskridande av MKN främst föreligger i Mariestads gaturum och i Borås. Däremot överskrider sannolikt samtliga stationer den övre utvärderingströskeln och därmed föreligger ett mätkrav för PM 10 i samtliga dessa kommuner. I Tabell 3 presenteras månadsmedelvärden, periodmedelvärden samt 90-percentil och 98- percentil för dygn av PM 10 under mätperioden ( ) för de tre kommunerna samt bakgrundsstationen Råö. Mariestads urbana bakgrund uppvisar i stort sett genomgående de lägsta halterna. Tabell 3 Månads- och periodmedelvärden samt 90-percentil respektive 98-percentil för dygnsmedelvärde av PM 10 (µg/m 3 ) i Mariestad, Borås och Färgelanda Råö Mariestad Mariestad Borås Färgelanda Gaturum urban bakgrund månadsmv µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 december januari februari mars april maj juni dec-mars dec-mars dec-mars dec-mars dec-mars periodmedelvärde medelvärde percentil percentil periodmedelvärde dec-juni dec-apr dec-juni dec-maj medelvärde percentil percentil Mätningarna har skett under cirka 6 månader. MKN däremot är baserat på årsmedelvärde. Ett annat sätt att jämföra med MKN för dygn är därför att jämföra hur många dygn som överskrider nivån för MKN respektive ÖUT för dygn. MKN för dygn som 90-percentil innebär att normnivån får överskridas under max 35 dygn på ett år. Motsvarande för ÖUT som 98-percentil är 7 dygn. I Tabell 4 anges hur många dygn som MKN respektive ÖUT överskreds i de studerade tätorterna. I Mariestads gaturum överskreds normen 32 dygn under fem månader. Sannolikheten att nivån överskrids vid 3 dygn under resterande 7 månader är stor. I urban bakgrund i Borås däremot överskreds normnivån vid 11 dygn under ca 7 månader och sannolikheten att normen överskrids ytterligare 24 dygn under resterande del av året är liten. Däremot är det troligt att MKN överskrids även i gatunivå i Borås. Den övre utvärderingströskeln överskreds vid samtliga mätplatser förutom i Mariestads urbana bakgrund. Där överskreds ÖUT (30 µg/m 3 ) 6 av de tillåtna 7 dygnen under femmånaders perioden, vilket innebär att sannolikheten är stor för ett överskridande även där. 12
16 Tabell 4 Antal dygn som överskrider MKN samt den övre utvärderingströskeln för dygn antal dygn antal dygn >50 >30 Mariestad Gaturum (dec-april) Mariestad ub (dec-mars) 1 6 Borås (dec-juni) Färgelanda (dec-maj) 4 25 Råö (dec-juni) 2 26 MKN 35 ÖUT 7 5 Diskussion och slutsats 5.1 Jämförelse med mätningar i andra tätorter Varje vinterhalvår mäter ca 40 kommuner luftkvaliteten i tätorter inom IVLs Urbanmätnät. I Figur 12 jämförs månadsmedelvärdena för Mariestad, Borås, Färgelanda och Råö med ett medelvärde av de Urban-kommuner som mätte PM 10 mellan december och april (12 st) i urban bakgrund. Dessa kommuner är utspridda över Sverige från Landskrona till Örnsköldsvik och med varierande invånarantal. PM 10 -halterna i de urbana bakgrunderna i Mariestad, Färgelanda och Borås är generellt lägre än halterna i den genomsnittliga Urbankommunen Mariestad Mariestad Gaturum Borås Färgelanda Råö Urban 40 µg/m Figur 12 dec jan febr mars april Månadsmedelvärden av PM 10 i Borås, Färgelanda och Mariestad jämfört med en medeltätort inom Urbanmätnätet och bakgrundsstationen, Råö. 13
17 Motsvarande jämförelse med Urban - kommunerna ( 20 tätorter) har gjorts för NO 2 i urban bakgrund för vinterhalvårsmedelvärden i Figur 13. Fyra tätorter (Borås, Strömstad, Alingsås och Ale) har halter som är högre än den genomsnittliga Urban-kommunen. Fyra tätorter (Dals-Ed, Grästorp, Hjo och Karlsborg) har halter som underskrider halten vid bakgrundsstationen Råö µg/m Borås Figur 13 Strömstad Alingsås Ale medel Urban* Ulricehamn Uddevalla Mariestad Vänersborg Trollhättan Lilla Edet Åmål Skara Falköping Munkedal Lysekil Mark Vara Götene Vårgårda Bengtsfors Vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 i länet jämfört med en genomsnittlig Urbankommun (grön stapel, max- och minhalt anges med den streckade linjen) samt bakgrundsstationen Råö (röd stapel). 5.2 Meteorologiska aspekter och PM 10 -halter Vindriktning är en viktig meteorologisk faktor som i stor utsträckning kan påverka haltnivåerna. Vindriktningen vid de dygn då halten av PM 10 överskred MKN, 50 µg/m 3, i Borås, var övervägande sydvästliga, exempel på detta kan ses i Tabell 5. I Figur 14 ges exempel på vind och temperatur från Borås vädermast hämtade från luftvårdsförbundets databas, där väderdata finns lagrade timme för timme för ett tiotal år. Färgelanda Lidköping Gullspång Orust Bollebygd Tranemo Mellerud Tibro Svenljunga Töreboda Sotenäs Herrljunga Råö* Tanum Dals-Ed Grästorp Hjo Karlsborg 14
18 Tabell 5 Uppmätta halter av PM 10 i Borås kopplat till meteorologi Borås dominerande temp vindhast PM10halt vindriktning Celcius m/s ug/m Nordost sydväst syd syd, sydväst, väst sydväst sydväst sydväst sydväst sydväst sydväst sydväst Den uppmätta halten av PM 10 inbegriper, förutom bl.a avgaspartiklar och långdistanstransport, även partiklar från s.k. resuspension, dvs väg- och däckslitage samt damm. Den långdistanstransporterade andelen kan till viss del utläsas ur halten på landsbygd, i detta fall mätstationen på Råö. Andelen resuspenderat är svårare att bedöma. Högsta andelen förekommer vanligen vid torrt väglag på vår och försommar. IVL har genomfört en studie i vilken man jämför olika meteorologiska situationer, med hjälp av bl.a. Vägverkets VVIS-stationer (Vägverkets informationssystem), med halter av PM 10 för att kunna dra slutsatser om andelen resuspension. Denna studie visar bland annat att, förutom under vår och försommar, kan höga halter av PM 10 förekomma under vintern vid kallt högtrycksväder. Skälet till detta tros vara att en betydande mängd vägdamm kan resuspendera då vägbanorna torkar upp, till följd av frystorkning, och under en längre tids ackumulering av material från t.ex. däckslitage och vägsalt (Mattsson, 2003) 15
19 Figur 14 Exempel på vind- och temperaturdata från vädermasten i Borås hämtade från luftvårdsförbundets databas. 16
20 5.3 Slutsatser och diskussion om framtida luftövervakningsbehov av NO 2 och PM 10 Kvävedioxid (NO 2 ) Det föreligger sannolikt ingen risk för överskridande av MKN som årsmedelvärde i någon av de kommuner som ingår i Luft i Väst eftersom periodmedelvärdena (december-maj) som mest utgör 65% av MKN och ca 75% av ÖUT. Borås mäter kontinuerligt NO 2 -halten med ett DOAS-instrument. Vintern 2002/03 överskreds vare sig MKN för timme eller dygn i urban bakgrund. Under vintern 2002/03 deltog Mariestad i Urbanmätnätet med dygnsprovtagning av NO 2 i såväl gaturum som urban bakgrund. De uppmätta vinterhalvårsmedelvärdena överskred ej MKN eller ÖUT. Mariestad är en relativt stor tätort i länet och sannolikheten att övriga, särskilt de mindre kommunerna i Luft i Väst överskrider MKN för dygn anses därmed liten. Enligt beräkningar av 98-percentil för timme finns det en viss risk att MKN för timme överskrids i gaturum i Vänersborg och Borås. Möjligen kan det även innebära att de kommuner som uppvisade högre periodmedelvärden i urban bakgrund än Vänersborg och Borås (Mariestad, Uddevalla, Ulricehamn, Ale, Alingsås, Strömstad och Trollhättan) riskerar att överskrida MKN för timmedelvärde. Mätbehov/rekommendation: Sannolikt överskrids ej MKN eller ÖUT för NO 2 för år, dygn eller timme i de deltagande kommunerna. Därmed föreligger inga krav på mätningar. De, utifrån Alarm-modellens beräknade 98-percentilen för timme av NO x, i Vänersborg och DOAS-mätningar i Borås urbana bakgrund, uppskattade NO 2 -halterna i gaturum i respektive tätort bör dock valideras genom mätning med hög tidsupplösning. För att bl.a. följa utvecklingen i länet kan det också vara bra att fortsätta övervakningen i vissa typorter med lägre tidsupplösning. Partiklar (PM 10 ) MKN för PM 10 som dygnsmedelvärde överskrids sannolikt i Mariestads gaturum. Halterna i urban bakgrund överskrider ej MKN, men vid samtliga mätplatser överskrids sannolikt ÖUT under ett år. Därmed föreligger mätkrav i samtliga dessa kommuner. Om faktorn 1.7 mellan gaturum och urban bakgrund från Mariestad används i Borås och Färgelanda innebär det sannolikt att MKN överskrids i gaturum även i dessa kommuner. Mätbehov/rekommendation: Mätkrav föreligger för PM 10 i samtliga de tre kommunerna till följd av att man överskrider ÖUT. Överskridande av ÖUT gäller även i samtliga Urbankommuner samt vid bakgrundsstationen Råö. Sannolikt överskrids därmed ÖUT överallt. Det kan vara lämpligt att samordna mätningar i länet och mäta i vissa olika typkommuner för att på så sätt uppfylla mätkraven på ett optimalt sätt såväl mätstrategiskt som kostnadsmässigt. 17
21 6 Referenser Haeger, M., Enger, L Vidareutveckling av ALARM-systemet. För Luft i Väst. IVLrapport L02/02 Mattsson, D Förändringen av PM 10 -halten i ett gaturum vid olika meteorologiska parametrar - en studie av trafikemissioner och resuspension. Persson, K. mfl Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2002 och intern 2002/03. Resultat från mätningar inom URBAN-projektet. IVL-rapport B 1535 Regeringsprop. 2000/01:1 Svenska miljömål- delmål och åtgärdsstragier SFS 2001:527 Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft SFS 2003:112 Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Sjöberg, K., Lövblad, G Förslag till program för luftkvalitetsövervakning i Västra Götaland. För Länsstyrelsen i Västra Götaland. 18
22 BILAGA 1 Miljökvalitetsnorm för NO 2 i utomhusluft, värden som inte får överskridas efter den 31 december För skydd av människors hälsa: Medelvärdestid Värde Anmärkning Toleransmarginal 1 timme 90 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år (98- percentil) 1 dygn 60 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år (98- percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde För skydd av vegetation 1 år 30 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde av NO x Miljökvalitetsnormer för PM µg/m 3 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 90 µg/m 3 den 1/1 år µg/m 3 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 60 µg/m 3 den 1/1 år µg/m 3 den 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 40 µg/m 3 den 1/1 år Ingen För skydd av människors hälsa Medelvärdestid Värde Anmärkning Toleransmarginal 1 dygn 50 µg/m 3 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per år (90- percentil) 1 år 40 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde 75 µg/m 3 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 50 µg/m 3 den 1/1 år µg/m 3 den 1/1 år 2001 reducerat därefter med lika årlig procentandel för att ej överskrida 40 µg/m 3 den 1/1 år MKN för bensen och kolmonoxid (Förordning 2003:112, trädde i kraft ) Medelvärdestid Värde Anmärkning Bensen 1 år 5 µg/m 3 aritmetiskt medelvärde Kolmonoxid 8 timmar 10 mg/m 3 högsta halt som glidande medelvärde 1
23 Utvärderingströsklar NO 2 SO2 Utvärderingströsklar Period Nedre Övre 1 timme 60% (54 µg/m 3 ) 1 dygn 60% (36 " ) 1 år 65% (26 " ) 1 år (vegetation) 65% (19.5 µg/m 3 ) 1 timme 1 dygn 1 vh år (ekosystem) 50% (100 µg/m 3 ) 50% (50 µg/m 3 ) 40% (8 µg/m 3 ) 80% (72 µg/m 3 ) 80% (48 " ) 80% (32 " ) 80% (24 µg/m 3 ) 75% (150 µg/m 3 ) 75% (75 µg/m 3 ) 60% (12 µg/m 3 ) Bly 1 år 50% (0.25 µg/m 3 ) 70% (0.35 µg/m 3 ) Bensen 1 år 2 µg/m µg/m 3 PM 10 dygn 1 år 40% (20 µg/m 3 ) 25% (10 µg/m 3 ) 60% (30 µg/m 3 ) 35% (14 µg/m 3 ) Generationsmål för luftkvalitet (miljömål) (Regeringsproposition 2000/01:130) Medelvärdestid Halt som inte bör överskridas (µg/m 3 ) Medelvärdestid Bensen 1 År Bens(a)pyren År Eten 1 År Formaldehyd 10 Timme PM Dygn 15 År sot 10 År SO 2 5 År NO Timme 20 År O 3 80 Timme 50 april-okt Pb 0.5 År 2
24 BILAGA 2 Luft i Väst Luft i Väst Luftvårdsförbundet för Västra Sverige (f.d. Älvsborgs luftvårdsförbund) skall inom sitt verksamhetsområde utgöra kontaktyta för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor mellan kommuner och företag, där deltagande i forskning och utveckling är en viktig del av förbundets verksamhet. Medlemmar i förbundet är f.n. 37 kommuner samt lika många företag och omfattar hela Västra Götaland förutom Göteborgsregionen. Endast tre kommuner står idag utanför detta samarbete. Förhandlingar om medlemskap pågår dock med de resterande kommunerna. Luftvårdsförbundets verksamhet fastställs vid förbundets årsmöte och verksamheten leds av en styrelse sammansatt av kommunala förtroendemän och företrädare för industrin. Styrelsen har till sitt förfogande en arbetsgrupp. Styrelsens ordförande är f.d. kommunalrådet i Marks kommun Janåke Sjöquist och vice ordförande är miljö- och utvecklingschefen vid Smurfit Munksjö Paper, Hans Olof Larsson. Spridningsberäkningar Medlemskap i Luft i Väst ger bland annat tillgång till ALARM-systemet som ger möjlighet till spridningsberäkningar av luftföroreningar. Denna spridningsmodell har utvecklats av docent Leif Enger, Meteorologiska institutionen, Uppsala universitet. Det unika med denna modell är att den väger in terrängen för det aktuella området i det meteorologiska beräkningsarbetet. Som indata vid beräkningarna används bland annat väderdata hämtade från förbundets åtta mätmaster 10 meter höga och tre SODAR-anläggningar (höghöjdsmätningar med hjälp av ljud). SODAR-anläggningarna mäter vindhastighet och vindriktning upp till 300 meters höjd. I statistiken ingår förutom vindhastighet och vindriktning även temperaturgradienterna. Beräkningarna omfattar således tillfällen då försämrade inblandningsförhållanden råder inversioner. 3
25 Spridningsmodellen kan utnyttjas för: Spridningsberäkningar med varierande vinddata och utsläpp från en eller flera punktkällor - befintliga eller planerade. Resultaten kan erhållas såväl som medelvärden som percentiler. On-line beräkningar i samband med gas/brand olycka. Spridningsprognoser kan göras för ett antal timmar framåt i tiden som stöd för räddningstjänsten. Vindenergiberäkningar som ger placeringsunderlag för vindkraftanläggningar samt val av höjd över mark och storlek av anläggning. Spridningsberäkningar av vägtrafikens utsläpp från befintliga och planerat trafikarbete samt bostadsområden. Spridningsmodellen är således ett mycket värdefullt verktyg i kommunens planeringsarbete, vid miljöprövningar samt i samband med olyckor. Spridningsbild över en simulerad olycka 4
26 SODAR-anläggning Foto: Sture Larsson-Jones Vindmast vid Borås Energi Mätningar kombinerat med beräkningar En viktig del i förbundets arbete är att bestämma luftkvaliteten med mätningar. Under 2003 har bland annat kvävedioxidhalterna mätts i samtliga medlemskommuner. I vissa kommuner har också PM10 halterna bestämts. För de dygn som uppvisade högsta stofthalterna kommer även blyhalten att bestämmas. Under 2004 mäts VOC i samtliga 37 medlemskommuner. Dessa mätningar kommer att pågå ett år framåt. Genom dessa mätningar kommer bland annat bensenhalterna att bestämmas. För mätningarna svarar IVL, Göteborg. Mätningarna kommer att kompletteras med spridningsberäkningar. En helhetsbild av luftföroreningssituationen kommer då att erhållas. Genom att sammanställa mätningar och spridningsbilder kommer man att på ett riktigt sätt kunna bedöma luftföroreningssituationen i ett område t ex en tätort. De krav som ställs angående undersökningar i förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (SFS 2001:527) kommer härvid att kunna uppfyllas. Resultaten av pågående mätningar och beräkningar kommer att styra kommande mätningar. Exempelvis kommer områden med höga halter av ett visst ämne att undersökas närmare så att undersökningarna kan utgöra ett underlag för eventuella åtgärdsprogram. I det framtida arbetet kommer säkerligen också olika effektstudier att ingå. Samråd Uppläggningen av förbundets arbete har skett i samråd med länsstyrelsen. Förbundet avser vidare att stå i kontakt med andra luftvårdsförbund och intressenter. Bland annat kommer samarbete att ske med Vägverket och Räddningsverket. 5
27 Emissionsbild av vägtrafiken i Vänersborg. Beräknad vindenergi för södra Dal. Tack vare förbundets väderdatabas och att spridningsmodellen är terränganpassad kan medelvind och vindenergi beräknas. Detta har gjorts för hela Västra Götalands län på uppdrag av länsstyrelsen. En jämförelse mellan beräknade och erhållna energimängder från befintliga vindkraftverk visar mycket god överensstämmelse. Information Adressen till förbundets hemsida är: Kontaktpersoner för Luft i Väst är Hans Berglund tel. 0521/ e-post LIV@vanersborg.se Per Eckberg tel. 0528/19125 e-post per.eckberg@telia.com David Svenson tel. 0521/18456 e-post david.svenson@spray.se 6
28 PROVTAGNING PÅ FILTER AV PARTIKLAR I UTOMHUSLUFT BILAGA 3 Provtagningsmetoden, som utvecklats vid IVL Svenska Miljöinstitutet, används för bestämning av partikelhalt (PM 10 och PM 2.5 ) i luft. Provtagning sker dygnsvis genom att en styrenhet styr ett externt provblock bestående av 8 kanaler. Kanal skiftas en gång per dygn (kl. 00 svensk vintertid). Utrustning Provtagningsprincipen redovisas schematiskt i Figur 1. Varje provtagningshuvud (1), dess fästen samt tillhörande provtagningsslang är märkt med ett kanalnummer Provtagningshuvud 2. Magnetblock 3. Styrenhet+tidur 4. Gasmätare 5. Pump 4 5 Figur 1 Principskiss för provtagning av partiklar Luft sugs med konstant flöde igenom ett provtagningshuvud, där ett filter är monterat, se Figur 2. Partiklarna uppsamlas på filtret. utformningen av provtagningshuvudet, luftflödet samt impaktorn som är monterad före filtret avgör vilken partikelfraktion som provtas. 7
29 utlopp filterplatta filter distansring impaktor fett ringspalt inlopp distansring Figur 2 Sprängskiss av en PM 10 -provtagare Vägning och utskick av provtagningsfilter Vägning av filter sker vid IVL's laboratorium, före och efter provtagning. Vägningen utförs i ett konditionerat vågrum (fukt och temp) med en våg med en upplösning på 1 µg. Filtren läggs i en tät plastask samt märks med etikett med stationskod och nummer före utskick till mätstationen. Proverna skickas till och från mätstationerna med post. Provtagarna har genomgått tester. Jämförande mätningar har gjorts i enlighet med de krav som ställs inom EUs standardiseringskommitté mellan IVLs PM 10 och PM 2.5 provtagare och den EU-godkända lågvolymsprovtagaren, Kleinfiltergerät. Vid en provtagningsvolym på 25 m 3 /dygn kan filtren, utan risk för genombrott, användas vid koncentrationer i följande intervall : PM µg/m 3 PM µg/m 3 Den samlade mätosäkerheten är +/- 14% med en utvidgad täckningsfaktor k=2 (95% konfidensintervall). 8
30 MÄTNINGAR MED DIFFUSIONSPROVTAGARE Provtagningen av NO 2 har skett med hjälp av s k diffusionsprovtagare där den gas man vill analysera absorberas på ett impregnerat filter (1). Tekniken bygger på att man utnyttjar molekylernas termiska diffusion (värmerörelse), vilket medför att ingen extern energi behöver tillföras. Mätmetoden, som framtagits av IVL, har en onoggrannhet på maximalt ±5% (för månadsprovtagning) för ett enskilt värde, uppmätt mot kontinuerligt registrerande instrument. Det impregnerade filtret placeras i botten av en cylinder som är öppen i ena änden. Koncentrationen av gasen i fråga är noll vid filtret och ökar linjärt med avståndet till cylinderns öppna ände. Molekylerna vill utjämna koncentrationsskillnaden och vandrar därför inåt. Masstransportens storlek beror av rörets tvärsnittsarea, diffusionssträckan, omgivningshalten (halten i den öppna änden) samt diffusionskoefficienten, vilken är specifik för varje gas. I figuren nedan visas en skiss på provtagaren. Det impregnerade filtret är tillverkat i ett inert material och som vindskydd (membran) används ett teflonfilter. Det sköra teflonfiltret skyddas av ett stålnät. I fält monteras provtagaren vertikalt under ett regnskydd (spislock) som är fastsatt på en trästolpe ca 3 meter ovan mark. Provtagaren kan också användas inomhus samt vid person exponeringsmätningar, och då placeras den i en hållare på en brosch. Provtagarna exponeras normalt under en vecka till en månad. lock impregnerat filter cylinder membran ihåligt lock Schematisk bild av diffusionsprovtagare för ozon. Diametern är 25 mm och höjden 12 mm. Referenser 1 Ferm, M. et al., "Ny mätteknik för luftföroreningar", Kemisk Tidskrift/Kemivärlden, nr1, 1994, sid
31 BILAGA 4 Samtliga månadsmedelvärden av NO 2 dec jan febr mars* april maj juni juli augusti Ale, Balkongen Ale, Nedre Alingsås, Kungsgatan Alingsås, N. Strömgatan Bengtsfors, Stn A Bengtsfors, Stn B Bollebygd, Bollegården Bollebygd, Göteborgsvägen Borås, Stn A Borås, Stn B Dals-Ed, Bakgrund Dals-Ed, Gaturum Falköping, Stn A Falköping, Stn. B Färgelanda, Gästis Färgelanda, Lillågården Grästorp, Stn B Grästorp, Stn A Gullspång, Brandst. Hova Gullspång, Torgg. 12, Hova Götene, Hotell postiljonen Götene, Taket Centrumhuset Herrljunga, Styrbjörn Herrljunga, Vikingen Hjo, Bangatan Hjo, Stadsgården Karlsborg, K. bostäder AB Karlsborg, Ur och Guld Lidköping, Stn A Lidköping, Stn B Lilla Edet, ICA-Boström Lilla Edet, Ljungkulle Lysekil, Kungsg Lysekil, Valbog/Landsv Mariestad, Stn A Mariestad, Stn B Mark, Stn A Mark, Stn B Mellerud, Balkong Mellerud, Torget Munkedal, Gaturum Munkedal, Urban bakgr Orust, Kommunhus Orust, Rondellen Henån Skara, Gaturum Skara, Urban bakrund Sotenäs, Hotellgatan Sotenäs, Kommunhuset Strömstad, Gaturum Strömstad, U. Bakgrund
32 dec jan febr mars* april maj juni juli augusti Svenljunga, Polishuset Svenljunga, Svenljunga 34: Tanum, Stn A Tanum, Stn B Tibro, Allegården park Tibro, Fredsgatan 12B Tranemo, Stn A Tranemo, Stn B Trollhättan, Grevön Trollhättan, Torgg Töreboda, Biblioteket Töreboda, Kommunhuset Uddevalla, Lagerbergsg Uddevalla, Torget Ulricehamn, Bogesundsg Ulricehamn, Storgatan Vara, Stn A Vara, Stn B Vårgårda, Eurospar Vårgårda, Äldreboendet Vänersborg, Edsgatan Vänersborg, Edsgatan Åmål, Stn A Åmål, Stn B * problem i analys 11
33 Samtliga dygnsmedelvärden av PM 10 Mariestad Mariestad Borås Färgelanda Mariestad Mariestad Borås Färgelanda Gaturum u.b Gaturum u.b
34 Mariestad Mariestad Borås Färgelanda Mariestad Mariestad Borås Färgelanda Gaturum u.b Gaturum u.b
35 1
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014
NR U 5179 APRIL 2015 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014 För Luft i Väst Karin Persson, Barbara Sandell Författare: Karin Persson, Barbara Sandell På uppdrag av: Luft i Väst Rapportnummer:
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merMätningar av partiklar och bensen i luften i Habo
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Läs merMätning av partiklar i Lidköping 2013
Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2014-2018 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.
Läs merMätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725 PM 2.5 - och - mätningar i Bengtsfors Foto: David Svenson Göteborg 2012-04-16 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB David Svenson Luft
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Läs merReviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet
RAPPORT Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet För Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings läns luftvårdsförbund samt Trafikverket
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227 PM 10 - mätningar i Mariestad Foto: Håkan Magnusson Göteborg 2013-04-11 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst
Läs merRegelförenkling på kommunal nivå. Västra Götaland
Regelförenkling på kommunal nivå Västra Götaland En väg in Västra Götaland Sverige Ja 88% Nej 12% Västra Götaland Ja 86% (av 35 svarande) Nej 14% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande
Läs merSammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.
Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod
Läs merLuftföroreningar i Botkyrka kommun
Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merKyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan
2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merMätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10
RAPPO RT Mätningar av partikelhalter i Kammarp, Ydre kommun, 2009/10 Karin Persson 2010-09-20 U 2902 Godkänd av: 2010 09-20 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental
Läs merInkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport
Inkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport Kvartalsanalys Varje kvartal redovisas lite fler statistikvariabler, dels för länet som helhet och dels för länets fyra tillväxtområden. Denna
Läs merLuften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Läs merKv. Stora Frösunda, Solna
LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merSvarsöversikt Länsrapporten 2013. Västra Götalands län
Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Västra Götalands län Kommunens del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 2 (237) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan?
Läs merInkvarteringsstatistik januari 2009
Inkvarteringsstatistik januari 2009 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merGästnattsrapport februari 2012
Gästnattsrapport februari 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merRapport 2012:01. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Miljöenheten
Rapport 2012:01 Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna Miljöenheten Foto: Therese Ebberstein. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, januari 2012. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från
Läs merGästnattsrapport Västsverige oktober 2015 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com
Gästnattsrapport Västsverige oktober 2015 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport
Läs merInkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005
Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige
Läs merGästnattsrapport juni 2012
Gästnattsrapport juni 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merSamverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020
Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742 PM 10 - mätningar i Lidköping Foto: Henrik Fallgren Göteborg 2014-04-15 Karin Persson IVL Svenska Miljöinstitutet AB Barbara Sandell Luft i Väst
Läs merTEOM IVL s filtermetod
SLB 1:2003 TEOM IVL s filtermetod EN METODJÄMFÖRELSE MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JANUARI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 TEOM...4 IVL...5 Jämförelse TEOM - IVL...6 2 Förord
Läs merMedia på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp
Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37
Läs merUppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län
Sven Kindell och Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-53 Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län - Sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014 Pärmbild.
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015
NR U 5640 APRIL 2016 RAPPORT Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015 För Luft i Väst Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV Författare: Karin Persson, IVL & Barbara Sandell, LIV På
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Läs merSLB 2:2003. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2002
SLB 2:23 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 22 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JUNI 23 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Mätstationer och mätkomponenter...
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Läs merSammanfattning i korthet. är baserad på UC-data för aktiebolag som lämnat bokslut två år i rad. en urvalsundersökning.
Västra Götalands län oktober 2009 Inledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna
Läs merUtvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004
2004-10-13 Foto Hans Zetterling Utvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004 Inledning Miljösamverkan har under våren 2004 genomfört ett delprojekt om bilskrotar, vars övergripande syfte varit att genom
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Läs merGästnattsrapport januari 2014
Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com 1 Foto: Lisa Nestorson, Göteborg
Läs merLuften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs merVÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013
VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...
Läs merMätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden 2008-04-24 till 2008-09-09
Malmö Stad Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Dnr 29.36.1 Mätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden 28-4-24 till 28-9-9 Rapporten är framtagen av: Miljöförvaltningen Malmö Stad
Läs merInkvarteringsstatistik februari 2008
Inkvarteringsstatistik februari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED EKONOMISK REDOVISNING
ÅRSREDOVISNING FÖR 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED EKONOMISK REDOVISNING Vår nya SODAR står här på prov i Billingsfors, Bengtsfors kommun - 1 - INLEDNING Luftvårdsförbundet skall inom sitt verksamhetsområde
Läs merMätningar av PM 2.5 och PM 10 i Göteborg och Umeå under 2008
RAPPORT Mätningar av PM 2.5 och PM 1 i Göteborg och Umeå under 28 För Vägverket Delrapportering inom FUD-uppdrag AL9 B 24:25211 samt avropsavtal SA8A 28:52982 Nationellt mätprogram för luftkvalitetsövervakning
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merGästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com
Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten
Läs merLilla Essingen, kv Primus
LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år
Läs merUrban förtätning och luftkvalitet
Urban förtätning och luftkvalitet Exempel från Stockholm Marie Haeger Eugensson COWI/GU Åsa Keane, White Under sista deceniet har Urban förtätning utretts av många, bl.a Boverket, och angetts som ett sätt
Läs mer1. FÖRORD 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. BAKGRUND 7. EU-direktiv och miljöbalken 7. Tidigare mätningar 8. Uppdraget 9 4. METODBESKRIVNING 11
Innehållsförteckning 1. FÖRORD 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. BAKGRUND 7 EU-direktiv och miljöbalken 7 Tidigare mätningar 8 Uppdraget 9 4. METODBESKRIVNING 11 Val av mätplatser 11 Mätparametrar 11 DOAS 11 Diffusionsmätningar
Läs merUndersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Läs merLuftkvalitetsmätningar på Åland
NR U 5148 MARS 2015 RAPPORT Luftkvalitetsmätningar på Åland För Ålands landskapsregering, Miljöbyrån Kjell Peterson,Karin Persson Författare: Kjell Peterson På uppdrag av: Ålands landskapsregering Rapportnummer:
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Läs merKronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan
Kronobergs läns tätortsprogram Övervakning av luftkvalitet i samverkan Samverkan i Kronobergs län luftvårdsförbundet Varför samverka? - Kommunerna är ansvariga att övervaka luftkvalitet; - Naturvårdsverket
Läs merRAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn
Beskrivning av problembilden för halterna av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) i Stockholms län i förhållande till miljökvalitetsnormerna Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med
Läs merFörslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt
Västerhavet Missiv Diarienummer 537-34925-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, har upprättat förslag till Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer
Läs merFinansiell profil Falköpings kommun 2004 2006
Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!
Läs merGästnattsrapport januari 2013. Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet
Gästnattsrapport januari 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, januari 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Januari 300
Läs merEddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun
LVF 2012:17 rev Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2015 OCH ÅR 2020 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER
Läs merLuftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 2014/15
NR C 129 OKTOBER 2015 RAPPORT Luftkvaliteten i Sverige 2014 och vintern 20 Mätningar inom Urbanmätnätet Malin Fredricsson, Karin Persson, Martin Ferm Författare: Karin Persson m.fl. Fotograf: Karin Persson
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Läs merTABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011. Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012
TABELLBILAGA Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 212 Upplysningar om rapportens innehåll: Marianne Förars 1-441322 mobil 7 8875661
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2010
Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2010 U- 3232 Foto: Ylva Sandqvist Göteborg 2011-04-15 IVL Svenska Miljöinstitutet AB Karin Persson Luft i Väst David Svenson Sammanfattning Mätningar av
Läs merLuftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås
Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merMätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län Nr U 6124 April På uppdrag av Luft i Väst
Nr U 6124 April 2019 Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2018 På uppdrag av Luft i Väst Karin Söderlund (IVL), Barbara Sandell (Luft i Väst) Författare: Karin Söderlund (IVL), Barbara
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Läs merNationell presentation av emissioner och halter
Nationell presentation av emissioner och halter Finansiär: Naturvårdsverket avtal 501 0711 Slutrapport september 2007 Följande personer har bidragit till rapporten (samtliga SMHI): - Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se)
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete
Läs merCykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007
Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
Läs merGästnattsrapport maj 2014
Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB
Läs merDig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale
villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2017 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2018-06-15 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftmätningar i urban bakgrund
Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter
Läs merMätningar av luftföroreningar invid skolor längs med E4/E20 och E18 i Danderyd
SLB 1:213 Mätningar av luftföroreningar invid skolor längs med E4/E2 och E18 i Danderyd Michael Norman, Christer Johansson, Billy Sjövall, Lars Törnquist, Magnus Brydolf, Börje Norberg, Peter Strömberg,
Läs merTillväxtindikatorer Fyrbodal
Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner
Läs merGranskning av miljö - och luftmätningar
Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
Läs merMätningar av kvävedioxid och partiklar i Piteå under januari - maj 2004
U 1010 För Miljö- och byggkontoret i Piteå Mätningar av kvävedioxid och partiklar i Piteå under januari - maj 2004 Annika Svensson Karin Persson Göteborg 2004-09-20 Organisation/Organization IVL Svenska
Läs merTILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND
TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och
Läs merRapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Läs merVad sysslar de med på Länsstyrelsen egentligen?
Vad sysslar de med på Länsstyrelsen egentligen? Kemikalier i marken? Vem kollar det? Snacka med miljöskyddsenheten Kan kossan och ponnyn stå i samma bås? Snacka med veterinär- och djurskyddsenheten Vågar
Läs merKonsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell
Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell Efter 40 års verksamhet är IVL Ett forskningsinstitut för Hållbar Utveckling Stiftelseägt och därmed
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2012 67 697 (8,6%) 37 114
Läs merArninge resecentrum, Täby
LVF 2013:20 Arninge resecentrum, Täby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys
Läs merKommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen
Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 3/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Utvärderingsuppdrag Hälsorelaterad miljöövervakning avseende cancerframkallande ämnen i tätortsluft Emilie Stroh 1 Sammanfattning Denna rapport har utvärderat
Läs merEnkät till Riksdagskandidater till valet 2010
Enkät till Riksdagskandidater till valet 2010 Handikappförbunden är en paraplyorganisation för de flesta handikapporganisationerna i Sverige. Vår vision är ett samhälle för alla, utan hinder. På vår webb
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merGodkännande av ansökningar till Vårdval Rehab
Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2014-04-28 Diarienummer RS 35-2014 Ärende 12 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Tomas Andersson Telefon: 076-829 53 02 E-post: tomas.p.andersson@vgregion.se
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs merSå rapporterar du modelldata för luftkvalitet
Så rapporterar du modelldata för luftkvalitet Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) ska kommunerna varje år rapportera in luftkvalitetsdata. Då modellberäkningar
Läs merScenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]
Scenkonst i Västsverige 2014 Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell 2a Tabell
Läs mer