Energi- och klimatprogram Karlskrona kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi- och klimatprogram Karlskrona kommun 2011-2020"

Transkript

1 Energi- och klimatprogram Karlskrona kommun Ett program för systematiskt energi och klimatarbete i Karlskrona kommun med fokus på: Energieffektivisering Förnybar energi Transporter Engagera flera Produktion Energi- klimatprogram Miljöstrategiska enheten KLF Reviderad. Reviderad. Reviderad.

2 Innehållsförteckning Energi- och klimatprogram Karlskrona kommun Tabell 1. Internationella, nationella, regionala, samt lokala mål... 2 Energi- och klimatprogram för Karlskrona kommun Vision Karlskrona... 3 Sammanfattning...Fel! Bokmärket är inte definierat. 1 Inledning Energi- och klimatprogrammets utformning Energi- klimatprogrammets beståndsdelar Energibalans ( bilaga 1) Fokusområden och övergripande mål Delstrategier och målformuleringar och indikatorer Processhandlingsplan Kommunikationsplan Avgränsningar Geografi och befolkning... 9 Karlskrona präglas av sin marina historia, vilket också har gett staden dess karaktär med ständigt närvarande skärgårdskänsla och olika former av örlogsverksamhet. Karlskrona anses till och med så pass unik att UNESCO har fört upp staden på listan över Världsarv. Idag bevarar vi det arvet, men bygger också för framtiden Näringsliv Energi Tillförsel av energi Användning av energi Växthusgaser Potential/prognos Energi- och klimatprogrammets koppling till mål i andra styrdokumentfel! Bokmärket är int 2 Mål Internationella, nationella, regionala, lokala mål Tabell 1. Internationella, nationella, regionala, samt lokala mål Kommunens övergripande mål för energi- klimatarbete Fokusområden och mål Mål för kommunen som geografiskt område, (externt) Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.3 Mål för Karlskrona kommun, kommunorganisationen, (Internt)Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Åtgärdskatalog Delstrategier, effekt- och aktivitetsmål Handlingsplan åtgärder och aktiviteter inkl. potential Indikatorer och uppföljning

3 Figur- och tabellförteckning Figur 1. Karlskrona kommuns arbete med energi- och klimat Figur 2. Karlskrona kommun Figur 3. Bruttotillförsel av energi till Karlskrona kommun, geografisk enhet Figur 4. Energianvändning/ samhällssektor Figur 5. Statistik över kommunens utsläpp av växthusgaser Figur 6. Principskiss Energi- klimatprogram Tabell 1. Internationella, nationella, regionala, samt lokala mål Tabell 2. Delstrategier/Mål ( Åtgärdskatalog) 2

4 Energi- och klimatprogram för Karlskrona kommun Vision Karlskrona Ett hållbart Karlskrona som bygger på de fyra hörnstenarna - Den attraktiva livsmiljön - Det växande näringslivet - Den bästa kunskapen - Det öppna sinnet Som ekokommun enligt de fyra hållbarhetsprinciperna Hållbar utveckling och miljöfrågor integreras i all kommunal verksamhet. Som ekokommun har Karlskrona kommun ställt sig bakom de fyra hållbarhetsprinciperna från Naturliga stegets forskning och arbetar aktivt och strategiskt för en hållbar utveckling. I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk 1) koncentrationsökning av ämnen från berggrunden 2) koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion 3) undanträngning med fysiska metoder Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt 4) från att tillgodose sina behov 3

5 Sammanfattning Karlskrona kommuns Energi- och klimatprogram har som övergripande syfte att minska den negativa påverkan som vår användning av varor, tjänster och produkter har på vårt klimat. Inriktningen är att inom de områden som är mest aktuella åstadkomma förändring i positiv riktning. Målen är hanterade i bred process inom deltagande förvaltningar och har direkt koppling till fokusområden. Åtgärder har därefter arbetats fram som delstrategier med individuella mål som styr mot de övergripande målsättningarna. I energibalansen kan utläsas vilka områden som kräver prioritet i åtgärd. De områden som satts fokus på i detta Energi- klimatprogram är: Energieffektivisering Förnybar Energi Transporter Engagera flera. Inom fokusområde Energieffektivisering har mycket gjorts internt i kommunens fastigheter. Fastighetskontoret, KarlskronaHem, Kruthusen, Affärsverken och KIFAB. Efter hand som målen internt nås vänds blickarna externt till fastighetsägare och näringsliv. Målsättningen är att arbeta med näringslivsnätverk och samverka med de initiativ som är verksamma, t.ex. Uthållig Kommun Etapp3. Energieffektivisering inriktar sig främst på byggnader, byggnaders installationer samt drift och underhåll. För hushållens del är det främst energi- och klimatrådgivningen som är verktyget. Inom fokusområde Förnybar Energi är det stora fjärrvärmen. Med energiproduktion av förnybara bränslen och nytt kraftvärmeverk så lär förnybar energi i fjärrvärmenätet öka till nästan 100 %. Andra små men viktiga steg har tagits för nya energiformer som solenergi, vindkraft, kyla från havet, värme från havet, etc. De absolut senaste inslagen är vågkraft som vi ännu inte sett i produktion samt flytande havsbaserad vindkraft. Utvecklingspotentialen är enorm och med inriktning på hållbar tillväxt och ett hållbart näringsliv är framgångsfaktorerna många. Fokusområde Transporter står för det största utsläppet av växthusgaser i kommunen. Transporter överträffar alla andra användarkategorier och står för 76 % av koldioxidutsläppen i kommunen. Här finns potential till förbättring genom att välja/ prioritera rätt fordon, fordonsslag och åtgärder för en förändrad attityd till transport med fossildrivna fordon. För att nå den förändring som är nödvändig behövs politisk styrning och mod. Fokusområde Engagera Flera har sitt övergripande mål i att öka förståelse och attityd till klimatfrågan och omsätta insikt till konkret handling. I det engagemang som behövs externt för att nå uppsatta mål är allmänheten och näringslivet potentiella budbärare. Genom att skapa mötesplatser och visa på goda exempel kan vi få fler att bidra till en minskad negativ klimatpåverkan. Engagera flera har en stor roll i energi- klimatstrategins kommunikationsplan. 4

6 Karlskronas energi- och klimatarbete System Förutsättningar: Karlskrona kommuns vision Fyra hållbarhetsprinciperna organisation, Borgmästaravtalet m.m. Karlskrona kommun som en del av biosfären inkl. de lagar/regler/normer som styr systemet Framgång Strategi Handling Mål: Internationella, EU, Nationella, Regionala, Lokala övergripande. Koldioxidutsläpp Karlskronas vision ÖP 2030 Viljeinriktning för energi- och klimatprogrammet Effekt- och aktivitetsmål Fokusområden: Energieffektivisering, Förnybar energi, Transporter, Engagera flera Delstrategier: Detaljerade mål kopplade till fokusområden Tvärgående temaområden: Fysisk ing, näringsliv, upphandling, skola, informationsinsatser Åtgärder, aktiviteter och handlingsplan Ex. Biogas, elbilar, cykelstrategi, Energirådgivning, energieffektivisering i fastigheter, samverkan med näringslivet Verktyg Energieffektiviseringsstödet, Indikatorer/uppföljning, Kommunikationsstrategi, Process HP Potential ökning/minskning, Klimatsamverkan Blekinge, ABCD/Backcasting, Energibalans Uthållig kommun Etapp 3, Arbetsgrupper, Samverkansgrupp näringslivsnätverk, Blekinge Arkipelag, biosvärarbetet, m.m. 5

7 1 Inledning Energi- och klimatfrågorna är en del av ett hållbart samhälle och involverar flera av samhällets olika aktörer (kommun, näringsliv, hushåll m.m.). För att kunna erbjuda invånarna en hållbar och klimatsmart energiförsörjning krävs en god ing och samverkan mellan alla dessa aktörer. Karlskronas nya energi- och klimatprogram syftar till att få ett helhetsperspektiv på arbetet för ett hållbart Karlskrona ur energi- och klimatsynpunkt. Välformulerade målsättningar som utgår från en hållbar vision ger logiska strategier och åtgärder att genomföra och följa upp. Det nya energioch klimatprogrammet innehåller övergripande mål, målformuleringar och åtgärder men omfattar även mål och åtgärder enligt andra befintliga styrdokument i kommunen och som har energi- och klimatrelevans. Programmet är en revidering och fördjupning av Energiplan 2006 och ersätter denna. Energi- och klimatprogram 2020 för Karlskrona kommun ska vara ett pedagogiskt verktyg som ger en gemensam förståelse och syn på helheten, som bäddar för samverkan och som har en tydlig koppling till andra och program i kommunen. Ambitionen med programmet är att fördelningen av ansvar för innehållet är logiskt och tydliggjort samt att det finns förutsättningar för att genomföra strategierna och åtgärderna och att de är beskrivna i form av intern organisation (t.ex. processledare, samverkansgrupp, arbetsgrupper) och externa forum för samverkan (t.ex. Klimatsamverkan Blekinge, referensgrupp Green Teens och Uthållig Kommun Etapp3 med näringslivsnätverk). 1.1 Energi- och klimatprogrammets utformning Energibalans Fokusområden och övergripande mål Delstrategier och målformuleringar Processhandlingsplan Kommunikationsstrategi 6

8 Ett Hållbart Karlskrona ur energi- och klimatsynpunkt Vision Fokusområden Övergripande mål Handlingsplan Delstrategier Effekt - aktivitetsmål Processhandlingsplan Kommunikationsstrategi Energibalans Figur 1. Karlskrona kommuns arbete med energi- och klimat 1.2 Energi- klimatprogrammets beståndsdelar Energibalans ( bilaga 1) Karlskrona kommuns energibalans beskriver nuläget på kommunens energiflöde och kartlägger i vilka sektorer energin används. Energiläget år 2009 jämförs också med hur läget var år 1990, 1995, 2000 och 2005 med syfte att kunna utläsa tendenser och förändringar inom energiområdet Fokusområden och övergripande mål Energi- och klimatprogrammet är uppbyggt kring fyra fokusområden; Energieffektivisering, Förnybar energi, Transporter och Engagera flera, som alla syftar till att minska koldioxidutsläppen. Programmet är uppdelat internt och externt, d.v.s. kommunens organisation (internt) och den geografiska kommunen (externt). För varje fokusområde finns ett eller två övergripande mål både internt och externt. Programmet har också övergripande mål för minskning av koldioxidutsläpp Delstrategier och målformuleringar För att fördjupa arbetet med fokusområden så har kommunen utvecklat delstrategier. För varje fokusområde, internt och externt, finns delstrategier som beskriver på vilket sätt vi behöver arbeta för att gå mot de övergripande målen. Delstrategierna görs därefter mer konkreta i SMARTA målformuleringar (Specifika Mätbara Attraktiva Realistiska Tidsatta Ansvarsfördelade). 7

9 Målformuleringarna är antingen effektmål eller aktivitetsmål. Effektmål består av hårda siffror i form av t.ex. procenttal eller kwh, medan aktivitetsmål beskriver en eller flera aktiviteter som ska genomföras inom ett område och tidsintervall och indikatorer av energi- och klimatarbetet i Karlskrona kommun kopplas till indikatorer för övergripande målen. Indikatorerna består dels av Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal, dels av de indikatorer som tagits fram av Energimyndigheten inom programmet Uthållig kommun. och indikatorer följer till samtliga åtgärder som är kopplade till delstrategierna. en är en obligatorisk del processhandlingsplan eller projektplan för åtgärd Processhandlingsplan. Energi- och klimatprogrammet ger Karlskrona kommun struktur och målformuleringar som leder oss i önskad riktigt mot ett hållbart Karlskrona. Handlingsplanen beskriver vilka konkreta åtgärder och aktiviteter som behöver genomföras för att vi ska nå målen. Processhandlingsplanen beskriver hur varje enskild aktivitet och åtgärd ska initieras, genomföras och följas upp. D.v.s. vilken organisation som krävs, t.ex. hur ofta en samverkansgrupp bör mötas, vad som ska behandlas på möten, ekonomisk kalkyl, miljövinst osv Kommunikationsplan För Energi- och klimatprogrammet utformas en kommunikationsplan. Målgrupp= privatpersoner, näringsliv/ företag/fastighetsägare, intresseorganisationer, kommun, landsting, övriga myndigheter. Kommunikationsplanen skall initialt sprida kunskap om programmet, metodiken och åtgärdernas hemvist. Kommunikationsplan arbetas fram våren 2012 i samverkan med Karlskrona kommuns informationsenhet Avgränsningar Energi- och klimatprogrammet omfattar o Kommunens geografiska område och kommunen som organisation o Styrande mål och åtgärder för kommunens nämnder och bolag o Vägledande åtgärder och förväntningar på övriga aktörer o Mål år 2014 och

10 1.3 Geografi och befolkning Karlskrona präglas av sin marina historia, vilket också har gett staden dess karaktär med ständigt närvarande skärgårdskänsla och olika former av örlogsverksamhet. Karlskrona anses till och med så pass unik att UNESCO har fört upp staden på listan över Världsarv. Idag bevarar vi det arvet, men bygger också för framtiden. Karlskrona kommun har en areal på hektar och det bor 59 invånare per km 2. Folkmängden uppgick till , hösten 2010 ( ) Figur 2. Karlskrona kommun 1.4 Näringsliv Det finns omkring 4500 företag i Karlskrona. Kommunen kan idag stoltsera med Sveriges enda marinbas, färjeförbindelse med Polen, Blekinge Tekniska Högskola, en mängd offentliga verksamheter, Boverk, Kustbevakningen, en stor andel tillverkningsindustri och ett stort handelsutbud. Basindustrin består av större framgångsrika företag med produkter i tiden samt många mindre företag som utgör en viktig kugge som underleverantörer. ABB High Voltage Cables, Kockums AB, Dynapac Heavy Equipment, Auralight International, MCT Brattberg, Roxtec International och Flextronics är alla exempel på större industriföretag som finns i Karlskrona. Telecom City är ett nätverk av ett 50-tal konsult- och utvecklingsbolag inom IT och Telecom, där Ericsson och Telenor är de större arbetsgivarna. Här finns också medieföretag, där Förlags AB Albinsson & Sjöberg är ett av dem som har valt Karlskrona som bas. Utvecklingen för landsbygds- och skärgårdsföretagen är god och genom ökad samverkan finns förutsättningar för en fortsatt positiv trend. De senaste åren har turismen ökat markant, samt en allt större fokusering på det maritima livet. Karlskrona ingår dessutom bland Unescos världsarv sedan 1998 och det är få städer i världen där man kan uppleva militär närhet i form av ubåtar och andra militärfartyg mitt inne i centrum. Till detta skall fogas att Karlskrona kommun tillsammans med Ronneby kommun och Karlshamn gemensamt arbetar för att kustskärgården skall bli ett av UNESCO s utnämnda biosvärområden Blekinge Arkipelag. 9

11 1.5 Energi Tillförsel av energi Totalt tillfördes Karlskrona kommun ca 1,5 TWh under år Av dessa 1,5 TWh producerades 0,5 TWh av fossila bränslen, 0,3 TWh av biobränslen samt 0,7 TWh av elenergi. 2000,0 1800,0 1600,0 1400, ,0 1000,0 800,0 600, ,0 200,0 0, Fossila Bränslen (GWh) Biobränsle (GWh) El-energi (GWh) Figur 3. Bruttotillförsel av energi till Karlskrona kommun, geografisk enhet Användning av energi Totalt sett har energianvändningen minskat genom åren. Den största energianvändningen bland samhällssektorerna är hushållssektorn (följt av transportsektorn). Hushållssektorn i Karlskrona kommun använde under år GWh, vilket motsvarar drygt en tredjedel av hela kommunens energianvändning. I figur 4 illustreras hushålls- och transportsektorns stora andel av energianvändningen. Totalt står hushåll och transporter för 64 % av kommunens energianvändning GWh Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Slutlig användning totalt Figur 4. Energianvändning/ samhällssektor 10

12 1.5.3 Växthusgaser All användning av energi ger upphov till miljöeffekter. Totalt genererade energianvändningen i kommunen ton koldioxid under år ,62% 22,96% 0,31% 76,12% Energiförsöjning Industriprocesser Transporter Lösningsmedelsanvändning Figur 5. Statistik över kommunens utsläpp av växthusgaser Potential/prognos Här görs en kortfattad genomgång av vilka möjligheter som finns för att åstadkomma klimatåtgärder inom olika områden som bl.a. industrin, produktion av energi, hushåll, service, transporter, avfallshantering och jordbruk. Beskrivningen bör avse respektive sektors direkta och indirekta klimatpåverkan. Varje sektor påverkar indirekt utsläppen inom andra områden än den egna och som ett exempel på detta kan nämnas att hushållens konsumtionsmönster påverkar utsläppen från både transporter och industrin. Ett annat exempel är att stadens ing för bostadsbebyggelse, infrastruktur och andra verksamheter påverkar transportbehov och möjliga alternativ för uppvärmning av bostäder och lokaler. 11

13 2 Mål Klimatmål i Sverige, EU och Karlskrona kommun till år 2020: 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser 20 procent ökad energieffektivitet 20 procent andel förnybar energi varav transporters andel skall vara 10 procent av transportsektorns energianvändning. Sverige 40 procent minskning av klimatutsläppen. Minst 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning. Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. En fossilbränslefri fordonsflotta Internationella, nationella, regionala, lokala mål Tabell 1. Internationella, nationella, regionala, samt lokala mål Regionala klimatmål Koldioxidutsläpp Förnybar energi EU mål % mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990 (Energy policy for Europe 2007) % förnyelsebar energi (Energy policy for Europe 2007) Sverige mål Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med : Fossilbränslefri, oberoende av olja för uppvärmning Blekinge län mål 2010: Koldioxidutsläpp från fossila bränslen har minskat till 3,8 ton per år och invånare 2010: till hälften självförsörjande, energiförsörjningen bygger så långt som möjligt på förnybara energikällor 2015: en ökad andel av elproduktionen i länet ska baseras på vindkraft och Karlskrona kommuns mål Karlskrona kommun skall minska utsläppen av växthusgaser till så nära noll som möjligt. Karlskrona kommun skall öka andelen förnyelsebar energi. Inriktning är nationella måltal. Karlskrona kommun uppnått ,3 ton CO2 per capita 0,29 TWh biobränsle, cirka 21 % förnybar energi

14 Transportsektorn Energieffektivisering 10 % förnyelsebara drivmedel (Energy policy for Europe 2007) 20 % energibesparing till 2020 (jämfört med beräknad förbrukning 2020) (Energy policy for Europe 2007) Fossilbränslefri fordonsflotta (2050): minskning med 20 % (50 %) av den totala energianvändningen per uppvärmd area/ enhet i bostäder och lokaler 3 kraftvärme, 0,19 TWh el produceras genom vindkraft 2010: stabiliseras utsläppen från koldioxid från vägtrafik (exklusive transittrafik) på 1995 års nivå, andelen förnybara drivmedel utgör minst 6 % 100% fossilbränslefri % % 2020 Samma som nationella målet Basår 2009 Omställning sker i enlighet med EUdirektivet med 5,75 % inblandning i bensinen 20% till 2020 jämfört med basår Kommunens övergripande mål för energi- klimatarbete Fokusområden och mål Den övergripande målbilden hänger samman med de internationella, nationella och regionala målsättningar som antagits av EU, Sveriges regering och länsstyrelsen Blekinge. På regionalnivå har länsstyrelsen en Energi/klimatstrategi som är under revidering vilket kommer att påverka det lokala Energi/klimatprogrammet. Mot bakgrund av Energibalansen och den samlade kompetens som bearbetats i förarbetet av Energi/klimatprogrammet har fyra fokusområden prioriterats. Dessa fokusområden är: Energieffektivisering, Förnybar Energi, Transporter, Engagera flera. Till dessa fokusområden har måltal och åtgärder kopplats. Fokusområden, måltal och åtgärder har utformats både för kommunen som geografisk enhet (externt) såväl som för kommunen som organisation (internt)

15 Mål för kommunen som geografiskt område (externt) till år 2014 FOKUSOMRÅDE Koldioxidutsläpp Utsläppet av koldioxid från användning av fossila bränslen i Karlskrona kommun ska till år 2014 ha minskat till 2,2 ton/ år/ kommuninvånare Energieffektivisering År 2014 skall elanvändningen i Karlskrona kommun skall ha minskat med 5 % jämfört med år 2004 Förnybar Energi År 2014 skall 60 % av den totala energianvändningen i Karlskrona kommun komma från förnybara källor Engagera flera Kännedomen om de lokala energi- och klimatmålen ska öka hos kommunens invånare. Mål för kommunen som geografiskt område (externt) till år 2020 FOKUSOMRÅDE Koldioxidutsläpp År 2020 skall utsläppen av koldioxid från användning av fossila bränslen i Karlskrona kommun ha minskat till 2,0 ton/ år/ person. Energieffektivisering År 2020 skall elanvändningen i Karlskrona kommun skall ha minskat med 20 % jämfört med år % besparing av Karlskronas totala energitillförsel till år 2020 jmf med Förnybar energi År 2020 skall 70 % av den totala energianvändningen i Karlskrona kommun komma från förnybara källor Transporter 15 % förnybara drivmedel till år % ökning av resandet i Blekinge med kollektivtrafiken till år Engagera flera Kännedomen om de lokala energi- och klimatmålen ska öka hos kommunens invånare. 14

16 Mål för Karlskrona kommun, kommunorganisationen (Internt) till år 2014 FOKUSOMRÅDE Koldioxidutsläpp Energieffektivisering År 2014 skall utsläppen av koldioxid från användning av fossila bränslen i Karlskrona kommunorganisation minskat med 20 % jämfört med??? År 2014 skall energiförbrukningen i kommunkoncernens egna fastigheter ha minskat till 95 kwh/m 2 jämfört med 2009 =100kWh/m 2 ). År 2014 skall energiförbrukningen i kommunkoncernens fastigheter minska med MWh jämfört med (Energiförbrukning 2009 = MWh) År 2014 skall energiförbrukningen i kommunkoncernens fastigheter minska med 10 % jämfört med 2009 (angivet i kwh/m 2 ). Förnybar Energi År 2014 skall alla kommunens byggnader utanför fjärrvärmedistribution ha konverterat sin uppvärmning till förnybar energikälla. År 2014 skall alla kommunens fastigheter inom fjärrvärmeområde ha anslutit sig till fjärrvärme samt att lika gäller vid nyproduktion. Transporter Personbilsflottan ska drivas på förnybar energi år År 2014 skall minst 75 % av det drivmedel som används i kommunkoncernens personfordon (ägda bilar/leasingbilar) utgöras av förnybara bränslen, exempelvis etanol eller biogas eller el/ elhybrid. (2009 cirka 57 % förnybart). Engagera flera Alla kommunens medarbetare ska vara delaktiga och engagerade i vårt energi- och klimatarbete. 15

17 Mål för Karlskrona kommun, kommunorganisationen till år 2020 FOKUSOMRÅDE Koldioxidutsläpp År 2020 skall utsläppen av koldioxid från användning av fossila bränslen i Karlskrona kommunorganisation minskat med 50 % jämfört med??? Energieffektivisering År 2020 skall energiförbrukningen i kommunkoncernens egna fastigheter ha minskat med 20 % jämfört med 2009 (15 % genom investeringar och 5 % genom beteendeförändringar). År 2020 skall energiförbrukningen i kommunkoncernens fastigheter ha minskat med MWh jämfört med 2009 Minska energiförbrukningen (el, värme och vatten) med minst 30 % till år 2020 jmf med år Förnybar energi Producera mera solenergi. Öka andelen förnybar energi, 100 % år Transporter Alla fordon drivs med förnybar energi år År 2020 skall 100 % av det drivmedel som används i kommunkoncernens personbilar (ägda bilar/leasingbilar) utgöras av förnybara bränslen, exempelvis etanol eller biogas eller el (elhybrid). Engagera flera Alla kommunens medarbetare ska vara delaktiga och engagerade i vårt energi- och klimatarbete. 4 Handlingsplan (åtgärdskatalog) 4.1 Delstrategier, effekt- och aktivitetsmål Innehållande delstrategier, effekt- och aktivitetsmål för respektive fokusområde Delstrategierna är kopplade till mätbara mål som syftar till att uppnå de övergripande målen och målbilden för respektive fokusområde. Målen är tidsangivna, preciserade, mätbara och uppföljningsbara, de är antingen effektmål (hårda siffror) eller aktivitetsmål (antal och tidsangivna aktiviteter). 16

18 Varje delstrategi konkretiseras ytterligare ute i respektive verksamhet som innehar ansvaret för delstrategin, där fördelas även ansvaret på ett mer specifikt sätt. av ansvarsfördelningen görs av miljöstrategiska enheten och beskrivs närmare i processhandlingsplanen. Handlingsplan (åtgärdskatalog) Innehållande delstrategier, effekt- och aktivitetsmål för respektive fokusområde På detta sätt ska Karlskrona kommun arbeta för att nå upp till de övergripande målen. Delstrategierna är kopplade till mätbara mål som syftar till att uppnå de övergripande målen och målbilden för respektive fokusområde. Målen är tidsangivna, preciserade, mätbara och uppföljningsbara, de är antingen effektmål (hårda siffror) eller aktivitetsmål (antal och tidsangivna aktiviteter). Varje delstrategi konkretiseras ytterligare ute i respektive verksamhet som innehar ansvaret för delstrategin, där fördelas även ansvaret på ett mer specifikt sätt. av ansvarsfördelningen görs av miljöstrategiska enheten och beskrivs närmare i processhandlingsplanen. Tabell 2. Delstrategier /Mål ( Åtgärdskatalog) (se förkortning nedan ansvarsfördelning) ENERGIEFFEKTIVISERING Externt Delstrategi 1.1 Mål 1.1 Ansvar Andra Vi erbjuder god energi- och klimatrådgivning till invånare, små- och medelstora företag och organisationer. Vi skall minska energiförbrukningen hos målgrupperna med 20 % till år 2020 EKR Delstrategi 1.2 Mål 1.2 Ansvar Andra Vi driver ett systematiskt Kommunen hyr endast MSE arbete gentemot kunderna lokaler som ligger under hyresvärdar, 95 kwh/kvm i fastighetsägare och andra förbrukning för målgrupper om hur de kan uppvärmning. arbeta med energieffektivisering. Delstrategi 1.3 Mål 1.3 Ansvar Andra Vid nybyggnation tas 2014 ska alla som SBF hänsyn till placering och ansöker om bygglov få utformning av byggnader rådgivning om energimed avseende på lokala och klimatoptimal klimatförhållanden. placering och Slumpvis uppföljning av energirådgivning till hushåll 20 hushåll/ år som genomfört energirådgivning. av förändring via bostadsrättsföreningars årsredovisningar och energideklarationer Antal rådgivningar kopplade till antalet bygglov 17

19 utformning. Delstrategi 1.4 Mål 1.4 Ansvar Andra Vi tar tillvara på tillfällen att genomföra utåtriktade projekt och tävlingar som kan inspirera kommuninvånarna. Vi ska genomföra minst tre aktiviteter årligen som inspirerar kommuninvånarna till energieffektivisering. MSE Delstrategi 1.5 Mål 1.5 Ansvar Andra Vi har en Vi ska årligen delge MSE kommunikationsplan som kommuninvånarna optimerar vår information resultatet med energioch visar på statistik och och klimatarbetet resultat av vårt gemensamma arbete med energieffektivisering. Redovisning av aktiviteter Info via masskommunikation, T.ex. kommunutskick. I samband med detta används dina skattepengar till eller dyl. ENERGIEFFEKTIVISERING Internt Delstrategi 2.1 Mål 2.1 Ansvar Andra Vi gör ett gott systematiskt arbete med egna fastigheter och lokaler och jobbar efter en väldokumenterad metodik. Energianvändningen för uppvärmning i våra fastigheter skall år 2014 ha minskat till i medeltal 95 kwh/kvm/år. TF, MSE TN 2014 effektmål 4.1 via energieffektiviseringsstödet/ Energimyndigheten Delstrategi 2.2 Mål 2.2 Ansvar Andra 90 % av hyresgästerna MSE, känner till kommunens TF systematiska energi- och klimatarbete. Vi driver ett systematiskt arbete till och för kunderna - hyresgäster, fastighetsägare och andra målgrupper om hur vi jobbar med energieffektivisering. Mål 2.3 Elanvändningen i kommunhuset skall i samverkan med övriga förvaltningar ha minskats med 15 % till år 2014 jämfört med 2008 års nivå med målvärde 80 kwh/kvm/år. FO Engagera flera internt, övergripande mål nr 12 Ansvar Andra TF, MSE TN 2014 effektmål 1.8 Delstrategi 2.4 Mål 2.4 Ansvar Andra I den fysiska ingen 5 % av nybyggnation ska nyttjas befintlig nyttja befintlig Årlig kundenkät, hyresgäster, brukare, kunder Mätvärden från vatten värme el. SBF ÖP 2030 av nyproduktion kontra 18

20 infrastruktur i så stor infrastruktur år utsträckning som möjligt, genom t.ex. förtätning. Delstrategi 2.5 Mål 2.5 Ansvar Andra Vi utbildar och stödjer den tekniska driftpersonalen i arbetet, i syfte att upprätthålla engagemanget. Teknisk driftpersonal ska få utbildning motsvarande 3 arbetsdagar i energieffektivisering årligen. MSE, TF Delstrategi 2.6 Mål 2.6 Ansvar Andra Vi genomför Resultat från MSE kontinuerligt mätningar miljöbokslutet presenteras i och uppföljning och en populärversion årligen presenterar det för gentemot medarbetare, medarbetare, medborgare och andra medborgare och andra kommuner. kommuner. Delstrategi 2.7 Mål 2.7 Ansvar Andra Vi jobbar med att installera energieffektiva systemlösningar, värmesystem och optimerar vår värmeoch elanvändning. Senast 2014 skall fastighetsavdelningen ha konverterat alla byggnader utanför fjärrvärmeområdet till bästa miljövänliga teknik för uppvärmning såsom biobränsle, värmepumpsteknik, solenergi el dyl. TF TN 2014 effektmål 1.3; Mål 4.1 EKP FO Förnybar energi internt. uppvärmningsform via enkät till arbetsledning. Kontroll av tryckt produkt. via fastighetskontoret om uppvärmningsform på byggnader. Delstrategi 2.8 Mål 2.8 Ansvar Andra Vi strävar mot en tillfredsställande och effektiv gatubelysning. Elanvändningen för gatubelysningen skall till utgången av 2014 ha minskat till 370 kwh/belysningspunkt, vilket är en minskning med 20 % i förhållande till 2008 års nivå. TF TN 2014 effektmål 1.5 Delstrategi 2.9 Mål 2.9 Ansvar Andra Vi jobbar kontinuerligt med att effektivisera och minska vattenförbrukningen. Vi skall inom fastighetsavdelningens verksamhet vid utgången av 2014 ha minskat vattenförbrukningen med 10 % till totalt m3/år med utgångspunkt från TF TN 2014 effektmål 5.8 vi tekniska kontorets register över belysningspunkter via driftstatistik Fastighetskontoret Delstrategi 2.10 Mål 2.10 Ansvar Andra 19

21 Vi jobbar för att minska inläckage av dagvatten till avloppsreningssystemet. Elanvändningen inom vattenverk och avloppsreningsverk skall till utgången av 2014 minska till 0,57 kwh/kbm behandlat vatten räknat som rullande femårsmedelvärde, vilket är en minskning med 10 % i förhållande till 2008 års nivå TF TN 2014 effektmål 1.6 Delstrategi 2.11 Mål 2.11 Ansvar Andra Vi genomför kontinuerligt Varje verksamhet upprättar en MSE, resursavstämningar som årlig miljöredovisning TF redovisas och följs upp i kommunkoncernens bokslut. av driftstatistik Tekniska kontoret Va- verken. Gå igenom effektoch aktivitetsmål i EKP + stämma av indikatorer. Under 2012 få igång ett miljöprogram som redovisar miljömålsarbete/ förvaltning. FÖRNYBAR ENERGI Externt Delstrategi 3.1 Mål 3.1 Ansvar Andra Vi stödjer utvecklingen av förnybar energiproduktion. 30 % förnybart till år 2014 SBF, TF, MSE Ledord i ÖP 2030 i Energibalans Karlskrona kommun. Delstrategi 3.2 Mål 3.2 Ansvar Andra Vi har en positiv Till 2014 ska SBF ÖP 2030 inställning till vindkraft installerad effekt Mål/inriktning Energi och vindkraftstrategin för vindkraft utgör policy och underlag fördubblas. för framtida vindkraftsetableringar i kommunen (ÖP) i Energibalans Karlskrona kommun Delstrategi 3.3 Mål 3.3 Ansvar Andra Goda exempel, Energi- och EKR Verksamhetsplan information och klimatrådgivaren EKR aktiviteter avseende produktion och användning av förnybar energi riktas till olika genomför två aktiviteter årligen med inriktning förnybar energi. målgrupper Redovisning av aktiviteter till Energimyndigheten Delstrategi 3.4 Mål 3.4 Ansvar Andra Fjärrvärmen i kommunen År 2014 ska ska så långt det är möjligt fjärrvärmen vara Affärsverken ÖP 2030 Mål/inriktning Energi Affärsverkens driftstatistik och årsredovisning 20

22 vara fri från fossila bränslen. helt fri från fossila bränslen. Delstrategi 3.5 Mål 3.5 Ansvar Andra I den fysiska ingen 75 % av nybyggda SBF ÖP 2030 är förtätning ett ledord bostäder ska Mål/inriktning Energi och ger bl.a. ett större anslutas till fjärrunderlag för anslutning /närvärmenät. till fjärrvärme. Vi strävar efter att både nya och befintliga verksamheter och bostadsområden ska anslutas till nätet där det är möjligt. av bygglov och energideklarationer, nyproduktion Delstrategi 3.6 Mål 3.6 Ansvar Andra Planering av nya Vi påverkar för SBF, MSE ÖP 2030 bostads- och utökade energikrav Mål/inriktning Bostäder verksamhetsområden ska i ingen av ske med hänsyn till en nya etableringar. hållbar energianvändning. Införandet av bonus/ rabatt för plusenergihus Delstrategi 3.7 Mål 3.7 Ansvar Andra Utbyggnad av separata År 2014 ska Affärsverken ÖP 2030 fjärrvärmenät (närvärme) närvärmenätet vara Mål/inriktning Affärsverken Energi i Jämjö och Nättraby utbyggt i Jämjö och as ske inom en Nättraby. femårsperiod (ÖP). Delstrategi 3.8 Mål 3.8 Ansvar Andra Vi deltar aktivt i Karlskrona har ett MSE Även FO samarbetsprojekt som tankställe för Transporter Externt, främjar lokal/regional biogas före 2015 delstrategi 5.10 produktion av biogas, både för uppvärmning och för uppgradering till fordonsgas. FÖRNYBAR ENERGI Internt Delstrategi 4.1 Mål 4.1 Ansvar Andra Vi stödjer användning av förnybara energilösningar (sol, vind, vatten) genom information till kommuninvånarna samt genom goda exempel i form av egna installationer. Senast 2014 skall fastighetsavdelningen ha konverterat alla byggnader utanför fjärrvärmeområdet till bästa miljövänliga teknik för uppvärmning såsom biobränsle, värmepumpsteknik, solenergi el dyl. TF TN 2014, effektmål ; Mål 2.7 FO Energieffektivisering internt, EKP. av utvecklingen halvårsvis, redovisas i Energiska Karlskrona i Energibalans Delstrategi 4.2 Mål 4.2 Ansvar Andra 21

23 Producera egen förnybar energi, t.ex. solenergi Öka andelen egen producerad förnybar energi TF, SBF, MSE Delstrategi 4.3 Mål 4.3 Ansvar Andra Vi installerar TF fjärrvärme i våra egna lokaler där fjärrvärmenät är tillgängligt. Senast 2014 skall fastighetsavdelningen ha anslutit samtliga byggnader till fjärrvärme som ligger inom distributionsområdet för fjärrvärmen. Delstrategi 4.4 Mål 4.4 Ansvar Andra Vi beaktar och väger Vid all projektering av SBF, TF in möjligheter för all nya byggnader eller typ av förnybar anläggningar skall energiförsörjning i förnybara energikällor ingens olika användas. faser. i Energibalans i Energieffektiviseringsstödets rapportering till Energimyndigheten (internt) i Energieffektiviseringsstödets rapportering till Energimyndigheten (internt) TRANSPORTER Externt Delstrategi 5.1 Mål 5.1 Ansvar Andra Vi bedriver aktivt arbete och samarbete med Blekingetrafiken för att effektivisera och utveckla kollektivtrafiken (attraktionskraft). Medelhastigheten för kollektivtrafiken ska öka. TF, MSE, Blekingetrafiken Mål 5.2 Ansvar Andra Andelen personer SBF, med mindre än 400 Blekingetrafiken m till en busshållsplats ska öka. Mål 5.3 Ansvar Andra Andelen resenärer Blekingetrafiken som är nöjda med kollektivtrafiken ska öka. Delstrategi 5.4 Mål 5.4 Ansvar Andra Vi genomför aktiviteter och arrangemang, t.ex. Trafikantdagen, för att lyfta fram alla möjligheter Vi skall medverka vid eller själva arrangera minst två aktiviteter och/eller MSE av antalet resande/ år av antalet resande/ år av antalet resande/ år och Blekingetrafikens kundundersökning. Trafikantdagen 22

24 kring hållbara transporter. projekt årligen kring hållbara transporter. Delstrategi 5.5 Ansvar Andra Projekt och aktiviteter MSE genomförs i samarbete med Mobilitetskontoret, Energikontor Sydost, där olika åtgärder för hållbara transporter lyfts fram och testas (t.ex. bilpoolsutredning och resvaneundersökning) Delstrategi 5.6 Ansvar Andra Vi bevakar utvecklingen MSE av spårbunden kollektivtrafik. Delstrategi 5.7 Mål 5.7 Ansvar Andra I den fysiska ingen Andelen personer SBF, TF prioriteras en effektivare som går och cyklar infrastruktur, förtätning till arbete/skola ska och funktionsblandning öka. som möjliggör mer hållbara transportsätt, både för resor och för varutransporter. Mål 5.8 Ansvar Andra Andelen personer Blekingetrafiken som åker kollektivtrafik ska öka med 25 % fram till år 2015 Delstrategi 5.9 Mål 5.9 Ansvar Andra Vi bygger ut gång- och Andelen separata SBF, TF cykelvägnätet gång- och cykelvägar i förhållande till transportsystemets totala längd ska öka. Delstrategi 5.10 Mål 5.10 Ansvar Andra Vi deltar aktivt i samarbetsprojekt som främjar lokal/regional produktion av biogas, Se mål 3.8 MSE Även FO Förnybar Energi Externt, delstrategi via resvaneundersökning i samarbete med Energikontor Sydost. Genom samverkan i utveckling av cykelstrategi för Karlskrona kommun prioriteras hur var när cykelvägar skall byggas. tillsammans med Blekingetrafikens marknadsplan I samarbete med Tekniska förvaltningen, avd. gata/park. av utvecklingen halvårsvis, redovisas i Energiska 23

25 både för uppvärmning och för uppgradering till fordonsgas. Delstrategi 5.11 Mål 5.11 Ansvar Andra Vi arbetar för att utöka godstransporterna på järnväg, t.ex. genom EUprojektet Motorways of the Sea. Antalet ton transporterat gods på järnväg ska öka till år KLF 3.8, mål 3.8 Karlskrona Följer utvecklingen Emmabodabanan samt utvecklingen i Verkö Hamn. TRANSPORTER Internt Delstrategi 6.1 Mål 6.1 Ansvar Andra Vi arbetar fram en tydlig och kommunikativ resepolicy för kommunens medarbetare. Kommunens resepolicy är reviderad och tagen i KF under år MSE Delstrategi 6.2 Mål 6.2 Ansvar Andra Vi minskar kommunens Vi minskar TF, MSE bilanvändning genom att kommunens interna effektivisera körsträckor transporter Delstrategi 6.3 Mål 6.3 Ansvar Andra Vi arbetar för att hela År 2020 ska alla TF, MSE kommunens fordonsflotta fordon drivas med inklusive specialfordon förnybar energi. och motordrivna Personbilsflottan ska arbetsredskap ska drivas drivas på förnybar med förnybar energi. energi år 2014 Delstrategi 6.4 Mål 6.4 Ansvar Andra Vid upphandling av nya fordon utreds fordonstyp och drivmedel efter behovet som finns och utifrån det som finns tillgängligt på marknaden ur energi-, miljö- och klimatsynpunkt. Till år 2014 ska generella riktlinjer finnas för upphandling av fordon och transporttjänster MSE, TF Resepolicy produceras och kommuniceras för att vara klar före i miljöbokslut samt energieffektiviseringsstödet till Energimyndigheten. Vi inför system som ger oss resfria möten via t.ex. webb. Vi inför boknings och incitament för mindre bruk av fordon. Vi utvecklar ny resepolicy. årsvis i miljöbokslut Följer miljöstyrningsrådets linjer 24

26 Vid upphandling av transporttjänster ska tydliga miljö- och energikrav ställas. ENGAGERA FLERA Externt Delstrategi 7.1 Mål 7.1 Ansvar Andra Vi genomför aktiviteter och dialog gentemot olika målgrupper; hyresgäster, skola, företag, fastighetsägare, idrottsföreningar m.fl. 10 målgrupper, d.v.s. företag, hyresgäster, fastighetsägare, småhusägare, idrottsföreningar m.fl.. ska årligen vara delaktiga, jobba aktivt med det kommungemensamma energi- och klimatarbetet. MSE Delstrategi 7.2 Mål 7.2 Ansvar Andra Vi arbetar för att alla 50 % av alla skolenheter MSE, UF, skolenheter i kommunen är certifierade inom något BUF skall miljöcertifiera sin system till år verksamhet i enlighet 20 % till år med "Grön Flagg", "Skola för hållbar utveckling" eller annan form av miljöcertifiering. ENGAGERA FLERA Internt Delstrategi 8.1 Mål 8.1 Ansvar Andra Vi arbetar med aktiviteter och dialog gentemot: anställda, förvaltningar och bolag Samverkan och genomförandet av energioch klimatprogrammet sker till stor del inom redan befintliga grupperingar. Bl.a. mellan Strategisk miljöutveckling, Energi- och klimatrådgivning och Näringslivsenheten. Vi ska genomföra 3 aktiviteter årligen gentemot olika förvaltningar, arbetsgrupper och bolag. MSE Mål 8.2 Ansvar Andra Bolagen ska 1 gång MSE årligen informeras och göras delaktiga i energi- och klimatarbetet så att strategierna och målen kan implementeras i bolagens egen verksamhet. mot miljöstrategiska enhetens evenemangskatalog. i miljöbokslut i miljöbokslut i miljöbokslut 25

27 Delstrategi 8.3 Mål 8.3 Ansvar Andra Processen Hållbart kontor År 2014 ska alla KLF, MSE systematiseras och förvaltningar påbörjat genomförs i alla en hållbart kontor - förvaltningar. process och ha en egen handlingsplan för hållbar utveckling. Årlig uppföljning i KLF ledningsgrupp Förkortningar ansvarsfördelning: TF = Tekniska förvaltningen SBF = Samhällsbyggnadsförvaltningen KLF = Kommunledningsförvaltningen EKR = Energi- och klimatrådgivningen MSE = Miljöstrategiska enheten UF = Utbildningsförvaltningen BUF = Barn- och Ungdomsförvaltningen FUNKTION MED ANSVAR EKR MSE TF SBF KLF Affärsverken Blekingetrafiken UF BUF Delstrategi/mål

28 4.2 Handlingsplan åtgärder och aktiviteter inkl. potential. Underlag för åtgärders genomförande hanteras enl. projektmodellen SMART. Ekonomi Energi klimat/miljöpåverkan beräknas och redovisas före start av åtgärd i projektets handlingsplan. Beskrivning av konsekvenser om en åtgärd/förändring inte genomförs kontra om den genomförs. Incitament beskrivning av alla fördelar med åtgärden eller aktiviteten. SMARTA projekt == Specifikt - Mätbart Attraktivt Realistiskt Tidsatt - Ansvarig 5 Indikatorer och uppföljning Rapportering redovisning. I kommunens miljöbokslut Samlad redovisning av Energi- klimatprogrammet årligen i kommunstyrelsen. Arbetsrapport till kommunledningen halvårsvis. Rapport av kopplingen till budgetprocessen Karlskrona kommun med anledning av påbörjat arbetet med miljöbudget under Indikatorer Sveriges Ekokommuners nyckeltal Energimyndighetens indikatorer för Energieffektiviseringsstödet Energimyndighetens indikatorer i Uthållig Kommun Nyckeltal i miljöbudget Måltal indikatorer i kommunens verksamhets och budget. Kommunens interna hållbarhetsarbete följs upp årligen och presenteras i ett miljöbokslut som belyser kommunens insatser under året. Redovisningen sker med utgångspunkt från ekokommunernas gröna nyckeltal och energi- och klimatprogrammet. Det nuvarande uppföljningssystemet grundas primärt på kontakter med respektive förvaltning och bolag. Här ingår bl. a uppgifter från energibolaget, de kommunala fastigheternas förvaltare och uppgifter avseende transporter inom kommunens egna verksamheter. Den årliga redovisningen ska kunna ge underlag till att formulera nya mål och åtgärder. Utöver Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal har ett antal andra indikatorer valts ut för kommunen som organisation samt kommunen som geografiskt område för att beskriva hur Karlskrona kommun rör sig i förhållande till målen. Indikatorerna kommer från handboken om Kommunala energiindikatorer som Energimyndigheten har tagit fram. av kommunen som geografiskt område sker bl.a. med hjälp av data från SCB och Trafikverket. I det fortsatta arbetet är det viktigt att Energi- och klimatprogrammet blir ett levande dokument med realistiska och genomförbara åtgärder därför ska handlingsplan med åtgärder följa det årliga budgetarbetet. På så sätt skapas ett kontinuerligt energi- och klimatarbete som ger utrymme för utveckling och förbättring. Vissa åtgärder i handlingsplanen genomförs och nya åtgärder arbetas fram. Arbetsgruppen som har arbetat fram programmet föreslås bli en permanent grupp. 27

29 Principskiss indikatorer potential Fokusområden (internt/externt) 1. Energieffektivisering 2. Förnybar energi 3. Transporter 4. Engagera flera Koldioxidutsläpp Kommunikationsstrategi Nätverk Övergripande mål Delstrategier Effekt-och aktivitetsmål Temaområden Uthållig Kommun Handlingsplan Åtgärder och aktiviteter Processhandlingsplan = HUR! Figur 7. Principskiss Energi-klimatprogram

Energi- och klimatprogram Karlskrona kommun

Energi- och klimatprogram Karlskrona kommun Energi- och klimatprogram Karlskrona kommun 2011-2020 Ett program för systematiskt energi och klimatarbete i Karlskrona kommun med fokus på: Energieffektivisering Förnybar energi Transporter Engagera flera

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi

Energiplan för Bollebygds kommun. - med energieffektiviseringsstrategi Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 122 1 (18) Dnr: KS2011/224 Energiplan för Bollebygds kommun - med energieffektiviseringsstrategi Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517

Läs mer

Klimatkontrakt för Hyllie

Klimatkontrakt för Hyllie Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR AB KARLSKRONA MODERBOLAG OCH BOLAGEN SOM INGÅR I BOLAGSKONCERNEN

ÄGARDIREKTIV FÖR AB KARLSKRONA MODERBOLAG OCH BOLAGEN SOM INGÅR I BOLAGSKONCERNEN ÄGARDIREKTIV FÖR AB KARLSKRONA MODERBOLAG OCH BOLAGEN SOM INGÅR I BOLAGSKONCERNEN Ägardirektiv antagna av Kommunfullmäktige den 23 april 2015 75och fastställda vid bolagsstämmor den xx xxx 2015. GEMENSAMMA

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva

Läs mer

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 13 september 2006, 71 1. Inledning...3 2. Sammanfattning av handlingsplanen... 4 3. Presentation av åtgärder... 4 4. Åtgärder och metoder...

Läs mer

Aktivitetsplan miljö 2014 2019 för Stockholms Kooperativa Bostadsförening

Aktivitetsplan miljö 2014 2019 för Stockholms Kooperativa Bostadsförening Aktivitetsplan miljö 2014 2019 för Stockholms Kooperativa Bostadsförening Miljöplan del 2 Mål 2019 Delmål 2014 Aktivitet Transporter Alla bilar inom SKB ska vara miljöbilar enligt Stockholms stads definition

Läs mer

Borgmästaravtalet (CoM) Göran Gustavsson

Borgmästaravtalet (CoM) Göran Gustavsson Borgmästaravtalet (CoM) Göran Gustavsson Vad är Borgmästaravtalet? Borgmästaravtalet är ett formellt åtagande att gå längre än EU:s mål 20-20-20 om att minska utsläppen av växthusgaser. EU:s energi- och

Läs mer

Energi- och klimatprogram för Karlskrona kommun

Energi- och klimatprogram för Karlskrona kommun Energi- och klimatprogram för Karlskrona kommun Målår 2014 och 2020 2011-06-30 Sammanfattning Kort sammanfattning med ett kärnfullt budskap. Inledning Varför Energi- och klimatprogram? o Syfte, målbild

Läs mer

Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys

Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys 2010-2020 Bilaga till Energi- och Klimatplan 2010-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26, 27 Innehåll: 1. Sammanfattning...3 2. Nulägesanalys...4 3. Energimyndighetens

Läs mer

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut? Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut? Utmaningen 100% fossilbränslefritt Skåne 2020 Ingen fossil

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

Energikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning i bolag inom kommun och landsting genomföras?

Energikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning i bolag inom kommun och landsting genomföras? Energikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning i bolag inom kommun och landsting genomföras? Anders Pousette Martina Berg Carl-Martin Johborg Agenda 10.00 Energikartläggningslagen -

Läs mer

XX-nämndens Verksamhetsplan 2017-2019. Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

XX-nämndens Verksamhetsplan 2017-2019. Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender -nämndens Verksamhetsplan 2017-2019 Nämndsordförande: () Förvaltningschef: Innehållsförteckning Sidnr Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1 Förändring, utveckling och trender Mål och uppföljning

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning

Läs mer

Ängelholmshem - vi tar ansvar

Ängelholmshem - vi tar ansvar Ängelholmshem - vi tar ansvar Hållbarhetsarbete 2013 Vi inser vikten av att arbeta hållbart inom alla områden, att kombinera affärsmässighet med samhällsansvar ser vi som vårt uppdrag. Ett väl förankrat

Läs mer

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Energistrategi. Älvkarleby kommun Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.

Läs mer

Uppdragsplan för näringslivskontoret

Uppdragsplan för näringslivskontoret Uppdragsplan den 6 maj 2013 Uppdragsplan för näringslivskontoret 2013 KS 2013/0127 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-05-06 Uppdragsplanen för näringslivskontoret baseras på kommunfullmäktiges övergripande

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Modell för attraktiv skola Policy 2013-12-16, 222 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge fff Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi samt socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Innehåll Landstingets aktiva arbete

Läs mer

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost

PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling. Energikontor Sydost PRIMES [4] Strategisk implementering av grön offentlig upphandling Energikontor Sydost Hållbar offentlig upphandling är den allra viktigaste åtgärden för länder som strävar efter en grön ekonomi. Achim

Läs mer

Tällberg, 6-7 maj 2014

Tällberg, 6-7 maj 2014 Tällberg, 6-7 maj 2014 Utbildning i systematisk energieffektivisering Stöd för arbete med Energieffektiviseringsstödet Del 1 Utbildare Chris Hellström KanEnergi Sweden AB Mikael Söderström KanEnergi Sweden

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

2012-09-14 [1] 12UAN42 Dokumentnr147044. Målindikator 2013. Indikator 1 Utfall 2011 Målindikator 2012. Målindikator 2014 84,2. år 2012.

2012-09-14 [1] 12UAN42 Dokumentnr147044. Målindikator 2013. Indikator 1 Utfall 2011 Målindikator 2012. Målindikator 2014 84,2. år 2012. 2012-09-14 [1] 12UAN42 Dokumentnr147044 Verksamhetsplan för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Det övergripande strategiska et för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Gävle är att medverka till

Läs mer

Miljöpolicy 2008-2010. Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård

Miljöpolicy 2008-2010. Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård Hälsa Sjukvård Tandvård Policy Miljöpolicy 2008-2010 Att ta hänsyn till miljön är viktigt, för att medverka till en långsiktig, hållbar utveckling. I denna miljöpolicy anges inriktningen för miljöarbetet

Läs mer

Förslag till Energistrategi för Skåne

Förslag till Energistrategi för Skåne Förslag till Energistrategi för Skåne Remiss från november 2007 till 30 april 2008 Johannes Elamzon, Utvecklingsstrateg, Strategiavdelningen Dagens upplägg Kort bakgrund Energistrategins innehåll Hur arbeta

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun

Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Modell för attraktiv förskola Policy 2013-12-16, 222 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 MILJÖPOLICY Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 Inledning I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Energiplan Ej kategoriserade styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 ENERGIPLAN Styrdokument - Ej kategoriserade Datum 1994-06-20 2 (3)

Läs mer

2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017 2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 3 1.3 UPPFÖLJNING... 3 1.4 REGELKRAV...

Läs mer

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi

Läs mer

Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020

Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020 BILAGA 9 Kommunikationsstrategi 2014 2020 Kommunikationsstrategi för Syftet med s kommunikationsarbete är att göra vårt leaderområde och det arbete som genomförs inom ramen för det synligt. Genom att göra

Läs mer

Energiplan. Foto: Roger Stenström

Energiplan. Foto: Roger Stenström Energiplan Foto: Roger Stenström för Uddevalla kommun 2014-2018 1 Förord Uddevalla kommuns vision är Liv, Lust och Läge blir Livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän. Liv står för DET GODA LIVET och innebär

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Förstudie för en regional strategi för fossilfria resor och transporter i Östergötland

Förstudie för en regional strategi för fossilfria resor och transporter i Östergötland Förstudie för en regional strategi för fossilfria resor och transporter i Östergötland Kontaktpersoner: Ylva Ek, Kickan Grimstedt och Maria Gungner Energikontoret Östra Götaland Gjuterigatan 1D 582 73

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Arjeplogs kommun Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen

Läs mer

6. Energiomställning i det gotländska samhället

6. Energiomställning i det gotländska samhället 6. Energiomställning i det gotländska samhället Målet med att uppnå en energisituation till år 2025, där förnybar energi i den lokala produktionen av el, värme och drivmedel motsvarar 100 % av energibehovet,

Läs mer

Minnesanteckningar nätverksträff energieffektiviseringsstöd Länsstyrelsen 2011-11-03

Minnesanteckningar nätverksträff energieffektiviseringsstöd Länsstyrelsen 2011-11-03 Mötesanteckningar 1 (5) Minnesanteckningar nätverksträff energieffektiviseringsstöd Länsstyrelsen 2011-11-03 Närvarande: Halldo Lundgren, Piteå kommun Åsa Wikman, Piteå kommun Wolfgang Mehl, Jokkmokks

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2010

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2010 Dnr: 750/2010-019 2010-02-08 Sid: 1 / 12 Universitetsförvaltningen Karolinska Institutets ledningssystem för miljö- och hållbar utveckling Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Grön it-strategi. Grön it-strategi A

Grön it-strategi. Grön it-strategi A Grön it-strategi Grön it-strategi A Innehåll Växjö - Europas grönaste stad 3 Växjö kommuns miljöarbete 3 Grön it strategi 5 It som miljöteknik 6 Miljövänlig it 9 Ansvar och uppföljning 10 Produktion: Växjö

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013. Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Verksamhetsberättelse 2013. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Verksamhetsberättelse 2013 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1 Viktiga händelser under 2013 Arbetet under år 2013 har förflutit lugnt. Miljö- och hälsoskyddskontoret ser inte att någon enskild händelse under

Läs mer

KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET BUDGET 2012

KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET BUDGET 2012 1 KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET BUDGET 2012 Justerade effektmål inför 2012 Efter kommunfullmäktiges budgetbeslut den 30 november 2010 gjordes en översyn av effektmål och prioriterade aktiviteter

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun. Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun

2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun. Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun 1 (5) 2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun Härryda kommun deltar i Energimyndighetens program Uthållig

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer

Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16

Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 Arbetet med att strukturera och systematisera tillgänglighetsarbetet går framåt i Trelleborgs kommun. Som ett led i arbetet har detta målprogram för tillgänglighet tagits

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ETT HÅLLBART ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134

Läs mer

Energimyndighetens engagemang och utvärderingsidé i Nationella Regionalfondsprogrammet

Energimyndighetens engagemang och utvärderingsidé i Nationella Regionalfondsprogrammet Energimyndighetens engagemang och utvärderingsidé i Nationella Regionalfondsprogrammet Åke Axenbom Adam Mickiewicz Energimyndighetens ingång Regleringsbrev för EM: Statens energimyndighet ska bidra i genomförandet

Läs mer

Remiss: Ekologiskt ramverk för program och planer samt Miljö- och klimatprogram

Remiss: Ekologiskt ramverk för program och planer samt Miljö- och klimatprogram GOM* 3Lö\$~öZ'2\ Uppsala "KOMMUN Handläggare Astrid Nyström KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Datum Diarienummer 2013-02-26 BUN-2012-1533.50 Barn- och ungdomsnämnden Remiss: Ekologiskt ramverk

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Nämndberedning preliminär budget 2013. Miljö- och byggnadsnämnden

Nämndberedning preliminär budget 2013. Miljö- och byggnadsnämnden Nämndberedning preliminär budget 2013 Miljö- och byggnadsnämnden Innehållsförteckning 1 Beredning resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag... 3 1.1 Är beskrivna volymer korrekta? Beskriv annars

Läs mer

7. Stöd för hållbar utveckling

7. Stöd för hållbar utveckling 7. Stöd för hållbar utveckling En kommunal planering som ska stödja en hållbar samhällsutveckling måste innefatta planering för en omställning och effektivisering av energisystemet. På Gotland finns möjligheten

Läs mer

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete Strategi och åtgärder för hållbarutveckling Posten och Brings miljöarbete Sida 02 Sida 03 Innehållsförteckning Sida Posten och Bring Posten, Bring och miljön Posten Norges miljövision Posten Norges mål

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Gas i södra Sverige Mattias Hennius Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon

Läs mer

Påbörjas 2015, därefter löpande. Drifts- och underhållsbudget via skattemedel samt på sikt minskade driftskostnader.

Påbörjas 2015, därefter löpande. Drifts- och underhållsbudget via skattemedel samt på sikt minskade driftskostnader. Handlingsplan (SEAP) Åtgärd 1: Energieffektivisering av befintliga kommunala byggnader för minskad energiförbrukning Delprojekt Ansvar Tidsplan Budget och Risk- och konsekvensanalys Injustering av värme-

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program STYRDOKUMENT 1(5) Personalpolitiskt program Område Styrning och ledning Fastställd KF, 2016-04-25, 53 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid 2016-04-25-- 2019-12-31 Plan Riktlinje Reviderad Tjänsteföreskrift

Läs mer

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Avsiktsförklaring Piteås framtid attraktiv och uthållig Världen förändras och vi möter

Läs mer

Klimatprogram För Kumla kommun

Klimatprogram För Kumla kommun Klimatprogram För Kumla kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2011 05 16 Sammanfattning Klimatet håller på att förändras och de här förändringarna påverkar oss alla. Redan nu syns förändringarna i vårt samhälle

Läs mer