Varför har det varit så svårt att integrera informations- och kommunikationsteknologier i skolans verksamhet?

Transkript

1 Varför har det varit så svårt att integrera informations- och kommunikationsteknologier i skolans verksamhet? Teresa Cerratto Pargman Institutionen för Data- och Systemvetenskap (DSV) Stockholms universitet tessy@dsv.su.se

2 Denna presentation: Vår forskning Mobilt lärande Digitaliseringen av skolan Insikter om integrationen av IKT i skolan Faktorer som är av betydelse för integrationen av IKT i skolan

3 Vår forskning IDEAL- Interaktionsdesign och lärande vid Stockholms universitet CeLeKT -Center för lärande och kunskapsteknologi, vid Linnéuniversitetet - Design-orienterade projekt Utveckling och design för lärande med mobila enheter - Praktiknära vetenskaplig forskning Undersökning av underviningspraktiker för att bättre förstå hur skolan fungerar i verkligheten -

4 Design-orienterade projekt inom mobilt lärande i skolor

5 Design-orienterad forskning ( ) Vi har skapat och undersökt ett flertal olika lösningar för mobila IKT-enheter (smartphones, tablets) och för kollaborativt lärande i olika skolor (i Stockholm och Växjö). Designbaserad forskning ett teoretisk och metodologisk ramverk för att skapa interventioner i klassrummet och bidra till designprinciper för att introducera teknik i skolorna. Inquiry-based learning är en lärande- och undervisningsansats som handlar om att uppmuntra elevers nyfikenhet och använda den som drivkraft för lärandet.

6 Mobilt lärande Math Education and Playful Learning (MULLE) ( ) Att ge barn möjligheten att uppleva geometriska koncept in den fysiska miljön. Mvisible I (2010) Designa och utveckla teknik för att stödja fältbesök i skogen MvisIble II (2011) Utforska skillnader mellan traditionella fältbesök och teknikstödda fältbesök erratto Pargman, T., Nouri, J. and Milrad, M. (2018). Taking an instrumental genesis lens: ew insights into collaborative mobile learning. British Journal of Education Technology. Wiley

7 mvisible I Konstruera och undersöka lärandeaktiviteter i skogen; eleverna skulle utforska egenskaper hos olika växt- och trädslag samt deras biotoper. Introduktion till tekniken och uppgifterna Fältaktivitet: identifera växtarter, fotografera växter för att identifiera växtegenskaper, räkna hur många olika växtarter det fanns vid varje naturstation Klassrumaktivitet: skapa en presentation och diskutera vilka växtarter som fanns i skogen.

8 mvisible II Undersöka skillnader mellan traditionella fältbesök och teknikstödda fältbesök Utan mobila enheter: Läraren + 1 grupp med 15 elever Läraren gav information, ställde frågor, gav återkoppling på plats Läraren tog bilderna Diskussion av lärarens bilder Med mobila enheter: Lärare + 5 grupper med 3 elever vardera Information och instruktioner genom mobilen Läraren tillgänglig via telefonen Eleverna tog bilder Diskussion av elevernas presentationer

9 Vad förändras med mobila enheter? Mer lärartid och energi gick åt till att planera och förberedda aktiviteten Lärares återkoppling och stöd till eleverna var begränsad på fältet. Lararen måste hantera tekniken Eleverna blev osäkra på det de hittade och utforskade Elevernas blev emotionellt engagerade av tekniken och hittade nya sätt att använda telefonerna i skogen Aktiviteten i klassrummet viktigare för att rätta till, ge återkoppling till varje grupp och utmana eleverna att diskutera och reflektera J Nouri, T Cerratto-Pargman, C Rossitto, R Ramberg (2014). Learning With Or Without Mobile Devices? Research & Practice In Technology Enhanced Learning 9 (2).

10 Insikter Designen av mjukvara konfigurerar hur elever interagerar med elever, läraren, informationen och instruktionerna Eleverna hittar nya användningar av tekniken Studierna fungerade bra ur forsknings- och metodisk synvinkel, men tekniken strular Eleverna lär sig genom att reflektera kring sina egna upplevelser på fältet Lärarna upplevde inte några hinder att för deltaga i mobilinlärningsprojektet, men de fick inte heller något särskilt stöd från skolledningen eller kommunen. Nouri, J. (2014). Orchestrating scaffold outdoor mobile learning activities, Stockholm University. Eliasson, j. (2014). Tools for Designing Mobile Interaction with the Physical Environment in Outdoor Lessons Stockholm University

11 Praktiknära vetenskaplig forskning om IKT i skolan

12 Behov av att bättre förstå skolans och lärares praktiker Stort intresse för effektivitet, för elevernas prestation och/eller utformning och utvärdering av tekniskt drivna insatser som syftar till att införa mobila enheter i skolor men få studier av hur lärare använder och integrerar mobila enheteri den vardagliga undervisningen samt hur dagens pedagogiska metoder transformeras av denna teknik

13 PLACES - Purposeful Learning Across Collaborative Educational Spaces ( ) Hur integrerar lärare Ipads i skolklassrummets vardagliga verksamhet? Vilka undervisningspraktiker utvecklas när man har Ipads i klassrummet? Utöka förståelsen av hur mobilteknik kan integreras med läro- och kursplaner och med vedertagna undervisningspraktiker

14 Forskningsmetodik och insamlat material Participants Interviews Observa tions School A (STO) School subjects 6 10 Math (2), Natural Sciences (NS)(5), Swedish (2) and English (1) Grades observed 6 th, 7 th and 8 th School B (STO) School C (VXO) School D (VXO) 7 8 Math (1), Swedish (4) English (2), and Social Sciences (1) 1 5 Math (1), Natural sciences (2), Swedish (1), English (1) 9 8 Math (4), Natural sciences (4) 4 th and 6 th 4 th, 5 th and 6th 4 th, 5 th and 6th Total NS (11), Math (8), Swedish (7), English (4), Social Sciences (1). 4 th, 5 th, 6 th, 7 th and 8 Th.

15 Insikter om integrationen av IKT i skolan

16 3 typer av tematiska praktiker som utvecklas med Ipads Organisatoriska Organisation av undervisnings- och lärandematerial Dokumentation Bedömning och återkoppling Sociala Kommunikation 24/7 Pedagogiska Multimodalt lärande Spelbaserat lärande Lärande överallt

17 En ipad innebär många nya verktyg i klassrummet Skapande verktyg Kommunikationsverktyg Administrationsverktyg Spelverktyg Socialiseringsverktyg Pedagogiska verktyg Distraherande verktyg Individuella verktyg

18 Lärare skapar och utvecklar olika typer av användning av IKT i klassrummet Positivt: ett verktyg som stimulera till kreativitet, nyfikenhet, källkritik, ökat samarbete och ökat självförtroende Elever som medproducenter av undervisningsmaterial och som deltagare i skapandet av klassrumskunskap. Negativt: Ett verktyg som uppmuntrar till upprepningar, kopiering och till individuellt arbete Elever som åskådare och konsumenter av den information som de får tillgång till i klassrummet

19 Utvalda lärares röster om IKT i klassrummet Ett hjälpmedel som effektiviserar Jag har lagt alla mina lektioner, uppgifter, instruktioner, schemat, undervisningsmaterial, allt på webben; dessa är tillgängliga 24/7. Jag har blivit som två jag kan hjälpa någon annan som inte har förstått, det är fantastiskt ; eleverna kan jobba mer individuellt (Ron). Mer variation med undervisning, det är framtiden (Lea) Ett hjälpmedel som tar mycket tid jag tycker att IT är spännande men jag har lagt ner otroligt mycket tid som jag själv har inversterat men man kan inte förvänta sig att alla ska göra detta, jag har lagt ner min egen tid, utöver min lärartid (Ron). Ett hjälpmedel som utmanar lärarens makt i klassrummet Det finns alltid någon elev i klassen som kan mer än vad jag kan. Så får den glänsa lite och jag har inga problem att släppa prestigen där. Så tycker de oj Lina kunde du inte det?, nä det kunde jag inte. Men det kan du, vad bra, perfekt. (Lina)

20 Ett hjälpmedel som strular vissa program kan vi inte köra detta på grund av det finns avtal som är lukrativ för någon, men inte för skolan (Bea). Att sladdarna är kanske inte riktigt dragna som de ska vara, att någonting har hänt, att något program som man har tänkt att använda har försvunnit, ibland så kanske det händer att man inte har rättigheter att installera någonting. Eller ibland så har man inte hunnit att kolla upp det och så står man där i klassrummet med sina elever och ska köra igång och det behöver inte vara så men ibland kan man hamna i den situationen (Lina) Ingen pedagogisk revolution Det blir en dimension till (mer laborativt, visuellt, problemlösning, individualiserat) men ingen revolution (Lina) Lärplatta, inte surfplatta de ser inte ipad som en lärbok, jag kan inte veta i klassrummet vad de håller på med, vi kan inte konkurrera mot spel, en telefon som vibrerar räcker för att eleven är borta (Lo)

21 Integration av IKT i skolan handlar om att utveckla och förändra - ett arbetssätt, - relationen till kollegor - relationen till elever, - relationen till kunskap, - relationen till sig själv som lärare - relationer mellan de olika intresenter (politiker, kommnuntjäntemän, lärare, skolchefer, utvecklare, forskare),

22 Insikter om integrationen av IKT i skolan - Införandet av teknik i klassrummet kräver att inte bara lärare, utan att även skolans ledning förändrar sitt arbetssätt. Detta gäller även för administrativa och politiska strukturer. Lyft fokus från lärares digitalkompetens och fokusera på förändringar som är genomgripande, sträcker sig över flera år och innefattar beslut som ligger ovanför rektorsnivån (Genlott, 2017).

23 Fem faktorer som är av betydelse för integrationen av IKT i skolan 1. Ledarskap 2. Samverkan 3. Kritisk massa 4. Utvärdering 5. Teknik

24 1. Ledarskap Det finns inget direkt samband mellan investeringar i IKT och ökat lärande (Risling et al, 2014) Det krävs en utvecklingsorganisation som uppmuntrar och skapar strukturer och processer för att medarbetare tillsammans ska integrera IKT i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Vikten av möjligheter till professionell utveckling för lärare Risling, Hrastinski och Svensson, 2014

25 2. Samverkan Kommunens tjänstemän, politiska nämnder och lokala politiker är exempel på olika samverksanspartners som kan länkas in i den lokala arbetsorganisationen. Relationen till dessa aktörer har betydelse för skolans resultat. Samarbete med forskare Risling, Hrastinski och Svensson, 2014

26 IKT-användningen i klassrummet är redan konfigurerad på: Nationell nivå läroplanen Lokal nivå kommunen infrastruktur Institutionsnivån skolan Lärarutbildning mer fokus på innehåll och hur undervisningspraktiker förändras Lärarmiljön - mer styrd av ITavdelningens krav än av skolans egna krav Den kollektiva miljön kollegialt lärande Den individuella nivån lärares roll förändras Grönlund (2014)

27 3. Kritisk massa Det är liksom svårt att uppfinna hjulet i varje kommun det går inte (Ron). Att arbeta i hållbara nätverk Kompetens att driva nätverk Skapa koummunikationskanaler mellan skolor Dra nytta av andras kunskaper och erfaraneheter Hitta styrkan i nätverket

28 4. Utvärdering One size fits all? Vad ska man utvärdera? Och hur? Tekniken i skolan medför en större roll för rektor, men också för kommunen som måste ta ansvar för resultatet, inte bara beställa det (Grönlund, 2014).

29 5. Teknik Tekniken presenteras ofta som färdiga produkter som direkt kan injiceras in i lärarnas praktik. Tekniken ses sällan som en faktor som måste packas upp, granskas och studeras. Inte sällan krävs att lärare och elever ska anpassa sig till nya skyhög status teknik som gör intåg skolorna och som ses som ett tecken på modernitet och framsteg. Teknologier blir sällan ifrågasatta på konkreta sätt i diskussioner som sträcker sig från pedagogiskt innehåll och värderingar till frågor som rör teknisk support, virus, döda batterier, förlorade strömkablar och olika funktionsfel. Cerratto-Pargman & Milrad, (2016). Vilken relation har du till IKT i din organisation? Vilka är dina förväntningar?

30 Skolutveckling: att förstå, förklara och förbättra vilken roll har forskningen? Forskning som fokuserar på den vardagliga undervisningen och på skolpraktiker Forskning som identiferar, försöker förstå och förklarar olika typer av förändringar i skolan Forskning som bidrar till skolutveckling genom att tillämpa vetenskapliga metoder för att utvärdera ITsatsningar Forskning som försöker förstå, förklara och förbättra skolan som en komplex organisation i ett större nationellt och internationellt sammnhang Forskning som är kritisk och som tillämpar en system logik.

31 Tack!