Aittakumpu Birgit ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot. Kuurto Annmarie ledamot. Laakkonen Janne ledamot Lackman Taina ledamot

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aittakumpu Birgit ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot. Kuurto Annmarie ledamot. Laakkonen Janne ledamot Lackman Taina ledamot"

Transkript

1 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige TID kl 18:00-21:05 PLATS Fullmäktigesalen, Karstuvägen 4, Lojo DELTAGARE NÄRVARANDE Räsänen Joona ordförande Aho Jarmo ledamot Aittakumpu Birgit ledamot Alanne Päivi ledamot Herpiö Mika ledamot Huhtala Lassi ledamot Hägg Toni ledamot Ilmarinen Pekka ledamot Kangas Inkeri ledamot Kopra Tapani ledamot Kuitunen Päivi ledamot Kuurto Annmarie ledamot Kyttälä Kari ledamot Laakkonen Janne ledamot Lackman Taina ledamot Laine Maaret ledamot Lausteela Jorma ledamot Lehtonen Markku ledamot Lemberg Monica ledamot Liimatainen Tiina ledamot Linnavirta Heikki ledamot Luoma Pekka ledamot Lähteenmäki Ilkka ledamot Maittila Hannele ledamot Makkonen Hannu ledamot Nauska Ahti ledamot Nordström Paula ledamot Packalen Paul ledamot Pajuoja Matti ledamot Parnetti Alfonso ledamot Peippo Jukka ledamot Piekka Tuija ledamot Piiparinen Katri ledamot Poikonen Piritta ledamot Rintanen Leo ledamot Saarinen Markku ledamot Sassi Jukka ledamot Silvennoinen Birgitta ledamot Sjögren Pirjo ledamot Tenkanen Sami ledamot Tommila Eija ledamot Wikberg Gunilla ledamot Virtanen Nina ledamot Åström Petteri ledamot Äyräväinen Irene ledamot Flink Tarmo ersättare

2 PROTOKOLL 1/ Kerisalo Alla Levonperä Leena Lipponen Juha Oinonen Rolf ersättare ersättare ersättare ersättare FRÅNVARANDE Forsström Pirjo-Leena ledamot Hillner Tom ledamot Huttu Sari ledamot Palenius Aslak ledamot Slunga-Poutsalo Riikka ledamot Väre Jari ledamot ÖVRIGA NÄR- VARANDE Sivula Mika stadsdirektör Grandell Hanna-Maria förvaltningsdirektör Lindroos Raija förvaltningschef Partanen Henri ekonomidirektör Perämäki Pasi centralförvaltningens sektorchef Puistosalo Pekka miljödirektör Savela Jussi teknisk direktör Uunimäki Mira tf. grundtrygghetsdirektör BEHANDLADE ÄRENDEN :t 1-13 UNDERSKRIFTER Joona Räsänen Ordförande Hanna-Maria Grandell Protokollförare JUSTERING AV PROTOKOLLET Lojo Jorma Lausteela Markku Lehtonen PROTOKOLLET OFFENTLIGT FRAMLAGT Lojo Monkola, kundservicecentret bestyrks Hanna-Maria Grandell protokollförare förvaltningsdirektör

3 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige BEHANDLADE ÄRENDEN Sida 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 4 2 Protokolljusterare 5 3 Precisering och komplettering till det markpolitiska programmet 6 4 Avbrytande av generalplaneprocessen för Nummi-Pusula 10 Bilaga 1/sfm Utlåtande om social- och hälsovårdsreformen och de självstyrande områdena 13 Bilaga 2-3/sfm Den nya tjänstemannaorganisationen i Lojo 27 Bilaga 4/sfm Ändring av förvaltningsstadgan och centralförvaltningens instruktion 44 8 Beviljande av borgen för Lohjan Vuokra-asunnot Oy:s lån för finansiering av köp av fastigheter med aravabegränsningar 9 Beviljande av borgen för Lohjan Vuokra-asunnot Oy:s lån för finansiering av köp av fritt finansierade fastigheter 10 Beviljande av befrielse från kommunala förtroendeuppdrag för Mikki Nieminen Motion om energispartävling för skolor och daghem i Lojo Motion om att ändra stadsfullmäktiges arbetsordning Motion om förbättring av säkerheten på Långgatan

4 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige Sammanträdets laglighet och beslutförhet SFM Förslag Möteskallelsen och föredragningslistan över de ärenden som skall behandlas under sammanträdet skickades till alla fullmäktigeledamöter och medlemmar i stadsstyrelsen, till de tre första ersättarna i varje fullmäktigegrupp och till stadsdirektören. Sammanträdet kungjordes också i tidningarna Länsi-Uusimaa, Västra Nyland och Ykkös-Lohja samt i tidningen Karkkilan Tienoo, som utkom Kungörelsen har ytterligare varit offentligt framlagd på stadens anslagstavla Fullmäktigesammanträdet är beslutfört då minst 34 ledamöter är närvarande. Fullmäktige konstaterar att sammanträdet är lagligt sammankallat och beslutfört. Beslut Godkändes

5 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige Protokolljusterare SFM Förslag Fullmäktige väljer ledamöterna Jorma Lausteela och Markku Lehtonen till protokolljusterare för sammanträdet. Beslut Godkändes

6 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige Precisering och komplettering till det markpolitiska programmet Stadsplaneringsnämnden Lojo stads markpolitiska program godkändes i stadsfullmäktige den 11 juni 2014 under 70. Miljösektorn föreslår nedan nämnda precisering och komplettering till programmet. 1. Precisering till Lojo stads markpolitiska program 2014 I kapitel Principer för markanvändningsavtal utanför detaljplaneområde, punkt b), sägs följande om ersättningsprincipen: I obebyggda områden är ambitionen att i första hand ersätta värdestegringen på grund av planläggning i form av råmark till priset av råmark. Det ovan sagda har föranlett problem i praktiken, om den markägare som markanvändningsavtalet ska ingås med inte har någon råmark. För att möjliggöra markanvändningsavtal i sådana situationer är det förenligt med stadens intresse att göra upp ett markanvändningsavtal där värdestegringen kan ersättas genom överlåtelse av kvartersmark inom det område som planläggs, på basis av en oberoende värdering. 2. Komplettering till Lojo stads markpolitiska program 2014 Kapitel Principer för markanvändningsavtal vid ändring av detaljplan i centrumområdet. För att trygga den befintliga industriella verksamhetens utveckling och kontinuitet bör det göras lättare att få ökad byggrätt. Det här kan ske på följande sätt, genom att en ny punkt 8 införs i programmet: Staden kan låta bli att ta ut avtalsersättning för ökad byggrätt genom markanvändningsavtal, då följande villkor uppfylls: Det är fråga om att trygga en befintlig industriproduktion i form av fortsatt eller utvidgad verksamhet eller en kommande utvidgning, och Utvidgningen kräver inga (särskilda) kommunaltekniska investeringar av staden, och I fall där kvarteret utvidgas är det redan från förut fråga om samma markägare eller en markägare inom en verksamhet som hör till samma koncern. Möjligheten att inte ta ut avtalsersättning gäller endast industriell produktion, inte någon annan affärsverksamhet. Ny eller ökad byggrätt på en tredje parts eller stadens mark tillkommer genom ett normalt markanvändningsavtal och/eller ett tomtdelsköp. Staden förbehåller sig rätten till prövning från fall till fall. (Tapio Ruutiainen)

7 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige Separata handlingar: Markpolitiskt program 2014 Förslag Miljödirektören Stadsplaneringsnämnden beslutar att lägga fram följande förslag till ändringar i det markpolitiska programmet för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige: Punkt 1 Följande stycke läggs till i kapitel under mellanrubriken b) obebyggd mark efter första stycket: Ett avtal kan också ingås så att ersättningen betalas i form av kvartersmark, om ägaren till det område som markanvändningsavtalet gäller inte har tillräckligt med råmark. Punkt 2 Beslut Godkändes Stadsstyrelsen En ny punkt 8 läggs till i kapitel Principer för markanvändningsavtal vid ändring av detaljplan i centrumområdet: Staden kan låta bli att ta ut avtalsersättning för ökad byggrätt genom markanvändningsavtal, då följande villkor uppfylls: Det är fråga om att trygga en befintlig industriproduktion i form av fortsatt eller utvidgad verksamhet eller en kommande utvidgning, och Utvidgningen kräver inga (särskilda) kommunaltekniska investeringar av staden, och I fall där kvarteret utvidgas är det redan från förut fråga om samma markägare eller en markägare inom en verksamhet som hör till samma koncern. Möjligheten att inte ta ut avtalsersättning gäller endast industriell produktion, inte någon annan affärsverksamhet. Ny eller ökad byggrätt på en tredje parts eller stadens mark tillkommer genom ett normalt markanvändningsavtal och/eller ett tomtdelsköp. Staden förbehåller sig rätten till prövning från fall till fall. Separata handlingar: Markpolitiskt program 2014 Förslag Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar lägga fram följande förslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r

8 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige godkänna följande ändringar i det markpolitiska programmet: Punkt 1 Följande stycke läggs till i kapitel under mellanrubriken b) obebyggd mark efter första stycket: Ett avtal kan också ingås så att ersättningen betalas i form av kvartersmark, om ägaren till det område som markanvändningsavtalet gäller inte har tillräckligt med råmark. Punkt 2 En ny punkt 8 läggs till i kapitel Principer för markanvändningsavtal vid ändring av detaljplan i centrumområdet: Staden kan låta bli att ta ut avtalsersättning för ökad byggrätt genom markanvändningsavtal, då följande villkor uppfylls: Det är fråga om att trygga en befintlig industriproduktion i form av fortsatt eller utvidgad verksamhet eller en kommande utvidgning, och Utvidgningen kräver inga (särskilda) kommunaltekniska investeringar av staden, och I fall där kvarteret utvidgas är det redan från förut fråga om samma markägare eller en markägare inom en verksamhet som hör till samma koncern. Möjligheten att inte ta ut avtalsersättning gäller endast industriell produktion, inte någon annan affärsverksamhet. Ny eller ökad byggrätt på en tredje parts eller stadens mark tillkommer genom ett normalt markanvändningsavtal och/eller ett tomtdelsköp. Staden förbehåller sig rätten till prövning från fall till fall. Beslut Godkändes. Planläggningschef Leena Iso-Markku anlände till mötet som expert kl SFM Förslag Separata handlingar: Markpolitiskt program 2014 F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r godkänna följande ändringar i det markpolitiska programmet: Punkt 1 Följande stycke läggs till i kapitel under mellanrubriken b) obebyggd mark efter första stycket:

9 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige Ett avtal kan också ingås så att ersättningen betalas i form av kvartersmark, om ägaren till det område som markanvändningsavtalet gäller inte har tillräckligt med råmark. Punkt 2 Beslut Godkändes En ny punkt 8 läggs till i kapitel Principer för markanvändningsavtal vid ändring av detaljplan i centrumområdet: Staden kan låta bli att ta ut avtalsersättning för ökad byggrätt genom markanvändningsavtal, då följande villkor uppfylls: Det är fråga om att trygga en befintlig industriproduktion i form av fortsatt eller utvidgad verksamhet eller en kommande utvidgning, och Utvidgningen kräver inga (särskilda) kommunaltekniska investeringar av staden, och I fall där kvarteret utvidgas är det redan från förut fråga om samma markägare eller en markägare inom en verksamhet som hör till samma koncern. Möjligheten att inte ta ut avtalsersättning gäller endast industriell produktion, inte någon annan affärsverksamhet. Ny eller ökad byggrätt på en tredje parts eller stadens mark tillkommer genom ett normalt markanvändningsavtal och/eller ett tomtdelsköp. Staden förbehåller sig rätten till prövning från fall till fall.

10 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige Avbrytande av generalplaneprocessen för Nummi-Pusula Stadsplaneringsnämnden Kommunsammanslagningen mellan Lojo, Nummi-Pusula och Karislojo trädde i kraft den 1 januari I Nummi-Pusula pågick då arbetet på en generalplan för hela kommunens område. Förslaget till generalplan hade varit framlagt I sammanslagningsavtalet mellan kommunerna slogs fast som princip att planläggningsprocesser som inletts skulle fortsätta. Sammanslagningsavtalet har nu varit i kraft i tre år. Det första gemensamma planläggningsprogrammet efter sammanslagningen godkändes i stadsplaneringsnämnden den 19 mars I planläggningsprogrammet slogs fast att staden i första hand skulle ta fram en strukturmodell för markanvändningen i hela den nya kommunens område. Stadsfullmäktige godkände strukturmodellen (Lojo, struktur för markanvändningen ) den 14 maj När strukturmodellen blivit klar, kan vi granska enskilda planprocesser i relation till den nya kommunens områdesstruktur och bedöma behovet av att fortsätta med planläggningen. Utifrån strukturmodellen ter det sig inte ändamålsenligt att börja utarbeta en generalplan för hela kommunen. I den nya kommunkonstellationen är det inte heller ändamålsenligt att ge Nummi-Pusula generalplan, som följer den tidigare kommungränsen, status som delgeneralplan med rättsverkningar. Enligt principerna i strukturmodellen kan den översiktliga planeringen och utvecklingen av Nummi-Pusulaområdet bäst främjas med hjälp av delgeneralplaner som utarbetas i zoner. Av dessa har delgeneralplanen för servicetätorten Nummi-Saukkola (inkl. Tavola) prioriterats högst i planläggningsprogrammet. Den karta och planbeskrivning som ingår i generalplaneförslaget för Nummi-Pusula och de utredningar som gjorts för planen kan utnyttjas som utgångsdata i planeringsprocesser och tillståndsberedningar som gäller Nummi-Pusulaområdet. I miljösektorns instruktion har inte bestämts att stadsplaneringsnämnden skulle ha behörighet att avbryta en planläggningsprocess, fastän nämnden i samband med godkännandet av planläggningsprogrammet kan besluta att inleda en planläggningsprocess. Färdiga delgeneralplaner ska godkännas av fullmäktige. Separata handlingar: Generalplaneprocessen i Nummi-Pusula kommun Förslag Miljödirektören Stadsplaneringsnämnden föreslår för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att utarbetandet av generalplanen för Nummi-Pusula inte fullföljs.

11 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige Beslut Godkändes Stadsstyrelsen Separata handlingar: Generalplaneprocessen i Nummi-Pusula kommun Förslag Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar lägga fram följande förslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att utarbetandet av generalplanen för Nummi-Pusula inte fullföljs. Ändringsförslag Omröstning Under diskussionen föreslog styrelseledamoten Päivi Alanne att ärendet skulle återförvisas till beredningen och att planen skulle beredas vidare som en delgeneralplan för Lojo stad. Hannele Maittila understödde förslaget. Eftersom det förelåg ett understött ändringsförslag som skiljde sig från stadsdirektörens förslag, konstaterade ordföranden att omröstning måste ske i ärendet. Omröstningen förrättades genom namnupprop så att de som stödde stadsdirektörens förslag röstade JA och de som stödde Alannes ändringsförslag röstade NEJ. Vid omröstningen avgavs 10 JA-röster (Hillner, Hägg, Nordström, Palenius, Piekka, Rintanen, Sassi, Slunga-Poutsalo, Virtanen och Äyräväinen) och 3 NEJ-röster (Alanne, Maittila och Åström). Ordföranden konstaterade att stadsdirektörens förslag hade vunnit omröstningen med rösterna Således blev stadsdirektörens beslutsförslag stadsstyrelsens beslut. Beslut Stadsstyrelsen beslutade lägga fram följande förslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att utarbetandet av generalplanen för Nummi-Pusula inte fullföljs. Planläggningschef Leena Iso-Markku deltog i mötet som expert under behandlingen av detta ärende SFM Förslag Separata handlingar: Generalplaneprocessen i Nummi-Pusula kommun F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att utarbetandet av generalplanen för Nummi-Pusula inte fullföljs. Behandling Motförslag Under diskussionen föreslog ledamot Päivi Alanne att ärendet skulle återförvisas till beredningen och att planen skulle beredas vidare som en

12 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige delgeneralplan för Lojo stad. Ledamot Hannele Maittila och ledamot Markku Lehtonen stödde Alannes motförslag. Omröstning Eftersom det förelåg ett understött motförslag som skiljde sig från stadsstyrelsens utgångsförslag, konstaterade ordföranden att fullmäktige ska förrätta omröstning. Fullmäktige godkände ordförandens förslag om omröstning genom namnupprop så att de som stödde stadsstyrelsens utgångsförslag röstade JA och de som stödde ledamot Päivi Alannes motförslag röstade NEJ. Vid omröstningen röstade fyrtiotvå (42) ledamöter JA och åtta (8) NEJ. En ledamot var frånvarande. Ordförande konstaterade att stadsstyrelsens utgångsförslag vunnit omröstningen med rösterna 42 8 med 1 frånvarande. Därmed förblev stadsstyrelsens utgångsförslag i kraft. Beslut Stadsfullmäktige beslutade: att utarbetandet av generalplanen för Nummi-Pusula inte fullföljs. Bilaga 1/sfm omröstningslista

13 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige Utlåtande om social- och hälsovårdsreformen och de självstyrande områdena Stadsstyrelsen Social- och hälsovårdsministeriet har skickat en begäran om utlåtande till alla Finlands kommuner och samkommuner och ca 150 andra organisationer för att få deras ställningstaganden till vårdreformen samt de självstyrande områden som ska bildas och deras uppgifter. Utlåtandena ska ges senast Endast utlåtanden som ges via det digitala systemet kommer att beaktas. Det är värt att notera att staten samtidigt har tillsatt en utredare, minister Lauri Tarasti, som fått i uppdrag att ta fram ett detaljerat förslag om vilka uppgifter som ska övertas av de nya självstyrande områdena. Minister Tarasti ska ge sitt förslag till minister Anu Vehviläinen senast den 22 januari 2016, alltså innan kommunernas tid för utlåtanden går ut. Begäran om utlåtande med tillhörande material delas ut som kringmaterial till föredragningslistan. Den vårdreform som beretts redan länge omvandlades snabbt efter att den nuvarande regeringen tillträtt till en förvaltningsreform för självstyrande områden. Statsminister Juha Sipiläs regering har genom sina beslut den 20 oktober och den 7 november 2015 dragit upp riktlinjerna för hur man ska bilda helt nya självstyrande områden och vilka uppgifter de ska få. Genom den här reformen får Finland en helt ny förvaltning på mellannivå, som består av 18 självstyrande områden. Till dessa överförs en del eller samtliga uppgifter från 190 organisationer. Den största gruppen av uppgifter som ska överföras är de uppgifter inom social- och hälsovården som flyttas över från kommuner och samkommuner till de självstyrande områdena. Dessutom ska de självstyrande områdena ta över samtliga uppgifter från de regionala räddningsverken och landskapsförbunden, en del av närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter samt eventuellt också miljö- och hälsoskyddet. De självstyrande områdena planeras få ett eget beslutsfattande organ som väljs genom val. Hur de självstyrande områdena ska finansieras har ännu inte klarnat. De självstyrande områdena inleder sin verksamhet den 1 januari 2019, och gränserna följer ungefärligen de nuvarande landskapsgränserna. Bildandet av de självstyrande områdena och den samtidiga kraftiga minskningen av kommunernas uppgifter kan ses som en historisk händelse och utgör den största förvaltningsreformen i Finland sedan kommunalreformen (Eero Soinio) Kringmaterial: Begäran om utlåtande med tillhörande material Förslag Stadsdirektören Stadsstyrelsen lägger fram följande förslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r

14 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige att Lojo ger följande utlåtande om vårdreformen och bildandet av självstyrande områden (numreringen följer numreringen i den digitala begäran om utlåtande, och utlåtandet matas in i det digitala formuläret efter att fullmäktige fattat sitt beslut): 1) Områdesindelning utgående från landskapen: Ja. 2) Motivering: För Nylands del är ett självstyrande område av samma storlek som landskapet befogat, eftersom befolkningsmängden är tillräcklig och området är tillräckligt enhetligt. I fråga om resten av Finland förhåller det sig inte nödvändigtvis så, eftersom landskapen har liten befolkning. 3) Lojo hör till Nylands självstyrande område. 4) Motivering: Lojo (inklusive de nya sammanslagningskommunerna) har historiskt och i alla tider hört till Nyland. 5) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 6) ( - - -"- ) 7) Egentliga Finlands självstyrande område. 8) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 9) ( - - -"- ) 10) Lojo förordar att räddningsväsendet, landskapsförbundens uppgifter och NTM-centralernas områdesutvecklingsuppgifter överförs till de självstyrande områdena. Dessutom föreslår Lojo att de självstyrande områdena (eller staten) övertar skuldrådgivningen. (Motivering: Rättshjälpen och konsumentrådgivningen har redan övertagits av staten, och skuldrådgivningen skulle övertas, men reformen blev ofullbordad. Skuldrådgivningen har delvis anknytning till socialvården.) Lojo föreslår också att hela landsbygdsförvaltningen överförs till de självstyrande områdena. (Motivering: Landsbygdsförvaltningens centrala uppgift är att kanalisera EU-stödpengar och övriga bidrag till lantbruksföretagare och att sköta den övervakning och rådgivning som anknyter till dessa. De här uppgifterna, som har att göra med en enskild näring, har ingen speciell koppling till kommunens grundläggande uppgifter utan utgör verksamhet som i första hand hör till staten. För statens räkning kan saken skötas i en centraliserad enhet i det självstyrande området.) Därtill föreslår Lojo att alla uppgifter som gäller mottagning av flyktingar och omsorg om asylsökande, med undantag av undervisningssektorns uppgifter, flyttas över till de självstyrande områdena. Miljö- och hälsoskyddet, miljövården och byggnadstillsynen, för vilkas del man även på ministerienivå har dryftat möjligheten att flytta över

15 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige uppgifterna till större administrativa enheter, stöder både varandra och markanvändningen i kommunerna. De här sakernas betydelse accentueras i framtidens kommuner. Uppgifterna i fråga, med undantag av veterinärvården och eventuellt livsmedelstillsynen, bör stanna hos kommunerna. Kommunerna samarbetar redan nu vid ordnandet av dessa funktioner, och så bör det vara också i fortsättningen. Om någon kommungruppering så önskar, kan hälso- och miljöskyddet/vården inklusive tillsynsuppgifterna i fortsättningen lyda under en gemensam ledning och ett gemensamt organ som kommunerna tillsammans organiserar. Man bör helst överväga vilka av de uppgifter som NTM-centralerna och övriga regionala myndigheter idag administrerar kunde överföras till kommunerna i stället för de självstyrande områdena. Exempelvis kunde miljötillståndsärendena i en större utsträckning än idag skötas av kommunerna. Vidare kunde beslutsfattandet om undantag vid byggande på en bredare basis delegeras till kommunerna, och även styrningen av hur handelsenheter placeras kunde delegeras till kommunerna. Lojo vill också uppmärksamma att uppkomsten av självstyrande områden leder till en synnerligen oklar situation när det gäller kommunernas beredskapsärenden. Ansvarsfördelningen i beredskapsfrågor och uppgiftsfördelningen mellan kommunen och det självstyrande området bör bestämmas entydigt. Vidare framhåller Lojo att de självstyrande områdenas IKT-lösningar bör utvecklas tillsammans med den IKT som blir kvar i kommunerna. Den återstående IKT-verksamheten kommer att vara mycket småskalig i en del av kommunerna och kan inte höja primärkommunernas produktivitet. 11) Kommunens och det självstyrande områdets uppgiftsfördelning vid främjandet av hälsa och välfärd bör bestämmas tydligt. I vård- och regionförvaltningsreformen slog regeringen fast att främjandet av hälsa och välfärd blir kvar hos kommunerna. Det här bör dock inte tolkas så att hälsofrämjandet skulle höra enbart till kommunerna, utan uppgiften bör skötas i samarbete mellan kommunerna, de självstyrande områdena och staten. För samarbetet mellan det självstyrande området och kommunerna bör skapas tydliga modeller. För hälsofrämjandet bör i bägge förvaltningarna inrättas egna funktioner, och de bör dra åt samma håll. De självstyrande områdena ska sköta det koordinerande förebyggande arbetet. För kommunerna bör skapas en modell i vilken deras aktivitet för främjandet av hälsa och välfärd belönas med t.ex. statsandelar. Det bör skapas mätare för sådana åtgärder inom ramen för samarbetet och framför allt i kommunerna som jämnar ut skillnader i hälsa och välfärd mellan kommuninvånarna, minskar förtida dödlighet samt främjar arbetsförmågan och förlänger den yrkesverksamma tiden. Mätare bör tas fram också för lösningar som förbättrar barns och ungas välbefinnande, såsom förebyggande av rökning och hjälp med att sluta röka, minskning av alkoholbruket samt förebyggande av familjevåld. Det vore viktigt att också beakta avgöranden som görs inom kommunernas markanvändning,

16 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige byggnadsverksamhet, motionsfrämjande, kosthåll, ungdoms- och seniorarbete samt samarbete med tredje sektorn. 12) Nylands självstyrande område har en mycket stor befolkning och avviker i det hänseendet från de andra självstyrande områden som ska bildas. Befolkningen är till största delen koncentrerad till huvudstadsregionen, och det är möjligt att man börjar styra verksamheten i det övriga Nyland från det hållet. Då föreligger en risk att befolkningen i västra, mellersta och östra Nyland inte behandlas likvärdigt med invånarna i metropolområdet. Nyland behöver ett eget upplägg som avviker från de övriga självstyrande områdena; detta för att trygga en ändamålsenlig och effektiv organisering och produktion av social- och hälsovårdstjänster och övrig service, kombinerad med likvärdiga möjligheter till deltagande och påverkan. Speciellt till de delar det handlar om närservice kan verksamheten organiseras via något slags områdesenheter. De självstyrande områdena bör i en viss mån stå i proportion till varandra vad gäller folkmängden. I den nu presenterade formen utgör Nyland ett oproportionerligt stort självstyrande område, och å andra sidan ser det ut att uppstå flera områden som är alldeles för små. Det här kommer att leda till svåra problem med bl.a. finansieringen. Det får inte uppstå ett läge där Nyland som ett folkrikt självstyrande område måste finansiera mindre områdens verksamhet.dessutom bör man för Nylands del tänka efter hur de mindre kommunernas invånare ska tryggas tillräckliga möjligheter till deltagande och påverkan. 13) Om de självstyrande områdena får beskattningsrätt, blir resultatet en ny skattetagare, vilket med stor sannolikhet skulle innebära ett tryck på den totala skattegraden och svårigheter att täcka hållbarhetsgapet. Staten borde sköta de självstyrande områdenas finansiering i sin helhet och samtidigt avveckla subjektiva rättigheter, höja klientavgifter mm. för att den totala skattegraden inte ska stiga. Problemet med denna lösning vore de självstyrande områdenas existensberättigande; systemet skulle stå närmare en statlig regionalförvaltning. När finansieringsmodellen utformas, är det viktigt att invånare i hela landet garanteras likvärdiga och rättvisa tjänster. Den föreslagna områdesindelningen medför dock problem när det gäller finansieringen. Det är svårt att skapa ett rättvist system för hela landets behov. Ändringsförslag 1 Omröstning Under behandlingen lämnade Paula Nordström med stöd av Leo Rintanen följande förslag till ändring i punkt 13 i beslutsförslaget: Följande bisats stryks i punkt 13: "och samtidigt avveckla subjektiva rättigheter, höja klientavgifter mm. för att den totala skattegraden inte ska stiga." Eftersom det förelåg ett ändringsförslag som skiljde sig från föredragandens beslutsförslag och som vunnit stöd, skulle omröstning förrättas. Ordförande lade fram följande omröstningsförslag: De som stödde stadsdirektörens förslag röstade JA och de som stödde Nordströms förslag röstade NEJ. I omröstningen röstade 10 ledamöter JA (Alanne, Hillner, Hägg, Maittila, Palenius, Piekka, Sassi, Slunga-Poutsalo,

17 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige Åström och Äyräväinen).och 3 ledamöter NEJ (Nordström, Rintanen och Virtanen). Ordföranden konstaterade att stadsdirektörens förslag hade vunnit omröstningen med rösterna Därmed förblev stadsdirektörens beslutsförslag i kraft. Ändringsförslag 2 Tuija Piekka lade med stöd av Tom Hillner fram följande ändring/tillägg i punkt 10 i beslutsförslaget: Räddningsverken ska även framöver ha skyldighet att stödja kommunerna när de förbereder sig på olyckor, störningar och undantagsförhållanden. Därtill ska räddningsverken även framöver kunna utgöra en plattform för organisering av prehospital akutsjukvård. Ordförande frågade om stadsstyrelsen enhälligt kunde godkänna Piekkas tillägg i punkt 10 som styrelsens beslut. Stadsstyrelsen var enhälligt för Piekkas tillägg i texten. Ändringsförslag 3 Beslut Paula Nordström föreslog att följande mening i punkt 10 i beslutsförslaget stryks: Exempelvis kunde miljötillståndsärendena i en större utsträckning än idag skötas av kommunerna. Vidare kunde beslutsfattandet om undantag vid byggande på en bredare basis delegeras till kommunerna, och även styrningen av hur handelsenheter placeras kunde delegeras till kommunerna. Det här förslaget av Nordström förföll på grund av bristande stöd. Stadsstyrelsen beslutade lägga fram följande förslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att Lojo ger följande utlåtande om vårdreformen och bildandet av självstyrande områden (numreringen följer numreringen i den digitala begäran om utlåtande, och utlåtandet matas in i det digitala formuläret efter att fullmäktige fattat sitt beslut): 1) Områdesindelning utgående från landskapen: Ja. 2) Motivering: För Nylands del är ett självstyrande område av samma storlek som landskapet befogat, eftersom befolkningsmängden är tillräcklig och området är tillräckligt enhetligt. I fråga om resten av Finland förhåller det sig inte nödvändigtvis så, eftersom landskapen har liten befolkning. 3) Lojo hör till Nylands självstyrande område. 4) Motivering: Lojo (inklusive de nya sammanslagningskommunerna) har historiskt och i alla tider hört till Nyland. 5) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 6) ( - - -"- ) 7) Egentliga Finlands självstyrande område.

18 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige ) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 9) ( - - -"- ) 10) Lojo förordar att räddningsväsendet, landskapsförbundens uppgifter och NTM-centralernas områdesutvecklingsuppgifter överförs till de självstyrande områdena. Dessutom föreslår Lojo att de självstyrande områdena (eller staten) övertar skuldrådgivningen. (Motivering: Rättshjälpen och konsumentrådgivningen har redan övertagits av staten, och skuldrådgivningen skulle övertas, men reformen blev ofullbordad. Skuldrådgivningen har delvis anknytning till socialvården.) Lojo föreslår också att hela landsbygdsförvaltningen överförs till de självstyrande områdena. (Motivering: Landsbygdsförvaltningens centrala uppgift är att kanalisera EU-stödpengar och övriga bidrag till lantbruksföretagare och att sköta den övervakning och rådgivning som anknyter till dessa. De här uppgifterna, som har att göra med en enskild näring, har ingen speciell koppling till kommunens grundläggande uppgifter utan utgör verksamhet som i första hand hör till staten. För statens räkning kan saken skötas i en centraliserad enhet i det självstyrande området.) Därtill föreslår Lojo att alla uppgifter som gäller mottagning av flyktingar och omsorg om asylsökande, med undantag av undervisningssektorns uppgifter, flyttas över till de självstyrande områdena. Miljö- och hälsoskyddet, miljövården och byggnadstillsynen, för vilkas del man även på ministerienivå har dryftat möjligheten att flytta över uppgifterna till större administrativa enheter, stöder både varandra och markanvändningen i kommunerna. De här sakernas betydelse accentueras i framtidens kommuner. Uppgifterna i fråga, med undantag av veterinärvården och eventuellt livsmedelstillsynen, bör stanna hos kommunerna. Kommunerna samarbetar redan nu vid ordnandet av dessa funktioner, och så bör det vara också i fortsättningen. Om någon kommungruppering så önskar, kan hälso- och miljöskyddet/vården inklusive tillsynsuppgifterna i fortsättningen lyda under en gemensam ledning och ett gemensamt organ som kommunerna tillsammans organiserar. Man bör helst överväga vilka av de uppgifter som NTM-centralerna och övriga regionala myndigheter idag administrerar kunde överföras till kommunerna i stället för de självstyrande områdena. Exempelvis kunde miljötillståndsärendena i en större utsträckning än idag skötas av kommunerna. Vidare kunde beslutsfattandet om undantag vid byggande på en bredare basis delegeras till kommunerna, och även styrningen av hur handelsenheter placeras kunde delegeras till kommunerna. Lojo vill också uppmärksamma att uppkomsten av självstyrande områden leder till en synnerligen oklar situation när det gäller kommunernas beredskapsärenden. Ansvarsfördelningen i beredskapsfrågor och uppgiftsfördelningen mellan kommunen och det självstyrande området bör

19 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige bestämmas entydigt. Räddningsverken ska även framöver ha skyldighet att stödja kommunerna när de förbereder sig på olyckor, störningar och undantagsförhållanden. Därtill ska räddningsverken även framöver kunna utgöra en plattform för organisering av prehospital akutsjukvård. Vidare framhåller Lojo att de självstyrande områdenas IKT-lösningar bör utvecklas tillsammans med den IKT som blir kvar i kommunerna. Den återstående IKT-verksamheten kommer att vara mycket småskalig i en del av kommunerna och kan inte höja primärkommunernas produktivitet. 11) Kommunens och det självstyrande områdets uppgiftsfördelning vid främjandet av hälsa och välfärd bör bestämmas tydligt. I vård- och regionförvaltningsreformen slog regeringen fast att främjandet av hälsa och välfärd blir kvar hos kommunerna. Det här bör dock inte tolkas så att hälsofrämjandet skulle höra enbart till kommunerna, utan uppgiften bör skötas i samarbete mellan kommunerna, de självstyrande områdena och staten. För samarbetet mellan det självstyrande området och kommunerna bör skapas tydliga modeller. För hälsofrämjandet bör i bägge förvaltningarna inrättas egna funktioner, och de bör dra åt samma håll. De självstyrande områdena ska sköta det koordinerande förebyggande arbetet. För kommunerna bör skapas en modell i vilken deras aktivitet för främjandet av hälsa och välfärd belönas med t.ex. statsandelar. Det bör skapas mätare för sådana åtgärder inom ramen för samarbetet och framför allt i kommunerna som jämnar ut skillnader i hälsa och välfärd mellan kommuninvånarna, minskar förtida dödlighet samt främjar arbetsförmågan och förlänger den yrkesverksamma tiden. Mätare bör tas fram också för lösningar som förbättrar barns och ungas välbefinnande, såsom förebyggande av rökning och hjälp med att sluta röka, minskning av alkoholbruket samt förebyggande av familjevåld. Det vore viktigt att också beakta avgöranden som görs inom kommunernas markanvändning, byggnadsverksamhet, motionsfrämjande, kosthåll, ungdoms- och seniorarbete samt samarbete med tredje sektorn. 12) Nylands självstyrande område har en mycket stor befolkning och avviker i det hänseendet från de andra självstyrande områden som ska bildas. Befolkningen är till största delen koncentrerad till huvudstadsregionen, och det är möjligt att man börjar styra verksamheten i det övriga Nyland från det hållet. Då föreligger en risk att befolkningen i västra, mellersta och östra Nyland inte behandlas likvärdigt med invånarna i metropolområdet. Nyland behöver ett eget upplägg som avviker från de övriga självstyrande områdena; detta för att trygga en ändamålsenlig och effektiv organisering och produktion av social- och hälsovårdstjänster och övrig service, kombinerad med likvärdiga möjligheter till deltagande och påverkan. Speciellt till de delar det handlar om närservice kan verksamheten organiseras via något slags områdesenheter. De självstyrande områdena bör i en viss mån stå i proportion till varandra vad gäller folkmängden. I den nu presenterade formen utgör Nyland ett oproportionerligt stort självstyrande område, och å andra sidan ser det ut att uppstå flera områden som är alldeles för små. Det här kommer att leda till svåra problem med bl.a. finansieringen. Det får inte uppstå ett läge där

20 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige Nyland som ett folkrikt självstyrande område måste finansiera mindre områdens verksamhet.dessutom bör man för Nylands del tänka efter hur de mindre kommunernas invånare ska tryggas tillräckliga möjligheter till deltagande och påverkan. 13) Om de självstyrande områdena får beskattningsrätt, blir resultatet en ny skattetagare, vilket med stor sannolikhet skulle innebära ett tryck på den totala skattegraden och svårigheter att täcka hållbarhetsgapet. Staten borde sköta de självstyrande områdenas finansiering i sin helhet och samtidigt avveckla subjektiva rättigheter, höja klientavgifter mm. för att den totala skattegraden inte ska stiga. Problemet med denna lösning vore de självstyrande områdenas existensberättigande; systemet skulle stå närmare en statlig regionalförvaltning. När finansieringsmodellen utformas, är det viktigt att invånare i hela landet garanteras likvärdiga och rättvisa tjänster. Den föreslagna områdesindelningen medför dock problem när det gäller finansieringen. Det är svårt att skapa ett rättvist system för hela landets behov. Därtill konstaterade stadsstyrelsen att de långa svarspunkterna bör stiliseras till kortare form. Utvecklingsdirektör Eero Soinio var expert under denna paragraf SFM Kringmaterial: Begäran om utlåtande med tillhörande material Förslag F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att Lojo ger följande utlåtande om vårdreformen och bildandet av självstyrande områden (numreringen följer numreringen i den digitala begäran om utlåtande, och utlåtandet matas in i det digitala formuläret efter att fullmäktige fattat sitt beslut): 1) Områdesindelning utgående från landskapen: Ja. 2) Motivering: För Nylands del är ett självstyrande område av samma storlek som landskapet befogat, eftersom befolkningsmängden är tillräcklig och området är tillräckligt enhetligt. I fråga om resten av Finland förhåller det sig inte nödvändigtvis så, eftersom landskapen har liten befolkning. 3) Lojo hör till Nylands självstyrande område. 4) Motivering: Lojo (inklusive de nya sammanslagningskommunerna) har historiskt och i alla tider hört till Nyland. 5) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 6) ( - - -"- ) 7) Egentliga Finlands självstyrande område.

21 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige ) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 9) ( - - -"- ) 10) Lojo förordar att räddningsväsendet, landskapsförbundens uppgifter och NTM-centralernas områdesutvecklingsuppgifter överförs till de självstyrande områdena. Räddningsverken ska även framöver ha skyldighet att stödja kommunerna när de förbereder sig på olyckor, störningar och undantagsförhållanden. Därtill ska räddningsverken även framöver kunna utgöra en plattform för organisering av prehospital akutsjukvård. Dessutom föreslår Lojo att de självstyrande områdena (eller staten) övertar skuldrådgivningen. (Motivering: Rättshjälpen och konsumentrådgivningen har redan övertagits av staten, och skuldrådgivningen skulle övertas, men reformen blev ofullbordad. Skuldrådgivningen har delvis anknytning till socialvården.) Lojo föreslår också att hela landsbygdsförvaltningen överförs till de självstyrande områdena. (Motivering: Landsbygdsförvaltningens centrala uppgift är att kanalisera EU-stödpengar och övriga bidrag till lantbruksföretagare och att sköta den övervakning och rådgivning som anknyter till dessa. De här uppgifterna, som har att göra med en enskild näring, har ingen speciell koppling till kommunens grundläggande uppgifter utan utgör verksamhet som i första hand hör till staten. För statens räkning kan saken skötas i en centraliserad enhet i det självstyrande området.) Därtill föreslår Lojo att alla uppgifter som gäller mottagning av flyktingar och omsorg om asylsökande, med undantag av undervisningssektorns uppgifter, flyttas över till de självstyrande områdena. Veterinärvården och livsmedelstillsynen kan överföras från kommunerna till de självstyrande områdena. Däremot ska det övriga miljö- och hälsoskyddet, miljövården och byggnadstillsynen kvarstå som kommunala uppgifter. Vid behov kan närbelägna kommuner handha uppgifterna gemensamt. Därutöver kan miljötillståndsärenden, undantagsbeslut som gäller planer och styrning av etablering av handel överföras till kommunerna i större grad än idag. Lojo vill också uppmärksamma att uppkomsten av självstyrande områden leder till en synnerligen oklar situation när det gäller kommunernas beredskapsärenden. Ansvarsfördelningen i beredskapsfrågor och uppgiftsfördelningen mellan kommunen och det självstyrande området bör bestämmas entydigt. Räddningsverken ska även framöver ha skyldighet att stödja kommunerna när de förbereder sig på olyckor, störningar och undantagsförhållanden. Därtill ska räddningsverken även framöver kunna utgöra en plattform för organisering av prehospital akutsjukvård. Vidare framhåller Lojo att de självstyrande områdenas IKT-lösningar bör utvecklas tillsammans med den IKT som blir kvar i kommunerna. Den återstående IKT-verksamheten kommer att vara mycket småskalig i en del av kommunerna och kan inte höja primärkommunernas produktivitet.

22 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige ) Kommunens och det självstyrande områdets uppgiftsfördelning vid främjandet av hälsa och välfärd bör bestämmas tydligt. Hälsofrämjande arbete kan inte vara en uppgift enbart för kommunen. Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan skötas i samarbete mellan kommunen och det självstyrande området. För kommunerna bör skapas en modell i vilken deras aktivitet för främjandet av hälsa och välfärd belönas med t.ex. statsandelar. Det bör skapas mätare för sådana åtgärder inom ramen för samarbetet och framför allt i kommunerna som jämnar ut skillnader i hälsa och välfärd mellan kommuninvånarna, minskar förtida dödlighet samt främjar arbetsförmågan och förlänger den yrkesverksamma tiden. Mätare bör tas fram också för lösningar som förbättrar barns och ungas välbefinnande, såsom förebyggande av rökning och hjälp med att sluta röka, minskning av alkoholbruket samt förebyggande av familjevåld. Det vore viktigt att också beakta avgöranden som görs inom kommunernas markanvändning, byggnadsverksamhet, motionsfrämjande, kosthåll, ungdoms- och seniorarbete samt samarbete med tredje sektorn. 12) Nylands självstyrande område har en mycket stor befolkning och avviker i det hänseendet från de andra självstyrande områden som ska bildas. Befolkningen är till största delen koncentrerad till huvudstadsregionen, och det är möjligt att man börjar styra verksamheten i det övriga Nyland från det hållet. Då föreligger en risk att befolkningen i västra, mellersta och östra Nyland inte behandlas likvärdigt med invånarna i metropolområdet. Nyland behöver ett eget upplägg som avviker från de övriga självstyrande områdena; detta för att trygga en ändamålsenlig och effektiv organisering och produktion av social- och hälsovårdstjänster och övrig service, kombinerad med likvärdiga möjligheter till deltagande och påverkan. Speciellt till de delar det handlar om närservice kan verksamheten organiseras via något slags områdesenheter. De självstyrande områdena bör i en viss mån stå i proportion till varandra vad gäller folkmängden. I den nu presenterade formen utgör Nyland ett oproportionerligt stort självstyrande område, och å andra sidan ser det ut att uppstå flera områden som är alldeles för små. Det här kommer att leda till svåra problem med bl.a. finansieringen. Det får inte uppstå ett läge där Nyland som ett folkrikt självstyrande område måste finansiera mindre områdens verksamhet.dessutom bör man för Nylands del tänka efter hur de mindre kommunernas invånare ska tryggas tillräckliga möjligheter till deltagande och påverkan. 13) Om de självstyrande områdena får beskattningsrätt, blir resultatet en ny skattetagare, vilket med stor sannolikhet skulle innebära ett tryck på den totala skattegraden och svårigheter att täcka hållbarhetsgapet. Staten borde sköta finansieringen av de självstyrande områdena i sin helhet. Problemet med denna lösning vore de självstyrande områdenas existensberättigande; systemet skulle stå närmare en statlig regionalförvaltning. När finansieringsmodellen utformas, är det viktigt att invånare i hela landet garanteras likvärdiga och rättvisa tjänster. Den föreslagna områdesindelningen medför dock problem när det gäller finansieringen. Det är svårt att skapa ett rättvist system för hela landets behov.

23 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige Behandling Teknisk korrigering Motförslag 1 Beslutsförslaget är stadsstyrelsens ursprungliga beslutsförslag i sin helhet. Under diskussionen föreslog ledamot Paula Nordström att fullmäktige stryker följande mening i punkt 10: "Exempelvis kunde miljötillståndsärendena i en större utsträckning än idag skötas av kommunerna. Vidare kunde beslutsfattandet om undantag vid byggande på en bredare basis delegeras till kommunerna, och även styrningen av handeln kunde delegeras till kommunerna. Ledamot Katri Piiparinen stödde Nordströms motförslag. Omröstning 1 Eftersom det förelåg ett understött motförslag som skiljde sig från stadsstyrelsens utgångsförslag, konstaterade ordföranden att fullmäktige ska förrätta omröstning. Fullmäktige godkände ordförandens förslag om omröstning genom namnupprop så att de som stödde stadsstyrelsens utgångsförslag röstade JA och de som stödde ledamot Paula Nordströms motförslag röstade NEJ. Vid omröstningen röstade fyrtiofyra (44) ledamöter JA och sex (6) NEJ. En ledamot var frånvarande. Ordförande konstaterade att stadsstyrelsens utgångsförslag vunnit omröstningen med rösterna 44 6 med 1 frånvarande. Därmed förblev stadsstyrelsens utgångsförslag i kraft. Motförslag 2 Ledamot Paula Nordström föreslog vidare att följande passus i punkt 13 i beslutsförslaget stryks: "Staten borde sköta de självstyrande områdenas finansiering i sin helhet och samtidigt avveckla subjektiva rättigheter, höja klientavgifter mm. för att den totala skattegraden inte ska stiga." Ledamot Leo Rintanen stödde Nordströms motförslag. Omröstning 2 Eftersom det förelåg ett understött motförslag som skiljde sig från stadsstyrelsens utgångsförslag, konstaterade ordföranden att fullmäktige ska förrätta omröstning. Fullmäktige godkände ordförandens förslag om omröstning genom namnupprop så att de som stödde stadsstyrelsens utgångsförslag röstade JA och de som stödde ledamot Paula Nordströms motförslag röstade NEJ. Vid omröstningen röstade trettio (30) ledamöter JA och tjugo (20) NEJ. En ledamot var frånvarande. Ordförande konstaterade att stadsstyrelsens utgångsförslag vunnit omröstningen med rösterna med 1 frånvarande. Därmed förblev stadsstyrelsens utgångsförslag i kraft. Därtill beslutade fullmäktige stryka följande mening i beslutsförslaget: "Därtill konstaterade stadsstyrelsen att de långa svarspunkterna bör stiliseras till kortare form." Beslut Stadsfullmäktige beslutade att Lojo ger följande utlåtande om vårdreformen och bildandet av självstyrande områden (numreringen följer numreringen i den digitala begäran om utlåtande, och utlåtandet matas in i det digitala formuläret

24 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige efter att fullmäktige fattat sitt beslut): 1) Områdesindelning utgående från landskapen: Ja. 2) Motivering: För Nylands del är ett självstyrande område av samma storlek som landskapet befogat, eftersom befolkningsmängden är tillräcklig och området är tillräckligt enhetligt. I fråga om resten av Finland förhåller det sig inte nödvändigtvis så, eftersom landskapen har liten befolkning. 3) Lojo hör till Nylands självstyrande område. 4) Motivering: Lojo (inklusive de nya sammanslagningskommunerna) har historiskt och i alla tider hört till Nyland. 5) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 6) ( - - -"- ) Egentliga Finlands självstyrande område. 8) (inget ställningstagande, berör inte Lojo) 9) ( - - -"- ) 10) Lojo förordar att räddningsväsendet, landskapsförbundens uppgifter och NTM-centralernas områdesutvecklingsuppgifter överförs till de självstyrande områdena. Dessutom föreslår Lojo att de självstyrande områdena (eller staten) övertar skuldrådgivningen. (Motivering: Rättshjälpen och konsumentrådgivningen har redan övertagits av staten, och skuldrådgivningen skulle övertas, men reformen blev ofullbordad. Skuldrådgivningen har delvis anknytning till socialvården.) Lojo föreslår också att hela landsbygdsförvaltningen överförs till de självstyrande områdena. (Motivering: Landsbygdsförvaltningens centrala uppgift är att kanalisera EU-stödpengar och övriga bidrag till lantbruksföretagare och att sköta den övervakning och rådgivning som anknyter till dessa. De här uppgifterna, som har att göra med en enskild näring, har ingen speciell koppling till kommunens grundläggande uppgifter utan utgör verksamhet som i första hand hör till staten. För statens räkning kan saken skötas i en centraliserad enhet i det självstyrande området.) Därtill föreslår Lojo att alla uppgifter som gäller mottagning av flyktingar och omsorg om asylsökande, med undantag av undervisningssektorns uppgifter, flyttas över till de självstyrande områdena. Miljö- och hälsoskyddet, miljövården och byggnadstillsynen, för vilkas del man även på ministerienivå har dryftat möjligheten att flytta över uppgifterna till större administrativa enheter, stöder både varandra och markanvändningen i kommunerna. De här sakernas betydelse accentueras i framtidens kommuner. Uppgifterna i fråga, med undantag av veterinärvården och eventuellt livsmedelstillsynen, bör stanna hos

25 PROTOKOLL 1/ Stadsfullmäktige kommunerna. Kommunerna samarbetar redan nu vid ordnandet av dessa funktioner, och så bör det vara också i fortsättningen. Om någon kommungruppering så önskar, kan hälso- och miljöskyddet/vården inklusive tillsynsuppgifterna i fortsättningen lyda under en gemensam ledning och ett gemensamt organ som kommunerna tillsammans organiserar. Man bör helst överväga vilka av de uppgifter som NTM-centralerna och övriga regionala myndigheter idag administrerar kunde överföras till kommunerna i stället för de självstyrande områdena. Exempelvis kunde miljötillståndsärendena i en större utsträckning än idag skötas av kommunerna. Vidare kunde beslutsfattandet om undantag vid byggande på en bredare basis delegeras till kommunerna, och även styrningen av hur handelsenheter placeras kunde delegeras till kommunerna. Lojo vill också uppmärksamma att uppkomsten av självstyrande områden leder till en synnerligen oklar situation när det gäller kommunernas beredskapsärenden. Ansvarsfördelningen i beredskapsfrågor och uppgiftsfördelningen mellan kommunen och det självstyrande området bör bestämmas entydigt. Räddningsverken ska även framöver ha skyldighet att stödja kommunerna när de förbereder sig på olyckor, störningar och undantagsförhållanden. Därtill ska räddningsverken även framöver kunna utgöra en plattform för organisering av prehospital akutsjukvård. Vidare framhåller Lojo att de självstyrande områdenas IKT-lösningar bör utvecklas tillsammans med den IKT som blir kvar i kommunerna. Den återstående IKT-verksamheten kommer att vara mycket småskalig i en del av kommunerna och kan inte höja primärkommunernas produktivitet. 11) Kommunens och det självstyrande områdets uppgiftsfördelning vid främjandet av hälsa och välfärd bör bestämmas tydligt. I vård- och regionförvaltningsreformen slog regeringen fast att främjandet av hälsa och välfärd blir kvar hos kommunerna. Det här bör dock inte tolkas så att hälsofrämjandet skulle höra enbart till kommunerna, utan uppgiften bör skötas i samarbete mellan kommunerna, de självstyrande områdena och staten. För samarbetet mellan det självstyrande området och kommunerna bör skapas tydliga modeller. För hälsofrämjandet bör i bägge förvaltningarna inrättas egna funktioner, och de bör dra åt samma håll. De självstyrande områdena ska sköta det koordinerande förebyggande arbetet. För kommunerna bör skapas en modell i vilken deras aktivitet för främjandet av hälsa och välfärd belönas med t.ex. statsandelar. Det bör skapas mätare för sådana åtgärder inom ramen för samarbetet och framför allt i kommunerna som jämnar ut skillnader i hälsa och välfärd mellan kommuninvånarna, minskar förtida dödlighet samt främjar arbetsförmågan och förlänger den yrkesverksamma tiden. Mätare bör tas fram också för lösningar som förbättrar barns och ungas välbefinnande, såsom förebyggande av rökning och hjälp med att sluta röka, minskning av alkoholbruket samt förebyggande av familjevåld. Det vore viktigt att också beakta avgöranden som görs inom kommunernas markanvändning, byggnadsverksamhet, motionsfrämjande, kosthåll, ungdoms- och seniorarbete samt samarbete med tredje sektorn.

Utlåtande om social- och hälsovårdsreformen och de självstyrande områdena

Utlåtande om social- och hälsovårdsreformen och de självstyrande områdena Stadsfullmäktige 5 20.01.2016 Utlåtande om social- och hälsovårdsreformen och de självstyrande områdena Stadsstyrelsen 11.1.2016 4 Social- och hälsovårdsministeriet har skickat en begäran om utlåtande

Läs mer

Nedläggning av Nummi-Pusulan lukio

Nedläggning av Nummi-Pusulan lukio Stadsfullmäktige 165 09.12.2015 Nedläggning av Nämnden för fostran och utbildning 4.11.2015 125 Stadsstyrelsen beslutade den 5 oktober 2015 i 359 att återförvisa ärendet om gymnasienätverket för ny beredning

Läs mer

Aittakumpu Birgit ledamot. Forsström Pirjo-Leena ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot. Kuurto Annmarie ledamot

Aittakumpu Birgit ledamot. Forsström Pirjo-Leena ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot. Kuurto Annmarie ledamot PROTOKOLL 10/2015 1 Stadsfullmäktige 11.11.2015 TID 11.11.2015 kl 18:00-19:15 PLATS Fullmäktigesalen, Karstuvägen 4, Lojo DELTAGARE NÄRVARANDE Räsänen Joona ordförande Aho Jarmo ledamot Aittakumpu Birgit

Läs mer

Aittakumpu Birgit ledamot. Forsström Pirjo-Leena ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot. Kuurto Annmarie ledamot

Aittakumpu Birgit ledamot. Forsström Pirjo-Leena ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot. Kuurto Annmarie ledamot PROTOKOLL 6/2016 1 Stadsfullmäktige 08.06.2016 TID 08.06.2016 kl 18:00-20:10 PLATS Fullmäktigesalen, Karstuvägen 4, Lojo DELTAGARE NÄRVARANDE Räsänen Joona ordförande Aho Jarmo ledamot Aittakumpu Birgit

Läs mer

Nätverket av tandkliniker

Nätverket av tandkliniker Stadsfullmäktige 130 28.10.2015 Nätverket av tandkliniker Arbetsgruppen för organisation och servicenätverk 20.1.2015 25 1. Dagsläget 1.1. Utgångspunkter för servicen Bestämmelser om mun- och tandvårdsservice

Läs mer

Budget för 2015 och ekonomiplan för 2016 2017

Budget för 2015 och ekonomiplan för 2016 2017 Stadsfullmäktige 122 12.11.2014 Budget för 2015 och ekonomiplan för 2016 2017 Stadsstyrelsen 3.11.2014 452 I budgetförslaget för 2015 uppgår de totala utgifterna till 347,4 miljoner euro, varav driftsutgifterna

Läs mer

Beviljande av tilläggsanslag för timresursen inom nämnden för fostran och utbildning

Beviljande av tilläggsanslag för timresursen inom nämnden för fostran och utbildning Stadsfullmäktige 18 17.02.2016 Beviljande av tilläggsanslag för timresursen inom nämnden för fostran och utbildning Nämnden för fostran och utbildning 27.1.2016 11 Stadsfullmäktige krävde vid behandlingen

Läs mer

Forsström Pirjo-Leena ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot. Kuurto Annmarie ledamot. Laakkonen Janne ledamot Lackman Taina ledamot

Forsström Pirjo-Leena ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot. Kuurto Annmarie ledamot. Laakkonen Janne ledamot Lackman Taina ledamot PROTOKOLL 12/2015 1 Stadsfullmäktige 09.12.2015 TID 09.12.2015 kl 18:00-20:35 PLATS Fullmäktigesalen, Karstuvägen 4, Lojo DELTAGARE NÄRVARANDE Aho Jarmo ledamot Aittakumpu Birgit ledamot Alanne Päivi ledamot

Läs mer

Mottagande av flyktingar i Lojo

Mottagande av flyktingar i Lojo Stadsfullmäktige 34 13.04.2016 Mottagande av flyktingar i Lojo Stadsstyrelsen 4.4.2016 144 Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i Nyland har den 11 februari 2016 skickat en begäran till

Läs mer

Fullmäktigemotioner, initiativ av kommuninvånare och initiativ av områdesdirektionen i Lojo stad

Fullmäktigemotioner, initiativ av kommuninvånare och initiativ av områdesdirektionen i Lojo stad Stadsfullmäktige 54 15.04.2015 Fullmäktigemotioner, initiativ av kommuninvånare och initiativ av områdesdirektionen i Lojo stad Stadsstyrelsen 30.3.2015 140 Enligt 28 i kommunallagen ska stadsfullmäktige

Läs mer

Behovsutredning om Nummis skolcentrum

Behovsutredning om Nummis skolcentrum Stadsfullmäktige 79 10.06.2015 Behovsutredning om Nummis skolcentrum Nämnden för fostran och utbildning 26.3.2014 32 Nummis skolcentrum ligger i stadsdelen Nummi i Lojo. Centret omfattar Oinola lågstadium,

Läs mer

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen

Läs mer

Pasi Perämäki anlände till mötet när denna paragraf behandlades.

Pasi Perämäki anlände till mötet när denna paragraf behandlades. Stadsfullmäktige 145 11.11.2015 Nätverket av kök Arbetsgruppen för organisation och servicenätverk 10.3.2015 53 Lojo stad har beslutat att utveckla kosthållet genom att bygga ett nytt produktionskök. Under

Läs mer

Föredragande: Vik. planläggningschef Turkka Michelsson, tfn 044 358 5894 fornamn.efternamn@pargas.fi

Föredragande: Vik. planläggningschef Turkka Michelsson, tfn 044 358 5894 fornamn.efternamn@pargas.fi Miljönämnden 330 12.12.2012 Miljönämnden 73 19.03.2013 Miljönämnden 155 15.10.2014 Stadsstyrelsen 250 24.11.2014 Stadsfullmäktige 105 09.12.2014 105 till delgeneralplan för Ålön Miljönämnden 12.12.2012

Läs mer

Skötseln av bostadsärenden i Lojo stad 2016

Skötseln av bostadsärenden i Lojo stad 2016 Stadsfullmäktige 100 16.09.2015 Skötseln av bostadsärenden i Lojo stad Grundtrygghetsnämndens sektion 16.6.2015 59 Lojo stadsfullmäktige godkände budgeten för år 2015 i november 2014. I avsnittet om förändringar

Läs mer

Till de besvärsgrunder som anförs ger stadsstyrelsen följande förklaring:

Till de besvärsgrunder som anförs ger stadsstyrelsen följande förklaring: Stadsstyrelsen 156 23.06.2014 Social- och hälsovårdsnämnden 77 28.08.2014 Förklaring till Åbo förvaltningsdomstol med anledning av Cornelius Collianders m.fl. besvär över social- och hälsovårdsnämndens

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden

Std.1. ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995. Sammanträden och behandling av ärenden Std.1 ARBETSORDNING FÖR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE Godkänd av stadsfullmäktige den 14 juni 1995 Sammanträden och behandling av ärenden 1 Reglering av fullmäktiges verksamhet 2 Bildande av fullmäktigegrupper

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

Periodisering av halvfärdiga investeringar 2015 och höjning av investeringsanslag 2016

Periodisering av halvfärdiga investeringar 2015 och höjning av investeringsanslag 2016 Stadsfullmäktige 48 11.05.2016 Periodisering av halvfärdiga investeringar 2015 och höjning av investeringsanslag 2016 Tekniska nämnden 23.02.2016 28 Vissa projekt i tekniska sektorns investeringsbudget

Läs mer

Aittakumpu Birgit ledamot. Forsström Pirjo-Leena ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot. Kuurto Annmarie ledamot

Aittakumpu Birgit ledamot. Forsström Pirjo-Leena ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot. Kuurto Annmarie ledamot PROTOKOLL 4/2015 1 Stadsfullmäktige 15.04.2015 TID 15.04.2015 kl 18:00-18:57 PLATS Fullmäktigesalen, Karstuvägen 4 DELTAGARE NÄRVARANDE Räsänen Joona ordförande Aho Jarmo ledamot Aittakumpu Birgit ledamot

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp

Läs mer

Mäntynummen yhtenäiskoulu, Tallåsgränden 15, 08500 Lojo. Aittakumpu Birgit ledamot. Forsström Pirjo-Leena ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot

Mäntynummen yhtenäiskoulu, Tallåsgränden 15, 08500 Lojo. Aittakumpu Birgit ledamot. Forsström Pirjo-Leena ledamot. Ilmarinen Pekka ledamot PROTOKOLL 7/2015 1 Stadsfullmäktige 16.09.2015 TID 16.09.2015 kl 18:10-19:15 PLATS Mäntynummen yhtenäiskoulu, Tallåsgränden 15, 08500 Lojo DELTAGARE NÄRVARANDE Pajuoja Matti ordförande Aho Jarmo ledamot

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 5/2010 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT 5-2010 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN 14.3.2016 Expert Henna Luukkonen

UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN 14.3.2016 Expert Henna Luukkonen KOMMUNERNAS OCH VATTENTJÄNST- VERKENS NYA FÖRPLIKTELSER ÅR 2016 ENLIGT LAGEN OM VATTENTJÄNSTER OCH GUIDEN FÖR UTVECKLING OCH STYRNING AV VATTENTJÄNSTERNA UTVECKLINGSDAG FÖR VATTENTJÄNSTERNA NTM-CENTRALEN

Läs mer

landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland

landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland 2 Etapplandskapsplan 2 för Nyland omfattar ett område med 26 kommuner. Som metropollandskap är Nyland exceptionellt bland

Läs mer

GOD FÖRVALTNINGSSED i föreningar. Rekommendation

GOD FÖRVALTNINGSSED i föreningar. Rekommendation GOD FÖRVALTNINGSSED i föreningar Rekommendation Innehåll 1 Inledning... 3 Rekommendationens syfte och tillämpning...3 Läsanvisning...3 2 Föreningens medlemmar och föreningsmötet... 4 Bakgrund...4 1. Rekommendation

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

Sammanträdesdatum BYGGNADSNÄMNDEN 20.11.2012 11/12. Sammanträdestid Tisdagen den 20 november 2012, kl. 18:30 20:30 Godby daghem

Sammanträdesdatum BYGGNADSNÄMNDEN 20.11.2012 11/12. Sammanträdestid Tisdagen den 20 november 2012, kl. 18:30 20:30 Godby daghem FINSTRÖMS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Nr BYGGNADSNÄMNDEN 20.11.2012 11/12 Sammanträdestid Tisdagen den 20 november 2012, kl. 18:30 20:30 Godby daghem x Dick Lindström, ordförande

Läs mer

Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Finlands Kommunförbund rf

Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Finlands Kommunförbund rf Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/2015 1 (17) Mötesinformation Tid Onsdag 11.11.2015 kl. 14.00 18.00 Torsdag 12.11.2015 kl. 9.00 13.40 Plats Kommunernas hus, stora föreläsningssalen och konferensrummen

Läs mer

SUNDS KOMMUN PROTOKOLLSIDA

SUNDS KOMMUN PROTOKOLLSIDA SUNDS KOMMUN PROTOKOLLSIDA Nr Sida Kommunfullmäktige 3/2012 1 Sammanträdestid Tisdagen den 17.04.2012, kl.19.00-20.05 Sammanträdeslokal Servicehuset Tallgården Närvarande Lindholm Dorita, ordförande Johans

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen Regeringens proposition om komplettering av regeringens proposition om ändring

Läs mer

Landstingsfullmäktiges arbetsordning. Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 134

Landstingsfullmäktiges arbetsordning. Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 134 Landstingsfullmäktiges arbetsordning Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 134 2014-10-29--30 14LS2977 2(14) ARBETSORDNING FÖR LANDSTINGSFULLMÄKTIGE I LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND Utöver

Läs mer

ÄNDRING AV ARRANGEMANGEN FÖR VETERINÄRJOUR FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I VETERINÄRVÅRDSLAGEN

ÄNDRING AV ARRANGEMANGEN FÖR VETERINÄRJOUR FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I VETERINÄRVÅRDSLAGEN Social- och hälsovårdsn. 46 22.04.2015 ÄNDRING AV ARRANGEMANGEN FÖR VETERINÄRJOUR FÖR ATT UPPFYLLA KRAVEN I VETERINÄRVÅRDSLAGEN SOHÄN 22.04.2015 46 Beredning: I stadsveterinär-hygieniker Tiina Tiainen,

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 2011-xx-xx Till Ålands lagting Privat socialvård Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att landskapets blankettlagstiftning om privat socialservice ändras från

Läs mer

PEDERSÖRE KOMMUN. Planläggningssektionen PROTOKOLL 03.10.2014 71. Sammanträdestid: Fredagen 03.10.2014, kl. 10.30-11.45.

PEDERSÖRE KOMMUN. Planläggningssektionen PROTOKOLL 03.10.2014 71. Sammanträdestid: Fredagen 03.10.2014, kl. 10.30-11.45. 03.10.2014 71 Sammanträdestid: Fredagen 03.10.2014, kl. 10.30-11.45 Sammanträdesplats: Polaris i Edsevö Beslutande Borgmästars, Yvonne Forsblom, Greger Käldman, Leif Lindfors, Ralf Wiklund, Senja ordförande.

Läs mer

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. 0 01 01.1 INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS STADSSTYRELSE Godkänd av stadsfullmäktige den 18 september 1996 1 Verksamhetsområde 2 Stadsstyrelsen Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen

Läs mer

KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN UTKAST 23.11.2015 (korrigerad version 14.12.2015) KESKI-POHJANMAAN SOSIAALI- JA TERVEYSPALVELUKUNTAYHTYMÄ/ MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN GRUNDAVTAL 1 kapitlet SAMKOMMUNEN 1 Namn

Läs mer

Till stora utskottet. MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd. Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag

Till stora utskottet. MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd. Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier

Läs mer

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 6/2015 1 (15) SJUKVÅRDSDISTRIKT. HNS, Stenbäcksgatan 9, Förvaltningsbyggnaden 1 vån.

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 6/2015 1 (15) SJUKVÅRDSDISTRIKT. HNS, Stenbäcksgatan 9, Förvaltningsbyggnaden 1 vån. HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 6/2015 1 (15) TID 15.09.2015 kl. 14:00-15:45 PLATS HNS, Stenbäcksgatan 9, Förvaltningsbyggnaden 1 vån., Lilla kabinettet BEHANDLADE ÄRENDEN Ärende Rubrik Sida 47 MÖTETS

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

PROTOKOLLET TILL På Lovisa stads anslagstavla på rådhuset 27.04.2010 PÅSEENDE

PROTOKOLLET TILL På Lovisa stads anslagstavla på rådhuset 27.04.2010 PÅSEENDE LOVISA STAD PROTOKOLL 1/2010 1 Revisionsnämnden TID 20.04.2010 kl. 18:00 PLATS Rådhuset, stadsstyrelsens sammanträdesrum NÄRVARANDE Lohenoja Pertti ordförande Laukas Gunnel viceordförande Backlund Jan

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.03.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.03.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.03.2015 Sida 1 / 1 4992/01.01.01/2014 Stadsstyrelsen 79 2.3.2015 Stadsstyrelsen 95 16.3.2015 43 Ordinarie tillsättande av tjänsten som teknisk direktör (vakansnummer 521000) i teknik- och

Läs mer

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING

Läs mer

Språkprogram för Nylands förbund

Språkprogram för Nylands förbund Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa

Läs mer

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132

Läs mer

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande.

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd. med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING. Remiss. Utlåtande. FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 29/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av utlänningslagen INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 3 april 2001 en proposition med förslag

Läs mer

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Promemoria Tarja Hartikainen, Ulla Hurmeranta, Tuulia Innala, Miira Riipinen 10.12.2015 Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Livskraftiga och handlingskraftiga

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

VANDA STADS FÖRVALTNINGSSTADGA. Godkänd av stadsfullmäktige den 27.1.2014 Instruktionen träder i kraft 1.2.2014. 1 Tillämpningsområde

VANDA STADS FÖRVALTNINGSSTADGA. Godkänd av stadsfullmäktige den 27.1.2014 Instruktionen träder i kraft 1.2.2014. 1 Tillämpningsområde VANDA STADS FÖRVALTNINGSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige den 27.1.2014 Instruktionen träder i kraft 1.2.2014 1 Tillämpningsområde Bestämmelserna i denna förvaltningsstadga tillämpas på sammanträdesförfarandet

Läs mer

ÅLANDS OMSORGSFÖRBUND k.f.

ÅLANDS OMSORGSFÖRBUND k.f. Organ Datum 4/2011 Förbundsstyrelsen 05.05.2011 Sammanträdestid Sammanträdesplats Torsdagen den 05.05.2011 kl.15.00 16.45 Hildas Hus Beslutande ORDINARIE ERSÄTTARE X Alén, Sune ordf. X Häggblom, Lars vice.

Läs mer

Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden. Samhällstekniska väsendets bemötande

Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden. Samhällstekniska väsendets bemötande Samhällstekniska nämnden 53 20.08.2015 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014, samhällstekniska nämndens bemötanden Samhällstekniska nämnden 53 Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde

Läs mer

Förvaltningsorgan 2013

Förvaltningsorgan 2013 Förvaltningsorgan 2013 DELEGATIONEN Lantbruksföretagaren Tiina Linnainmaa (2008 ), Tavastkyro Vice ordförande Direktör Riitta Korpiluoma (2002 ), Helsingfors ORDINARIE MEDLEMMAR Företrädare för jord- och

Läs mer

Ändrade bestämmelser i lagstiftningen om behandlingen av hushållsavloppsvatten

Ändrade bestämmelser i lagstiftningen om behandlingen av hushållsavloppsvatten Promemoria Valpasvuo Vesa, Leena Eränkö, Markku Axelsson 29.3.2011 Ändrade bestämmelser i lagstiftningen om behandlingen av hushållsavloppsvatten i glesbygden 1 Inledning Genom ändring av miljöskyddslagen

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

STATSRÅDETS SKRIVELSE

STATSRÅDETS SKRIVELSE EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2001 rd Statsrådets skrivelse med anledning av förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar (genetiskt modifierade livsmedel och foder samt spårbarhet och märkning

Läs mer

Övriga deltagande: Christine Perjala, beredning, föredragning, protokollförare. tfn , e.post

Övriga deltagande: Christine Perjala, beredning, föredragning, protokollförare. tfn , e.post Tid och plats: 18.2.2016 klo 17.00-17.35, Munkabacken 51, Lojo Beslutfattare Egentliga medlemmar Ersättande medlemmar x Seija Kannelsuo, ordförande Raseborg Petri Kajander Raseborg x Eva Roos, viceordförande

Läs mer

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt Barn- och utbildningsberedningen 2011-11-10 Kallelse till sammanträde Plats: Arkitektkopias sammanträdesrum, Västra Varvsgatan 11, Luleå Sammanträdet hålls på entréplanet i samma hus som Kommunförbundet

Läs mer

SKOLNÄMNDEN 27.1.2016 möte 1/2016 1(12)

SKOLNÄMNDEN 27.1.2016 möte 1/2016 1(12) 1(12) PROTOKOLLSIDA Sammanträdestid: Tisdag den 27.1.2016 kl 17:00 Sammanträdesplats: Kommunkansliet, Åva Beslutande Ordinarie: Personliga ersättare: Marja Tuomola, ordf. Jonny Karlström, vice ordf. Tiina

Läs mer

Widjeskog, Marketta Dalvik, Sixten Strandvall, Göran Djupsjöbacka, Michael Myrskog, Kerstin. Kronoby, den 19 september 2012

Widjeskog, Marketta Dalvik, Sixten Strandvall, Göran Djupsjöbacka, Michael Myrskog, Kerstin. Kronoby, den 19 september 2012 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 14/2012 14/348 Sammanträdestid Måndagen den 17 september 2012, kl. 18.00 20.00 Sammanträdesplats Kommungården Beslutande: Ersättare: Lindgren, Hans-Erik Byggmästar, Liane Hagström,

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner

Svensk- och tvåspråkiga kommuner Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2016 www.kommunerna.net/sprakinfo Kommunerna i Svenskfinland 2016 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt

Läs mer

AGENDA. FÖRBUNDSSTYRELSEN PROTKOLL 2012-11-09 51 61 Kl 13.04-15.36. Förbundskansliet 7/2012. Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund.

AGENDA. FÖRBUNDSSTYRELSEN PROTKOLL 2012-11-09 51 61 Kl 13.04-15.36. Förbundskansliet 7/2012. Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Fredag 9 november 2012, kl 13.00 Plats: Förbundskansliet, Ålandsvägen 26 Kaffe serveras från kl 12.45. 51 Sammanträdets laglighet och beslutförhet...

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING FREGATTEN 21a och 21b

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige Arbetsordning för kommunfullmäktige Antaget av fullmäktige den 20 januari 1992, 2 Ändrat av fullmäktige den 22 mars 2004, 16 Ändrat av fullmäktige den 26 januari 2010, 9 Arbetsordning för kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetsordning. Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrköping 2010-11-29 KS-332/2010. Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 1997 ( 141)

Arbetsordning. Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrköping 2010-11-29 KS-332/2010. Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 1997 ( 141) Arbetsordning 2010-11-29 Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrköping KS-332/2010 Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 1997 ( 141) Arbetsordningen har ändrats av kommunfullmäktige den 2 mars

Läs mer

Wikberg Gunilla medlem. Övriga närvarande Kuusimurto Merja chefen för småbarnsfostran, föredragande chefen för stödtjänster, protikollförare

Wikberg Gunilla medlem. Övriga närvarande Kuusimurto Merja chefen för småbarnsfostran, föredragande chefen för stödtjänster, protikollförare Protokoll 4/2015 40 Svenska utbildningssektionen 29.09.2015 Tid 29.09.2015 kl 16:00-17:00 Plats Fullmäktigesalen i Monkola, Karstuvägen 4, Lojo Deltagare Närvarande Weintraub Roger ordförande Heir Björn

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 29/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 5 c barnskyddslagen, ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av barnskyddslagen samt 30 c lagen om planering

Läs mer

Reglemente för Bygg- och Miljönämnden

Reglemente för Bygg- och Miljönämnden REGLEMENTE 1 (6) Reglemente för Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-11 92 Dnr 2006.195 003 Gäller fr. o m 2007-01-01 Reviderad av kommunfullmäktige 2008-01-28 Nämndens uppgifter 1 Nämnden skall fullgöra

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Lumparlands kommun Sammanträdesprotokoll. Skolans matsal i Klemetsby, Lumparland Onsdagen den 16 februari 2011 kl. 19.00-20.30

Lumparlands kommun Sammanträdesprotokoll. Skolans matsal i Klemetsby, Lumparland Onsdagen den 16 februari 2011 kl. 19.00-20.30 Sammanträdesdatum: 16.02.2011 Nr: 2 Paragrafer: 15-27 Plats och tid Skolans matsal i Klemetsby, Lumparland Onsdagen den 16 februari 2011 kl. 19.00-20.30 Beslutande Brage Wilhelms, kommunstyrelsens ordförande

Läs mer

Kommunstyrelsen nr 2/2013 11.2.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kommunstyrelsen nr 2/2013 11.2.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING nr 2/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 24 KST 25 KST 26 KST 27 KST 28 KST 29 KST 30 KST 31 Mötets konstituering Fullmäktigemotion om utredning av förfaringssätt inom kommunens administration Fullmäktigemotion

Läs mer

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN 17.3.2016 ÅLANDS KOMMUNFÖRBUND. Tid 17.3.2016 kl 13. Plats Förbundskansliet, Ålandsvägen 26. Ärenden:

KALLELSE FÖRBUNDSSTYRELSEN 17.3.2016 ÅLANDS KOMMUNFÖRBUND. Tid 17.3.2016 kl 13. Plats Förbundskansliet, Ålandsvägen 26. Ärenden: ÅLANDS KOMMUNFÖRBUND FÖRBUNDSSTYRELSEN Tid 17.3.2016 kl 13 KALLELSE 17.3.2016 Nr 2 Plats Förbundskansliet, Ålandsvägen 26 Ärenden: 10 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 3 11 PROTOKOLLJUSTERING 3

Läs mer

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011 Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

Detaljplan och detaljplaneändring / Kvarteret för aktivt boende, Ilkkavägen 1 3 och Karlebygatan 68 72

Detaljplan och detaljplaneändring / Kvarteret för aktivt boende, Ilkkavägen 1 3 och Karlebygatan 68 72 Stadsfullmäktige 10 03.02.2014 Detaljplan och detaljplaneändring / Kvarteret för aktivt boende, Ilkkavägen 1 3 och Karlebygatan 68 72 FGE 10 Stadsstrukturnämnden 167 Beredning: detaljplanearkitekt Elina

Läs mer

Uppdaterad 2013 04-24. Juridiska föreningen i Uppsala. Grundad 24 maj 1844. Stadgar

Uppdaterad 2013 04-24. Juridiska föreningen i Uppsala. Grundad 24 maj 1844. Stadgar Juridiska föreningen i Uppsala Grundad 24 maj 1844 Stadgar Innehållsförteckning Kapitel 1 Inledande bestämmelser... 3 Kapitel 2 Medlemskap... 3 Kapitel 4 Föreningsstämma... 5 Kapitel 5 Styrelse... 6 Kapitel

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

Protokoll fört vid möte för bildande av Föreningen Tankarnas trädgård i Växjö

Protokoll fört vid möte för bildande av Föreningen Tankarnas trädgård i Växjö Protokoll fört vid möte för bildande av Föreningen Tankarnas trädgård i Växjö Tid: Torsdag 23 april 2015, kl 18.30 20.00, och onsdag 13 maj 2015, kl 18.00 Plats: IOGT NTO, Växjö, Gavelrummet (23/4) och

Läs mer

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för

Läs mer

1 (8) Stadsstyrelsens förslag till utlåtande (Behandlades i stadsstyrelsen 22.10.2007 och behandlas i stadsfullmäktige 31.10.2007)

1 (8) Stadsstyrelsens förslag till utlåtande (Behandlades i stadsstyrelsen 22.10.2007 och behandlas i stadsfullmäktige 31.10.2007) 1 (8) (Behandlades i stadsstyrelsen och Kommunikationsministeriet PB 31 000023 Statsrådet Ref.: Begäran om utlåtande 85/40/2005 Utlåtande om flygplatsutredningen för Helsingforsregionen Flygplatsutredningen

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INGÅ FISKEOMRÅDE

REGLEMENTE FÖR INGÅ FISKEOMRÅDE 1/6 REGLEMENTE FÖR INGÅ FISKEOMRÅDE 1 Namn, hemort och verksamhetsområde Fiskeområdets namn är Ingå fiskeområde och dess förvaltningshemort är Ingå kommun. Fiskeområdets gränser har fastställts den 6 april

Läs mer

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA PROTOKOLL 90 Fullmäktige. FO-nummer 0116300-4 22.11.2011 1(5) Metsätapiolas auditorium, Norrskensvägen 6, Esbo

METSÄLIITTO OSUUSKUNTA PROTOKOLL 90 Fullmäktige. FO-nummer 0116300-4 22.11.2011 1(5) Metsätapiolas auditorium, Norrskensvägen 6, Esbo FO-nummer 0116300-4 22.11.2011 1(5) EXTRA FULLMÄKTIGESAMMANTRÄDE Tid Onsdagen den 22 november 2011 klockan 14.00 Plats Metsätapiolas auditorium, Norrskensvägen 6, Esbo Närvarande Aikkinen Ilmari Alatalo

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 23 februari 2012 kl. 08:15-11:35.

Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 23 februari 2012 kl. 08:15-11:35. NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (14) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 23 februari 2012 kl. 08:15-11:35. Beslutande Monica Olsson (S) Ordförande Stig Eng

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/8 22.4.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (6) Stadsfullmäktige Kaj/8 22.4.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (6) 8 Detaljplaneändring för tomterna 11/6, 14/6, 14/12, 15/4, 16/9, 19/2, 21/1, 22/6 och 23/10 i Kronohagen (värdefulla trapphus, nr 12266) HEL 2014-008499

Läs mer

Referens Justitieministeriets begäran om utlåtande 15.5.2013 OM 11/41/2010

Referens Justitieministeriets begäran om utlåtande 15.5.2013 OM 11/41/2010 1(8) Justitieministeriet Lagberedningsavdelningen PB 25 00023 STATSRÅDET 15.7.2013 Referens Justitieministeriets begäran om utlåtande 15.5.2013 OM 11/41/2010 Ärende Utlåtande om betänkandet av arbetsgruppen

Läs mer

Förvaltningsreglemente för Studentkåren vid Helsingfors universitet

Förvaltningsreglemente för Studentkåren vid Helsingfors universitet Godkänd av delegationen 23.4.2014 (Översättning. Om tolkningskonflikter uppstår gäller den finska originalversionen.) Förvaltningsreglemente för Studentkåren vid Helsingfors universitet 1 Innehåll DEL

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Arbetsordning för kommunfullmäktige i Sollentuna Antagen av fullmäktige 1992-04-27, 38 Reviderad 1994-03-21, 28 Reviderad 2003-05-19, 65 Reviderad 2003-11-17, 142 ( 5 och 22) Reviderad 2006-02-06, 29

Läs mer

18.4.2005 NYLANDS LANDSKAPSPLAN (ETAPPLAN), FÖRSTA MYNDIGHETSSAMRÅDET

18.4.2005 NYLANDS LANDSKAPSPLAN (ETAPPLAN), FÖRSTA MYNDIGHETSSAMRÅDET PROMEMORIA Översättning Bilaga 6 Lf 2/08 Ärende nr 16 Områdesanvändning NYLANDS LANDSKAPSPLAN (ETAPPLAN), FÖRSTA MYNDIGHETSSAMRÅDET Tid Fredag, den 21 januari 2005, kl. 9.00 Plats Landskapssalen, Alexandersgatan

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLL 5/2012 KONSTATERANDE AV MÖTETS LAGENLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLL 5/2012 KONSTATERANDE AV MÖTETS LAGENLIGHET OCH BESLUTFÖRHET KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLL 5/2012 Mötestidpunkt 19.9.2012 kl 18.30 20.46 Mötesplats Lappträsk utbildningscentral, föreläsningssalen Lampola, Sjökullavägen 97 Ärenden för behandling KONSTATERANDE AV MÖTETS

Läs mer

RP 111/2014 rd. som för närvarande finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet,

RP 111/2014 rd. som för närvarande finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet, Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition med förslag till diskrimineringslag och vissa lagar som har samband med den (RP 19/2014 rd) PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RÄDDNINGSOMRÅDE ÅLANDS LANDSKOMMUNER SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

RÄDDNINGSOMRÅDE ÅLANDS LANDSKOMMUNER SAMMANTRÄDESPROTOKOLL RÄDDNINGSOMRÅDE ÅLANDS LANDSKOMMUNER Organ Sammanträdesdatum Nr Räddningsområde Ålands landskommuner 22.5.2014 4 Sammanträdestid Sammanträdesplats Beslutande Frånvarande Övriga närvarande 22.5.2014 kl

Läs mer

HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena

HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, HAIKO HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena Detaljplan för

Läs mer

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN C 58/4 Europeiska unionens officiella tidning 24.2.2011 EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS BESLUT av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden (ESRB/2011/1)

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Arbetsordning för kommunalförbundsfullmäktige

Arbetsordning för kommunalförbundsfullmäktige Kommunalförbundet SYDARKIVERA ARBETSORDNING 1(12) Arbetsordning för kommunalförbundsfullmäktige Antagen av kommunalförbundsfullmäktige 2015-. Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING LÄGENHETERNA TUOMOLA, UNTOLA OCH PIKKUKANGAS I KELVIÅ (LÄROSTIGEN 3 OCH 5)

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING LÄGENHETERNA TUOMOLA, UNTOLA OCH PIKKUKANGAS I KELVIÅ (LÄROSTIGEN 3 OCH 5) KOKKOLAN KAUPUNKI TEKNINEN PALVELUKESKUS KAAVOITUSPALVELUT KARLEBY STAD TEKNISKA SERVICECENTRET PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING INFÖR DETALJPLANEÄNDRING LÄGENHETERNA TUOMOLA,

Läs mer