VERKSAMHETSPLAN Vision. Övergripande inriktning. Målsättning. Metod

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget

2 VERKSAMHETSPLAN 2005 Vision Kommunförbundet skall som intresse- och serviceorganisation bli en stark resurs för kommunerna i Västernorrland i deras uppgift att klara sina åtaganden i välfärdssamhället. Övergripande inriktning Kommunförbundets fyra inriktningsområden är att skapa mötesplatser, bedriva intressebevakning, befrämja samverkan och medverka till kompetensutveckling. Kommunförbundets uppdrag utgår alltid från mötesplatsen där kommunernas företrädare genom erfarenhetsutbyte kan enas om behovet av intressebevakning, samverkansprojekt eller gemensam kompetensutveckling. Kommunförbundets verksamheter skall bedrivas i form av konferenser, seminarier, nätverk och projekt. Målsättning Verksamheten år 2005 skall präglas av förstärkt omvärldsbevakning och medlemsdialog samt följa ansvarskommitténs utredning om fördelningen av ansvaret mellan den statliga, regionala och lokala nivån. Kommunförbundet Västernorrland skall vid året slut ha en väl förankrad bild av kommunernas behov av fortsatt service och stöd för sin utveckling. Metod Kommunförbundet har ett konsultativt arbetssätt vilket innebär att det är kommunernas intresse och behov som styr uppdraget. Styrelsen är uppdragsgivare till all verksamhet, den kommunala förankringen sker via de mötesplatser som skapas genom Kommunchefsgruppen samt Skolpresidiet, Socialpresidiet, Miljöpresidiet samt Bygg- och planpresidiet. Presidierna och chefsgrupperna utgör dock inte formella beredningsgrupper till styrelsen. 2

3 Utvecklings- och tillväxtarbete Medlemsdialog och kartläggning av kommunernas behov av service och intressebevakning i framtiden Under år 2005 skall medlemsdialog genomföras med samtliga kommuner. Syftet med medlemsdialogen är att skapa engagemang inför frågan om Kommunförbundets framtida uppdrag på länsnivån. Kartläggningen syftar till att inhämta fakta om kommunerna behov samt potentiella utvecklingsområden i kommunerna och på Kommunförbundet. Metoden är att genom lokal medlemsdialog med kommunstyrelsen i varje kommun skapa en bättre överblick av kommunernas behov av stöd för sin utveckling. Utgångspunkten är ansvarsutredningens uppdrag och en analys av hur andra regioner arbetar med kommunal service och intressebevakning Kommunens behovsbild kan kopplas till olika fakta som redan finns samt det som framgår genom en enkätundersökning. I ett första skede kommer kommunförbundet att vända sig till presidier och nätverksgrupper med tjänstemän med enkätundersökningen. Medlemsdialogen genomförs under hela verksamhetsåret Forum för regional utvecklingspolitik Kommunförbundets styrelse har tillsammans med landstingsstyrelsens presidium bildat ett forum för regional utvecklingspolitik. Syftet är att samverka med landstinget för överläggningar och yttranden kring den regionala utvecklingspolitiken samt ett gemensamt agerande för intressebevakning på den regional nivån. Intressebevakningens syfte är att utifrån en gemensam målbild befrämja regional tillväxt och utveckling. Målsättning för forumet är att befrämja samarbete inom Vård och omsorg, Forskning och Utbildning samt Internationellt nätverksarbete. Sekretariatet för regionalt tillväxtprogram Kommunförbundets direktör har uppdraget att bevaka kommunernas intresse genom sin medverkan i Länsstyrelsens programsekretariat för RTP. Uppdraget är att för kommunernas räkning bevaka samstämmigheten mellan den lokala och regionala nivån. Inför programmets utvecklingsprocess skall kommunförbundet skapa mötesplats för kommunernas näringslivschefer för att säkerställa dialog och lokalt inflytande på programmet. 3

4 Kulturforum Kommunförbundets direktör medverkar i en politiker- och tjänstemannagrupp för regionalt sammanhållen kulturplanering tillsammans med landstingets enhet för regional utveckling. Målsättningen med samarbetet är att marknadsföra länets starka kulturprofil utifrån ett gemensamt intresse för länets tillväxt genom kulturens attraktionskraft och företagsamhet. Under år 2005 kommer ett gemensamt länsprogram Kulturen i Västernorrland att tas fram för att förankra gemensamma definitioner och vision för konst och kultur i Västernorrland. Mid Sweden Office Kommunförbundet Västernorrland har, tillsammans med kommunförbundet i Jämtlands län samt landsting och länsstyrelser i Jämtlands och Västernorrlands län, tillskapat en förstärkt projektorganisation för Mid Sweden Office. Huvudmännen har bildat ett ägarråd som anger den politiska inriktningen på verksamheten vad gäller politiskt prioriterade områden för intressebevakning och lobbyverksamhet. Kommunförbundet Västernorrland är projektadministratör och har ordförandeposten i ledningsgruppen. Chefen för Brysselkontoret är tillika arbetsledare för hemmaorganisationens tjänstemän. Projektperioden är fastlagd till år 2008 med utvärdering år Målsättningen med regionkontoret i Bryssel är att skapa möjligheter till inflytande inom EU:s besluts- och beredningsadministration. Hemmaorganisationen skall bidra till ökade kunskaper om hur EU:s lagstiftning påverkar kommunala och landstingsverksamheter. Kunskapshöjande lokala seminarier, fördjupad sakområdesbevakning inom t ex miljölagstiftning samt inflytande på det kommande sjunde ramprogrammet för FoU är prioriterad verksamhet MSO tjänstemän medverkar också i den tjänstemannagrupp för Europaforum Norr. Förvaltningsövergripande verksamheter, projekt och nätverk E-fakturaprojektet Detta projekt startade i december 2004 och kommer att pågå till juli Projektet är bidragsfinansierat från NUTEK och Statskontoret och har som syfte att öka konkurrenskraften hos de företag som är leverantörer till kommunerna i länet, samtidigt som ekonomiadministrationen effektiviseras hos de involverade kommunerna. De kommuner som ingår i projektet är Örnsköldsvik, Sollefteå, Ånge och Härnösand. Inom projektets ram erbjuds företagen att kostnadsfritt pröva på elektronisk fakturering till sina kunder. Kontakt tas med ett stort antal företag och målet är att 45 företag inom de närmaste två åren skall ha börjat med e-fakturering. 4

5 Understand projektet Europeiska regioner undersöker möjligheten till gemensamma standardindikatorer för informationssamhället. Detta Interreg III C-projekt startade mars 2004 och kommer att pågå till juni Projektet har till syfte att ta fram metoder och indikatorer för att kunna jämföra IT-utveckling på regional nivå inom Europa. I projektet deltar 10 regioner från 8 olika länder, där Kommunförbundet Västernorrland är den enda svenska partnern. En del i projektet är att testa frågeformulär i regionala undersökningar. För vårt län genomförs dessa undersökningar med fokus på IT-användning i hushåll och hos företag. De första undersökningarna genomfördes under oktober-november 2004 och kommer att presenteras på en konferens den 22 februari Uppföljande undersökningar utförs oktober-november Dessa undersökningar ger en regional statistik som tidigare inte funnits och som kan komma till stor användning i uppläggning av utvecklingsstrategier för länet i framtiden. Picybu projektet Participation in Community for Young Broadband Users Detta Interreg III B- projekt syftar till att utveckla 24-timmarsmyndigheten i länet. Projekttiden är 2 år med början Övriga projektpartners kommer från Norra Finland, Norska Finnmarken och Färöarna. Projektet bedrivs för vårt län som ett ramprojekt där Kommunförbundet Västernorrland är projektkoordinator. Den nationella budgeten är på ca 7 miljoner kronor. Birra projektet Broadband In Remote and Rural Areas. Bredbandsanvändningen i glesbebyggda regioner är ett Interreg III B- projekt där kommunförbundet har projektpartners i Norra Finland, Island och Highlands and Islands i Skottland. Projekttiden är 18 månader med början januari Projektets syfte är att tillvarata den resurs som bredbandssatsningen utgör för regional utveckling. Detta skall åstadkommas genom kunskapshöjande och attitydpåverkande insatser för företag och beslutsfattare i länet. Kommunförbundet Västernorrland är projektägare och den nationella budgeten är ca 2 miljoner kronor. Inköpssamverkan Kommunförbundets roll är att initiera och identifiera vilka varor och tjänster som är gynnsamma att upphandla gemensamt i länet. Målsättningen är att öka inköpsvolymerna och stärka kommunernas förhandlingsposition. Syftet är att sänka kostnaderna för upphandlade varor och tjänster med bibehållen eller förbättrad kvalitet. 5

6 Attraktiva arbetsplatser Kommunförbundet medverkar för tredje året i ett länsprojekt med aktörer från privat och offentlig verksamhet som eftersträvar kunskapsuppbyggnad av hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Kunskaper avser såväl förebyggande som rehabiliteringsinriktade insatser. Under 2005 skall goda exempel från kommunerna lyftas fram genom seminarier och artiklar. Ett lärande samarbete uppstår och förväntas fortsätta i två nybildade arbetsgivarringar i länet. Regional Utvecklingsplanering Inom ramen för samarbetet inom tillväxtprogrammet kommer Kommunförbundet att samordna kommunernas medverkan i länsstyrelsens Interregfinansierade ESPD projekt för infrastrukturplanering (European Spatial Planning Developement). Syftet är att bygga upp en lokal metodutveckling för regional utvecklingsplanering. Nätverk BRÅ Kommunförbundet kommer under 2005 liksom tidigare att erbjuda mötesplats för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling i nätverket för kommunala Bråsamordnare. Brottsförebyggande råd finns nu i samtliga kommuner i länet vilka påverkar planering och aktiviteter inom kommunernas samtliga nämnder och förvaltningar. BRÅ-nätverkets ambition är att samverka för kompetensuppbyggnad inom gemensamma brottsförebyggande områden. Folkhälsa Folkhälsa är ett område som berör flera verksamhetsområden. Kommunförbundet fortsätter att representera kommunerna i regionala rådet. I rådet där länsstyrelsens välfärdsenhet är sammankallande, ingår dessutom landstinget, polisen och skattemyndigheten. Rådets uppgift är att arbeta för en samsyn på alkohol- och drogområdet samt för minskad konsumtion av alkohol och droger. Kommunförbundet kommer, tillsammans med landstinget, att arbeta för uppföljning av landstingets regionala plan för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar. Planen, som är antagen av landstinget, bygger på ett antal aktiviteter i länets kommuner. 6

7 Skolpresidiets område samt arbetsmarknads och sysselsättningsfrågor Målsättning - att medverka i utvecklingen mot ökad beredskap hos länets kommuner inför starten av den nya gymnasieskolan att medverka i utvecklingen av behovsstyrda eftergymnasiala yrkesutbildningar i länet - att medverka i utvecklingen av länssamverkan inom området kommunal vuxenutbildning på distans - att medverka i kommunernas arbete med ökad frisknärvaro och sänkta ohälsotal, - att medverka i och samordna arbetet med att omsätta den regionala överenskommelsen om introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i praktisk handling. Samverkan Nya gymnasieskolan 2007 Riksdagen har under hösten 2004 beslutat om en reformerad gymnasieskola fr o m hösten De ekonomiska förutsättningarna för att bedriva utbildning kommer att förändras. Samtidigt visar elevutvecklingen för gymnasiets del en nedgång under den senare delen av decenniet. För att skapa en beredskap inför den nya situationen pågår inom kommunerna ett förberedelsearbete och initiativ för att öka samverkan mellan vissa kommungrupper. Länets skolpolitiker och skolchefer har konstaterat att gymnasiereformen (liksom förändringarna av förutsättningarna för Påbyggnadsutbildning (PU) och Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) kommer att få regionalpolitiska effekter och att den därför ej bör betraktas som endast en skolfråga. Skolchefsgruppen har av skolpresidiekonferensen fått uppdraget att ur ett tillväxtperspektiv för länet kartlägga och bevaka utbildningsutbudets utveckling. Eftergymnasial yrkesutbildning Samverkansprojektet Regional Högre Yrkesutbildning, RHY avslutades vid halvårsskiftet Projektet styrdes av ett partnerskap bestående av Landstinget (projektägare), Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Kommunförbundet. Utvärderingen av detta projekt och dess systerprojekt, det Regionala Kompetensrådet, visar att kompetensutveckling som tillväxtfaktor bör lämna projektstadiet och inordnas i den ordinarie verksamheten för lokala och regionala myndigheter och organisationer. Samarbetet mellan dessa kan organiseras i partnerskap, t ex i kompetensråd på lokal och regional nivå. 7

8 Vuxenutbildning genom Lärcentra Ett projekt med målet att öka samverkan mellan länets kommuner inom området 'kommunal vuxenutbildning på distans' (Åskhöst) avslutades i juli Enighet finns inom skolchefsgruppen om att utveckling av samverkan skall fortsätta inom ramen för reguljär verksamhet. Politisk förankring pågår. Kommunernas utbud av högre utbildning på distans har samordnats via de två nationella nätverken KHIS (Kommuner och Högskolor i Samverkan) och Nitus, vilka sedan 2004 samverkar på en regional plattform i länet. Den utbyggnad som sker av lärcentra i kommunerna, antingen i form av separata lokaler eller i samverkan med biblioteken, ökar tillgängligheten till utbildning/kompetensutveckling för länets invånare. Ambitionen är att successivt öka anpassningen av kurser och utbildningar på distans efter nätingslivets/ arbetsmarknadens behov. Hälsofrämjande skolutveckling I samverkan mellan Kommunförbundet, Landstinget och Myndigheten för skolutveckling inleddes en satsning på kunskaps- och kompetensutveckling 2003 i syfte att förbättra barn och ungdomars hälsa. Under 2004 genomfördes en processledarutbildningen för skolledare/elevhälsopersonal i länet. Denna resulterade i ett stort antal handlingsplaner för utvecklingsarbete vid kommunernas skolor. För att underlätta samverkan över kommungränserna genomförde Landstinget och Kommunförbundet i augusti 2004 en större konferens om barns hälsa. Ambitionen är att denna konferens skall permanentas och bli en årligen återkommande elevhälsokonferens för länet. Kommunernas pedagogiska utvecklingsledare kommer under 2005 att påbörja ett erfarenhetsutbyte när det gäller temat 'naturskolor' i länet. Policy kring barn med behov av särskilt stöd Det finns behov av att utveckla metoder och rutiner när det gäller ansvarsfördelningen mellan Landsting och kommuner när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Under 2004 har det gemensamma policyarbetet legat nere i avvaktan på att Landstinget utvecklar ett eget policydokument. Det kommunala nätverket av representanter för elevhälsan kommer under 2005 att göra förnyade försök till samverkan. När detta arbete inleds är ambitionen att samverkan kring barn i behov av särskilt stöd skall utvecklas tillsammans med den samverkan som eftersträvas mellan t ex kommunernas socialtjänst och Landstinget i länet. 8

9 Regional överenskommelse om introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare. Rubricerade överenskommelse undertecknades den 13 december 2004 av 13 regionala och nationella aktörer. Arbetsmarknadsintegration är utgångspunkten i överenskommelsen. Överenskommelsen har tagits fram inom en arbetsgrupp under Kommunförbundets ledning. I gruppen har Migrationsverket, Integrationsverket, Myndigheten för skolutveckling, Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, Landstinget, Svenskt Näringsliv, Företagarna, LO, TCO och 5i12-rörelsen varit representerade. Ett partnerskap kommer att utses i början av 2005 och arbetet för att uppnå de mål som satts upp i överenskommelsen kommer att inledas. Måluppfyllelsen kommer att följas upp kontinuerligt vid partnerskapets sammanträden. Intressebevakning Sysselsättning och tillväxt, Regionala Kompetensrådet vid Länsarbetsnämnden Kommunförbundet medverkar i Länsarbetsnämndens Regionala Kompetensråd (RKR) utifrån uppdraget att intressebevaka i ett kommunalt sysselsättnings- och tillväxtperspektiv. Under en treårsperiod som avslutades i juni 2004 var RKR i projektform bemannat med en kanslifunktion. Vid årsskiftet 2004/2005 pågår en nyordning av verksamheten, fortfarande med Länsarbetsnämnden som huvudman, där kanslifunktionen ersätts med en beredningsgrupp bestående av Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen, Kommunförbundet och Landstinget. Ambitionen är att det partnerskap som bildar det Regionala Kompetensrådet i högre grad än hittills skall länkas till de lokala arbetsmarknadsnämnderna och till de initiativ och uppdrag som kommer från lokal nivå. Ny skollag. Skollagskommittén blev för två år sedan klar med ett förslag till ny skollag. Det innehöll en gemensam terminologi för alla skolformer från förskola till vuxenutbildning, ett tydligt ansvar för lärare och rektorer, behörighetskrav för förskollärare och fritidspedagoger, rätt att överklaga betyg, med mera. Nu har flera frågor omvärderats. Bl a vill man ändra i förslaget att elever ska få rätt att överklaga betyg. Det aviseras även att vuxenutbildningsfrågorna bör brytas ut från skollagen och lagregleras för sig. Det kommer att krävas förändringar av skollagskommitténs förslag och därför kan det även bli nödvändigt med en ny remissomgång. Propositionen kommer förmodligen först efter sommaren. Utveckling av samarbetet med Mittuniversitetets lärarutbildning samt med lärarutbildningarna i Umeå och Luleå Ett regionalt utvecklingsnätverk, RUN, har bildats för att förbättra samverkan mellan Mittuniversitets lärarutbildning och den praktiska verksamheten vid skolor i Västernorrlands och Jämtlands län och i Hälsingland. Verksamheten kommer fr o m 2005 att kvalitetshöjas genom samfinansiering mellan berörda kommuner, Mittuniversitetet och Myndigheten för skolutveckling. En 9

10 koordinatorstjänst är under tillsättning och det operativa arbetet kommer att inriktas mot kvalitetsutveckling och FoU-samverkan inom skola och lärarutbildning samt samverkan när det gäller kommunernas rekryteringsbehov. Vidare har ett övergripande nätverk, SAMPU, bildats för samverkan mellan de Norrländska universiteten: Mittuniversitetet och Umeå och Luleå universitet. Företagsamhet i skolan Vid Länsstyrelsen finns projektverksamhet och nätverk för samverkan inom området 'Företagsamhet i skolan'. Viss verksamhet inriktas mot skolans inre arbete, d v s den del som avser stöd för elevernas utveckling mot att bli företagsamma och initiativrika i allmän bemärkelse. En annan del avser stöd för de elever som vill utveckla sig inom området 'eget företagande' och näringsverksamhet. Under 2005 kommer projekt som finansierats med EUmedel att behöva inordnas i reguljär verksamhet. Därvid kommer en bedömning att göras beträffande vilka delar som bör falla inom skolbudgetens ram. Mötesplats Mötesplatser för erfarenhetsutbyte kommer även fortsättningsvis erbjudas kommunernas skolchefer, utvecklingsledare, studie- och yrkesvägledare samt tjänstemän vid kommunernas arbetsmarknadsenheter. Dessutom anordnas en skolpresidiekonferens på våren och en på hösten för förankring av länssamverkan och erfarenhetsutbyte. Kompetensutveckling - kurser och konferenser Ambitionen är att Kommunförbundet under 2005 anordnar följande kurser och konferenser: - Fördjupningsutbildning för skolpolitiker - Konferens om Barns hälsa - Studie- och Yrkesvägledarkonferenser - Kompetensutveckling för skoladministratörer - Kompetensutveckling för elevhälso-/elevvårdspersonal. 10

11 Miljöpresidiets intresseområden samt kommunalteknik, plan- och byggfrågor Målsättning Kommunförbundets långsiktiga målsättning är att bistå kommunerna att uppnå hållbara lösningar genom samverkan inom det kommunala miljö- bygg- och teknikområdet. Samverkan Avfallssamverkan Det övergripande syftet är att genom samverkan mellan kommunerna kunna erbjuda en långsiktigt hållbar lösning för avfallshanteringen i länet. Avfallsprojektet har avslutats men den politiska beredningsgruppen för projektet anser att det är viktigt att hålla den politiska diskussionen vid liv med målsättningen om utökad samverkan i framtiden. Både politiker och tjänstemän inom renhållningsområdet anser att det är viktigt att bygga vidare på de relationer och de slutsatser som grundats i projektet. Därför kommer Kramfors kommun tillsammans med Kommunförbundet att bjuda in till fortsatta överläggningar om framtidens avfallshantering under februari-mars Miljösamverkan, Egenkontroll för ditt företag Under 2004 drevs rubricerat projekt av Kommunförbundet tillsammans med länets kommuner och Länsstyrelsen. Under 2005 ska ett fortsatt projekt med samma innehåll drivas för att utnyttja allt framgångsrikt arbete som lagts ned under Under tio månader ska länets företag informeras och utbildas om Miljöbalkens begrepp egenkontroll. Målsättningen är att de deltagande företagen ska ha upprättat ett fungerande egenkontrollprogram när projektet är slut. Det kommer att underlätta den framtida tillsynen för miljökontoren och Länsstyrelsen. Miljösamverkan, allmänt Det finns en ambition att fokusera på mer operativ samverkan inom miljöområdet. Det finns en hel del erfarenheter att dra nytta av från andra håll i landet där man provat olika samverkansformer. Inom handläggningen av ärenden inom Botniabanan finns potentiella samverkansmöjligheter att tillvarata. 11

12 Intressebevakning Kommunförbundet och Mid Sweden Office kommer arbeta med att förbättra bevakningen av EU:s lagstiftningsprocess inom miljöområdet. Syftet med intressebevakningen är att påverka innehållet i kommande lagstiftning från EU så att den blir mer anpassad för våra förhållanden i norra regionen. Mötesplats Träffar genomförs regelbundet för erfarenhetsutbyte mellan miljöchefer, tekniska chefer, renhållningschefer, MBK/GIS-träffar m fl. För politiker arrangeras träffar för miljö- respektive byggpresidier. Nya grupperingar och nätverk bildas efter behov. Kommunförbundet finns också representerade i olika nätverk inom länet, såsom: - Regionala rovdjursgruppen - Energikontorets styrgrupp - Projekt Miljölänet Västernorrland - Projekt Hållbara transporter Kompetensutveckling - Miljöbalksdagar. Bred träff för tjänstemän med syfte att sprida nyheter, diskutera rutiner, erfarenhetsutbyte mm tillsammans med Länsstyrelsen. - Samverkansformer inom miljö- och bygg området. En konferensdag som presenterar erfarenheter från några typer av samverkansformer som finns i landet. - Bullerkurs. En kurs som ökar kunskaperna inom bullerområdet med anledning av de infrastrukturprojekt som sker i länet (Botniabanan). Socialpresidiets intresseområde, socialtjänst vårdoch omsorg inklusive FoU Målsättning Att medverka till förbättrad vårdsamverkan mellan kommunerna och Landstinget utifrån närhetsprincipen. Att befrämja kommunal samverkan för kvalitets och verksamhetsutveckling inom socialtjänstens område Att bedriva forsknings- och utvecklings- och utbildningsverksamhet inom socialtjänst, vård och omsorg genom FoU Västernorrland. 12

13 Samverkan Bildande av ett hälsopolitiskt samrådsforum med Landstinget Socialpresidiet har ett uppdrag att tillsammans med landstinget undersöka förutsättningarna att utveckla ett politiskt forum för samråd runt ansvarsområden som tangerar varandra och där beslut hos den ene huvudmannen påverkar den andre huvudmannen. Följande är exempel på aktuella samverkansområden; - Information och överläggningar om kommande förändringar. Ett forum för att analysera konsekvenser i övriga organisationer kan komplettera beslutsunderlag och ge den samarbetande organisationen tid för att förbereda förändringar. - Hjälpmedelsavtal, arbetet med revidering av hjälpmedelsavtalet fortsätter tillsammans med landstingets hjälpmedelsorganisation och ledningsstab. - Sammanhållen hemvård. Statens beslut utifrån utredningen kan komma att innebära behov av samverkansforum inför vissa organisatoriska förändringar. Samverkan inom familjehemsverksamheten Socialpresidiet har uppdragit till IFO-cheferna i länet att utifrån familjehemsprojektets förslag fortsätta processen med att utveckla olika former för samverkan inom området. Utredningen och erfarenheterna från rekryteringskampanjen utgör en grund i den fortsatta utvecklingen. FoU-samverkan Kommunförbundet bedriver sedan tre år ett FoU-verksamhet i samverkan mellan sex av länets kommuner. Örnsköldsviks kommun har anmält att de avser att ingå i samarbetet från år 2005.Insatser för kompetensutveckling inom socialtjänsten ska till största delen genereras genom FoU- enhetens aktiviteter. Det förutsätter ett nära samarbete mellan handläggaren och kurs- och konferensansvarige. Prioriterade Forsknings och utvecklingsområden är: - Samhällsintegrering för funktionshindrade. - Utvärdering - Behovsbedömning/ handläggningsprocessen inom socialtjänsten. FoU-verksamheten beskrivs mer ingående i en separat verksamhetsplan. 13

14 Intressebevakning - Gentemot högskolor och universitet: Bevakning av antalet utbildningsplatser för sjuksköterskor fortsätter. Kommunförbunden i norra regionen och de nordliga landstingens samverkansnämnd har kontinuerlig dialog med högskolorna och universiteten i regionen. - Praktikavtal Mittuniversitetet: Tillsammans med kommunerna följa upp att avtalet följs av båda parter. Utveckla utvärderingsmetod för att kvalitetsäkra den praktikförlagda utbildningen. - Gentemot staten: Statlig basfinansiering av regionala FoU- enheter. Kommunförbundet driver frågan tillsammans med övriga kommunförbund. En långsiktig statlig delfinansiering av verksamhetsnära FoU-verksamhet är viktig för att möjliggöra kvalitet och kompetensutveckling inom socialtjänsten. - Sammanhållen hemvård: En proposition förväntas under verksamhetsåret som kan innebära huvudmannaskapsförändringar inom delar av främst hemsjukvården. Mötesplats Kommunerna erbjuds mötesplatser för chefsgrupper och specifika yrkesgrupper inom äldreomsorg, omsorgsverksamhet, socialpsykiatri samt individ- och familjeomsorg. Exempel på aktuella nätverk/mötesplatser är socialpresidiet, MAS-grupp, förvaltningsekonomer, äldreomsorgschefer, omsorgschefer, IFOchefer, chefer/samordnare för socialpsykiatri, Specifika yrkesgrupper erbjuds mötesplatser utifrån aktuella behov. Under 2005 bedöms för närvarande följande grupper som aktuella: ansvariga för resurscentra, familjehemssekreterare, utbildningsansvariga inom äldreomsorg och omsorgsverksamhet Kompetensutveckling Planerade utbildningsdagar: - FoU-dagar: Pågående och avslutade lokala och regionala projekt presenteras i seminarier av de olika projektägarna. - Kommunikation och kognitivt stöd: En utbildning för omsorgsverksamhetens och särskolornas personal. - Utbildning för barngruppsarbete inom socialtjänsten. - Tvådagars konferens för familjehem i Västernorrland. 14

15 Kurs- och konferensverksamheten Målsättning Samtliga kurser och konferenser skall ha en god kommunal förankring och hålla hög kvalitet till rimlig kostnad Kommunförbundet skall prioritera de kurser och konferenser som kan 1. möta kommunernas reella behov av kompetensutveckling 2. främja kommunal samverkan 3. skapa kontinuitet i mötesplats för erfarenhetsutbyte, t ex återkommande presidiekonferenser Kommunförbundets egen kursverksamhet skall uppnå ett resultat som motsvarar finansiering av 0,5 tjänst. 15